Akademin för hälsa, vård och välfärd
”PSYKISK OHÄLSA HOS ELEVER KAN MINSKAS OM SKOLAN GÖR ETT
GOTT ARBETE”
En kvalitativ studie om skolkuratorers arbete mot psykisk ohälsa
BEROULLA BAHNANEHHuvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Handledare: Anna-Lena Almqvist Examinator: Mehrdad Darvishpour Seminariedatum: 2022-03-31 Betygsdatum: 2022-04-20
FÖRORD
Jag vill inleda med ett stort tack till min handledare vid Mälardalens universitet, Anna- Lena Almqvist som stöttat och uppmuntrat mig under arbetets gång.
Jag vill även rikta ett stort tack till deltagarna som tagit sin tid och ställt upp på intervjuer, med er hjälp har arbetet varit möjligt att utföra. Tack för ert engagemang och kunskap.
SAMMANFATTNING
Syftet med studien är att undersöka vilka hinder skolkuratorer ställs inför när det gäller att förebygga psykisk ohälsa och vilka strategier de använder i arbetet med att ge stöd till eleverna i skolan. Syftet är även att undersöka hur samverkan mellan skolkuratorer och lärare ser ut när det gäller arbetet mot psykisk ohälsa. Studien är genomförd utifrån
kvalitativ insamlingsmetod där jag genomför fem semistrukturerade intervjuer för att sedan granska resultatet utifrån en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna som används är KASAM och systemteori. Resultatet visade att skolkuratorer möter hinder i form av tidsbrist, alltför stort fokus på åtgärdande arbete och lärarnas brister i kunskap om psykisk ohälsa och psykosociala perspektivet. Strategier som används är att lyssna, inte döma, relationsbyggandet med elever och validering och normalisering kring elevernas känslor.
Resultatet visar även att fler skolkuratorer upplever samverkan som bristande på grund av kommunikationsbrist, lärarna prioriterar undervisning samt deras brister i kunskap om psykisk ohälsa och det psykosociala perspektivet.
Nyckelord: Förebyggande arbete, KASAM, psykisk ohälsa, skolkurator, systemteori
ABSTRACT
The purpose of the study is to investigate what obstacles school counselors face when it comes to preventing mental illness and what strategies they use in the work of providing support to students in school. The purpose is also to investigate what collaboration between school counselors and teachers looks like when it comes to work against mental illness. The study is conducted based on qualitative collection method where I conduct five semi
structured interviews and then review the results based on a thematic analysis. The
theoretical basis of this study is KASAM and system theory. The results showed that school counselors face obstacles in the form of lack of time, too much focus on remedial work and teachers’ shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective.
Strategies used are listening, not judging, building relationships with students, and validating and normalizing students’ emotions. The results also show that more school counselors perceive collaboration as lacking due to lack of communication, teachers prioritize teaching and their shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective.
Keywords: Mental illness, KASAM, preventive work, school counselor, system theory
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.1.1 Centrala begrepp ... 3
2 BAKGRUND ... 4
2.1.1 Skolkuratorsyrkets historia ... 4
2.1.2 Skolkuratorns arbetsuppgifter ... 4
3 TIDIGARE FORSKNING ... 6
3.1 Hinder vid förebyggande arbete ... 6
3.2 Mobbning ... 8
3.2.1 Brister i att förebygga mobbning ... 8
3.2.2 Insatser mot mobbning ... 8
3.3 Skolkuratorns strategier i möte med elever ... 9
3.4 Samverkan mellan skolkuratorer och lärare ... 10
3.5 Sammanfattning och reflektion av tidigare forskning ... 13
4 TEORETISKT RAMVERK ... 13
4.1 Val av teori ... 13
4.1.1 KASAM ... 13
4.1.2 Systemteori ... 14
5 METOD OCH MATERIAL ... 15
5.1 Val av metod ... 15
5.1.1 Urval, datainsamling och genomförande ... 16
5.1.2 Databearbetning och analysmetod ... 17
5.1.3 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 17
5.2 Forskningsetiska principer ... 18
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 19
6.1 Presentation av intervjudeltagare ... 19
6.2 Hinder i arbetet för att förebygga psykisk ohälsa ... 19
6.3 Strategier som används för att ge stöd för elever ... 22
6.4 Samverkan med lärarna ... 25
7 DISKUSSION ... 29
7.1 Resultatdiskussion ... 29
7.1.1 Metoddiskussion ... 31
8 SLUTSATSER ... 32
REFERENSLISTA ... 33
BILAGA A MISSIVBREV BILAGA B INTERVJUGUIDE
1 INLEDNING
De senaste decennierna har den psykiska ohälsan hos ungdomar i Sverige blivit betydligt sämre, särskilt hos unga flickor (Uppdrag Psykisk Hälsa, 2018). Barn och ungdomar vistas i skolan under en lång period och är en plats där mobbning sker mest (Forsman, 2003). Det har förekommit mycket diskussion kring psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i media (Slopen, Watson, Gracia & Corrigan, 2007). Dock finns det fortfarande ett stigma runt psykisk ohälsa även nu liksom under tidigare decennier (Folkhälsomyndigheten, 2020).
De flesta unga i Sverige upplever att de känner sig nöjda med livet, dock är det en stor del som lider av psykiska och somatiska besvär. De psykiska besvären kan vara irritation, nedstämdhet, nervositet och sömnbesvär. De somatiska besvären kan vara huvudvärk, magont, ryggont och yrsel. Enligt statistik från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor år 2017/18 har skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år besvarat frågor gällande livsvillkor, hälsa och levnadsvanor. Enligt statistiken upplever en större andel pojkar än flickor mest
tillfredsställelse i livet. Även yngre skolbarn upplever vara mer nöjda med livet jämfört med äldre skolbarn. Den andel som kände sig nöjda med livet sågs bland 11-åriga pojkar som låg på 93 procent, och lägst andel fanns bland 15-åriga flickor, vilket låg på 77 procent. Det framkommer dessutom att det är fler flickor som uppger psykiska och somatiska besvär än pojkar, där besvären är vanligast bland 15-åriga flickor. I den sistnämnda gruppen var det 62 procent som flickor uppgav att de haft återkommande psykiska eller somatiska besvär (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Tänkbara orsaker till att ungdomars psykiska ohälsa har ökat den senaste tiden kan ha med trycket från skolan och sociala medier att göra. Skoltrycket är relaterat till den stress som bland annat skolan förorsakar. En orsak till stress beror på att det är för många skoluppgifter hemma, vilket också resulterar i mindre tid att umgås med vänner och att ägna sig åt
fritidsaktiviteter (SOU 2006:77). Sociala medier är en plats där många ungdomar befinner sig på. Dunkels (2018) nämner att det är en plats som unga besöker för att ha kul, umgås med andra människor och lära sig strategier för att hantera det som de upplevt som negativt på nätet, exempelvis kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Kränkningar som sker inom sociala medier mellan barn och ungdomar har oftast en personlig koppling, där offer och förövare oftast går i samma skola. Skolan ansvarar för att fokusera på de
kränkningar som sker i skolan mellan elever, men eftersom en stor del av kränkningarna sker i sociala medier, är det svårt att koppla bort de två från varandra. Därmed bör allt arbete mot kränkningar omfatta både det som sker på fysiska platser och det som sker på nätet. Dunkels (2016) lyfter upp om olika typer av mobbning på sociala medier. Exempel på dessa är att använda mobiltelefon i syfte att skicka kränkande text eller bild, att skicka kränkande e-post genom att hota eller håna en person eller att sprida information om en viss person samt att skriva på en hemsida i syfte att kränka en person.
Det finns samband mellan mobbning och psykisk ohälsa. Risken finns att elever som blir mobbade bland annat drabbas av depression, ångest och även begå självmord (Fridh, 2018).
Skolkuratorer arbetar med ett direkt elevarbete och ett indirekt förebyggande arbete för psykisk ohälsa bland elever. D-Wester (2005) skriver att skolkuratorer arbetar ensamma utan kollegor med samma profession, vilket innebär att de utför sina arbetsuppgifter
självständigt. En skolkurator ska i sitt arbete ha fokus på eleven och försöka se individen i sin helhet. Huvuduppgiften är att vara till stöd och hjälp för de elever som är i behov. Utifrån detta behöver en skolkurator ha ett förebyggande perspektiv i sina arbetsuppgifter, där ändamålet är att bidra till en god arbetsmiljö för lärande och utveckling, samt motverka och förebygga mobbning och kränkande behandlingar. D-Wester (2005) nämner att det är viktigt för en skolkurator att arbeta med att förebygga mobbning av alla slag för att i god tid fånga upp de elever som far illa eller uppvisar tecken på psykisk ohälsa. För att detta ska kunna ske på bästa möjliga sätt, gäller att sådant ska uppmärksammas av flera aktörer i skolan, men framför allt av skolkuratorn själv för att inte psykisk ohälsa ska öka bland elever. Det
förebyggande arbetet går även ut på att fokus bör vara på att förebygga problem i skolmiljön snarare än på individen (Skolverket, 2014).
