• No results found

Åtgärdsplan för Limhamn avlopp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Åtgärdsplan för Limhamn avlopp"

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Åtgärdsplan för Limhamn avlopp

Maj 2007

(2)

Åtgärdsplan för Limhamn avlopp

Utgivare: VA-verket i Malmö Utgivningsår: 2007

Fotografier: Omslag: Susanne Steen Sid 32: Stefan Milotti Sid 34: Stefan Milotti Sid 43: Hans-Erik Carlsson

(3)

Förord

Den nu gällande saneringsplanen för Malmö avlopp färdigställdes 1999. Planen baserades på ett gediget utredningsarbete för att kartlägga möjligheterna till förbättringar på ledningsnätet. De principer som fastställdes för saneringsarbetet var dels att minska källaröversvämningarna dels att minska bräddningarna till recipienten. Dessa principer ligger fortfarande till grund för vårt arbete.

Åtgärderna har främst varit inriktade på att minska bräddningarna till Malmös innerkanaler, vilket framförallt uppnåtts genom att göra icke verksamma duplikatområden verksamma.

Allteftersom åtgärderna i den nuvarande saneringsplanen har genomförts har vår önskan att klarlägga och förbättra förhållandena i Limhamn ökat. Det händer mycket i Limhamn. Stadsdelen håller på att förändras från en gammal idyll till ett kraftigt växande ungt samhälle. Det ställer krav på att förnya ledningsnätet och samtidigt förbättra funktionen.

Vi kan nu presentera ett förslag till åtgärdsplan för Limhamn avlopp. Åtgärdsplanen redovisar förslag som ska förbättra förhållandena längs Limhamns strandområden och samtidigt minska olägenheterna till följd av källaröversvämningar för många drabbade fastighetsägare.

Åtgärdsplanen skall ses i ett större sammanhang då den är en del i den kommande åtgärdsplanen för Malmö avloppsledningsnät. Det som kommer att skilja denna åtgärdsplan från föregångarna är ett större helhetstänkande. Malmö stad växer. Stadens utveckling måste i framtiden på ett mer aktivt sätt integreras i arbetet för att förbättra avloppsledningsnätet. Målet är att på ett

resurseffektivt sätt samordna insatserna för att uppnå en bättre miljö i vårt Malmö.

Ett stort tack till Susanne Steen, Hans-Erik Carlsson, Stefan Milotti, Ulf Thysell, Hans Nilsson och Jörgen Järevang, alla på enheten för Rörnätsutredning för ett väl utfört arbete.

Malmö i maj 2007 Mariann Bäck

(4)

Sammanfattning

Enheten för Rörnätsutredning på VA-verket i Malmö har tagit fram en åtgärdsplan för avloppsledningsnätet i Limhamn. Planen beskriver avloppssystemets funktion och definierar målen för att uppnå bästa möjliga hantering av avloppsvattnet från Limhamn. Området som omfattas av åtgärdsplanen är begränsat till den del av avloppsområdet som belastar Hammars parks avloppspumpstation. Då avloppsnätet till stora delar byggdes 1930-1960 består det i huvudsak av kombinerat system.

Den grundläggande inriktningen vid framtagande av åtgärdsförslagen utgår från att avloppsvattnet ska avledas på ett sådant sätt att brukarnas krav på avledningssäkerhet och miljömässigt godtagbara förhållanden tillgodoses till en rimlig kostnad.

Ombyggnad av kombinerat system till duplikatsystem är inte alltid en kostnadseffektiv åtgärd för att minska mängden föroreningar till recipienten. Istället för storskaliga systemförändringar renodlas och utvecklas det befintliga avloppsnätet genom lokala åtgärder i delområdena. Där det idag finns icke verksamma duplikatsystem ska strategin vara att dessa områden ska göras

verksamma genom att avleda dagvattnet direkt till en lämplig recipient istället för att belasta det kombinerade ledningssystemet och reningsverket.

Kapaciteten hos de båda pumpstationerna i Hammars park och Sveagatan/Strandgatan är viktig att optimera då dessa har en direkt påverkan på bräddningsutsläpp och risken för

källaröversvämningar. För att på ett effektivt sätt kunna ta fram bästa möjliga förbättringar på avloppsnätet har Mouse varit ett viktigt verktyg i syfte att simulera olika förslag och utvärdera effekterna av dessa.

Åtgärdsplanen som föreslår förbättringsåtgärder på totalt cirka 58 miljoner kr ska vara ett underlag för budgetering och planering av framtida investeringar på avloppsnätet i Limhamns avloppsområde. När föreslagna åtgärder är utförda kommer översvämningsrisken att minska betydligt och den årliga bräddvolymen från det kombinerade avloppsnätet att reduceras med cirka 44 % eller 67 500 m3/år. När nya exploateringar utförs ska det nya avloppsnätet byggas enligt duplikatsystem och dagvattnet primärt ledas direkt till recipienten.

(5)

Innehåll

1 BAKGRUND OCH SYFTE ... 6

2 MÅL OCH STRATEGIER FÖR ÅTGÄRDSARBETET ... 7

3 LIMHAMNS AVLOPPSFÖRHÅLLANDEN ... 8

3.1ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV LIMHAMNS AVLOPPSOMRÅDE... 8

3.2AVLOPPSLEDNINGSNÄTETS UPPBYGGNAD... 9

3.2.1 Pumpstationer... 11

3.3PROBLEMBESKRIVNING... 12

3.3.1 Källaröversvämningar... 13

3.3.2 Bräddningar ... 14

3.3.3 Höga havsvattennivåer ... 15

3.4TIDIGARE GENOMFÖRDA FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER... 16

4 RECIPIENTER... 17

4.1KLASSIFICERING AV RECIPIENTER... 17

4.2BRÄDDNINGSMÄNGDER... 18

4.3DAGVATTENMÄNGDER... 19

5 PLANERADE EXPLOATERINGAR INOM LIMHAMNS AVLOPPSOMRÅDE ... 20

5.2EXPLOATERINGENS PÅVERKAN PÅ LEDNINGSNÄTET... 23

5.2.1 Ökade spillvattenmängder ... 23

6 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER ... 24

6.1HYLLIE KYRKOVÄG... 24

6.1.1 Etapp 1 ... 25

6.1.2 Etapp 2 ... 25

6.1.3 Etapp 3 ... 25

6.2NORR OM KALKBROTTET... 26

6.2.1 Alternativ 1 - Skånegatan ... 26

6.2.2 Alternativ 2 - Kalkbrottsgatan/Hyllie Kyrkoväg... 26

6.2.3 Summering av alternativen ... 27

6.3LINNÉGATAN... 28

6.4BELLEVUE... 28

6.5VÄSTANVÄG... 30

6.6SIBBARP... 30

6.7GAMLA LIMHAMN... 30

6.8PUMPSTATIONER... 30

6.8.1 Hammars parks pumpstation... 30

6.8.2 Limhamns pumpstation... 31

6.9STRYPNING AV RÄNNSTENSBRUNNAR... 31

6.10LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD) ... 33

6.11DRIFT OCH UNDERHÅLL... 33

6.12SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER... 34

7 EFFEKTER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER ... 35

7.1BRÄDDNINGAR... 35

7.2DAGVATTENUTSLÄPP OCH BELASTNING PÅ RENINGSVERKET... 36

7.3KÄLLARÖVERSVÄMNINGAR... 37

ORDLISTA - FÖRKLARINGAR ... 38

REFERENSER... 40

(6)

1 Bakgrund och syfte

Föreliggande rapport har initierats av VA-verket på grund av det senaste decenniets problem med källaröversvämningar i Limhamns avloppsområde. För att avloppssystemet ska motsvara de successivt ökade kraven på hög driftsäkerhet och minsta möjliga påverkan på miljön krävs en aktiv åtgärdsplanering. Härvid fordras ett långsiktigt tänkande, helhetssyn och kunskap om systemfunktionen för att effektivt utnyttja och utveckla det befintliga avloppssystemet, samt för att värdera alternativa åtgärder.

Rapporten är avsedd att användas av VA-verket i Malmö vid framtida beslut om

förbättringsåtgärder, men är även tänkt som information till andra förvaltningar och intressenter.

Det huvudsakliga syftet med Åtgärdsplan för Limhamn avlopp är att inventera befintliga avloppsförhållanden och ta fram förslag till förbättringsåtgärder på avloppsledningsnätet.

Den här framtagna åtgärdsplanen för Limhamns avloppsområde är ett komplement till

nuvarande Saneringsplan från 1999 [1] och samtidigt ett underlag till kommande Åtgärdsplan för Malmö avlopp. Åtgärdsplanen omfattar Limhamns avloppsområde, se karta kapitel 3.

