Resultat från
Luppundersökningen
Kramfors kommun 2008
Januari 2009
Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten!
Ett tack riktas också till alla de lärare och övrig skolpersonal som var behjälplig under själva undersökningen.
För första gången har Kramfors Kommun granskats av kommunens ungdomar med hjälp av en LUPP-undersökning. LUPP är ett verktyg framtaget av Ungdomsstyrelsen och står för Lokal uppföljning av
ungdomspolitiken. I enkäten har ungdomar i särskolan, årskurs 8, gymnasiet år två och ett urval av 19-25 åringar boende i kommunen svarat på frågor om inflytande och demokrati, arbete, hälsa, trygghet, fritidsutbud,
situationen i skolan och framtiden.
Undersökningen har resulterat i denna rapport som innehåller ungas uppfattningar om att leva i Kramfors kommun och åsikter om hur kommunen ska utvecklas till en ännu bättre plats för ungdomar att bo på.
Som ni förstår är LUPP-enkäten en viktig och omfattande studie. Den bidrar till att Kramfors kommuns politiker och tjänstemän kan basera sitt arbete riktat mot ungdomar på en bred kunskapsgrund. Resultatet av
undersökningen har gett oss många svar men också nya frågeställningar att titta närmare på och ta ställning till.
Kramfors 2009-03-10 Micael Melander
Kommunstyrelsens vice ordförande
Kramfors kommun
4
Innehållsförteckning
Inledning
Bakgrund och metod för datainsamling 5
Syfte 5
Databearbetning 5
Redovisning av undersökningsresultat 6
Resultat
Bakgrundsfrågor 6
Fritidssituation 13
Skola 22
Politik, samhälle och inflytande 28
Trygghet och mobbning 34
Hälsa, tobak, alkohol och droger 37
Orättvis behandling 43
Arbete 45
Framtiden 47
Avslutande kommentarer 52
Bilagor
Bilaga 1 Var ungdomarna och deras föräldrar är födda Bilaga 2 Sysselsättning för ungdomarnas föräldrar
Bilaga 3 Ungdomar i årskurs 8 - Saknas fritidsmöjligheter?
Bilaga 4 År 2 på gymnasiet - Saknas fritidsmöjligheter?
Bilaga 5 Årskurs 8 - Saknas ställen att vara på?
Bilaga 6 År 2 på gymnasiet - Saknas ställen att vara på?
Bilaga 7 Vad ungdomar gör på sin fritid
Bilaga 8 Föreningar som ungdomar är medlemmar i
Bilaga 9 Hur ungdomarna tycker att det är på deras skola (1) Bilaga 10 Hur ungdomarna tycker att det är på deras skola (2) Bilaga 11 Vad ungdomar vill samt får vara med och bestämma om Bilaga 12 Kan tänka sig att delta i för aktiviteter/grupper
Bilaga 13 Frågor ungdomar anser att politiker ska arbeta med Bilaga 14 Årskurs 8 - Vad vill du påverka?
Bilaga 15 År 2 på gymnasiet - Vad vill du påverka?
Bilaga 16 Vad ungdomar alltid respektive oftast känner sig trygga Bilaga 17 Var ungdomar har blivit utsatta för mobbning
Bilaga 18 Vad ungdomar lider av
Bilaga 19 Om ungdomar använder tobak eller dricker alkohol Bilaga 20 Vanligaste sätten att få tag i alkohol
Bilaga 21 Ålder när de första gången testade alkohol och/eller droger Bilaga 22 Kontakt med när de blev orättvist behandlade
Bilaga 23 Orsaker till orättvis behandling
Bilaga 24 Hur ungdomarna fick sitt sommarjobb Bilaga 25 År 2 på gymnasiet efter avslutade studier Bilaga 26 Årskurs 8 - Slutkommentarer
Bilaga 27 År 2 på gymnasiet - Slutkommentarer
5
6
7
Inledning
Bakgrund och metod för datainsamling
Med hjälp av Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) har Kramfors kommun under hösten 2008 granskas av kommunens ungdomar. I enkäten har ungdomarna svarat på frågor om inflytande och demokrati, arbete, hälsa, trygghet, fritidsutbud, situationen i skolan och framtiden.Enkäten har gett kommunen ett brett material om hur unga upplever sin livssituation och är ett bra sätt att öka kunskapen om kommunens ungdomar. Innehållet i enkäten täcker flera politikområden och tanken är att resultatet ska användas som underlag i politiska beslut och vara ett verktyg för kommunens förvaltningar.
Mellan 2001 och 2008 har 1/3 av landets kommuner genomfört LUPP. I år är Kramfors en av 21 kommuner runt om i landet som genomför LUPP.
Det finns tre olika utformningar av enkäten anpassade efter åk 7-9;
gymnasiet samt gruppen 19-25 år. Kramfors genomförde enkäten i årskurs 8, år två på gymnasiet, i gruppen unga 19-25 år samt särskolan.
Genomförandet av enkäten skedde under november månad på Ytterlännässkolan, Herrskogsskolan, Gudmundråskolan, Ådalsskolan, Sandö Räddningsgymnasiet, Nordviks Naturbruksgymnasium och i Särskolan och via en webbaserad enkät skulle vi nå gruppen 19-25 år.
Det deltog 181 elever i år 8 och 231 elever på gymnasieskolorna samt 17 ungdomar på Särskolan. Åldersgruppen 19-25 år fick även möjlighet att delta via en web-baserad enkät men det var få som deltog i undersökningen vilket innebär att svarsfrekvensen var för låg för att anses ge en sann bild av deras uppfattningar.
Databearbetning
Data har kodats in från insamlade pappersenkäter och analys har genomförts i statistikprogrammet SPSS.