Skolkuratorer ska arbeta med att förebygga ohälsa, men det är inte alltid enkelt att hantera det eftersom det kan föreligga brister i arbetet. Enligt en undersökning från
Akademikerförbundet SSRs (2014) valde 75 % av skolkuratorer bort att arbeta med
förebyggande arbete. Det fanns flera anledningar till att det förebyggande arbetet valdes bort.
De anledningar som fanns handlade om tidsbrist samt att 90 % inte kunde bedriva sitt arbete enligt planering. I samma undersökning framkommer att i var femte skola var det inte
möjligt för skolkuratorerna att hinna med förebyggande arbete.
Skolan kan för många elever innebära en trygghet, men det kan även för andra vara en otrygghet där kränkande behandlingar som mobbning och våld sker bland elever. Detta kan i sin tur leda till psykisk ohälsa hos eleven (Länsstyrelsen, 2021). Valet av studiens ämne beror främst på att det har skett en markant ökning av psykisk ohälsa bland ungdomar (Uppdrag Psykisk Hälsa, 2018). Jag har valt att fördjupa mig inom området skola som verksamhet då det är bland de platser barn och ungdomar utsätts för psykisk ohälsa. Skolkuratorers arbete blir därmed ett viktigt uppdrag i arbetet mot psykisk ohälsa. Genom intervjuer med
skolkuratorer vill jag ta del av deras upplevelser och synpunkter. Jag vill få en inblick för de hinder som uppstår för det förebyggande arbete samt hur de arbetar med att ge stöd för elever. Utöver detta vill jag undersöka betydelsen av samverkan med lärare på skola när det gäller psykisk ohälsa.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att ur skolkuratorers perspektiv undersöka deras arbete mot psykisk ohälsa hos elever samt hur samverkan med lärare ser ut. Studiens frågeställningar är:
• Vilka hinder ställs skolkuratorer inför när det gäller att förebygga psykisk ohälsa?
• Vilka strategier använder skolkuratorer i arbetet med att ge stöd till eleverna i skolan?
• Hur ser samverkan ut mellan skolkuratorer och lärare när det gäller arbetet mot psykisk ohälsa?
1.1.1 Centrala begrepp
Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa kan ta sig olika uttryck. Elever med psykisk ohälsa kan framträda sig i form av nedstämdhet, oro och koncentrationssvårigheter (D-Wester, 2005).
Psykisk ohälsa är oönskade psykiska symtom som kan leda till psykisk sjukdom om de förvärras. De symtom som psykisk ohälsa kan ge uttryck för kan även visa sig som
psykosomatiska symtom, till exempel huvudvärk och magont. Utagerande beteendeproblem är också ett tecken på psykisk ohälsa och kan te sig i form av bråkighet eller överaktivitet (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016).
Förebyggande arbete: Syftet med det förebyggande arbetet i skolan är att minska elevers psykiska ohälsa. Det handlar således om att skolkuratorn ska stödja en elev genom att vidta indirekta åtgärder, vilket är det så kallade förebyggande arbetet. Det förebyggandet arbetet handlar även om att skapa en god och trygg miljö för elevers lärande och utveckling (D- Wester, 2005). Det förebyggande arbetet handlar om att förhindra kränkande behandlingar av olika slag. Grunden i detta arbete är att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Att analysera risker underlättar planeringen av förebyggande insatser som skolan ska arbeta med att uppnå
(Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2019)
Främjande arbete: Det handlar om att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter.
Det gäller att ha respekt för allas likas värde och skapa en god skolmiljö där elever får den ledning och stimulans samt hjälp de behöver (Skolverket, 2014).
Åtgärdande arbete: Det är det arbetet som skolans personal utför när de får kännedom om att någon har blivit utsatt. I denna kontext ska fall av trakasserier och kränkande behandlingar snabbt åtgärdas (Skolverket, 2014).
Samverkan: Det innebär att personer, oftast med olika utbildningar och som innefattas av olika regelsystem, verkar och arbetar mot gemensamma mål. Att samverka är att tillsammans i grupp av olika aktörer utföra medvetna handlingar för att nå det gemensamma målet
(Danemark, 2000). Samverkan sker i en begränsad grupp med andra kring ett identifierat problem för att lösa olika typer av problem och uppgifter som uppstår. För att detta ska ske är kompetens från flera professioner essentiellt (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). All personal på skolan har ett ansvar för elevernas fysiska samt psykiska hälsa, inte enbart för elevhälsans personal. Skolledningen har ett ansvar att se till att all personal är involverade i ett sådant utvecklingsarbete i syfte att främja elevernas välmående (D-Wester, 2005). Även Johnsson (2013) betonar vikten av en fungerande samverkan mellan skolkuratorer och olika professioner på skolan som en nödvändighet för att stödja elever. För en fungerande
samverkan behövs styrning, struktur och samsyn. Styrning innebär att organisera samverkan hos en grupp och utforma mål. Det gäller att tydliggöra verksamhetens uppdrag. Struktur handlar om att sätta tydliga mål för samverkan och klargöra arbetsfördelning samt samverkansrutiner. Samsyn innebär att olika professioner har en gemensam
problemförståelse för en god samverkan. Det är viktigt att betona att olikheter och skillnader som finns mellan olika professioner inte bör elimineras utan dessa kan fungera som en grund och styrka för en fungerande samverkan. Samsyn handlar därmed om att det förekommer en gemensam värdegrund hos professionerna. Professionerna ska ha respekt och tillit för varandras uppdrag och kompetenser (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016).
2 BAKGRUND
2.1.1 Skolkuratorsyrkets historia
Skolkuratorer var främst anställda i gymnasieskolor under 1950- och 1960-talen. På 1970- talet fanns det ungefär 700 kuratorer inom grundskolan, gymnasieskolan och även inom den kommunala vuxenutbildningen (SOU 2000:19). Den första skolkuratorn anställdes vid Norra Latins högre allmänna läroverk i Stockholm 1943. År 1955 ökade antalet skolkuratorer över hela Sverige till 15 stycken. På 1960-talet började allt fler kuratorer rekryteras till skolorna (D-Wester, 1996). Skolkuratorns yrkesprofession växte alltmer fram när skolhälsovården påbörjades vid 1800-talets mitt med fokus på ungdomars hälsa. I den perioden hade en hel del observationer gjorts om ungdomarnas välmående. Utifrån observationerna kunde man se en stor förekomst av nervositet, trötthet, huvudvärk, aptitlöshet och bleksot bland ungdomar.
Inom skolhälsovården under den tiden var det många skolelever med allvarliga hälsobrister.
Eleverna besökte därav skolhälsovården och genomförde regelbundna kontroller av deras fysiska hälsa av skolsköterskor (SOU 2000:19). Skolkuratorns yrkesprofession växte fram främst på grund av påtryckningar från föräldra- och elevföreningar samt skola under 1940- talet (Backlund, 2007). Skolkuratorernas roll har förändrats över tid. Deras roll utgick ifrån att arbetsuppgifter skulle omfatta elevvårdsarbete, men även med yrkesvägledning och arbetsförmedling. De sistnämnda arbetsuppgifterna togs över av yrkesvägledare under 1960–
1970-talet, vilket gav skolkuratorerna möjlighet att ha fokus på elevvårdsarbete (Guvå, 2010).
2.1.2 Skolkuratorns arbetsuppgifter
Skolmiljön har stor betydelse för ungdomars fysiska och psykiska välmående hälsa. Skolan är en plats för lärande och utveckling. För att skolan ska bidra till elevernas lärande och
utveckling, har elevhälsoarbetet ansvar för att elever ska kunna leva under trygga
omständigheter i skolan. I det ansvaret gäller att skapa en god och trygg arbetsmiljö, som i sin tur också ger positiv effekt på lärande hos alla elever (Guvå, 2010). En god lärmiljö ska även ha en positiv inverkan på elevers hälsa eftersom lärande och hälsa går hand i hand.