All framtida utbyggnad av avloppsnätet i samband med nyexploatering ska utföras med

duplikatsystem. Dagvattnet ska om möjligt ledas direkt ut till recipienten och inte belasta det äldre kombinerade avloppsnätet.

Föreliggande rapport ska vara beslutsunderlag för investeringsbehovet när det gäller framtida förbättringar på det befintliga ledningsnätet och vara basen för det långsiktiga utrednings- och projekteringsarbetet för Limhamns avloppsnät. Dessutom kan den fungera som ett hjälpmedel vid framtida exploateringar inom Limhamns avloppsområde.

(7)

2 Mål och strategier för åtgärdsarbetet

De viktigaste målen med förbättringsåtgärder på avloppsnätet i Limhamn är att:

• minska risken för källaröversvämningar vid kraftiga regntillfällen

• reducera bräddvolymer till recipienter

• minska dagvattenflödet till Klagshamns avloppsreningsverk

I enlighet med ett beslut i Tekniska nämnden 1983 ska åtgärder sättas in för att utveckla det befintliga avloppsnätet istället för att genomföra storskaliga systemförändringar. Framför allt ska tillförseln av dagvatten till kombinerade ledningar minskas. Strategierna för att minska den hydrauliska belastningen på det befintliga avloppssystemet är följande:

• Icke verksamma duplikatsystem görs verksamma genom utbyggnad av transiteringsledningar för dagvatten genom områden med kombinerat avloppssystem

• Öppen utjämning av dagvatten utnyttjas i allmän platsmark

• Krav ställs på lokalt omhändertagande av dagvatten inne på tomtmark vid anslutning av nya fastigheter

• Lokala kampanjer sätts in för frivillig bortkoppling av stuprör i befintlig bebyggelse

• Strypning och proppning av rännstensbrunnar görs i gator med enbart lokaltrafik

• Inom områden med duplikatsystem ställs krav på fastighetsägare att kombinerade avloppsserviser ska separeras

• Minska mängden ovidkommande vatten på avloppsnätet p.g.a. inläckage och felkopplingar

• Ökad avledningskapacitet i dagvattenförande ledningar, för att klara dagens dimensioneringsnormer

(8)

3 Limhamns avloppsförhållanden

3.1 Översiktlig beskrivning av Limhamns avloppsområde Åtgärdsplanen gäller Limhamns avloppsområde, vilken omfattar delområdena Sibbarp, Kalkbrottet, Annetorp, Bellevue, Limhamns hamnområde, Gamla Limhamn samt delar av Västervång och Djupadal, se figur 3.1. Den totala arealen uppgår till 770 ha varav 474 ha är bebyggt. Av den bebyggda arealen har 332 ha kombinerat ledningssystem och 142 ha duplikatsystem varav 93 ha är verksamt, se figur 3.2.

Figur 3.1 Limhamns avloppsområde

(9)

Figur 3.2 Olika typer av avloppssystem inom Limhamns avloppsområde

Avloppsområdets bebyggelse utgörs till största delen av bostäder. Gamla Limhamn har mestadels flerbostadshus och övriga delar består till största delen av villabebyggelse. Totala antalet invånare uppgick 2006 till ca 15 000 [2]. Två mindre industriområden finns, dels i den äldre delen av området mellan Limhamns hamn och Limhamnsvägen, dels i Annetorp kring Krossverksgatan och Ringugnsgatan.

Allt avloppsvatten från Limhamns avloppsområde gick före 1974 till Limhamns pumpstation där avloppsvattnet genomgick en mycket grov rening i form av sandfång, sedimentbassäng och rensskärare. Denna fungerar idag som en bräddningspumpstation och är belägen vid Sveagatan/Strandgatan. Efter denna enkla rening så pumpades avloppsvattnet vidare via en tryckledning ut i Öresund. Sedan Klagshamns reningsverk blev färdigbyggt 1974 avleds avloppsvattnet från Limhamn till Hammars parks pumpstation och sedan vidare i en spillvattenhuvudledning längs kusten söderut till reningsverket. På vägen till reningsverket ansluter spillvatten från Svågertorp, Bunkeflostrand och Klagshamn.

3.2 Avloppsledningsnätets uppbyggnad

Huvuddelen av det kombinerade avloppsvattnet rinner med självfall västerut mot avskärande ledningar i Strandgatan och Limhamnsvägen, se figur 3.3 och 3.4. Dessa ledningar går mot Limhamns pumpstation och via strypningar leds vattnet vidare till den djupt liggande S800 i Strandparken.Vid kraftiga regn bräddar det vatten som inte förs vidare till spillvattensystemet via bräddavlopp eller till Limhamns pumpstation ut i Öresund. Det pumpade bräddvattnet går via en tryckledning TA750 ut till Ön och vidare ut i Öresund i en TA1200 (byggd 1939) som mynnar cirka 650 m ut från strandkanten.

(10)

Figur 3.3 Förenklad kartbild över Limhamns avloppsområde

Spillvattenledningar går mot Limhamns pumpstation och ansluter vid Sveagatan till S800.

Spillvattnet från industriområdet väster om Limhamnsvägen mellan Packhusgatan och Vaktgatan avleds till en mindre pumpstation SPU0007 belägen intill korsningen Barlastgatan/Magasinsgatan och pumpas därifrån till huvudspillvattenledningen S600 i Limhamnsvägen. Dagvattnet från detta område går ut via hamnbassängen till Öresund. Limhamns industriby som är belägen i Annetorp har duplikatsystem och avleder dag- och spillvattnet till A1000 respektive S500 i Hyllie Kyrkoväg.

En översiktlig ledningskarta finns i bilaga 1.

Det kombinerade avloppsvattnet från enfamiljshusen i delar av Bellevue och Västervångt leds ut till större transportledningar i Limhamnsvägen. För att minska dämningsproblem i området vid kraftiga regn finns det bräddavlopp i Limhamnsvägen/Beleshögsplan och

Limhamnsvägen/Geijersgatan. Detta bräddvatten går vidare till D1000 i Vaktgatan och sedan ut i havet.

Avrinningen från delar av Gamla Limhamn går via A1200 i Högerudsgatan och Ekonomigatan ut till A600 i Limhamnsvägen. Vid kraftiga regn stiger vattnet över bräddavloppet i

Limhamnsvägen/Ekonomigatan och rinner vidare ut till Limhamns hamnbassäng via A1500 i Packhusgatan.

(11)

De senaste årens nybyggnation har i huvudsak skett på Ön. Allt spillvatten härifrån går till pumpstation SPU0084 vid Övägen/Båtbyggaregatan och pumpas vidare i en tryckledning längs Övägen till spillvattenhuvudledningen i Strandgatan. Dagvattnet från Ön går antingen ut i Limhamns hamnbassäng eller direkt ut i Öresund.

Figur 3.4 Förenklad skiss över avloppsnätet i Strandgatan och Limhamnsvägen 3.2.1 Pumpstationer

De två stora pumpstationerna inom Limhamns avloppsområde är Hammars park och Limhamns pumpstation. Som beskrivits ovan rinner avloppsvatten från hela Limhamns avloppsområde till Hammars parks pumpstation för vidare transport till Klagshamns reningsverk. Pumpstationen har idag en kapacitet som under normala förhållanden kan ge 370 l/s. I figur 3.5 visas det pumpade flödet och nivån för Hammars parks pumpstation för det högintensiva regnet den 26

(12)

Figur 3.5 Pumpade flöden och nivå vid Hammars parks pumpstation under dygnet den 26 augusti 2006 Limhamns pumpstation har tre pumpar varav två är i drift idag. Kapaciteten på respektive pump är ca 400 l/s.

3.3 Problembeskrivning

Extrema nederbördstillfällen ger upphov till problem med källaröversvämningar och bräddningar av obehandlat avloppsvatten från ledningsnätet. Vid intensiva regn eller volymrika regn under blöta perioder blir tillrinningen till Hammars parks pumpstation så stor att dess kapacitet

överskrids. I nedanstående text redogörs för de grundläggande orsakerna till dämningsproblemen i Limhamn samt hur och var dessa framträder. De primära orsakerna är enligt följande:

• Begränsad transportkapacitet. En avgörande faktor till dämningsproblemen är begränsad transportkapacitet från hela avloppsområdet. Allt avlopp från Limhamn avleds via

spillvattenhuvudledning S800 längs Strandgatan till Hammars parks pumpstation.

