• No results found

Kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under klimakteriet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under klimakteriet"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under klimakteriet

En litteraturstudie

Hassan Hussen Shanga Hamasaaed

Sjuksköterska 2021

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik

(2)

Kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under klimakteriet – en litteraturstudie

Women's experience of their sexual health during menopause – a literature study

Hassan Hussen Shanga Hamasaeed

Kurs: O0106H, Examensarbete Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Eva Lindgren

Luleå tekniska universitet

(3)

Kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under klimakteriet - en litteraturstudie

Women's experience of their sexual health during menopause - a literature study

Hassan Hussen Shanga Hamasaeed Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Abstrakt

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt

välbefinnande i förhållande till sexualitet. Det handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, sexuell dysfunktion eller svaghet, det krävs ett respektfullt och positivt synsätt till sexualitet och

relationer. Sexualitet är en av de grundläggande aspekter i människans liv som omfattar

könsidentitet, sexuell läggning, sex, intimitet, roller och reproduktion. Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande och medelåldern för klimakteriet är 51 år. Det innebär att kvinnans reproduktiva år upphör och det sker hormonella förändringar som kan ge symtom som;

värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet relaterad till störd nattsömn. Vid klimakteriet kan en del kvinnor vara oroliga för att förlora sin sexualitet och kvinnlighet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv och en induktiv ansats användes för att analysera data. Sju kvalitativa vetenskapliga artiklar ingick i resultatet.

Resultat: Sex slutkategorier presenteras: Upplevelsen av kvinnlighet påverkas, Sexuell dysfunktion leder till känslomässig lidande, Samlag upplevs som en skyldighet, Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande, Ett ökat sexuellt intresse och Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande. Slutsats: Att möta kvinnor under klimakteriet kräver att man har en helhetssyn. Som sjuksköterska är det viktigt att man har kunskap om olika kulturer, transkulturell omvårdnad, förändringar som kan leda till sårbarheter samt att införa

patientutbildning om förändringarna som sker under klimakteriet för att på bästa sätt främja kvinnans emotionella, fysiska och sexuella välbefinnande.

Nyckelord: klimakteriet, upplevelse, sexualitet, sexuell dysfunktion, kvinnlighet, skyldighet, sexuell hälsa, kvalitativ innehållsanalys, transition, transkulturell omvårdnad, kulturella aspekter, lidande

(4)

Sexualitet är en grundläggande aspekt av människans liv och omfattar könsidentitet, sexuell läggning, sex, intimitet, roller och reproduktion. Det uttrycks och upplevs i människors

önskningar, tankar, attityder, värderingar, beteende. Men kan även uttryckas i hur vi integreras i relation till andra människor samt förstå och uppfatta innebörden av det kön man tilldelats (WHO, 2006). Vid klimakteriet kan en del kvinnor vara oroliga över att förlora sin sexualitet och kvinnlighet. Att inte kunna få barn kan ha en negativ påverkan på kroppsbilden men även på det sexuella jaget (Hinchliff & Gott 2004).

Enligt WHO (2015) kännetecknas sexuell hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sexuell hälsa innefattar inte enbart frånvaro av sjukdom, sexuell dysfunktion eller svaghet, utan det krävs ett respektfullt och

positivt synsätt till sexualitet och dess relationer. WHO (2006) menar att sexuella upplevelser ska vara fri från diskriminering, våld och tvång. Människors sexuella rättigheter behöver respekteras, skyddas och uppfyllas för att upprätthålla den sexuella hälsan.

Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande, där menstruation och kvinnans

reproduktiva år upphör. Klimakteriet beskrivs vara ett fysiologiskt fenomen där äggstockarnas aktivitet avtar fram till dess funktion upphör. Enligt Nateri et al. (2017) är medelåldern för klimakteriet 51 år och under klimakteriet genomgår kvinnan både fysiska och psykiska symtom.

Vidare beskriver Nateri et al. (2017) att klimakteriet består av tre faser, pre-klimakteriet, klimakteriet och postmenopausal. Att genomgå klimakteriet innebär inte enbart upphörande av kvinnans menstruation och fertilitet utan även början på hormonella förändringar. De hormonella förändringarna är avtagande nivåer av östrogen och androgener som kan ge många

vasomotoriska symtom. Dessa symtom är värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet relaterat till störd nattsömn (Jones et al., 2012). Andra konsekvenser är minskad bentäthet, humör och energi förändringar, förlust av könshår, förändringar i könsorganen samt påverkade sexuell funktion (Al-Azzawi & Palacios, 2009; Stuenkel et al., 2015). Detta sätter kvinnor i klimakteriet i en utsatt situation vilket kräver vårdpersonalens uppmärksamhet och kunskap för att hantera denna övergångsperiod.

Sexuell dysfunktion vid klimakteriet kan bero på medicinska biverkningar, vulvovaginal atrofi, psykosociala faktorer eller hypoaktiv sexuell lust sjukdom (Thornton et al., 2015). Sexuella

(5)

minskad tillfredsställelse och nedsatt orgasm (Nappi et al., 2016). Under klimakteriet minskar nivåerna av östrogen som har en hel del effekter på sexuell funktion, vilket leder till fysiska symtom som minskar sexuell njutning (Nappi et al., 2001). Minskningen av östrogen förknippas med symtomatisk vulvovaginal atrofi vilket innebär att kvinnan lider av bleka, tunna och torra vaginala och vulvaytor. Minskning av östrogen leder till att laktobaciller och syraproducerande bakterier minskas som behövs för att upprätthålla en normal vaginala epitel pH värde vilket leder till att vaginans flora förändras (Thornton et al., 2015). Enligt Thornton et al., (2015) studie visade det sig att kvinnor som lider av vulvovaginal atrofi har ett minskat intresse och undviker sexuella aktiviteter på grund av att de upplever smärta och minskad njutning vid samlag.

Behandling av klimakteriebesvär fokuserar på klimakterierelaterade vasomotoriska symtom. Den mest effektiva behandling som finns idag för att förbättra livskvaliteten är hormonell behandling i form östrogen och gulkroppshormon tillförsel (Stuenkel et al., 2015). Hormonbehandling motverkar bland annat förluster av bentäthet och frakturer, sömnstörningar och

klimakterierelaterad ångest. Hormonbehandling kan ges i olika former, via oral tablett, vagitorier, plåsterform, gel, sprayform, vaginal ring och som vaginal fuktkräm. Kvinnor som besväras av vaginal torrhet kan få nytta av fuktighetskräm. Hormonbehandling är inte lämplig för alla kvinnor och därav är det av stor vikt att sjukvårdspersonalen tar hänsyn till individuella skillnader och preferenser innan den initieras. Enligt Stuenkel et al., (2015) finns det också icke- hormonella symtomlindrande alternativ för kvinnor med mildare besvär som att undvika alkohol, starka kryddor, sänk termostaten i hemmet samt minska övervikt och stress. Kvinnor med nedsatt vaginalsekretion kan få nytta av glidmedel för öka bekvämligheten vid sexuell aktivitet.

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden dessa är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa samt lindra lidande. Vidare beskrivs det att sjuksköterskans arbete ska kännetecknas av ett etiskt

förhållningssätt det vill säga att all omvårdnad ska bygga på respekt för mänskliga rättigheter, människors värderingar, respekt för självbestämmande, värdighet, integritet, levnadsvanor och religion. Sexuell hälsa kräver en respektfull och positiv attityd till sexualitet. Det krävs även att man har förståelse för de komplexa faktorer som påverkar det mänskliga sexuella beteendet.

Enligt WHO (2006) finns det faktorer som påverkar uttrycket av sexualitet. Detta kan resultera i hälsa och välbefinnande eller resultera i att utsätta människor för sårbarhet eller skapa sexuell och reproduktiv ohälsa.

(6)

Personcentrerad vård uppmärksammar vikten av att lära känna personen bakom patienten för att involvera personen som en engagerad partner i hens vård och behandling (Ekman et al. 2011). I studien av Ekman et al. (2011) framhävs det att patienter är människor och man ska ta hänsyn till deras subjektiva upplevelse och samverkan inom en viss miljö, deras styrkor, framtidsplaner och rättigheter och inte endast se patientens sjukdom. Enligt Ekman et al. (2011) framkommer det tre rutiner för personcentrerad vård, göra sig bekant med patient: patientberättelse, samarbete:

gemensamt beslutfattande och säkra partnerskapet: dokumentera berättelsen. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskrivs människan som unik och ska behandlas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt utefter sina egna förutsättningar. Enligt Socialstyrelsen (2005) beskrivs utgångspunkten för helhetssynen att visa respekt och omsorg för patientens integritet, autonomi och värdighet, öppenhet och respekt för olika trosuppfattningar och värderingar. Man tar till vara patientens erfarenheter och kunskaper samt föra patientens tala gällande önskemål och behov. Vårdförbundet (2005) beskriver att målet med personcentrerad vård är jämlik hälsa, alla människor är unika samt har samma värderättigheter och rättigheter att leva i ett samhälle som gynnar hälsan. Varje enskild individ ska ha möjlighet att uppnå en god hälsa utifrån ens egna unika förutsättningar.

