Kandidatuppsats
Yoga och stress
En studie om huruvida kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt.
Författare: Emma Demitz-Helin Handledare: Laszlo Harmat Examinator: Johan Billsten Termin: 2021
Ämne: Psykologi Nivå: Kandidat Kurskod: 2PS60E
Abstrakt
Studiens syfte vara att med hjälp av kvalitativ forskningsmetod undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt. Sex personer, tre kvinnor och tre män intervjuades och underlaget från intervjuerna analyserades inspirerat av tematisk analys. Studiens resultat antyder att de kvinnliga respondenterna i högre utsträckning relaterar upplevd stress till situationer i hemmet eller kopplat till familjen och privatlivet än männen. Känslan, eller upplevelsen av stressen förefaller dock vara lika för män och kvinnor. Resultatet i studien indikerar att det finns en skillnad emellan könen i hur man använder teknikerna från yoga. I gruppen kvinnor visar resultaten att teknikerna används främst för att lindra en pågående upplevelse och känsla av stress. I gruppen män visar resultatet att man använder teknikerna för att undvika eller förhindra en situation som innebär stress. Slutsatsen är män och kvinnor, i viss uträckning, verkar ha olika bakomliggande faktorer (stressorer) till stress och att de tenderar att delvis använda yogateknikerna olika för att reglera och hantera stress.
Nyckelord
Yoga, stress, könsskillnader
Abstract
The purpose of the study is to use qualitative research methods to investigate whether women's and men's experience of yoga in relation to stress differs. Six people, three women and three men were interviewed and the material from the interviews was analyzed inspired by thematic analysis. The results of the study suggest that the female respondents to a greater extent relate perceived stress to situations in the home or linked to the family and private life than the men. However, the feeling, or experience of stress, seems to be the same for men and women. The results of the study indicate that there is a difference between the sexes in how they use the techniques of yoga. In the group of women, the results show that the techniques are mainly used to relieve an ongoing experience and feeling of stress. In the group of men, the results show that the techniques are used to avoid or prevent a situation that involves stress. The conclusion is that men and women, to some extent, seem to have different underlying factors (stressors) to stress and that they tend to partially use the yoga techniques differently to regulate and manage stress.
Keywords
Yoga, stress, genderdifferences
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Metod ... 6
2.1 Deltagare ... 6
2.2 Instrument... 7
2.3 Procedur ... 7
2.4 Etik ... 9
3. Resultat ... 10
3.1 Orsaker som leder till stress: ... 11
3.2 Stress och upplevd hälsa ... 13
3.3 Syfte och förväntningar med och på yogan ... 14
3.4 Yogans effekter på upplevelsen av stress ... 15
4. Diskussion ... 18
4.1 Huvudresultat ... 18
4.2 Metoddiskussion ... 24
4.3 Begränsningar ... 25
4.4 Avslutande reflektioner ... 25
1. Inledning
Weiten (2016) beskriver stress som ”alla förhållanden som hotar eller upplevs hota en persons välbefinnande, fysiskt eller psykiskt”. Faktorer som kan leda till stressreaktioner är många men kan delas in i kategorierna, frustration, konflikter och livshändelser eller förändringar och krav. Krav kan vara att känna sig stressad över saker som skall göras inom en viss tid, frustration kan grundas i att vi upplever att något står i vägen eller hindrar oss att nå ett mål, konflikt kan innebära att man upplever en oro att träffa människor man inte känner eller föreställer sig vara obehagliga. Livshändelser kan, utöver själva händelsen i sig, bestå i en stress i själva förändringsprocessen den innebär. (Weiten, 2016).
En definition av stress kan beskrivas som relationen mellan en individ och dess omgivning vilken hen upplever vara så krävande att den överstiger hens kapacitet och därför riskerar att påverka hens hälsa. (Lazarus & Folkman, 1984). Kroppen har en bra förmåga att anpassa sig efter fysiska utmaningar eftersom detta var en förutsättning för överlevnad långt bakåt i tiden. I vår moderna tid, har vi inte lika mycket påfrestningar i fysisk form, utan utmaningarna är snarare psykiska till sin karaktär. Det är dock samma kroppsliga stressreaktion som utlöses oavsett om påfrestningarna och utmaningarna vi möter är psykiska eller fysiska i sin form (Frankenhaeuser, 1993).
Stress drabbar de flesta precis som många människor har upplevt nedstämdhet eller stark trötthet. Resultat från studie gjord av Sahlgrenska akademin visar att över hälften av de yrkesverksamma kvinnor som sökte till primärvården för psykiska besvär eller besvär från rörelseorganen upplevde stress. (Holmgren, Fjällström & Hensing, 2010). Forskning beskriver att kvinnor är mer utsatta för stress än män och att en orsak kan vara att kvinnan bär en dubbel arbetsbörda eftersom hon ofta har ett större ansvar i hemmet och familjen i tillägg till sitt arbete. Mätningar har visat att efter arbetsdagens slut, sjunker stresshormoner och blodtryck för män, medan det omvänt ökar för kvinnor. Detta kan innebära en kontinuerlig brist på återhämtning hos kvinnor jämfört med män som kan leda till kronisk anspänning och således ha negativa konsekvenser för hälsan (Frankenhaeuser, 1993).
Symtom på stress kan te sig olika och skilja sig åt från individ till individ. Symtomen kan vara kramp i magen som en fysisk smärta eller en fysisk upplevelse av hjärtklappning och/eller ett tryck över bröstet. Det kan också upplevas som rastlöshet, man kan få en snabbare andning, ha känslor av panik eller känna sig mer irriterad, eller aggressiv än vad man vanligen upplever. Spänningar i kroppen som leder till värk och svettningar är också vanliga symtom på stress. Det är även vanligt att man upplever oro, svårigheter att koncentrera sig, eller att man kan känna sig handlingsförlamning kopplat till sin stress och en del har svårt att fatta beslut, kan uppleva sig själva apatiska och få skuldkänslor som konsekvens av stress. Eftersom individer får olika stressreaktioner så kan det vara av stor vikt att förstå och undersöka sin egen reaktion. Om man inte förstår sin egen reaktion så finns det en risk att det endast är reaktionen som hanteras och inte sambandet och situationen (Perski 2006).
Onda cirklar kan startas av stress. Människor som lever under långvarig stress, får inte sällan en viss påverkan på sin livsstil till följd av stressen och kan utveckla ett beteende som är skadlig för hälsan. Stress kan få människor att missbruka droger, röka, äta ohälsosamt och motionera mindre och därigenom ökar även risken för att olyckor inträffar. Under stress blir även individer mindre uppmärksamma på kroppsligt symptom som kan kräva behandling, till exempel högt blodtryck, höga blodfetter, knölar i bröstet och värk i kroppen (Lundberg & Wentz, 2004).
Skillnader i beteenden samt vilka psykologiska resurser en person besitter har verkan på hur människor påverkas och responderar på stress. Coping (på svenska hantering, eller bemästring) beskriver de kognitiva ansträngningar en person gör för att klara av en specifik situation som av personen upplevs vara förenad med stress. Lägger man samman de olika beteendena en individ har för att möta stress så bildas ett mönster som kan sägas utgöra en copingstrategi.
Copingstrategier kan delas in i två kategorier där problemfokuserad coping beskrivs som en strategi där individen fokuserar på att lösa problemen i sin omgivning medan känslofokuserad coping beskriver hur individen inriktar sig på att förändra eller minimera den känslobetonade reaktionen denne upplever i situationer med stress. I fallet där en person har en problemfokuserad copingstrategi, kommer hen aktivt söka information och
hjälp för att ta itu med situationen där stress uppstår. En person som har en känslofokuserad copingstrategi kommer snarare att söka stöd för att hantera sina känslor.
Detta kan innebära att personen vänder sig till andra i sin omgivning för samtal eller genom att arbeta med sig själv och att öka sin egna tolerans eller acceptans för det som denne själv inte kan påverka (Lazarus & Folkman, 1984).
