Kvalitetsredovisning

(1)

Johannes skola, Roslagsgatan 61, 113 54 Stockholm Tel: 08-508 44 500, Fax: 08-508 44 520

Kvalitetsredovisning

2010 – 2011

Johannes skola

(2)

Handläggare: Catrin Hyllander Nyqwist Telefon: 08-508 44 540

Kvalitetsredovisning

Inledning

Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska.

Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-5, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb för elever i årskurs 4 och 5. Undervisning i hem- och kon- sumentkunskap bedrivs på Vasa Real. På skolan finns en förberedelsegrupp för elever som är nyanlända till Sverige. I denna grupp kan även elever som har sin skolplacering i andra skolor i Stockholm få plats. Vi har ett Elevhälsoteam (EHT) som träffas varje vecka för att diskutera och ta beslut om insatser för enskilda barn. EHT består av skolledning, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare. Vi har en väl fungerande Antimobbnings- grupp (AMG) som träffas en gång i veckan.

Inriktning

Vår verksamhet drivs i linje med i Stockholms stads Vision 2030 om en stad och en skola i världsklass. Vi menar att vi har unika möjligheter att leva upp till visionen här på Johan- nes skola. Vi bedriver tvåspråkig undervisning i en av klasserna i varje årskurs. Denna undervisning är reserverad för elever som har engelska och svenska som dagligt umgäng- esspråk med en eller båda vårdnadshavarna. De svenska klasserna får utökad undervisning i engelska redan från förskoleklassen. Vi strävar efter att all undervisning i och på engelska ska bedrivas av lärare med engelska som modersmål. Eftersom vi har engelsk- språkiga medarbetare både inom grundskolan och inom fritidsverksamheten genomsyras hela dagen av det engelska språket. Vår tvåspråkiga inriktning gynnar samtliga elever på skolan; det engelska språket är såväl ett undervisningsspråk som ett sällskaps- och lek- språk. Det är ett levande språk som hörs i hela skolan och under skoldagens alla skeen- den.

Föreningen "Johannes School in South Africa" är en ideell förening som bildades 1994 av medarbetare, föräldrar och elever i vår skola. För insamlade medel startades år 2002 en systerskola i byn Boons i Sydafrika. Systerskolan i Boons fungerar nu så väl att styrelsen i föreningen är inne i en fas då man överväger hur man ska arbeta vidare i föreningen.

Lokaler, miljö och organisation

Johannes skola är en s.k. palatsskola med anrika lokaler från 1890. Organisatoriskt är vi indelade i tre arbetsenheter (AE), F-1 och 2-3 med integrerade fritidshem och 4-5 med integrerad fritidsklubb. F-1-enhetens verksamhet är förlagd i det s.k. F-1-huset, där också matsalen finns. I huvudbyggnaden finns arbetsenheterna 2-3 och 4-5, vaktmästeri, expe- dition, skolhälsovård, slöjdsalar, personalrum, bibliotek, faktarum, musiksal, aula och grupprum. Våra två idrottssalar finns i en egen byggnad mitt emot huvudbyggnaden.

Elevernas utemiljö består av innegården/skolgården som är utformad för att möta elevernas behov av lek och rörelse. Klätterställningar, gungor, målade hagar och cykelbanor finns att tillgå för eleverna. Det finns även möjlighet att spela basket, bordtennis eller nyttja den konstgräsbelagda fotbollsplanen. Därutöver finns även en liten scen samt olika sittplatser.

(3)

Varje AE leds av en arbetsenhetsledare (AE-ledare). I F-1-enheten har vi under de två senaste läsåren haft två AE-ledare. Ledarskapet har varit förstärkt med syftet att höja kvaliteten och utveckla nya samarbetsformer inom förskoleklass, grundskola och fritidsverksamhet. Vår organisation med AE där skola och skolbarnsomsorg är integrerade, stödjer ett samutnyttjande av både lokaler och olika pedagogiska kompetenser. Pedagogerna inom fritids är aktiva i klasserna under skoltid med syfte att komplettera med sin specifi- ka kompetens.

Skolan öppnar kl. 07.00 för morgonomsorg och stänger kl. 18.00. Det gångna läsåret har fritidsverksamheten varit stängd under två dagar för gemensam kompetensutveckling och friskvård med lärarna. En dag per månad utom under sommaren har vi stängt kl. 16.00 för arbetsplatsträffar. Fritidsverksamheten hölls öppen hela sommaren bortsett från två veck- or.

Skolledningen består av rektor och biträdande rektor. I vår ledningsgrupp har också ingått de fyra AE-ledarna. Lärarna och några av förskollärarna är anställda på ferietjänster och har 45,5 timmars arbetsvecka varav 35 timmar är arbetsplatsförlagd tid och 10,5 timmar s.k. förtroendetid. Övriga förskollärare, pedagoger inom fritidsverksamheten och den administrativa personalen är anställda på semestertjänster med olika omfattning. Arbets- platsträffar, föräldramöten m.m. är schemalagda och ingår i vars och ens totala arbetstid.

Varje vecka har skolledningen genomfört lärar- respektive fritidsmöten. AE-möten har genomförts en gång per vecka och letts av AE-ledarna. Ledningsgruppen har haft möte en gång i veckan. Vi har genomfört 10 arbetsplatsträffar (APT) och 10 möten med samver- kansgruppen.

Elevantalet på Johannes skola uppgick under det gångna läsåret till ca 420 elever och antalet medarbetare till ca. 65. Elever och medarbetare tillsammans representerar ca 40 olika nationaliteter.

Upprättande av kvalitetsredovisning

Denna kvalitetsredovisning har tagits fram i samarbete med medarbetarna. Samtliga medarbetare har i sina respektive arbetsenheter deltagit i utvärdering och analys av det gångna läsåret och dess resultat. Analyserna har sammanställts till ett förslag till kvalitetsredovisning. Förslaget har sedan behandlats och beslutats i samråd genom samverkansprocessen.

Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom den utvärdering som ge- nomförts där, samt alla föräldrar, genom de brukarundersökningar de deltagit i, getts möj- lighet att lämna synpunkter och därmed bidragit till innehållet i kvalitetsredovisningen.

Detsamma gäller eleverna genom klassråd och elevråd.

Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovis- ning

IT i skolan

Vi har fortsatt vårt arbete med att integrera IT i vår verksamhet. Vi har gjort det på flera olika sätt. Våra interaktiva teamboards i varje klassrum har använts aktivt i undervisningen i de flesta klassrum. Det utökade antalet datorer liksom satsningen på att kompetens- utveckla skolans undervisande personal i Praktiskt IT- och media kompetens (PIM) har lett till ökad användning av IT i undervisningen. Skolans IT-grupp har arbetat aktivt.

(4)

Kvalitet inom fritidsverksamheten

Vi har fortsatt vårt arbete med att utveckla den pedagogiska verksamheten och den pedagogiska miljön på fritids. Vi har anställt behörig, pedagogiskt utbildad personal på de tjänster som blivit lediga. Vi har arbetat särskilt med elevernas inflytande i fritidsverksamheten genom ett särskilt åtagande med arbetssätt i Arbetsplanen. Som ett led i den fortsatta kvalitetsutvecklingen anställdes en ny biträdande rektor till läsårstart 2011/2012 med ett särskilt ansvar för fritidsverksamheten.

Samverkan förskoleklass, skola och fritids i F-1

Vi har arbeta vidare med vårt samverkansprojekt i förskoleklasserna och årskurs 1. Pro- jektets syfte har varit att öka tryggheten för elever och föräldrar och öka samarbetet mellan skola, förskoleklass och fritidsverksamhet under elevernas hela dag. Vi har genomfört en utvärdering av projektet och arbetssättet ska nu övergå till att ingå i ordinarie verksamhet. En fortsatt diskussion om lärarnas ”elevtid” pågår och vi strävar efter att hitta en modell som känns bra och relevant för alla parter oavsett olika avtal och anställningsför- hållanden.

