• No results found

Uppdrag och anslagsfördelning 2010

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppdrag och anslagsfördelning 2010"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

DNR: B1 1809/09 2009-11-12

Uppdrag och

anslagsfördelning 2010

till institutioner med verksamhet inom ansvarsområdet för UFL, Utbildnings- och forskningsnämnden för

lärarutbildning

(2)

PRODUKTION: Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)

Box 100, 405 30 Göteborg • TRYCK: Palmeblads tryckeri, november 2009 • Layout: Fredrik Svensson

• Foto framsida: Från hemsidan stock.xching

(3)

Grundutbildning:

• Uppdraget till UFL från planeringsavdel- ningen år 2010 är 3 898 hst vilket är 308 hst färre än år 2009. Detta motsvarar ett grund- utbildningsanslag på 316 235 tkr. UFL:s uppdrag till institutioner beräknas till 4 105 hst.

• UFL får från och med detta år utbildnings- området ”Idrott” i styrelseuppdraget. Det innebär att idrottsprislappen kan ökas.

• Inriktningskurser med små ekonomiska resurser får möjlighet att ansöka om särskilt ekonomiskt stöd.

• UFL har beslutat att examensarbeten inom AUO på både det korta och det långa pro- grammet ska skrivas individuellt. Endast i undantagsfall tillåts skrivning i par. Detta finansieras genom skapandet av utbildnings- områdena ”Examensarbete korta program- met” och ”Examensarbete långa program- met”.

• Antagning till inriktningen Lärande, undervisning och IT stoppas från och med höstterminen 2010.

• Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämn- dens institutioner omorganiseras från och med 1 juli 2010. UFL lägger därför sitt uppdrag för höstterminen 2010 till fakul- tetsnämnden, som sedan fördelar uppdraget vidare till de nya institutionerna.

• Rutiner vid ändrad arbetsfördelning finns beskrivna i stycke 1.6.

Forskning och forskarutbildning:

• UFL finansierar antagning av sex nya hel- tidsdoktorander HT 2010.

• UFL finansierar de externfinansierade doktorandernas omkostnader (avseende forskarkurser, planeringsseminarium, kon- ferensresor, huvudhandledare, biträdande.

handledare, tryckning och avhandling och opponentarvode) från och med år 2010.

Detta gäller för doktorander som antas från och med år 2009

• Det extra anslag UFL fick av styrelsen 2006 avseende perioden 2007-2010 ingår nu i UFL:s basanslag.

• UFL har tilldelats en tidsbegränsad ökning av anslaget på 1 600 tkr, 2010-2013 för antagning av två doktorander.

• Ett nytt temaområde för estetiska uttrycks- former föreslås inrättas.

Om Uppdrag och anslagsfördelning 2010

Detta dokument reglerar UFL:s anslagsfördelning till enheter inom ansvarsområdet för UFL. Dokumentet och det tillhörande planeringsverktyget finns tillgängliga på http://www.ufl.gu.se/omufl/Uppdrag_2010/ från och med november 2009.

I förhållande till Uppdrag och anslagsfördelning 2009 har följande större förändringar skett:

(4)

Innehållsförteckning

Om Uppdrag och anslagsfördelning 2010 ... 1

Några förkortningar och ordförklaringar ... 3

1. Grundutbildning ... 4

1.1. Uppdrag till institutioner för grundutbildning ... 4

1.2. Så fördelas anslag till grundutbildning... 6

1.3. Valwebben ... 7

1.4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU ... 7

1.5. Kursansvar ... 8

1.6. Fastställande av kursplan och ekonomisk fördelning... 8

1.7. Detta ingår i uppdraget ... 9

1.8. Institutionsdialoger ... 10

1.9. Uppföljning och prognoser ... 10

1.10. Registrering i Ladok ... 10

1.11. Om vissa inriktningar och kurser ... 10

1.12. Det bolognaanpassade Lärarprogrammet ... 10

1.13. Fristående platser ... 11

1.14. Naturvetenskapligt basår ... 11

1.15. Påbyggnadsutbildningar ... 11

1.16. Utbildningar finansierade av externa medel ... 11

1.17. Planerings- och tilldelningstal 2010 ... 12

2. Forskning och forskarutbildning ... 14

2.1. Vetenskapligt råd ... 14

2.2. Temaområden ... 14

2.3. Fakultetsövergripande verksamhet ... 14

3. Anslagsfördelning för UFL 2010 ... 15

3.1. Lokalmedel ... 16

3.2. Stödkostnader för UFL ... 17

3,3. Resurser för forskning och forskarutbildning ... 18

Bilaga 1 – Arbetsfördelning mellan institutioner för kurser i grundutbildning ... 20

Bilaga 2 – Utbildningsområden för kurser i grundutbildning ... 24

Bilaga 3 – Kursansvariga institutioner för grundutbildning ... 27

Bilaga 4 – Institutionsförkortningar ... 28

Bilaga 5 – VFU-ersättning till institutioner (tkr) ... 30

(5)

Några förkortningar och ordförklaringar

AUO - Allmänt utbildningsområde

CUL - Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning

HFU - Högskoleförlagd utbildning, den del av kursen som ej är VFU Hp - Högskolepoäng enligt Bologna där ett år motsvaras av 60 hp Hpr - Helårsprestation motsvarande 60 tenterade hp under ett år.

Hprk - Helårsprestation där året räknas från 1/1-31/12

Hst - Helårsstudent, motsvarande 60 registrerade hp under ett år.

Hstk - Helårsstudent där året räknas från 1/1-31/12 LUR – Lärarutbildningsråd

LURO – Lärarutbildningsrådens ordförandegrupp

Prestationsgrad - Andel registrerade studenter som slutför kursen UFL - Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning VFU - Verksamhetsförlagd utbildning

(6)

1. Grundutbildning

1.1. Uppdrag till institutioner för grundutbildning

Tabell 1: Uppdrag till institutioner avseende grundutbildning, avrundade tal, ersättning i tkr.

Program Fristående Lokal-

ersättning Total ersättning

Institutionsmedel- prislappar Institution (se

bilaga 4 för förkortningar)

hst hpr Ers.

program

Ers.