Pumpstationen har lägre kapacitet än denna ledning. Inflödet från det kombinerade ledningsnätet till huvudspillvattenledningen i Strandgatan sker därför via 2 stycken strypningar, små ledningar med innerdiametern 300 mm, i Strandgatan strax söder om Limhamns pumpstation. Tillflödet av spillvatten sker i huvudsak från S600 i

Strandgatan/Sveagatan, se figur 3.4.

• Höga skibordsnivåer. Stora delar av det kombinerade ledningsnätet är beläget under bräddavloppens skibordsnivåer, vilket medför att det ofta dämmer över ledningshjässan innan det bräddar ut i recipienten. Detta förhållande tillsammans med hög havsvattennivå kan medföra översvämningsproblem för fastigheterna närmast havet.

• Ökad belastning av befintligt kombinerat ledningsnät. Längre upp i avloppsområdet finns äldre kombinerade ledningssystem som har blivit alltmer belastade på grund av att andelen hårdgjorda ytor ökat successivt och att nya områden kopplats på.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

00:00:00 06:00:00 12:00:00 18:00:00

l/s

-4.5 -4 -3.5 -3 -2.5 -2 -1.5 -1 -0.5 0

m

Flöde Nivå

Regnets varaktighet

(13)

• Höga havsvattennivåer. I det lågt liggande avloppsnätet kring Limhamns pumpstation och i Strandgatan kan finnas problem med inläckage av grundvatten och/eller havsvatten till ledningsnätet då högt vattenstånd råder.

3.3.1 Källaröversvämningar

Äldre kombinerade avloppsledningar är normalt dimensionerade för att klara regn med 5 års åter- komsttid. I vissa äldre områden finns även ledningar som är dimensionerade för 2-årsregn. Vid kraftiga regn kan ledningskapaciteten överskridas och uppdämning sker då i systemet. Dessa upp- dämningar kan i ogynnsamma fall leda till källaröversvämningar. Översvämningsproblem

förekommer även i samband med stor avrinning, exempelvis stora regn över vattenmättad mark, kombinerat med höga havsvattenstånd.

Källaröversvämningsproblem i samband med kraftiga regn har i huvudsak inrapporterats från villaområdena Bellevue, Västervång och de äldre villaområdena väster och norr om Limhamns kyrka samt kring Sannagatan.

Vid kraftiga regntillfällen blir det kombinerade avloppsnätet i Sibbarp överbelastat och dämmer över källargolvsnivå i de mest utsatta fastigheterna. Av beräkningar framgår att den största risken för källaröversvämningar finns mellan Sibbarpsvägen och Gustavsgatan. Att det likväl är

förhållandevis få anmälningar om källaröversvämningar i området beror antagligen på att här sedan länge finns krav på översvämningsskydd i fastigheter med källare.

Augustiregnet 2006

Den 26 augusti 2006, på 10-årsdagen av ett annat historiskt kraftigt regn, drabbades Malmö av ett mycket intensivt skyfall. Vid Limhamns pumpstation uppmättes ca 43 mm på 35 minuter, se figur 3.6. Enligt VA-verkets egen statistik över uppmätt nederbörd var regnet det mest intensiva som blivit uppmätt sedan 1931.

0.00 0.50 1.00 1.50 2.00 2.50 3.00 3.50 4.00

14.00 14.10 14.12 14.14 14.16 14.18 14.20 14.22 14.24 14.26 14.28 14.30 14.32 14.34 14.36 14.38 14.40 14.42 14.44 14.46 14.48 14.50 14.52 14.54 14.56 14.58 15.00 tid

Nederbörd mm/min

Uppmätt regn 2006-08-26 Dimensionerande 10-årsregn

Figur 3.6 Uppmätt regn vid Limhamns pumpstation den 26 augusti 2006

(14)

Enligt gällande dimensioneringsprinciper i P90 motsvarade regnet 2006-08-26 ett regn med en återkomsttid på 75 år [3]. En vecka senare, 2006-09-02, drabbades västra Malmö av ytterligare ett intensivt sommarregn med ett stort antal inrapporterade källaröversvämningar som följd. Vid Limhamns pumpstation uppmättes härvid ca 20 mm under 30 min. I figur 3.7 visas lägena för inrapporterade källaröversvämningar i Limhamn i samband med de två regntillfällena.

Figur 3.7 Inrapporterade källaröversvämningar för regntillfällena 2006-08-26 resp. 2009-09-02

3.3.2 Bräddningar

Som tidigare nämnts består Limhamns avloppsområde till övervägande del av kombinerat ledningsnät som blir uppdämt vid kraftiga regntillfällen, vilket medför bräddning till recipienten.

Den huvudsakliga anledningen till att bräddning inträffar är att Hammars parks pumpstation har begränsad pumpkapacitet.

(15)

Limhamns avloppsområde är beläget mellan de båda badplatserna Sibbarp och Ribersborg, varför all bräddning av kombinerat avloppsvatten bör minimeras. Den lämpligaste bräddpunkten är pumpning från Limhamns pumpstation via utloppsledningen TA750 på Ön. Detaljerad beskrivning av bräddningar i Limhamn, bräddvolymer och utsläppspunkter, samt av dess recipienter redovisas i kapitel 4.

3.3.3 Höga havsvattennivåer

I det lågt liggande avloppsnätet kring Limhamns pumpstation och i Strandgatan kan finnas problem med inläckage av grundvatten och/eller havsvatten då högt vattenstånd råder.

Den vid SMHI:s mätstation i Klagshamn högsta uppmätta havsvattennivån är + 1,56 m [1]. I figur 3.8 illustreras vilka ledningar som skulle stå dämda vid en sådan nivå. Eftersom det finns högvattenluckor vid de flesta förbindelsepunkterna med havet kommer vattnet i ledningarna inte att dämma till denna nivå under torrväder, under förutsättning att högvattenluckorna fungerar.

Då ett kraftigare eller långvarigt volymrikt regn infaller och Hammars parks kapacitet överskrids kan inte avloppsvattnet börja brädda förrän vid havets nivå och därmed ökar risken för

källaröversvämningar.

Figur 3.8 Ledningar som kan komma dämmas vid en havsvattennivå på + 1,56 m

VA-verket har under 2005-2007 deltagit i den av regeringen tillsatta Klimat- och

Sårbarhetsutredningen [4]. I utredningen har prognoser gjorts för bl. a. högsta havsvattennivåer vid olika framtidsscenarier. För Malmö skulle det värsta av dessa ge en högsta havsvattennivå på uppemot +2,45 m vid 100-årssituationen. Således finns det skäl att framöver studera

konsekvenserna av klimatförändringarna mycket noggrant.

(16)

3.4 Tidigare genomförda förbättringsåtgärder

Tidigare utförda åtgärdsförbättringar har ofta varit inriktade på att ansluta lågt belägna källare till nya spillvattenledningar för att bygga bort risken för källaröversvämningar. För att undvika dämningsproblem vid kraftiga regntillfällen har i Limhamn följande förbättringsåtgärder redan genomförts:

Gamla Limhamn

Stora delar av fastigheterna i det lågt liggande området i Gamla Limhamn är sedan 1970-talet anslutna till separata spillvattenledningar. Dagvattnet härifrån går till kombinerade eller separata dagvattenledningar.

Sannagatan

I Sannagatan har det monterats strypplåtar över vissa rännstensbrunnar i gatan. Detta har minskat risken för översvämningar men gatuledningen är fortfarande underdimensionerad vilket till stor del orsakas av dämning nedströms från ledningen i Västanväg.

Problem med inläckage

Vid Limhamns pumpstation har tidigare (1992) utförts tätningsarbete i avloppsledningarna med hjälp av rostfria tätningsringar med gummipackningar som spänns ut mot insidan av ledningen där läckagevattnet kommer in.

Bellevue/Västervång

Områdena Bellevue och Västervång har blivit drabbade av källaröversvämningar fyra gånger sedan 1996. Under 2006 drabbades vissa fastigheter två gånger inom loppet av en vecka.

Till följd av det stora antalet anmälda översvämningar har VA-verket tillämpat en alternativ metod i syfte att minska risken för källaröversvämningar. Under hösten 2006 hölls ett

informationsmöte med boende i Västervång och Bellevue. Temat för mötet var ”Hur kan jag skydda mig mot källaröversvämningar”?

Mötet ansågs vara positivt både av fastighetsägare och av VA-verket även om de inbjudna inte alltid var av samma åsikt som VA-verket gällande ansvarsförhållandena. Det primära syftet med mötet var att diskutera fastighetsägarens och huvudmannens delade ansvar avseende

förebyggande säkerhetsåtgärder mot översvämningar.

De inrapporterade översvämningarna från området har alla inträffat i samband med extrema nederbördssituationer som ledningsnätet inte är dimensionerat för. Enligt beräkningar för dimensionerade förhållanden uppfylls de funktionskrav som ställs på kombinerade ledningar i P90. Därför är det viktigt att som fastighetsägare veta vad som krävs för att skydda källaren vid extrema skyfall.

