En granskning av elevhälsan i Göteborg
Innehåll
Inledning och läsanvisning sid 3
Sammanfattning sid 4
Bakgrund sid 5
Syfte och revisionsfrågor sid 6
Revisionskriterier sid 7
Metod och avgränsningar sid 9
Resultat av granskningen sid 10
Stadsdelsnämndernas styrning av elevhälsan sid 10 Elevhälsans arbete på skolorna sid 15
Sammanfattande bedömning sid 19
Inledning och läsanvisning
Stadsrevisionens rapport ”Vi arbetar fortfarande främst med akututryckningar”
– en granskning av elevhälsan i Göteborg blev klar den 9 oktober år 2012.
Till rapporten finns också ett rapportsammandrag.
Rapporten handlar om hur elevhälsan1
Läsanvisning
styrs, följs upp och arbetar i stadsdels-
nämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg och den riktar sig i första hand till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de granskade stadsdels- nämnderna, men även till övriga stadsdelsnämnder.
Vi inleder med en sammanfattning av vad vi har granskat och vad vi har kommit fram till. Därefter beskriver vi bakgrunden till granskningen och redogör för syfte, metod och de revisionskriterier som ligger till grund för våra bedömningar. På sidorna 10-18 följer resultatet av granskningen. Först redogör vi för stadsdelsnämndernas styrning och uppföljning av elevhälsan. Det avsnittet omfattar även en beskrivning av stads- delarnas resursfördelning och hur tillgången till elevhälsan ser ut. Avsnittet därefter handlar om elevhälsans arbetssätt, det vill säga om elevhälsans arbete med enskilda elever och om elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Sist i rapporten, på sidorna 19-21, redovisar vi våra bedömningar. Där finns också de rekommen- dationer2
Rapporten, med diarienummer 133/12, och rapportsammandraget finns tillgängliga på kommunens hemsida
som lämnas till stadsdelsnämnderna med anledning av det som kommit fram i granskningen.
3. Om du vill prenumerera på stadsrevisionens rapporter, kontakta oss gärna på e-post stadsrevisionen@stadsrevisionen.goteborg.se eller på telefon 031-368 07 00.
1 Det som tidigare kallades för skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser har i den nya skollagen samlats under det gemensamma begreppet elevhälsa.
2 Rekommendationer lämnas när utveckling och förbättring bedöms vara möjliga och riktas inte alltid till nämnden eller styrelsen utan kan framföras på bolags- och förvaltningsnivå.
3 www.goteborg.se (välj Kommun & Politik, därefter Stadsrevisionen)
Sammanfattning
Stadsrevisionen har granskat om elevhälsan i stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda- Högsbo, Lundby och Östra Göteborg arbetar i enlighet med skollagen och kommun- fullmäktiges mål och riktlinjer. I kommunen är det stadsdelsnämnderna som ansvarar för grundskolan och därmed också för elevhälsan. Vi har granskat två kommunala grundskolor i respektive stadsdel.
För att kunna bedöma om de granskade stadsdelsnämnderna arbetar i enlighet med skollagen och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer har vi granskat
• styrningen och uppföljningen av elevhälsan
• om resursfördelningen till skolorna sker utifrån lokala behov
• elevernas tillgång till elevhälsan
• hur elevhälsan arbetar med enskilda elever
• om elevhälsan främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande.
Vi kan konstatera att elevhälsan i de granskade stadsdelsnämnderna arbetar enligt skollagen och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer i flera avseenden. Till exempel när det gäller skollagens krav gällande fördelning av resurser, som ska ske efter lokala behov. Men vi kan också se att det finns brister. På följande sätt lever inte stadsdelsnämnderna upp till skollagen och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer:
• Vid samtliga granskade skolor, utom en, saknas tydliga rutiner för rektorns samråd med elevhälsan vid utredning av särskilt stöd. (Se sidan 16)
• Alla granskade skolor, utom en, saknar strukturer för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Med andra ord organiseras elevhälsans arbete framför allt utifrån enskilda elevers behov. Det innebär att elevhälsan inte främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande. (Se sidan 17)
• Flera av de granskade skolorna följer inte kommunfullmäktiges riktlinje om att elevhälsan ska dokumentera i kommunens gemensamma journalsystem.
(Se sidan 12)
• Elevhälsans arbete följs inte upp systematiskt vilket är en förutsättning för att
stadsdelsnämnderna ska kunna se om verksamheten följer gällande bestämmelser.
(Se sidan 10)
Stadsrevisionen lämnar fyra rekommendationer till stadsdelsnämnderna med anledning av granskningsresultatet. (Se sidorna 19-21).
Bakgrund
Lärande, hälsa och skolmiljö är nära kopplade till varandra. Det går inte att särskilja undervisning från skolans miljö – allt hänger ihop. Skollagen ställer därför krav på ett samlat arbete med elevernas lärande, hälsa och välbefinnande. Det som tidigare kallades för skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser har i skollagen samlats under det gemensamma begreppet elevhälsa.
Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska resurser. Alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Detta ska göras främst genom före- byggande och hälsofrämjande arbete. Exempel på sådant arbete är frågor som rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund och arbete mot mobbing och diskriminering.
Skolans huvudman, det vill säga en kommun eller privat ägare, avgör hur tillgången till elevhälsan ska se ut utifrån lokala behov och förutsättningar. Göteborgs Stads
kommunfullmäktige har beslutat om mål och riktlinjer för kommunens elevhälsa.4 Genom detta har politikerna bestämt vilka mål och allmänna principer som ska gälla för elevhälsan i kommunen. I Göteborg är det stadsdelsnämnderna som är huvudmän för grundskolan.5
4 Kommunfullmäktiges ”Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad”, Handling 2010, nummer 176
Det betyder att det är stadsdelsnämnderna som ska se till att det finns elevhälsa i den omfattning och med det innehåll som skollagen och kommunens riktlinjer anger. Den som däremot är ansvarig för att leda och samordna det
pedagogiska arbetet på skolan, samt besluta om skolans inre organisation, är rektorn.
