Behandlade beslutsärenden vid detta sammanträde
§ 7 Kriterier för ”förbrukad studietid”
§ 8 Antal betygsgrader i lärarutbildningen
§ 9 Bolognaanpassning av UFL:s verksamhetsområde – huvudområden
§ 13 Anmodan till Högskolan för scen och musik att lämna underlag för bedömning av ämnespoäng i musik resp. estetisk
verksamhet.
Närvarande
Ledamöter Företrädare för lärarna
Roland Kjellander professor, dekanus
Eva-Lena Dahl professor
Anna Hannesdóttir universitetslektor, prodekanus
Stig-Magnus Thorsén professor
Företrädare för extern erfarenhet
Anders Löfgren gruppledare
Företrädare för studenterna
Sami Korpela student, SLUG
Emma Pettersson student, SLUG
Övriga närvarande Föredragande
Maj-Lis Sjöbeck utbildningsdirektör (närvaro-
och yttranderätt)
Jan Bengtsson (§ 1―7) professor
Protokollförare Klas Ternblad avdelningsdirektör
Frånvarande Jan-Eric Gustafsson professor
Lars Olov Lernberg skolchef
Ulla Runesson forskarassistent
Börje Rådesjö utbildningschef
Monica Sträng universitetsadjunkt
Anna-Karin Wyndhamn doktorand, SLUG
§ 1 Protokolljusterare Nämnden utser Anna Hannesdóttir att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
§ 2 Fastställande av föredragningslista Dekanus anmäler:
Anmodan till Högskolan för scen och musik att lämna underlag för bedömning av ämnespoäng i musik resp. estetisk verksamhet.
Ärendet behandlas som § 12.
Nämnden beslutar
att, med föreslaget tillägg, fastställa föredragningslistan.
§ 3 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde
Protokollet för utbildnings- och forsk- ningsnämndens för lärarutbildning sam- manträde 2007-03-20 är justerat och utsänt till ledamöterna.
Protokoll 2007:3 från nämndens samman- träde 2007-03-20 läggs ad acta.
§ 4 Anmälan av dekanusåtgärder Förteckning över av dekanus vidtagna åtgärder har före sammanträdet tillställts ledamöterna.
Antecknas.
§ 5 Anmälan av in- och utgående skrivelser
Utdrag ur diariet över nämndens in- och utgående skrivelser har före samman- trädet tillställts ledamöterna.
Antecknas.
§ 6 Dekanus informerar
a. Rektor har fattat beslut om delegation till ordföranden i utbildnings- och forsknings- nämnden för lärarutbildning, på motsvarande sätt som skett för fakultetsnämndernas ordföranden.
(forts.)
Antecknas.
§ 6 forts
b. På motsvarande sätt som rektorregelbundet sammanträder med dekanerna i ledningsrådet, träffar nu förvaltningschefen kanslicheferna.
c. Den 20 februari kommer utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning att presenteras för den nya styrelsen för Göteborgs universitet.
d. Kvartalsprognosen pekar mot att nämnden inte kommer att nå sitt takbelopp.
Institutionerna har därför inbjudits att söka medel för fristående kurs.
e. UFL begär inte sällan in olika typer av underlag från institutionerna och det förekommer att institutioner begär extra medel för att leverera detta. Problemet har behandlats i rektors ledningsråd och konsekvensen blir att inga extra medel kommer att beviljas. Medel för denna typ av uppgifter är inkluderade i UFL:s anslagsför- delning (vilket explicit kommer att anges i UFL:s kommande uppdrags- och anslags- fördelning).
f. Prodekanus informerar om arbetet på den av Högskoleverket påfordrade självvärdering av lärarutbildningen. En preliminär version har färdigställts och varit på snabb remiss- runda. Självvärderingen av lärarutbildningen kommer att behandlas på UFL:s samman- träde den 30 maj.
§ 7 G 219 701/07
Kriterier för ”förbrukad studietid”
Jan Bengtsson föredrar ärendet.
Nämnden beslutade 2006-05-23, § 3, att förtydliga vilka kriterier som skall tillämpas för att avgöra innebörden av
”förbrukad studietid”.
För beräkning av studietid skall normalt LADOK:s dokumentationssystem användas. Om rapportering i LADOK inte är tillförlitlig bör kompletterande underlag inhämtas av personer, med verksamhetsansvar, t.ex. studierektor för forskarutbildning eller prefekt.
Nämnden beslutar
att till CUL:s forskarskola endast anta personer som har en återstående studietid som doktorand om minst två år när avräkning gjorts för den studietid då doktoranden inte varit antagen till forskarskolan.
Beslutet ersätter nämndens beslut 2005-02-18,
§ 14: ”att sökande till forskarskolan i Utbildningsvetenskap måste ha minst två år kvar av sina forskarstudier för att kunna antas”.