Kursansv.

hst hpr Ers.

fristående

hst hpr

EKHI 10 9 411 68 479 15,761 27,958

NAEK 6 5 210 38 248 14,575 27,185

KGEO 9 8 554 64 618 22,762 41,891

Tot HAN 25 22 1 175 170 1 346

SPRÅK 120 107 5 979 235 9 6 354 490 7 057 19,418 33,770

FLOV 40 37 2 795 152 2 946 27,260 46,183

LIR 165 153 8 940 216 3 2 104 638 9 898 21,079 35,496

SVE 138 124 7 260 240 10 7 393 562 8 456 20,430 35,260

HIST 87 77 4 709 124 9 6 311 363 5 507 20,775 36,008

KULT 61 58 4 678 469 2 1 52 238 5 436 29,587 48,765

Tot HFN 610 556 34 361 1 283 33 23 1 214 2 442 39 300

ITI 34 30 2 310 65 429 2 804 26,832 46,969

Tot ITF 34 30 2 310 65 429 2 804

HDK 30 28 3 048 55 11 7 1 329 1 159 5 591 46,256 73,097

HFF 3 3 193 86 279 25,299 42,524

HSM 235 214 26 380 379 20 14 1 149 7 366 35 275 42,555 72,618

Tot KFN 267 245 29 621 434 31 21 2 478 8 611 41 144

IVM 46 42 3 233 370 6 4 357 858 4 819 27,318 46,198

CMB 7 6 481 34 5 4 293 199 1 007 26,953 45,299

FYSI 22 20 1 567 25 10 7 586 526 2 705 27,728 46,882

GEOV 16 14 1 094 52 6 4 352 362 1 860 26,888 45,588

KEMI 12 11 812 31 1 1 64 222 1 130 25,613 46,570

MAEK 3 2 172 3 2 176 90 438 27,350 44,695

MATE 64 58 4 478 85 1 1 64 1 072 5 700 27,145 46,702

ZOOL 13 12 889 14 10 820 439 2 148 27,564 44,929

Tot NFN 184 166 12 727 597 46 32 2 713 3 770 19 807

JMG 32 28 1 683 46 393 2 072 20,181 35,092

SOCA 36 33 2 262 45 13 12 883 602 3 791 25,430 41,828

PSYK 8 8 334 100 434 15,885 26,428

SGS 20 19 1 463 248 1 711 28,228 46,203

SOCI 58 56 4 421 486 13 14 957 872 6 736 29,385 47,258

STAT 99 91 5 855 301 3 2 104 1 245 7 506 22,989 38,739

Tot SFN 252 236 15 966 878 30 28 1 944 3 461 22 249

AV VT 6 7 465 7 8 567 199 1 230 27,110 43,164

MHM VT 25 24 1908 122 7 6 436 428 2 894 28,119 47,334

IPD VT 923 1 054 74 325 1 383 119 106 7 842 15 514 99 121 27,600 45,936

UFN HT 710 465 41 206 1 311 105 52 5 104 16 140 63 760

Tot UFN 1 665 1 550 117 903 2 816 239 173 13 949 32 280 166 948

UFL/VFU 691 639 35 062 35 062 50,734

Totalt 3 728 3 444 249 125 6 074 378 277 22 298 51 163 328 659

(7)

I tabell 1 redovisas UFL:s ekonomiska uppdrag till institutioner. På grund av UFN:s omorganisation från och med 1 juli 2010 fördelas medel till dessa institutioner endast för vårterminen. Medel för hösttermi- nen fördelas till UFN som vidarefördelar medlen till de nya institutionerna.

Institution (se bilaga 4 för förkortningar)

Anslag

avräkning 2008 Anslag examens- arbetskurs

20081

Totalt anslag

2008 Andel av totalt

anslag Debitering av stöd- verksamhet 2010

EKHI 197 197 0,10% 28

NAEK 149 149 0,08% 21

KGEO 564 564 0,29% 80

Tot HAN 910 910 0,47% 129

SPRÅK 4851 63 4 914 2,52% 696

KULT 3510 1 169 4 679 2,40% 663

FLOV 2655 191 2 846 1,46% 403

HIST 5003 63 5 066 2,60% 717

LIR 8562 556 9 118 4,67% 1 291

SVE 6172 278 6 450 3,30% 913

Tot HUM 30753 2 320 33 073 16,94% 4 683

ITI 1781 1 781 0,91% 252

Tot ITF 1781 1 781 0,91% 252

HDK 3791 75 3 866 1,98% 547

HFF 156 156 0,08% 22

HSM 27101 243 27 344 14,01% 3 872

Tot KFN 31048 318 31 366 16,07% 4 441

IVM 3484 28 3 512 1,80% 497

CMB 599 19 618 0,32% 88

FYSI 2038 19 2 057 1,05% 291

GOEV 1186 1 186 0,61% 168

KEMI 945 44 989 0,51% 140

MAEK 507 507 0,26% 72

MATE 3801 3 801 1,95% 538

ZOO 1822 19 1 841 0,94% 261

Tot NFN 14382 129 14 511 7,43% 2 055

JMG 1315 128 1 443 0,74% 204

SOCA 2117 2 117 1,08% 300

PSYK 112 42 154 0,08% 22

SGS 868 145 1 013 0,52% 143

SOCI 14159 -7 886 6 273 3,21% 888

STAT 5744 215 5 959 3,05% 844

Tot SFN 24315 -7 356 16 959 8,69% 2 401

MHM 3756 150 3 906 2,00% 332

AV 71 71 0,04% 6

IPD 84941 4 422 89 363 45,78% 7 592

UFN HT 5 286

Tot UFN 88 768 4 572 93 340 47,82% 13 216

Totalt anslag 192 208 192 208 98,30% 27 177

UFL, externa medel

3000 3000 1,67% 463

Totalt grundutbildning

195 208 195 208 100,00% 27 640

Tabell 2: Fördelning av UFL:s stödverksamhet per institution, Grundutbildning, tkr

(8)

1.2. Så fördelas anslag till grundutbildning

Planering

Varje år fastställer UFL en prislapp inom lärarut- bildningen för hst respektive hpr för varje utbild- ningsområde. Varje kurs har en mix av utbildnings- områden som ger en kursprislapp (hst + hpr enligt fastställd prestationsgrad per kurs) som multiplice- rat med antalet hst ger en kurstilldelning.

Kurserna får en beräknad prestationsgrad som base- ras på kursens prestationsgrad de senaste två åren. I de fall historiska data tycks innehålla periodiserings- fel justeras prestationsgraden för att bättre stämma med den förväntade.

Från kurstilldelningen görs i förekommande fall en avsättning för VFU. Avsättningen räknas fram genom en prislapp för hst på VFU-delen av kursen.

Medel för VFU används till att betala ersättning för VFU-ledare och VFU-ersättning till kommuner.

Institutioner ersätts också för sin medverkan på VFU (se punkt 1.4).

Varje kurs har en ansvarig institution som har det operativa och administrativa ansvaret för kursen.