Det är med andra ord rektorns ansvar att elever får det stöd de har rätt till.
5 Kommunfullmäktige har delegerat huvudmannaansvaret för grundskolan till stadsdelsnämnderna och för gymnasieskolan till utbildningsnämnden.
Syfte och revisionsfrågor
Elevhälsan styrs av skollagen och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. Syftet med granskningen är att bedöma om stadsdelsnämnderna ser till att elevhälsan följer skollagen och kommunfullmäktiges riktlinjer.
Granskningen ska svara på följande revisionsfrågor:
1. Ser nämnden till att elevhälsan styrs och följs upp i enlighet med skollagen och kommunfullmäktiges riktlinjer?
2. Ser nämnden till att eleverna har tillgång till elevhälsan i enlighet med skollagen och kommunfullmäktiges riktlinjer?
3. Är de lokala förutsättningarna och behoven styrande för hur nämndens resurser fördelas till skolorna?
4. Hur arbetar elevhälsan med enskilda elever för att undanröja hinder i deras lärande?
5. Arbetar elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål?
Revisionskriterier
Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som vi revisorer utgår ifrån vid analys och bedömningar. I granskningen utgörs revisionskriterierna av skollagen och kommun- fullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan. Nedan redogör vi för kriterierna.
Kommunens mål för elevhälsan
Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal mål för den samlade elevhälsan i Göteborg. Målen är att elevhälsan: (i) arbetar hälsofrämjande, förebyggande och utredande; (ii) stödjer elevernas utveckling mot målen för utbildningen, vilka omfattar både kunskaper och värden; (iii) bidrar till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa; (iv) präglas av ett elevperspektiv; (v) kännetecknas av välutvecklad samverkan mellan skolans olika personal- och yrkesgrupper samt (vi) erbjuder eleverna tillgång till elevhälsans samtliga yrkesgrupper.6
Elevhälsans arbete ska följas upp
Skolans huvudman ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.7 Det står även i kommunfullmäktiges riktlinjer att elevhälsans arbete ska följas upp: de mål som kommunfullmäktige har satt upp för kommunens elevhälsa ska ”ingå i underlaget för uppföljning och utvärdering av
elevhälsan”. Uppföljningen och utvärderingen ska ske kontinuerligt och på flera nivåer, det vill säga på skol-, nämnd och kommunövergripande nivå.8
Tillgång till elevhälsan
Elevhälsan ska enligt skollagen omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För att se till att eleverna kan få sådana insatser ska det därför på skolorna finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog,
skolkurator och specialpedagog/speciallärare.9
Kommunfullmäktige däremot ställer upp krav och rekommendationer för elevhälsans omfattning:
Skollagen preciserar inte hur stor bemanningen inom elevhälsan ska vara. Det är upp till skolans huvudman, i det här fallet stadsdelsnämnden, att avgöra detta utifrån lokala behov och förutsättningar.
10
• Elever ska vid behov erbjudas ett möte med en kurator eller psykolog inom tre arbetsdagar och ärenden som bedöms akuta ska omhändertas omgående.
• Det ska finnas en bemanning för de specialpedagogiska insatserna som möjliggör att elevhälsans arbete kan omsättas i pedagogisk verksamhet och som i övrigt behövs för att kunna arbeta hälsofrämjande.
• En heltidsanställd skolsköterska per 500 elever och en heltidsanställd skolläkare per 5 000 elever rekommenderas.
6 Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan
7 Skollagen 4 kap. 3 §
8 Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan, sid. 9
9 Skollagen 2 kap. 25 § samt kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan
10 Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan
Behoven ska styra elevhälsans omfattning
Skollagen uttrycker redan i första kapitlet att det i utbildningen ska tas hänsyn till elevers olika behov. I propositionen till skollagen konkretiseras detta: ”avsikten är att uppmärksamma det ansvar huvudmän och profession har för att vid resursfördelning, organisation och val av metoder och arbetssätt anpassa verksamheten till barns och elevers skilda förutsättningar och behov”.11 Kommunfullmäktige betonar detsamma i en skrivning om att ”elevhälsans organisation och resurstilldelning ska grundas på elevernas behov”.12
Elevhälsan ska arbeta med enskilda elever
Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.13 Detta innebär att elevhälsan ska arbeta med enskilda elever för att stödja dem i deras skolgång. När en elev riskerar att inte nå målen i utbildningen eller när eleven har andra svårigheter i sin skolsituation är det rektorns ansvar att elevens behov av särskilt stöd utreds. Under utredningen ska ”samråd ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt”.14 Det ska därför finnas ”lokalt utformade rutiner för rektorns samråd med elevhälsopersonalen” vid utredning av särskilt stöd.15
Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande
Vidare står det i skollagen och kommunfullmäktiges riktlinjer att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande.16 Vad förebyggande och hälsofrämjande arbete innebär i praktiken beskrivs däremot inte närmare. Det framgår dock tydligt att elevhälsan är en uppgift för hela skolan. ”All verksamhet och alla aktiviteter i skolan utgör tillsammans den miljö i vilken elevernas lärande och utveckling ska ske”, står det i kommunens riktlinjer.17
11 Skollagen 1 kap 4 § samt Proposition 2009/10:165 ”Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet”, sid. 221f
Skolan ska därför arbeta som en integrerad enhet och med en välutvecklad samverkan mellan skolans olika personal- och yrkesgrupper. Den som ska leda och samordna elevhälsans insatser på skolan är rektorn.