Organisation av material i skolan, klassrum m.m.

Vi har påbörjat ett utvecklingsprojekt som syftar till att få ordning och struktur på möbler och material i skolan. Ett större förråd för förbrukningsmaterial har påbörjats i källaren och vi har för avsikt att organisera förrådet till att även innehålla undervisningsmaterial i olika ämnen. Vi har påbörjat en lista över vilket fast förbrukningsmaterial m.m. som be- hövs i varje klassrum.

Mål/Åtaganden Normer och värden

Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Utvärderingen av vår Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har genom- förts kollegialt i slutet av vårterminen i samband med övrig utvärdering. Eleverna har genom vår trygghetsenkät i slutet av vårterminen getts möjlighet att svara på frågor om trygghet, trivsel och mobbning, och föräldrarna har via svar i brukarundersökningen och diskussioner i vårt skolråd bidragit i vår utvärdering. Flera av frågorna i trygghetsenkäten liksom brukarundersökningen har tydliga kopplingar till innehållet i vår Likabehand- lingsplan/plan mot kränkande behandling.

Utvärderingen har lett till att vi enligt vår målsättning har förbättrat och ökat trygghet och säkerhet även om det kvarstår områden/platser där eleverna inte känner sig helt trygga.

Resultatet av trygghetsenkäten visar att våra elever nu känner sig tryggare t.ex. på mor- gonfritids och att de upplever att det finns personal att vända sig till i skolan, på fritids och på rasterna. Några fler än tidigare säger dock att de känner sig mobbade eller att de ibland känner sig mobbade och många elever upplever fortfarande att det saknas pedagoger i omklädningsrummen vid idrotten, vilket många gånger känns otryggt. Vi har tyvärr inte hunnit med att genomföra de riskinventeringar som var vår avsikt.

Antimobbningsgruppen liksom flera pedagoger/arbetslag lyfter i sina utvärderingar fram vikten av att vi behöver se över och förbättra rutiner, trivsel och miljö i matsalen.

(5)

Utvärderingen av förra årets plan visade att eleverna inte var tillräckligt delaktiga i planen och dess innehåll varför ett mål om ökad delaktighet sattes upp i den nya planen. Detta mål bedömer vi som uppfyllt. Den gemensamt schemalagda lektionen till klassråd med en fast dagordning för alla, där en av punkterna är ”Likabehandlingsplanen”, upplevs över- lag positivt av elever och pedagoger. Den har underlättat implementeringen av Likabe- handlingsplanen och pedagogerna uttrycker att dess intentioner idag genomsyrar hela verksamheten.

Efter synpunkter från föräldrar via vårt skolråd om otydlighet i våra ordningsregler omar- betade vi dessa. Vårt elevråd har under läsåret arbetat fram en elevupplaga av Likabe- handlingsplanen som skickats hem till alla hem och lagts ut på vår hemsida. Även sexår- ingarna har gjort en egen liten Likabehandlingsplan.

Bedömning och analys

Vi känner oss överlag nöjda med vårt arbete med Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling. Problemet med elevernas känsla av otrygghet i omklädningsrum- men kvarstår dock även om vi faktiskt har förbättrat personaltäckningen där vad gäller F- 1 och 2-3. F-1-pedagogerna efterlyser mer tydlighet i trygghetsenkäten. T.ex. kring vad det är som känns otryggt i omklädningsrummen.

Omarbetandet av ordningsreglerna ledde till att det blev mycket tydligare och lättare för eleverna att förstå dess innebörd. Genom det varje vecka schemalagda klassrådet som en gång per månad följts upp med elevrådet och där Likabehandlingsplanen står som en fast punkt på dagordningen, anser vi att vi har lyckats bra med att sätta dessa viktiga frågor på agendan. Samtalen om trygghet, trivsel och förhållningssätt har därmed ökat inom klasserna.

Arbetet med likabehandling bli aldrig klart utan måste ses som ett långsiktigt och alltid pågående arbete. För att än mer tydliggöra delaktighet, ansvar och helhetssyn, ska en fri- tidspedagog delta på elevrådet och vi ska så långt som möjligt sträva efter att fritidspersonal även deltar i klassrådet. Nya gemensamma mötesforum för pedagoger inom skola och fritids i några årskurser har också bidragit till en ökad helhetssyn på elevernas hela skoldag vilket i sin tur ökat tryggheten för våra elever.

(6)

NÄMNDMÅL:

3. Samtliga elever möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Indikator Periodens utfall Årsmål Period

Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,7 % 0 % 2011

Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

77 % 95 % 2011

Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta utan att bli störd

45 % 60 % 2011

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta utan att bli störd

40 % 50 % 2011

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

84 % 90 % 2011

Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5

54 % 80 % 2011

Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5

93 % 100 % 2011

ÅTAGANDE:

Vi åtar oss att öka trygghet och säkerhet för våra elever.

Arbetssätt

- Vi ska utveckla, förtydliga och förankra roll- och ansvarsfördelning för de pedagoger som är ute på rasterna och under fritidsverksamheten.

- För att öka säkerheten i de känsliga områden som framkommit i vår trygghetsen- kät ska vi genomföra riskinventeringar med åtgärdsplaner.

- Vi ska se över personalbemanningen och förbättra tillsynen av eleverna i och utanför idrottshallarnas omklädningsrum.

- Vi ska se över och förbättra schemaläggningen för de som hyr in sig i våra idrotts- hallar.

- Vi ska, med enkla medel och i enlighet med elevernas önskemål, skapa en kreativ skolgårdsmiljö som utmanar till lek. Se nedan under rubrikenUtveckling.

- Vi ska beakta och aktivt integrera vår gemensamma värdegrund, (bilaga2).

- Genom att aktivt använda Likabehandlingsplanen och dess innehåll i kombination med Antimobbningsgruppens strategier och arbetssätt ska vi förebygga mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering.

- För att ytterligare öka elevernas delaktighet i arbetet med Likabehandlingsplanen ska vi fortsätta vårt påbörjade arbete med att ta fram en elevversion av den.

(7)

- Klassråd är schemalagda på samma tid för alla klasser varje vecka. En gång i må- naden träffas elevrådet på den schemalagda tiden för klassråd. Någon representant från fritids ska vara med på elevrådets möten.

- För att skapa samsyn kring Likabehandlingsplanen och dess tankar och värdering- ar ska vi sträva mot att både klasslärare och fritidspersonal medverkar vid klass- råden.

- Vi ska ha Likabehandlingsplanen som en stående punkt på dagordningen på våra AE-möten.

- Vår Antimobbningsgrupp är drivande, aktiv och tar ett stort ansvar för trygghets- frågorna på vår skola.

- Vi ska använda APT, studiedagar och AE-möten till detta arbete.

Uppföljning

- Elevenkät om trygghet genomförs i slutet av läsåret. Antimobbningsgruppen ansvarar för genomförandet.

- Utvärderas i samband med övrig utvärdering vid läsårsslutet.

Utveckling

Den trygghetsenkät som genomfördes med eleverna vårterminen 2010 visade att det finns undanskymda platser på skolgården där barnen kan gömma sig. Dessa platser betraktar de som otrygga.

För att locka eleverna till aktiviteter på skolgården har ett utvecklingsprojekt initierats av pedagogerna på fritids. Vägar och olika typer av stationer ska målas in på skolgården och platser för olika spel och lekar ska markeras. Reglerna kring de olika spelen och lekarna ska förtydligas så att eleverna känner sig trygga med och säkra på att samma regler gäller på skol- och fritidstid. Detta hoppas vi ska bidra till att våra elever upplever skolgården och verksamheten där som trygg och meningsfull.

Resultat

Angående resultat från vår trygghetsenkät, se ovan under rubriken Utvärdering av Lika- behandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling.