På inriktningskurser och kurser inom det allmänna

utbildningsområdet avsätts en del av kurstilldel- ningen för att täcka de kostnader som ansvarig insti- tution har i samband med sitt kursansvar. Detta är ett belopp per hst på kursen, oavsett kursprislapp.

I AUO-kurser avsätts ett högre belopp per hst för kursansvar, bland annat eftersom dessa kurser ofta har ett stort antal studenter med olika inriktningar på programmet. I inriktningskurser med VFU är avsättningen för kursansvar högre än för inriktnings- kurser utan VFU. Medlen för kursansvar följer en trappstegsmodell där en högre ersättning ges för de första studenterna. Avsättningar för kursansvar görs endast på inriktningskurser och kurser inom det all- männa utbildningsområdet. Läs mer om kursansvar i punkt 1.5.

De medel som finns kvar av kurstilldelningen efter avsättningar till VFU och kursansvar fördelas till institutioner enligt arbetsfördelningen.

Antal hst per kurs beräknas med hjälp av uppgifter från databasen Valwebben samt skattningar av nya kullar, korta programmet m.m. Läs mer om Val- webben i punkt 1.3.

Figur 1: I exemplet ovan beskrivs kursen LEN110 (Grundkurs i Engelska för blivande lärare). Utbildningsområdena Språk och Undervisning bildar en prislapp. Kursens budget beror på antalet studenter och antalet poäng på kursen, som tillsammans med pre- stationsgraden bildar en kursprislapp. Medlen för kursen fördelas mellan medverkande institutioner samt till VFU.

Ansvarig institution:

Inst. för språk och litteraturer

LEN110 kursprislapp

Medverkande institutioner IPD: 20 %

Inst. för språk och litteraturer 80 %

Utbildningsområde (prislapp) Språk 75 % Undervisning 25 %

Antal hp, varav VFU-hp

Kurstilldelning

Antal studenter Prestationsgrad

IPD Inst. för språk Kursansvar VFU

HST HPR

(9)

I planeringen görs också beräkningar för avhopps- frekvens. För år 2010 beräknas ca 9 procent av stu- denterna hoppa av utbildningen, vilket motsvarar 300 hst.

Kursprislapp, kurstilldelning, prestationsgrad, VFU-ersättning och avsättning för kursansvar finns redovisat för alla kurser i planeringsverktyget på UFL:s hemsida. Arbetsfördelning mellan institutio- ner finns i bilaga 1. Utbildningsområden för kurser samt prislappar på dessa finns i bilaga 2. En förteck- ning över ansvariga institutioner finns i bilaga 3.

Avräkning

En institutionsmedelprislapp för hst respektive hpr beräknas utifrån de kurser institutionen medver- kar i. Institutionsmedelprislapparna fastställs vid beslut om uppdrag, och är sedan konstant under hela uppdragsåret. Dessa prislappar används i sam- band med avräkningen.

Vid årets slut sker en avräkning mot varje institu- tion. Den slutliga tilldelningen blir registrerade hst och hpr på institutionens andel av kursen, mul- tiplicerat med institutionsmedelprislapparna för hst och hpr. Institutionsmedelprislapparna finns i tabell 1. Till detta tillkommer medel för kursan- svar och lokalmedel. Hst och Hpr för program- uppdraget ersätts fullt ut, men det finns ett tak för fristående hst. Läs mer om fristående platser i punkt 1.13 och lokalersättning i pkt 3.1

1.3. Valwebben

Sedan våren 2008 söker lärarstudenter kurser inom Lärarprogrammet via Valwebben istället för via stu- dera.nu. Studenterna sökte våren 2009 inte bara kursen för höstterminen 2009, utan också för vår- terminen och höstterminen 2010. Lärarstudenterna på långa programmet kommer under våren 2010 söka kurser inom lärarprogrammet för vårterminen och höstterminen 2011.

1.4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU På inriktningskurser och AUO finns VFU. All VFU ska ha UFL som huvudman och organiseras via UFL. Kurser med VFU har en minst lika stor andel Undervisningsprislapp på kursen som ande- len VFU-poäng. Då Undervisningsprislappen är ca 25 procent högre än det belopp som tas av för att finansiera VFU:n återförs resterande belopp till medverkande institutioner på kursen. Det innebär att alla institutioner som medverkar på en kurs med VFU tilldelas VFU-medel. Dessa medel ingår i den ordinarie tilldelningen. Detta innebär alltså att institutionerna får högre ersättning per HFU-poäng i kurser med VFU än i kurser utan VFU. I bilaga 5 redovisas hur mycket pengar i varje kurs som går till institutionerna för VFU-relaterade aktiviteter.

Figur 2: Kursprislapparna som respektive institution medverkar i bildar en institutionsmedelprislapp för hst respektive hpr.

Kursprislapp LEN110

Kursprislapp LEN210

Kursprislapp LAU210

Kursprislapp LAU170

Inst. för språk och litteraturers institutionsmedelprislappar för Hst och Hpr

som används vid avräkningen

Hst / Hpr Hst / Hpr Hst / Hpr

Hst / Hpr

(10)

1.5. Kursansvar

För varje kurs finns en ansvarig institution som har det operativa och administrativa ansvaret för kursen. Vilken institution detta är anges i kurspla- nen. I bilaga 3 finns en förteckning över ansvariga institutioner på inriktningskurser och kurser inom det allmänna utbildningsområdet. Den ansvariga institutionen ansvarar tillsammans med övriga del- tagande institutioner för att uppdraget genomförs enligt lärarutbildningsreformens intentioner och att utbildningen uppfyller examensordningens krav. Den ansvariga institutionen ansvarar också för följande:

• Att planera kursen i överensstämmelse med gällande kursplan. Planeringen ska ske i samråd med medverkande institutioner

• Att se till att de institutioner som fått upp- drag från UFL medverkar på kursen

• Att bistå UFL med underlag vid utvärde- ringar, remisser etc.

• Att bistå UFL med efterfrågat material för uppföljning av kurser

• Att svara på eventuella förfrågningar från Lärarutbildningsråden

• Att registrera studenter i Ladok samt att registreringen är korrekt

• Ansvarig institution för specialiseringskurs ansvarar dessutom för att göra kursplaner och litteraturlistor tillgängliga på respek- tive institutions hemsida samt att informera UFL om var kursplanerna finns tillgängliga så att UFL kan länka till denna sida

• Att regelbundet genomföra självvärderingar i relation till kursens mål och syfte

• Att ta del av och följa UFL:s policydokument om Kvalitet, IKT och internationalisering

1.6. Fastställande av kursplan och eko- nomisk fördelning

Lärarutbildningsråden har på delegation från UFL fått beslutanderätt avseende kursplaner inom sitt samverkansfält enligt de riktlinjer och inom de budgetramar som fastställs av UFL2 . UFL har inte

Figur 3: En kurs med 25 procent VFU har en kursprislapp med 75 procent språk och 25 procent undervisning. Andelen Under- visningsprislapp ska motsvara andelen VFU i kursen. Undervisningsprislappen genererar mer pengar än vad som används för att finansiera kursens VFU. Resterande del (den streckade delen i bilden) går till medverkande institutioner.