12 Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan
13 Skollagen 2 kap. 25 §
14 Skollagen 3 kap. 8 §
15 Proposition 2009/10:165, sid. 291
16 Skollagen 2010:800; Prop. 2009/10:165; Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan
17 Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan, sid. 6
Metod och avgränsningar
Granskningen omfattar tre stadsdelsnämnder och två kommunala grundskolor i respektive stadsdel. Stadsdelsnämnderna som ingår i granskningen är Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg.
I granskningen har vi genomfört intervjuer med chefer för stadsdelarnas
utbildningssektor. På de granskade skolorna har vi haft separata intervjuer med rektorer och elevhälsans personal. Totalt har vi intervjuat fyrtiotvå anställda.
Utöver intervjuerna har vi använt den del av stadsdelsnämndernas och skolornas styr- och uppföljningsdokumentation som varit relevant för granskningen.18 Vi har även granskat skolornas dokumentation i kommunens gemensamma journalsystem för elevhälsan, PMO.19
I syfte att ta reda på hur elever som är föremål för elevhälsans insatser upplever elevhälsans arbete, har vi intervjuat nio elever och deras vårdnadshavare.
Avgränsningar
Två yrkesgrupper som har stor betydelse för elevers lärande, hälsa och välbefinnande är lärare och skolläkare. Men dessa yrkesgrupper har inte intervjuats i granskningen.
Skälet till att vi inte har intervjuat lärare är att den här granskningen syftar till att enbart bedöma hur elevhälsan arbetar. Eftersom lärare inte ingår i elevhälsan har vi valt att inte inkludera dem i granskningen.
Skolläkare däremot, är en yrkesgrupp som ska ingå i elevhälsan. Vid samtliga granskade skolor har eleverna tillgång till skolläkare. Men till skillnad från de andra yrkesgrupperna, ingår inte skolläkare i skolornas elevhälsoteam. Detta är anledningen till att vi inte har intervjuat skolläkare.
18 Exempelvis nämndens Budget och Inriktningsdokument 2012, skolornas verksamhetsplaner för 2012, likabehandlingsplaner, skriftlig uppföljning på skol- och nämndnivå med mera.
19 Systemet heter PMO (Profdoc Medical Office) och är ursprungligen framtaget för medicinsk dokumentation inom elevhälsan.
Resultat av granskningen
I följande två avsnitt redovisas resultatet av granskningen. Inledningsvis redogör vi för stadsdelsnämndernas styrning och uppföljning av elevhälsan. Detta avsnitt omfattar även en beskrivning av stadsdelarnas resursfördelning samt hur tillgången till elev- hälsan ser ut. Nästa avsnitt handlar om elevhälsans arbetssätt, det vill säga om elevhälsans arbete med enskilda elever samt om elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Stadsdelsnämndernas styrning av elevhälsan
I det här avsnittet redovisar vi resultatet för följande tre revisionsfrågor:
Ser nämnden till att elevhälsan styrs och följs upp i enlighet med skollagen och kommunfullmäktiges riktlinjer?
Ser nämnden till att eleverna har tillgång till elevhälsan i enlighet med skollagen och kommunfullmäktiges riktlinjer?
Är de lokala förutsättningarna och behoven styrande för hur nämndens resurser fördelas till skolorna?
Stadsdelsnämnderna styr elevhälsan genom mål för utbildningen
Elevhälsan är ett medel för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Stadsdelsnämndernas mål som rör skolan handlar till största delen om elevernas utveckling mot utbildningens mål. Exempel på mål som finns i de tre nämnderna är mål om ökad måluppfyllelse, mål om att alla elevers behov av särskilt stöd ska tillgodoses och mål om att arbetet mot kränkande behandling ska utgå från noll- tolerans. När nämnderna uttrycker en direkt styrning av elevhälsan i budget eller inriktningsdokument handlar det huvudsakligen om att betona vikten av att
verksamheten anpassas till den nya skollagen och till kommunfullmäktiges riktlinjer.20 Stadsdelsnämndernas uppföljning av elevhälsan brister
Enligt kommunens riktlinjer ska en uppföljning och utvärdering av elevhälsan ske kontinuerligt och på flera nivåer: på skol-, nämnd- och kommunövergripande nivå.
Denna uppföljning ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Som ett underlag för uppföljningen ska kommunfullmäktiges mål för elevhälsan användas. Vi har därför granskat i vilken mån elevhälsan följs upp på skol- och nämndnivå. Granskningen har i denna del främst fokuserat på att bedöma om uppföljningen av kommunfullmäktiges mål för elevhälsan är systematisk.
I de tre ordinarie uppföljningsrapporterna och i den senaste årsrapporten för de tre stadsdelsnämnderna finns ingen verksamhetsuppföljning av elevhälsan. I övrig uppföljning finns exempel på enstaka rapporteringstillfällen som handlar om elev- hälsan. Stadsdelsnämnden Östra Göteborg har till exempel i slutet av år 2011 gett
20 ”Elevhälsan ska vara i enlighet med kommunens riktlinjer” (Östra Göteborgs inriktningsdokument 2012). ”Verksamheterna skall ta ett nytt grepp kring elevhälsan utifrån den nya lagstiftningen och den nya organisationen” (Askim-Frölunda-Högsbos inriktningsdokument 2012). ”Elevhälsans roll stärks (…) i den nya lagen och verksamheten ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande vilket innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa.”
(Lundbys Budget 2012)
stadsdelsdirektören i uppdrag att skriftligen redovisa tillgången till skolsköterskor, skolläkare, skolpsykologer och skolkuratorer under läsåret 2010/2011.21 Stadsdels- nämnden Askim-Frölunda-Högsbo har i oktober år 2011 tagit del av kartläggning av skolornas arbete för att motverka trakasserier och kränkande behandling. Alla tre stadsdelsnämnderna har rutiner för att rapportera kränkande behandling till nämnden.