Vi har påbörjat arbetet med att utveckla lekmiljön på skolgården. Vi har målat in vägar och olika typer av stationer m.m. Reglerna kring olika spel och lekar är på väg att förtyd- ligas så att eleverna ska känna sig trygga med och säkra på att samma regler gäller på skol- och fritidstid

Statistiken över olycksfall och tillbud vid Johannes skola visar en minskning från 10,5 %, läsåret innan till 6 % det gångna läsåret. De flesta incidenterna sker fortfarande på skolans skolgård och fotbollsplan.

I brukarenkäten våren 2011 svarar 93 % av eleverna i åk 5 positivt på "Jag känner mig trygg i skolan". 77 % av föräldrarna i förskoleklass, 92 % i åk 2 och 76 % på fritids åk 2 svarar för sitt barns räkning positivt på samma fråga. 83 % av femmorna svarar positivt avseende "en bra stämning på skolan" och 78 % att de "inte varit utsatta för slag, trakasserier eller blivit illa behandlad av andra elever i skolan". Motsvarande siffror är 78 % för förskoleklass, 78 % för åk 2 och 66 % för fritids åk 2 avseende "bra stämning på skolan".

(8)

64 % av föräldrarna i förskoleklass, 78 % i åk 2 och 73 % i åk 2 fritids svarar att de inte anser att deras barn skulle ha "blivit illa behandlad av andra elever".

Vår gemensamma bedömning är att åtagandet delvis är uppfyllt. Vi känner tydligt ett stort engagemang från all personal och vi har alla ambitionen att fortsätta det viktiga arbetet med att skapa trygghet och säkerhet för våra elever. Även detta år kan vi konstatera att utveckling kring de akademiska frågorna har tagit mycket av vår gemensamma tid. Det beror bl.a. till stor del på arbetet med implementering av den nya läroplanen Lgr 11.

Dilemmat med omklädningsrummet och personalbemanning där har förbättrats något men kvarstår fortfarande i 4-5-enheten. Att något fler elever än tidigare känner sig mobbade, eller ibland känner sig mobbad är svårt att analysera. En orsak till ökningen skulle kunna vara att vi faktiskt i och med skapandet och implementeringen av de nya ordnings- reglerna också hjälpt eleverna att uppmärksamma kränkningar och mobbningar. I så fall är ökningen på ett sätt bra och tydliggör hur viktigt vårt förebyggande arbete mot mobbning är. Genom samtal har antimobbningsgruppen följt upp de fall där elever i trygghets- enkäten svarat att de känner sig kränkta och mobbade

Av resultaten i brukarenkäten kan vi se att eleverna i åk 5 och 2 känner en större trygghet i skolan än vad förskoleklassen och åk-2 fritids gör. Att de yngsta barnen i förskoleklass inte känner samma trygghet som de äldre eleverna kan vara förståligt om man tänker på det stora steget som övergången mellan förskola och skola innebär. Det är dock inte ac- ceptabelt utan är något som vi behöver fokusera mer på att förbättra. Att även åk-2- eleverna på fritids ibland känner sig otrygga tror vi till stor del beror på övergången från F-1-fritids till 2-3-fritids, skillnad i personalbemanning och nya lokaler. Vi behöver därför se över och hitta en bra metod för invänjning till det nya och utveckla formerna för över- lämning mellan verksamheterna.

Det påbörjade utvecklingsarbetet med att göra skolgården mer trivsam och inbjudande till lek har absolut bidragit till att våra elever upplever miljön och verksamheten där som roligare, mer trygg och meningsfull.

År 2007 började vi föra statistik över olyckor och tillbud och vi kan nu för första gången konstatera att trenden med ökning av tillbud är bruten. En minskning med hela 4,5 % jämfört med förra året måste ses som en stor framgång och kopplas till vårt arbete med att öka trygghet och säkerhet för våra elever. Det är fortfarande på skolgård och fotbollsplan som de flesta tillbuden sker och det är oftast pojkar som drabbas. Detta bedömer vi ändå som rätt logiskt då det är vid dessa platser som det utförs många fysiska aktiviteter bland barnen och att det oftast är pojkarna som väljer dessa aktiviteter. Intressant att notera att olycksstatistiken i Stockholms skolor totalt har stigit medan vår har sjunkit.

(9)

Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg

NÄMNDMÅL:

1. Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen 2. Skolan ska verka för att elever och vård- nadshavare uppfattar att den valda skolan är den bästa

Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5)

84 % 90 % 2011

Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 5

100 % 2011

Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 5

100 % 2011

Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3

90 % 100 % 2011

Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 5

100 % 2011

Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3

96 % 100 % 2011

Andel elever som uppnått LUS punkt 15 i årskurs 3 90 % 90 % 2011

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)

54 % 60 % 2011

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)

83 % 90 % 2011

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)

80 % 90 % 2011

ÅTAGANDE:

Vi åtar oss att fortsätta det påbörjade arbetet med att skapa ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt till ämnet Svenska som andra språk.

Förväntat resultat

Vi har många elever med ett annat modersmål än svenska. Förra läsåret påbörjade vi ett arbete med att utveckla ett gemensamt förhållningssätt till ämnet Svenska som andra- språk. Våra resultat visar att vi inte nådde ända fram varför vi ser det nödvändigt att fort- sätta detta arbete. Vi vill ge alla våra elever bästa förutsättningar till optimal utveckling i det svenska språket. För att lyckas med det behöver vi ha gemensamma rutiner och ar- betssätt för en likvärdig undervisning och bedömning i ämnet Svenska som andraspråk.

Ytterst är målet att så många elever som möjligt ska kunna gå över till kursplanen för Svenska (som första språk). Vi behöver också utveckla och förbättra dialogen med eleverna och deras föräldrar om hur vi arbetar med bedömningar i ämnet.

(10)

Arbetssätt

- Vi ska använda de pedagogiska lärarkonferenserna för att fortsätta arbetet med att ta fram gemensamma rutiner och arbetssätt för bedömning i ämnet Svenska som andraspråk.

- Vi ska sträva efter att bedömning i ämnet Svenska som andraspråk, görs av lärare som är behöriga i ämnet.

- Vi ska uppmuntra lärare att vidareutbilda sig till behörighet i ämnet Svenska som andraspråk.

- Vi ska i den lokala pedagogiska planeringen (LPP) vara särskilt noga med att tyd- liggöra individuella mål i ämnet Svenska som andraspråk.

- Vi ska tydliggöra för elev och föräldrar vad som krävs för att eleven ska kunna uppnå nivån för ämnet Svenska (som första språk).

- Vi ska tydliggöra för eleverna vad som förväntas av dem samt vad som kommer att bedömas i ämnet.

- Vi ska särskilt beakta ämnet Svenska som andraspråk i IUP med skriftliga omdö- men och på utvecklingssamtalet en gång per termin.

- Vi ska genomföra kompetensutveckling som syftar till att allmänt förbättra kom- petensen kring barn med flerspråkighet.

- Vi ska förbättra vårt samarbete med modersmålslärare och studiehandledare.

Uppföljning

- I samband med bedömning i LPP särkilt uppmärksamma och följa upp berörda elevers utveckling i förhållande till utbildningsmålen för ämnet Svenska som and- raspråk.

- I samband med övrig uppföljning redovisas resultatet.

Resultat

Åtagandet är delvis uppfyllt och vi har använt flera av arbetssätten. Arbetet med att ta fram gemensamma rutiner och arbetssätt för bedömning är påbörjat men har fått stå till- baka något för andra utvecklingsområden.

Vi har inte haft möjlighet att samarbeta med modersmålslärarna, till stor del beroende på att de undervisar efter ordinarie lektionstid och vi inte hinner träffa dem då. Samarbetet med de studiehandledare vi haft inne har fungerat på ett tillfredställande sätt. Vi har ge- nomfört en föreläsning om den senaste forskningen inom flerspråkighet. Vi tydliggör i viss mån för elev och föräldrar vad som krävs för att eleven ska kunna uppnå nivån för ämnet Svenska (som första språk) under utvecklingssamtalen. Vi kan bli bättre på att tyd- liggöra för eleverna vad som förväntas av dem samt vad som kommer att bedömas i äm- net. Vi använder ett gemensamt informationsbrev till föräldrar om ämnet Svenska som andraspråk. Berörda föräldrar är införstådda och informerade om att deras barn läser enligt kursplanen för Svenska som andraspråk.