Redovisning av undersökningsresultatet
Resultatet är i huvudsak uppdelat i tio sektioner vilka är; Bakgrundsfrågor, Fritidssituation, Skola, Politik, samhälle och inflytande, Trygghet och mobbning, Hälsa, tobak, alkohol och droger, Orättvis behandling, Arbete, Framtiden samt avslutande kommentarer.
Frågorna redovisas i huvudsak i den ordning de ställdes i frågeformuläret och en jämförelse har gjorts mellan svarande i grundskolan och gymnasiet i de fall samma fråga har ställts till bägge grupperna.
8
Resultat
181 elever från årskurs 8 och 231 elever från gymnasiet årskurs 2 har deltagit i undersökningen
Bakgrundsfrågor
I undersökningen ställdes ett antal bakgrundsfrågor i syfte att få en uppfattning om situationen för ungdomarna i Kramfors kommun som ingått i undersökningen. I följande avsnitt redovisas antal svar,
könsfördelning, skola, social bakgrund sysselsättning och boendesituation.
Antal svar
Totalt har 181 elever besvarat enkäten i årskurs 8 och 231 elever i gymnasiet år 2.
Kön
Det är något fler tjejer än killar som har deltagit i undersökningen, detta gäller både för årskurs 8 och år 2 på gymnasiet. Förhållandet är för de bägge grupperna ungefär 60 procent tjejer och 40 procent killar.
56,7%
43,3%
55,8%
44,2%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Tjej Kille
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på kön. Procent.
9
Skola
Årskurs 8
Lite drygt hälften av de svarande i årskurs 8 går på Gudmundråskolan, knappt en tredjedel på Herrskogsskolan och lite drygt en femtedel på Ytterlännässkolan.
50,6%
28,7%
20,8%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Gudmundråskolan Herrskogsskolan Ytterlännässkolan
Diagram – De svarande i årskurs 8 uppdelat på vilken skola de går på. Procent.
År 2 på gymnasiet
Samtliga svarande har uppgivit att skolan är deras huvudsakliga
sysselsättning. Drygt 67 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet går på Ådalsskolan, nästan 20 procent på Nordviksskolan och knappt 13 procent på Räddningsgymnasiet Sandö.
19,6%
12,9%
67,4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Nordviksskolan Räddningsgymnasiet Sandö
Ådalsskolan
Diagram – De svarande i år 2 gymnasiet uppdelat på vilken skola de går på. Procent.
10
Nästan 22 procent av de svarande läser Naturvetenskap, för övriga gymnasieprogram se diagram nedan.
6,1%
0,0%
10,1%
0,0%
1,3%
4,4%
0,0%
3,5%
0,0%
0,0%
4,4%
0,0%
0,0%
7,5%
11,8%
21,9%
0,0%
6,1%
8,8%
14,0%
0% 5% 10% 15% 20% 25%
Barn- och fritid Bygg El Energi Estetiska Fordons Handel- och administration Hantverk Hotell- och restaurang Individuella Industri International baccalureate Livsmedel Media Naturbruk Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknik Annat program
Diagram – De svarande i år 2 gymnasiet uppdelat på vilket program de går på. Procent.
29 procent av gymnasie- ungdomarna har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola som de nu gör.
77 procent av gymnasieungdomarna bor i samma kommun som de går i skolan. 29 procent av gymnasieungdomarna har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola som de nu gör.
7 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet uppger att de deltar i någon
slags utbildning på kvällar eller helger. Tjejer har i högre grad än killar flyttat från sin tidigare kommun för att kunna gå i den gymnasieskola de nu går i.
11
Boende
Majoriteten bor i villa, gård eller radhus tillsammans med sina föräldrar.
Vem ungdomarna bor med
Ungefär tio procent fler bor hos bägge föräldrarna eller växelvis hos dem bägge i årskurs 8 jämfört med år 2 på gymnasiet. Det är ungefär lika många som bor enbart med den ena föräldern i bägge grupperna. När det gäller att bo ensam så är det lite drygt en procent av de svarande i årskurs 8 som uppgett detta jämfört med nästan åtta procent i år 2 på gymnasiet.
63,5%
21,5%
13,8%
1,1%
52,2%
9,6%
15,2%
7,8%
2,6%
8,7%
3,9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Bor med båda mina f öräldrar
Bor ibland hos pappa och ibland
hos mamma
B or enbart med en av mina
f öräldrar
B or själv Bor med pojkvän/ f lickvän
Bor med kompisar
Inget av alt ernat iven
st ämmer
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på boendesituation.
Procent.
12
Boendeform
Majoriteten av de svarande både i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet bor i villa, gård eller radhus vilket nästan 84 respektive drygt 69 procent har angivit som svar. Andel som bor i lägenhet är ungefär lika stor för bägge grupperna, cirka 11 procent. Gällande gruppen år 2 på gymnasiet så bor nästan 16 procent i studentrum eller studentlägenhet och nära tre procent i denna grupp är inneboende.
83,8%
10,6%
5,6%
69,3%
11,4%
15,8%
2,6% 0,9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Villa, gård eller radhus
Lägenhet Studentrum- /studentlägenhet
Innebo ende- /inacko rderad
Inget alternativ
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på boendeform. Procent.
Not – Boende i lägenhet är uppdelat för de svarande från år 2 på gymnasiet på ”Lägenhet med förstahandskontrakt” vilket 7,9 procent har angivit samt ”Lägenhet med
andrahandskontrakt” vilket 3,5 procent har angivit.
Födelseland och svenskt medborgarskap
Över 90 procent är födda i Sverige.
Födelseland
Majoriteten av de svarande, över 90 procent, i bägge grupperna är födda i Sverige. För samtliga svar se bilaga 1.