Drivkraften hos elever för att vilja lära sig i skolan är kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande (Regeringens proposition, 2001) Det krävs av elevhälsans personal att tillsammans med den övriga personalen i skolan kunna skapa en god miljö för elever för att de ska kunna må bra. Enligt 25 § i 2 kap. av Skollag (2010: 800) beskriver elevhälsans omfattning som:
För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses Elevhälsan syftar till elevers rätt till utveckling och lärande. Den finns för att underlätta skolgången för elever och uppnå målen inom utbildningen. Elevhälsans arbetsuppgifter vägleds av barnkonventionen, vilket innebär att arbetet ska utformas från ett barnperspektiv.
Barnperspektiv kan förklaras med att vuxna har åsikter om eller bedömer barns beteende och känslor (Nilsson et al., 2015).
Det är skolkuratorn som ska ha rollen att i sitt arbete vara till stöd för elever. Skolkuratorn är någon som är engagerad med att få eleverna att må bra. De beskrivs som sociala experter på skolan och är någon man vänder sig till som elev på skolan när det behövs. Elever som på egen hand inte kan hjälpa sig själv och vill söka stöd vänder sig till skolkuratorn. Det finns olika anledningar till att elever söker skolkurator. Det kan handla om att en elev vill berätta om sina svårigheter i skolsituationen, frågor som är mer personliga och vill prata om sådant som påverkar ens psykiska hälsa. I skolkuratorers arbetsuppgifter kan det till exempel ingå att ge stöd till elever som hamnar i exkludering från kamratumgänge eller elever som inte brukar komma till skolan och är därav oftast frånvarande (Guvå, 2010). Skolkuratorer har flera arbetsuppgifter. Backlund (2007, 183) beskriver skolkuratorers huvuduppgifter som
”svara för samordning av skolans rådgivande, stödjande och informerande verksamhet samt att förbättra elevers sociala anpassning och förebygga missanpassning”.
Skolkuratorns huvuduppgifter handlar främst om att ge stöd åt elever, vilket görs via
personlig kontakt med eleverna. Men den personliga kontakten menar Backlund (2007) tycks förekomma allt mindre och fått mer av administrativ karaktär. De administrativa
arbetsuppgifterna består av utredningar av elevers sociala förhållanden som kommer att användas i skolan men även ligga till grund för orosanmälningar till socialtjänsten.
Skolkurator kan i det fallet ses som en direktkontakt till barnavårdsmyndigheter.
Att vara en skolkurator innebär att man arbetar i flera nivåer. De nivåer som skolkuratorer arbetar i sitt dagliga arbete är på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Den enskilda eleven, elevgruppen och skolan som verksamhet måste sättas in i sitt sammanhang för att öka på förståelsen för den enskilde eleven och därmed ge stöd eleven är i behov av. På individnivå arbetar skolkuratorn direkt med eleven. På gruppnivå ser skolkuratorn till att inkludera flera personer i sitt arbete, det kan vara personer som finns i elevens nätverk i och utanför skolan och som har viktig information att ge. Oftast handlar det om att skolkuratorn inleder möten med eleven och föräldrar, men kan likaså vara en elev och lärare eller elev och elevens klasskamrater för att ha gemensamma samtal. Mycket av den enskilda elevens problem kan oftast ha koppling till den gruppen som eleven umgås med. Därför är det en fördel att jobba på gruppnivå eftersom gruppen har en stor betydelse för elevens utveckling. Det är därmed viktigt att skolkuratorn engagerar sig i elevens kamratgrupp. Organisationsnivå innebär att
skolkuratorn arbetar med skolan som organisation. Det handlar om att skolkuratorn deltar i skolans elevhälsogrupp, där flera olika professioner, det vill säga skolsköterska,
skolpsykologer och studieyrkesvägsledare tillsammans arbetar med det förebyggande, främjande och åtgärdande. Skolkuratorn på organisationsnivå samverkar med externa myndigheter, till exempel socialtjänsten och BUP (D-Wester, 2005).
3 TIDIGARE FORSKNING
I följande avsnitt kommer tidigare forskning presenteras. Forskningen som redovisas består av både internationella och nationella studier. Presenterad tidigare forskning kommer att begränsas av studiens frågeställningar. Eftersom studien lyfter upp skolkuratorers arbete med att förebygga psykisk ohälsa hos elever, är det viktigt att gå in på begreppet mobbning och få en djupare förståelse kring det. Mobbning kan vara en anledning till att elever blir drabbade av psykisk ohälsa (Fridh, 2018). Brister i att förebygga mobbning samt insatser mot mobbning kommer att presenteras under tidigare forskning.
Mycket av litteraturen som har använts under studien hittades bland följande databaser ProQuest på Mälardalens universitets databas, DiVA och Google Scholar. Andra
litteratursökningssätt som använts är sökningar på Skolverkets hemsida samt relevant kurslitteratur. Följande sökord användes för att få fram relevanta artiklar: skolkurator, school counselor, teachers, cooperation, students, elever, förebyggande arbete. Studien har utgått utav databasernas filtrering för att underlätta relevansen för artiklarna. Referenslistor från tidigare uppsatser inom socialt arbete har använts för att få inspiration för andra
användbara källor inom ramen för denna studie. Under tidigare forskning har upplägget av litteratur och artiklar tematiseras: 1. hinder vid förebyggande arbete, 2. skolkuratorns strategier i möte med elever, 3. samverkan mellan skolkuratorer och lärare. Tidigare forskning kommer också att redovisas med temat mobbning och två underteman som följer är brister i att förebygga mobbning samt insatser mot mobbning.
3.1 Hinder vid förebyggande arbete
Isaksson (2014) undersöker skolkuratorers handlingsutrymme och nämner att de är ensamma i sin profession på skolan. Handlingsutrymme handlar om hur mycket en person styrs i sin arbetsroll av regler, lagar och överenskommelser från en organisation.
Undersökningen genomfördes genom analys av semistrukturerade intervjuer med
skolkuratorer som valts ut strategiskt. På den organisatoriska nivån är skolkuratorer de enda socionomerna i skolan där deras uppgift går ut på att utbilda och fostra elever. Lärare utgör den största yrkesgruppen på skola. I studien valdes tre olika kommuntyper vilka var
glesbygds-, mellanstor- och storstadskommun i syfte att få variation i erfarenheter och förhållanden som kan tänkas ha betydelse för synen på den egna yrkesrollen. Resultatet av
undersökningen visar på att handlingsutrymmet är helt beroende av om skolkuratorn upplever sig ha en låg eller hög legitimitet. Det visar sig att lagar och regler har ett stort inflytande på deras handlingsutrymme. Det framkom dessutom att skolkuratorer är organisationsberoende och känner ett stort behov av att få tydligare roll och auktoritet i skolans verksamhet. Isaksson (2014) nämner också att det förekommer otydliga
arbetsbeskrivningar vilket begränsar det skolkurativa arbetet. Det förebyggande arbetet som utförs av skolkuratorer och som är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna influeras av hur arbetet är organiserat. Neddragningarna bland lärarpersonalen hindrar även skolkuratorer att arbeta förebyggande.
Ytterligare hinder som skolkuratorer ställs inför vad gäller att arbeta förebyggande, menar Isaksson (2016), är att mer fokus och tid läggs ner på att arbeta utifrån akuta behov i stället för att arbeta mer förebyggande. Det kan leda till att arbetet skolkuratorerna utför blir oorganiserat och otydligt. Eftersom skolkuratorer är ensamma i sin profession behöver de tänka på att angripa problem utifrån sitt perspektiv lämpat för att arbeta förebyggande i stället för att nyttja samma perspektiv som exempelvis lärare gör. Lärare har en pedagogisk synvinkel och medan en sådan uppfyller en viktig funktion kan den ha en skadlig inverkan för kuratorer om den används på ett sätt som gör att ett förebyggande arbetsperspektiv tar skada.
O’Dell et al. (1996) lyfter upp skolkuratorers arbetsroll i skolan och att det förekommer förvirring kring det. En anledning som nämns är att det inte finns en tydlig definition av vad skolkuratorers roll går ut på vilket skapar en förvirring hos skolkuratorerna. I studien framkommer det att man brukar kalla skolkuratorerna för en hotad art, där man låtit skoladministratörer och styrelser definiera skolkuratorers roll. Skolkuratorns roll har varit oklar sedan länge och att redan från år 1965 fanns otydliga rolldefinitioner, vilket resulterade ineffektivt arbete i skolan. Det framkommer i studien att förvirring kring skolkuratorns roll har med brister inom skolorganisationen att göra, vilket utgör enorma hinder för att kunna i högre utsträckning tillgodose elevernas behov och att de ska må bra under skolans gång.