(11)

ÅTAGANDE:

Vi åtar oss att skapa ett gemensamt förhållningssätt till undervisning och be- dömning i ämnet Engelska för våra "svenska" elever.

Vår tvåspråkiga (Svenska/Engelska) inriktning präglar hela Johannes skola. Den berikar alla elever även om det endast är en klass i varje årskurs som undervisas på både svenska och engelska. Vi strävar efter att alla våra lärare som undervisar i de tvåspråkiga klasserna ska ha engelska som modersmål och också ska vara de som undervisar i Engelska i de svenska klasserna. För att ytterligare höja kvaliteten på undervisningen i Engelska ska vi under detta läsår utveckla ett mer gemensamt förhållningssätt till undervisning och be- dömning.

Arbetssätt

- Genom samverkan mellan lärarna som undervisar på engelska men också med öv- riga lärare, kan vi förbättra likvärdigheten avseende undervisning och bedömning.

- Vi ska avsätta tid på lärarkonferenser till möten mellan dessa lärargrupper.

- Lärarna som undervisar på engelska ska samarbeta vid upprättande av LPP i äm- net Engelska.

- Vi ska ta vara på och utveckla det arbete som påbörjades i utvecklingsprojektet Engelska språkets genomslag för alla elever på Johannes.

Uppföljning

- I samband med bedömning, särkilt uppmärksamma och förtydliga för elev och föräldrar, elevens utveckling i förhållande till utbildningsmålen för ämnet Engels- ka.

Resultat

Åtagandet är delvis uppfyllt. F-1-lärarna menar att det är helt uppfyllt tack vare att vi detta läsår, på våra lärarmöten, arbetat delvis i nya lärargrupperingar och det därigenom har blivit fler tillfällen till möten mellan de som undervisar på och i engelska. Vi använ- der nu i stor utsträckning internationella programkontorets ordbok för utbildningsområ- det. Vi har påbörjat ett samarbete vid upprättande av våra lokala pedagogiska planeringar (LPP). Vi har bedrivit mentorsverksamhet för nyanställda tvåspråkiga lärare.

ÅTAGANDE:

Vi åtar oss att utveckla vårt påbörjade arbete kring elevers olika lärstilar.

Vi förbättrade våra redan goda kunskapsresultat under det gångna läsåret. Se Kvalitetsre- dovisning 2009/2010. Vi kunde i våra analyser konstatera att arbetet kring elevers olika sätt att lära, olika lärstilar, bidragit till det förbättrade resultatet. Vi avser därför att fortsät- ta arbetet med att medvetandegöra eleverna och pedagogerna om elevernas olika sätt att lära.

(12)

Arbetssätt

- Så många pedagoger som möjligt ska genomgå kursen Lärstilar i praktiken.

- Vi ska systematiskt genomföra lärstilstester med våra elever. Detta för att med- vetandegöra den enskilde eleven om hur hon/han bäst lär sig.

- Undervisande lärare, special- och stödlärare och fritidspersonal ansvarar för, att utifrån genomförda lärstilstester på bästa möjliga sätt anpassa lärmiljön i klassrum/fritidslokal till respektive elevgrupp.

- Undervisande lärare, special- och stödlärare ansvarar gemensamt för individuella undervisningsanpassningar till elever i behov av särskilt stöd.

- På fritidshem och fritidsklubb ska verksamheten komplettera och stärka elevernas individuella kunskapsutveckling. Det sker genom ett väl fungerande samarbete i respektive AE där det i de planerade fritidsaktiviteterna tydligt ska framgå ett syfte kring elevers lärande. Såväl social- som kunskapsutveckling ska synliggöras.

Uppföljning

- Följs upp systematiskt på AE-möten, lärar- och fritidsmöten samt på EHT.

Resultat

Åtagandet är delvis uppfyllt. I sina utvärderingar berättar pedagogerna hur de har organi- serat undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära. Som exempel nämns ommöble- ring i klassrum, utomhuspedagogik, arbete i mindre grupper och tillgång till hörlurar och sittkuddar i gummi. Olika redovisningssätt nämns också som en metod som man menar har tillgodosett elever med olika lärstilar. Några lärare har gått en kurs om lärstilar. Våra två speciallärare har bidragit med sin speciella kompetens och stöttat lärare att anpassa undervisningen till elever i behov av särkilt stöd.

Resultat – måluppfyllelse/skriftliga omdömen i samtliga ämnen och årskurser Vi anser att det första nämndmålet "Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen" är uppnått på vår skola. Våra elevers måluppfyllelse i skolans alla ämnen är god. I genomsnitt når ca 95 % av våra elever god- känd standard. Måluppfyllelsen för våra tvåspråkiga elever följer samma mönster som för de svenska klasserna bortsett från matematik i den tvåspråkiga klassen i åk 5 där målupp- fyllelsen detta år är betydligt lägre än i den svenska.

Brukarenkäten i årskurs 2 visar att 84 % av föräldrarna anser att de och deras barn vet vad barnen behöver kunna för att uppnå målen i de olika ämnena. På de flesta frågor som handlar om Kunskap ligger Johannes skolas resultat högre än staden i genomsnitt. Detta gäller även för åk 5 men där är det eleverna själva som har svarat på enkäten. Förskole- klassens resultat gällande frågor om kunskap ligger lägre än stadens förutom "Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver kunna för att lära och utvecklas". På den frågan svarar ca 83 % positivt, att jämföras med stadens resultat på ca 79 %.

Resultat NP och LUS åk 3 Se bilaga 1 tabell 1-4.

(13)

Resultat 2010 års NP årskurs 5

Eftersom våra elever lämnar Johannes skola efter åk 5 och vi också ville göra en bra övergång till den nya styrningen i Lgr 11, beslutade vi att genomföra förra årets NP i årskurs 5.

Se bilaga 1 tabell 5-8.

Bedömning och analys Svenska som andra språk

Arbetet med att ta fram gemensamma rutiner och arbetssätt för bedömning i Svenska som andra språk är påbörjat. Vi har många elever med ett annat modersmål än svenska på Jo- hannes skola och de flesta lärare (som ej har behörighet i ämnet Svenska som andraspråk) känner en frustration och en oro över att dessa elever inte blir bedömda på ett likvärdigt sätt. Vi vill förstås ge alla våra elever bästa förutsättningar till optimal utveckling i det svenska språket. För att lyckas med det behöver vi även nästa år fortsätta detta arbete. För att stödja lärarnas undervisning och bedömning i ämnet Svenska som andraspråk har vi nu till höstterminen 2011 anställt ytterligare en lärare på 50 % med rätt behörighet.

Skolledningen bedömer ändå att utvecklingen mot ett gemensamt förhållningssätt och bedömning sakta men säkert går framåt. Det stärks av en tydlig förbättring gällande ande- len elever i årskurs 3 som uppnår LUS punkt 15. Resultatet har förbättrats från 83 % 2010 till 90 % 2011 vilket också var vårt mål. Det stärks även av en tydlig förbättring på det nationella provet i svenska i årskurs 3 där vi förbättrar våra resultat från 93 % 2010 till 96

% 2011. Hela 25 % av våra elever i åk 3 läser enligt kursplanen för ämnet svenska som andra språk vilket ytterligare förstärker våra redan goda resultat i svenska.

Engelska för våra svenska elever.