Vidare har stadsdelsnämnderna beslutat om patientsäkerhetsberättelse22
Centralt i förvaltningarna följs elevhälsan upp på olika sätt. Våra intervjupersoner hänvisar bland annat till den uppföljning som görs av skolornas verksamhetsplaner och likabehandlingsplaner, skolsköterskornas verksamhetsberättelser, samman- ställningar av uppdrag som ges till centrala stödteam
för den hälso- och sjukvård som sker i elevhälsan. Granskningen visar dock att ingen av de granskade stadsdelsnämnderna har följt upp elevhälsan med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål för elevhälsan.
23
Skolornas uppföljning handlar mest om individärenden
och till nätverksträffar för de olika yrkesgrupperna i elevhälsan. Vi har tagit del av dokumentation från sådan uppföljning. Gemensamt för de tre stadsdelsnämnderna är att dessa olika former av uppföljning belyser elevhälsan ur olika synvinklar. Vi kan dock konstatera att dessa olika former av uppföljning inte på ett systematiskt sätt utgår ifrån kommunfullmäktiges mål för elevhälsan. Med andra ord är det svårt att av dokumentationen se hur väl de tre stadsdelsnämnderna uppfyller kommunfullmäktiges mål för elevhälsan.
Enligt alla intervjupersoner följs individärenden på de granskade skolorna upp löpande. Uppföljning av elevhälsans arbete på den organisatoriska nivån, det vill säga en uppföljning som bland annat kan säkerställa att elevhälsan främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande, fungerar olika i de granskade skolorna. På en majoritet av skolorna samlas elevhälsans personal en gång per termin för att
utvärdera den gångna terminens arbete och för att eventuellt identifiera förbättrings- områden. Av skolornas dokumentation är det svårt att se på vilket sätt skolan har följt upp elevhälsan utifrån kommunfullmäktiges mål.
Att följa upp och utvärdera effekter av elevhälsans insatser är ingen enkel uppgift, menar flera som vi har intervjuat. ”Hur mäter man ökad självkänsla och ökad motivation?” undrar en rektor. En förälder som vi har intervjuat gör en liknande
reflektion: ”Jag tycker att det här är en bra skola. Det var lätt att få hjälp. Men mitt barn har inte gjort några framsteg, så jag vet inte om det var rätt hjälp.”
De flesta av elevhälsans personal som vi har pratat med uppger att skolorna sällan använder elevhälsans samlade kompetens i analysen av elevernas måluppfyllelse, det vill säga hur väl eleverna lyckas uppnå godkända betyg.
21 Redovisningen till nämnden gjordes i november år 2011.
22 Skollagen 6 kap. 10 §; Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap; I patientsäkerhetsberättelsen dokumenterar
stadsdelsnämnden arbetet till skydd mot vårdskador, vilka åtgärder som genomförts och vilka resultat som uppnåtts för att förebygga vårdskador.
23 I Askim-Frölunda-Högsbo finns ett centralt så kallat resursteam och i Östra Göteborg ett stödteam som, under vissa förutsättningar, kan komplettera elevhälsan insatser.
Journalsystemet används inte fullt ut
Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens skolor ska använda ett gemensamt journalsystem (PMO)24
Det gemensamma journalsystemet upplevs av många intervjuade som ”krångligt” och
”knöligt”. En klar majoritet av de intervjuade, i samtliga tre stadsdelar, uppger att de har fått utbildning i PMO samt att det finns support i stadsdelen. Trots detta finns det fortfarande, enligt många intervjupersoner, oklarheter kring hur mycket och vad som ska dokumenteras i PMO. Skolpsykologer är den av yrkesgrupperna i elevhälsan som oftast uttrycker en oro för elevernas integritet. Många intervjupersoner ser ändå vinster med systemet och menar att systemet kan stödja elevhälsans arbete. Som exempel nämns att systemet gör det mer överskådligt att följa ett elevärende eftersom all dokumentation finns samlad.
för arbetet i elevhälsan. Den som är ytterst ansvarig för att elevhälsans arbete dokumenteras i systemet är skolans rektor. Vi har frågat personalen om skolornas rutiner för dokumentationen i PMO samt granskat
dokumentationen i systemet för att kontrollera personalens beskrivning. Granskningen visar på en variation mellan skolornas, och också mellan yrkesgruppernas,
användning av PMO. Samtliga sjuksköterskor som vi har pratat med dokumenterar i systemet, oavsett vilken skola de arbetar på. Det finns några få elevhälsoteam som har ett arbetssätt där hela elevhälsan använder systemet för dokumentation. Men en majoritet av skolorna använder inte systemet. Det kan skilja sig mellan två elev-
hälsoteam vid en och samma skola, beroende på hur rektorn för skolenheten styr mot att dokumentation ska ske i PMO.
Elevhälsans omfattning uppfyller skollagens krav…
Samtliga kommunala grundskolor i Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg har tillgång till skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och specialpedagog. Stadsdelsnämnderna uppfyller därmed skollagens krav på elevhälsans omfattning.
… men inte kommunfullmäktiges
När det gäller hur omfattningen av elevhälsan ska vara i Göteborg har kommun- fullmäktige beslutat att ”kvantifiera” bemanningen endast för skolsköterskor och skolläkare. Varje år gör Skolhälsan, som är en del av stadsledningskontoret, en sammanställning som bland annat innehåller uppgifter om hur väl stadsdels- nämnderna lever upp till kommunfullmäktiges rekommendation om tillgången till skolsköterskor och skolläkare. De senaste uppgifterna från Skolhälsan rör läsåret 2010/2011.25
24 PMO står för Profdoc Medical Office
Vi har i granskningen tagit fram uppgifter för läsåret 2011/2012.