För att kunna främja människors sexuella hälsa krävs det att sjukvårdspersonal har kunskap kring sexualitet. Sjukvårdspersonal ska ha viljan och förmågan att hantera sexuella frågor, de ska kunna överlämna information, behandling och vård på ett lämpligt sätt för människor som är i behov av det (WHO, 2006). Att diskutera sexuell hälsa och sexualitet är ett tabubelagt ämne som kan upplevas obehagligt och obekvämt bland sjuksköterskor och det är ett ämne som inte

prioriteras inom omvårdnaden. Enligt Saunamäki och Engström, (2014) kan tidsbrist, brist på stöd från andra kollegor, fördomar eller att hanteringen berör en annan profession det vill säga att sexuell hälsa inte tillhör sjuksköterskans profession samt stor arbetsbelastning vara anledningar till att det inte prioriteras. Det innebär att det är viktigt att tänka på att diskutera sexualitet och sexuell hälsa med patienter för att eventuell kunna främja patientens sexuella välbefinnande.

Sexuell hälsa är en av de aspekter som har en stor betydelse rörande människans välbefinnande och klimakteriet är en fas som alla kvinnor kommer att genomgå under livets gång. Målet med studien är att lyfta upp och få en ökad förståelse kring kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa

(7)

sexuell hälsa har för människor samt att kunna främja den potentiella betydelsen som sexualitet har. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal tar initiativ att prata med kvinnor som är i klimakteriet eller som påbörjar den här perioden av sitt liv. Genom att få en uppfattning om hur det påverkar den sexuella hälsan och hur dessa kvinnor känner kan vi som sjuksköterskor använda oss av kunskapen framöver. Då det är ett tabubelagt ämne främst för den äldre

generationen av sjuksköterskor är det viktigt att vi som nyexaminerade sjuksköterskor diskuterar sexuell hälsa bland personal och patienter för att förhoppningsvis kunna normalisera ämnet. Som nyexaminerad sjuksköterska är man förväntansfull, entusiastisk och kreativ samt har

utbildningen och den senaste forskningen färskt i bagaget. Man riskerar inte att falla in i gamla mönster, då man träder in på arbetsmarknaden med färska ögon. Detta bidrar till att man kan inspirera samt införa nya rutiner i sjuksköterskekollegiet, som exempelvis sexuell hälsa i

anamnesen. Nyexaminerade sjuksköterskor är även mer öppensinnade och vågar tala om sexuell hälsa då vi kommer från en annan generation där sexuell hälsa är mer uppmärksammat.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet.

Metod

Denna litteraturstudie baseras på en kvalitativ metod, då fokuset ligger på kvinnors upplevelser.

En kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats har använts som analysmetod.

Enligt Bengtsson (2016) kan man via teman och mönster dra slutsatser från insamlade data genom att knyta ihop ny information till teorier. Genom att använda sig av en kvalitativ metod med en induktiv ansats får man en djupare förståelse om forskningsområdet då studien bygger på ett inifrånperspektiv (Henricsson & Billhult, 2017 s.114).

Litteratursökning

Initialt utfördes en pilotsökning för att utforska om det fanns relevanta artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte. I Östlundh (2017) framkommer det att informationssökningar kan genomföras i olika typer av databaser. De databaser som använts är CINAHL och PubMed som till mestadels nyttjas vid ämnesområden som berör omvårdnadsvetenskap. Vi valde att avgränsa

(8)

sökningen med hjälp av ämnesordlistor och tesaurusar för att hitta specifika artiklar med rätt innehåll. Tesaurusar används för att optimera sökningar samt för att öka möjligheten till bättre sökresultat (Östlundh, 2017 s. 69). De ämnesordlistor och tesaurusar som användes var följande;

MESH terms, CINAHL subject heading och fritext.

I CINAHL och PubMed utfördes sökningen med ett antal olika sökord; Sexual health, sexuality, sexual functions, sexual experience, climacteric, menopause, experience och qualitative. Boolesk söklogik användes för att få fram ett bra urval i litteratursökningen. Boolesk söklogik används genom att man markerar vilka sökord som ska kombineras med hjälp av operatorerna OR, AND och NOT. Man börjar med att kombinera orden som hör ihop med sök-operator OR och sedan kombineras det med sök-operator AND, om man vill avgränsa sökningen används sök-operator NOT (Östlundh 2017 s. 72–73). Begränsningar som användes i CINAHL var engelsk text, peer reviewed, fulltext och publicerade mellan år 2008–2021. I PubMed användes begränsningar som engelsk text, full text och publicerade mellan år 2008–2021. Inklusionskriterier: De skulle uppfylla begränsningarna som användes i databasen enligt ovan, oberoende vilken fas i klimakteriet kvinnor befann sig i och deras ursprung. Exklusionskriterier: De skulle inte inkludera sexuell hälsa under klimakteriet som startats på grund av andra sjukdomar, hormonbehandling eller kirurgiska ingrepp.

Tabell 1. Översikt av litteratursökning i Cinahl

Syftet med sökning: Beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under klimakteriet Cinahl 2021-09-21 Begränsningar: Engelska, fulltext, peer reviewed och publikations datum 2008–2021

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda

1 MM Sexual health 4,735

2 FT Sexuality 38,932

3 FT Sexual function 4,173

4 S1 OR S2 OR S3 44,431

5 MM Climacteric 584

6 FT Menopause 14,893

(9)

Tabell 1. Fort. Översikt av litteratursökning i Cinahl

7 S5 OR S6 14,893

8 FT Experience 390,905

9 FT Qualitative 187,682

10 S8 AND S9 68,103

11 S4 AND S7 AND S10

Begränsningar- Peer reviewed;

Full text, Publikations datum:

20080101-20211231

23 5

*MM= Exact Major Subject Headning i databasen CINAHL, FT = Fritextsökning

Tabell 1. Forts. Översikt av litteratursökning i PubMed

Syftet med sökning: Beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under klimakteriet PubMed 2021-09-21 Begränsningar: Engelska, fulltext, Journal Article och publikations datum 2008–2021

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda

1 MeSH Sexual health 1,628

2 FT Sexuality 350,706

3 FT Sexual function 139,099

4 S1 OR S2 OR S3 350,706

5 MeSH Climacteric 62,141

6 FT Menopause 87,979

7 S5 OR S6 89,930

8 FT Experience 897,114

9 FT Qualitative 331,129

10 S8 AND S9 73,533

11 S4 AND S7 AND S10

Begränsningar; Journal Article, Full text, 2008-2021

42 2

*MeSH= MeSH i databasen PubMed, FT = Fritextsökning

(10)

Kvalitetsgranskning

Författarna har kvalitetsgranskat alla valda artiklar (n=7) med hjälp av kvalitetsgranskningsmall omvårdnad LTU utifrån Mårtensson och Fridlund (2017) (se bilaga 1). Den nyanserade

granskningsmallen fokuserar på teoretiska kriterier, empiriska kriterier (som inriktar sig på val av material och metod, resultat och diskussion) etiska kriterier och bedömning av kvalitet.

Artikelns kvalitetsgranskning kan vara; högkvalitet, acceptabel kvalitet eller bristande kvalitet.

För att artikeln ska anses vara högkvalitet ska det inte finnas svar som indikerar nej i mallen. För acceptabel kvalitet får det förekomma ett eller några ‘’nej/oklar’’ och för bristande kvalitet krävs det flera “Nej”. Författarna granskade artiklarna initialt enskilt och sedan tillsammans för att komma fram till en överenskommelse om artiklarnas kvalitet.

Tabell 2 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=7)

Författare / år

Typ av studie

Deltagare Metod

Datainsamling /Analys

Huvudfynd Kvalitet

(Hög, Acceptabel, Bristande) Bahri et al.

(2017). Iran

Kvalitativ 21 Semistrukturerad djupintervjuer/

innehållsanalys

Kvinnor var oroliga för förändringar som uppstår under klimakteriet, då dessa förändringar kunde medföra problem vid sexuell aktivitet, som att inte kunna tillfredsställa sin partners sexuella behov. Att kvinnans partner accepterade och hade förståelse för kvinnans nedsatta sexuella lust hade betydelse. Vissa kvinnor upplevde skam och vågade inte uttrycka sina sexuella bekymmer. Information och hanteringsstrategier av

klimakteriebesvär hade betydelse, kvinnor vände sig till andra post klimakteriella och erfarna kvinnor.