Svensk medborgare
En klar majoritet av de svarande är svenska medborgare, 96,7 procent i årskurs 8 och 99,1 procent i år 2 på gymnasiet.
13
Föräldrarnas sysselsättning och utbildningsbakgrund
Över 80 procent av de svarandes föräldrar arbetar och cirka 25 procent av de svarandes föräldrar driver företag.
Föräldrars sysselsättning
Majoriteten av föräldrarna i bägge grupperna arbetar, drygt 80 procent för årskurs 8 respektive 84 procent för år 2 på gymnasiet. För samtliga alternativ se bilaga 2.
Fördelningen för om föräldrarna driver företag eller inte ser nästan exakt likadant ut mellan de bägge grupperna. Cirka 25 procent driver företag och cirka 75 procent gör det inte alternativt att ungdomarna inte vet om de gör det eller ej.
23,7%
73,4%
2,8%
25,8%
72,4%
1,8%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Föräldrar driver företag Föräldrar driver INTE företag
Ungdomarna VET EJ om föräldrar diriver företag
eller inte Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om föräldrarna driver företag eller inte. Procent.
Föräldrars utbildningsbakgrund – gymnasiet år 2
Frågan om föräldrarnas utbildningsbakgrund ställdes endast till
gymnasieeleverna. Bland dessa har nästan 75 procent av mammorna och 64 procent av papporna en gymnasieutbildning eller högre.
14
Fritidssituation
I undersökningen ställdes ett antal frågor om ungdomarnas fritid och med detta menades tiden utanför skolarbetet. I följande avsnitt redovisas hur mycket fritid ungdomarna har, vad de vill ha ut av denna samt vilka internationella erfarenheter de har.
Fritid
Hur mycket fritid har ungdomarna? 52 procent av ungdomarna i årskurs 8 och 63 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet anser att de har lagom mycket fritid.
En majoritet av ungdomarna, nästan 52 procent för gruppen i årskurs 8 och nästan 63 procent för gruppen år 2 på gymnasiet, upplever att de har lagom med fritid och att de känner att de hinner med att göra vad de vill. De som känner att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med den är ungefär lika stor för bägge grupperna ungefär 12 procent. Tittar man sedan på dem som känner att de har för lite fritid så skiljer det nästan tio procent mellan grupperna, av de svarande i årskurs 8 upplever drygt 36 procent att de har för lite fritid medan siffran för de svarande i år 2 på gymnasiet är knappt 25 procent.
Killar på gymnasiet år 2 upplever i högre grad än tjejerna att de har mycket fritid.
11,6%
51,9%
36,5%
12,2%
62,9%
24,9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag
ska göra med min tid
Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra
det jag vill
Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna
med det jag vill
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur mycket fritid de upplever att de har. Procent.
15 Nöjda med sin fritidssituation
60 procent av ungdomarna anser att det mycket eller ganska mycket att göra som de är intresserade av på sin fritid.
En majoritet av ungdomarna, cirka 60 procent för bägge grupperna
upplever att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra som de är intresserade av på sin fritid.
12,8%
47,2%
30,0%
10,0%
18,9%
40,8%
27,6%
12,7%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Det finns mycket
att göra Det finns ganska
mycket att göra Det finns ganska
lite att göra Det finns väldigt lite/ingenting att
göra
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Killarna i årskurs 8 upplever i högre grad än tjejerna att det finns mycket att göra på fritiden som intresserar dem.
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur mycket det finns att göra som de är intresserade av på deras fritid. Procent.
Fritidsmöjligheter som saknas
Det ställdes även en fråga som handlade om de svarande tyckte att det saknades någon fritidsmöjlighet och i så fall vilken. Detta var en helt öppen fråga och samtliga svar redovisas för årskurs 8 i bilaga 3 och för de
svarande i år 2 på gymnasiet i bilaga 4.
Sammanfattningsvis så svarade eleverna i årskurs 8 att de ville ha
bowlinghall, boxningsmöjligheter, laserhall, shoppingcentra och möjlighet till skateboardåkning på ramper.
Motsvarande sammanfattning för de svarande i år 2 på gymnasiet är att de vill ha bowlinghall, idrotts-/träningsmöjligheter samt synpunkter om ungdomsgård.
16
80 procent av ungdomarna träffar sina vänner hemma när de umgås. 20 procent träffar sina vänner i samband med idrottsaktiviteter.
Var träffas ungdomarna på fritiden
En majoritet av ungdomarna, lite drygt 80 procent i bägge grupperna, träffar sina kompisar hemma när de umgås på fritiden. Ungdomar i årskurs 8 träffar i högre grad än ungdomar i år 2 på gymnasiet sina kompisar på ett ungdomens hus, fritidsgård eller utomhus. Ungdomar i år 2 på gymnasiet däremot träffar sina kompisar oftare på ett café alternativt på en restaurang, pub alternativt bar jämfört med ungdomarna i gruppen årskurs 8.
Killarna i årskurs 8 upplever i högre grad än tjejerna att det finns mycket att göra på fritiden som intresserar dem.
Drygt 20 procent i bägge grupperna träffar sina kompisar i samband med idrottsaktiviteter.
80,7%
1,7%
16,0%
0,6%
22,7%
28,2%
0,6% 2,8%
80,1%
7,8%
3,5% 3,0%
22,5%
14,7%
1,3% 4,8%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Hemma hos varandra
På ett café På ett ungdomens
hus, en fritidsgård eller liknande
På en restaurang, pub, bar eller liknande
I en idrottshall- /sporthall eller på annat ställe i samband med
idrott
Utomhus I en
föreningslokal
Inte på något av ovanstående
platser
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på var de träffar sina kompisar på fritiden. Procent.