Skolmyndigheten framställer nya innovativa modeller och föreslår nya förbättringsprogram till skolor. Dessa program ska vara omfattande, välplanerade och baserade på elevkompetens och utveckla kontakt med elever i behov. Programmen syftar till att stödja alla elever när det gäller att maximera möjligheterna till akademisk prestation och säkerställa deras psykiska ohälsa.
Flertal intervjuer har genomförts i utvalda skolor i Cleveland, Ohio och några skolor utanför staten för att diskutera om de förbättringsprogrammen. Intervjudeltagarna bestod av
skolkuratorer, lärare och administratörer. Intervjudeltagarna hade uttryckt sig att de faktorer som bidrog till att förbättringsprogrammen inte fungerade bra var dels att skolkuratorer upplevde rollöverbelastning och hade för lite tid för planering eller utvärdering av
förbättringsprogrammen. Det handlade även om att det fanns en oenighet och obeslutsamhet om programmens karaktär, det vill säga om programmen skulle vara avhjälpande,
förebyggande eller utvecklande. O’Dell et al. (1996) lyfter upp att det som avgör att ett program är användbart, är att kommunikationen mellan skolkuratorer och rektorn kring programmen bör ständigt utövas för att hindra att missförstånd sker. O’Dell et al. (1996)
nämner slutligen att en kommitté är nödvändig och bör finnas för att stödja elever som är i behov av hjälp.
Curry och Bickmore (2012) skriver i sin artikel om huruvida nyexaminerade skolkuratorer känner delaktighet inom skolverksamheten. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ forskningsstrategi vars syfte var att se hur skolkuratorers personliga och professionella behov uppfylldes genom deras arbete. Undersökningen ägdes rum i olika skoldistrikt i Louisana, USA. Utifrån undersökningen framkommer det att de hinder skolkuratorer upplever i sitt arbete för att arbeta förebyggande är bland annat rollkonflikt och flera arbetsuppgifter samtidigt. Ytterligare hinder som skolkuratorer möter med det förebyggande arbetet är oro och stress som påverkar deras arbetsprestation negativt. Det kan leda till brister i
skolkuratorers förmåga till empati och medkänsla. Curry och Bickmore (2012) lyfter
dessutom upp att nyexaminerade skolkuratorer första året fick arbeta i samma utsträckning som de erfarna skolkuratorerna. Det nämns även att 77 % av skolkuratorerna inte hade tilldelats en mentor. Detta kan ha negativa följder för skolkuratorer att kunna arbeta förebyggande då många skolkuratorer upplevde isolering och en ökad stressnivå.
3.2 Mobbning
3.2.1 Brister i att förebygga mobbning
Forsman (2003) skriver i sin avhandling om mobbning och att det föreligger brister i den kvalitet som krävs för att förhindra och sätta åtgärder för mobbning mellan elever i skolan.
Forsman nämner att det är omöjligt för någon yrkesverksam i den svenska grundskolan att inte ha fått kännedomen om någon elev som blivit utsatt för mobbning. Den främsta orsaken till att elever i skolan upplever oro och har en försämrad hälsa är på grund av mobbning de utsätts för. Forskningen inom mobbning sträcker sig inte längre tillbaka än till tidigt
sjuttiotal. Begreppet mobbning är dessutom relativt nytt. Avhandlingen lyfter upp texter om mobbning som finns i konventioner, lagstiftning och läroplaner, att ingen elev i skolan ska behöva utsättas för mobbning. Dock menar Forsman (2003) att detta endast är tomma ord eftersom han inte ser en förbättring. Det föreligger brister med att upprätta texter för att förebygga mobbning i skolan och är följaktligen en orsak till att skolan inte lyckats åtgärda mobbning. Mobbning är skolans största problem. Skolan och lärare behöver därmed utökad kunskap om mekanismerna bakom mobbning samt att skolledningen måste ingripa när sådant sker.
3.2.2 Insatser mot mobbning
Skolverkets utvärdering lyfter upp hur mobbning kan te sig samt innehåller redogörelse för insatser för att motverka mobbning. Vissa insatser leder till positiva effekter, men andra kan ge negativa effekter som att mobbningen ökar. Skolverket (2011) beskriver olika typer av mobbning och delar upp de i fysisk form och social form. Till den fysiska formen av
mobbning kan vara att man blir knuffad, hotad med stryk och slagen. Till den sociala formen
av mobbning kan det vara att man blir kallad för elaka saker, utsatt för ryktesspridning och utstött. Mobbning är ett föränderligt fenomen och en stor grupp av elever blir någon gång under skoltiden utsatta för mobbning. Det är 4 700 grundskolor i Sverige där ungefär 13 000 elever utsätts för varaktig mobbning. Av detta är det två till tre elever i en svensk
genomsnittsskola med 191 elever som blir mobbade. De platser där mobbning sker mest i skolan är på skolgården, vid toaletterna, i korridoren eller i klassrummet. Mobbning sker även i klassrummet när läraren är närvarande. Elever som blir utsatta av mobbning kan få ett minskat förtroende för de vuxna på skolan och de lever med en känsla av osäkerhet.
Konsekvenserna av det blir att elever har det svårt att hantera påfrestande situationer,
upplever skolan som mindre givande samt känner att det inte är värt att engagera sig i skolan (Skolverket, 2011).
Det betonas att det inte är enkelt att motverka mobbning, men det har visat sig att vissa skolor motverkar mobbning på ett bättre sätt än andra skolor. För att kunna motverka och minska mobbningen krävs effektiva insatser. En insats som kan bidra till att mobbning minskar är om skolorna genomför regelbundna uppföljningar samt utvärderingar av elevernas situation vid kränkningar. En ytterligare insats är tydliga rutiner för hur man ska gå till väga för att agera mot mobbare, exempelvis hur samtal ska föras med mobbaren.
Skolverket (2011) beskriver även insatser som inte leder till positiva effekter. Sådana insatser kan vara föräldrautbildning om mobbning samt pedagogiska material om mobbning för elever. En insats som visat sig öka mobbning är elever som blir utsedda till kamratstödjare.
Detta innebär att det finns särskilt utsedda elever som fått utbildning och som fungerar som observatörer. Mobbningen ökar genom att kamratstödjaren erhåller en position som ger inflytande och privilegier (Skolverket, 2011).
3.3 Skolkuratorns strategier i möte med elever
Wright (2011) nämner vad en skolkurator kan göra för att minska risken för psykisk ohälsa hos elever. Wright (2011) menar att det finns användbara och enkla strategier som en
skolkurator kan använda sig utav i arbetet med eleven. Framför allt bör en skolkurator kunna acceptera, respektera och behandla eleven som jämlikt när det finns olikheter. Det gäller att bygga en god relation med eleven för att bättre kunna bilda förtroende och hitta lösningar till elevens problem. Att inneha en god relation med klienten menar även Sanberk och Akbas (2015) är nödvändigt för att kunna hjälpa klienten. För att det ska kunna ske behöver skolkuratorer ha empati då det är en förutsättning för att bygga goda relationer. I Sankberg och Akbas (2015) studie undersöks interaktionen mellan klient och skolkurator. Studien är en observationsstudie och visar att skolkuratorer som visar empati i sin interaktion med sina klienter får klienterna att vara mer benägna att vara öppna och prata om sina känslor.
Trotter (2015) lyfter upp tillvägagångsätt som fungerar som strategier vid samtal med ofrivilliga klienter. Författaren redogör för olika strategier som socialarbetare kan använda sig utav i sitt arbete för att vara till stöd och hjälpa ofrivilliga klienter som inte är intresserade av att få hjälp. Strategier som ger en god effekt på klienten är bland annat rollförtydligande.
Det är något socialarbetaren behöver ha som strategi i sitt arbete med klienten för att skapa
en mer balanserad grund för mötet baserat på gemensamma förväntningar. Det innebär att socialarbetaren och klienten diskuterar vilka roller de har i sammanhanget samt vad
huvudsyftet med samtalet är. I denna kontext bör socialarbetaren tydliggöra varför man har samtalet och även vara tydlig med de regler som finns och som måste efterföljas samt vad som förväntas av klienten. Ytterligare strategier en skolkurator kan använda är att stärka pro- sociala beteenden hos klienter. Det definieras som handlingar och värderingar som är icke- kriminella, det vill säga handlingar som inte rör kriminalitet och ett aggressivt beteende.
Syftet med pro-sociala beteenden är att vara till stöd och hjälpa andra som är i behov men också någon som innehar egenskaper såsom generositet och empati. Pro-sociala beteenden handlar om att man är villig att hjälpa andra utan att man förväntar sig få något tillbaka.