Hög

(11)

Tabell 2. Fort. Översikt över artiklar ingående i analysen (n=7) Gonçalves, R

& Merighi, M.A.P (2009).

Brasilien

Kvalitativ 7 Deskriptiv/

fenomenologisk studie,

Semistrukturerad intervju/ tematisk innehållsanalys

Att kvinnor upplevde sexuella förpliktelser trots utebliven

tillfredsställelse där de var tvungna att uttrycka sig sexuellt. Att sexualitet inte endast påverkas av de fysiska

förändringarna utan att befinna sig i en kärleksfull miljö hade betydelse. Att kunna dela erfarenhet, njutning, glädje och sorg var en viktig del av livet.

Acceptable

Hinchliff et al. (2010).

Storbritannien

Kvalitativ 12 Semistrukturerad intervju/ tematisk analys

Kvinnor som genomgick klimakteriet upplever förändringar i deras sexualitet som vaginal torrhet, nedsatt lust och orgasmsvårigheter. Kvinnor hade svårigheter att hantera

klimakterierelaterade förändringar och det medförde ökat ångest, frustration och besvikelse som påverkade det psykiska välbefinnandet.

Hög

Hyde et al.

(2011). Irland

Kvalitativ 25 Individuella semistrukturerade intervjuer. En fokusgrupp /tematisk analys

Flera kvinnor beskrev att erfarenheter av tidigare förhållande hade påverkan på den sexuella relationen. Att kvinnor upplevde att mannens sexuella behov var högre än kvinnors vilket gav de ångest, skuld och skapade spänning i relationen vid nekande av samlag.

Vissa kvinnor upplevde att

vaginalproblem hade inverkan på den sexuella relationen.

Hög

Moghasemi et al. (2018) Iran

Kvalitativ 17 Semistrukturerad djupintervjuer / kvalitativ innehållsanalys

Att vara sexuell varelse i en

mansdominerad och familjecentrerad kultur. Kvinnor såg klimakteriet som ett hot som kan resultera i förlust av det aktiva sexlivet samt upphörande reproduktion. Kvinnor såg klimakteriet som en möjlighet att slippa

menstruation och graviditet. Att vidta olika hanteringsstrategier för att bevara eller förbättra sin sexuella relation.

Hög

(12)

Tabell 2. Fort. Översikt över artiklar ingående i analysen (n=7) Thomas et al.

(2018). USA

Kvalitativ 39 Kombination av fokusgrupper och Individuella semistrukturerad intervju/ tematisk analys

Att kvinnor upplevde både negativa och positiva förändringar i sexuell funktion under klimakteriet. Negativa förändringar kunde bero på fysiska problem och psykosociala problem.

Många försökte anpassa sig till de negativa förändringarna genom att ändra sitt sexuella beteende, prioritera olika aspekter av sex, smörjning eller förmåga att uppnå orgasm. De positiva förändringarna berodde på ökat

självförtroende, bättre självkännedom, ökad självacceptans och förbättrade kommunikationskunskaper.

Hög

Yang et al.

(2016).

Taiwan

Kvalitativ 18 Semistrukturerad djupintervju/

kvalitativ innehållsanalys

Klimakteriets påverkan på sexlivet är varierande, från ganska

tillfredsställande till mycket otillfredsställande. De fysiska effekterna av klimakteriet har en påverkan på kvinnligheten och kvinnans sexualitet. Den

sociokulturella uppfattningen att kvinnors roll är att tillfredsställa sin partners sexuella behov hade en påverkan, då kvinnor präglas av frustration och skuld. Kvinnor sökte strategier för att lindra förändringarna i deras sexliv eftersom de vill fortsätta vara sexuellt aktiva. Andra accepterade förändringarna och fokuserade på andra aspekter i den sexuella relationen.

Hög

Analys

Analys av artiklar genomfördes med kvalitativ manifest i fyra faser, dekontextualisering, rekontextualisering, kategorisering och sammanställning (Bengtsson, 2016).

(13)

Analysen inledde med att författarna läste igenom den insamlade data ett flertal gånger för att få en ökad uppfattning av innehållet samt för att bekräfta att de valda artiklarna motsvarade

studiens syfte. Enligt Bengtsson (2016) är första steget dekontextualisering; Författarna valde ut 187 textenheter som motsvarade studiens syfte och markerade dessa textenheter med färger i artiklarna. Sedan skapades ett dokument med tabeller för varsin vald artikel där textenheterna sparades med nummerkod och färgkod. Nummer koderna var skapade för att enkelt kunna identifiera vilken artikel samt vart i artiklarna textenheterna var tagna ifrån. Färgkoderna var skapade för att enkelt kunna identifiera huvudfynden i textenheterna. Därefter kom andra steget de vill säga rekontextualisering, författarna valde att läsa igenom de texter som inte var

markerade med färg för att kontrollera om det fanns möjlighet att hitta nya textenheter som motsvarade studiens syfte. De textenheterna som motsvarade syftet inkluderades i analysen och resten omarkerade text exkluderades (Bengtsson, 2016).

Enligt Bengtsson (2016) beskrivs att tredje steget kategorisering förbereds med att de valda textenheterna översattes från engelska till svenska och därefter kondenserades de vill säga man minskar antal ord utan att förlora textenhetens kärn innehåll. Textenheter med gemensam innehåll sorterades till underkategorier i flera steg och därpå markerades med färger utifrån innehållet, för att kunna identifiera olika teman. Därefter slogs underkategorierna ihop utifrån innehållet, vilket slutligen resulterade till sex slutkategorier.

Slutliga steget enligt Bengtsson (2016) är sammanställning av resultatet. Författarna presenterade slutkategorier i tabell 3, därefter presenteras resultatet i brödtext tillsammans med citat.

Forskningsetiska övervägande

Enligt Kjellström (2017) beskrivs det att man på ett sätt kan komma närmare människan vid användning av kvalitativa metoder. Det är viktigt att de valda artiklarna i litteraturstudie är godkända av etisk kommitté och att de innehåller ett etiskt resonemang. Syftet med

etikprövningslagen är att skydda människan och respektera människovärdet vid forskning (Kjellström, 2017 s.60). Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) framkommer det fyra krav för att tillgodose forskningsetiska riktlinjer;

Informationskrav, Samtyckeskrav, Nyttjandekrav och Konfidentialitetskrav för att få en

(14)

godkännelse för etisk prövning. På grund av detta skulle alla valda artiklar i analysen innehålla etiska resonemang godkända av etiska kommittén. Artiklar som inte innehöll ett etiskt

resonemang och som inte godkänns av etiska kommittén exkluderades av författarna. Sexualitet och sexuell hälsa är ett känsligt och tabubelagt ämne att diskutera, därav är det viktigt för oss att tänka på att vårt arbete ska baseras på ärlighet och hederlighet. Det innebär att man inte försöker förvränga resultatet, inte undanhåller eller utlämnar vetenskapliga resultat som bestrider vår egen argumentationslinje eller att feltolka resultatet (Kjellström, 2017 s.76).

Resultat

Resultatet grundar sig på de sju valda kvalitativa artiklar. Ur dessa valda artiklar identifierades sex slutkategorier som beskriver kvinnors upplevelser av sexuell hälsa under klimakteriet.

Tabell 3. Översikt av slutkategorier (n = 6)

Slutkategorier

Upplevelsen av kvinnlighet påverkas

Sexuell dysfunktion leder till känslomässig lidande Samlag upplevs som en skyldighet

Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande Ett ökat sexuellt intresse

Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande

Upplevelsen av kvinnlighet påverkas

I studier beskrev kvinnor att upphörande av menstruation upplevdes som en förlust av sin

kvinnlighet och en obehaglig händelse för dem som önskade sig barn (Moghasemi et al., 2017 &

Yang et al., 2016). Förlust av kvinnligheten hade en negativ inverkan för välbefinnande vilket fick dem att känna hopplöshet samt minskat intresse för sex (Moghasemi et al., 2017 & Yang et

(15)

“You know, everything is over for me, I couldn’t have even one baby” (Moghasemi et al., 2017).

“Before when I was menstruating, I felt more sexual interest … Since menopause, all was gone

… I did not want a bit of it and also hated it [sex] … I don’t know why …” (Yang et al., 2016).