Vi har kommit en bra bit på väg vad gäller ett gemensamt förhållningssätt till undervisning och bedömning i ämnet engelska för våra svenska elever. Vi anser att det till stor del beror på att de engelskundervisande lärarna haft mer tid till gemensam planering av undervisningen (LPP:er), bedömningar och reflektioner. Det föll sig naturligt att de fick bilda en egen implementeringsgrupp för att arbeta med den nya läroplanen och dess kurs- planer vilket ledde till ett mer systematiskt samarbete än tidigare. De engelsktalande lä- rarna gavs härmed möjlighet till samverkan och flera lärare vittnar också om att dessa möten verkligen har lett till en större samsyn på undervisning och bedömning. Lärarna i 4-5-enheten är de som är mest positiva i sin utvärdering och menar att det gemensamma förhållningssättet till undervisningen i engelska har blivit mycket bättre.

Skolledningens reflektion är också att det pågående generationsskiftet bland de engelskundervisande lärarna faktiskt bidragit till en ökad samsyn och också lett till en något för- ändrad profilering. Den tvåspråkiga undervisningen på Johannes skola är nu mer integre- rad i den svenska grundskolans styrning och kultur. Detta är positivt och riktigt men skol- ledningen är överens med de engelskundervisande lärarna att det viktigt att bevara grun- den för denna unika profil, nämligen att de lärare vi har i vårt tvåspråkiga program, fak- tiskt har engelska som modersmål.

(14)

Lärstilar

Av utvärderingarna som genomförts i de olika arbetsenheterna kan man konstatera att F- 1-enheten är mest nöjda med sitt arbete med att utveckla arbetet kring elevers olika lärsti- lar. De beskriver hur de med små, enkla medel och ett medvetet förhållningssätt lyckats anpassa och utveckla undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära.

Vår vikarierande speciallärare som arbetade hos oss under tre terminer brann verkligen för detta med elevers olika sätt att lära. Hon lyckades inspirera många lärare att ta upp det förhållningssättet när man planerade sin undervisning. Tyvärr tappade vi lite fart när hon slutade då det var hon som så aktivt drev det arbetet framåt. Men processen med att väga in elevers olika lärstilar vid planering och genomförande av undervisning är ändå påbör- jad och ambitionen är att fortsätta utveckla.

Måluppfyllelse/skriftliga omdömen i samtliga ämnen och årskurser

Sammantaget har skolans elever även detta år nått höga akademiska resultat. Det kan vi konstatera både genom redovisningen av hur många i resp. klasser som beräknas uppnå målen för resp. ämne samt resultaten från de NP som genomförts i åk 3. Ytterligare ett skäl till de goda akademiska resultaten i årskurs 4 och 5 menar vi handlar om att vi har en mycket väl fungerande verksamhet på vår fritidsklubb. Det skapar trygghet och trivsel som bidrar till ökad studiemotivation.

Även om så stor andel som ca 95 % av våra elever når godkänd standard när vi mäter resultat i alla ämnen och årskurser, ser vi att siffrorna för pojkarnas måluppfyllelse gene- rellt ligger lägre. Det syns särskilt tydligt i svenska. Detta faktum behöver vi analysera tillsammans med lärargruppen. Vi behöver också titta närmare på resultaten i matematik och svenska i de klasser där vi ser att en del elever ej beräknas uppnå målen och fortsätta vårt noggranna arbete med att fånga upp de elever i de lägre årskurserna som vi misstän- ker kan få svårigheter längre fram. Att siffrorna för måluppfyllelsen i matematik i den tvåspråkiga klassen i åk 5 ligger lägre än i den svenska kan vi inte riktigt förstå vad det kan bero på. Det behöver utredas.

De elever som inte beräknas nå målen har åtgärdsprogram och de som bedömts behöva stöd- eller specialundervisning, har fått det av våra speciallärare. Några av eleverna som inte når eller beräknas nå målen går i vår förberedelsegrupp. Detta ser vi som naturliga skäl till deras resultat. Johannes skola tar även emot förberedelsegruppselever från andra skolor och deras resultat räknas in i våra. Efter ca ett år i förberedelsegruppen får föräld- rarna göra ett skolval, hemskolan eller Johannes skola. De flesta föräldrarna väljer då Johannes eftersom barnen lärt känna lärare och kamrater hos oss. Att det tar ytterligare några år för dessa elever att nå alla mål i alla ämnen ser vi också som naturligt. Dessa elever får fortsatt stöd och särskilt i svenska som andraspråk.

Den nationella styrningen med krav på att upprätta IUP med skriftliga omdömen för alla elever i alla ämnen har gett våra lärare ett bra verktyg för resultatuppföljning och analys.

Något som förbryllar och oroar är att vi i brukarundersökningen får betydligt lägre resultat än staden i övrigt vad gäller frågan "Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektio- nerna" där endast 40 % svarar positivt av föräldrarna i åk 2, att jämföras med stadens resultat där 51 % svarar positivt. Liknande resultat har vi i förskoleklassen medan våra åk-5-elevers resultat ligger jämnt med stadens. Vi kommer att lyfta denna fråga i lärarla- get och tillsammans försöka göra en analys och förbättringsplan.

(15)

NP och LUS årskurs 3 (Se bilaga 2 tabell 1-4)

Resultatet i de nationella proven för årskurs 3 visar att 90 % (-2 %) av eleverna klarade kravnivån i matematik och 96 % (+3 %) i svenska/svenska som andra språk.

Vi är mycket nöjda med att kunna konstatera att årsmålet 90 % på minst LUS-pkt 15 har uppnåtts. För merparten av eleverna i den tvåspråkiga klassen kan man se att det finns en tydlig överensstämmelse mellan LUS på svenska och LUS på engelska.

De förbättrade resultaten i svenska menar vi beror på flera faktorer. Vi har förbättrat och strukturerat vårt EHT-arbete och tagit fram en ny elevhälsoplan. Vi träffas i vårt EHT varje vecka och går igenom elever i behov av särskilt stöd och följer upp att stödet till dessa elever är så optimalt som möjligt. Vi har börjat med grundläggande lästräning i intensivperioder – TIL och vi menar att vi har mycket ansvarsfulla lärare som är bra på att snabbt identifiera elever med särskilt behov och angelägna om att alla elever verkligen ska få möjlighet att nå så långt som de har möjlighet till.

2010 års NP årskurs 5 (Se bilaga 2 tabell 5-8)

Våra resultat på de NP i åk 5 ligger på ca 95 % vilket är mycket tillfredsställande. Vi kan dock i tabellen se att resultaten har försämrats något om vi jämför med de första åren vi började denna mätning/analys. Tidigare låg resultaten närmare100 %. Några av skälen till denna försämring menar vi kan vara att vi har blivit bättre på att bedöma på ett korrekt sätt. Flera av våra lärare har också genomfört NP flera gånger och bedömarkulturen på skolan har utvecklats. Vi har numera fler elever med "diagnoser" i ”vanliga” klasser – inkludering. Eleverna i vår förberedelsegrupp räknades tidigare inte med i resultatredo- visningen.

Johannes skola har ofta goda resultat i engelska. Detta anser vi beror på främst tre faktorer. Vi har utökad timplan i engelska med start redan i förskoleklass, ansvaret för undervisningen i engelska i de svenska klasserna ligger på de modersmålstalande lärarna samt att engelska är ett naturligt inslag i allt som sker "i huset" och man hör språket talas i alla situationer.

Av de tre elever som i år inte nådde godkänt resultat i engelska är två nyanlända till Sve- rige och inskrivna i förberedelsegruppen. De har inte läst engelska under sin skolgång i resp. hemland.

(16)

Ansvar och inflytande

NÄMNDMÅL:

4. Samtliga elever ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande

Andel elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena, enligt skolundersökningen år 5

81 % 100 % 2011

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

83 % 90 % 2011

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter

52 % 75 % 2011

Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

84 % 90 % 2011

ÅTAGANDE:

Vi åtar oss att utveckla och förbättra våra elevers inflytande och ansvar vad gäller fritidshemmets och den öppna fritidsverksamhetens innehåll.

I fritidshemmet får barnen möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter och påverka fritidshemmets innehåll.