För att nå välmående och en god hälsa kan olika former av fysisk aktivitet bidra och skapa goda effekter. FYSS (evidensbaserad handbok utformad för yrkeskategorier som arbetar med, att på olika sätt bidra till en ökad fysisk aktivitet) beskriver yoga, bland olika andra former av aktiviteter som främjar en god psykisk och fysisk hälsa (FYSS, 2011).
Centrum för idrottsforskning beskriver att uppskattningsvis utövar omkring en miljon svenskar yoga eller någon form av meditativa övningar (Centrum för idrottsforskning, 2020). 2019 fanns det ungefär 260 registrerade yogacenter hos Bolagsverket (https://modernpsykologi.se/2019/04/16/yoga-for-kropp-och-sjal/) uppskattningar som gjorts visar att cirka en miljon svenskar utövar någon form av yoga (https://www.idrottsforskning.se/yogans-halsoeffekter-vad-sager-forskningen/).
Det är inte lätt att hitta någon siffra som beskriver hur stor andel män respektive kvinnor som praktiserar yoga i Sverige idag. Dock kan man med stor sannolikhet påstå att, i Sverige utgörs majoriteten av kvinnor. 2016 genomfördes en större undersökning av Isos Public Affairs, i samarbete med tidningen Yoga journal och Yoga Alliance i USA, som visade att 28 procent av yogautövare bestod av män medan 72 procent utgjordes av kvinnor (Yoga Alliance, 2016). Min erfarenhet talar för att motsvarande förhållande kan gälla även i Sverige.
Yoga, så som vi uppfattar den idag, brukar beskrivas ha sitt ursprung 1893 då Swami Vivekananda genomförde ett besök i USA och höll ett framförande vid religionsparlamentet. I vår del av världen praktiseras främst asanas (kroppsställningar), pranayama (olika andningsövningar) och meditationstekniker (National Center for Complementary and Integrative Health, 2021).
I folkhälsomyndighetens rapport: Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen beskrivs flera olika studier som genomförts på arbetsplatser, där man infört yoga eller liknande mindfullness övningar i arbetsgrupper för att sedan mäta stress för att undersöka om man kunde se resultat i form av reducerad upplevd stress efter genomgången period.
Studierna som studerats beskriver att forskarna genomfört interventioner som kombinerat yoga med avslappning, mindfullness och meditation och i flertalet kunde man konstatera minskad upplevd stress och bättre kvalitet i sömnen jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Mätningarna genomfördes både direkt efter avslutad period och efter åtta veckor (Folkhäslomyndigheten 2021).
Ett genomfört forskningsprojekt har visat att yoga som träningsform har goda resultat och effekter på både fysiska och psykiska hälsofaktorer. Förutom uthållighet och ökad styrka så visade studien att yoga kan bidra till ökad stresstålighet och en ökad upplevelse av avslappning hos individen. Detta kan förklaras av att yoga fokuserar på helheten och ger den som praktiserar metoden en känsla av rörlighet, energi och avslappning. (Papp, Nygren-Bonnier, Gullstrand, Wändell, Lindfors, 2019).
Yoga används i västvärlden idag, som friskvård för hälsa men även i viss mån för personlig utveckling och teknikerna som praktiseras kan ofta överföras till utövarens egen vardag. Flera av metoderna syftar till att påverka det parasympatiska systemet och därigenom minska stresshormoner i kroppen och få en reducerande påverkan på upplevd stress (Desikachar, 1995).
I en studie fann man ett positivt samband mellan yoga och upplevd mental hälsa när man undersökte kvinnor som praktiserat yoga under två års tid eller mer. Studien, som utfördes på 24 kvinnor, visade att de som tränat yoga under en längre tid upplevde mindre ångest, frustration och kände sig mindre kraftlösa jämfört med kontrollgruppen (Yoshihara, Hiramoto, Sudo och Kubo 2011).
Viktiga begrepp:
Yoga, stress och könsskillnader
Yoga innefattar flera olika tekniker såsom asanas (kroppsställningar), pranayama (olika andningsövningar) och meditationstekniker
Stress är ett brett begrepp, men här avses faktorer som kan leda till stressreaktioner och kan delas in i kategorierna, frustration, konflikter och livshändelser eller förändringar och krav
Könsskillnader: i studien avses skillnader i män och kvinnors upplevelse av yogans förmåga att reducera stressfaktorer och främja mentalt välbefinnande.
Syfte:
Syftet med studien var att undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt.
Avgränsningar:
Studien fokuserade huvudsakligen på skillnader mellan hur män och kvinnor uppfattade att yoga påverkade deras upplevelse av stress i vardagen. Detta analyserades med hjälp av teorier och begrepp inom kognitionspsykologi samt socialpsykologi.
Frågeställningar:
Följande frågor utformades för att söka svar till studiens syfte:
1. Vad/vilka orsaker, upplever deltagarna, bidrar till stress i sin vardag?
2. Hur (om) upplever deltagarna att deras hälsa påverkas av stress?
3. I vilket syfte började deltagarna med yoga?
4. Vilken effekt har yoga haft på deltagarnas upplevelse av stress i sin vardag?
2. Metod
2.1 Deltagare
Studiens deltagare utgjordes av 6 personer, 3 kvinnor och 3 män, mellan 35 och 42 år (medelålder 39 år) vilka samtliga praktiserade yoga. Urvalet eftersträvade en jämn fördelning, lika många kvinnor som män och att samtliga deltagare hade någon form av yogapraktik. Samtliga respondenter fick, vid tillfället för intervjun, beskriva sin sociala status och familjesituation eftersom detta betraktades vara av intresse för studiens frågeställningar. Samtliga respondenter hade arbete och en sysselsättningsgrad som varierade mellan 80–100 procent. Respondenterna fick även redogöra för hur länge (det vill säga hur många års erfarenhet) och hur ofta de praktiserade yoga. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, och deltagarna som intervjuades var bekanta, till författaren av studien, genom de anläggningar och studios som deltagarna praktiserade yoga på (Langemar, 2008).
Tabell 1
Respondentdata
Kön Ålder
Hur länge respondenten praktiserat yoga
Hur ofta praktiserar respondenten yoga
Kvinna 42 4 år 2 gånger i veckan
Kvinna 41 3 år 1 gång i veckan
Man 39 1 år 2-3 gånger i veckan
Man 35 2 år 1 gång varannan vecka
Kvinna 37 5 år 2 gånger i veckan
Man 40 1 år 1 gång i veckan
Medelålder:
Medelålder kvinnor: 40 år Medelålder män: 38 år
Medelålder totalt: 39 år
Kommentar: Rubriken hur ofta praktiserar respondenten yoga avser hur ofta respondenten går på lärarledda klasser.
2.2 Instrument
Studiens resultat utformades med hjälp av intervjuer, vilka genomfördes individuellt och med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Frågorna utformades för att svara på frågeställningarna och för att uppnå studiens syfte. Intervjun inleddes med inledande frågor, för att bidra till att intervjupersonen känner sig bekväm i situationen.
Respondenterna fick, i slutet av intervjun, även möjlighet att fylla i med information i det fallet hen ansåg att intervjun missat någon som var viktigt för innehållet. Intervjun spelades in, med en telefon, och transkriberades sedan. Allt material har hanterats konfidentiellt och inga personnummer har uppgivits.
2.3 Procedur Datainsamlingsmetod
Metoden som valdes för studien var kvalitativ med avsikten att få ökad kunskap om hur informanterna upplevde yoga i förhållande till stress i sin vardag. Alla analysmetoder, som är språkliga och som leder till ett resultat i form av en text, kan beskrivas som kvalitativ metod. Langemar (2008) beskriver att kvalitativ metod är underordnad det språkliga. Kontakt med respondenterna togs initialt via chattverktyget messenger, och följdes upp med ett videosamtal för mer information om studien. Därefter fick de tillfrågade återkomma med sitt svar om huruvida de ville ställa upp på en intervju samt ge förslag olika datum och tid som passade dem. Respondenterna i studien informerades om deras uppgift som respondent och vilka villkor som gällde för deras deltagande.
