Effekten av en frukost i Botkyrka Resultat av förstudien bland elever och skolpersonal vid Tunaskolan och Grindtorpsskolan

Effekten av en frukost i Botkyrka

Resultat av förstudien bland elever och skolpersonal vid Tunaskolan och Grindtorpsskolan

Sonja von Lochow, sonja.von.lochow@kantarsifo.com Malin Grundqvist, malin.grundqvist@kantarsifo.com 22 februari 2018

Bidrar vanan att äta frukost till upplevelsen av en bättre fysisk, mental och social hälsa bland skolelever?

Denna förstudie är en del av Arlas och Botkyrka kommuns gemensamma frukostprojekt vid Grindtorpsskolan och Tunaskolan i nämnda kommun.

Kantar Sifos uppgift är att mäta innan

projektstart och efter projektslut för att börja fylla kunskapsluckan om effekten av ordnad skolfrukost, eftersom liknande projekt saknar för- och/eller eftermätning.

Denna rapport omfattar resultatet av förstudien.

Metod

Vi har genomfört en totalundersökning bland alla de elever vid Tuna- och Grindtorpsskolan som går i årskurs 7-9 och därmed omfattas av projektet. Vi har även intervjuat den

skolpersonal som möter dessa elever, i pedagogisk och daglig verksamhet.

Undersökningen genomfördes online, via individuell mejlinbjudan till skolpersonalen och via individuella inloggningskort som

pedagogerna delade ut till eleverna (ett per elev).

Totalt har vi intervjuat 321 elever vid båda skolorna, 110 som går i sjuan, 105 går i åttan och 106 går i nian. 359 elever hade möjlighet att svara på undersökningen. Svarsfrekvensen är 89 procent vilket ger en mycket låg

felmarginal.

För båda skolorna har 53 ur skolpersonalen svarat (25 från Grindtorpsskolan, 28 från Tunaskolan), av 73 inbjudna, vilket ger en svarsfrekvens på 73 procent. Även detta är en mycket hög svarsfrekvens.

Representativitet

Undersökningen berättar om eleverna i årskurs 7-9 och skolpersonalen vid

Tunaskolan och Grindtorpskolan i Botkyrka kommun. Resultatet är inte generaliserbart till andra skolor, andra elever i samma årskurser eller skolpersonalen de möter. Den är

representativ endast för dem som har svarat.

Syfte och metod

Effekten av en frukost i Botkyrka

Frukostprojektet drivs och finansieras av Arla i samarbete med Botkyrka kommun. 2

▪ En förväntat hög andel av eleverna äter inte alls eller sällan frukost

▪ Gruppen sällanätare, liksom tjejer, är mer tveksamma kring frukostens betydelse för dem själva

▪ Sällanätarna och tjejerna sticker också ut när det gäller magont och huvudvärk. Killar och de som äter regelbundet har inte samma problem

▪ Många känner oro för den egna vikten. Många är osäkra kring

sambandet mellan vikt och frukost.

Det är de inte kring frukostens

betydelse för träning och förmåga till koncentration

▪ Hungern slår till på förmiddagen och då väljer var tredje energidryck,

snacks eller godis – men lika många väljer macka eller yoghurt

▪ Förväntan på projektet är positiv bland eleverna på båda skolorna

Slutsatser och iakttagelser

Frukostprojektet drivs och finansieras av Arla i samarbete med Botkyrka kommun. 3

Hur kan och vill ni använda resultatet i samtalet med eleverna?

Var tredje elev utan frukost – tid till annat vanligaste orsaken

Frukostprojektet drivs och finansieras av Arla i samarbete med Botkyrka kommun. 4

36%

13% 13%

33%

5%

Varje dag 4-6 dagar 2-3 dagar

En dag eller aldrig Tveksam

46%

av eleverna äter frukost tre dagar eller färre

▪ Ingen åldersdiff

▪ 59% av tjejerna

Av de som hoppar över

▪ 33% maxar sömnen

▪ 33% gör sig i ordning

▪ 30% mår illa av morgonmat

▪ 25% för trött

Frukosten är en ensam måltid – men det är inte därför den hoppas över

5

▪ 49% äter själv

▪ 24% äter med syskon

▪ 15% äter med familjen

▪ 58% av niorna äter själva

▪ Inget tydligt mönster att sällanätare skulle äta oftare utan

sällskap

▪ Grindtorp:

äter oftare med syskon

▪ Tuna: äter oftare utan sällskap

Mackor och mejeri – men tjejerna blir inte mätta av maten

6

▪ 35% av killarna blir mätta av frukosten

▪ 21% av tjejerna blir inte mätta av frukosten

(59% äter sällan)

▪ 45% smörgås

▪ 23% mjölk

▪ 22% flingor med mölk

▪ 19% juice

▪ 17% fil/yoghurt

▪ 12% frukt

Stor osäkerhet om vikten av frukost bland sällanätarna

7

14 3

13 1

21 4

34 43

18 50

Äter sällan Äter regelbundet

Vikten av frukost

Tveksam Mycket oviktigt Ganska oviktigt Ganska viktigt Mycket viktigt

Projektet ger goda förutsättningar att öka medvetenheten om frukostens betydelse.