I studier (Hinchliff et al., 2010; Moghasemi et al., 2017; Thomas et al., 2018) visade sig att kvinnors upplevelse av kvinnlighet var relaterat till deras uppfattning om sin kroppsbild, mannens syn på kvinnan samt den kulturella synen på kvinnan. Under klimakteriet förekom en oro för den förändrade kroppsbilden (Hinchliff et al., 2010; Thomas et al., 2018). I studien Gonçalves och Merighi, (2009) framkom det att kvinnor upplevde att den sexuella lusten och sexuella aktiviteten påverkades negativt av de kvinnor som genomgick kroppsliga förändringar och hade en minskad självkänsla. Kvinnors självförtroende förändrades negativt och de försökte upprätthålla det manliga synsättet på kvinnas utseende samt hur kvinnan skulle bete sig

(Moghasemi et al., 2017; Thomas et al., 2018). Vissa kvinnor kände ett behov av att använda sig av smink, kläder, kosmetika och kosmetiska ingrepp för att kompensera för den förändrade kroppsbilden (Moghasemi et al., 2017).

“[T]his is another cruel joke in life. Once you get over menopause, your breasts change. They are not as perky, firm and when you lay down, [laughter] you try to get them to conform the way

they’re supposed to … It bothers me tremendously that that also has changed” (Thomas et al., 2018).

“I try to act as I did when I was young, in this way, my husband knows that I’m still fresh enough to satisfy his needs” (Moghasemi et al., 2017).

I studien av Moghasemi et al. (2017) framkom det att samhällets syn på kvinnlighet och hur kvinnor skulle vara i Iran påverkade kvinnors uppfattning om sexualiteten. De hade svårigheter att visa sin sexuella sida på grund av obekvämhet och den asexuella synen samhället hade på kvinnor. Vissa kvinnor ansåg att sexuell aktivitet var en åldersfråga och vissa kände sig begränsade genom att inte låta sig ses som aktiv sexuell samt att ha ett avvikande sexuellt beteende.

“I consistently thought that the pleasure of sex ended by forthy and then no one would be in the

(16)

mood for such things” (Moghasemi et al., 2017).

“I like to do what young people do in their relationships” (Moghasemi et al., 2017).

Sexuell dysfunktion leder till känslomässig lidande

Kvinnor rapporterade att sexuell dysfunktion som smärta och vaginal torrhet relaterat till

klimakteriet var en faktor till varför det sker en förändring i den sexuella relationer (Gonçalves &

Merighi, 2009; Hinchliff et al., 2010; Hyde et al., 2011; Thomas et al., 2018; Yang et al., 2016).

Kvinnor beskrev att de undvek att ha samlag med sin man på grund av besvär med smärta och vaginal torrhet (Thomas et al., 2018; Yang et al., 2016).

“After menopause, we had fewer [incidences of sexual intercourse] than before … We most likely have it once a month … When doing that thing [sex], I am more uncomfortable in terms of the posture and there will be pain … In the recent several times of [sex], I have felt the vagina falling down and getting hurt and I do not like that kind of feeling” (Yang et al., 2016).

I studien av Yang et al. (2016) framkom det att kvinnor som upplevde besvär med smärta och vaginal torrhet började ifrågasätta sin roll som fru och älskarinna, påverkade kvinnans

självkänsla. Kvinnor i studier av (Hinchliff et al., 2010; Yang et al., 2016) berättade att på grund av deras lidande av svår vaginal torrhet kunde de inte tillfredsställa sin partners behov, vilket fick dem att känna sig värdelösa och obehövliga.

“I have lost the function [sex] for several years. Ha-ha! … I feel sorry for my husband. There is no difference for my presence or absence because we simply have no way to enter [the vagina]

because of pain” (Yang et al., 2016).

Kvinnor rapporterade att en minskning av hormonnivå under klimakteriet kunde vara en bidragande faktor till den nedsatta sexuella lusten (Hinchliff et al., 2010). De flesta kvinnorna i studien av Bahri et al. (2017) berättade att de blev påverkad av andra post-klimakteriella kvinnor och på så sätt förväntade sig att deras sexuella lust skulle minskas.

(17)

away it has made a difference. I think there must be other things involved as well. I don’t feel that I need to --- I don’t think about sex as often as I would have done I think that’s the answer. I

don’t as often about sex so thereofore I don’t think the hormones are there to generate those thoughts” (Hinchliff et al., 2010).

Kvinnor som genomgick förändringarna som skedde under klimakteriet uttryckte känslor som frustration, besvikelse, oro, sorg, ilska och att de var svåra att hantera (Bahri et al., 2017;

Hinchliff et al., 2010; Thomas et al., 2018). Det framkom i studien av Bahri et al. (2017) att kvinnors uppfattning gällande mannens oförändrade libido ökade oro för kvinnors tankar om deras nedsatta libido. Tanken på att inte kunna tillfredsställa sin mans sexuella behov bidrog till tankar om äktenskapliga tvister och sexuella relationer utanför äktenskapet (Bahri et al., 2017;

Hinchliff et., 2010).

“One of my fears is that I won’t have those sexual feelings or sexual activity after menopause and this may cause my husband to fall in love with someone else … Because men are always

sexually active and always in need” (Bahri et al., 2017).

När sexuell aktivitet mellan partner antingen förekom sällan eller inte existerade uttryckte kvinnor känslor av skuld, frustration, sorg och kände sig generade. Kvinnor ansåg att det var orättvist mot maken som hade partner men inte samlag (Hinchliff et al., 2010; Hyde et al., 2011;

Yang et al., 2016). En kvinna i studien av Yang et al. (2016) berättade att hennes man trodde att hon inte var samarbetsvillig vilket fick henne att känna sig generad. Kvinnor kände skuld om dem valde att inte gå med på sexuell aktivitet (Hyde et al., 2011). Kvinnor var även rädda att dessa förändringar skulle påverka den sexuella relationen som ansågs vara av stor vikt för äktenskapet (Bahir et al., 2017; Hyde et al., 2011).

“Sometimes, you know, you lose interest yourself and then you sort of think,’ [it is] not fair to him.’ Sometimes I feel a bit guilty” (Hyde et al., 2011).

“To be honest, no, not really. But you know the way people say that you need a healthy sexual relationship, and I’d be terrified to lose that, you know closeness or whatever” (Hyde et al.,

2011).

(18)

Samlag upplevs som en skyldighet

Kvinnor upplevde att sexuell aktivitet ansågs vara en skyldighet till sin man, att det var en del av kvinnans roll som fru (Bahria et al., 2017; Gonçalves & Merighi, 2009; Hyde et al., 2011; Yang et al., 2016). Vissa kvinnor förlitade sig på religiös övertygelse inom islam som påpekade att det var bra att kvinnor tillfredsställde mannens sexuella behov men även utifrån de kulturella

aspekter som indikerade på att ha samlag med sin make var en del av kvinnans roll (Bahria et al., 2017; Hyde et al., 2011; Yang et al., 2016).

“I just look at sexual matters from a religious point of view ...I accept everything for not being responsible in front of God. My husband likes having sex, but I don’t. I try to meet his request

I’m a bit afraid of God… “(Bahria et al., 2017).

Trots att kvinnor hade besvär med smärta, vaginal torrhet och nedsatt libido eller att dem själva inte blev sexuellt tillfredsställda försökte dem uppfylla mannens sexuella behov (Bahria et al., 2017; Gonçalves & Merighi, 2009). Kvinnor kände sig tvungna att lyda sin partner avseende hans sexuella krav för att undvika konflikter samt att dem ansåg att en sexuell relation var hälsosam för relationen (Bahria et al., 2017; Gonçalves & Merighi, 2009; Hyde et al., 2011;

Yang et al., 2016).

“When my husband comes home, his meal must be ready, his drink must be ready, and his fruit must be ready. He sits and says for example, bring this, bring that, do this, do that … and when he has sexual needs, I have to say yes to him and if not he acts violently … “(Bahria et al., 2017).

“You do try and keep things going [context of a discussion about sex] … I suppose it’s important for the marriage really” (Hyde et al., 2011).

Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande

Flertal studier (Bahri et al., 2017; Thomas et al., 2018; Yang et al., 2016) påpekade vikten av

(19)

brukade kommunicera med sin partner gällande sexuella ämnen. Vidare beskrev hon att hennes sexuella hälsa hade förbättrats då hon öppnade upp sig för sin partner om vaginal torrhet och obehag. En kvinna i studien av Bahri et al. (2017) rapporterade att hon hade förklarat för sin partner, att kvinnans sänkta lust inte var onormalt, utan att det var ett fysiologiskt fenomen som kvinnor kunde genomgå under klimakteriet. Enligt Bahri et al. (2017) framkom det att det var viktigt för kvinnor att deras män hade acceptans gällande deras nedsatta libido och förståelse för kvinnans utsatthet, för att sedan tillsammans kunna uppnå ömsesidig förståelse. I studien av Thomas et al. (2018) framkom det att kvinnor beskrev hur erfarenhet av flerårig relation bidrog till en djupare förståelse för varandras sexuella behov och gjorde den sexuella hälsan mer tillfredsställande över tid.