Socialarbetaren ska i detta fall stärka de pro-sociala beteenden och värderingar som klienten uppvisar för att kunna hjälpa klienten. Kollaborativ problemlösning är ytterligare en strategi som socialarbetaren kan använda för att hjälpa sin klient. Socialarbetaren utgår då ifrån klientens beskrivning av ett visst problem och mål där socialarbetaren sedan hjälper klienten att finna lösningar på problemet. Tillsammans ska de under kollaboration hitta vägar och strategier för att lösa problem tillsammans (Trotter, 2015).
De strategier som nämnts av Trotter (2015) är strategier som fungerar. Dock nämner han, i kontrast till de andra författarna av tidigare forskning, att relationsbyggandet med klienten inte alltid fungerar. Ytterligare strategier som ibland fungerar är att socialarbetaren visar omtanke och engagemang för att försöka hjälpa klienten. Det är viktigt att socialarbetaren accepterar sina klienter som de är. Här är det viktigt att socialarbetaren själv tror att klienten kan gå mot förbättringsväg. Empati och förståelse för klientens känslor och världsbild är viktigt för en god relation mellan klienten och socialarbetaren. Det är även viktigt att makten i relationen sker i kongruens med det som anses som lämpligt till klienten. Relationen mellan socialarbetaren och klienten bör kombineras med pro-sociala beteenden och kollaborativ problemlösning för att uppnå positiva resultat. Det lyfts upp vikten av att socialarbetaren är empatisk, vilket innebär att kunna sätta sig själv i den situationen som den andre individen befinner sig i och ha en förståelse för klientens känslor. Empati behöver kombineras med pro-socialt synsätt för att det ska fungera, detta då man har sett att när socialarbetaren reflekterar den kriminella utan pro-social uppmuntran, har återfallen ökat. För att vara till stöd och hjälpa sina klienter, är motivations begreppet något som används i interaktion med klienten. Det är väsentligt att socialarbetaren tror att klienten kan förändra sig. Det har visat sig att klienter som hade förväntningar på att socialarbetaren ville hjälpa till och hade
förtroende att de kunde förändras, gav goda resultat. Klienterna i denna kontext motiverades att uppnå en förändring när de uppfattade socialarbetaren hjälpvilja.
3.4 Samverkan mellan skolkuratorer och lärare
I Backlunds avhandling (2007) framförs en beskrivning utifrån ett flertal tidigare
utredningar och rapporter som behandlar samverkan mellan elevvårdspersonal och lärare.
Det är en studie genomförd i Sverige. Syftet är att redogöra samt analysera elevvårdsarbetet resurser, praktik och organisering vid grundskolor för att förstå hur dessa förhåller sig till varandra samt till förhållanden i skolornas omgivning. För att få en god överblick på det som
undersöks består avhandlingen av två delstudier. Den ena delstudien är av kvantitativ ansats och den andra av fallstudier. Författaren finner problematik i samverkan mellan
elevvårdspersonal och skolans övriga personal. Avhandlingen redogörs för relationen mellan högstadiets lärare och elevvårdspersonal, att den adresserades av en ömsesidig skepticism samt okunskap om vad de olika arbetsrollerna har för funktion. Backlund (2007) beskriver professionen för skolkuratorer och psykologer som att de är några som man kallade in eller lämnade över till i enskilda ärenden. Det framkommer att elevvårdspersonalen ansåg sig själva som resurs till barnen i första hand, detta trots att man hade förväntningar på att de även ska vara en resurs till lärarna som var i behov av stöd. Dessa förväntningar på att de också ska vara en resurs till lärarna på skolan medför en risk. Backlund (2007) menar att lärarna på skolan uppsöker elevvårdspersonal och använder de i syfte att reducera på sin ångest. Skolkuratorer är omringade av andra yrkesverksamma personer av andra
utbildningar och kompetens på skolan, vilket gör att de är ensamma av sin profession.
Skolkuratorer upplevde att de har en låg status inom skolan i stora drag, detta likaså för övrig elevvårdspersonal. Till följd av den låga status som en skolkurator har i skolan, kunde andra professioner vara mer benägna att påverka skolkuratorers och den övriga elevvårdspersonals arbetsuppgifter och sätta agendan. Det medförde att skolkuratorer började anpassa sina arbetsuppgifter efter de omgivande förväntningarna hos de andra aktörerna i skolan. En ytterligare förväntan som lades på skolkuratorer var att de skulle fungera avlastande för lärarna, vilket skulle säkerställa att undervisningen skulle kunna fortsätta att flyta på utan att det skulle ske några störningar. Fallstudien visade på att lärarna hade önskemål av
skolkuratorer, där de bland annat skulle ta över elever med problem, kunna lösa deras problem och få dessa elever att komma till skolan och prestera bra.
I en vetenskaplig artikel skriven av Isaksson och Larsson (2017) beskrivs förhållandet mellan skolkuratorer och lärare i sitt arbete med elevers välmående i en svensk skola. Studien redogör att barns välmående har med åren uppmärksammats allt mer. Det förekommer mer bekymmer kring deras fysiska och psykiska välmående idag. En signal om att det är på detta vis är att lärarna har fått ett större ansvar för elevernas välmående. Lärarnas arbetsroll har blivit mer omfattande där det inte längre bara handlar om att undervisa elever. Det handlar således också om att vara där för elevernas välmående för att de inte ska riskera att försämras i sin hälsa. Ett annat skäl är att andra yrkesverksamma professioner anställs på skolor, såsom skolkuratorer, skolläkare, sjuksköterskor, psykologer och speciallärare. Syftet med dessa aktörer i skolan tillsammans med lärarna, är att genom ett internt samarbete ska det främja elevernas hälsa, men även lärande och utveckling. Detta görs genom att tillsammans aktivt ingripa mot mobbning för att förebygga ohälsa.
I Isaksson och Larssons (2017) studie har deras huvudsakliga metod varit en kvalitativ datainsamlingsmetod för att få en djupare förståelse på deltagarnas perspektiv.
Datainsamlingsmetoden bestod av 23 intervjuer, där 12 skolkuratorer och 11 lärare var
involverade. Detta genomfördes med ett strategiskt urval av lärare och skolkuratorer. Studien gjordes inom olika socioekonomiska områden i Sverige. Studien lyfter upp vikten om
samverkan mellan skolkuratorer och lärare. Det är viktigt att båda professionerna arbetar aktivt med varandra vid akuta kriser och vidtar åtgärder för att lösa konflikter som sker mellan elever för att deras psykiska hälsa inte ska påverkas negativt. Det framkommer i
studien att lärarna som intervjuades ansåg att skolkuratorerna hade en viktig roll för
elevernas välmående på skolan. En lärare uttryckte sig att en elevs liv är mycket mer än bara de ämnen som undervisas. Lärarna upplevde sig själva inneha en auktoritär position genom att de sätter betyg och därför kanske inte är den första som eleverna vänder sig till för att vilja prata om sina besvär. Som en följd av detta ansåg lärarna att skolkuratorer har en viktig del i skolan där de kan vara till stöd för de elever som vill få råd eller prata med någon. Det
framkommer dessutom att lärarna uppfattade skolkuratorerna som den profession att vända sig till när en elev är i behov av emotionellt stöd, detta så att lärarna kan lägga sitt fulla fokus på sin undervisning ostört.
Vidare nämner Isaksson och Larsson (2017) att lärarna kom till skolkuratorerna när problem uppstod i elevens välmående som var relaterat till familjen, det som skedde utanför skolans område eller det som skedde i elevens omgivning. Dock uppsökte inte lärarna skolkuratorer när problem skedde i klassrummet som berörde lärandet och undervisningen, i stället vände sig lärarna till sina lärarkollegor eller rektorn. Anledningen till det var att de flesta lärarna inte ansåg att det ligger inom skolkuratorns jurisdiktion och att de upplevde att de kunde hantera problem som sker i klassrummet med sina kollegor, i stället för att vända sig till skolkuratorn för råd och hjälp. Studiens resultat visar dessutom på att det finns skillnader i hur skolkuratorer och lärarna kommunicerar med varandra när det gäller elevernas
välmående.
För att få ytterligare kunskap om hur samverkan ser ut, används en fallstudie av Lindblad och Backlund (2017). Den behandlar elevhälsans arbete i en mellanstor kommun i mellersta Sverige. I fallstudien görs en redogörelse för förutsättningar, möjligheter och dilemman i elevhälsan, mer specifikt när det kommer till det hälsofrämjande och förebyggande arbete. I fallstudien har datainsamlingsmetoden utgått ifrån fem fokusgruppsintervjuer med sju skolkuratorer, tre skolpsykologer, sex skolsköterskor, tre specialpedagoger samt sex rektorer.
