VVS • KYL
54 AMA-nytt – VVS • KYL 2/2006
CLAES HAMMARLIN Claes Hammarlin är konsult på e-grup- pen teknik- informa- tion. Han har i många arbetat på Bygginfo och AB Svensk Byggtjänst.
Under senare år har han ansvarat för utveckling- en av Aff-dokumenten - fastighetsbranschens motsvarighet till AMA.
Vi fortsätter här tillämpningen av VVS Installatörernas branschregler. De är dubbelt aktuella eftersom de mycket väl klarar funktionskraven i Boverkets nya byggregler, BBR. Denna gång tittar vi närmare på hur rörinstallationer i schakt kan utföras. Ett komplext område eftersom det också till stor del be- rör byggprojektören.
C L A E S H A M M A R L I N
Stoppa vattenskador och tillväxt av legionella i schakt
I nya utgåvan av Boverkets byggregler har kravet på utformningen av tappvatteninstallationer skärpts.
Bakgrunden till de skärpta kraven är bland annat är den stora risk för vattenskador som fi nns när fogar på rörledningar är dolda och inte är inspek- terbara.
Läckor från dolda fogar utgör en stor risk för vattenskador eftersom det kan ta lång tid innan en läcka blir upptäckt. Ett annat problem som nu lett till en skärpning av föreskrifterna i BBR är den risk för tillväxt av legionellabakterier i tappvatteninstal- lationer som fi nns när tappvatten i rörledningar oavsiktligt värms upp.
De i sammanhanget relevanta reglerna i BBR re- dovisas i faktarutorna på nästa sida. (Rådstexterna är längre än vad som visas här.)
Läckor
De stora kostnaderna för vattenskador är bakgrun- den till att Boverket har skärpt kraven på förlägg- ningen av tappvattenledningar. Det radikala grep- pet i BBR är att inte längre tillåta fogar på tapp- vattenledningar i dolda utrymmen som inte är in- spekterbara.
Exempel på sådana utrymmen är schakt, väg- gar, bjälklag eller bakom fast inredning. Det är också samma krav som ställs i ”Säker Vatteninstal- lation”.
Självklart leder det inte till ett helt fogfritt led- ningssystem, måste en fog användas ställs två krav:
• Fogen måste vara inspekterbar
• Utläckande vatten skall dels kunna upptäckas snabbt, dels inte orsaka skador.
Kravet på inspekterbarhet uppfylls lämpligen med en inspektionslucka i schaktet. Schaktet och där- med luckan bör inte placeras i en vägg som är utsatt för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vat- ten. Schaktet bör alltså inte dras i det som benämns våtzon i VVS Installatörernas ”Säker vatteninstal- lation”. Se fi guren nedan.
VÅTZON VÅTZON
1,0 m 1,0 m
Hela golvet är våtzon
Inspektionsluckan bör vara korrosionsskyddad, förzinkad eller försedd med en korrosionskyddan- de målningsbehandling eller utförd av ett rostfritt material. Dessutom bör den vara försedd med en tätningslist som skyddar mot enstaka oplanerad vattenbegjutning.
I en våtzon bör det inte fi nnas schakt.
KÄLLA:VVS INSTALLATÖRERNA
AMA-nytt – VVS • KYL 2/2006 55
VVS • KYL
De finns i olika utföranden och kan innehålla rör- ledningar och flera av bad- eller duschutrymmets installationsdetaljer. Det är en stor fördel om det förtillverkade schaktet är konstruerat så att det kan Kravet på att utläckande vatten ska upptäckas
snabbt och inte orsaka skador kan uppfyllas enligt figuren ovan. Figuren är en tänkbar principlösning.
AMA-nytt kommer inte att ta ställning och införa föreskrifter utan avvaktar tills branschen kommer fram till praktiska lösningar.
�är schaktet bottnats ut med betong bör en på- gjutning göras i vilken ett ”skvallerrör” med minst 20 millimeter diameter gjuts in. Pågjutningen bör ha fall mot skvallerröret. Betongytan bör också förses med tätskikt så att inte läckande vatten sugs kapillärt i pågjutningen.
Tätskiktet kan utföras med en tätskiktsmassa av den typ som används för rollade tätskikt bakom ka- kel. Skvallerröret bör mynna ut i ett utrymme vars golv inte på kort sikt tar skada av vatten.
Konstruktionen kräver samarbete mellan vvs- och byggprojektören. I figuren på nästa sida finns över- gripande koder och rubriker från Hus AMA 98 som kan användas av vvs-projektören i dialog med bygg- projektören. De fungerar inte som byggbeskrivning utan visar bara på vilka avsnitt som är aktuella för att beskriva schaktutformningen i figuren.