“Well, I comply and he doesn’t complain. Fortunately, in this aspect he understands me. He has accepted now my situation and we don’t have any problem in this regard now” (Bahri et al.

2017).

Kvinnor i studier av (Bahri et al., 2017; Hinchliff et al., 2010; Moghasemi et al., 2017) upplevde dock kommunikationssvårigheter med sin partner på grund av obekvämhet och rädslan att maken ska reagera negativt gällande kvinnas nedsatta lust. I studien av Bahri et al. (2017) valde kvinnor att inte kommunicera med sin partner gällande deras nedsatt lust på grund av en mansdominerad kultur som gjorde att kvinnor upplevde skam för att uttrycka sina sexuella tankar. En kvinna i studien av Hinchliff et al. (2010) beskrev att hon inte ville göra sin partner upprörd genom att uttrycka sitt sexuella missnöje för att han led av sexuell dysfunktion.

“When I reached menopause, I didn’t talk about it because some men think that when a woman get menopause, she loses her sexual desire “(Moghasemi et al., 2017).

Ett ökat sexuellt intresse

Flertals studier (Hyde et al., 2011; Moghasemi et al., 2017; Thomas et al., 2018; Yang et al., 2016) beskrev att klimakteriet inte alltid resulterade i en negativ sexuell påverkan. Flera kvinnor rapporterade att deras sexuella lust inte påverkades av klimakteriet utan att det varade konstant

(20)

(Hinchliff et al., 2010; Yang et al., 2016). De positiva aspekterna som ökade den sexuella lusten som i sin tur ökade den sexuella hälsan var minskad oro för familj förpliktelser som oönskad graviditet eller att ta hand om barn vilket gjorde att kvinnor vågade njuta av samlag och uppnådde klimax (Moghasemi et al., 2017; Thomas et al., 2018). Några kvinnor upplevde en ökad sexuell frekvens medan andra upplevde en minskad frekvens men kände sig tillfredsställda överlag i jämförelse med när de var yngre (Thomas et al., 2018).

“I believe that sex gets better after menopause because you are no more worried about unwanted pregnancy” (Moghasemi et al., 2017).

“Because my kids are both now going to college … now that they’re gone … there’s a whole new freedom I have. This is the first time in 20 years that I’ve not had children in my house … Yeah, I have a whole new sense of freedom about myself. That I can have fun in any way” (Thomas et

al., 2018).

Somliga kvinnor i studien av Moghasemi et al., (2017) beskrev att mer erfarenhet och mindre kroppslig skam med sin partner ökade den sexuella njutningen under klimakteriet. Kvinnor som hade en större förståelse på sin egen kropp kände sig mer bekväma och kunde uttrycka sina sexuella behov (Hyde et al., 2011; Thomas et al., 2018).

“I think for me, the physical feeling is probably less intense than when I was younger, but the emotional piece of it is much better. I can be less inhibited, I’m more comfortable with my body.

I’m able to express myself better and accept his expression better. So even physically, although it’s not like fantastic as it was, there’s other pieces that compensate to make it better. I’d rather

be here than there” (Thomas et al., 2018).

“I believe that sex gets better when one gets older, because she gets more information and experiences” (Moghasemi et al., 2017).

I studien av Moghasemi et al. (2017) beskrev kvinnor känslan av befrielse från

menstruationsbesvär eftersom vaginalt samlag under menstruation var förbjudet på grund av religiösa anledningar, vilket hindrade dem att ha samlag.

(21)

“There is no limitation for us; we can have sex every time we decide” (Moghasemi et al., 2017).

I studien av Hinchliff et al. (2010) förklarade en kvinna att hennes sexuella lust var som starkast under klimakteriet med en ny partner, då hon tidigare levde med en partner som led av sexuell dysfunktion. En kvinna i studien av Gonçalves och Merighi, (2009) beskrev att hon tog bort sex från sitt liv då hon hade problem med sin dåvarande partner men återtog sexliv efter att ha träffat en ny partner.

“Getting back to this, the sexual side of it, the menopause has made me worse. I want it more than I did because it’s strange, it didn’t bother me before and I’ve gone the opposite of everybody else, just throwing myself out there, ‘Come and get me’ [laughing] but that’s how I feel … I can say it now but when I was with my first husband I just used to lay there and let him get on with it – I don’t know how I’d be now but yes it has made me want more” (Hinchliff et al.,

2010).

Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande

I studien av Bahri et al. (2017) beskrev kvinnor att de försökte leta efter alternativa strategier flera år innan de kom till klimakteriet eftersom dom var oroliga över tänkbara sexuella problem som kunde uppstå. Kvinnor försökte komma på olika strategier för att ändra sitt sexuella

beteende, prioritera olika aspekter av sex och den sexuella attraktionen för att anpassa sig till de negativa förändringarna (Gonçalves & Merighi, 2009; Moghasemi et al., 2017; Thomas et al., 2018). Kvinnornas hanteringssätt kunde innefatta att testa olika sexuella positioner, förspel, hjälpmedel som glidmedel eller vibrator, fysisk aktivitet, närhet och intimitet samt

hormonbehandling (Bahri et al., 2017; Hyde et al., 2017; Thomas et al., 2018; Yang et al., 2016).

En del kvinnor berättade att ett bra sätt för att kunna bevara sitt sexuella förhållande var när de tog en paus från sina vanliga sysselsättningar för att istället åka bort under helgen, detta då man var fri från sitt vanliga ansvar (Hyde et al., 2011).

“One of my colleagues (who is on menopause) had sexual problems, she suffered from dyspareunia … a midwife told her that there’s a cream that you can put it in the vagina, and then

you won’t feel any dryness, and it does not bother you anymore. Once you use it, your libido would be increased” (Bahri et al., 2017).

(22)

Ett flertal studier rapporterade att kvinnor använde sig av glidmedel för att underlätta besvär med vaginal torrhet (Bahri et al., 2017; Hyde et al., 2011; Thomas et al., 2018; Yang et al., 2016).

I studien av Thomas et al. (2018) upplevde kvinnor som använde glidmedel att de blev besvikna eftersom de upplevde att glidmedel förstörde stämningen eller att effekten inte varade tillräckligt länge samt att kvinnorna var osäkra på om produkterna var säkra. En kvinna i studien av Thomas et al. (2018) berättade att oralsex kunde bidra till en positiv effekt mot vaginal torrhet.

“At this point in my life, oral [sex] is beneficial because I’m not as lubricated as I was even 10 years ago” (Thomas et al., 2018).

I studien av Bahri et al. (2017) och Yang et al. (2016) framkom det att kvinnor som var fysisk aktiva upplevde att det sexuella välbefinnandet förbättrades, sexuella aktiviteten varade längre och att uppnå orgasm blev mer naturligt samt att samlaget blev mer njutbart. En kvinna i studien av Yang et al. (2016) berättade att användningen vuxna filmer ger en sensorisk stimulans och får i gång sexlusten. Kvinnor ansåg att en sexuell relation inte enbart berör samlag utan det handlar även om att känna sig förenade genom att hålla varandras händer, gosa med varandra, ta

promenader eller att vara intima. Kvinnor upplevde att närhet och intimitet också var en viktig aspekt i den sexuella relationen (Hyde et al., 2011; Thomas et al., 2018; Yang et al., 2016).

“Both of us do not like to have [sex], so we went to motels that played adult film. Most young people have reactions, but we rarely have reactions; at most, we hug and cuddle. My husband said that old people are just like that! That is also very good and it is not necessary to have ‘in-

deep’ contact [penile penetration of the vagina] each time” (Yang et al., 2016).

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexuella hälsa under klimakteriet. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i sex slutkategorier: Upplevelsen av kvinnlighet påverkas, Sexuell dysfunktion leder till känslomässigt lidande, Samlag upplevs som en skyldighet, Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande, Ett ökat sexuellt intresse och Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande.

(23)

Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor upplevde att känslan av kvinnlighet

påverkades. Upphörande av menstruation kunde upplevas som en obehaglig händelse för kvinnor som önskade sig barn. Det framkom även att kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar samt att en kulturell syn på kvinnor resulterade till minskad sexuell lust. Ussher et al. (2015) beskrev att kroppsliga förändringar tydliggjordes under klimakteriet. Förändringar som viktuppgång, bröstförändringar och att de kände sig oattraktiva hade en negativ påverkan på kvinnans

självkänsla och självförtroende. Författaren beskrev vidare att en ungdomsorienterad kultur där sexuell attraktion förknippas med yngre ålder och de åldersförändringar som kvinnan genomgick påverkade kvinnligheten samt deras självkänsla som sexuell partner. Andra kroppsrelaterade förändringar som författaren betonade var att inte ha kontroll över sin kropp vilket försvårade för kvinnor att upprätthålla sin skönhet. Det resulterade till att kvinnor undvek sex, kände sig mindre feminina och inte sexuellt önskvärda. Thomas et al. (2019) belyste vikten av attraktion i den sexuella aktiviteten och menade att det var viktigt för kvinnor att känna sig attraktiva vilket också var en förutsättning för den sexuella aktiviteten. Många kvinnor var kritiska gällande deras kroppsliga förändringar och det var viktigt att de blev accepterade oavsett vikt uppgång eller andra utseende relaterade förändringar.