2 Lärarutbildningsråd Dnr: G219 3339/05 2006-04-20

Till institutioner för VFU

Språk 75 % UND 25 %

Till institutioner Till

för HFU VFU

Kursprislapp/utbildningsområden

Kurstilldelning

(11)

delegerat de delar i kursplanen som gäller ansvarig institution, utbildningsområde och medverkande institutioner. Ansvarig institution ansvarar för revidering av kursplaner i samråd med lärarutbild- ningsråden.

Ärenden om ändrad ekonomisk fördelning mellan institutioner på lärarprogrammets inriktningskur- ser och kurser inom det allmänna utbildningsom- rådet kan initieras av institutioner, fakultetsnämn- der, UFL (nämnd eller ledningsgrupp) eller av LUR. UFL:s nämnd beslutar i ärendet.

Beslut om ändrad ekonomisk fördelning mellan institutioner kan normalt inte ske under pågående budgetår, utan måste beslutas enligt tidsplanen nedan. Undantag kan medges om samtliga med- verkande institutioner samtycker. I sådana fall kan beslut om ändrad fördelning ske när som helst under budgetåret.

Beredningen ska innehålla följande moment:

1. LUR bereder ärendet med utgångspunkt från aktuell kursplan. LUR för en dialog med samtliga i kursen medverkande institutioner om ärendet.

Denna dialog ska dokumenteras och bifogas för- slaget till beslut. Berörd institution har skyldighet att yttra sig över förslag till institutionsfördelning.

Beredningen anses inte slutförd förrän samtliga medverkande institutioner har lämnat yttrande i ärendet. LUR kan vid behov bjuda in utbildnings- planerare till ett möte där ärendet diskuteras.

2. LUR lämnar förslag till beslut i ärendet. Försla- get ska motiveras.

3. LUR:s förslag till beslut samt all dokumentation i ärendet lämnas till LURO, som granskar LUR:s förslag. LURO kan ställa sig bakom LUR:s förslag till beslut eller utforma ett eget förslag. LURO ska motivera sitt ställningstagande. LURO kan begära in kompletterande uppgifter från medverkande institutioner och LUR.

4. UFL beslutar i ärendet vid nämndsamman- träde.

5. LUR reviderar kursplaner enligt nämndbeslu- tet

Tidsplan

-1 mars - Sista dag för ärende att inkomma till UFL -maj - LUR lämnar förslag till beslut -maj - LURO lämnar förslag till beslut -juni - UFL-beslut om ändrad fördelning

Aktuella kursplaner och litteraturlistor som fast- ställs av UFL ligger på UFL:s hemsida. Kursplaner och litteraturlistor för specialiseringskurser som inte fastställs av UFL ska finnas tillgängliga på den kursansvariga institutionens hemsida.

1.7. Detta ingår i uppdraget

Medverkande institutioner ansvarar för att i upp- följningsverktyget följa sin institutions ekonomis- ka utveckling, och att hålla sig informerad om hur UFL:s anslagsfördelning, uppföljning och avräk- ning fungerar. UFL tillhandahåller regelbundet utbildning och information om de ekonomiska verktygen, och institutionen kan också kontakta UFL för mer information och utbildning. Med- verkande institutioner ansvarar för att informera LUR i de fall arbetsfördelningar i planerings- eller uppföljningsverktyg är felaktiga.

Institutioner med uppdrag inom lärarutbildning- en ansvarar också för kompetensutveckling av sina lärare i ämnen med relevans för lärarutbildningen och ska hålla sig uppdaterad om lärarutbildning- ens organisation och utveckling.

I uppdraget till institutionen ingår VFU-relaterade arbetsuppgifter på de kurser som har VFU, som t.ex. att samverka med lokala lärarutbildare och på andra sätt delta i VFU-arbetet, genom att anordna praxisseminarier eller annat lämpligt. Detta gäller samtliga medverkande institutioner på de aktuella kurserna. Institutionerna ersätts för detta arbete, vilket beskrivs i stycke 1.4.

Institutioner med uppdrag inom lärarutbildning- en måste bistå LUR med uppgifter och synpunkter vid eventuella förfrågningar.

(12)

1.8. Institutionsdialoger

UFL:s dekan och vicedekan träffar två gånger per år alla prefekter på institutioner som har uppdrag i lärarutbildningen. Ett antal tjänstemän deltar också på dessa möten. Dialogen på våren sker inför att beslutet ska fattas och dialogen under hösten sker efter att beslut om uppdrag och anslagsfördel- ning har fattats. Under dialogmötena diskuteras uppdraget till institutionen samt uppföljning och avräkning av detta. Övriga aktuella frågor brukar också diskuteras.

1.9. Uppföljning och prognoser

De institutioner som fått uppdrag från UFL att bedriva lärarutbildning kan regelbundet under året ta del av UFL:s uppföljningsverktyg. Där kan institutionen följa den ekonomiska utvecklingen under året, vilket kan ligga till grund för institu- tionens egna prognoser samt ge underlag till insti- tutionens prognos till sin fakultetsnämnd. I upp- följningsverktyget kan institutionen också följa utvecklingen av uppdraget för fristående platser samt se eventuella felregistreringar.

1.10. Registrering i Ladok

Det är mycket viktigt att studenter registreras rätt i Ladok då avräkningen uteslutande bygger på Ladok-data. Studenter antagna på Lärarprogram- met till och med vårterminen 2007 registreras under programkoden LFLÄY. Senare kullar regist- reras med programkoden L1LÄR. UFL ger ersätt- ning för studenter som i Ladok är registrerade med finansieringsform UFL om dessa är registrerade på Lärarprogrammet. UFL ger också ersättning för studenter som inte är registrerade på Lärarpro- grammet med finansieringsform UFL, dvs. fristå- ende studenter, om institutionen har ett sådant uppdrag (se punkt 1.13). Observera att UFL inte ersätter studenter registrerade på ordinarie kurser om motsvarande inriktning finns inom lärarpro- grammet.