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, som utgår från Skolla- gen, lyfter fram att det är viktigt att personalen "aktivt arbetar för barns rättigheter, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad". Personalen ska också "tydliggöra för barnen sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut."

Arbetssätt

- Vi ska erbjuda en pedagogiskt utvecklande, tydlig och varierad miljö som stimule- rar till kreativitet och ansvarstagande.

- Vi ska vara lyhörda och visa respekt för när barnen uttrycker sin vilja i vardagliga situationer.

- Vi ska stimulera och stödja varje barns förmåga att ta ansvar för sina handlingar och fritidshemmets miljö.

- Vi ska, utifrån elevernas erfarenhet, ålder och mognad, erbjuda deltagande i olika demokratiska forum såsom, samling, planering, möten, pedagogiska caféer och utvärderingar. I dessa forum ges barnen möjlighet att träna mötesteknik samt age- ra och öva sig i demokratins grunder.

- Vi ska erbjuda aktiviteter där barnen får ta ansvar för att följa det egna valet.

(17)

Uppföljning

- För att följa upp hur eleverna upplever sina möjligheter till inflytande på fritids, ska vi hålla stormöten med dem en gång per termin och avdelning. På mötet förs protokoll som ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar.

Resultat

Sammantaget bedöms detta åtagande som delvis uppfyllt. Arbetssätten har överlag fungerat. Vi grundar det dels på resultat från brukarundersökningen som genomförts i fritids åk 2 och dels på pedagogernas egna utvärderingar av åtagandet. På frågan "Personalen lyssnar och tar hänsyn till mina och mitt barns synpunkter" svarar 61 % av föräldrarna positivt och på frågan " Jag är nöjd med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter" svarar 52 % positivt.

Inom fritids har eleverna deltagit aktivt och getts flera möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Som exempel kan nämnas pedagogiska forum såsom stormöten där barnen fått utvärdera fritidshemmets aktiviteter och verksamhet och pedagogiska caféer med olika teman. De har också fått stora möjligheter till inflytande vad gäller val av utflykts- mål, aktiviteter och man har använt mellanmålsstunden till demokratiska diskussioner.

På fritidsklubben för elever i åk 4-5 berättar pedagogerna om att de håller minst två stora samlingar per år med samtliga inskrivna barn. Där informerar pedagogerna men de beskriver också att de för diskussioner med barnen om hur klubbens verksamhet ska kunna utvecklas och växa. Pedagogerna menar att de är öppna för kritik och lyhörda för barnens önskemål om förändringar. Grupper om 4-6 barn får ibland ta huvudansvaret för planering, genomförande och avslutning av aktiviteter. Att låta eleverna ta eget ansvar fungerar mycket bra och "alla" elever vill gärna vara med i olika projekt. Pedagogerna menar att det är viktigt att eleverna känner att de har möjlighet att påverka sin fritid, inte minst i denna ålder då de är på väg att mogna och utvecklas som människor.

ÅTAGANDE:

Vi åtar oss att öka våra elevers delaktighet i sin kunskapsutveckling.

Arbetssätt

- Undervisande lärare ska vid varje upprättande av LPP, förankra den hos eleverna och ge dem möjlighet att ha inflytande över sitt eget lärande.

- Genom förankring av LPP, tydligt visa för varje elev vad som förväntas av dem samt vad, inom ett arbetsområde som kommer att bedömas innan påbörjandet av arbetsområdet.

- Genom fortbildning öka lärarnas kompetens inom Bedömning och Lokal pedagogisk planering.

Uppföljning

- I samband med bedömning av ett arbetsområde i LPP särkilt uppmärksamma och förtydliga för elev och föräldrar, hur eleven varit delaktig och på vilket sätt detta bidragit till kunskapsutvecklingen.

(18)

- I samband med läsårets övriga uppföljningar ska lärarna särskilt följa upp hur de arbetat med att öka elevernas delaktighet i LPP.

Resultat

Vi har uppfyllt åtagandet. De beskrivna arbetssätten har använts och fungerat väl. En grupp lärare har deltagit i stadens fortbildningssatsning, Betyg och lokal pedagogisk be- dömning (BLOPP). Kursen syftade till att utveckla skolans Lokala pedagogiska planeringar, hitta en samsyn samt fortbilda lärare i bedömning. Lärarna som deltog i kursen fick dela med sig av sina kunskaper till kollegor under våra tisdagskonferenser. Där arbetade vi sedan med att ta fram en gemensam mall på skolan för LPP. Alla lärare har disku- terat och tillsammans kommit fram till hur vi ska arbeta med LPP.

Barnen har medvetandegjorts om LPP:ns innehåll. Lärarna har gått igenom den lokala pedagogiska planeringen med barnen så att de har blivit medvetna om vilka mål de arbetar mot och vad som kommer att bedömas. Vi har också skickat hem LPP:erna till vård- nadshavarna. Barnen har varit mer medvetna om vilka förväntningar som ställs på dem och hur de ska visa sitt kunnande.

I vissa klasser har eleverna också varit delaktiga i framtagandet i LPP:n och i alla klasser har elevernas kunskapsutveckling varit utgångspunkten i framtagandet av LPP:n.

Vi har, varje vecka, schemalagt speciella möten för lärarna där de årskursvis har fått arbeta med att ta fram gemensamamma Lokala pedagogiska planeringar.

Bedömning och analys Elevers inflytande på fritids

Vi har inte nått ända fram men kan se en tydlig förbättring och en ökad medvetenhet bland pedagogerna på fritids vad gäller utveckling och förbättring. Det stärks av de för- bättringar vi kan se i brukarundersökningen från våren 2011 gällande fritids och åk 2 och frågan "Personalen lyssnar och tar hänsyn till mina och mitt barns synpunkter". 61 % av föräldrarna svarar då positivt. Om vi jämför resultat från samma tid 2010 och dåvarande fritids åk 2 svarar 37 % av föräldrarna positivt vilket är en förbättring med hela 24 %!

I enkäten 2011 fick föräldrarna även svara på frågan "Jag är nöjd med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter". Här svarar 52 % av våra föräldrar positivt. Det- ta resultat visar att vi behöver fortsätta det påbörjade arbetet med att utveckla och förbätt- ra inom området. Stadens resultat här ligger högre än vårt, 74 %.

Vid sin utvärdering av åtagandet bedömer pedagogerna i F-1-enheten att åtagandet delvis är uppfyllt medan pedagogerna i 2-3-enheten menar att åtagandet är helt uppfyllt. Orsaker till skillnaden i bedömningen skulle kunna vara att verksamhetens inriktning inom enhe- terna ser lite olika ut.

För att nå ända fram och för att underlätta arbetet föreslår pedagogerna ett nytt verktyg - ett årshjul för fritidsverksamheten. Årshjulet skulle innehålla alla viktiga aktiviteter och datum. Det skulle ge pedagogerna arbetsro och bättre möjligheter till en bra framförhåll- ning. Mer tid till förberedelser och uppföljning behöver organiseras.

Till sist vill vi lyfta fram vårt påbörjade arbete med pedagogisk dokumentation där eleverna själva deltar, som ett viktigt redskap för att utveckla elevernas delaktighet, inflytande och ansvarstagande över sin fritidsverksamhet. Dokumentationen fångar både ele-

(19)

vernas och föräldrarnas intresse och visar på ett inspirerande sätt vår verksamhet. Peda- gogisk dokumentation bidrar till delaktighet och inflytande och är något vi har för avsikt att fortsätta utveckla.

Elevers delaktighet i sin kunskapsutveckling

Vi känner oss mycket nöjda med det intensiva arbete vi lagt ner på att ta fram en gemensam struktur för våra lokala pedagogiska planeringar. Vi har märkt att eleverna nu är mer medvetna om vilka mål de arbetar mot och hur de kommer att bli bedömda. Detta syns även i vår brukarundersökning där vi av resultatet kan konstatera att vi ligger över stadens resultat både vad gäller åk 2 och 5. Av våra åk 5-elever svarar hela 91 % att de är nöjda med sitt inflytande, att jämföras med 88 % för staden. 87 % av vårdnadshavarna i åk 2 svarar att de är nöjda med sina barns inflytande. Detta ska jämföras med 81 % för staden.