Deltagandet var frivilligt och de hade rätt att avbryta sin medverkan. Informationen omfatta samtliga inslag i studien. Deltagarnas samtycke till medverkan i studien inhämtades innan genomförandet av intervjun. I syfte att skapa transparens, mellan intervjuare och respondent, fick samtliga deltagare ta del av underlaget och frågorna i förväg.
Inom kvalitativ forskning är intervjuer den mest använda metoden för att samla in material. Intervjun som låg till grund för resultatet i studien var semistrukturerad till sin karaktär vilket innebar att det fanns en struktur och grund, men att följdfrågor eller helt nya frågor tillkommer under intervjuns gång. (Langemar, 2008). En semistrukturerad intervjuguide sammanställes och dess frågor ämnade att stå i nära förhållande till studiens frågeställning (Langemar, 2008). Samtliga intervjuerna genomfördes individuellt och
intervjuguidens utformning syftade till att låta frågorna vara öppna och enkla att svara på utifrån den enskilde respondentens egna erfarenheter. Genom att frågorna var av öppen karaktär och guiden semistrukturerad i sin utformning gavs utrymmet och möjligheten att ställa följdfrågor för att fördjupa innehållet ytterligare.
Totalt genomfördes 6 intervjuer med lika många respondenter och totalt spelades cirka 3,5 timmars intervjumaterial in. Samtliga intervjuer genomfördes som videosamtal, dels med anledning av bekvämligheten och friheten det innebar, dels med orsak i den pandemi som pågick under studiens genomförande. Under intervjuerna strävade intervjuaren efter att respondenten upplevde att tillräckligt utrymme gavs och att hen kände att intervjuaren visade respekt och lyssnade utan att värdera eller bedöma svaren som rätt eller fel, bra eller dåligt. (Langemar, 2008). Intervjuerna transkriberades till text och texten analyserades därpå, inspirerat av tematisk innehållsanalys.
Analys
Metoden som använts för att analysera informationen, som blev resultatet av intervjuerna i studien, var inspirerad av tematisk analysmetod. Forskaren tolkar, strukturerar och komprimerar materialet parallellt och ofta beror tolkningen av, hur väl insatt forskaren är i det som ska tolkas (Langemar, 2008). Eftersom studiens intervjuer, och dess intervjuguide var av semistrukturerad karaktär har en deduktiv tematisk analys genomförts, påverkad av teorin, samtidigt som induktiv tematisk analys använts där empirin styrt analysen som görs.
I syfte att kategorisera och tematisera respondenternas svar på intervjuguiden genomfördes en innehållsanalys av materialet där frågeställningarna användes för att pröva om underlaget från intervjuerna kunde bidra till att svara på studiens syfte. Det transkriberade underlaget lästes igenom parallellt som de ord och meningar, vilka ansågs svara på syftet, markerades. Två tabeller i excel-ark upprättades därefter, för att strukturera informationen som framkommit vid intervjun på ett sätt som gjorde det mer överskådligt. Den första tabellen redogjorde för nyckelord hämtade från intervjuerna som genomförts med de kvinnliga respondenterna, medan den andra tabellen redogjorde för de manliga respondenterna. De ord och meningar som strukits under i det transkriberade materialet fördes in i tabellen under rubriken nyckelord som i sin tur sorterades in i de två
teman som blivit tydliga under analysen av texten, stress och yoga. Respektive tema delades in i ytterligare kategorier, se tabell 1. Meningar och citat från intervjuerna plockades ut för att presenteras i studiens resultat i syfte att öka tillförlitligheten (Lundman & Hällgren- Granheim, 2008).
2.4 Etik
Studien strävade efter att följa Vetenskapsrådets grundläggande principer vilket, enligt forskningskravet, innebär att den ämnar tillföra ny kunskap, av vikt för samhället samt enligt individskyddet, att vara utformad på ett sätt som innebär att inga av deltagarna i studien utsätts för skada, varken psykisk eller fysisk. Informationskravet tillgodosågs genom att respondenterna fick information om studiens syfte samt, fick tillgång till frågorna innan intervjun ägde rum. I följebrevet fick respondenterna information om att deltagandet var frivilligt och de hade rätt att avbryta sin medverkan. Informationen omfattade samtliga inslag i studien och gavs även muntligt i samband med intervjutillfället. Deltagarnas samtycke till medverkan i studien hämtades in, innan genomförandet (samtyckeskravet). Inga etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer identifierades i studien, där särskild tystnadsplikt krävts.
(konfidentialitetskravet). Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, är inte föremål för att utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (nyttjandekravet) (Vetenskapsrådet, 2020).
3. Resultat
Studiens syfte är att undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt.
Följande forskningsfrågor är utformade för att söka svar till studiens syfte:
1. Vad/vilka orsaker, upplever deltagarna, bidrar till stress i sin vardag?
2. Hur (om) upplever deltagarna att deras hälsa påverkas av stress?
3. I vilket syfte började deltagarna med yoga?
4. Vilken effekt har yoga haft på deltagarnas upplevelse av stress i sin vardag?
Resultatet bygger på materialet från intervju med sex intervjukandidater, varav tre kvinnor och tre män. Resultatet presenteras utifrån de teman (stress och yoga) som uppstod som ett resultat av analysprocessen samt utifrån de fyra kategorier, orsaker som leder till stress, stress och upplevd hälsa, syfte och förväntningar med och på yogan och yogans effekt på upplevelsen av stress, som framkom under analysen av intervjuerna.
Eftersom syftet med studien är att undersöka skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och yoga som metod, presenteras även resultatet nedan utifrån kön.
Tabell 2
Resultat kvinnor
Frågeställning Nyckelord Tema Kategorier
Vad/vilka orsaker, upplever deltagarna, bidrar till stress i sin vardag?
Inte räcka till, ej tillräckligt med tid, hinner inte, familjen, hämta lämna, glömmer bort, sjuk familjemedlem, arbetsrelaterat,
organisationsförändring,
Stress Orsaker som leder till stress
Hur (om) upplever deltagarna att deras hälsa påverkas av stress?
Oro, ängslig, irritation,
koncentrationssvårigheter, dåligt samvete, sur, ilska, sömnsvårigheter.
Stress Stress och upplevd hälsa
I vilket syfte började deltagarna med yoga?
Rekommenderad lugn träning av läkare, hälsa för kroppen och själen, andningstekniker för att få hjälp med stress, Kronisk värk, nyfiken på meditation, tekniker för att hantera stress. Rörelseträning i sin dagliga träningsrutin,
yoga Syfte med
yogan/förväntningar
Vilken effekt har yoga haft på deltagarnas upplevelse av stress i sin vardag?
Flera effekter, inspiration i vardag och i livet, uppmärksamhet över egna tankar, beteende, ökad acceptans, mer ro, kan somna under klassen,
långsammare tankar, använder teknikerna hemma när stress uppstår, ett lugn och en stillhet under klasserna komma ned i varv och få distans, kan släppa taget, bättre hjälp att somna, hantera stress med andningstekniker,
yoga Yogans effekt på
upplevelsen av stress
Tabell 3 Resultat män
Frågeställning Nyckelord Tema Kategorier
Vad/vilka orsaker, upplever deltagarna, bidrar till stress i sin vardag?
Inte räcka till, deadlines på jobb, högt tempo, tid, stort ansvar på arbetet, ekonomi, renovering av hemmet
Stress Orsaker som leder till stress
Hur (om) upplever deltagarna att deras hälsa påverkas av stress?
Irritation, frustration, dåligt samvete, svårt att prioritera, träning och hälsosamma val blir lidande, otillräcklighet, nedstämdhet
Stress Stress och upplevd hälsa
I vilket syfte började deltagarna med yoga?