1.11. Om vissa inriktningar och kurser Examensarbete inom AUO

UFL har beslutat att från och med vårterminen 2010 ska examensarbeten inom AUO, på både det korta och långa lärarprogrammet, skrivas indivi- duellt. Endast i undantagsfall ska parskrivning til- låtas.

Kurser med preliminär fördelning

På vissa kurser inom det allmänna utbildnings- området är fördelningen mellan institutioner pre- liminär. Detta beror på att kurserna till stor del innehåller projektarbeten eller uppsatsskrivande vilket gör att efterfrågan på olika institutioners kompetens varierar stort mellan terminer. Dessa kurser får därför en fördelning baserad på föregå- ende års fördelning. Innan avräkningen kontrol- leras den verkliga fördelningen under året, och fördelningen ändras enligt detta. Detta gäller helt eller delvis följande kurser: LAU260/270/275, LAU370/390/395, LAU380 delkurs 2, LAU690.

Ny institutionsfördelning

Följande kurser har en ny ekonomisk fördelning mellan institutioner:

LAU110, LAU210, LAU260, LME210, LSA110, LSA150, LSA220, LSA260, LVS110, LVS210.

För detaljer, se:

1.12. Det bolognaanpassade Lärarpro- grammet

All nyantagning till Lärarprogrammet sker till det bolognaanpassade Lärarprogrammet. Studenter antagna mellan ht 2001 och vt 2007 kan ta ut lärarexamen till och med 2015.

www.ufl.gu.se/omufl/Uppdrag_2010/

(13)

1.13. Fristående platser

Ett antal institutioner har ett uppdrag för friståen- de platser, dvs. utbildning som ges utanför Lärar- programmet, men som finansieras av UFL. Dessa hst ska användas för fortbildning av verksamma lärare, om inget annat angivits. Hur många hst de fristående platserna högst kan omfatta framgår i tabell 3. UFL ersätter inte hst och hpr utöver detta uppdrag. Om programkurser används för fristå- ende platser fördelas medlen vid avräkningen till samtliga medverkande institutioner och även till UFL för genomförande av VFU på samma sätt som i den ordinarie tilldelningen. De medverkande institutionerna måste vara överens om att använda fristående platser på programkurser, då medel för fristående platser endast utbetalas till institutioner med uppdrag för detta. Hst och hpr för fristående plats registreras i Ladok med finansieringsform UFL och program FRISTÅENDE.

Institution Uppdrag (hst) Utbildningsområde/

prislapp

SPRÅK 9,0 Språk

LIR 3,0 Hum

SVE 10,0 Språk

HIST 9,0 Hum

KULT 1,5 Hum

HDK 10,5 Konst

HSM 20,0 Und

IVM 6,1 Nat

CMB 5,0 Nat

FYSI 10,0 Nat

GEOV 6,0 Nat

KEMI 1,1 Nat

MAEK 3,0 Nat

MATE 1,1 Nat

ZOOL 14,0 Nat

SOCA 13,3 Und

SOCI 13,3 Und

STAT 3,0 Sam

AV 13,3 Und

MHM 12,0 Und

IPD 213,3 Und

Totalt 377,5

Tabell 3: Uppdrag för fristående platser 2010

1.14. Naturvetenskapligt basår

De institutioner som har naturvetenskapligt basår får ersättning för de studenter som är intagna på inriktningen Lärarbasår, förutsatt att de i Ladok givits kurstyp UFL. Tilldelningen baseras på utfal- let i oktober 2009, och avräknas vid årets slut.

1.15. Påbyggnadsutbildningar

Det specialpedagogiska programmet och special- lärarprogrammet genomförs inom en ram av 200 hst. De platser på dessa påbyggnadsprogram som inte fylls av programstudenter kan användas för fortbildning av verksamma lärare. Masterspro- grammen och magisterprogrammen genomförs inom en ram av 90 hst. Beslut om antagnings- tal till ovan nämnda påbyggnadsprogram inom ramarna för det totala antalet tilldelade hst dele- geras till Institutionen för pedagogik och didaktik.

Uppdraget för ovanstående utbildningar får avräk- nas som en enhet, vilket betyder att Institutionen för pedagogik och didaktik kan fördela om plat- serna mellan programmen utifrån studenternas efterfrågan.

1.16. Utbildningar finansierade av exter- na medel

ULV – Utländska lärares vidareutbildning, har som syfte att personer med utländsk lärarexamen ska kunna avlägga svensk lärarexamen alternativt få behörighetsbevis.

VAL – Valideringsprojektet, vänder sig till personer som saknar behörighet för anställning utan tidsbe- gränsning om han eller hon på grund av tidigare högskoleutbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare har förutsättningar att uppnå lärarexamen med hjälp av validering samt är anställd hos en skolhuvudman.

Lärarlyftet – Regeringen satsar under ett antal år 3,6 miljarder kronor för fortbildning av verksam- ma lärare. Dessa medel används dels till att

(14)

finansiera lärarnas löner under tiden de studerar, och dels för att ersätta universiteten för utbild- ningar inom lärarlyftet. Under år 2010 erbjuder UFL fortbildningskurser finansierade av skolver- ket, men också fortbildningskurser inom det ordi- narie kursutbudet.

Förskollärarlyftet – Förskollärares motsvarighet till Lärarlyftet

För samtliga ovanstående projekt fattas beslut om tilldelning i särskild ordning.

1.17. Planerings- och tilldelningstal 2010 UFL beslutar om antalet platser till nyantagning på lärarutbildningen. Studenterna antas till sin första- inriktning i samband med antagningen. Baserat på erfarenheter från tidigare år räknar UFL med att några inriktningar inte fyller sina platser. För att tilldelningen till institutioner bättre ska stämma med den förväntade verkliga antagningen baseras tilldelningen i vissa fall på de tal som finns angivna i kolumnen ”tilldelning”.

Observera att de studenter som antas till sin första- inriktning först går en termin på allmänt utbild- ningsområde och inte påbörjar sin inriktning för- rän nästkommande termin.

I tabell 4 visas ”Antagning HT09”. Dessa tal base- ras på antagningen under hösten 2009. Då stu- denterna läser AUO 1 under höstterminen 2009 påbörjar de sin inriktning vårterminen 2010. De samläser då i förekommande fall med studenter som läser inriktningen som sin andrainriktning, alltså de studenter som redovisas i kolumnen ”2:a inr. VT10”. Gruppens storlek redovisas i kolum- nen ”gruppstorlek inriktning VT10”.