En bowlinghall efterfrågas av flest ungdomar.
Ställen som saknas att vara på för ungdomarna och deras kompisar
Det ställdes även en fråga som handlade om de svarande tyckte att det saknades ställen att vara på för dem och deras kompisar. Detta var en helt öppen fråga och samtliga svar redovisas för årskurs 8 i bilaga 5 och för de svarande i år 2 på gymnasiet i bilaga 6.
För de svarande i årskurs 8 liknar svaren i mångt och mycket vad det saknas för fritidsmöjligheter (bowlinghall, boxningsmöjligheter, laserhall, shoppingcentra och möjlighet till skateboardåkning på ramper) men med tillägget en ungdomsgård som även har öppet på helgerna.
När det gäller de svarande i år 2 på gymnasiet så är det som mest frekvent nämns är bowlinghall, caféer samt helgöppen fritidsgård alternativt annat ställe att vara på kvällstid.
17 Hur ofta ungdomar gör fritidsaktiviteter
Den vanligaste fritidsaktiviteten bland ungdomarna är att surfa/chatta på Internet.
I diagram nedan redovisas de åtta vanligaste aktiviteterna som ungdomarna gör varje dag. För samtliga aktiviteter se tabell i bilaga 7.
Den vanligaste aktiviteten för ungdomar i årskurs 8 är att surfa/chatta på Internet som lite drygt 55 procent har uppgett att de gör varje dag. För gymnasieungdomar är det samma aktivitet som är vanligast att göra varje dag men det är här nästan 63 procent uppgett detta.
Tjejer i bägge grupperna går oftare på
teater/dansuppvisningar och musikaler jämfört med killar.
55,4%
50,6%
37,1% 36,4%
34,7%
29,2%
21,1%
17,0%
62,7%
32,3%
25,9%
46,5%
34,7%
28,2%
18,7%
14,6%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Surf ar/chat tar på Internet
Skriver Spelar datorspel/t vspel
Umgås med kompisar
Hjälper t ill hemma Läser Idrott ar mot ionerar men int e i klubb eller f örening
Är ut e i naturen
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Killar i bägge grupper ägnar sig i högre grad åt TV- /dataspel jämfört med tjejer.
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vad de gör på sin fritid. Procent.
18
Aktiviteter ungdomarna avstår att göra på sin fritid beroende
på om de är kille eller tjej 15 respektive 12 procent av ungdomarna avstår att göra vissa saker på sin fritid beroende på om de är kille/tjej.
De svarande från år 2 på gymnasiet upplever i högre gran än de svarande i årskurs 8 att det inte finns saker de avstår att göra på sin fritid beroende på om de är kille eller tjej, nästan 55 procent jämfört med knappt 37 procent.
De svarande i årskurs 8 anger även till högre del att de inte vet om det finns något de avstår från att göra på sin fritid beroende på om de är kille eller tjej (48 procent) jämfört med de svara i år 2 på gymnasiet (lite drygt 33 procent).
15,1%
36,9%
48,0%
11,8%
54,8%
33,3%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Det finns saker som jag skulle vilja göra på min fritid men inte gör på grund av att
jag är kille eller tjej
Det finns INTE saker som jag skulle vilja göra på min fritid men inte gör på grund av
att jag är kille eller tjej
Jag VET INTE om det finn saker som jag skulle vilja göra på min fritid men inte gör
på grund av att jag är kille eller tjej
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om det finns aktiviteter de skulle vilja göra på sin fritid men som de avstår att göra beroende på om de är kille eller tjej. Procent.
Föreningsliv
Medlemskap i en förening Cirka 70 procent av
ungdomarna är eller har varit med i en förening.
Nästan 71 procent av de svarande i årskurs 8 anger att de är eller har varit medlemmar i någon förening. Motsvarande siffra för de svarande i år 2 på gymnasiet är knappt 65 procent.
De föreningar som flest i de bägge grupperna uppger att de är aktiva medlemmar i är idrottsföreningar respektive skolföreningar. Sifforna för dessa grupper är för idrottsföreningar lite drygt 67 procent av ungdomarna i årskurs 8 och lite drygt 45 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet.
Motsvarande siffror för skolföreningar är lite drygt 20 procent för
ungdomar i årskurs 8 och 15 procent för ungdomar i år 2 på gymnasiet. För samtliga siffror se bilaga 8.
19
67,2%
20,2%
45,3%
15,0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Idrottsförening/ klubb Skolförening
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vanligaste föreningarna de är aktiva medlemmar i. Procent.
Ungdomars inflytande i föreningsverksamheten
Ungdomar i årskurs 8 upplever att de i större utsträckning än ungdomar i år 2 på gymnasiet kan vara med och påverka verksamheten i den förening de är medlemmar i. Det är 55 procent av de svarande i årskurs 8 som upplever att de kan göra detta medan siffran för de svarande i år 2 på gymnasiet är lite drygt 42 procent.
Ungdomar på gymnasiet vill däremot inte vara med och påverka
föreningens verksamhet i lika stor grad som de svarande i årskurs 8. Nästan 44 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet vill inte vara med och
påverka sin förenings verksamhet medan siffran för årskurs 8 är 26 procent som inte vill vara med och påverka verksamheten i sin förening.
20
55,0%
19,1%
26,0%
42,1%
14,3%
43,6%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
I den utsträckning jag vill I mindre utsträckning än vad jag vill
Jag vill inte påverka föreningens verksamhet
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de vill vara med och påverka verksamheten i den förening de är mest aktiva inom. Procent.
21
Resor och internationella erfarenheter
Resor de senaste 12 månaderna
78 procent av de svarande i årskurs 8 och 73 i år 2 på gymnasiet har varit på en semesterresa det senaste året.