Kvinnor som har kommit till klimakteriet genomgår en övergångsperiod som kan förankras i transitionsteorin som är utvecklad av Meleis år 1975. De genomgår en transition som innebär att vara fertil till att lämna de fertila åren bakom sig. I enlighet med resultatet var klimakteriet en obehaglig händelse för kvinnor som önskade sig barn vilket kräver vårdpersonalens

uppmärksamhet. Enligt Meleis et al. (2000) betyder transition en övergång relaterad till

förändringar som sker i individens liv. Förändringar som kan utsätta individen för sårbarhet kan vara utveckling- och livslängds övergångar som förlossning, föräldraskap, åldrande och

klimakteriet. Dessa förändringar kräver förståelse från omgivning då de kan utsätta individen för sårbarhet och hota välbefinnandet

Enligt Meleis et al. (2000) kan transitionsteorin användas som tillvägagångssätt för

sjuksköterskor i syfte att möta personer som genomgår en förändring i livet. Transition är därför ett centralt begrepp i omvårdnaden, då sjuksköterskan är den primära vårdgivaren som ofta spenderar mycket tid med patienter när de genomgår olika transitioner. När en övergångsfas inte kan hanteras av individen faller den inom sjuksköterskans ansvarsområde och det är därför viktigt att ta ansvaret till att stödja individen i transitionen. Meleis et al. (2000) beskriver

(24)

övergångar som komplexa och multidimensionella med grundläggande egenskaper av upplevelser som medvetenhet, engagemang, förändring och skillnad, tidsspann samt kritiska punkter och händelser. I enlighet med resultatet av litteraturstudien framkom det att kvinnor i Iran hade svårigheter att visa sin sexuella sida på grund av obekvämhet och den asexuella synen samhället hade på kvinnor. Meleis et al. (2000) menar att när transionsupplevelsen är kopplad med stigmatisering på grund av kulturella aspekter får kvinnor begränsat utrymme att uttrycka sig. Detta leder till att de genomgår klimakterie transitionen i tystnad och på egen hand.

Medvetenhet och engagemang är två av grundläggande egenskap i transitionsteorin enligt Meleis et al. (2000). Här är det även viktigt att sjuksköterskan är medvetna om sårbarheter som kvinnor med andra kulturella och religiösa bakgrund kan genomgå. Det är också viktigt att

sjuksköterskan förmedlar kunskap i form av patientutbildning för att öka deras medvetenhet gällande klimakteriet. Meleis et al. (2000) förklarade att medvetenhet och engagemang

påverkade graden av patientens kunskap gällande transitionsprocessen och vad de kan förvänta sig. Engagemang ökar också individens delaktighet i sin egen vård genom att exempelvis söka information för att undkomma psykiska påfrestningar och underlätta sundare övergångar.

Det framkom i resultatet att kvinnans välmående påverkades negativt på grund av sexuell dysfunktion. En del kvinnor kunde uppleva smärta och vaginal torrhet och en minskad

hormonnivå som en anledning till minskad libido. Sexuell dysfunktion blev en anledning till att kvinnor upplevde sorg, frustration, besvikelse, skuld, generat och ilska dels för de var svåra att hantera men även att det ledde till att kvinnor inte kunde bemöta mannens sexuella behov.

Harder et al. (2019) bekräftade i sin studie att problem som vaginal torrhet, smärta vid samlag, nedsatt libido och upphetsning och även svårigheter att nå orgasm påverkade kvinnans sexuella aktivitet och tillfredsställande. Sex ansågs spela en viktig roll i förhållandet och på grund av den anledningen fortsatte kvinnor ha samlag då sex var viktigt för mannen. I resultatet framkom det även att kvinnor var oroliga över att inte kunna tillfredsställa sin mans sexuella behov, vilket skapade rädsla och tankar om att maken skulle ha sexuella relationer utanför äktenskapet.

Liknande resultat framkom i en studie av Ling et al. (2008) där kvinnor beskrev att de var oroliga över att deras partner skulle ha ett sexuellt förhållande utanför äktenskapet för att tillfredsställa sitt sexuella behov. Bristen på fysisk och sexuell intimitet ledde till dåliga äktenskapliga relationer och oförsonliga skillnader mellan män och fruar.

(25)

Vi författare anser att det är viktigt för sjuksköterskor att tänka på patientens lidande och att en del av målet för vården ska vara att försöka lindra patientens lidande så gott som möjligt. I studien av Ussher et al. (2015) framkom det att kvinnor kände att de måste ha samlag för sin partners skull trots att det upplevdes obehagligt och inte trevligt. Enligt Fagerström et al. (1998) kan begrepp som skam, stigma, separation, smärta, rädsla, förtvivlan, hopplöshet, alienation och brist på styrka vara en del av upplevelsen av lidandet. Enligt Svensk sjuksköterskeföreningen (2016) är en av sjuksköterskans värdegrund för omvårdnad: lidandet och välbefinnandet, det vill säga att lindra lidandet så gott som möjlighet och inte orsaka en person som lider av ohälsa och sjukdom mer lidandet. Det är viktigt att patienten får möjlighet att få sitt lidande bekräftat av sjukvårdspersonalen. Om sjukvårdspersonalen bekräftar patientens lidande och finns där för hen gynnar det patients möjligheter att försona med sitt lidande och angripa sin situation på ett annat sätt. Fagerström et al. (1998) uttryckte att genom att se, höra och träffa patienten hade

sjuksköterskan möjlighet att förtydliga och förstå patientens önskningar och behov av vård.

Eriksson (1992) menar att det viktigaste sjuksköterskan kan göra är att trösta den lidande

patienten och förmedla hopp och hjälpa patienten möta sina behov. Sjuksköterskan ska behandla patienten med respekt och ha ett kärleksfullt hjärta för att hitta olika åtgärder för att tillfredsställa patientens behov. Detta innebär att sjuksköterskan kan lyfta ämnet sexuell hälsa genom att se, lyssna och träffa patienten som genomgår klimakteriet och på så vis bygga en relation för att förstå deras behov av vård och önskningar.

Initialt kan sjuksköterskan informera kvinnor att sexuell dysfunktion är förekommande hos kvinnor som genomgår klimakteriet. Det är viktigt att förstå hur den sexuella dysfunktionen upplevs genom att lyssna på deras livsberättelse, vilket är avgörande för att bedöma

svårighetsgrad och lämpliga åtgärder (Socialstyrelsen, 2020). Genom att bekräfta kvinnans lidande avseende sexuell dysfunktion kan sjuksköterskan tillsammans med patienten hitta olika strategier för att underlätta för kvinnan samt förmedla hopp om att kunna återfå ett normalt sexliv. Sjuksköterskan kan informera och erbjuda kvinnor och deras partner om parsamtal som bygger på kunskap och stöd och därpå kan bidra till en förbättrad sexliv (Socialstyrelsen, 2021).

Sjuksköterskan kan även informera kvinnor om människors sexuella rättigheter (WHO, 2006).

I resultatet framkom det att en del kvinnor upplevde en skyldighet att delta i sexuell aktivitet med sin man. Kvinnor kände sig tvungna att lyda sin man gällande hans sexuella behov för att

undvika konflikter men ansåg även att en sexuell relation var viktigt för förhållandet. Det kunde

(26)

bero på religiösa övertygelse och kulturella aspekter som tydde på att det var en del av kvinnans roll att tillfredsställa mannens sexuella behov. Abadi et al. (2018) fann i sin studie att på grund av religiösa principer ska en muslimsk kvinna vara mottaglig för sin partners sexuella behov, då kvinnor trodde att de hade en religiös skyldighet att ha samlag (tamkin= frugans sexuella lydnad). Enligt Javadivala et al. (2018) framkom det att kvinnor kände att de var skyldiga att tolerera sex på grund av sitt engagemang att vara lydig i sin sexuella relation, för att uppfylla sin partners sexuella behov eller för att bevara sitt äktenskap. Khoei et al. (2008) menade att inom islam symboliserar äktenskapet att en kvinnans roll i sexuallivet, den idealiserade muslimska hustrun. Wong et al. (2018) beskrev i sin studie att vissa kvinnor ansåg att det var hustrus ansvar att tillgodose sin partners sexuella behov och av just den anledningen fortsatte de ha samlag med sin man oavsett sina egna önskningar. Wood et al. (2007) uttryckte att på grund av det

sociokulturella budskapet skulle kvinnor tillgodose mannens sexuella behov och främja mannens sexuella behov framför sitt eget nöje vilket de kände en viss skyldighet att genomföra.