Under 2007 fortsätter uppföljningen av mötet innebärande att VA-verket samordnar

bortkoppling av stuprör och upphandling av översvämningsskydd. Åtgärderna inne på tomtmark bekostas av fastighetsägaren. Dessutom ska ett antal rännstensbrunnar strypas i området. Detta beskrivs mer detaljerat i kapitel 6.9.

(17)

4 Recipienter

4.1 Klassificering av recipienter

Öresund är huvudrecipienten för alla dag- och bräddvattenutlopp inom Limhamns

avloppsområde. I den här rapporten har valts att använda tre lokalrecipienter; Limhamns hamn, Sibbarp och Övägens förlängning. Det har inte genomförts någon klassificering specifikt för dessa recipientavsnitt, men i samband med framtagandet av ”Dagvattenstrategi för Malmö” [5]

gjordes en klassificering av hela Limhamns avrinningsområde. Ur denna framgår att

recipientavsnittet här motsvarande Limhamns hamn och Sibbarp är på en tregradig klassificering mycket känsligt för föroreningar, känsligt för närsalter, men mindre känsligt för ökad

vattenföring. Klassificeringen har tagit hänsyn till att Sibbarp är ett viktigt område för bad och rekreation.

Den bästa utsläppspunkten är vid Övägens förlängning där avloppsvatten som pumpas från Limhamns pumpstation släpps ut. Denna ska utnyttjas till full kapacitet för att minimera belastningen på övriga utsläppspunkter.

Figur 4.1 Översikt över utloppspunkter för dagvatten och bräddat kombinerat avloppsvatten

(18)

4.2 Bräddningsmängder

Som tidigare nämnts räcker inte kapaciteten på ledningsnätet och Hammars parks pumpstation till vid kraftiga regn. För att inte riskera att det blir för höga nivåer i ledningsnätet finns ett antal punkter där avloppsvattnet kan brädda. Inom Limhamns avloppsområde finns det 7 stycken bräddavlopp, deras geografiska läge visas i figur 4.2.

Figur 4.2 Översikt över bräddavloppen i Limhamn

Bräddavloppet vid Hyllie Kyrkoväg är beläget cirka 500 m från Sibbarps kallbadhus. Recipienten utanför detta bräddavlopp är långgrund och här samlas ofta tång och sjögräs som bidrar till dålig cirkulation på vattnet. Detta innebär att bräddvolymerna från denna utsläppspunkt bör om möjligt minskas.

I Prångaregatan finns ett bräddavlopp som går ut till den inre delen av fiskehamnen. Då det är dålig vattenomsättning i hamnbassängen bör bräddvolymen minimeras i görligaste mån. Planer finns på att utvidga den befintliga småbåtshamnen, vilket kan resultera i att vattenomsättningen blir ännu sämre. Bräddavloppet från Ekonomigatan går ut i Limhamns hamn via A1500.

Bräddning från Beleshögsplan och Geijersgatan går ut i sundet via D1000 i Vaktgatan. Denna utloppsledning har ingen högvattenlucka varför havsytan dämmer vid normalt vattenstånd, +0,14, cirka 600 m upp till Magasinsgatan. Denna dämning bör beaktas vid nya

dagvattenanslutningar från framtida nybyggnation söder om Vaktgatan.

(19)

För det utseende ledningsnätet hade vid utgången av 2006 sker de största bräddningarna, för normalårets1 nederbördsserie, vid Hyllie Kyrkoväg och vid Sveagatan, se tabell 4.1. Minst bräddning sker vid Beleshögsplan. Beräkningar av bräddningsmängder har gjorts med hjälp av Limhamns bräddningsmodell beskriven i Mouse2 2007. Modellen finns beskriven i bilaga 2.

Eftersom en ny och mer tillförlitlig bräddningsmodell tagits fram ska de i tabell 4.1 angivna bräddningsmängderna inte jämföras med de som redovisas i Saneringsplanen [1].

Tabell 4.1 Årliga bräddningar från Limhamns avloppsområde under ett normalår (1994 års nederbördsserie) för det utseende ledningsnätet hade vid utgången av 2006

Bräddpunkt Brunnsid Total mängd

m3/år Max flöde m3/s Frekvens ggr

Beleshögsplan ANB0465 0 0 0

Geijersgatan ANB6063 3 000 0.6 10

Ekonomigatan ANB3606 6 000 1.0 10

Prångaregatan ANB3513 3 200 0.6 5

Sveagatan ANB3468 73 000 0.9 60

Linnégatan ANB3251 16 900 0.4 55

Hyllie Kyrkoväg ANB3172 51 500 2.4 35

summa 153 600

Av den mängd som bräddar vid Linnégatan och Sveagatan pumpas ca 65 % ut via Limhamns pumpstation. Den mängd som pumpstationen inte klarar av att ta emot går ut i Limhamns hamn via utloppet i Vågbrytarvägen.

4.3 Dagvattenmängder

De i tabell 4.2 redovisade dagvattenmängderna har beräknats för medelnederbörden (604 mm) som uppmätts vid SMHI:s station vid Jägersro mellan åren 1980-2004. En avrinningskoefficient på 0,75 har använts för att kompensera för avdunstning, infiltration mm. Till recipienten

Barnviken pumpas dag- och grundvatten från Kalkbrottet via diket i Hammars park. Det pumpade flödet har mätts upp av Sweco till ca 60 l/s [6].

Tabell 4.2 Årligt dagvattenutsläpp från bebyggda ytor i Limhamns avloppsområde för normalnederbörden (1980- 2006), gäller för det utseende ledningsnätet hade vid utgången av 2006

Utsläppspunkt Hårdgjord yta [ha] Årlig mängd [m3]

Vaktgatan 20 91 000

Packhusgatan 18 82 000

Ön (tre utlopp) 10 46 000

Barnviken 1 892 000

Summa 48 2 111 000

1 Analys av Malmös nederbördsförhållanden under en lång följd av år visar att 1994, ur bräddningssynpunkt, bäst speglar normala nederbördsförhållanden varför detta år valts som ”normalår”.

(20)

5 Planerade exploateringar inom Limhamns avloppsområde

Inom utredningsområdet planeras ett flertal stora exploateringar. Dessa påverkar de befintliga va- systemen i stor utsträckning. I detaljplanerna regleras hur mycket vatten som får släppas till det kombinerade systemet. Ett rimligt krav när det gäller exploateringar är 20 l/s⋅ha, vilket är det krav som återfinns i bland annat detaljplanerna för området norr om Kalkbrottet.

Nedan visas de områden som berörs av nyexploatering eller förändrad markanvändning.

Figur 5.1 Översikt över planerade exploateringar inom Limhamns avloppsområde

(21)

1. Glasbruket och del av kv Cementen (Dp 4637)

Detaljplanen syftar till att göra det möjligt att utveckla Limhamns industriområde till ett attraktivt bostads- och verksamhetsområde runt Limhamns hamn. Planen är den första etappen i

utbyggnaden av området och ger en struktur som är möjlig att bygga ut under en lång tid.

Byggrätterna i planförslaget kan ge ca 300 lägenheter i flerbostadshus och 200 i enbostadshus och ca 50 000 m2 BTA för olika former av arbetsplatser.

2. Sundholmen (Dp 4967)

Detaljplanen syftar till att möjliggöra att bygga bostäder i flerfamiljshus. Totalt planeras för ca 200 lägenheter.

3. Mästerlotsen (Dp 4919)

Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att uppföra ett bostadsprojekt med en annan gestaltning än vad gällande plan medger. Förslaget medger ett höghus i hörnet Sundholmsgatan och Övägen som föreslås vara mellan 10 och 14 våningar högt, ett U-format kvarter med bostadshus närmast Sundholmsgatan och radhus mot Öns utsida.

Projektet bedöms kunna rymma cirka 140 lägenheter. Intill Sundholmsgatan medges inslag av verksamheter såsom kontor och butiker.

4. Runt Övägen (Pp 6003)

Syftet med planen är att utreda förutsättningarna för eventuell bebyggelse på södra delen av kvarteret Cementen och kvarteret Gråsejen samt fiskehamnens yttre zon, se figur 5.2.

Figur 5.2 Översikt över planerade åtgärder runt Övägen, bild hämtad ur Pp 6003

Utifrån fastighetsägareaspekten består planprogrammet av fyra olika projekt som samordnas eftersom de geografiskt ligger intill varandra:

(22)

• Söder om Övägen – ny bostadsbebyggelse på det gamla dragörfärjeläget. Viss utveckling med maritim inriktning och mycket bevarande av miljön kring hamnbassängerna.