De olika professionerna intervjuades var för sig om hur de såg på deras sätt att arbeta med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det framkom i fallstudien att olika
yrkesgrupper hävdade att det fanns ett behov av och en brist på själva samverkan kring det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Med detta uttryckte de att det fanns ett behov av att arbeta tillsammans i större utsträckning med problem som elever har, till exempel arbeta mer med aspekter relaterade till skolfrånvaro och skolmiljö. De brister som framkom av deltagarna under fallstudien gällande samverkan var att skolkuratorer inte blev inbjudna till möten som handlade om mobbning eller skolfrånvaro. Från skolkuratorernas sida uttrycktes en önskan och ett behov av att samarbeta med lärarna gällande gruppinriktade insatser. Det framkom således av fallstudien att ledningen i skolan samt elevhälsan inte samarbetade kring förebyggande och hälsofrämjande arbetsinsatser, och att det därför fanns ett behov och en önskan av en mer strukturerad samverkan med lärarna. En samverkan mellan elevhälsan och andra aktörer i skolan som lärare är viktigt och centralt för elevernas trygghet och psykiska hälsa.
3.5 Sammanfattning och reflektion av tidigare forskning
Sammanfattningsvis belyser tidigare forskning om hinder som uppstår vid förebyggande arbete och vilka strategier som används för att vara till stöd till elever. Dessutom nämner forskning hur samverkan ser ut mellan skolkuratorer och lärare. Vissa artiklar lyfter upp att det brister i samverkan och att det finns ett behov av en mer fungerande samverkan mellan skolkuratorer och lärare. Vidare betonar andra artiklar att det förebyggande arbetet är viktigt men att det förekommer hinder som försvårar för skolkuratorer att arbeta utifrån det. Några artiklar lyfter även upp strategier som är väsentliga att använda sig utav i möte med elever.
Mobbning lyfts även upp som forskning som uppmärksammar ett stort problem för elevers välmående.
Det uppstod svårigheter att finna referee granskade artiklar inom svensk forskning kring hinder vid förebyggande arbete, strategier som skolkuratorer använder sig utav för att stödja elever samt hur samverkan ser ut mellan skolkuratorer och lärare. Detta även internationella forskning. Det finns därmed en hel del brist på svensk forskning kring ämnet. Forskning kring skolkuratorns strategier i en internationell kontext användes vilket resulterade ett mindre inslag av nationell forskning. Detta på grund av svårigheter att finna studier i den svenska kontexten. Trots brister på forskning kring det valda ämnet, är de insamlade forskning relevanta för studien.
4 TEORETISKT RAMVERK
4.1 Val av teori
I följande avsnitt kommer två teoretiska utgångspunkter att presenteras för att analysera studiens resultat. De valda teorierna är KASAM och Systemteori. KASAM kan ge en
förståelse för skolkuratorers arbete med att vara stödjande till elever. Systemteori kan vara användbar för att få ett helhetsperspektiv för eleven. Den kan även bidra till en förståelse kring samverkan mellan skolkuratorer och lärare.
4.1.1 KASAM
Antonovsky (2005) genomförde flera forskningsprojekt som handlade mycket om
psykosociala faktorer som kunde förbättra hälsan. Han studerade kring överlevande judiska kvinnor som suttit i koncentrationsläger och jämförde deras psykiska hälsa med en
kontrollgrupp. Till hans förvåning kom han fram till att många av de judiska kvinnor som överlevt tiden de suttit i koncentrationsläger hade en relativ god psykisk hälsa. Han ville förstå hur människor, som upplevt hemska händelser likt dessa judiska kvinnor, kunde bibehålla en bra hälsa. Han utvecklade senare ett salutogent synsätt kring hälsa kallad
KASAM som står för Känsla Av Sammanhang. KASAM har fokus på faktorer som orsakar och bevarar psykisk hälsa. Den ger förståelse för vad som får oss att må bra. Fokus ligger på vad som anses vara friskt hos människan. Människan kan befinna sig i besvärande situationer, till exempel få svåra sjukdomar, uppleva stress eller känna sig nedstämd. Känslan av sammanhang påverkas beroende på hur en individs hälsa är samt hur individen hanterar olika situationer.
En stark känsla av sammanhang kommer att leda till en god hälsa hos människan, medan en mindre känsla av sammanhang leder till ohälsa. Ohälsa, i sina varierande skepnader och former, kan ha en reducerad negativ individpåverkan om känslan av sammanhang bibehålls på en hög nivå. En högre känsla av sammanhang leder till att en individ kan bättre hantera olika former av motgångar och sjukdomar, och på så sätt finna mening med livet. En person kan aldrig vara helt frisk eller helt sjuk, utan befinner sig någonstans däremellan. Graden av KASAM är grunden för vår position mellan dessa två poler. Tre begrepp som formar en känsla av sammanhang är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 2005). Dessa beskrivs nedan.
Begriplighet: Det innebär att individen eftersträvar att förstå olika situationer som individen utsätts för. Människan som upplever begriplighet kan se mönster i saker som händer, till exempel genom att man tar hjälp med tidigare erfarenheter när man hamnar i nya situationer. Att ha en logisk förklaring till det som sker ökar begripligheten och kan leda till ett starkare KASAM, vilket är i likvärd mot en bättre hälsa (Antonovsky, 2005).
Hanterbarhet: Det handlar om att kunna hantera svårigheter som uppstår i ens liv och kunna påverka händelser, i stället för att bli ett offer för de omständigheterna och ha en känsla av hjälplöshet. Att ta hjälp av en människa som står en nära kan bidra till att hantera svårigheter i livet. Det är viktigt att ha redskap för att kunna hantera oväntade situationer (Antonovsky, 2005).
Meningsfullhet: Människan som upplever meningsfullhet känner att det är värt att gå igenom svårigheter som man utsätts för i livet. För att människan ska må bra och uppleva att det hen gör uppskattas är det viktigt att det finns en meningsfullhet med det som görs. För att ta exemplet om sjukdomar återigen, handlar meningsfullhet i detta fall, att det finns en styrka och vilja hos människan att påverka och förändra det. En individ med en stark känsla av meningsfullhet är någon som kämpar i sitt liv när svårigheter uppstår, och kanske ser en mening med allt som händer (Antonovsky, 2005).
4.1.2 Systemteori
Systemteorin inkluderar och uppmärksammar flera faktorer som kan påverka en människas liv förutom individen själv. Helheten är mer än summan av de ingående delarna utan är beroende av de enskilda delarnas integritet där minsta påverkan på en enskild del påverkar helheten. Systemteorin syftar till att fördjupa förståelsen för individen, där olika miljöer individen befinner sig i kan ha en stor påverkan på individens förståelse av sin situation. Med hjälp av systemteorin kan man se individen i ett större sammanhang då man tar hänsyn till individers interaktion med deras relationer och miljö. När det gäller att försöka förstå hur
människor interagerar, visade sig systemteori och systemtänkande vara en framträdande faktor. För att kunna definiera en individs utveckling och beteende är det väsentligt att analysera individens miljö och relationer (Payne, 2015).
Det finns olika system som är beroende av varandra och som påverkar individen. Dessa system är mikrosystemet, mesosystemet samt makrosystemet. De systemen kan förklaras som individnivå, gruppnivå och samhällsnivå. Kärnan i systemteorin är att uppmärksamma hur sociala faktorer och psykologiska funktioner samverkar i olika situationer för att alla ska kunna leva ett värdigt liv (Payne, 2015). Det är möjligt att använda systemteorin i arbetslivet.
Mesosystemet som skolkuratorer befinner sig i kan hjälpa elever som utsätts för kränkande behandlingar och får en negativ påverkan på deras psykiska hälsa. Systemet kan då ingripa och motverka ohälsan för att hjälpa dessa elever. Utifrån systemteorin kan skolkuratorer se eleven i det sammanhang hen befinner sig i såsom dess sociala omgivning och familj. Det gäller således att se individen i sin helhet, det vill säga den yttre världen som individen befinner sig i. Systemteorin ger socialarbetare möjlighet att inte enbart göra en individuell bedömning av klienten, utan också en helhetsbedömning av de system som påverkar klienten. Socialarbetaren kan således få en bättre inblick över individens situation och identifiera de flera målområden där socialarbetaren kan ingripa (Teater, 2021). Systemen är relaterade till varandra. Sker det en förändring i ett system kommer det andra systemet även förändras. Systemen ska därför betraktas som en helhet. Systemteorin används således för att beskriva hur en enskild individ behöver ett fungerade system som formar ett värdigt liv.