Ökad rörlighet, i syfte att förbättra resultat i annan träning, Komplettera ordinarie träningsrutin med
rörlighetsträning, minska skaderiskerna i övrig träning, flexibilitet, metoder för att bli skärpt/skarpsynt, öka
koncentrationen, djupare avslappning, återhämtning
Yoga Syfte med
yogan/förväntningar
Vilken effekt har yoga haft på deltagarnas upplevelse av stress i sin vardag?
Flera effekter utöver träning av fysisk form, guidad meditation för ökad skärpa, större fokus på jobb, bättre beslut och prioritering, inte lika många situationer som upplevs stressiga, kontroll av sin situation har ökat mer lugn inför presentationer, större handlingskraft i sin vardag, inspirerad till att vara sann mot sig själv.
Yoga Yogans effekt på upplevelse av stress
3.1 Orsaker som leder till stress:
Samtliga respondenter, kvinnor och män, angav vid intervjun, att det finns faktorer i deras vardag som ger upphov till stress. De tre kvinnliga respondenterna beskrev samtliga, stress som en känsla av att inte räcka och vidare som att inte ha tillräckligt med tid att hinna med vad man önskar hinna med. En av kvinnorna beskrev att stress är vanligt förekommande i hennes liv och att hon upplever stressen delvis dygnet runt. Hon
berättade att hennes sambo arbetar väldigt mycket och därav så får hon ta ett större ansvar när det gäller att lämna och hämta barnen på deras fritidsaktiviteter.
”Under vissa perioder så känner jag stress dygnet runt. Jag somnar stressad och jag vaknar stressad”
En annan av de kvinnliga respondenterna beskrev att familjens dagar är fulla med aktiviteter, skola och jobb. Under året har hon upplevt att situationen har varit extra tuff eftersom hennes egen mamma har varit sjuk och det har påverkat henne mycket. En, av kvinnorna i intervjun, berättade om hur det stressar henne att det sällan blir som de har planerat för, och vidare att hon känner stress när saker glöms bort. En kvinna hänvisade till arbetet som bidragande faktor till hennes upplevelse av stress. Hon berättade om en organisationsförändring som inneburit att hon får en ny chef och delvis nya kollegor. Hon talade om förändringen och beskrev att det har varit väldigt många otydligheter kopplat till organisationsförändringen och hon har upplevt stress av ovetskapen om vad som kommer hända och hur det kommer att påverka henne.
Även de manliga respondenterna beskrev stress som mycket vanligt förekommande i vardagen. En av de manliga respondenterna beskrev sitt arbete som mycket fokuserat på att hinna med utsatta deadlines. Han berättade att mycket av hans arbete utförs i projektform, och att det i sig innebär ett högt tempo, där stort ansvar vilar på honom när det gäller att hinna med till utsatt tid. Konsekvensen blir att andra får lida om han inte hinner och då blir hela företaget lidande. En annan av de manliga respondenterna beskrev en liknande situation, med många deadlines och ständigt nya mål som ska nås kopplat till försäljning. Hans lön är dessutom delvis provisionsbaserad vilket han beskriver påverka hur mycket stress han upplever.
”Har jag uppnått säljmålen tidigt en månad, blir det mindre stress såklart, jämfört med månader där jag säljer lägre och jag får jaga mer”.
En av de manliga respondenterna lyfte hemmet som en bakomliggande orsak till stress.
Han lever med sin fru och tre barn i ett större hus, ett renoveringsobjekt de köpte för två år sedan, utanför staden. Han beskriver att ansvaret att renovera och bygga vilar på honom och det är svårt att få tiden att räcka till med ett heltidsarbete och tre små barn. En av respondenterna lyfte att ekonomin har varit delvis ansträngd under det senaste året eftersom hans sambo blivit, först permitterad och därefter arbetslös. Förändringen beror
på pandemin och har varit orsak till en stress för både honom och sambon under många månader.
3.2 Stress och upplevd hälsa
Samtliga respondenter, både kvinnliga och manliga, beskrev vid intervjun, att de upplever att deras hälsa påverkas av stress. En av de kvinnliga respondenterna berättade att hon blir orolig och ängslig och får svårt att fokusera när hon är stressad. En annan av kvinnorna talade om att hon lättare blir irriterad över småsaker i samband med stress och att hon ofta får dåligt samvete gentemot sin man och sina barn eftersom hon känner att varit sur och arg utan orsak. Den tredje kvinnan beskrev att hon får svårt att sova eftersom hon inte kan sluta älta problem vid sänggående.
”Det blir en ond cirkel. Jag kan inte sova eftersom jag är stressad och orolig och därför är jag konstant trött och saknar energi. Det i sig gör att jag lättare blir stressad”.
Två av de manliga respondenterna beskrev irritation och frustration som en konsekvens av att vara stressad. Den ena berättade att det skapar frustration att inte ha tid att lägga ner det arbete som behövs på ett projekt för att det ska blir bra resultat och vidare att det skapar dåligt samvete och känns jobbigt att leverera något på jobb, som är av sämre kvalitet än vad han brukar leva upp till. Han brukar då anklaga sig själv och bli irriterad på sig själv. Den andra av de manliga respondenterna som beskrev irritation och frustration som en konsekvens av att vara stressad beskriver att det blir svårare att göra bra prioriteringar och veta vad han ska lägga sin tid på när han befinner sig i en situation där han är stressad. Han berättade att det ofta resulterar i att han försöker göra allt på samma gång och att det inte sällan får sena kvällar med övertid på jobbet som konsekvens.
Båda uppgav även att sunda vanor som, träning och hälsosamma val gällande mat blir lidande när de upplever stress. Den tredje manliga respondenten uppgav en känsla av otillräcklighet vid stress och att han har ofta känner sig nedstämd under perioder där han upplever stress. Han beskrev att det inte finns tid över att göra saker han tycker är roligt och att relationen med både sambon och barnen blir lidande eftersom han behöver lägga tid på jobb och husrenovering. Han har, vid et par perioder i sitt liv, gått i samtalsterapi för sin nedstämdhet.
3.3 Syfte och förväntningar med och på yogan
I intervjun framkom det att två av de manliga respondenterna kommit i kontakt med yoga första gången då det erbjöds på den träningsanläggning som de utövade sin andra fysiska aktivitet. De beskrev bägge två att de sannolikt inte skulle hittat till yogan som träningsform annars. De övriga fyra (en man och tre kvinnor) beskrev att de aktivt sökt sig till yoga som träningsform. Två av dem berättade att de började med att de hittat yoga på Youtube som de tränat till ett antal gånger innan de bestämde sig för att vända sig till en yogastudio för att börja träna där. En av kvinnorna blev introducerad till yoga av en väninna som gått till en yogastudio under en längre tid. En av de kvinnliga respondenterna berättade att hon i samband med en sjukskrivning för utmattningssymptom fick rekommenderat lugnare former av träning av sin läkare och då kom i kontakt med yoga för första gången.
En kvinna beskrev att hon ville hitta en träningsform som var hälsosam för både kroppen och själen. Hon hade fått höra att man lärde sig andningstekniker i yogan som kunde hjälpa vid stress och hon var utöver det nyfiken på att lära sig meditera. Hon berättade även att hon sökte en träningsform som var skonsam för leder eftersom hon i perioder lider av värk. En andra av de kvinnliga respondenterna uppgav att den främsta anledningen var att få lära sig tekniker för att hantera stressen hemma, genom andning och meditation men även att hon önskade få in mer rörelseträning i hennes ordinarie träningsrutin som främst bestod av löpning och spinning tidigare. Den tredje kvinnan, som fått rekommendationen att utöva lugnare former av träning, beskrev i intervjun att hon hört talas om att yoga kunde hjälpa till och lindra stress och att hon var nyfiken på om det stämde.
Två av de manliga respondenterna beskrev i intervjun att det främsta syftet med att börja träna yoga var att komplettera sin ordinarie träningsrutin med rörlighetsträning för att minska skaderisken men också för att få en ökad flexibilitet i den träning de huvudsakligen utövade. Alla tre manliga respondenter angav att de varit nyfikna på meditation och två av dem beskrev att de ville lära sig tekniken för att hur det skulle kunna bidra till större förmåga att fokusera på jobb. En av dem utvecklade resonemanget i intervjun och berättade hur han ville lära sig metoder för att kunna bli mer skärpt och skarpsynt även i situationer som han upplevde som stressfulla på sin arbetsplats.