§ 8 G 219 820/06
Antal betygsgrader i lärarutbild- ningen
Maj-Lis Sjöbeck föredrar ärendet.
Föredragande föreslår att nämnden avslår anhållan från Utbildningsvetenskapliga studentkåren att införa ett ograderat betygsystem på lärarprogrammet.
Avslaget motiveras mot bakgrund av ett ökande fokus på bedömning och betygsättning i skolan, samt att ett ökat antal av landets lärosäten går från tregradiga betygskalor mot flergradiga.
Stig-Magnus Thorsén yrkar bifall till förslaget från Utbildningsvetenskapliga studentkåren att införa ett ograderat betygsystem.
Efter ledamöternas diskussion sker omröstning om förslaget. Nämnden beslutar, med rösterna fyra – tre, att avslå anhållan från Utbildningsvetenskapliga studentkåren att införa ett ograderat betygsystem på lärarprogrammet.
Nämnden beslutar
att avslå förslaget från Utbildnings- vetenskapliga studentkåren att införa ett ograderat betygsystem, underkänd – godkänd, på lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.
Mot beslutet reserverar sig Stig-Magnus Thorsén, Sami Korpela och Emma Pettersson med följande motiveringar:
”Sami Korpela och Emma Pettersson reserverar sig mot beslutet med motiveringen att ograderade betyg leder till att lärarstuden- terna kan fokusera på lärande snarare än exami- nationskrav vilket i sig skulle leda till högre kvalité i utbildningen. Samt ökar rättssäkerheten för lärarstudenterna därför att de nya lärande- målen är utformade på ett sätt som gör det omöjligt att urskilja olika betygsnivåer ifall man inte skriver speciella lärandemål för alla betygs- steg. Dessutom menar vi att de argument som ligger till grund för beslutet som fattas, ökat fokus på bedömning och betygssättning i skolan, samt andra lärosätets hantering av frågan, inte är välgrundade.”
Stig-Magnus Thorsén reserverar sig mot beslutat med motiveringen:
”Jag anser att lärarutbildningen vid Göteborgs universitet bör avstå från att använda en tre- gradig betygsskala (VG, G och U). Jag stöder i stället det förslag som framförts av SLUG (G och U) med följande motivering.
Utan en flergradig betygsskala får studenterna en klarare beskrivning av innehållet i en kurs och dess relation till bedömningskriterier. I dag finns de facto inga kriterier utvecklade för fler- gradiga skalor i kursplanerna. I ett tvågradigt system ökar därför studenternas rättsäkerhet och möjlighet att förstå lärarutbildarnas bedöm- ningar. Godkäntgränsen kan höjas och gränsen för ”körkortet” (”certifikatet”) för undervisning i skolan markeras tydligare.
En utbildning utan graderade betyg underlättar träning i samarbete och teamarbete.
Forts.
§ 8 forts.
Studenterna skolas i ett ”kunskapens givande och tagande” som befrämjar en mer efter- strävansvärd framtida yrkesroll, där den enskilde läraren inte kan allt. Undervisningen kan genomföras utan moment av stress. I stället betonas yrkesprofessionens kärna – det pedago- giska hantverket i klassrummet.Kansliet har framfört argumentet att fler betygs- grader skolar in studenterna i betygstänkande genom att de utsätt för bedömningar. Detta argument är konstruerat eftersom kunskap om bedömning och betygssättning bara marginellt bygger på egen erfarenhet. I stället antyder argumentet att lärarutbildningen skall ha som mål att acceptera förändringar som införs genom nationella och internationella överens- kommelser. Vi har därmed redan börjat vandra vägen mot den sjugradiga relativa betygsskalan, som av många bedöms vara behäftad med alltför stora problem. Jag anser att vi skall skapa en lärarutbildning som befrämjar andra mål för professionen: helhetssyn på inlärning och kun- skaper, samarbete mellan individer och grupper, en lärarroll som tar sin utgångspunkt i ett rätt- rådigt erkännande av den Andre (social justice education) och en dynamisk syn på elevernas livsprocess och deras självkänsla. Genom- förandet av en sådan målsättning underlättas om inte varje moment och kurs behöver betyg- sättas detaljerat var för sig.
Den tid som åtgår till att skapa betygskriterier och bedömningar bör i stället användas för att utveckla undervisningen på högskolan och i skolan utifrån mer centrala och viktiga perspek- tiv på kunskapsprocesser i olika individers utveckling.
Anställbarhet för en lärare bygger till större delen på individens personliga profil och till mindre grad på enskilda betyg. För den student som vill göra karriär finns alltså andra effek- tivare möjliga satsningar än att samla på VG.”