• Limhamns småbåtshamn – en större utvidgning av den befintliga småbåtshamnen. Två förslag har studerats och redovisats, ett söder om hamnen och ett norr om hamnen.

• Cementen 13 – en rivning av cementterminalen, bevarande av ett antal silos och utveckling av ett helt nytt stort bostadsområde. Utveckling av kajmiljön och mark för kommunal service och park.

• Kvarteret Gråsejen – utveckla kvarteret till ett bostadskvarter, med bevarande av befintlig byggnad mot Strandgatan.

5. Norr om Kalkbrottet (Dp 4772)

Planområdet består i stort av tre delar. I den sydöstra delen finns Heidelberg Cements

huvudkontor med sin parkliknande omgivning, norr därom ligger en öppen och flack naturmark och i väster finns det nu rivna industriområdet. Industriområdet omfattar något mer än halva delen av planområdets totala yta. Nivåskillnaden inom området är ca 9 meter med de högsta partierna i öster och de lägsta i väster intill Kalkbrottsgatan.

Bebyggelsen domineras av bostadsbebyggelse i flerbostadshus och radhus med varierande utformning. Bebyggelse för kontor, handel eller annan verksamhet finns i det nordvästra hörnet vid mötet mellan Annetorpsvägen och Kalkbrottsgatan.

I området planeras ca 1 000 lägenheter enligt figur 5.3.

Figur 5.3 Planerad exploatering norr om Kalkbrottet enligt planprogrammet

(23)

6. Söder om Hammars park (Dp 4846)

Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggnation av både enfamiljs- och flerfamiljshus på område som tidigare använts för kolonilotter och varpastadion. Planförslaget baseras på vinnande förslag i den markanvisningstävling som gjorts under 2003 och möjliggör ca 270 lägenheter i

flerfamiljshus samt tolv enfamiljshus. Spillvattnet från området kommer att kopplas till Hammars parks pumpstation.

5.2 Exploateringens påverkan på ledningsnätet

De planerade exploateringarna innebär både ökade spillvattenmängder till Klagshamns reningsverk och ett ökat utsläpp av dagvatten till Öresund.

I takt med utbyggnaden kommer belastningen att öka på spillvattenledningen i Strandgatan och Hammars parks pumpstation. Den ökade spillvattenmängden kommer därmed att påverka mängden bräddat avloppsvatten. Pumpkapaciteten bör ökas för att klara den nya belastningen.

Exploateringen runt Övägen och hamnområdet kan påverka vattenomsättningen negativt.

Troligtvis kommer bräddutloppet vid Prångaregatan att behöva tas bort, vilket betyder att bräddmängden ökar vid andra bräddutlopp.

De planerade exploateringarna kommer även att innebära att nya ledningar behöver byggas för att ha kapacitet att ta emot den ökade belastningen. För omhändertagandet av dagvattnet från norr om Kalkbrottet kommer den i kapitel 3 beskrivna åtgärden i Skånegatan, alternativt

Kalkbrottsgatan/Hyllie Kyrkoväg, att företas. För övriga exploateringsområden kommer utredning att göras i takt med att detaljplanerna handläggs.

5.2.1 Ökade spillvattenmängder

De planerade exploateringarna medför att antalet personer kopplade till Limhamns avloppsområde kommer öka med cirka 7 500, vilket innebär att den genomsnittliga

spillvattenmängden kommer att öka med 17 l/s, se tabell 5.1. Vid beräkning har antagits att det bor 2,5 personer/bostad och att dricksvattenförbrukningen är 200 l/person och dygn.

Tabell 4.1 Uppskattad spillvattenökning efter att planerade exploateringar genomförts Område Antal personer Ökat spillvattenflöde

[l/s]

Norr om Kalkbrottet 2 500 5,6

Glasbruket 1 250 2,9

Mästerlotsen 450 1

Sundholmen 250 0,5

Runt Övägen 2 400 5,5

Söder om Hammars park 650 1,5

Totalt 7 500 17

Dricksvattenförbrukningen varierar över dygnet och kommer att under dygnsmax leda till att det maximala spillvattenflödet ökar med 25 l/s. Förbrukningen antas följa förbrukningskurvan som är hämtad från dricksvattenmodellen i Mike Net3 för kategorin bostad/service. Den årliga mängden avloppsvatten till Klagshamns reningsverk ökar med ca 530 000 m3.

(24)

6 Förslag till förbättringsåtgärder

För att minska risken för källaröversvämningar i de äldre delarna av Limhamn ska belastningen på det kombinerade ledningsnätet reduceras i möjligaste mån. Dagvatten från områden med duplikatsystem ska om möjligt ledas direkt till recipienten istället för som idag gå in i det kombinerade ledningssystemet. Vissa befintliga kombinerade transportledningar bör bli

verksamma dagvattenledningar istället. I Hyllie Kyrkoväg och Linnégatan kan det bli aktuellt att bygga om till verksamt duplikatsystem.

En översikt över de olika förslagen till förbättringsåtgärder i Limhamn visas i figur 6.1.

Figur 6.1 Översikt över alla föreslagna åtgärder inklusive områdena där en satsning ska ske på lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

6.1 Hyllie Kyrkoväg

I Hyllie Kyrkoväg finns idag en kombinerad transportledning som kan bli verksam

dagvattenledning efter att det befintliga spillvattennätet kompletterats, se figur 6.2. Då dessa åtgärder är genomförda kommer dagvatten från ett cirka 48 ha stort område att kunna ledas direkt till recipienten. Denna åtgärd medför minskade dämningsproblem och att den årliga

(25)

Figur 6.2 Föreslagna åtgärder i Hyllie Kyrkoväg

Åtgärden har delats in tre olika etapper.

6.1.1 Etapp 1

Etapp 1 innebär en nybyggnation i Hyllie Kyrkoväg av 230 m spillvattenledning och dag- vattenledning med dimension 1400 mm från Strandgatan till Polgatan. Befintlig A1000 tas bort.

Dagvattnet ska gå direkt ut i havet via en ny utloppsbrunn som även kan ta emot bräddvatten från den befintliga A750 i Strandgatan. Dagvattnet kommer att passera ett skibord med nivån +0,4 m, vilket är nivån på skibordet vid det befintliga bräddutloppet från A750 vid Hyllie Kyrkoväg.

Förbindelsen mellan befintligt kombinerat system och den nya dagvattenledningen ska vara ett reglerbart skibord. Vid beräkningar har en nivå av +0,5 använts. En 160 mm ledning kommer att kopplas till A750 för bottentömning och kommer även att kunna ta emot en del av det mest förorenade vattnet vid regnens början.

6.1.2 Etapp 2

I etapp 2 byggs en ny spillvattenledning från Järnvägsgatan till Hylltorpsgatan, sträckan mäter 400 m. Nya spillvattenledningar läggs i Vasagatan, 50 m, Carl-Johansgatan, 100 m, samt i

Järnvägsgatan, 100 m. Dessutom ska alla fastigheterna här åläggas att separera avloppet inne på

tomtmark. Därefter blir befintlig A1000 i Hyllie Kyrkoväg en verksam dagvattenledning.

6.1.3 Etapp 3

Denna etapp omfattar ny dagvattenledning i Hyllie Kyrkoväg mellan Hylltorpsgatan och

Sunnanväg samt en ny dagvattenledning söderut i Västanväg. Förutsättningarna för etapp 3 är att minst 50 % av dagvattenavrinningen tas om hand av ledningen i Västanväg kombinerat med lokala åtgärder, se kapitel 6.9 och 6.10.

(26)

6.2 Norr om Kalkbrottet

För att ta hand om dagvattnet från exploateringsområdet norr om Kalkbrottet och för att avlasta ledningsnätet inom industriområdet i Annetorp finns i dagsläget två alternativa åtgärdsförslag.

6.2.1 Alternativ 1 - Skånegatan

Alternativ Skånegatan innebär en ny transportledning för dagvatten i Skånegatan. Denna ledning skulle börja i Annetorpsvägen/Skäralidsgången och avleda vatten från delar av det befintliga Annetorpsområdet samt inkludera planerad exploatering av cirka 25 ha norr om Kalkbrottet, se figur 6.3. Avrinningen från exploateringen ska fördröjas till 20 l/s⋅ha för dimensionerande 10-års regn innan flödet går ut till det allmänna dagvattensystemet i Annetorpsvägen.