En majoritet av de svarande har gjort en semester- eller nöjesresa som varat minst en vecka de senaste 12 månaderna, nästan 78 procent för
ungdomarna i årskurs 8 och drygt 73 procent för ungdomarna i år 2 på gymnasiet. Gymnasieungdomarna har i något högre utsträckning varit utomlands jämfört med ungdomarna i årskurs 8.
45,0%
20,6%
12,2%
22,2%
40,0%
27,8%
5,7%
26,5%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Ja inom Sverige (endast)
Ja, utomlands (endast)
Både Sverige och utomlands
Nej
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om under de senaste 12 månaderna har gjort en semesterresa eller inte. Procent.
Nästan 25 procent av ungdomarna i årskurs 8 har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar och motsvarande siffra för ungdomar i år 2 på gymnasiet är nästan 47 procent.
Anledning till resor
Den vanligaste anledningen till att åka utomlands är för bägge grupperna semester, drygt 68 procent av de svarande i årskurs 8 och drygt 46 procent av de svarande i år 2 på gymnasiet. Den näst vanligaste orsaken att åka utomlands är att besöka släkt och vänner vilket nästan 37 procent av ungdomarna i årskurs 8 har gjort och nästan 12 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet gjort.
Nästan 10 procent av ungdomarna i gymnasiet har åkt utomlands för att studera medan ingen i årskurs 8 har uppgett att detta varit anledningen till att resa utomlands.
22
2,3% 0,0% 0,0%
4,5%
68,2%
38,6%
34,1%
3,3%
9,8%
0,7%
8,5%
46,4%
11,8%
19,6%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Arbetat Studerat (även språkresa eller kort kurs)
Varit volontär Ungdomsutbyte Varit på semester
Besökt släkt eller vänner
Annat Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vad de har gjort på sina resor Procent.
De ungdomar som inte hade arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte fick följdfrågan om vad som skulle få dem att göra detta.
Det vanligaste svaret för bägge grupperna, nästan 37 procent, var att de då skulle behöva mer pengar. Det näst vanligaste svaret var sedan för bägge grupperna att det inte spelade någon roll eftersom de inte var intresserade av det ändå vilket 29 procent i gruppen årskurs 8 och nästan 22 procent i gruppen år 2 på gymnasiet svarade.
Drygt 25 procent bland ungdomarna i årskurs 8 svarade att de för detta skulle krävas att deras föräldrar tillät det.
29,0%
37,5%
22,7%
25,6%
17,6%
21,6%
37,6%
18,0%
11,0% 11,8%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad
av det
Jag skulle behöva mer pengar
Jag skulle behöva mer information om hur jag
ska göra för att komma iväg
Att mina föräldrar tillåter det
Annat Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vad som skulle få dem att arbeta, studera, vara volontär eller åka på ungdomsutbyter Procent.
23
Skola
I undersökningen ställdes ett antal frågor om skolan för att skapa en bild av hur ungdomarna upplever denna. I följande avsnitt redovisas ungdomarnas bild av sin skolsituation.
Skolmiljö
Hur ungdomarna upplever klimatet på sin skola En majoritet av ungdomarna upplever att det är en bra stämning på deras skola.
Majoriteten av ungdomarna, drygt 68 procent i årskurs 8 och nästan 85 procent för ungdomarna i år 2 på gymnasiet, upplever att det är en bra stämning i deras skola. Ungdomarna i årskurs 8 upplever i mycket högre grad, drygt 26 procent jämfört med 7 procent att mobbning är ett problem men en majoritet i bägge grupperna upplever att deras skola agerar om detta problem uppstår.
En större andel, nästan 35 procent, i årskurs 8 upplever att
främlingsfientlighet är ett problem i skolan jämfört med de svarande i år 2 på gymnasiet där knappt 17 procent uppger att detta skulle vara ett problem. Samtliga svar se bilaga 9.
När det gäller skolmiljön så upplever gymnasieungdomar år 2 att skolmiljön är bra eller mycket bra i högre grad, nästan 84 procent jämfört med lite drygt 49 procent för ungdomarna i årskurs 8. När det sedan gäller möjligheterna att få extra hjälp och stöd vid behov är förhållandet det omvända, nästan 76 procent av ungdomarna i årskurs 8 jämfört med gymnasieungdomarna i år 2 som anger siffran till lite drygt 55 procent.
Skolbiblioteket upplevs av drygt 65 procent i bägge grupperna vara bra eller mycket bra. Det som lägst andel av de svarande upplever som mycket bra eller ganska bra på sin skola är skolmaten där drygt 26 procent av
ungdomarna i årskurs 8 instämmer i detta och lite drygt 23 procent för de svarande i årskurs 2 på gymnasiet.
En majoritet i bägge grupperna anser att deras schema är mycket eller ganska bra. För fullständig material se bilaga 10.
24
Det som bägge de svarande grupperna vill vara med och bestämma mest om är hur de ska arbeta där ungdomarna (samt läxor) i årskurs 8 har angett väldigt mycket eller ganska mycket i nästan 78 procent av fallen och motsvarande siffra för ungdomarna i år 2 på gymnasiet nästan 83 procent.
Detta är även det område där de får vara med och bestämma, drygt 38 procent för ungdomarna i årskurs 8 och 57 procent i år 2 på gymnasiet.
Ungdomarna vill vara med och bestämma över hur deras arbete i skolan läggs upp.
Det område som ungdomarna är minst intresserade av att vara med och bestämma om är vilka läromedel de ska ha och det är också de områden som hamnar bland de lägsta om vilka de får vara med och bestämma om.
Fullständig material se bilaga 11.
Skolk är vanligare på högstadiet än på gymnasiet.