Systemteorin ger oss en förståelse för hur människor samverkar med varandra. Det är viktigt att beakta samspelet inom och mellan olika system i arbetet (Payne, 2015).
5 METOD OCH MATERIAL
I följande avsnitt kommer metoden att presenteras för denna studie. Detta avsnitt är uppdelat i flera delar. Dessa delar är val av metod, urval, datainsamling, genomförande, databearbetning och analysmetod. Vidare kommer trovärdighet, tillförlighet och
generaliserbarhet att redovisas och slutligen om de fyra etiska grundprinciperna.
5.1 Val av metod
Studiens datainsamlingsmetod har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi. Fokus var på att genomföra semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Med stöd av semistrukturerade intervjuer ger studien möjlighet att utveckla kunskapen för det fenomen jag avser att undersöka. Kvalitativ insamlingsmetod enligt Bryman (2018) har sin utgångspunkt i vikten av ord och där man får ett mer nyanserat perspektiv på deltagarnas upplevelser. Semistrukturerade intervjuer innebär att deltagarna får frihet att kunna
formulera sina svar och uttrycka sina upplevelser. Intervjuaren får således möjlighet att få en
djupare förståelse för hur deltagarna uppfattar sin sociala värld. Vid en sådan intervjumetod är intervjufrågorna förutbestämda och det finns möjlighet att ställa eventuella följdfrågor utifrån vad deltagaren berättar. Valet av att använda kvalitativ forskningsstrategi i den föreliggande studien är att jag vill fånga upp skolkuratorers enskilda upplevelser av att arbeta med elever.
5.1.1 Urval, datainsamling och genomförande
Urvalet till studien har utgått från ett målstyrt, eller även kallat ändamålsstyrt urval. Målstyrt urval innebär att välja ut deltagarna som kan antas ha kunskapen om studiens
frågeställningar. Anledningen till att urvalet är användbart för studien beror på att jag är ute efter att få konkreta svar från deltagarna som är relevanta för studiens syfte. Med ett målstyrt urval innebär det att deltagarna har valts på ett strategiskt sätt baserat på deras erfarenheter och kunskaper. Under studien har vårt målstyrda urval av deltagare just varit skolkuratorer fem eftersom de är relevanta för undersökningen i studien (Bryman, 2018).
Intervjuguiden (Bilaga B) som använts i studien är utformad utifrån studiens
frågeställningar, men även med hjälp av litteratur och elektroniska källor såsom Skolverket som ansågs vara relevanta för studien. Frågorna för intervjun tog således inspiration från litteraturen och elektroniska källor. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver intervjuer och förfarandet att föra dem till en skriven text. Författarna menar att den som intervjuar brukar vanligtvis spela in det på band. Det finns flera fördelar med att registrera intervjuer på band.
Bland dem är att det ger intervjuaren möjlighet att effektivt koncentrera sig på vad
deltagarna säger under intervjun, men även att uppmärksamma orden och tonfallen som kan vara viktigt att beakta I intervjuguiden (Bilaga B) har författaren använt sig utav fem
huvudområden, där den första är en typ av inledande frågor för att få en kort bakgrundsinformation om deltagarna. De fyra övriga är frågor för att få svar på
frågeställningarna. Dessa rubriker är: Hinder för att förebygga psykisk ohälsa, elevers psykiska hälsa, strategier som skolkuratorer använder sig utav samt skolkuratorers samverkan med lärarna kring psykisk ohälsa.
Genomförandet av intervjuerna innebar att intervjua fem skolkuratorer på kommunala grundskolor. Alla fem skolkuratorer har olika utbildningsbakgrund. Deras
utbildningsbakgrund var socionomutbildning, beteendevetenskaplig utbildning,
fritidsledarutbildning och lärarutbildning. Kontakt med de medverkande togs genom att jag skrev ut ett inlägg på en Facebookgrupp som kallas för Socionomer. I det inlägget framgick att jag sökte frivilliga skolkuratorer för en intervju. De som ville medverka tog kontakt med mig och jag skickade därefter missivbrevet (Bilaga A) till dem. Missivbrevet bestod av en presentation om mig som student och en beskrivning av vad studien skulle komma att handla om. Genomförandet av intervjuerna innebar även att jag skickade e-post till några
skolkuratorer inom olika kommuner. För att komma kontakt med skolkuratorer via mejl användes olika kommuners hemsidor för att ta reda på namnen på de skolor som
skolkuratorerna befann sig på. Personuppgifter till skolkuratorer av de skolor jag sökte på fanns dock inte alltid tillgänglig. Av den anledningen kontaktad jag enbart de skolkuratorer vars kontaktuppgifter såsom telefonnummer och mailadress fanns med under skolledningen.
I och med de rådande omständigheterna av Covid-19 utfördes alla intervjuer via
kommunikationsprogrammet Zoom. En av deltagarna hade möjlighet att bli intervjuad på plats i skolan, men tog kontakt med mig samma dag och förklarade att detta inte kunde ske på grund av personliga skäl. Intervjun skedde således via Zoom även med den deltagaren.
Deltagarna fick välja tid och datum för intervjun. Jag använde mig utav följdfrågor för att föra samtalet vidare och fick därmed mer ingående intervjusvar. Intervjuerna spelades in på mobilen och dessa transkriberades senare. Innan genomförandet av intervjun informerades deltagarna om de fyra forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002). De
informerades även om att intervjun kan beräknas ta ungefär 30–45 minuter, att intervjun kommer att spelas in på mobilen samt att de hade rätt att avbryta intervjun. I
transkriberingen uteslöts namn på deltagarna samt vilken skola de arbetade på. Deltagarna ersattes med fiktiva namn; Maria, Karin, Freja, Ulrika, Ebba.
5.1.2 Databearbetning och analysmetod
Efter att en intervju är färdig och spelat in på band, skrivs den ut i form av text. Det är viktigt att den skrivs ut i textformat för att kunna strukturera transkriberingen och samla empirin som ska analyseras. Kvale och Brinkmann (2009) nämner vidare särskilda riktlinjer för utskrift av forskningsintervjuer, om huruvida den som intervjuar ska ordagrant skriva ner intervjun i den skrivna texten, det vill säga att ha med även vanligt förekommande
upprepningar såsom ”mm, aha”, eller om den i stället ska ha en mer formell skriftlig
karaktär. Vid transkriberingen i denna studie uteslöts uttryck som ”ehh, åhh, mmm” för att kunna konstruera transkriberingen på ett enklare sätt.
En abduktiv ansats har tillämpats i studien. Bryman (2018) förklarar abduktiv ansats där forskare formar en teoretisk förståelse av det fenomen som ska studeras utifrån deltagarnas perspektiv. Därefter ska forskaren genomföra en redogörelse utifrån deras perspektiv. Den innebär vidare ett pendlande mellan empiri och teori. Vid användning av en abduktiv ansats kan litteratur inom det valda forskningsområdet utgöra en källa för inspiration som i sin tur skapar en förståelse vid analys av empirin. Bryman (2018) menar således att den abduktiva ansatsen fungerar som en process där fokus växelvis skriftar mellan empiri och teori. I denna studie har abduktiv ansats valts eftersom den anats ge en djupare förståelse för
skolkuratorernas dagliga arbete.
Enligt Bryman (2018) används en tematisk analys främst för analys av kvalitativa data.
Under databearbetningen har jag identifierat olika teman utifrån deltagarnas svar. Under studien har jag transkriberat och läst igenom materialet. Därefter kodade jag materialet för att finna möjliga mönster. Utifrån mönstren kunde jag identifiera följande tre teman: Hinder i arbetet för att förebygga psykisk ohälsa, strategier som används för att ge stöd för elever samt samverkan med lärarna.
5.1.3 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet
Vid uppsatsskrivande är det viktigt att man i sin undersökning besvarar sina frågeställningar.
Trovärdighet inom kvalitativ forskning innebär hur väl de frågor jag ställt till deltagare ger
faktiskt svar på det jag är ute efter för min undersökning. För en ökad trovärdighet i denna studie har intervjufrågorna formulerats på ett sätt som gör det enkelt och möjligt att besvara studiens frågeställningar. Intervjufrågorna har formulerats och redovisat för studiens handledare för att få återkoppling. Utifrån återkopplingen kunde jag optimera
intervjufrågorna samt minska risken för missförstånd hos deltagarna under intervjun. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver vidare reliabilitet vilket avser frågornas tillförlitlighet samt att det ska nå liknade resultat vid upprepade mätningar. Ett resultat ska kunna reproduceras oberoende tidpunkt och av andra forskare. Undersökningen ska således vara replikerbarhet.
