Innovation
Om definition och om att mäta
Innovation är ett abstrakt/teoretiskt begrepp
I teorin förklarar innovation (delar av) tillväxten och ekonomisk dynamik
Generellt är det omvandlingsprocesser som står i fokus –inte innovationer
De ekonomiska effekterna avgör om något ses som innovation (detta är dock en metodologisk svårighet som jag återkommer till)
För Tillväxtverket definieras innovation av två funktioner:
a) nyhetsfunktionen och b) spridningsfunktionen
Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Vinnova har tagit fram en ”innovationslogik” för att skapa ordning över hur begreppen entreprenörskap och innovation hänger ihop och hur dessa påverkar ekonomisk tillväxt. Detta är inget nytt utan har stöd i forskningen.
Ett mätningskrux är ofta valet av analysobjekt:
• Makroanalyser av innovationers effekter (med fokus på nya villkor)
• eller själva innovationen
• eller förutsättningarna kring innovationer (nationella eller regionala system, m.m.)
• eller, vilka är innovativa?
Ibland blandas dessa
Ett andra krux är att ofta mäts delarna, inte processerna, ex.
• FoU, patent, nyföretagande, kunskapsnivå, m.m.
• Ofta används ett flertal indikatorer tillsammans med antagande om kausalitet
• Generellt beräknas inte de ekonomiska effekterna
Förutsatt att vi accepterar att innovationer sker på marknader så dyker ett tredje krux upp (tidsaspekten):
När inträffar innovation? När kan vi tala om ”tillräckligt” genomslag?
Här står vetenskapen endast med tumregler, som exempelvis:
• branschförändrande
• skapar uppenbara ekonomiska vinster
• skapar helt nya marknader
• det uppstår ”svärmar” av imitatörer
• m.m.
Tillväxtverket har precis börjat mäta innovationsprocesser i några av våra program.
Vi tar fasta på ordet innovation (som i många fall inte går att särskilja från affärsutveckling)
Principen är enkel:
Ansökande beskriver och kan få stöd för en innovationsprocess – som en affärsplan (dvs idé, genomförande och tänkt effekt)
Tillväxtverket kan då följa dessa processer.
Fördelen är:
• vi kan kvantifiera (antal processer, typ av innovation m.m.)
• vi kan fånga hela innovationsprocesser (utgången behöver heller inte fixeras på förhand)
• vi kan vara korrekta vid effektmätningar (dvs analyser efter bestämda år)
Nackdelen är:
• svårt att aggregera
Tillväxtverkets ambition är att göra detta mer formaliserat, kanske intressant för fler?
Det var allt!
Tankeexperiment för att illustrera innovation:
Exempel 1: AGA och deras fyrar
•Grundades 1904 – såldes 2004
•Ett av storföretagen vid sidan av LM Ericsson, ASEA, Separator m.fl.
•Ett globalt verkstadsföretag
•Mest kända innovation var fyren (med konkurrens av AGA-spisen)
AGA-systemet
•Den gav ett urskiljbart ljus
•Principen var en ”klipp” som stängde av och på gasen – den blinkade
Ingen del var ny – allt var känt
• Fyrar fanns
• Klippfunktionen var känd
• Gasen var känd
• Transporterbara cylindrar var känt
• Att vissa materia expanderar av värme var känt
• …allt var känt
… men på marknaden var detta nytt
• Sjötransporter ökade starkt – ångtrafiken slog igenom
• Fyrsystemet skulle byggas ut för att öka handeln, men var dyrt, särskilt för länder med långa kuster
• Stark efterfrågan
• AGAs fyrar sparade in kostnader för energi och personal – kostnader som stater sparade in – och det var säkert
• Inget konkurrerande system var lika effektivt
Exempel 2: Middagsfrid och deras matkassar
Grundades 2007 En av många nya
tjänstebaserade företag som växer fram idag Mest känd för
”matkassarna”
Matkassen:
•Är färdigkomponerad
•Matkassen spar tid för hushållet