▪ Äter mer än för ett halvår sedan

▪ Äter mindre än för ett halvår sedan

▪ Även sällanätarna äter mindre än för ett halvår sedan

Var fjärde köper ibland något på väg till skolan – sannolikt energidryck

8

24%

köper ibland något att äta eller dricka på väg till skolan

▪ 42% energidryck

▪ 35% choklad

▪ 30% kanelbulle etc

▪ 23% frukt

▪ 20% godis

65% blir hungriga igen mellan 10 och 12.

▪ 59% väntar in nästa måltid

▪ 29% äter frukt, macka eller yoghurt

▪ 29% väljer energidryck, godis eller snacks

▪ Bland sällanätarna toppar frukt och energidryck

▪ Grindtorp: köper markant oftare frukt eller choklad på väg till skolan

Mellishungrig?

▪ Grindtorp:

frukt, macka eller yoghurt (38%)

▪ Tuna:

energidryck, godis, kakor eller snacks (35%)

▪ Tuna: köper markant oftare energidryck på väg till skolan

Stor osäkerhet kring frukost och vikt

9

Frukostens betydelse för hur eleverna mår

Frukostprojektet drivs och finansieras av Arla i samarbete med Botkyrka kommun.

▪ Tjejer, sjuor och sällanätare har oftare ont i magen eller huvudet

▪ 35% oroar sig för sin vikt

▪ Fler i nian och bland tjejer

▪ 31% är tveksamma till sambandet

▪ 21% av tjejerna tror frukost ökar vikten

▪ Killar, nior och de som äter frukost regelbundet har sällan ont

▪ Tuna: fler har ont i magen över huvud taget och oftare

Stark tilltro till frukost för koncentration och fysisk ork

10

Frukostens betydelse för hur eleverna mår

Frukostprojektet drivs och finansieras av Arla i samarbete med Botkyrka kommun.

Starkast positivt upplevt samband mellan frukost och

• … orka fysisk aktivitet

• … koncentration

• 7 av 10 killar idrottar varje vecka

• 1 av 3 tjejer och sällanätare idrottar inte alls

• Nior och sällanätare upplever sämst arbetsro på lektionerna

• Tjejer, nior och sällanätare har svårare att koncentrera sig i skolan

• De som äter frukost regelbundet ser nödvändigheten för koncentrationen

• Sällanätarna presterar sämre i skolan

• Alla trivs bra i skolan ▪ Grindtorp: snitt 4,2 och mycket bra 41%

▪ Tuna: snitt 3,9

och mycket bra 28%

▪ Tuna: färre ser de positiva sambanden med frukost

Höga förväntningar på projektet

Frukostprojektet drivs och finansieras av Arla i samarbete med Botkyrka kommun. 11

94%

av eleverna positiva

Alla får samma chans att koncentrera sig och kunna prestera bättre

De som inte har tid att äta frukost på morgonen får det lättare att klara dagen.

Det får mig att längta till skolan och jag kan

koncentrera mig på mig

För då kan jag se om frukost kan påverka mitt liv eller inte För jag är hungrig och när

jag är hungrig beter jag mig som en bitch

Jag gillar mat och i Syrien hade vi inte så mycket

För att jag kan motiveras av att äta frukost, när jag ser andra äta jag får bättre aptit.

4% tveksam

Höga förväntningar på projektet – utom hos ett litet fåtal

Frukostprojektet drivs och finansieras av Arla i samarbete med Botkyrka kommun. 12

94%

av eleverna positiva

Elever kommer

koncentrera sig på maten mer än att koncentrera sig på lektionen, i alla fall den lektion som vi äter

frukosten på

För att du tvingar någon äta bara för att "prestera bättre"

För jag mår illa av den och jag inte vill spy varje dag i skolan.

För man äter ju frukost hemma Onödigt

4% tveksam

Hur kan och vill ni använda

resultatet i samtalet med eleverna?

13

Vi gör skillnad. Tillsammans är vi med och påverkar framtiden.