Ett kriterium för replikerbarhet behöver forskaren beskriva sitt tillvägångsätt i detalj.
Tillförlitligheten i en kvalitativ datainsamlingsmetod handlar om att redogöra för hur de olika stegen i en forskningsprocess går till. Det är viktigt att poängtera att reliabilitet i en kvalitativ forskning inte kan mätas på grund av att forskningen sker utifrån samtal, tolkningar och inte ett värde eller antal (Bryman, 2018). Tillförlitligheten handlar om att svaren på intervjun kan bli påverkad beroende på vem intervjuaren är (Kvale & Brinkmann, 2009). Ett möjligt problem som kan påverka tillförlitligheten i denna studie är när
informanterna inte kunde förstå eller missuppfattade frågan vid enstaka tillfällen under intervjun. När detta skedde försökte jag förklara frågan genom att ge ett exempel eller ställa frågan på ett annat sätt. En ytterligare faktor som kan påverka tillförlitligheten i studien är att det har endast gjorts fem intervjuer med skolkuratorer. Detta leder till att tillförlitligheten inte är så hög.
Eftersom syftet med denna studie inte är att generalisera utfallet, går det att bortse från detta. Kvale och Brinkmann (2009) nämner att om antalet intervjupersoner är för litet blir det svårt att kunna generalisera resultatet i en studie. Det innebär att om en studie har för få deltagare så kan man inte dra generaliserande slutsatser. Jag har i min studie intervjuat fem deltagare, vilket är för litet för att kunna generalisera. Det är viktigt att betona att det är inte endast begränsande antalet intervjuer som gör resultatet omöjligt att generalisera. Vid
kvalitativa studier kan man inte ha anspråk på generalisering eller representativitet (Bryman, 2018). Att generalisera min studie för alla skolkuratorer i Sverige är svårt också för att alla skolkuratorer skiljer sig åt beroende på hur de arbetar och de tillgångar och resurser som finns på skolan.
5.2 Forskningsetiska principer
Jag har i min studie valt att undersöka och besvara studiens frågeställningar gällande skolkuratorernas arbete. Innan intervjuerna genomfördes med deltagarna informerades de om innebörden av de fyra forskningsetiska principerna. Jag fick dessutom ett muntligt samtycke till att genomföra studien. De fyra forskningsetiska principerna som utgår ifrån de etiska riktlinjerna för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kommer att redogöras på ett grundligt sätt.
De fyra etiska grundprinciperna omfattar informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet syftar på att deltagarna får all information som krävs inför studien. Jag berättade för deltagarna om mitt syfte och
bakgrund till min studie. Jag berättade att det är frivilligt att delta i studien och att deltagarna har rätt att när som helst avbryta samtalet. Samtyckeskravet innebär att deltagarna godkänner och samtycker om sin medverkan i studien. Detta gjordes genom muntligt samtycke innan intervjun genomfördes. Samtyckeskravet handlar dessutom att de medverkande har rätt för sitt bestämmande gällande hur länge och på vilka villkor de skall delta. Jag var tydlig med att informera deltagarna om att studien genomfördes i enlighet med konfidentialitetskravet. Det innebär att deltagarna personuppgifter kommer att förvaras på ett sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Slutligen innebär nyttjandekravet att all
information som inskaffas för studiens syfte endast är till för forskningsändamål (sa, 2002).
6 RESULTAT OCH ANALYS
I följande avsnitt kommer resultatet att presenteras utifrån tre teman: Hinder i arbetet för att förebygga psykisk ohälsa, strategier som används för att ge stöd till elever samt samverkan med lärarna. Tidigare forskning kommer också att redovisas med temat
mobbning och två underteman som följer är brister i att förebygga mobbning samt insatser mot mobbning.
6.1 Presentation av intervjudeltagare
När det gäller deltagarna var de mellan 31–69 år. Maria har en socionomutbildning och arbetar som skolkurator i en grundskola med klasserna fyran till nian. Maria har arbetat som skolkurator i ett år. Karin har en beteendevetenskaplig utbildning och arbetar som
skolkurator i en grundskola med förskoleklass upp till årskurs nio. Karin har arbetat som skolkurator i två år. Freja har en ämneslärarutbildning och hade arbetat som lärare i 2o år på en gymnasieskola. Hon hade sedan utbildat sig till socionom och arbetar som skolkurator i en grundskola från förskoleklass upp till årskurs sex. Hon har arbetat som skolkurator i sex år.
Ulrika har en fritidsledarutbildning och en socionomutbildning. Ulrika har arbetat som skolkurator i fem år på en skola från förskoleklass upp till årskurs sex. Ebba har en socionomutbildning och arbetar som skolkurator för elever i förskoleklass till årskurs nio.
6.2 Hinder i arbetet för att förebygga psykisk ohälsa
Under intervjun tillfrågades deltagarna om de möter hinder för att förebygga psykisk ohälsa bland elever på skolan. Skolkuratorn Ulrika uttrycker att tiden alltid är ett hinder i skolan och att det är svårt att få till tid när hon vill göra något gemensamt med lärare eller klassvis.
O’Dell et al. (1996) nämner också att tiden utgör ett hinder för planering för att stödja elever och säkra deras psykiska hälsa genom de förbättringsprogram som finns. Maria håller med
om att tiden inte är tillräcklig för att kunna arbeta förebyggande men nämner att även pengar som resurs är ett hinder. Hon berättar:
Jag skulle säga tid och resurser. Dels tar det mycket tid att man behöver klassrumtid från lärarna, att de behöver bryta deras planering för att man ska komma in och prata om andra frågor i klassen, dels så tar allt annat arbete som till exempel de enskilda samtalen, skriva orosanmälningar mycket tid från att jobba förebyggande. Om man till exempel ska bjuda in externa föreläsare och kanske till exempel ha temadagar, värdegrundsdagar, sådana saker, det kostar pengar också och det kan jag uppleva hinder
Tolkningen av Marias citat är att hon även nämner flera arbetsuppgifter samtidigt som en orsak till tidsbristen. Detta nämner även Curry och Bickmore (2012), nämligen att flera arbetsuppgifter samtidigt utgör ett hinder för skolkuratorer. Maria specificerar några orsaker till tidsbristen, nämligen arbete i skolan med att integrera med lärarnas planering i syfte att prata om vissa saker i klassen, ha enskilda samtal med elever och skriva orosanmälningar.
Maria berättar vidare att resurser, framför allt pengar, är ett hinder för att kunna arbeta förebyggande.
Karin beskriver de hinder hon möter i sitt arbete:
Det finns väldigt många hinder. Man har inte tiden, den räcker inte till. I skolan blir det mycket bortfall av personal och elever, där man hela tiden behöver planera och skjuta upp. Ett förebyggande arbete, det är jag som arbetar med det ensam och då vill jag ju ta med mig hela skolan. All personal som träffar elever vill man ha med sig i det förebyggande arbetet. Men lärarnas största fokus är ju undervisning, så de har inte alltid möjlighet att träffas, göra upphandlingsplaner och utföra på grund av brist på kunskap av psykisk ohälsa, de känner sig inte trygga, vet inte så mycket, det handlar längst ner på deras priolista, för att de har betalt för att undervisa . . . tiden räcker inte alltid
Citatet från Karin kan tolkas som att det är svårt att eftersträva att arbeta förebyggande till följd av tidsbrist och att det sker hög frånvaro hos personal och elever. Karin nämner att ansvaret för förebyggande arbete läggs helt på henne och uttrycker en önskan om att
involvera all personal i skolan i arbetet. Ett annat problem hon lyfter upp som hindrar Karin att arbeta förebyggande är att lärarnas arbetsområde domineras av undervisning vilket efterlämnar lite utrymme för annat samt att det föreligger brister på kunskap om psykisk ohälsa på lärarnas sida. Även Maria lyfter upp lärarnas kunskapsbrister inom ämnet psykisk ohälsa där lärare inte alltid delar samma perspektiv som skolkuratorn eller ser allvaret i elevernas välmående. Maria berättar:
Fast det är mer kanske individuellt från liksom varje lärare och så, men att vissa lärare inte har samma syn på psykisk ohälsa som jag har eller vad elevhälsan har, utan att de kanske inte ser det så viktigt eller allvarligt, att de tänker att en dålig ursäkt att eleven säger att de är stressade eller har ångest för att slippa göra en uppgift eller prov, att de inte riktigt tar det på allvar, att de inte ser det något riktigt. Men jag tror som sagt att det handlar mer om individuella lärare som har en annan syn och där skulle jag också då tro att en samma syn kring psykisk ohälsa skulle vara bra för att fånga upp och hjälpa elever på bättre sätt