Parallellt med den planerade transportledningen i Skånegatan anläggs även en ny

spillvattenledning för att fånga upp fastigheternas spillvattenserviser. Därmed blir befintlig A600 en dagvattenledning för avvattning av Skånegatan. Båda dagvattenledningarna föreslås mynna ut i havet på nivån +0,40 m via en ny utloppsbrunn med bakvattenskydd.

Figur 6.3 Föreslagna åtgärder i Skånegatan för att avleda dagvatten från exploateringsområdet norr om Kalkbrottet och från delar av Annetorp

Åtgärden innebär förutom att dagvattnet från ett 25 ha stort exploateringsområde tas om hand att det befintliga kombinerade ledningsnätet avlastas med ca 11 ha, varav ca 6 ha är hårdgjord yta.

Vid kraftiga regn kan ytterligare delar av dagvattnet från industriområdet i Annetorp avledas via Skånegatan.

6.2.2 Alternativ 2 - Kalkbrottsgatan/Hyllie Kyrkoväg

Alternativet innebär att dagvattnet leds till Hyllie Kyrkoväg via Kalbrottsgatan. Denna åtgärd kräver att dimensionen på dagvattenledningen i Kalkbrottsgatan från exploateringsområdet upp till Hyllie Kyrkoväg ökar från 600 mm till 800 mm, en sträcka av 440 m. För att inte överbelasta ledningen i Hyllie Kyrkoväg behöver dimensionen från Kalkbrottsgatan ut till utloppet ökas från

(27)

Detta alternativ innebär att det inte behöver göras ett nytt dagvattenutlopp från Skånegatan, men det blir ca 5 ha mindre yta som blir verksamt duplikat.

Figur 6.4 Föreslagna åtgärder i Kalkbrottsgatan och Hyllie Kyrkoväg för att avleda dagvatten från exploateringsområdet norr om Kalkbrottet

6.2.3 Summering av alternativen

Nedan visas för- och nackdelar med de ovan redovisade alternativen.

Fördelar

Skånegatan Kalkbrottsgatan/Hyllie Kyrkoväg

• större yta blir verksamt duplikat, vilket leder till en ökad minskning av bräddningsmängder

• risken minskar för översvämningar i delar av Sibbarp

• lågtrafikerad gata, lättare att bygga

• separeringen av avloppet i Sibbarp enl. kap 6.6 initieras

• mindre dimension, mindre djupa schakter

• nytt utlopp krävs ej

• ledningen i Hyllie Kyrkoväg och Kalkbrottsgatan förnyas

Nackdelar

Skånegatan Kalkbrottsgatan/Hyllie Kyrkoväg

• nytt utlopp nära Sibbarps kallbadhus krävs • mindre yta blir verksamt duplikat

• kalkbrottsgatan är en högtrafikerad gata

• smala gator

• stora dimensioner, större schakter

• ca 1 miljon kr dyrare

(28)

6.3 Linnégatan

I Linnégatan finns en A800/1000 som kan bli en verksam dagvattenledning varvid dagvattnet kan ledas direkt ut till recipienten istället för att belasta det kombinerade nätet. Denna separering av avloppet kräver att 60 m ny spillvattenledning byggs i Birger Jarlsgatan och 230 m

spillvattenledning i Apoteksgatan samt att ett antal brunnar proppas. Detta medför att dagvatten från ett cirka 10 ha stort område längs Linnégatan från Strandgatan till Idrottsgatan kan avlasta det kombinerade avloppsnätet, vilket framför allt medför minskade bräddvolymer. För att inte riskera för höga nivåer i A750 i Idrottsgatan föreslås en bräddningsmöjlighet till den planerade dagvattenledningen i Linnégatan.

Vart dagvattnet ska ledas ut och hur bottentömningen av ledningen ska ske behöver utredas ytterligare, men ett förslag är att släppa ut det på den bräddutloppsledningen som går ut vid Vågbrytarvägen eller leda det till Limhamns pumpstation.

Figur 6.5 Föreslagna åtgärder i Linnégatan, leder till att kombinerad ledning i Linnégatan blir dagvattenledning

6.4 Bellevue

Villaområdet Bellevue är inneslutet mellan Geijersgatan, Linnégatan, Beleshögsvägen och Limhamnsvägen, se figur 3.1. Området har under den senaste tioårsperioden drabbats hårt av källaröversvämningar, mycket beroende på ett flertal extrema sommarregn. Bellevue har ett antal underdimensionerade kombinerade ledningar. Eftersom större delen av avloppsnätet är byggt under 1930- och 40-talen har många kombinerade ledningar dimensionerats för 2-årsregn. Sedan 1970-talet har området successivt förtätats i hög grad, vilket bidragit till en ökad belastning av de kombinerade ledningarna i samband med intensiva regn.

Förutom övergripande åtgärder som strypning av rännstensbrunnar och kampanjer för lokalt omhändertagande av dagvatten, se kap. 6.9 och 6.10, krävs även ett antal nya dagvattenledningar.

I figur 6.5 redovisas översiktligt fyra förslag till förbättringsåtgärder på avloppsledningsnätet i Bellevue.

(29)

Figur 6.6 Förbättringsåtgärder i Bellevue

1. Beleshögsplan. Dagvattenledningen D300 från Beleshögsplan bör omkopplas från A600 till D375 i Limhamnsfältet som går direkt ut till recipienten.

2. Kv. Anders 26-34. Genom att bygga en ny dagvattenledning i Beleshögsvägen finns här möjlighet att leda dagvatten från kedjehusen i fastigheterna Anders 26-34 till

dagvattenledningen i Beleshögsplan och vidare ut i recipienten.

3. Kv. Gunnar 16-28. Radhusen Gunnar 16-28 har separerat avlopp inom tomtmark. Genom att bygga ny dagvattenledning från D400 i Limhamnsfältet finns här möjlighet att leda dagvatten från dessa fastigheter direkt till recipienten. Den kombinerade ledningen A375 i Limhamnsvägen blir därmed avlastad.

4. Nordmannagatan. En ny dagvattenledning bör byggas i Nordmannagatan från D400 i Limhamnsfältet till korsningen med Holmgårdsgatan. Många av fastigheterna längs sträckan har redan separerat avlopp inne på tomtmark.

Dessa föreslagna åtgärder i Bellevue innebär att tillförseln av dagvatten till de kombinerade ledningarna i Nordmannagatan och Limhamnsvägen kommer att reduceras. Risken för källaröversvämningar minskar därmed i framför allt Nordmannagatan, Vikingsbergsvägen och Beleshögsvägen, samtidigt som bräddningar minskar vid Geijersgatan.

Den totala arealen som kopplas bort från den kombinerade ledningen i Limhamnsvägen uppgår till ca 6 ha, varav 1,65 ha utgörs av hårdgjord yta. Det årliga dagvattenflödet till Klagshamns reningsverk kommer därmed att minska med ca 7 500 m3 för årsmedelnederbörden 604 mm. Då avloppssystemet förblir kombinerat kommer det inte ställas krav på fastighetsägare att separera avloppet inne på tomtmark.

(30)

6.5 Västanväg

Villorna på Sannagatan och längs delar av Västanväg och Sunnanväg har drabbats av upprepade källaröversvämningar. Idag går två stycken A450 in i en A450 i Västanväg, vilket leder till att det dämmer uppströms vid kraftiga regn. För att förbättra kapaciteten föreslås att det byggs en större kombinerad avloppsledning med dimension 600 mm i Västanväg/Sunnanväg enligt figur 6.6.

Totalt behöver 80 m ny ledning läggas. Åtgärden minskar risken för källaröversvämningar i Sannagatan, Sunnanväg och Västanväg.

Figur 6.7 Föreslagen åtgärd i Västanväg/Sunnanväg

6.6 Sibbarp

I Götgatan och Gustavsgatan på sträckan mellan Strandgatan och Polgatan har många fastigheter dag- och spillvattenserviser. Nya spillvattenledningar bör byggas här för att minska risken för källaröversvämningar vid kraftiga regn.

6.7 Gamla Limhamn

Vissa fastigheter i Gamla Limhamn på Rabygatan har drabbats av översvämningar vid kraftiga regn. Här finns ett påbörjat duplikatsystem vilket bör utvidgas så att befintlig spillvattenledning förlängs österut på gatusträckan mellan Idrottsgatan och Högerudsgatan. Åtgärden innebär förutom minskad risk för källaröversvämningar att 1 ha blir icke verksamt duplikat.

6.8 Pumpstationer

Hammars parks och Limhamns pumpstationer är av stor betydelse för ledningsnätets funktion.

De bör därför optimeras för att få bästa möjliga kapacitet.