Ett alternativ är att använda förtillverkade schakt.
Vatten- ledningar Kopplingar
Rörisolering
Varmvattenldningar isoleras enligt serie 42-44 Varmvattencirkulation isoleras enligt serie 42-43
Tätskikt
Igengjuten ursparing
Uppgjutning Inspektionslucka
Skvallerrör
Rörgenomföring med brandmotstånd för aktuell brandcell
Godkänd rörgenomföring
Figuren visar hur en schaktbottning kan utföras. Ett alternativ är förtillverkade schakt.
6:625 Utformning
Tappvatteninstallationer skall ha en sådan utformning och vara gjorda av ett sådant material att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre meka- niska, kemiska och mikrobiella processer som de kan förväntas bli utsatta för.
Risk för skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund av frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten skall begränsas.
installationer för tappvatten som är dolt placerade och inte inspekterbara, t.ex. i
schakt, väggar, bjälklag eller bakom fast inredning, skall utföras utan fogar.
Fogar på tappvattenledningar skall vara placerade så att eventuellt utläckan- de vatten snabbt kan upptäckas och så att vattnet inte orsakar skador. (BFS 2006:12)
Allmänt råd
Tappvattenledningar bör utformas så att eventuellt utläckande vatten från ledningarna snabbt kan upptäckas och så att vattnet inte orsakar skador.
Schakt för tappvattenledningar bör vara lätt tillgängliga och utformade med läckageindikering, t.ex. rör med tillräcklig kapacitet som mynnar ut i rum med golvavlopp eller med vattentätt golv.
illuSTRATion: Jan FredriKSSon FoTo: giLBerto gaLLacio, Lintec coMBiSYSteM aB
VVS • KYL
56 AMA-nytt – VVS • KYL 2/2006
monteras innanför rummets tätskikt. Då kommer en läcka inte att orsaka skador även om den inte upptäcks direkt.
Ett allmänt råd är att ventilationskanaler och rörinstallationer med fogar inte bör fi nns i samma schakt. Orsaken är att det är svårt att ordna med
en vattentät genomföring av ventilationskanalerna i schaktbotten.
Håll kallvattnet kallt
Boverkets föreskrift om att installationer för tapp- kallvatten skall utformas så att risken för legionella minimeras, kan uppfyllas på två sätt:
• Placera ledningarna i utrymmen vars innetem- peratur är cirka 20 grader och se till så att kall- vattenledningen inte är i kontakt med vare sig varmvattenledningar, vvc eller värmeledningar.
• Isolera ledningarna.
I schakt med tappvarmvatten-, tappkallvatten- och vvc-ledningar kan man räkna med att temperatu- ren blir högre än 20 grader. Därmed ökar risken för att tappkallvattnet blir varmare än 20 grader vilket skapar oacceptabelt bra förhållanden för le- gionellabakterier.
Nya krav i ”Säker vatteninstallation”
För att kunna komma tillrätta med detta problem
Schaktvägg
43.B Kompletterande väggkonstruktioner, beträffande toleranser.
HS KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORM- VAROR I HUS
KB SKIKT AV CEMENT- ELLER GIPS- BASERADE SKIVOR
KE SKIKT AV SKIVOR AV TRÄ ELLER TRÄ BASERAT MATERIAL
MBE BELÄGGNINGAR OCH BEKLÄDNADER AV KERAMISKA FOGPLATTOR
NSC.2 Dörrar, dörrpartier, portar, väggluckor o d Bjälklag och golv
43.DB Undergolv, beträffande toleranser 44.BB Ytskikt på golv, beträffande toleranser ESC ARMERING, INGJUTNINGSGODS,
FOGBAND M M I HUS ESE BETONGGJUTNINGAR I HUS MFK BELÄGGNINGAR AV MATTA ELLER
PLATTOR AV PLAST OCH TÄTSKIKT AV PLASTMATTA
MHJ BELÄGGNINGAR AV AVJÄMNINGS- MASSA
ZSC TÄTNING AV GENOMFÖRINGAR I HUS
6:622 Mikrobiell tillväxt
Installationer för tappvatten skall utformas så att möjligheterna för tillväxt av mik- roorganismer i tappvattnet minimeras. Installationer för tappkallvatten skall ut- formas så att tappkallvattnet inte värms upp oavsiktligt. Cirkulationsledningar för tappvarmvatten skall utformas så att temperaturen på det cirkulerande tapp- varmvattnet inte understiger 50 °C i någon del av installationen. (BFS 2006:12)
Allmänt råd
För att minska risken för tillväxt av bl.a. legionellabakterier i tappkallvatten bör tappkallvatteninstallationer inte placeras på ställen där temperaturen är högre än rumstemperatur. Risken finns bl.a. i varma schakt eller varma golv, i vilka installationer för t.ex. tappvarmvatten, tappvarmvattencirkulation och radiato- rer är förlagda. Om det är omöjligt att undvika att placera tappkallvatteninstal- lationer på sådana ställen så bör samtliga installationer utformas och isoleras så att temperaturökningen på tappkallvattnet blir så låg som möjligt.