För att kunna möta patientens behov behöver sjuksköterskor ha självkännedom och kunskap gällande olika kulturer och religioner. Att ha kunskap om hur olika religioner och kulturer kan bidra till att få en större förståelse för olika individer och på så sätt kunna främja människans hälsa samt bilda en relation mellan patient och sjuksköterskan. Enligt studien av Younas et al.

(2020) framkom det att självmedvetenhet gör det möjligt för sjuksköterskor att känna till sitt eget temperament, känslor och potential, vilket slutligen hjälpte dem att förstå patientens

begränsningar och styrkor samt att kunna hjälpa patienterna att känna till sina egna styrkor.

Younas et al. (2020) uttryckte att sjuksköterskor indikerade att självmedvetenhet var viktigt för att kunna ta hand om patienter och närstående med olika religioner, kulturella bakgrunder, könsidentiteter och etniciteter.

I resultatet framkom att kvinnor som kommunicerade med sin partner om sexuella ämnen upplevde ett ökat sexuellt välbefinnande. Det framkom att mannens förståelse och acceptans gällande kvinnans sexuella förändringar hade en viktig betydelse för det sexuella förhållandet.

Wood et al. (2007) bekräftade detta då det framkom i deras studie att kvinnor som diskuterade sexuella ämnen med sin partner hade ett ökat sexuellt intresse och var mer nöjda med sina sexuella upplevelser. Kvinnor som upplevde att de var i goda förhållande kunde förmedla fram sina sexuella behov, då de kände sig trygga och respekterade som människa av sin partner och

(27)

goda och respektfulla kommunikationskunskaper då det kunde förbättra parets fysiska och emotionella intimitet och stärka ömsesidig förståelse. Det framkom även i resultatet att kvinnor upplevde kommunikationssvårigheter med sin partner på grund av kulturella faktorer och även rädsla för mannens inställning till kvinnas nedsatta libido. Wong et al. (2018) fann i sin studie att på grund av kulturella normer, upplevde kvinnor en brist på öppen dialog om klimakteriet och sex då det var ett tabubelagt ämne. I studien av Im och Meleis, (1999) framkom det att kvinnor upplevde att klimakteriet inte togs på allvar och ignorerades i ett mansstyrt samhälle vilket gjorde att de inte vågade uttrycka deras klimakterierelaterade upplevelse. Det var ett ämne som var tabubelagt och sällan diskuterades inom familjen. Förståelse och stöd var viktigt för kvinnor, då männen på grund av bristande medvetenhet och kunskap inte förstod effekterna av

klimakteriet eller hur dessa förändringar skulle kunna hanteras på grund av bristande medvetenhet och kunskap (Wong et al., 2018).

Sverige är ett mångkulturellt land vilket innebär att inom sjukvården kommer man träffa på olika människor med olika bakgrund. En viktig aspekt inom vården är att man tar hänsyn till en

transkulturell omvårdnad. I studien av Maier-Lorentz, (2008) beskrivs teorin om transkulturell omvårdnad utvecklad av Leininger (1978). I den transkulturella omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor har en fördjupad kunskap om olika kulturer för att kunna ta hand om patienter med olika etnicitet. Teorin fokuserar på förhållandet mellan kultur och omsorg gällande patientens hälsa och välbefinnande. Leininger, (1988) beskrev att omvårdnads målet för transkulturell teorin är att tillhandahålla kvalitetsvård till patienter med olika kulturer som är kongruenta, tillfredsställande och fördelaktiga för patienterna. Kulturell omvårdnad ges för att ge meningsfull, tillfredsställande och fördelaktig vård till patienter. Maier-Lorentz, (2008) menar att genom att ha kunskap om olika kulturer kan sjuksköterskor ge vård som är individualiserad och meningsfull samt att ge kulturellt kompetent vård till patienter med olika bakgrund.

Resultatet av denna litteraturstudie visade att klimakteriet inte enbart ledde till negativ sexuell påverkan utan sexuella intresset kunde också vara konstant eller ökas av flera faktorer. De faktorerna som ökade sexuella intresset var minskad oro gällande oönskad graviditet, att inte behöva ta hand om barn, mer erfarenhet och mindre kroppslig skam samt partner med tillgivenhet. Ussher et al. (2015) fann att i sin studie att många kvinnor upplevde mindre utseendefixerad ångest och självobjektifiering i samband med åldrande. Ussher et al. (2015) menar att i samband med kvinnans åldrande samlade hon också erfarenhet och på sätt

(28)

konstruerade alternativ definition av kvinnlighet och skönhet vilket gjorde att hon lättare kunde acceptera kroppsliga förändringar. Den sexuella njutningen och välbefinnandet var relaterat till när kvinnor kände sig bekväma i sin egen kropp och accepterade åldersrelaterade förändringar som en del av sin identitet.

I resultatet framkom det att kvinnor försökte leta efter alternativa strategier för att anpassa sig till de negativa förändringarna. Deras hanteringssätt kunde innefatta att prova på olika sexuella positioner, förspel, glidmedel eller vibrator, fysisk aktivitet, närhet och intimitet samt hormonbehandling. Harder et al. (2019) fann i sin studie att kvinnor försökte med egna

hanteringsstrategier för att anpassa deras sexuella beteende som exempelvis onani och oralsex.

Det framkom i resultatet att kvinnor använde sig av glidmedel för att underlätta besvär med vaginal torrhet dock upplevde vissa att det inte var effektivt. Thomas et al. (2020) bekräftade i sin studie att en del kvinnor använde glidmedel mot vaginala symtom, en del tyckte att det hjälpte och vissa tyckte motsatsen. Det framkom i resultatet att kvinnor hade sökt hjälp från vården för att få behandling i form av hormonersättning. En del kvinnor fick hormonbehandling för sina besvär med vaginala symtom. Kvinnor var dessutom oroliga för potentiella biverkningar som kunde förekomma vid hormonbehandling exempelvis cancer trots att behandlingen hade en effektiv verkan (Thomas et al., 2020).

För att kunna öka patientsäkerheten är det viktigt att behandlingen som ges är evidensbaserad och att informationen om behandlingen är säker. Nelson (2014) beskriver att evidensbaserad vård innebär att vården ska vara baserat på de bästa tillgängliga bevisen från forskning för att kunna ta kliniska beslut. Att sjuksköterskor använder sig av evidensbaserad vård och säker information kan kvinnor känna mer trygghet till produkterna som kan användas och även i behandlingen.

Resultatet visar att fysisk aktivitet var ett alternativt hanteringssätt för kvinnor för att öka det sexuella välbefinnandet. Jeng et al. (2004) beskrev i sin studie att fysisk aktivitet förhindrade försämring av fysiologiska funktioner och befriade dem från smärta samt att kvinnor kände sig mer attraktiva och mådde fysiskt och psykiskt bättre. Här kan sjuksköterskan informera dessa kvinnor om ett sundare levnadsvanor som kan minska klimakteriebesvär och öka välmående. Det kan vara fysisk aktivitet för att stärka muskler och skelett samt förebygga fall. Uppmuntra

(29)

hålla alkoholkonsumtionen ner i hälsofrämjande syfte både för klimakteriet och andra sjukdomar i längre sikt. I resultatet framkom det även att närhet och intimitet var en viktig aspekt i den sexuella relationen. I studien av Wong et al. (2018) framkom det att kvinnor ansåg att

klimakteriet innebar att gå in till ett nytt stadium i livet där fokus inte låg på samlag utan närhet och intimitet som gosa med varandra och kyssas.

Metodkritik

Författarna har utgått från trovärdighetsbegreppen för att säkerställa studiens vetenskapliga kvalitet. Enligt Mårtensson och Fridlund, (2017, s.429) har trovärdighet fyra termer:

tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet.

Enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s.429) betyder trovärdighet att författarna i studien tydliggör för läsaren att resultatet är rimligt. Denna litteraturstudiens uppnår trovärdighet genom att författarna har påvisat relationen mellan egen resultat och tidigare forskning. Vi har valt en analysmetod med en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt ansats av Bengtsson (2016) som författarna anser är relevant metod utifrån det valda syftet. Vi har också följt och beskrivit tydligt samtliga steg av den valda analysmetoden för att öka tillförlitligheten. Vi har valt lämpliga akademiska databaser: CINAHL och PubMed som innehåller litteratur inom

omvårdnadsvetenskap. Östlundh (2017, s. 67) beskriver att databaser är indelade efter ämnesområde beroende målgruppen. De valda artiklar till analysen var peer reviewed och granskat av forskningsetiska kommittén. Vi har exkluderat flera studier på grund av bristande etiskt resonemang, bristande evidens på hur de sociala faktorerna i samband med klimakteriet hade en påverkan på den sexuella hälsan. Även artiklar om kvinnor som genomgår inducerat klimakterium, det vill säga startats för tidigt på grund av andra faktorer som kirurgiska ingrepp, har exkluderats då vi ville beskriva det naturliga klimakteriet och hur det påverkar den sexuella hälsan. Det kan därför vara en svaghet i vår studie, då vi har ett litet antal artiklar i analysen på grund av bristande kvalitativ forskning just om kvinnors upplevelse av det naturliga klimakteriets påverkan på den sexuella hälsan. Tillförlitligheten har också säkerställts genom kontinuerlig feedback av handledare och studenter vid två seminarietillfällen. Författarna har varit behov av vägledning från handledare på grund av bristande forskningserfarenhet och enligt Henricson (2017, s.413) ökar tillförlitligheten av resultatet när utomstående personer som handledare granskar analysprocessen. Vi har också inkluderat citat från granskade artiklar för att förtydliga

(30)

resultatet och förstärka studiens trovärdighet. Båda författarna har kvalitetsgranskat de valda artiklarna var för sig och sedan diskuterat granskningen tillsammans för att uppnå

överenskommelse vilket ökar tillförlitligheten enligt Henricson (2017, s.414).

Pålitlighet handlar om författarens förståelse i studien. Här kan man ta hänsyn till författarens tidiga erfarenheter och kunskaper som kan påverka datainsamlingen och analysen enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s.432). Här har vi förstärkt studiens pålitlighet genom att följa metod och analysprocessen med kodning och fritt från egna tolkningar. Bengtsson, (2016) menar att författaren bör använda kodnings lista samt förklaring för att undvika tanke förändringar under analysprocessen för att säkerställa pålitligheten. Författarna av denna studie har använt kodning och färgmarkering för att under analysens gång, lättare hitta tillbaka textenheternas ursprungliga artiklar.

Bekräftelsebarhet handlar om hur välskrivet analysprocessen är och hur författarna har verifierat sitt ställningstagande under hela arbetet enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s.432). Här är det viktigt att man bevarar innehållets objektivitet och är så neutral som möjligt enligt Bengtsson, (2016). Vi har bevarat studiens bekräftelsebarhet genom att vara offentlig med all material och låta andra granska som studenter och handledare granska. Granskning av andra personer underlättade att hålla oss till studiens syftet vilket ökade bekräftelsebarheten. Författarna har även beskrivit tillvägagångssättet av sökningar med tabeller för att underlätta följsamheten.

Överförbarhet handlar om vilket grad studien kan överföras till andra kontexter, grupper eller situationer. Bedömningen av överförbarheten är beroende av att trovärdigheten, pålitligheten och bekräftelsebarheten är korrekta samt tydlig beskrivning av resultatet enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s.433). De utvalda artiklarna till studien innefattade många länder som Iran, Brasilien, Storbritannien, Irland, USA och Taiwan. Vi anser att resultatet kan användas i hela världen eftersom studiens innehåller olika religiösa övertygelser, samhällsperspektiv och

kulturella faktorer som kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexuella hälsa under klimakteriet.

Slutsatser

Litteraturstudien kan ge en ökad förståelse om hur klimakteriet kan påverka den sexuella hälsan.

(31)

känslomässiga lidande i samband med sexuell dysfunktion, att det sker en förändring på

kvinnligheten, att kulturella och religiösa aspekter kan få kvinnor att känna en viss skyldighet, en påverkan på relationen, ett förändrat sexuellt intresse och hanteringssätt. Kunskapen kan även bidra till en förståelse att kvinnor och partner är i behov av information angående förändringarna som sker under klimakteriet och dess påverkan samt vilka åtgärder som kan främja kvinnans sexuella välbefinnande. Patientutbildning tillsammans med partner, kan bidra till en större medvetenhet om förändringarna som sker under klimakteriet.

Sjuksköterskor behöver en fördjupad kunskap om olika kulturer för att ge god vård till

människor med olika bakgrund och även ökad självkännedom och självmedvetenhet. Begreppen transkulturell omvårdnad samt transaktionsrelaterade sårbarheter behöver vidgas och inkludera ytterligare faktorer som är betydelsefulla vid omvårdnad av patienter. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för kvinnans välbefinnande och hur det kan visa sig. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma kvinnors känslomässiga lidande för att ge en god och säker vård och även öka patientens delaktighet i vården, vilket kan ha en betydelse för att lindra kvinnans lidande. Vi författare anser att det behövs mer kvalitativ forskning om klimakteriets påverkan på den sexuella hälsan, dels för att belysa att sexualitet har en betydelse för kvinnor i klimakteriet men även för att vården bör prioritera kvinnors sexuella hälsa.

Författarnas bidrag

Författarna har arbetat tillsammans under hela studiens gång och har bidragit lika mycket i arbetet. Kvalitetsgranskning av artiklar delades upp och sedan diskuterades tillsammans.

Datainsamlingen och dataanalysen diskuterades mellan båda parter för att få en gemensam uppfattning av innehållet. All övrig datainsamling av examensarbetet har genomförts gemensamt med en öppen dialog under studiens gång för att öka litteraturstudiens kvalité.

(32)

Referenser:

* = Artiklar som ingår i analysen

- Abadi, O. S. R. R., Cheraghi, M. A., Tirgari, B., Nayeri, N. D., & Rayyani, M. (2018).

Feeling an invisible wall: The experience of Iranian women’s marital relationship after surgical menopause: A qualitative content analysis study. Journal of Sex & Marital Therapy, 44(7), 627-640. https://doi.org/10.1080/0092623X.2018.1440451.

- Al-Azzawi, F., & Palacios, S. (2009). Hormonal changes during menopause. Maturitas, 63(2), 135-137. https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2009.03.009.

- *Bahri, N., Latifnejad Roudsari, R., & Azimi Hashemi, M. (2017). ‘’Adopting self- sacrifice’’: how Iranian women cope with the sexual problems during the menopausal transition? An exploratory qualitative study. Journal of Obstetrics & Gynecology, 38(3), 180-188. http://dx.doi.org/10.1080/0167482X.2016.1216962.

- Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis. NursingPlus Open 2, 8-14. https://doi.org/10.1016/j.npls.2016.01.001.

- Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, S. K. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing 10(4) 248-251.

https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

- Eriksson, K. (1992). The alleviation of suffering -- the idea of caring. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 6(2), 119-123. https://doi.org/10.1111/j.1471-

6712.1992.tb00134.x.

- Fagerström, L., Eriksson, K., & Engberg, B. I. (1998). The patient’s perceived caring needs as a message of suffering. Journal of Advanced Nursing, 28(5), 978-987.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1046/j.1365-2648.1998.00822.x.

- *Gonçalves, R & Merighi, M.A.P (2009). Reflections on sexuality during the climacteric.

Revista Latino-Americana de Enfermagem, 17(2), 160-166.

https://doi.org/10.1590/S0104-11692009000200004.

- Harder, H., Starkings, L. M. R., Fallowfield, J. L., Menon, U., Jacobs, J. I., Jenkins, A.

V., & UKCTOCS. (2019). Sexual functioning in 4,418 postmenopausal women

participating in UKCTOCS: A qualitative free-text analysis. Menopause, 26(10), 1100-

References

Related documents

För att mat- kassen skulle matcha systemet och konceptet väl valdes det lösningsförslag som var utformat för att enkelt kunna bäras och transporteras, samt vara möjligt

Förskollärarna i undersökningen menar att det tematiska arbetet påverkar barnens tankar och skapar ett intresse för ämnet där barnen kan utöva och utveckla

Objectives: The aims of this study were to evaluate whether the use of CT facilitates agreement among endodontists in selecting treatments for root-filled maxillary molars with

Det övergripande resultatet i den här litteraturstudien, om hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet, kan förstås som livets balansgång. Att dela upplevelsen med

Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap

Det är angeläget att patienten får vägledning och utbildning och målet med detta är att patienten ska kunna hantera sin sjukdom genom att ha så mycket kunskap och färdigheter

Kanske hade den inte alldeles nöd- vändiga översikten av amatörfrågan under 1800-talet i och utanför Sverige kunnat ha ersatts med en diskussion av professionalismen inom

Dessa fenomen har kopplats till att kvinnor efter menopaus, när effekten av östrogen snabbt avtar, har en relativt snabbt ökande risk för hjärtinfarkt.... Diagnostik