”Det vore fantastiskt att kunna gå in i en arbetsuppgift med lugnet som jag upplever i meditationen istället för stressen över att missa en deadline”
Han var intresserad av att vässa sina egna förmågor att öka koncentrationen när det behövdes men även hitta tekniker för djup avslappning för att kunna återhämta sig efter en stressig period på jobbet.
3.4 Yogans effekter på upplevelsen av stress
På frågan: - kan du beskriva vad yogan har gett dej för effekter över tid beskriver alla de tre kvinnliga respondenterna att yogan fyllt flera olika syften och att själva den fysiska träningen endast utgjort en av delarna. Kvinnorna beskrev, samtliga på ett liknande sätt, att yogan har påverkat dem och varit inspirerande utifrån många olika aspekter och perspektiv i vardagen och i livet generellt. Två av kvinnorna beskrev att, som en effekt av yogan, har de börjat uppmärksamma vilka tankar de har och vilka beteende tankarna medför. En av kvinnorna utvecklade detta vidare och beskrev att hon upplevde en större acceptans när saker i vardagen inte blir som planerat och kan ta vissa situationer med lite mer ro. En av kvinnorna beskrev vid intervjun att yogaklasserna hon går på, främst är av lugnare och meditativ karaktär. Under klasserna händer det ofta att hon somnar en stund i slutet. Hon berättade att hon upplever ett sådant lugn och en sådan stillhet i sig själv under de här klasserna och att hon försökt att använda samma tekniker då hon känner stress i andra situationer i vardagen.
”Jag somnar ofta på yogaklassen eftersom jag kan slappna av då. Det är som att allt blir mer stilla i hela kroppen och tankarna rör sig långsammare”
Samma kvinna beskrev även att det blivit enklare att förhålla sig själv till det hon inte kan kontrollera och att hon, när hon hamnat i ett läge där hon upplever att hon tappat kontrollen, kan påminna sig själv om att hon kan släppa taget om det som hon inte själv kan påverka. Även de andra två kvinnorna beskrev under intervjun att de, under yogaklasser, upplever ett lugn och en harmoni med sig själva. En av dem beskrev yin- yogan som effektiv för att komma ned i varv och få distans till det som stressar. Hon berättade att hon har tagit för vana att utöva yin-yoga på egen hand under 20 minuter innan hon går och lägger sig flera kvällar i veckan. Hon beskrev att det hjälpt henne mycket att komma ned i varv och kunna somna, särskilt under perioder när hon upplever
stor stress. En annan av kvinnorna talade om situationerna, som skapar stor stress i hennes vardag, som mer hanterbara sedan hon börjat använda de andningstekniker hon lärt sig i yogaklasserna. Hon exemplifierade genom att skildra hur hon använde andningsteknikerna vissa morgnar när hon blir stressad över att barnen tjafsar, samtidigt som det är bråttom och allt ska fixas inför att barnen ska komma iväg till förskola och skola samtidigt som hon själv ska hinna i tid till jobb. Hon berättade att hon ofta går in på toaletten, och andas lugnt i någon minut, när hon känner att det är för mycket och att hon börjar bli irriterad och att hon tycker att det hjälpt henne många gånger.
På frågan: - kan du beskriva vad yogan har gett dej för effekter över tid beskrev även samtliga manliga respondenterna, precis som de kvinnliga, att yogan fyllt flera olika syften och att själva den fysiska träningen endast utgjort en av delarna. En av de manliga respondenterna berättade i intervjun att han numera använder sig av guidade meditationer flera gånger i veckan på sitt jobb. Han beskrev att meditationerna är korta, kanske fem minuter max, och att han vanligtvis lyssnar på dem i samband med sin lunchpaus och/eller under eftermiddagen. Han förklarade att teknikerna bidragit till att han känner ett större fokus och tycker att han har fått lättare att ta beslut och prioritera sitt arbete sedan han börjat med meditationerna. Vidare resonerade han att han därigenom upplever att han kan undvika att hamna i lika många situationer där stress uppstår och på så vis kunna kontrollera sin arbetssituation bättre. Han uttryckte att metoderna, han lärt sig hittills, varit så framgångsrika att han nu har anmält sig till en renodlad meditationskurs under våren för att få lära sig mer och kunna ta till sig fler tekniker för att på sikt bli ännu bättre på att skapa en stressfri vardag. En annan av de manliga respondenterna delade en liknande beskrivning av effekterna av yogaträningen. Han berättade att han börjat använda sig av andningsteknikerna han lärt sig under yogaklasserna på sitt arbete. Han utvecklade att det hela hade börjat med en presentation som han skulle hålla för en större grupp av chefer, och han inför denna varit både nervös och stressad. Presentationen blev av olika orsaker försenad i tid och han fick vänta cirka tio minuter på att det skulle bli hans tur. Under tiden han väntade, kände han hur hans puls började öka och hur han plötsligt fick svårare att andas lugnt. Han beskrev vidare att han först blivit rädd och tänkt att han inte skulle klara av att prata alls när det blev hans tur, men hur han sedan börjat fokusera på sitt andetag, så som han lärt sig under sin yogaträning. Efter bara någon minut så märkte han att hans puls gått ned och att lugnet började återvända igen. Han förklarade
att, efter den här händelsen, så har han börjat göra andningsövningarna innan varje presentation och på så sätt undviker han att hamna i situationer där han känner sig stressad och nervös. Han berättade att han har tagit för vana att stanna till lite, innan han går in i ett möte eller i ett samtal, för att ta några medvetna långa andetag, för att sedan vara fullt fokuserad och lugn i sig själv när han väl går in.
”Jag yoga andas innan jag blir stressad, för att slippa bli stressad”.
Den tredje respondenten beskrev också exempel där han använder tekniker från yogan i sin vardag men utifrån yogans mer filosofiska inslag. Under intervjun förklarade han att han blivit inspirerad av en text som hans yogalärare ibland läser i samband med yogaklassen. Texten: -yamas, beskriver vårt sociala förhållningssätt med syfte att balansera vårt beteende och hur vi möter omvärlden och andra människor. Han utvecklade närmare att texten kommit att inspirera honom till att vara mer sann mot sig själv och att det i sin tur inneburit att han gör val som ligger mer i linje med hans egna värderingar och agera enligt det som känns mest rätt utifrån sina egna åsikter. När han, under intervjun, ombads att reflektera kring om, och i så fall hur, det har påverkat hans upplevelse av stress så förklarade han att det inneburit att flera situationer på jobb blivit enklare att hantera eftersom han känner sig både mer beslutsam och därigenom har större handlingskraft i det vardagliga.
4. Diskussion
I kommande avsnitt diskuteras studiens resultat. Resultatet prövas och värderas i relation till tidigare studier och forskning som presenterats i introduktionen. I metoddiskussionen presenteras vidare studiens styrkor och svagheter vilka bör beaktas i samband med att slutsatser görs utifrån resultatet.
4.1 Huvudresultat
Resultatdiskussionen är utformad efter studiens syfte, att undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt. Diskussionen redogörs för utifrån de frågeställningar som låg till grund för intervjun och således studiens resultat, i syfte att presentera iakttagelser i relation till tidigare referenser.
4.1.1 Faktorer som leder till stress
Resultatet i studien visar att samtliga respondenter, kvinnor och män, har faktorer i deras vardag som ger upphov till stress vilket enligt Weitens (2016) definition innebär att samtliga upplever faktorer som hotar eller upplevs hota deras välbefinnande, fysiskt eller psykiskt.