Det antal platser som finns på Lärarprogrammet våren 2010 redovisas i kolumnen ”Platser antag- ning VT10”. Då erfarenheten visar att inte alla inriktningar fyller sina platser baseras tilldelning- en på talen i kolumnen ”Tilldelning antagning VT10”. Fylls ändå platserna ersätts institutioner-

na för detta vid avräkningen. De studenter som påbörjar sin inriktning under hösten 2010 sam- läser med de studenter som påbörjar sin andra- inriktning hösten 2010. Gruppens storlek under höstterminen redovisas i kolumnen ”gruppstorlek inriktning HT10”. Det antal platser som finns på lärarutbildningen hösten 2010 redovisas i kolum- nen ”Platser antagning HT10”. Den ekonomiska tilldelningen baseras på talet i kolumnen ”Tilldel- ning antagning HT10”.

Andrainriktningar har tidigare dimensionerats.

Valwebben försvårar denna dimensionering, men UFL:s ambition är att i framtiden dimensionera andrainriktningar på samma sätt som tidigare år.

(15)

HT09 VT10* storlek inriktning

VT10

Antagning VT10

Antagning VT10

inriktning HT10*

storlek inriktning

HT10

Antagning HT10

Antagning HT10

LBU Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling

106 9 115 100 100 1 101 100 100

LBD Bild och visuell kultur 20 14 9 23

LBI Biologi 5 6 11 12 5

LEN Engelska 30 25 55 24 24 31 31

LEV Estetisk verksamhet 42 42

LFR Franska 1 1

LFY Från Big Bang till nutid 10 5 6 11

LGE Geografi 16 16 5 21

LHK Hem- och konsumentkunskap

25 4 29 30 25

LHI Historia 16 22 38 20 20 14 14

LID Idrott och hälsa 24 37 61 20 20

LKE Kemi 2 3 5 6 2

LKS Kultur och språk för tidigare

åldrar 22 22 20 20 5 25 20 20

LKM Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama

20 7 27 20 20

LKF Kunskap och fantasi 22 8 30 30 30 7 37 20 20

LIT Lärande, undervisning

och IT 23 7 30

LMA Matematik 34 12 46 38 38

LMN Matematik och

naturvetenskap för tidigare åldrar

25 26 51 20 20 18 38 23 23

LME Mediekunskap 16 3 19 16 16

LMU Musik 49 9 58 60 50

LMS Människa, natur och

samhälle 28 5 33 20 20 8 28 25 25

LNM Natur och matematik i

barnens värld 19 13 32 24 24 10 34 20 20

LNA Naturvetenskap för lärare 10 5 15 16 10

LPK Pedagogik, kommunikation och ledarskap

17 6 23 20 17

LRE Religionskunskap 12 12 25 37

LSA Samhällskunskap 15 11 26 25 25 12 12

LPE Samhällspedagogik 20 20 1 21

LVS Skapande verksamhet för tidigare åldrar

30 8 38 30 30 13 43 30 30

LSO Samhällsorienterande

ämnen för tidigare åldrar 21 8 29 24 24

LSL Slöjd 15 7 22 30 15

LSP Spanska 17 10 27 15 15

LSU Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna

30 30

LSV Svenska 27 9 36 24 24 14 38 27 27

LSK Svenska för tidigare åldrar 45 21 66 24 24 11 35 40 40

LSI Svenska som andraspråk 15 9 24 17 17

LTD Teknik och design 4 9 13 10 4

LTY Tyska 7 1 8 8 8

LYS Yrke, skola, arbetsliv 26 24 24

Korta programmet, helfart 80 100 80

Korta programmet, halvfart 30 50 30

Summa långa programmet 715 361 1050 370 359 274 633 728 672

Summa korta programmet 150 110

(16)

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) startade 2005 en professionsinriktad och tvär- vetenskaplig forskarskola. Behörighetskrav för antag- ning till forskarskolan är lärarexamen på avancerad nivå. Doktoranderna bedriver sina studier i åtta olika forskarutbildningsämnen vid sex fakulteter. Genom detta upplägg vill CUL skapa ett stöd till läraryrket och lärarutbildningen vid Göteborgs Universitet. I tre omgångar, 2005, 2006 och 2009, avsatte Göteborgs Universitet interna medel för finansiering av sam- manlagt 33 doktorander. I samarbete med kommuner kunde under samma tidsperiod ytterligare 18 dokto- rander antas och i samarbete med högskolor 14 dok- torander. Forskarskolan har för närvarande 59 dok- torander. För CUL:s verksamhet beviljades medel för anställning av en postdoc. Denna tjänst tillsattes under våren 2008 med placering vid Nationellt centrum för matematik.

Doktoranderna är för närvarande inskrivna i något av följande forskarutbildningsämnen.

• Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbild- ningsvetenskap

• Humaniora med inriktning mot utbildnings- vetenskap

• Pedagogiskt arbete

• Ämnesdidaktik

• Hushållsvetenskap

• Matematik/naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap

• Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning

• Tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap

2.1. Vetenskapligt råd

Under hösten 2009 inrättas ett vetenskapligt råd som har till uppgift att bistå utbildningsledaren att bereda strategiska vetenskapliga och utbildningsmässiga frå- gor gällande forskarskolan. I rådet ingår representanter för medverkande fakulteter, inblandade kommuner,

2.2. Temaområden

I syfte att skapa sammanhållning i forskarskolan och främja samverkan mellan olika ämnen har temaområ- den inrättats. Forskningstema utgörs av seminarieseri- er som har till uppgift att stödja de avhandlingsprojekt som doktoranderna utvecklar tillsammans med sina handledare och bedriva utåtriktad verksamhet för att sprida den kunskapsbas forskarskolan utvecklar.

Temaområdena är:

• Lärandets innehåll, process och miljö

• Nya media, undervisning och lärande

• Lärande, text och språk

• Läraryrkets praktik

• Lärande och samhälle

• Lärande och estetiska uttrycksformer

Forskarskolans ambition är att via forskningstemana och en årligt återkommande doktorandkonferens skapa tydlig samhörighet doktoranderna emellan samt verka identitetsskapande för de antagna doktoranderna.

2.3. Fakultetsövergripande verksamhet I forskarskolan ingår fyra gemensamma obligatoriska kurser om 7,5 högskolepoäng vardera. Kurserna pla- neras och utvecklas i samverkan med fakulteterna och genomförs på uppdrag vid fakulteternas institutioner.