Skolk
Det är vanligare att ungdomarna inte skolkar i årskurs 8 där lite drygt 85 procent uppger att de inte brukar göra detta medan för år 2 på gymnasiet är motsvarande siffra 55 procent.
85,1%
10,5%
2,8% 0,6% 1,1%
55,9%
25,2%
13,1%
3,6% 2,3%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Nej Ja, någon gång
per termin Ja, någon gång
i månaden Ja, flera gånger i månaden
Ja, flera gånger i veckan
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Det är vanligare att killar än tjejer skolkar i årskurs 2 på gymnasiet.
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de skolkar eller inte Procent.
25 Information inför fortsatta studieval
Bland de svarande i årskurs 8 var det nästan 78 procent som ännu inte fått någon information inför valet av gymnasieprogram. 16 procent hade fått information som de upplevde som mycket bra eller ganska bra. Bland de svarande i år 2 på gymnasiet var det nästan 63 procent som ansåg att de hade fått information inför val av gymnasieprogram som var mycket bra eller ganska bra.
5,8%
9,8%
5,2%
0,0% 1,7%
77,5%
20,3%
42,3%
22,9%
7,9%
3,5% 3,1%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Mycket bra Ganska bra Varken bra
eller dålig Ganska
dålig Mycket dålig Jag har inte fått någon information
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de anser att den information de fått inför val av gymnasieprogram varit bra eller inte Procent.
26
Till de svarande i år 2 på gymnasiet ställdes även frågan vad de tyckte om den information de fått om fortsatta studier på universitet och val av yrke.
Lite drygt 19 procent av de svarande hade ännu inte fått någon information om detta. Lite drygt 27 procent har fått denna information och anser att den var mycket bra eller bra.
8,0%
19,1%
25,3%
15,6%
12,9%
19,1%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig
Ganska dålig Mycket dålig Jag har inte fått någon information År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i gymnasiet år 2 uppdelat på om de anser att den information de fått inför fortsatta studier på universitet och val av yrke varit bra eller inte Procent.
Ungdomarna kan tänka sig skriva på namninsamlingar.
Deltagit eller kan tänka sig delta i aktiviteter
Det som flest svarande ungdomar i bägge grupperna har gjort är att skriva på en namninsamling vilket drygt 37 procent i bägge grupperna har gjort.
Detta är även vad störst andel av gymnasieungdomarna kan tänka sig att göra även om de aldrig gjort detta drygt 46 procent. Det som flest
ungdomar svarade att de skulle kunna tänka sig att göra trots att de aldrig gjort det är att bära märken/symboler för att uttrycka en åsikt vilket nästan 41 procent anger.
Ingen av de svarande i gruppen årskurs 8 uppger att de är med i ett politiskt parti och det som får lägst andel svar för år 2 på gymnasiet är delta i
olagliga demonstrationer, ockupera byggnader samt skada andras/allmän egendom i protest vilka samtliga har fått 1,3 procents svar. Det som bägge grupperna har angett som det som de allra minst kan tänka sig att göra är att skada andras/allmän egendom i protest. Samtliga svar se bilaga 12.
27
Politik, samhälle och inflytande
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om ungdomarnas intresse för samhällsfrågor, politiskt deltagande, viktiga politiska satsningar samt inflytande i samhället. I detta avsnitt redovisas svaren för dessa frågor.
Intresse av politik och samhällsfrågor
Intresse för politik
Ungdomarna i år 2 på gymnasiet är i högre grad intresserade av politik än ungdomar i årskurs 8.
Intresset för politik är större bland svarande på gymnasiet år 2 där nästan 27 procent anger att de är mycket eller ganska intresserade av politik att jämföra med motsvarande siffra på nästan 15 procent för svarande i årskurs 8.
0,6%
14,0%
30,3%
55,1%
5,3%
21,5%
32,5%
40,8%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Mycket intresserad
Ganska intresserad
Inte särskilt intresserad
Inte alls intresserad
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de är intresserade av politik eller inte. Procent.
28
Vad ungdomarna anser att politikerna ska satsa på
Ungdomarna fick fylla i max fyra områden de ville att politikerna skulle satsa på i den kommun ungdomarna bor.
Ungdomarna i årskurs 8 ansåg att följande områden var viktigast – lika lön för lika arbeten för män och kvinnor, arbete mot kriminalitet, ställen där ungdomar kan träffas och sjukvård. De svarande i år 2 på gymnasiet ansåg att de viktigaste områdena för politikerna att satsa på var att skapa arbeten för unga, arbete mot kriminaliteten, sjukvård och skola. För samtliga områden se bilaga 13.
35,8%
39,6%
28,9% 28,9%
32,5%
41,7%
30,6%
29,1%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
Arbete mot
kriminalitet Lika lön för lika arbete för
män och kvinnor
Skapa arbete
för unga Ställen där ungdomar kan
träffas
Sjukvård Skola
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vad de anser vara det viktigaste områdena politiker i deras kommun ska arbeta med.
Möjligheter för ungdomarna att framföra sina åsikter till dem
som bestämmer i kommunen Drygt 10 procent av
ungdomarna anser att de har stora eller ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter till beslutsfattare.
Drygt 13 procent av ungdomarna i årskurs 8 anser att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra för ungdomarna i år 2 på gymnasiet är lite drygt 10 procent.
Viljan att vara med och påverka i frågor som rör ungdomarnas kommun
Drygt 29 procent av ungdomarna i årskurs 8 vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor. Motsvarande siffra för ungdomar år 2 på gymnasiet är nästan 18 procent.
29
De som svarat att de ville vara med och påverka fick en följdfråga om vad de ville vara med och påverka. Detta var en helt öppen fråga och för samtliga svar årskurs 8, se bilaga 14, och för gymnasiet år 2, se bilaga 15.