25 Skolhälsovårdens årssammanställning år 2011 (gäller för läsåret 2010/2011).
Tabell: Antal elever per heltid skolsköterska och per heltid skolläkare för läsåret 2011/2012
Kommunfullmäktiges rekommendation
SDN Askim- Frölunda- Högsbo
SDN Lundby SDN Östra Göteborg
Antal elever per
heltid sjuksköterska 500 440 460 500
Antal elever per
heltid skolläkare 5 000 7 990 11 810 10 040
Kommentar: Beräknat utifrån förvaltningarnas uppgifter om elevantal per den 15 maj 2012. När det gäller skolläkare används samma beräkningsgrund som Skolhälsan använder i sin
sammanställning över året, det vill säga att skolläkare arbetar 37 veckor per år.
Vi kan konstatera att de tre stadsdelsnämnderna lever upp till kommunfullmäktiges rekommendation om skolsköterskor. När det däremot gäller skolläkare uppfyller ingen av stadsdelsnämnderna kommunfullmäktiges riktlinje om skolläkare för läsåret 2011/2012. Stadsdelarna Lundby och Östra Göteborg har anställt skolläkare inför läsåret 2012/2013 för att leva upp till kommunfullmäktiges rekommendation om en heltidsanställd skolläkare per 5 000 elever. Askim-Frölunda-Högsbo har såväl under läsåret 2011/2012 som 2012/2013 avsatt resurser för skolläkare som motsvarar kommunfullmäktiges rekommendation. Däremot har inte skolorna i stadsdelen använt skolläkare i en sådan omfattning så att kommunfullmäktiges rekommendation har uppfyllts.
När vi har granskat elevhälsans omfattning, har vi även ställt frågor kring hur skolorna lever upp till kommunfullmäktiges riktlinje om att elever har rätt att träffa en skolkurator eller skolpsykolog inom tre arbetsdagar, eller omgående om det är akut. När vi frågar rektorerna och elevhälsopersonalen om deras uppskattning, svarar flertalet att skolan under normala omständigheter lever upp till kraven. Några enstaka intervjupersoner gör dock bedömningen att den egna skolan inte kan leva upp till kraven vid perioder av hög arbetsbelastning. Vid en av de granskade skolorna uppger rektorerna att skolan inte kan leva upp till kravet om ett omgående möte med skolpsykologen vid akuta ärenden. Vid en annan skola gör skolpsykologen liknande bedömning medan skolans rektor uppger att skolan kan leva upp till kravet.
Ingen av de granskade stadsdelsnämnderna har system för att följa upp om
verksamheten lever upp till kommunfullmäktiges riktlinje om att elever har rätt att träffa en skolkurator eller skolpsykolog inom tre arbetsdagar, eller omgående vid akuta behov. Inte heller skolorna gör någon sådan uppföljning. Det har därför inte varit möjligt för oss att kontrollera om stadsdelsnämnderna lever upp till kommun- fullmäktiges riktlinje eller inte. Våren 2012 genomförde kommunen, genom stadsledningskontoret, en undersökning av kommunens elevhälsa.26
26 ”Elevhälsa 2012”, en undersökning genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad, sid. 44. Undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät.
På frågan om
skolorna erbjuder eleverna vid behov ett möte med skolkurator eller skolpsykolog inom tre arbetsdagar ges varierande svar. I Askim-Frölunda-Högsbo svarar 36 procent att detta stämmer ganska till mycket bra. I Lundby svarar 61 procent att så är fallet och i Östra Göteborg är det 64 procent som anser att eleverna erbjuds möte med skolkurator eller skolpsykolog inom tre arbetsdagar.
Granskningen visar vidare att ingen av stadsdelsnämnderna, eller de granskade skolorna, upplyser elever och vårdnadshavare om rätten att träffa en skolkurator eller skolpsykolog inom tre arbetsdagar eller omgående vid akuta ärenden. I flera av våra intervjuer med föräldrar framgår det att de inte känner till att deras barn har rätt att träffa en skolkurator eller skolpsykolog inom tre arbetsdagar, eller omgående vid akuta behov.
Resursfördelningen till skolorna tar hänsyn till lokala förutsättningar
För att ta hänsyn till elevernas olika behov finns i de granskade stadsdelsnämnderna olika modeller för fördelning av pengar till skolorna. På central nivå i stadsdels-
förvaltningarna bestäms varje skolas budget. För att beräkna budgeten använder förvaltningarna modeller, där olika skolor får olika mycket pengar baserat på socioekonomiska uppgifter om eleverna och befolkningen. Stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Östra Göteborg använder en modell där en del av resursfördelningen baseras på fem socioekonomiska uppgifter.27 I Lundby används en annan modell som baseras på en socioekonomisk uppgift.28 Utifrån befolkningens socioekonomiska status har varje stadsdelsförvaltning beslutat om olika nivåer för fördelning av resurser till skolorna.29
Modellen för fördelning av resurser till skolorna i Askim-Frölunda-Högsbo och Lundby utgår från eleverna som går på skolan, det vill säga från elevernas socioekonomiska bakgrund. I Östra Göteborg å andra sidan fördelas resurser till skolorna utifrån den socioekonomiska nivån hos befolkningen som bor i det geografiska området där skolan ligger.
Utöver resursfördelningen till skolorna finns det i de granskade stadsdelsnämnderna olika modeller för fördelning av pengar till elevhälsan. Gemensamt för de tre
granskade stadsdelsnämnderna är att en grundbemanning för elevhälsan på respektive skola har bestämts centralt i förvaltningen. Även finansieringen av en sådan grundbemanning sker centralt i förvaltningen. När förvaltningarna i de tre stadsdelarna har räknat ut grundbemanningens storlek har man utgått ifrån eleverna på skolan.
27 Socioekonomiska uppgifter handlar om befolkningens ekonomiska och sociala status, till exempel om man har arbete, är gift, utbildningsnivå med mera.
28 Dessa är: andel som är födda utanför Europa, andel som är ogifta och har barn, andel med eftergymnasial utbildning, medelinkomst och ohälsotal.