Kursplaner finns på CUL:s webbplats. De fyra kur- serna är:

Kurs 1 – Perspektiv på bildning och utbildning Kurs 2 – Utbildningsvetenskap, kunskapsbildning och lärande

Kurs 3 – Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori

Kurs 4 – Perspektiv på utbildningsvetenskapliga forsk- ningsmetoder

2. Forskning och forskarutbildning

(17)

Inom grundutbildningen omfattar det totala uppdra- get till UFL 3 898 hst vilket motsvarar ett grundut- bildningsanslag på 316 235 tkr. Anslaget till UFL för lärarutbildningsanknuten forskning och forskarutbild-

3. Anslagsfördelning för UFL 2010

3 Fullständig budget för år 2010 inklusive externa medel och total disposition av balanserat kapital upprättas senare under hösten.

ning uppgår år 2010 till 17 912 tkr. Till detta kommer de uppdrag som finansieras av externa medel: ULV, VAL, Lärarlyftet och Förskollärarlyftet.

Anslag, övriga intäkter

År 2010 År 2009

Grundutb Forskning / forskarutb.

TOTALT, tkr Grundutb Forskning / forskarutb.

TOTALT, tkr

Anslag 316 235 17 912 334 147 330 567 16 087 346 654

Ny lärarutbildning 5 000 5 000

Ränta 0 200 20 220

Summa anslag,

övriga intäkter 321 235 17 912 339 147 330 767 16 107 346 874

Fördelning Till institutioner för

takbelopp 242 434 242 434 223 769 223 769

Till institutioner för lokaler

51 163 1 791 52 954 46 627 2 466 49 093

VFU-verksamhet 35 062 35 062 32 690 32 690

Stöd till resurssvaga

kurser 2 000 2 000

Ny lärarutbildning 5 000 5 000

Studentsupport 2 037 2 037 1 978 1 978

Internationalisering 800 800 1 850 1 850

IKT 500 500

Utvecklingsmedel 700 1 884 2 584 1 645 1 645

CUL, Kurser,

seminarier 430 430 129 129

Doktoranders resor

mm 1 015 1 015

Till institutioner för doktorandkostnader

11 115 11 115 13 970 13 970

Post-doc 200 200 333 333

Antagningskostnader 0 0 229 229

Externfin

doktoranders kostn 321 321

Summa fördelning 339 696 16 756 356 452 306 914 18 772 325 686

Resultat -18 461 1 156 -17 305 23 853 -2 665 21 188

Tabell 5: Anslagsfördelning för UFL år 2010, tkr3

(18)

3.1. Lokalmedel

Från och med år 2007 är medelstilldelning för lokaler inkluderade i de anslag för grundutbild- ning respektive forskning/forskarutbildning som UFL får från styrelsen. Från och med år 2009 fördelar UFL lokalmedel direkt till medverkande institutioner. Lokalmedel avräknas vid årets slut.

För varje institution har en lokalprislapp räknats fram. Denna prislapp räknas upp med 3 procent år 2010. De lokalmedel som nämnden får beräknas som denna prislapp multiplicerat det totala utbild- ningsuppdraget för institutionen, uttryckt i hst.

Institutioner tillhörande

fakultetsnämnd Lokalprislapp,

tkr Antal hst Ersättning

Handelshögskolan 6,732 25 170

Samhällsvetenskapliga FN 12,266 280 3 440

Sahlgrenska akademin 14,795 0 0

Naturvetenskapliga FN 16,378 230 3 770

Humanistiska FN 3,801 643 2 442

Konstnärliga FN 28,921 298 8 611

Utbildningsvetenskapliga

FN 16,960 1 905 32 301

IT-universitetet 12,769 34 429

Totalt 3 414 51 163

Tabell 6: Lokalmedel för grundutbildning

(19)

3.2. Stödkostnader för UFL

Tabell 7: Budget för UFL:s stödverksamheter

År 2010 År 2009

Funktioner Totalt Grundutbildning Forskning /

forskarutbildning Totalt Grundutbildning Forskning / Ledning

Nämnd UFL 2 350 2 232 118 2 760 2 620 140

V.dekan, adm chef, nämndsekr

2 075 2 075 2 641 2 641

Lokalkostnader 188 188 214 214

4 613 4 495 118 5 615 5 475 140

Utbildnings- och forskningsadm

Lärarutbildningsråd (LUR) 1 840 1 840 1 719 1 719

Adm för g-utb, studievägledn mm

7 825 7 825 9 464 9 464

VFU 2 788 2 788 2 366 2 366

Valwebb 500 500 400 400

Information och

annonsering 450 450 440 440

Medel för vicedekanus

disp. 300 300 400 400

Utvecklingsmedel 2 050 2 050 1 500 1 500 0

Medel för

internationalisering 1 201 1 201 800 800

Vetenskap. Råd (FF-råd) 200 200 220 220

Strategiska medel 400 400

Antagningskostnader 350 350

Forskningsadministration 855 855 1 018 1 018

Lokalkostnader 587 558 29 584 542 42

19 346 17 512 1 834 18 911 17 631 1 280

Ekonomi- och personaladm

Löner 2 369 2 369 1 916 1 760 156

Lokalkostnader 117 117 93 87 6

2 486 2 486 0 2 009 1 847 162

Infrastruktur och service

IT-support 1 670 1 611 59 1 634 1 552 82

Information/web 512 512 537 537

Adm service, diarie, arkiv 940 891 49 640 640

Lokalvård, bevakning 75 75 75 75

Lokalkostnader 58 58 57 57

3 255 3 147 108 2 943 2 861 82

Totalt 29 700 27 640 2 060 29 478 27 815 1 663

En konsekvens av den nya OH-modellen är att UFL inte gör några avsättningar för att finansiera sin egen verksamhet. Institutionerna får istället en ”faktura”

från UFL för att finansiera UFL:s verksamhet. Institu-

tionens andel av ”fakturan” baseras på 2008 års avräk- ning för grundutbildningen, se tabell 2, och för forsk- ning/forskarutbildning baseras den på 2010 års anslag, se tabell 9.

(20)

3.3. Resurser för forskning och forskar- utbildning

För år 2010 uppgår anslaget avseende lärarutbild- ningens forskningsanknytning och forskarutbild- ning till 17 912 tkr. 2009 års anslag uppgick till 16 087 tkr (varav 250 tkr för en postdoc-anställning) vilket medför en uppräkning med 3,0 procent samt en tidsbegränsad ökning på 1 600 tkr (tidsbegrän- sat 2010-2013 för antagning av två doktorander), vilket medför ett ökat anslag på 2 075 tkr jämfört med 2009. Se tabell 5.

Intäkter 2010

Anslaget för forskning och forskarutbildning upp- går för budgetåret 2010 till 17 912 tkr.

Utöver anslagsintäkter kommer UFL att få externa intäkter för de externfinansierade doktoranderna.