6.8.1 Hammars parks pumpstation

Pumpkapaciteten vid Hammars parks pumpstation kan idag ge cirka 370 l/s. Enligt driftdata kan den vid enstaka fall ge uppemot 420 l/s. Den mottagande transportledningen som går vidare till Klagshamns reningsverk har en kapacitet av ca 500 l/s. En ökning av pumpkapaciteten till 500 l/s skulle medföra en direkt minskning av bräddvolymerna till recipienten. I dagsläget är det inte

(31)

är också hårt ansatta av skräp och kräver nästan daglig rensning. För att kunna öka

pumpkapaciteten behöver den befintliga pumpstationen ersättas med en ny. Modellering har genomförts för att se vilken påverkan det skulle ha på ledningsnätet, se kap 7.

För att utreda hur god kapacitet ledningsnätet har efter Hammars parks pumpstation bör en beräkningsmodell över huvudledningarna mellan Hammars park och Klagshamns reningsverk tas fram. Flödet bör mätas med portabla flödesmätare för att kalibrera modellen och för att

undersöka eventuellt flöde av tillskottsvatten. Kapaciteten på Klagshamns reningsverk bör även undersökas.

För att kunna mäta hur stort inläckage det finns i ledningsnätet i Limhamn finns en

kloridhaltsmätare vid Hammars parks pumpstation, vilken idag inte fungerar tillfredsställande.

Denna kommer att bytas ut.

6.8.2 Limhamns pumpstation

Limhamns pumpstation nyttjas idag som en bräddningspumpstation. Eftersom detta är den lämpligaste utsläppspunkten ska pumpstationen utnyttjas optimalt. Skicket på

tryckavloppsledningen från pumpstationen bör kontrolleras, så att bräddvattnet planenligt kan gå ut i Öresund. Det finns tre pumpar, varav två är i drift i dag.

6.9 Strypning av rännstensbrunnar

Tillfällig uppdämning på gatumark genom strypning av rännstensbrunnar är en billig, schaktfri och effektiv metod för att minska belastningen på kombinerade avloppsledningar. Under senare år har metoden blivit väl beprövad i bl. a. Kulladal och Riseberga.

Vid strypning av rännstensbrunnar fördröjs dagvatten kortvarigt i rännstenen. Tekniken är begränsad till att endast innefatta gator med lokal trafik. Strypningen sker genom att man ovanpå brunnen sätter en plåt försedd med två mindre intagshål för vattnet, se figur 6.8. Storleken på hålen kan variera. Vid planering av strypning av rännstensbrunnar är det viktigt att involvera de boende i området. Dessa måste få information om det eftersträvade syftet med åtgärden. För att tekniken med strypning ska fungera krävs ett ökat gatuunderhåll.

Figur 6.8 Strypning av rännstensbrunn

(32)

Villaområdet norr om Limhamns kyrka öster om Sunnanväg (mellan Hyllie kyrkoväg och Östanväg) är ett problemområde där ledningarna lätt blir överbelastade. I samband med kraftiga regn har ett flertal villor med källare drabbats av översvämningar. Orsaken till översvämningarna är att kapaciteten i områdets kombinerade avloppssystem är otillräcklig.

För att minska risken för källaröversvämningar ska rännstensbrunnar i Djupadal enligt nedanstående bild förses med strypplåtar. I kartbilden är de fastigheter som blev drabbade av källaröversvämning under 2006 markerade med gult.

Figur 6.9 Strypning av rännstensbrunnar i Djupadal

Likt området ovan återfinns andra villaområden i Limhamn där de kombinerade avloppsnäten uppvisar lokala dämningsproblem. Övriga områden där rännstensbrunnar ska strypas redovisas i tabell 6.1.

Tabell 6.1 Strypning av rännstensbrunnar i Limhamn

Område Gator

Djupadal – norr om Limhamns kyrka Hökg, Örng, Hyllie Kyrkoväg, Vattug, Högbostigen, Östanväg Annetorp – väster om Limhamns

kyrka Söderåsg, Romeleg, Stenshuvudsg, Skäralidsg, Kullabergsg, Norra Hyllievägen

Rosenvång Riddareg, Väpnareg, Junkerg, Häroldsg, Drabantg Västervång Ynglingag, Holmgårdsg, Ledungsg

Gamla Limhamn Snickareg, Smedg, Ankarsmedsg, Bagareg, Ciselörg, Åkareg

Bellevue Caritasg m.fl.

Rosenvång och Västervång tillhör egentligen Turbinens avloppsområde, men eftersom de valda

(33)

6.10 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

Som ett alternativ till konventionell avledning av dagvatten introducerades i början av 1970-talet lokalt omhändertagande av dagvatten, s.k. LOD. Detta begrepp används som samlande

benämning på olika åtgärder för att minska eller fördröja dagvattenavrinningen från privat mark innan vattnet tillförs det allmänna avloppssystemet [7].

Även om en minskning av dagvattenavrinningen från varje enskild tomt inte är så stor, blir den sammantagna effekten av ett konsekvent utnyttjande väsentlig. Utnyttjande av lokalt

omhändertagande av dagvatten inom befintliga områden blir därför ett effektivt sätt att minska belastningen på det allmänna dagvattenförande avloppssystemet.

Bortkoppling av stuprör är den vanligaste tillämpningen av lokalt omhändertagande av dagvatten.

Dagvatten från tak kan med ganska enkla medel kopplas bort från det allmänna avloppssystemet och istället ledas ut över lämplig infiltrationsyta.

I Limhamn ska LOD-kampanjer sättas in i delar av Annetorp, Djupadal, Rosenvång, Gamla Limhamn och Bellevue. Dessa områden är redovisade i figur 6.1.

Figur 6.10 Exempel på bortkopplat stuprör

I dagsläget är va-brukare berättigade 1 500 kr i ersättning per bortkopplat stuprör. För att

ersättning ska utgå måste fastigheten vara belägen i ett område med kombinerat avloppssystem. I syfte att göra omhändertagandet av dagvatten från tak mer intressant för fastighetsägaren bör en ny policy för ersättning utredas.

6.11 Drift och underhåll

Vid byggnation av nya utloppsbrunnar till recipienten är det viktigt att ta hänsyn till driftpersonalens synpunkter angående skötsel och tillsyn. Den gamla brädd-

utloppsbrunnen i Hyllie Kyrkoväg/Strandgatan är ofta igensatt av tång och sjögräs

och besvärlig att rensa, varför denna i samband med ledningsjobbet i Hyllie Kyrkoväg bör ersättas av en ny lättskött utloppsbrunn med bakvattenskydd. Eventuellt kan utloppsledningen förlängas en bit ut i havet för att få bättre vattenomsättning och minska problemen med igensättning. Denna nya typ av utloppsbrunn bör även kunna användas vid andra utlopp.

(34)

6.12 Sammanställning av åtgärder

I nedanstående tabell sammanställs effekterna och kostnaderna för de ovan föreslagna åtgärderna. Den totala uppskattade kostnaden för åtgärderna är 58 300 tkr eller 59 300 tkr beroende på vilket alternativ som väljs för att ta hand om dagvattnet från området norr om Kalkbrottet.

Tabell 6.2 Sammanställning av förbättringsåtgärder och dess effekter och uppskattade kostnader

Nr Åtgärd Effekt Kostnad tkr

1 etapp 1

Hyllie Kyrkoväg etapp 1: Ny S-ledn plus ny D-ledn. I Hyllie Kyrkoväg (Strandg-Polg).

Minskad översv. och bräddn. 3 200

1 etapp 2

Hyllie Kyrkoväg etapp 2: Ny S-ledn. i Hyllie Kyrkoväg (Järnvägsg-

Hylltorpsg).

Minskad översv. och bräddn 12 600

1 etapp 3

Hyllie Kyrkoväg etapp 3: Ny D-ledn i

Hyllie Kyrkoväg (Hylltorpsg-Sunnanv). Minskad översv. och bräddn 7 000

2 Norr om Kalkbrottet Alt. 1: Ny D-ledn plus ny S-ledn i Skåneg.

Norr om Kalkbrottet Alt. 2: Ny D-ledn i Kalkbrottsg och Hyllie Kyrkoväg

Minskad översv. och bräddn. 12 300 alt.