De tre kvinnliga respondenterna beskrev samtliga, stress som en känsla av att inte räcka till och vidare som att inte ha tillräckligt med tid att hinna med vad man önskar hinna med vilket bekräftas av Lazarus & Folkman, (1984) som definierar stress som relationen mellan en individ och dess omgivning vilken hen uppfattar som krävande eller överstiger dennes resurser och därför riskerar att påverka hens hälsa. Resultatet i studien visar bakomliggande faktorer till stress inom samtliga kategorier som beskrivs av Weiten (2016), frustration, konflikter och livshändelser eller förändringar och krav.
4.1.1.1 Skillnader män och kvinnor
Vidare så visar resultatet från intervjuerna att samtliga kategorier, återfinns inom bägge könen men med skillnaden att kategorierna oftare kopplades till situationer i hemmet och inom familjen i kvinnornas beskrivning medan samma kategorier kopplades till arbetsplatsen oftare i männens beskrivningar. Ett exempel på detta är kategorin krav som kan illustreras av en av kvinnorna som berättade att hennes sambo arbetar väldigt mycket och därav så får hon ta ett större ansvar när det gäller att lämna och hämta barnen på deras
fritidsaktiviteter. Samma kategori, krav, illustreras i resultatet av en man som berättade att mycket av hans arbete utförs i projektform, och att det i sig innebär ett högt tempo, där stort ansvar vilar på honom när det gäller att hinna med till utsatt tid. Endast en av kvinnorna hänvisade stress till sin arbetsplats medan samtliga respondenter inom gruppen män hänvisade till sin arbetsplats på frågor om vad som låg bakom upplevelser av stress i vardagen. Omvänt hänvisade endast en man till hemmet som bakomliggande faktor till upplevelser av stress i jämförelse med gruppen kvinnor där samtliga hänvisade till hemmet och familjen som bakomliggande orsak till stress.
Frankenhaeuser, (1993) hänvisar till att forskning beskriver kvinnor som mer utsatta för stress än män och att en orsak kan vara att kvinnan bär en dubbel arbetsbörda eftersom hon ofta har ett större ansvar i hemmet och familjen i tillägg till sitt arbete. Resultatet från intervjuerna styrker forskningen så till vida att kvinnorna i studiens resultat i större utsträckning beskriver hemmet som bakomliggande orsak till stress. En av kvinnorna beskrev att stress är vanligt förekommande i hennes liv och att hon upplever stressen delvis dygnet runt. Samtliga respondenter inom gruppen kvinnor uppgav att de arbetade minst 80 procent och samtliga kvinnor uppgav både hemmet, familjen och sin arbetsplats som bakomliggande orsak till upplevd stress. Motsvarande jämförelse av resultatet i gruppen män visar att endast en av de manliga respondenterna hänvisar till hemmet som en av de bakomliggande orsakerna till stress utöver sin arbetsplats och att ansvaret att renovera och bygga vilade på honom och det är svårt att få tiden att räcka till med ett heltidsarbete och tre små barn.
4.1.2 Stress påverkar hälsan
Samtliga respondenter, både kvinnliga och manliga, beskrev vid intervjun, att de upplever att deras hälsa påverkas av stress. Symtom på stress kan te sig olika och skilja sig åt från individ till individ (Perski 2006). Både bland de kvinnliga och de manliga respondenterna återkom beskrivningarna oro och ängslighet som ett vanligt förekommande symtom vid stress, vilket även beskrivs i teorin som individuella upplevelser av symtom på stress.
(Perski 2006). Svårigheter att koncentrera sig, eller handlingsförlamning är vanligt förekommande kopplat till stress och bägge könen beskrev svårigheter kopplat till koncentrationen som en konsekvens av stress. (Perski 2006). Onda cirklar kan startas av stress. Individer som lever under långvarig stress, får ofta en påverkan på livsstil och utvecklar ett beteende som är skadlig förhälsan. Stress får individer att missbruka droger,
röka, äta ohälsosamt och motionera mindre samt ökar risken för olyckor. Under stress är individer mindre uppmärksamma på kroppsligt symptom som kan kräva behandling, till exempel högt blodtryck, höga blodfetter, knölar i bröstet och värk i kroppen (Lundberg
& Wentz, 2004).
4.1.2.1 Skillnader män och kvinnor
De kvinnliga respondenterna beskrev en generell svårighet att hålla fokus, medan männen i större uträckning beskrev en mer specifik situation utifrån svårigheten att göra rätt prioriteringar i samband med sitt arbete. Frankenhaeuser, (1993) beskriver att kvinnor är mer utsatta för stress än män och att en orsak kan vara att kvinnan bär en dubbel arbetsbörda eftersom hon ofta har ett större ansvar i hemmet och familjen i tillägg till sitt arbete. Möjligen speglas denna beskrivning i svaren från respondenterna där situationerna i större utsträckning specifikt kopplas till arbetet utifrån perspektivet i de manliga respondenterna. En av de manliga respondenterna beskrev att det blir svårare att göra bra prioriteringar och veta vad han ska lägga sin tid på när han befinner sig i en situation där han är stressad. Han berättade att det ofta resulterar i att han försöker göra allt på samma gång och att det inte sällan får sena kvällar med övertid på jobbet som konsekvens. Även irritation och frustration förekommer inom bägge könens beskrivningar av upplevelser kopplat till stress, och även här relaterar männen i högre grad till upplevelser som har med arbetet att göra jämfört med kvinnorna. En av kvinnorna talade om att hon lättare blir irriterad över småsaker i samband med stress och att hon ofta får dåligt samvete gentemot sin man och sina barn eftersom hon känner att varit sur och arg utan orsak. När de manliga respondenterna beskrev irritation och frustration som en konsekvens av att vara stressad så var beskrivningarna i högre grad arbetsrelaterade. Frankenhaeuser, (1993) beskriver att mätningar har visat att efter arbetsdagens slut, sjunker stresshormoner och blodtryck för män, medan det omvänt ökar för kvinnor. Detta kan innebära en kontinuerlig brist på återhämtning hos kvinnor jämfört med män som kan leda till kronisk anspänning och således ha negativa konsekvenser för hälsan (Frankenhaeuser, 1993). En manlig respondent berättade att det skapar frustration att inte ha tid att lägga ner det arbete som behövs på ett projekt för att det ska blir bra resultat och vidare att det skapar dåligt samvete och känns jobbigt att leverera något på jobb, som är av sämre kvalitet än vad han brukar leva upp till. Han brukar då anklaga sig själv och bli irriterad på sig själv.
Beskrivningen talar för att de manliga respondenterna i högre utsträckning kopplar de
stressrelaterade symtomen till sitt arbete snarare än till hemmet vilket även belyser mätningarna som beskrivs av Frankenhaeuser (1993).
4.1.3 I vilket syfte började respondenterna med yoga
I resultatet framgår det att 4 av de totalt 6 respondenterna medvetet vänt sig till yoga som metod medan 2 av respondenterna beskrev att de börjat yoga av anledningen att den träningsanläggning som de utövade sin andra träning på, erbjöd även yoga och därvid blivit nyfikna på att testa. Samtliga respondenter sökte någon form av friskvård i form av fysisk aktivitet i yogan. Bägge könen angav yoga som ett komplement till övrig fysisk aktivitet för att öka, alternativt behålla rörligheten. Av de fyra respondenterna, vilka representerades av bägge könen, som medvetet vänt sig till yoga som metod, angav samtliga att de sökte metoder för att hantera stress, tekniker för djupare avslappning och hjälp med återhämtning. Resultatet i studien bekräftar beskrivningen av Desikachar (1995), att yoga används i västvärlden idag, främst som friskvård för hälsa men även i viss mån för personlig utveckling och teknikerna som praktiseras kan ofta överföras till utövarens egen vardag. Männen och kvinnornas beskrivelse av varför de börjat med yoga har flera likheter såsom ökad rörlighet, komplement till övrig träning och tekniker för avslappning. Metoderna inom yoga syftar enligt Desikachar, (1995) till att minska stresshormoner i kroppen och få en reducerande påverkan på upplevd stress och studiens resultat belyser detta genom respondenternas syfte med sin yogapraktik. Respondenter inom bägge könen beskrev att de önskad lära sig tekniker för avslappning och stresshantering och stärker därigenom resultaten från de forskningsprojekt som kunnat visa yogans effekter på både fysiska och psykiska hälsofaktorer, där yoga kan bidra till ökad stresstålighet och en ökad upplevelse av avslappning hos individen och beskriver vidare att det förklaras av att yoga fokuserar på helheten och ger den som praktiserar metoden en känsla av rörlighet, energi och avslappning. (Papp m.fl, 2019).