Lönen för de externfinansierade doktoranderna betalas direkt till doktoranderna av arbetsgivaren, men UFL får ersättning för doktorandomkostna- derna. Denna intäkt kommer att fördelas ut till berörd institution.

Kostnader 2010

Huvuddelen av UFL:s totala budget för forskning/

forskarutbildning skall fördelas till institutionerna för att bekosta doktorandanställningar, handleda- re, kurser, temaverksamheten, seminarieverksam- het m.m. De åtta huvudkonton för kostnader som finns 2010 är:

1. Ledning och kansli. Kontot omfattar löner och omkostnader (IT, lokaler mm). Dessa kostnader klassas som stödverksamhet, se tabell 7.

2. Utvecklingsmedel. Anslaget på 1 884 tkr (inkl OH) skall användas till följande:

• 260 tkr för anordnandet av en doktorandkonfe- rens i form av internat samt seminarier.

• 130 tkr för anordnande eller deltagande i konfe- renser, workshops mm.

• 448 tkr för att ersätta handledares deltagande i

• 1 046 tkr beviljas för temaledarnas uppgifter.

Det finns sju teman under 2010, en ökning med ett jämfört med 2009. Se tabell 5.

3. Forskarutbildningskurser och seminarier. CUL kommer att ansvara för tre forskarutbildningskur- ser under 2010 som budgeteras till 130 tkr per kurs (inkl OH) samt extra kostnader för interna- tet i samband med CUL-starten för de nyantagna, totalt 430 tkr. Se tabell 5.

4. Forskarutbildning. Under 2010 finansierar UFL 14,5 doktorandanställningar på heltid Denna kostnad beräknas till 12 906 tkr under 2010, inklusive anslag för lokalkostnader. Dessa medel fördelas direkt till institutionerna vilket framgår av tabell 8. Förslaget bygger på att UFL finansierar antagningen av sex nya heltidsdoktorander HT 2010.

5. Överföring av anslaget för konferenser mm avse- ende CUL-doktoranderna. Från och med 2010-01- 01 kommer anslaget, dvs det som finns kvar av de 20 000 kr, att föras över till institutionerna. Dok- toranderna kommer att få kompensation för OH- påslaget vilket är en engångskostnad för bå 2010.

Se tabell 5.

6. UFL står för de externfinansierade doktorander- nas omkostnader från och med år 2010 totalt 321 tkr, detta gäller för doktorander som antogs 2009 samt doktorander som antas 2010 och fram åt. Se tabell 5.

7. Postdoc-anställning. Anslaget fördelas vidare till Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM). Se tabell 5.

Summa kostnader för bå 2010 beräknas till 16 756 tkr. Verksamhetsutfallet blir utifrån denna budgetberäkning ett överskott på 1 156 tkr. Efter- som prognosen för det balanserade kapitalet vid 2010 års början beräknas till ett underskott på 2 366 tkr och verksamhetsutfallet beräknas till ett överskott på 1 156 tkr beräknas det balanserade kapitalet vid 2010 års slut uppgå till ett underskott på 1 210 tkr.

(21)

4Hänsyn är tagen till samfinansieringen av dem som antogs 2009.

575 tkr per doktorand och år för handledning, disputation, avhandling, kurskostnader etc.

6UFL fördelar medel till institutioner för att täcka OH-kostnader med ett påslag på 45 % för alla institutioner.

7CUL:s kostnader för nyantagning samt finansiering av sex doktorander som antas ht 2009 gäller fyra månader under 2010. Anslaget kommer att fördelas ut till berörda institutioner när antagningen är klar.

Institution Antalet doktorander, omräknat till heltidstjänster4

Anslag för total lönekostnad (inkl LOP) och omkostnader5

OH-påslag 45 %6 Lokalmedel från UFL

Totalt anslag att fördela till institutionen 2010

2009 års anslag till institutionen

SVE 1,72 930 419 89 2 022

LIR 0,67 361 163 35 558 720

STAT 0,50 250 112 40 402 532

SGS 0,67 361 163 53 577 1 286

IPD vt 2,96 1 559 701 501 2 761 7 613

UFN ht 2,97 1 559 702 501 2 761

ITI 1,17 658 296 138 1 093 2 067

MATE 0,33 165 74 50 290 0

VALAND 0 0 0 0 0 595

HSM 1,57 783 352 272 1 407 866

Ej fördelat till inst, 6 doktorander antas ht 20107

2,00 1 620 734

Totalt 14,50 6 626 2 982 1 678 12 906 16 435

Tabell 8: Uppdrag till institutioner avseende forskarutbildning, avrundade tal, ersättning i tkr

Tabell 9: Fördelning av UFL:s stödverksamheter per institution, Forskning och forskarutbildning

Tabell 10: Lokalprislapp för forskning/forskarutbildning

Institution Anslag 2010 Andel av totalt anslag Debitering av stödverksamhet

2010

SVE 1 438 13% 262

LIR 558 5% 102

STAT 402 4% 73

SGS 577 5% 105

IPD vt 2 761 24% 504

UFN ht 2 761 24% 504

ITI 1 093 10% 199

MATE 290 3% 53

HSM 1 407 12% 257

Totalt 11 286 100% 2 060

Institution lokalprislapp (tkr per doktorand)

SVE 51,750

LIR 51,750

STAT 79,180

SGS 79,180

IPD 169,420

MATE 154,320

HSM 173,350

ITI 118,420

References

Related documents

Leachs resonemang syftar till att belysa hur konsumtionens nya platser inte bara gjorde kvinnors liv mer sekulära och offentliga, utan också bidrog till en ny, kvinnlig

Utan tvifvel skall också den rika provins, där fröken Ehrensvärds företag har sin stamort, sätta sin ära i att på allt sätt förhjälpa henne till ett lyckligt

Gåturen har i detta examensarbete utvecklats för att innefatta alla sinnen och utifrån resultat från den har vi fått kunskap om hur människor upplever olika typer av platser

För handlingar som ska bifogas ansökan om godkännande och rätt till bidrag förannan pedagogisk verksamhet.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta län- der finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två

Till mobilabonnemang inom avtal Ingår i fastpris 0,00 kr 0,00 kr. Till övriga mobilabonnemang Ingår i fastpris 0,10 kr

Huvudsakligen kommer rapporten att betrakta de 35 kommunerna som en grupp – kommuner med hög grad av rasideologisk aktivism – men där det är befogat och där data tillåter,

Det borde därför stå klart för alla att kostnader för information och utbildning för handhavandet av maskinerna även är en ekono­..