13 300

3 Linnégatan:, Bef. A1000 blir D1000. Minskad bräddning 4 000 4 Bellevue: omkoppl av dagv-ledn vid

Beleshögsplan, plus lokala åtgärder. Minskad översv. och bräddn. 5 000 5 Västanväg: Större A-ledn i Västanv. vid

Sannag. Minskad översvämning 2 500

6 Sibbarp: Ny S-ledn i Götg. och

Gustavsg. Minskad översvämning 6 000

7 Gamla Limhamn: S-ledn i Rabyg

(Idrottsg-Högerudsg) Minskad översvämning 2 500 8 Pumpstation Hammars park: Öka

kapaciteten

Pumpstation Limhamn: Öka kapacitet och kontrollera utloppsledning

Minskad bräddning

2 000

9 Strypning av rännstensbrunnar Minskad översvämning 200

10 LOD Minskad översv. och bräddn. 1 000

Summa åtgärdskostnader 58 300/59 300

(35)

7 Effekter av föreslagna åtgärder

De föreslagna åtgärderna påverkar den bräddade mängden avloppsvatten, dagvattenutsläppen till recipienten samt mängden dagvatten till Klagshamns reningsverk. Åtgärderna leder även till att risken för källaröversvämningar minskar.

De åtgärdsförslag som främst påverkar bräddningsmängder och dagvattenutsläpp till recipienten är Hyllie Kyrkoväg (Etapp1-3), Linnégatan och ökning av kapaciteten vid Hammars parks pumpstation. Bräddningsberäkningar har gjorts för följande scenarier.

Scenario 0 2006 års ledningsnät (referensscenario) Scenario 1 Efter Hyllie Kyrkoväg (Etapp 1-3)

Scenario 2 Efter Hyllie Kyrkoväg (Etapp 1-3) + Linnégatan

Scenario 3 Efter Hyllie Kyrkoväg (Etapp 1-3) + Linnégatan + ökad kapacitet vid Hammars

parks pumpstation

7.1 Bräddningar

För beräkningar av bräddningsmängder har en nyframtagen kalibrerad bräddningsmodell för Limhamns avloppsområde använts, se bilaga 2. För samtliga beräkningar har 1994 års

nederbördsserie använts. Detta år anses spegla ett normalår avseende bräddningsmängder [1].

De ovan nämnda åtgärderna, scenario 1-3, innebär att den totala bräddningen till recipienten minskar med 67 500 m3/år för normalårets nederbörd, vilket är 44 % jämfört med den bräddning som sker för det utseende ledningsnätet hade vid utgången av 2006, se figur 7.1

153 600

115 800

109 900

86 100

0 40 000 80 000 120 000 160 000 200 000

0 1 2 3

m3r

(36)

Scenario 1

Scenario 1 innebär att den totala bräddningen minskar med 37 800 m3/år för normalårets

nederbörd. Som en följd av att skibordsnivån vid bräddutloppet vid Hyllie Kyrkoväg kan behöva höjas kommer bräddningen att öka vid andra punkter, framförallt Linnégatan, men även till viss del vid Prångaregatan. Linnégatan är en lämpligare bräddpunkt än Hyllie Kyrkoväg. Antalet bräddningstillfällen minskar för de flesta bräddningspunkterna. Mer detaljerad information om respektive bräddutlopp återfinns i bilaga 4.

Scenario 2

Efter att både åtgärden i Linnégatan och Hyllie Kyrkoväg genomförts kommer bräddningarna att totalt minska med 43 800 m3/år för normalårets nederbörd. Störst påverkan har åtgärden för bräddningen vid Linnégatan. Bräddningsmängden vid Prångaregatan ökar något.

Scenario 3

En ökning av Hammars parks pumpkapacitet till 500 l/s innebär att bräddningarna tillsammans med åtgärderna i Linnégatan och Hyllie Kyrkoväg skulle minska med totalt 44 %, vilket är 67 500 m3/år för normalårets nederbörd. Bräddningarna minskar vid samtliga bräddutlopp förutom vid Prångaregatan där en viss ökning sker jämfört med bräddningarna för referensscenariot.

7.2 Dagvattenutsläpp och belastning på reningsverket

De i kapitel 6 beskrivna åtgärderna kommer att medföra att 67 ha blir verksamt duplikat och 1 ha blir icke verksamt duplikat från att varit ett område med kombinerat avloppssystem. I figur 7.2 visas områdena som blir verksamma och icke verksamma områden med duplikatsystem.

Figur 7.2 Områden som får verksamt respektive icke verksamt duplikatsystem

(37)

Ökningen av områden med verksamt duplikatsystem innebär att belastningen till reningsverket minskar och utsläppet av dagvatten direkt till recipienten ökar. I tabell 7.1 redovisas hur dagvattenmängderna och flödet till reningsverket påverkas för respektive åtgärd.

Dagvattenmängderna är en uppskattning och har gjorts för årsmedelnederbörden 1980-2006, vilken uppgår till 604 mm. Sist i tabellen redovisas hur stort ackumulerat dagvattenflöde som de planerade exploateringarna uppskattas ge. Den planerade exploateringen utöver området norr om Kalkbrottet sker till stor del på redan utnyttjad mark varför dagvattenflödet inte ökar nämnvärt.

Den totala ökningen hårdgjord yta för övrig exploatering antas bli 4 ha.

Dagvattenflödet från Skånegatan kommer inte att påverkas om alternativ 2,

Kalkbrottsgatan/Hyllie Kyrkoväg, väljs för att leda bort dagvattnet från området norr om Kalkbrottet.

För de befintliga områdena minskar dagvattenflödet till reningsverket med lika mycket som dagvattenflödet ökar till recipienten. Exploateringsområdenas dagvatten kommer inte att belasta reningsverket. Exploateringen kommer dock att påverka spillvattenflödet till reningsverket, vilket redovisas i kapitel 5.

Tabell 7.1 Planerade åtgärder och exploateringens påverkan på det årliga dagvattenflödet till recipienten och minskad belastningen till Klagshamns avloppsreningsverk (ARV)

Åtgärd Tot yta (h.y.) [ha] Dagvatten [m3/år] Dagvatten som avlastar ARV [m3/år]

Hyllie Kyrkoväg 53 (18) 46 000 46 000

Skånegatan 5 (2) 5 000 5 000

Linnégatan 9 (5) 13 000 13 000

Norr om kalkbrottet 26 (10) 42 000 - Övrig exploatering ca 50 (4) 17 000 - Totalt 143 (39) 123 000 64 000

7.3 Källaröversvämningar

Det är inte möjligt att med en siffra ange hur många färre källaröversvämningar som kommer att inträffa per år efter att föreslagna åtgärder genomförts. Det beror på att antalet översvämningar är kopplat till nederbörden, vars intensitet och varaktighet varierar från år till år.

I områden där fastigheterna kommer att bli inkopplade på spillvattenledning, vilket är resultatet av åtgärderna i bl. a. Rabygatan och Sibbarp, kommer risken för översvämning att minska

avsevärt då deras källaravlopp inte längre kommer att vara kopplat till dagvattenförande ledning.

Fastigheter kopplade till kombinerade ledningar löper alltid en risk att drabbas av källaröversvämning, men risken varierar beroende på hur kraftiga regnen är och vad den

kombinerade gatuledningen klarar av. Enligt funktionskravet i P90 [3] får en kombinerad ledning dämma upp till källargolvsnivå för ett dimensionerande 10-årsregn.

Beräkningar har gjorts i Mouse för förhållandena för nuvarande ledningsnät (2006) och för förhållandena efter att föreslagna åtgärder genomförts. Resultatet visar att kombinerade ledningar där åtgärder satts in kommer till stor del att uppfylla funktionskravet. Då uppgifter om

källargolvsnivåer inte är med i modellen har det antagits att ledningar som inte dämmer mer än 1 m över ledningshjässan klarar funktionskravet. I bilaga 5 redovisas de kombinerade ledningar som främst påverkas av åtgärderna.

References

Related documents

Därefter har konstgräsplanen (A-planen) utvecklats genom omläggning till högre konstgräskvalitet för att tillgodose krav för elitfotboll för damer (Allsvenskan).. För att behålla

I gallvätska från öring som exponerats för vatten från de förstärkta reningsalternativen detekterades inga koncentrationer medan däremot höga koncentrationer av diklofenak

Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten har fått kännedom om att ett barn eller en elev

Andra idéer som kom fram var att göra hela sumpen till en stor skruv och skruva ner den i backen eller att ha flera pluggar runt stationen som förutom att vara inlopp fungerar

För att kunna ta reda på varför det inte fungerade krävs en tillbakablick på tillståndet i reningsverket: In till reningsverket kom avloppsvatten som innehöll

För Saab Automobile skulle det tvärtom kunna sägas vara positivt för Varumärkesbilden att associationen till Försvarsmateriel är svag då det, vilket

Detta har lett till att Sysavs vd, Peter Engström, Martin von Gertten, tekniska nämndens ordförande och Vellinge kommuns kommunstyrelseordförande, Carina Wutzler, idag träffades för

Man införskaffade senare en begagnad karusell från Malmö Folkets Park, men det Limhamns folketspark för hundra år sedan.. Foto: Roland Öhrstrand var inget bra