Sammanfattningsvis har 33 ungdomar i årskurs 8 har valt att specificera vad de vill vara med och påverka. Svaren skiljer sig mycket men bland dem märks att skolmaten ska bli bättre och att det ska finnas fler
fritidsaktiviteter för unga. 23 ungdomar i gymnasiet år 2 valde att
specificera vad de vill vara med och påverka. Svaren skiljer sig mycket men bland dem märks att bry sig om miljön, skapa aktiviteter för unga samt förbättra kommunikationerna.
De ungdomar som svarat att de inte ville vara med och påverka fick en följdfråga om vilken anledningen var till att de inte ville detta.
Det som de flesta angav som anledning var att de inte var tillräckligt intresserade, lite drygt 49 procent av ungdomarna i årskurs 8 angav detta som anledning och motsvarande siffra för ungdomarna i år 2 på gymnasiet var lite drygt 39 procent. Den näst vanligaste anledningen för bägge grupperna var att de ansåg sig kunna för lite om hur de skulle göra vilket nästan 34 procent av ungdomarna i årskurs 8 angav och nästan 30 procent av ungdomarna i år 2 på gymnasiet.
33,6%
49,2%
27,0%
23,8%
4,1%
7,4%
29,5%
39,3%
25,1% 25,7%
4,9% 5,0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Jag kan för lite om hur jag ska
göra
Jag är inte tillräckligt intresserad
Jag har inte tid Jag tror inte att det spelar någon
roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i
alla fall
Jag är på väg att flytta från kommunen
Annat
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på varför de inte vill vara med och bestämma i frågor som rör den kommun där de bor. Procent.
30
Drygt hälften av ungdomarna vet inte vem de ska vända sig till om de ville vara med och påverka något i kommunen.
Vem ungdomarna vänder sig till om de vill vara med och påverka
54 procent av ungdomarna i årskurs 8 och nästan 60 procent i år 2 på gymnasiet vet inte till vem de skulle vända sig om de ville vara med och påverka något i den kommun där de bor. Bland dem som har angivit något alternativ är det vanligaste i bägge grupperna att de skulle vända sig till en personlig kontakt/någon de känner vilket nästan 21 procent av
ungdomarna i årskurs 8 har svarat och lite drygt 13 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet.
20,5%
6,8%
10,6%
5,6%
5,6%
9,3%
12,4%
7,5%
13,1%
7,7%
5,9%
8,1%
7,2%
3,2%
10,4%
3,6%
0% 5% 10% 15% 20% 25%
Personlig kontakt Politiskt parti Förening/organisation Medierna Tjänstemän/politiker Ungdomsgrupp Vill inte påverka Annat
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram - De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på till vem de skulle vända sig om de vill vara med och påverka i den kommun där de bor. Procent.
Träffa beslutsfattare i kommunen
70 procent av ungdomarna anser att det är viktigt att politiker träffar dem och diskuterar.
Cirka 69 procent i bägge grupperna anser att det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. När det sedan kommer till frågan om de själva vill träffa en beslutsfattare i kommunen är siffrorna betydligt lägre lite drygt 33 procent för ungdomar i årskurs 8 och lite drygt 28 procent för ungdomar i år 2 på gymnasiet.
68,8%
33,3%
69,4%
28,1%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Andel som tycker det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar
Andel som skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om detycker det är viktigt och om de själva vill träffa beslutsfattare eller inte. Procent.
31 Ungdomars intresse av samhällsfrågor och vad som händer i
andra länder Ungdomar är i högre grad
intresserade av vad som händer i andra länder än av samhällsfrågor.
En större andel av ungdomarna i år 2 på gymnasiet uppger att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor än ungdomarna i årskurs åtta, drygt 41 procent att jämföra med lite drygt 27 procent.
Även en större andel ungdomar i gymnasiets år 2 uppger att de är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder än ungdomar i årskurs 8. Siffrorna här är 57 procent att jämföra med nästan 46 procent.
27,1%
45,5%
41,3%
56,0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Andel som är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor
Andel som är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra
länder
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de är intresserade av samhällsfrågor och vad som händer i andra länder eller inte. Procent.
32
Trygghet och mobbning
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om trygghet, våld och mobbning vilka redovisas för i detta avsnitt.
Trygghet
Utsatta för obehagliga händelser Cirka 20 procent av
ungdomarna har råkat ut för någon obehaglig händelse det senaste halvåret.
På frågan om ungdomarna har utsatts för någon obehaglig händelse (uppräknade alternativ) det senaste halvåret svarar en majoritet, nästan 78 procent av ungdomarna i årskurs 8 och lite drygt 80 procent av
ungdomarna i år 2 på gymnasiet, att inget av detta hade hänt dem.
Av dem som blivit utsatt för något är det vanligaste att någon hotat dem som cirka 12 procent i bägge grupperna har svarat att de blivit utsatta för.
Det näst vanligaste ungdomarna har blivit utsatta för är att någon har stulit från dem vilket har hänt nästan 8 procent av ungdomarna i årskurs 8 och nästan 10 procent för ungdomarna i år 2 på gymnasiet.
5,0%
12,3%
7,8%
2,8% 2,8%
77,7%
6,2%
11,9%
9,7%
2,7% 2,2%
80,1%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Jag har inte vågat gå ut
Någon har hotat mig
Någon har stulit från mig
Jag har blivit utsatt för misshandel
Jag har blivit utsatt för
sexuellt våld/utnyttjande
Inget av detta har hänt mig
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de blivit utsatta för några obehagliga händelser eller inte under det senaste halvåret samt i så fall vilka
händelser. Procent.
33
trygga i hemmet.