Även vårdnadshavarna har fått större inblick i barnens kunskapsutveckling. I förläng- ningen bidrar detta till att föräldrarna redan är förberedda på vad som kommer att be- handlas i elevens skriftliga omdömen och därigenom får en större möjlighet att ha en dia- log kring dessa.

Samverkan

NÄMNDMÅL:

5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks

ÅTAGANDE:

Vi åtar oss att skapa förutsättningar för en god kommunikation och samver- kan inom skolan men också med våra brukare och övriga samarbetspartners.

Arbetssätt

- I samband med anställning och introduktion av nya medarbetare ska vår gemensamma värdegrund gås igenom och förklaras.

- Vi ska arbeta för en ökad överensstämmelse i vokabulär mellan den svenska och tvåspråkiga delen i vår verksamhet vad gäller kunskap, lärande och bedömning.

Vi ska tillsammans definiera och översätta begrepp som förmedlas till föräldrarna.

- Vi ska förbättra rutinerna för överlämningar inom och mellan skolans alla verk- samhetsområden samt mellan berörda lärare/pedagoger.

- I övergripande skolfrågor ska vi samverka med hemmen via vårt samverkansfo- rum Skolråd, som sammanträder 7-8 gånger per läsår. Där deltar skolledning, ledningsgrupp och föräldrarepresentanter, en från varje klass. Skolan ska skriva min- nesanteckningar från skolrådet som lämnas ut till samtliga föräldrar och läggs in på hemsidan. Minst en gång per läsår ska elevrådet delta på skolrådet.

- Vi ska ge systematisk information till hemmen i form av veckobrev. Rektor/ skolledning ska lämna övergripande information till hemmen, bl.a. via rektorsbrev.

- Vår hemsida ska ständigt hållas aktuell och fungera som en viktig del i vår kommunikation och service.

(20)

- Vi ska hålla öppet hus för föräldrar till blivande elever.

- Vi ska arbeta för att stärka samarbetet mellan förskola och skola vid överlämnan- det. Vi ska i god tid bjuda in blivande elever till besök, gärna i början av vårtermi- nen.

- Utifrån nämndmålet ovan om ökad samverkan, finns sedan flera år en etablerad överenskommelse. Den innebär samverkan mellan Normalms skolor och Norr- malms stadsdelförvaltning vad beträffar verksamheterna inom förskolan, social- tjänsten och fritidsenheten. Även polis ingår i överenskommelsen och sedan hös- ten 2010 även de privata anordnarna inom skola och förskola i Norrmalms områ- de.

Uppföljning

- På utvecklingssamtalet mellan medarbetare och skolledning ska värdegrunden föl- jas upp.

- På sista skolrådet för terminen följer vi upp hur samverkan har fungerat över- gripande mellan hem och skola och kommer överens om ev. åtgärder till förbätt- ring.

- En gång per termin träffar Norrmalms skolledare berörda inom Norrmalms stads- delsförvaltning och övriga samarbetspartners för att följa upp hur samverkan har fungerat. Nytt samverkansavtal upprättas.

Resultat

Vår bedömning är att åtagandet till stor del är uppfyllt. Vi har till största del arbetat helt enligt de beskrivna arbetssätten som har fungerat utmärkt och varit framgångsrika. Vi har även följt upp detta åtagande på det sätt som vi beskrev i arbetsplanen. Vår bedömning stärks genom resultaten i årets brukarundersökning där hela 81 % av förskoleklassens föräldrar, 78 % av föräldrarna i åk 2 och 83 % av eleverna i åk 5 svarar positivt på frågan

"Jag är som helhet/på det hela taget nöjd med min/mitt barns skola". 83 % av förskole- klassens föräldrar, 80 % av föräldrarna i åk 2 och 84 % av eleverna i åk 5 svarar i samma enkät positivt gällande huruvida de kan "rekommendera skolan". Samtliga resultat gäl- lande huruvida man kan rekommendera Johannes skola ligger över stadens resultat.

NÄMNDMÅL:

6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som inter- nationellt

Skolan har idag en väl fungerande kommunikation med elever och deras vårdnadshavare.

Vi är angelägna om att våra brukare ska känna sig bekväma med att ställa de frågor de har behov av även om det ibland kan innebära negativ kritik. Vi svarar och försöker vara till- gängliga så ofta som möjligt och har ett professionellt förhållningssätt. Synpunkter från våra brukare hjälper oss att få syn på saker som vi behöver förbättra men också att få be- kräftat sådant som vi är bra på.

Den interna kommunikationen på skolan är på väg att utvecklas positivt. Synpunkter på attityder och förhållningssätt som lyftes fram i våra psykosociala arbetsmiljöronder har tagits på allvar och lett fram till en gemensam föreläsning för all personal under rubriken

(21)

"Om kommunikation i en personalgrupp". Föreläsningen resulterade i ett dokument som nu går under arbetsnamnet "Spelregler på Johannes skola". Vi ska arbeta vidare med dessa spelregler och har för avsikt att det ska leda fram till en plan för kommunikation på vår skola.

Övrig uppföljning

ÅTAGANDE:

Vi åtar oss ge våra elever inspirerande kulturupplevelser av olika slag.

Arbetssätt

- Vi ska göra barnen delaktiga i kulturarvet genom att integrera kultur och upple- velser i vår verksamhet.

- Vi ska erbjuda våra elever minst en extern kulturaktivitet per termin.

- Vi ska använda vårt skolbibliotek som ett naturligt inslag i verksamheten t.ex. genom bokpresentationer och teman

- Vi ska fortsätta att fira FN-dagen. Denna dag är särskilt viktig för oss att upp- märksamma eftersom vi har så många nationaliteter representerade på skolan. Det är ett ypperligt tillfälle att belysa det positiva med olikheter.

- Elever och vuxna i skolan firar varje år traditionsenligt exempelvis advent, Lucia, Halloween tillsammans.

- Vi uppmärksammar olika kulturers högtider, bl.a. med hjälp av den multikulturel- la almanackan.

- Vi ska delta aktivt i Kulan, Stockholms stads digitala mötesplats för kultur och skola. Våra kulturombud ansvarar för vårt deltagande i Kulan.

Uppföljning

- Utvärderas i samband med övrig utvärdering vid läsårsslutet.

Resultat

Sammantaget bedömer skolledningen att åtagandet i stort är uppfyllt. De valda arbetssät- ten har fungerat. Exempel på aktiviteter vi genomfört inom verksamheterna förskoleklass, grundskola och fritidshem är dans, musik och teater från olika kulturer. Vi har läst littera- tur, sett på film och genomfört besök på bio, museer, Skansen och konserthuset. Vi har firat FN-dagen liksom Johannes övriga traditionsenliga högtider.

Skolans 120-årsjubileum firades med en temavecka där de olika årskurserna arbetade med olika tidsperioder från 1890 fram till nu- och framtid. På Öppet Hus den 23 septem- ber, som var vår jubileumsdag, kunde våra besökare vandra genom skolans och samhäl- lets historia, gå på visning av vår anrika badavdelning och även besöka vårt 5-

kronorscafé i matsalen. De pengar som kom in skall eleverna på skolan få vara med och besluta om hur de ska användas

Bibliotekets bemanning med en pedagogiskt ansvarig lärare på deltid och en biblioteksas- sistent på deltid har fungerat väl och har i hög grad bidragit till ett bättre utnyttjande av biblioteket. Personalen i biblioteket har genom sitt aktiva och engagerade arbete mycket

(22)

framgångsrikt fortsatt att utveckla verksamheten. Våra teamboards i alla klassrum och Medioteket har varit värdefulla verktyg i sökande efter kultur. Skolans 120-årsjubileum bidrog mycket till att stärka vår skolas identitet som en anrik skola men med ett modernt och tidsenligt innehåll.