4.1.3.1 Skillnader män och kvinnor
Trots att flera likheter återfinns hos både de manliga och kvinnliga respondenterna så finns det ett par saker som skiljer sig åt emellan könen i studiens resultat. Samtliga tre manliga respondenter angav att de varit nyfikna på meditation och två av dem beskrev att de ville lära sig tekniken för att hur det skulle kunna bidra till större förmåga att fokusera på jobb. Trots att det även, i resultatet som rör kvinnornas syfte med yoga, återfinns en
önskan om att lära sig meditera, så kopplar ingen av kvinnorna samman det med sin arbetsplats eller sin profession på liknande sätt som männen. En av de manliga respondenterna ville lära sig metoder för att kunna bli mer skärpt och skarpsynt även i situationer som han upplevde som stressfulla på sin arbetsplats, medans en kvinnlig respondent uppgav att den främsta anledningen var att få lära sig tekniker för att hantera stressen hemma, genom andning och meditation.
4.1.4 Yogans effekter på upplevelsen av stress.
Respondenter från bägge könen, beskriver att yogan har haft effekter och påverkat dem i situationer med stress, kopplat till deras vardag, och resultatet visar att både männen och kvinnorna upplevde effekter på stressrelaterade situationer och stressrelaterade symtom.
Således kan studiens resultat stärka de iakttagelser som beskrivs i Folkhälsomyndighetens kartläggande litteraturöversikt där flera olika studier konstaterar minskad upplevd stress på arbetsplatser som infört yoga eller mindfullnessövningar (Folkhälsomyndigheten 2021).
Resultatet avseende bägge könen skildrar ett positivt samband mellan yoga och upplevd mentalt välbefinnande, om än med vissa skillnader som redogörs för i nästa avsnitt. Bägge grupper visar att de upplevde en större acceptans, en ökad upplevelse av lugn, fick lättare att förhålla sig till det som inte går att kontrollera och upplevde större harmoni med sig själva. Resultatet överensstämmer med studie som funnit ett positivt samband mellan yoga och upplevd mental hälsa där man undersökte kvinnor som praktiserat yoga under två års tid eller mer (Yoshihara, Hiramoto, Sudo och Kubo 2011). Lazarus & Folkman, (1984) skildrar coping som de kognitiva ansträngningar en person gör för att klara av en specifik situation som av personen upplevs vara förenad med stress. Lägger man samman de olika beteendena en individ har för att möta stress så bildas ett mönster som kan sägas utgöra en copingstrategi. Utifrån den beskrivningen och studiens resultat avseende yogans effekter på upplevelsen av stress kan ett resonemang föras kring huruvida yoga har blivit en del av respondenternas copingstrategi för att möta stress (Lazarus &
Folkman, 1984).
4.1.4.1 Skillnader män och kvinnor
Trots flertalet likheter i yogans effekt på upplevelsen av stress emellan könen kunde även skillnader utläsas i studiens resultat. Resultatet avseende de manliga respondenterna
avspeglar återigen hur de är mer angelägna att koppla effekterna till situationer som uppstår på arbetsplatsen eller kopplat till den enskildes professionella roll. Resultatet avseende de kvinnliga respondenterna avspeglar i större utsträckning situationer av privat karaktär, i hemmet och familjen. Resultatet från de kvinnliga respondenterna beskriver i stor utsträckning hur de använde sig av tekniker från yogan för att hantera sina känslor under en pågående situation som upplevs som stressande. Ett exempel på detta skildras i en av kvinnornas beskrivning i hur hon börjat använda de andningstekniker hon lärt sig i yogaklasserna. Hon exemplifierade genom att skildra hur hon använde andningsteknikerna vissa morgnar när hon blir stressad över att barnen tjafsar.
Copingstrategier kan delas in i två kategorier där problemfokuserad coping beskrivs som en strategi där individen fokuserar på att lösa problemen i sin omgivning medan känslofokuserad coping beskriver hur individen inriktar sig på att förändra eller minimera den känslobetonade reaktionen denne upplever i situationer med stress. (Lazarus &
Folkman, 1984). Enligt ovanstående resonemang, där yoga kan utgöra en del av en individs copingstrategi för att hantera och möta stress, skildrar resultatet från de kvinnliga respondenterna i större utsträckning än detsamma avseende de manliga respondenterna, känslofokuserad coping. Ytterligare exempel på detta framställdes i resultatet där en av kvinnorna berättade att hon upplever ett sådant lugn och en sådan stillhet i sig själv under yoga-klasser och att hon försökt att använda samma tekniker då hon känner stress i andra situationer i vardagen.
Resultatet från de manliga respondenterna beskriver i större utsträckning hur de använde sig av tekniker från yogan för att hantera situationen som upplevs som stressande, med tekniker från yogan snarare än känslorna som uppstår. Detta kan illustreras med en av de manliga respondenterna som börjat meditera under luncherna och förklarade att teknikerna bidragit till att han känner ett större fokus och tycker att han har fått lättare att ta beslut och prioritera sitt arbete sedan han börjat med meditationerna. Han beskrev att han därigenom upplever att han kan undvika att hamna i lika många situationer där stress uppstår. Lazarus & Folkman, (1984) menar att i det fallet där en person har en problemfokuserad copingstrategi, kommer hen aktivt söka information och hjälp för att ta itu med situationen där stress uppstår. Enligt ovanstående resonemang, där yoga kan utgöra en del av en individs copingstrategi för att hantera och möta stress, kan resultatet i studien tyda på att de manliga respondenternas upplevelse av yogan effekt på
upplevelsen av stress i större utsträckning skildrar problemfokuserad coping (Lazarus &
Folkman, 1984).
4.2 Metoddiskussion
Studiens syfte och frågeställningen ämnade att vara undersökande, och avsåg att ge en djupare förståelse i ämnet varvid kvalitativ metod valdes gör att genomföra studien.
Validitet har samma vikt i kvalitativa studier, som i kvantitativa, medan reliabilitet, som står för tillförlitliga mätningar inte är meningsfullt att beskriva i en kvalitativ studie.
Validitet i kvalitativ metod beskriver kvalitet, trovärdighet och meningsfullhet (Langemar, 2008).