Det ställe där flest ungdomar alltid känner sig trygga är i hemmet vilket runt 93 procent i bägge grupperna anger. Även det ställe där de känner sig minst trygga är samma för bägge grupperna vilket är på buss, tåg tunnelbana eller liknande. För samtliga svar se bilaga 16.
48,9%
93,2%
53,6%
92,9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Minst trygga - På buss, tåg, tunnelbana eller
liknande Mest trygga - I hemmet
Årskurs 8 Alltid År 2 gymnasiet Alltid
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på var de alltid känner sig trygga. Procent.
Mobbning är vanligare på högstadiet.
Mobbning
En högre andel bland ungdomarna i årskurs 8 både har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning alternativt själva utsatt någon för detta under det senaste halvåret än motsvarande andel för ungdomar i år 2 på gymnasiet.
Lite drygt 11 procent av ungdomarna i årskurs 8 samt nästan 6 procent i år 2 på gymnasiet uppger att de har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. Andelen som uppger att de utsatt någon annan för detta är lite drygt 8 procent i årskurs 8 och lite drygt 4 procent i år 2 på gymnasiet.
11,2%
8,3%
5,8%
4,4%
0%
5%
10%
15%
Andel som har blivit mobbade eller utfrysta
det senaste halvåret Andel som själva har deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de har blivit utsatta för eller utsatt andra för mobbning eller utfrysning under det senaste halvåret.
Procent.
34
Mobbning sker på raster i skolan.
De ungdomar som svarat att de under det sista halvåret hade utsatts för mobbning eller utfrysning fick svara på en följdfråga var detta hade hänt.
Det två vanligaste ställena som ungdomarna i årskurs 8 angav var i klassrummet respektive annat och motsvarande ställen för ungdomar år 2 på gymnasiet var på rasterna i skolan respektive i klassrummet. Notera att tabell nedan bygger på mycket få svar och får därför tolkas med
försiktighet. Samtliga svar se bilaga 17.
71,4%
33,3%
53,8%
61,5%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
I klassrummet På rasten i skolan Annat
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på vart de vanligast har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning. Procent.
Not – Angivna siffror bygger på totalt 21 svar från årskurs 8 och total 13 svar från år 2 på gymnasiet.
35
Hälsa, tobak, alkohol och droger
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om hur
ungdomarna mår, ser på sin hälsa samt användandet av alkohol och droger vilka redovisas för i detta avsnitt.
Hälsa
Hälsotillstånd och kostvanor Ungdomarna anser att deras allmänna hälsotillstånd är bra.
En majoritet av ungdomarna upplever att deras allmänna hälsotillstånd som mycket eller ganska bra. Andelen är för svarande i årskurs 8 nästan 84 procent och för svarande år 2 på gymnasiet nästan 80 procent.
43,2%
12,5%
2,8%
1,1%
38,1%
41,6%
15,5%
3,5%
1,3%
40,3%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Mycket bra Ganska bra Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur de upplever sitt allmänna hälsotillstånd. Procent.
36
Runt hälften av ungdomarna, nästan 56 procent för årskurs 8 och drygt 47 procent för motsvarande siffra år 2 på gymnasiet, upplever att de inte är sjuka lika ofta som andra.
55,7%
35,6%
8,6%
47,3% 46,5%
6,2%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Jag är inte sjuk lika ofta som andra
Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra
Jag är sjuk oftare än andra
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur ofta de är sjuka.
Procent.
60 procent av ungdomarna upplever att de är trötta under skoldagarna.
Runt 60 procent i bägge grupperna av ungdomar uppger att de känner sig trött under dagen antingen varje dag eller flera dagar i veckan. Det som lägst andel av ungdomarna lider av är ont i magen som nästan 14 procent av de svarande i årskurs 8 och 16 procent för de svarande i år 2 på gymnasiet uppger att de besväras av varje dag eller flera gånger i veckan.
För samtliga svar se bilaga 18.
I årskurs 8 är det vanligare att tjejer känner sig mer stressade och är oftare trötta under skoldagen jämfört med killar.
56,6%
16,0%
60,5%
13,9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Det som MINST ANTAL lider av - Ont i magen Det som STÖRST ANTAL lider av - Trött under dagarna
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på om de lider av olika besvär varje dag. Procent.
37
varje dag eller flera dagar i veckan och motsvarande siffra för ungdomar i år 2 på gymnasiet är 32 procent. Det som lägst andel av de svarande
ungdomarna gör är att regelbundet varje dag eller flera dagar i veckan är att äta snabbmat vilket nästan tre procent av de svarande i årskurs 8 och drygt 5 procent i år 2 på gymnasiet gör.
27,7%
15,1%
2,9%
23,1%
28,6%
13,5%
5,4%
32,0%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Att du hoppar över
frukosten Att du hoppar över
lunchen Att du äter snabbmat Att du äter godis eller snacks
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på olika kostvanor och om detta inträffar varje dag eller flera gånger i veckan. Procent.
Träning
Mer än hälften av ungdomarna tränar regelbundet.
Mer än hälften av samtliga svarande ungdomar brukar träna flera gånger i veckan. Det är en något större andel av ungdomarna i årskurs 8 – drygt 57 procent - jämfört med år 2 på gymnasiet där lite drygt 50 procent angav detta alternativ. Runt 5 procent i bägge grupperna tränar aldrig.
12,9%
57,1%
20,6%
4,7% 4,7%
16,3%
50,2%
18,6%
9,5%
5,4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Varje dag Flera gånger i veckan
En gång i veckan
Någon gång i månaden
Mer sällan eller aldrig
Årskurs 8 År 2 gymnasiet
Diagram – De svarande i årskurs 8 samt gymnasiet år 2 uppdelat på hur ofta de tränar.
Procent.