Medarbetarna

Medarbetarna är skolans viktigaste resurs. Det är således av yttersta vikt att trivsel, trygghet, arbetsmotivation och kompetens präglar arbetsmiljön. Vår strävan att skapa en god arbetsplats har fortsatt under det gångna läsåret. Medarbetarna blir bättre och bättre på att ta ett helhetsansvar och en ny ledningsorganisation som stödjer detta är på god väg att ta form.

Vi har fortsatt att implementera grundskoleavdelningens gemensamma plattform och stra- tegi. Det förhållningssätt som genomsyrar plattformen har enligt rektor bidragit till att skapa en helhetssyn hos medarbetarna till allt som rör verksamheten. Den har också fungerat som ett stöd i arbetet med att få medarbetarna att betrakta skolan som en gemensam arbetsplats och ökat deras förståelse för det stora sammanhang de verkar i - utbildnings- förvaltningen som en koncern. De allra flesta medarbetarna på Johannes tar idag ett eget ansvar för skolans utveckling framåt. Vi strävar efter ett öppet, tillåtande och konkurrens- fritt klimat där vi lär av varandra.

Sammanfattande analys

Johannes skola – på väg mot världsklass!

Som helhet är vi nöjda med det gångna läsårets resultat. Som tidigare beskrivits i denna redovisning har vi tagit flera nya utvecklingssteg inom hela skolan. Tillsammans har vi genomfört en utvärdering om hur långt vi som skola kommit vad gäller stadens vision 2030 om "Ett Stockholm i världsklass". Vi anser att sammanfattningen av den utvärde- ringen nedan på ett tydligt sätt speglar vår skolas status vad gäller resultat, bedömningar och analyser från det gånga läsåret. Den visar också vår skolas styrkor.

Som tidigare nämnts menar vi att vi har unika möjligheter att leva upp till visionen om En skola i världsklass här på Johannes skola. Vår tvåspråkiga inriktning gynnar samtliga elever på skolan och bidrar starkt, liksom vår förberedelsegrupp till vår skolas internationella prägel, en skola för alla, en skola för världsmedborgare!

Vår skola "växer", vi har ökat elevantalet med ca 80 elever de senaste fem åren, nästan alla klasser är fulla och i dagläget får vi t.o.m. säga nej till vissa p.g.a. av platsbrist. Detta har lett till en god ekonomi och bättre förutsättningar att nå världsklass. Vi menar att detta går att hänföra till våra goda resultat och vår internationella prägel.

Vi har en prisvinnande IT-pedagog och teamboards i alla klassrum. Alla lärare har en bär- bar dator. Vi har fått ett trådlöst nätverk som underlättar arbetet med datorerna både för lärare och för elever.

Vi anser att vi är på god väg mot världsklass i och med att vi som skola, inklusive försko- leklassens verksamhet, genom ett intensivt utvecklingsarbete under flera år, lyckats skapa en samsyn på lärandet bland annat genom att ta fram en gemensam mall för IUP-

dokumentet. Förskoleklassernas pedagoger har deltagit i arbetet och det har lett till en gemensam struktur för IUP som ligger i linje med grundskolans. Vi har som tidigare beskrivits skapat ett gemensamt dokument och gemensamma rutiner för de Lokala pedago-

(23)

giska planeringarna, LPP och våra elever håller i sina egna utvecklingssamtal. Det ökar medvetandet om den egna läroprocessen. Vårt framgångsrika utvecklingsarbete med IUP och LPP främjar processen runt elevens lärande och vi är mycket stolta och nöjda med att ha kommit så långt som vi har i denna så viktiga process.

Vi har genom det ovan beskrivna utvecklingsarbetet lyckats med att skapa en ökad medvetenhet om gemensamma mål. I skolan dokumenterar och planerar idag eleverna sina egna arbeten. Vi vill också lyfta fram ett framgångsrikt arbete med implementeringen av den nya läroplanen. Vi har skapat en större samsyn kring bedömningar och våra elever visar på mycket goda resultat.

Vi har påbörjat ett arbete med att integrera förskoleklass, grundskola och fritids vilket har lett till ökad trygghet och kontinuitet kring barnen under hela deras dag. Vi har påbörjat en kvalitetssatsning på fritidsverksamheten för att bland annat få den mer målstyrd. Fri- tidspersonalen har börjat med pedagogisk dokumentation för att tydliggöra läroprocessen.

De utvecklingsområden som nu känns mest angelägna för att nå världsklass är att vi be- höver fortsätta att höja kvalitén på fritidsverksamheten så att den blir mer målstyrd. Vi behöver också fortsätta att arbeta med pedagogisk dokumentation för att tydliggöra elevernas lärande även under fritidstiden.

Samarbetsformerna mellan ämneslärare, klasser, skola och fritids kan förbättras liksom vår interna kommunikation. Vi behöver också förbättra vår möteskultur och effektivitet.

Prioriterade åtgärder för utveckling

- Kvalitetssatsning inom fritidshemmen - Möteskultur och förbättrad effektivitet

- Fortsatt utveckling av gemensamma rutiner inom olika områden - Intern kommunikation

- Organisation för läromedel och förbrukningsmaterial

Kvalitetsredovisning upprättad av

Catrin Hyllander Nyqwist Rektor

Bilagor

 Bilaga 1 - resultattabeller

 Bilaga 2 Värdegrund Johannes skola 2010-2011

 Bilaga 3 Årshjul Johannes skola

 Bilaga 4 Årshjul IUP

Beslutad på Samverkansgruppens möte den 14 oktober 2011

(24)

Resultat i NP och LUS, tabeller

1. Resultat i nationella prov årskurs 3, svenska SVENSKA Antal Varav

sva

Godkända Icke godkända

Resultat 2011 %

Jämförelse 2010

Svenska klasser 43 6 41 2 98 100

Tvåspråkig klass 20 10 20 0 100 79

Flickor totalt 29 6 29 0 100 90

Pojkar totalt 31 10 29 2 93 95

Flickor sv klasser 22 4 22 0 100 100

Pojkar sv klasser 21 3 19 2 95 100

Flickor tvåspr. klass 9 2 9 0 100 80

Pojkar tvåspr. klass 11 8 11 0 90 78

Totalt 63 16 61 2 96 93

2. Resultat i nationella prov årskurs 3, matematik MATEMATIK Antal Godkända Icke

godkända

Resultat 2011 %

Jämförelse 2010

Svenska klasser 43 40 3 93 98

Tvåspråkig klass 20 20 0 100 79

Flickor totalt 31 31 0 100 87

Pojkar totalt 32 29 3 90 95

Flickor sv klasser 22 22 0 100 94

Pojkar sv klasser 21 18 3 86 100

Flickor tvåspr. klass 9 9 0 100 80

Pojkar tvåspr. klass 11 11 0 100 78

Totalt 63 60 3 90 92

3. Resultat LUS årskurs

SVENSKA Lus-punkt 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 a 18 b

Svenska klasser,43 st 3 3 4 19 8 5

Tvåspråkig klass, 20 st 15 3 1

Flickor totalt, 31 st 2 1 6 15 4 3

Pojkar totalt, 32 st 1 2 17 7 4 3

Flickor sv klasser, 22 st 2 1 1 12 4 2

Pojkar sv klasser, 21 st 1 2 4 7 4 3

Flickor tvåspråkig klass, 9 st 5 3 1

Pojkar tvåspråkig klass, 11 st 11

Totalt 63 st 3 3 19 22 8 6

4. Resultat LUS årskurs 3Inte redovisat i skolwebben

ENGELSKA Lus-punkt 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18a

Tvåspråkig klass, 20 st 10 5 3 2

Flickor, 9 st 3 4 1 1

Pojkar, 11 st 7 1 2 1

Totalt 20 st 10 5 3 2