Langemar beskriver att det i kvalitativa studier, ändå är möjligt och viktigt, att bedöma resultatets generaliserbarhet till den population eller ämne man studerar. Kvalitativ generaliserbarhet utgörs av två delar, där den ena handlar data, datainsamling och dess relation till frågeställningen (Langemar, 2008). För den här studien har relevanta frågor, för fenomenet studien ämnar undersöka, utformats. Den andra aspekten av kvalitativ generaliserbarhet avser huruvida resultatet går att applicera på populationen. Detta avser huruvida urvalet gjorts på rätt sätt och att de kvaliteterna man funnit verkligen finns å ena sidan, och huruvida man har fått med alla relevanta kvaliteter. Även urvalet av respondenter som gjorts för studien får anses vara relevant för att undersöka fenomenet som studien ämnar undersöka. Kvalitativ generaliserbarhet kan beskriva hur täckande eller uttömmande resultatet är för syftet och i de fallet studien hade för avsikt att söka resultat som var, i någon mån, kvalitativt generaliserbara för populationen jag undersökt, hade jag behövt ha en annan strategi för mitt urval (och antal) av respondenter. Det mest grundläggande vid urval till kvalitativa studier att de respondenter som deltar ska kunna ge den mest omfattande informationen för att analysen ska ge i så stor förståelse som möjligt för frågeställningen. (Langemar, 2008). Studien hade behövt ha mer variation i urvalet och kanske hade det varit relevant att intervjua respondenter från olika bakgrund och olika sociala samhällskategorier. Om syftet hade varit att få fram resultat som är kvantitativt generaliserbara hade det varit att föredra en kvantitativ metod istället. En kvantitativ studie hade bidragit med slutsatser kopplat till bland annat hur ofta eller hur mycket stress som informanterna upplevde. Studiens resultat bör presenteras på ett sätt som hjälper läsaren att få en egen uppfattning och skapa sina egna synpunkter, även om dessa kan skilja från författarens slutsatser. Ett sätt att presentera materialet i resultatet på
ett sådant sätt är att inkludera citat från intervjuerna i texten och på så sätt ge läsaren möjlighet att skapa sig en uppfattning om huruvida tolkningen som gjorts är riktig och giltig (Graneheim & Lundman, 2004). I studien lyftes enskilda citat ut och presenterades i kapitlet resultat i syfte att öka trovärdigheten av tolkningen. För att en kvalitativ studie ska anses vara meningsfull och användbar behöver kunskapen, som blir ett resultat av studien, kunna användas (Langemar, 2008). Kunskapen som genererats i studien får anses uppfylla kriterierna för meningsfullhet och användbarhet. Stress är ingen sjukdom i sig, men ofta en förekommande bakomliggande orsak till flera sjukdomstillstånd. Det förefaller därav angeläget att generera och sprida kunskap kring metoder och strategier som den enskilde individen kan ta i bruk för att lindra upplevelser av stress eller delvis förhindra att situationerna uppstår.
4.3 Begränsningar
Flera begränsningar kan noteras i genomförd studie. Dels, som beskrivits i föregående avsnitt avseende antalet respondenter, dels i urvalet där respondenterna i studien har snarlik bakgrund, ålder, familjesituation och arbetssituation. För att kunna dra slutsatser kopplat till kön bör respondenter ur fler kategorier, såsom åldersgrupper, social status och annan arbetssituation undersökas.
En annan begränsning i studien är huruvida det är yogan och dess övningar som har genererat effekterna som respondenterna beskriver, eller möjligen andra förändringar i respektive individs omgivning. Det torde vara sannolikt att det är kombinationer som avgör hur stressig vi uppfattar vår vardag och situationerna som uppstår i denna. Det är nära omöjligt att isolera yogan och dess övningar för att söka effekter kopplat till upplevd stress och därvid är det komplext att söka kausala samband.
4.4 Avslutande reflektioner
Resultatet ifrån studien belyser kunskap från tidigare studier som genomförts och kartlagts av tidigare forskning. Dock skiljer sig syftet att undersöka skillnader mellan de olika könens upplevelse av yoga i relation till stress. Stress är ingen sjukdom i sig, men ofta en förekommande bakomliggande orsak till flera sjukdomstillstånd. Det förefaller därav angeläget att generera och sprida kunskap kring metoder och strategier som den enskilde individen kan ta i bruk för att lindra upplevelser av stress eller delvis förhindra att situationerna uppstår.
Av studiens resultat framgår det att de kvinnliga respondenterna i högre utsträckning relaterar upplevd stress till situationer i hemmet eller kopplat till familjen och privatlivet än männen. Känslan, eller upplevelsen av stressen förefaller dock vara lika för män och kvinnor. Eftersom samtliga respondenter arbetade 80–100 procent av en heltidstjänst förefaller det finnas indikationer som belyser att det finns skillnader i vilka faktorer som triggar stress emellan könen. Trots detta så finns det långt mer forskning avseende arbetsrelaterade faktorer som leder till stress.
Att studien indikerar att det finns en skillnad emellan könen i huruvida man använder teknikerna från yoga för att lindra en pågående upplevelse och känsla, i gruppen kvinnor, medan studiens resultat indikerar att man använder teknikerna för att undvika eller förhindra en situation som innebär stress, bör anses vara meningsfull och användbar i fortsatta studier och undersökningar. Yoga som stresshanteringsmetod förtjänar att undersökas. Det finns sannolikt många aspekter och infallsvinklar som skulle vara intressant för att ta studien vidare eller inspirera till vidare forskning. Att undersöka människors upplevelse av yogans betydelse i relation till stress kan ge upp-
hov till många intressanta studier även där könsskillnader inte ligger i fokus.
Perspektiv på copingstrategier, hälsa och koppling till olika sorters stress skulle kunna vara alternativa fokusområden för vidare studier.
Referenser:
Desikachar, T. K.V. (1995). The heart of yoga: developing a personal practice.
Vermont: Inner Traditions International
Frankenhaeuser, M, (1993) Kvinnligt, manligt, stressigt, Finland, Brombergs bokförlag AB
FYSS. (2011). Rekommendationer om fysisk aktivitet.
http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet
Holmgren K, Fjällström M, Hensing G, Tidig identifiering av arbetsrelaterad stress -en delrapport, Enheten för socialmedicin, Sahlgrenska akademin, 2010, Göteborgs universitet
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi -att låta en värld öppna sig (1:a ed.). Stockholm: Liber AB
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984) Stress, appraisal, and coping. NewYork: Springer Publishing Company
Lundberg, U & Wentz, G. (2004). Stressad hjärna, stressad kropp. Om sambanden mellan psykisk stress och kroppslig ohälsa. Wahlström och Widstrand
Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys.
Studentlitteratur Lund
National Center for Complementary and Integrative Health [NCCIH], (2021).
https://www.nccih.nih.gov/health/yoga-what-you-need-to-know
Papp, M., Nygren-Bonnier, M., Gullstrand, L., Wändell, P., & Lindfors, P. (2019). A randomized controlled pilot study of the effects of 6-week high intensity hatha yoga protocol on health-related outcomes among students. Journal of Bodywork
& Movement Therapies,
Perski, A. (2006). Ur balans: Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv. Stockholm: Bonnier fakta
Yoga Alliance Organisation, (2016), Yoga in America study:
https://www.yogaalliance.org/portals/0/2016%20yoga%20in%20america%20study%20 results.pdf
Yoshihara, K., Hiramoto, T., Sudo, N., & Kubo, C. (2011). Profile of mood states and stressrelated biochemical indices in long-term yoga practitioners.
Biopsychosocial Medicine, doi:10.1186
Weiten, W. (2016). Psychology: Themes and variations. London: Wadsworth Vetenskapsrådet. (2020). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forsk ni ngsetiska_principer_VR_2002.pdf
Artikelnummer: 21140 (2021), Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen, Folkhälsomyndigheten
https://www.idrottsforskning.se/yogans-halsoeffekter-vad-sager-forskningen/
https://modernpsykologi.se/2019/04/16/yoga-for-kropp-och-sjal/).
Bilaga 1
Intervjuguide
Tack för att du ville ställa upp! Jag är student på Linnéuniversitetet och genomför en studie för min C-uppsats i psykologi. Studien syftar till att undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt. Du har rätt att avbryta när du vill och deltagandet är helt frivilligt. Jag skulle vilja spela in vår intervju. Det inspelade materialet kommer att anonymiseras. Ingen, kommer att kunna identifiera dig och vad du sagt. Det är bara jag som kommer att ta del av det avidentifierade materialet.
Bakgrundsfrågor Kön
Ålder
Beskriv din levnadssituation:
• Familj
• Sysselsättning
• Fritid
Hur länge har du tränat/praktiserat yoga?
Hur ofta praktiserar du?
Frågor
Hur skulle du beskriva att du upplever stress?
Hur/om påverkas din hälsa, eller upplevelse av hälsa av stress?
Hur kom du i kontakt med yoga?
Hur ser du på yogans syfte/roll i din vardag (liv)?
• Något du önskar uppnå genom yogan..
Vad är din upplevelse när du genomför yoga (under en klass)?
Kan du beskriva vad yogan ger dej/har givit dej över tid?
Följdfrågor
Kan du beskriva lite mer om …?
Berätta mer om …?
Vad kan det bero på?
Har du något mer att tillägga?