29 Den är: genomsnittet för skolan av andelen med eftergymnasial utbildning i de primärområden där eleverna bor.
I kommunfullmäktiges riktlinjer anges att det ska finnas en bemanning för de special- pedagogiska insatserna som ”möjliggör att elevhälsans arbete kan omsättas i pedagogisk verksamhet och som i övrigt behövs för att kunna arbeta
hälsofrämjande”.30
Enligt de granskade stadsdelarnas modell för resursfördelning har rektorerna inte rätt att minska den centralt fastställda bemanningen för elevhälsan. Skälet till att stads- delarna har valt att finansiera elevhälsan centralt är att stadsdelsnämnderna ska kunna försäkra sig om att eleverna har tillgång till elevhälsan i enlighet med skollagen och kommunfullmäktiges riktlinjer. Inom en skolas totala budget har rektorn möjlighet att göra omprioriteringar i verksamheten, för att ytterligare ta hänsyn till elevernas olika behov. Rektorn är med andra ord fri att öka bemanningen i elevhälsan.
Granskningen visar att det finns exempel på skolor där rektorerna har gjort
omprioriteringar i verksamheten genom att utöka bemanningen i elevhälsan, för att ytterligare ta hänsyn till elevernas olika behov.
Stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo och Östra Göteborg har tagit fram nyckeltal för bemanningen av specialpedagoger.
Elevhälsans arbete på skolorna
Detta avsnitt handlar om elevhälsans arbete med enskilda elever som behöver stöd och om rektorns samråd med elevhälsan i samband med utredning av särskilt stöd.
Vidare redogör vi för hur elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är organiserat. Med andra ord redovisas här resultatet för följande två revisionsfrågor:
Hur arbetar elevhälsan med enskilda elever för att undanröja hinder i deras lärande?
Arbetar elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål?
Det finns en välutvecklad struktur för arbetet med elever
Samtliga skolor som omfattas av granskningen har elevhälsoteam. Vid alla skolor har teamen skapat en struktur för sitt arbete. Oftast träffas hela teamet en gång i veckan och går igenom aktuella elevärenden. Vid dessa möten deltar i regel alla yrkes- grupper, undantaget är skolläkare. Skolläkarna kommer oftast på besök till skolan någon gång i månaden och träffar då vanligen bara elever. Samtliga stadsdelar uppger att skolläkarna numera även ska delta på skolornas elevhälsomöten någon gång per termin. Det finns enstaka exempel på skolor där inte heller skolpsykologen deltar regelbundet på möten med anledning av tidsbrist.
Granskningen visar att skolorna har rutiner för hur en anmälan till elevhälsan ska gå till. När en lärare bedömer att en elev behöver någon form av stöd tar läraren kontakt med elevhälsan. Vissa skolor har blanketter för anmälan medan andra har en rutin där lärare får komma till elevhälsans möte och göra en muntlig anmälan. Syftet med rutiner för anmälan är att minimera risken för att elever som behöver, inte får elev- hälsans stöd.
30 I Lundby tillämpas två olika nivåer, i Askim-Frölunda-Högsbo tre olika nivåer och i Östra Göteborg fem olika nivåer för resursfördelningen till skolorna. I Lundby får vissa skolor dessutom ett tilläggsbelopp som baseras på andelen elever med modersmålsundervisning.
På de flesta skolor är det enligt uppgift tydligt att det är rektorn som leder och sam- ordnar elevhälsans arbete. Rektorn fördelar arbetsuppgifterna och beslutar om insatser för elever. Det finns dock några skolor där personalen uppger att det är specialpedagogen och/eller skolkuratorn som leder och samordnar elevhälsans arbete i praktiken. Det finns även enstaka exempel på elevhälsoteam där personalen upplever att ansvarsfördelningen är otydlig.
Elevhälsan arbetar med att ta bort hinder för enskilda elevers lärande
I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att ”undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling”31
Flera av de elever som vi har intervjuat är nöjda med skolans stöd. En pojke säger följande om specialpedagogens stöd: ”Hon är duktig på att förklara. Det blir lättare för mig i skolan när hon förklarar saker för mig”. En flicka berättar att hon är nöjd med specialpedagogens stöd men inte med skolan som helhet: ”Jag får ofta själv säga till lärarna att jag behöver hjälp.”
En majoritet av personalen i elevhälsan upplever sig vara delaktiga i arbetet med att undanröja hinder för elevernas lärande och utveckling. Det är genom det individinriktade arbetet som hindren mot elevernas lärande och utveckling kan tas bort, menar intervjupersonerna.
Exempel på elevhälsans arbete med stöd till enskilda elever är olika former av kartläggningar, utredningar, samtal för att stärka individens självkänsla och hälsosamtal.
Elevhälsans roll vid utredning av särskilt stöd måste bli tydligare
Såväl skollagen som kommunfullmäktiges riktlinjer anger att ”samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt” i samband med utredning av särskilt stöd.32 Därför har vi i våra intervjuer frågat personalen om skolans rutiner för detta.33
Även om det finns gemensamma rutinbeskrivningar i alla tre stadsdelsnämnderna visar granskningen på skillnader mellan skolornas rutiner och arbetssätt när det gäller utredning av särskilt stöd. En skola i Askim-Frölunda-Högsbo utmärker sig på ett positivt sätt. Skolan har dokumenterade rutiner för utredning av särskit stöd. Enligt rutinen ska samråd ske med elevhälsan. Elevhälsans personal känner till rutinen och beskriver sitt arbetssätt i enlighet med denna. Granskningen visar att denna skola därmed har rutiner som ställer tydligare krav på samråd med elevhälsan, än vad den egna stadsdelsnämnden har beslutat om.
Vid skolorna uppges att det är rektorn som beslutar om utredning av särskilt stöd och om åtgärdsprogram. Varje stadsdel har gemensamma rutiner för utredning av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stadsdelarnas rutinbeskrivningar skiljer sig i viss mån från varandra. Endast Östra Göteborg skriver att rektorn ska ta in uppgifter från andra, till exempel skolpsykolog, skolläkare, socialsekreterare och så vidare, i samband med utredning av särskilt stöd.