Koderna och rubrikerna på bilden visar vilka avsnitt som är aktuella för att beskriva schaktutformningen på bilden. Koderna och rubrikerna fi nns i Hus AMA 98. Koder och rubriker från VVS AMA 98 fi nns inte med.
ILLUSTRATION:JAN FREDRIKSSON
VVS • KYL
Tid (h) 26
24 22 20 18 16 14 12 10 8
Utdrag ur tabell RB/1 Rördiameter
(mm)
42
Serie
43 44
≤ 20 40 40 60
(20) - 50 40 60 60
(50) - 100 60 60 80
kommer VVS Installatörerna komplettera sina branschregler för säker vatteninstallation. I dessa avser man att införa ett funktionskrav som går ut på att tappkallvattnet inte tillåts värmas till mer än 20 grader under en period av åtta timmar.
Inkommande tappkallvatten till en byggnad hål- ler normalt en temperatur runt åtta grader. Installa- tionerna måste således utformas så att temperaturen på vattnet inte höjs med mer än tolv grader under en åttatimmarsperiod.
Tanken bakom just åtta timmar är skapa ungefär en arbetsdags eller en natts frist. Det täcker in för- hållandet att tappkallvattnets temperatur sjunker till runt åtta grader efter morgonbestyr och frukost.
Därefter tappas inget kallvatten förrän man kom- mer hem från jobb eller skola och då skall vattnet inte vara varmare än 20 grader för att säkerställa att inte legionella hinner växa till. Motsvarande reso- nemang gäller nattetid.
Beräkningsprogram
Lagerstedt & Krantz har utvecklat ett dataprogram för att beräkna behovet av isolering med olika rand- villkor. Resultaten från beräkningar med program- met visas i diagramet intill.
Förutsättningarna är att tappkallvatten-, tapp- varmvatten- och vvc-ledningar är förlagda i ett ge- mensamt schakt. Rumstemperaturen utanför schak- tet är 20 grader.
Den röda kurvan i diagrammet visar ledningar av typen rör-i-rör utan isolering. Efter åtta timmar utan tappning av kallvatten har lufttemperaturen i schaktet ökat marginellt från 25 till 26 grader med- an kallvattentemperaturen har ökat från 8 grader till närmare 25 grader. Förutsättningarna för legi- onella att växa till i det blandade duschvattnet är alltså goda efter en natt eller en arbetsdag.
Den blå kurvan i diagrammet visar exakt sam- ma förutsättningar bortsett från att alla tre rören
är isolerade med 40 millimeter cellgummi eller mi- neralull. Efter åtta timmar, som utgår från kallvat- tentemperaturen åtta grader, har tappkallvattnets temperatur ökat till cirka 20 grader, vilket precis uppfyller funktionskravet.
En slutsats blir således att funktionskravet om högsta tillåtna oavsiktliga värmning av tappvatten uppfylls om man följer råden om isolertjocklekar i VVS Installatörernas teknikhandbok (sidan ��64) där det föreslås att man ska använda serie 42 till 44 enligt VVS AMA 98 tabell RB���.
Diagrammet visar temperaturhöjningen på stillastående vatten. Den röda kurvan i diagrammet visar ledningar av typen rör-i-rör utan isolering. Den blå kurvan i diagrammet visar likadana ledningar med 40 millimeter cellgummi eller mineralull.
risken störst i hemmet
Tusen svenskar riskerar att smittas av legionella varje år. Risken att smittas är störst hemma i duschen.
Det visar en studie som gjorts av Boverket, Smittskyddsinstitutet och VVS in- stallatörerna.
De har under två år undersökt ett antal byggnader. nu vet man hur legionella- tillväxt kan förhindras.
De största bristerna i byggnaderna var:
• inga instruktioner om hur man kontrollerar tappvarmvat tentemperaturen (sak- nas i 90 procent av byggnaderna)
• installationer med risk för stillastående vatten (fanns i 80 procent av byggna- derna)
• temperaturen på varmvattnet vid tappstället är lägre än 50 grader (förhållan- det i 40 procent av installationerna)
• risk att tappkallvattnet skulle kunna bli så varmt att risken för legionellatillväxt ökar (fanns i över 60 procent av installationerna).
KÄllA: LagerStedt & Krantz