31 Proposition 2009/10:165; Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan
32 Skollagen 3 kap. 8 §. Ett exempel på när det är ”uppenbart obehövligt” är när behovet av stöd enbart gäller rent pedagogiska insatser.
33 Resultatet bygger på intervjuer. Vi har inte genomfört en aktgranskning av åtgärdsprogram.
Till skillnad från exemplet ovan, är det mer vanligt att skolorna saknar dokumenterade rutinbeskrivningar för utredning av särskilt stöd. Detta kan vi konstatera i alla tre stadsdelarna. Elevhälsans personal upplever en osäkerhet kring elevhälsans roll vid utredning av särskilt stöd. I arbetet med utredning av särskilt stöd är det oftast special- pedagoger som involveras. De andra yrkesgrupperna berörs när det handlar om mer komplexa ärenden och om behovet av insats berör den egna yrkesgruppen.
Elevhälsan som en samlad resurs rådgörs sällan i samband med utredning av särskilt stöd. Några intervjuade ställer sig frågande till om det ens är praktiskt möjligt att involvera hela elevhälsan.
Elevhälsan arbetar fortfarande främst med ”akututryckningar”
Vi frågade personalen på vilket sätt skolans elevhälsa har ändrats med tanke på den förändring av elevhälsans uppdrag som den nya skollagen innebär. En majoritet av intervjupersonerna svarar att det har blivit mer fokus på det förebyggande och hälso- främjande arbetet. Personal från alla de tre granskade stadsdelarna uppger också att elevhälsan har fått förstärkta resurser från stadsdelnämnden.
Nästan alla vi intervjuat menar att arbetet i elevhälsan är svårt att kategorisera som antingen individinriktat eller förebyggande och hälsofrämjande. Insatser som riktas mot enskilda elever kan samtidigt vara förebyggande och hälsofrämjande, både för individen och för skolan i stort, menar många.
Vi bad intervjupersonerna att själva uppskatta hur mycket av deras egen och av hela elevhälsans tid som läggs på individinriktat arbete samt hur mycket som läggs på före- byggande och hälsofrämjande arbete. Intervjupersonernas uppskattningar skiljer sig åt beroende på vilken skola de arbetar i. Vid de flesta skolor uppger personalen att huvuddelen av tiden läggs på att stödja enskilda elever. På en skola berättar special- pedagogen: ”Det är till 90 procent elevärenden. Det är en kö av ärenden som ’måste betas av’”.
Det finns en skola i Östra Göteborg som utmärker sig positivt i granskningen. Där uppger personalen relativt samstämmigt att uppdelningen är cirka 50/50 eller 60/40 (där 60 procent är individinriktat). Skolans elevhälsa har skapat en struktur och ett arbetssätt för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Elevhälsan har möten två gånger per vecka där ett av mötena handlar om det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Skolans rektorer är tydliga med att förebyggande och hälsofrämjande arbete ska prioriteras och har också skapat verkligt utrymme för elevhälsan att arbeta med den typen av frågor.
Majoriteten av de granskade skolorna saknar dock struktur och systematik för elev- hälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Därmed inte sagt att skolorna inte arbetar med frågor som värdegrund, likabehandling, genus med mera. Vi har frågat rektorer och elevhälsans personal om deras skola har formulerat en strategi och tydliga prioriteringar för sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Rektorerna uttrycker ofta ambitioner att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, men har i praktiken inte lyckats skapa struktur och systematik för detta i elevhälsan. En rektor ger oss följande beskrivning: ”Behoven på den här skolan är väldigt stora.
Vi är inte framme i det nya arbetssättet. Vi gör en hel del men utifrån skollagen borde vi nog göra mer i det förebyggande arbetet.”
En iakttagelse i granskningen är att det finns skillnader mellan de olika yrkes- gruppernas uppskattningar av fördelningen mellan individinriktat arbete samt före- byggande och hälsofrämjande arbete. Till exempel är skolpsykologerna ofta mer kritiska än andra yrkesgrupper till hur skolornas förebyggande och hälsofrämjande arbete är organiserat. Skolpsykologerna upplever många gånger att de inte kan delta på samma villkor som andra i det förebyggande arbetet. ”Det mesta av min tid läggs på att göra elevutredningar”, berättar en skolpsykolog. Sjuksköterskorna, å andra sidan, ser många gånger hela sitt uppdrag som förebyggande och hälsofrämjande.
Genom hälsobesök och hälsosamtal med elever kan eventuella problem och svårigheter tidigt identifieras och förebyggas, uppger många sjuksköterskor.
Resultatet i granskningen tyder på att det i första hand är en skolledningsfråga om elevhälsan ska lyckas med att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Utifrån granskningen kan vi inte se något samband mellan skolornas förebyggande och hälsofrämjande arbete och stadsdelsnämndens ledning och styrning. Det handlar snarare om rektorernas ledning och styrning samt förmåga att skapa struktur för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I exempelvis Östra Göteborg finns det en medvetenhet i förvaltningsledningen om elevhälsans nya uppdrag och om hur
stadsdelsnämnden, som huvudman för utbildningen, ska se till att resurserna fördelas efter behov. Vid en jämförelse av elevhälsan i stadsdelens två granskade skolor ser vi trots det en skillnad, där enbart en av skolorna har skapat en fungerande struktur för sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Liknande skillnader mellan skolorna framträder även inom stadsdelarna Lundby och Askim-Frölunda-Högsbo.
Sammanfattande bedömning
Syftet med granskningen är att bedöma om elevhälsan i stadsdelsnämnderna Askim- Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg arbetar i enlighet med skollagen och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. För att kunna bedöma detta har vi granskat stadsdelsnämndernas styrning av elevhälsan, om resursfördelningen till skolorna sker utifrån lokala behov, om eleverna har tillgång till elevhälsa enligt skollagen och kommunfullmäktiges riktlinjer, hur elevhälsan arbetar med stöd till enskilda elever, om elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande samt stadsdels- nämndernas uppföljning av elevhälsan.
Eleverna har tillgång till elevhälsan
Resursfördelning och säkerställande av tillgång till elevhälsan är grunden för att arbetet inom elevhälsan överhuvudtaget ska kunna möjliggöras. Vår bedömning är att de tre granskade stadsdelsnämnderna tar hänsyn till skolornas lokala behov och förutsättningar vid fördelning av resurser till skolorna, och till elevhälsan. Vidare gör vi bedömningen att stadsdelsnämnderna ser till att elever som går i stadsdelarnas kommunala skolor har tillgång till elevhälsans samtliga yrkesgrupper. Vi kan därför konstatera att de granskade stadsdelsnämnderna uppfyller skollagens krav vad gäller resursfördelning och elevhälsans omfattning.
Kommunens journalsystem används inte av alla i elevhälsan
Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens skolor ska använda ett gemensamt journalsystem för dokumentation av elevhälsans arbete. Granskningen visar att det finns skolor som dokumenterar i systemet och att det finns skolor som inte gör det.
Om det dokumenteras i systemet beror inte på stadsdelstillhörighet, utan snarare på rektorns styrning mot att dokumentation ska ske i systemet.
Vi rekommenderar stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg att se till att stadsdelens kommunala grundskolor följer kommunfullmäktiges riktlinje om att elevhälsan ska dokumentera i kommunens journalsystem.
Förutsättningarna för att använda skolläkarna i elevhälsan ökar Kommunfullmäktige har valt att ange vissa krav och rekommendationer för omfattningen av elevhälsan i Göteborg, till exempel att det ska finnas en heltids- anställd skolläkare per 5 000 elever. Vid granskningens tidpunkt, våren 2012, uppfyllde ingen av de granskade stadsdelsnämnderna denna rekommendation.
Granskningen visar också att skolläkarna inte deltog på skolornas elevhälsomöten.
Inför läsåret 2012/2013 har de tre stadsdelarna sett till att det finns tillgång till skol- läkare i en omfattning som motsvarar kommunfullmäktiges rekommendation.
Skolläkarna ska nu även någon gång per termin delta på skolornas elevhälsomöten.
Med dessa förändringar menar vi att förutsättningarna för att utnyttja skolläkarna i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete ökar.
Har eleverna möjlighet att träffa kurator eller psykolog inom tre dagar?
Kommunfullmäktige har även beslutat att kommunens elever ska ha rätt att träffa en skolkurator eller en skolpsykolog inom tre arbetsdagar eller omgående om det är akut.
Ingen av de granskade stadsdelsnämnderna mäter om denna riktlinje följs, varken på skol- eller nämndnivå. Med andra ord kan ingen med säkerhet säga om eleverna faktiskt har möjlighet att träffa skolkurator eller skolpsykolog enligt
kommunfullmäktiges riktlinje.
Elevhälsan har en bra struktur för arbetet med enskilda elever
Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det är vår bedömning att skolorna har välutvecklade strukturer för elevhälsans arbete med att stödja enskilda elever, så att elevernas utveckling mot utbildningens mål främjas. Att ha en bra struktur är väsentligt eftersom det skapar bättre förutsättningar för elever att uppnå utbildningens mål samt minskar risken för att någon elev skulle ”falla mellan stolarna”.
Elevhälsans roll vid utredning av särskilt stöd måste bli tydligare
Enligt skollagen ska rektorn samråda med elevhälsan vid utredning av särskilt stöd och det ska därför finnas rutiner för hur detta samråd ska ske. Granskningen visar att samtliga granskade skolor, utom en, saknar tydliga rutiner för när och hur samråd med elevhälsan ska ske. Det ska vara tydligt när elevhälsans olika yrkesgrupper ska involveras i utredningen av särskilt stöd. Om inte skolorna har tydliga rutiner för när och hur samråd med elevhälsan ska ske, finns det enligt vår bedömning risk för att eleverna inte får det stöd som skulle gynna dem bäst i skolarbetet.
Vi rekommenderar stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg att se till att det vid stadsdelens kommunala grundskolor finns rutiner för rektorns samråd med elevhälsan vid utredning av särskilt stöd.
Elevhälsan arbetar fortfarande främst med ”akututryckningar”
Skollagen säger att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Vår granskning visar att samtliga skolor, utom en, saknar strukturer för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Med andra ord organiseras elevhälsans arbete framför allt utifrån enskilda elevers behov. Därmed inte sagt att skolorna inte arbetar med frågor som värdegrund, likabehandling, genus, med mera. Granskningen visar att elevhälsan fortfarande i första hand arbetar med enskilda elever och akut- utryckningar. Detta ser vi som en brist och vill därför särskilt betona vikten av att skapa strukturer för förebyggande och hälsofrämjande arbete i elevhälsan.
Vi rekommenderar stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg att se till att det vid stadsdelens kommunala grundskolor finns strukturer för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Kommunfullmäktige har beslutat att målen för elevhälsan ska följas upp och utvärderas kontinuerligt både på skol- och nämndnivå och att detta ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningen visar att varken de granskade stadsdelsnämnderna eller de enskilda skolorna gör en uppföljning som utgår från kommunfullmäktiges mål för elevhälsan. För att kunna säkerställa att verksamheten följer gällande bestämmelser måste stadsdelsnämnderna se till att elevhälsans arbete följs upp systematiskt.
Vi rekommenderar stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby och Östra Göteborg att inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet följa upp elevhälsans arbete i enlighet med kommunfullmäktiges mål för elevhälsan.
