Våld i nära relationer är mycket vanligt och kvinnor uppges ha ett mycket begränsat inflytande i politiken.

Full text

(1)

 

Mänskliga rättigheter i Fiji 2013 ALLMÄNT

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Fiji har under åtta år befunnit sig i en politiskt instabil period, som innefattar ett undantagstillstånd 2009-2012. Detta har haft stor påverkan på de mänskliga rättigheterna, eftersom bland annat rättighetsförklaringen upphörde att gälla under undantagstillståndet. Under undantagstillståndet kränktes medborgerliga och politiska rättigheter genom avskaffandet av ett självständigt och

fungerande rättsystem, en utbredd straffrihet, samt genom trakasserier,

arrestering och tortyr av regimkritiker och oliktänkande. Även myndigheternas möjlighet att kontrollera och följa upp brott mot de mänskliga rättigheterna underminerades under denna period.

Det finns fortfarande möjlighet för regeringen att begränsa både yttrande- och pressfrihet, samt rätten till frihet och säkerhet. Rättsväsendets oberoende är starkt ifrågasatt, framförallt baserat på regeringens agerande under

undantagstillståndet.

Våld i nära relationer är mycket vanligt och kvinnor uppges ha ett mycket begränsat inflytande i politiken.

Barnarbete och kommersiell sexuell exploatering av barn är stora problem i landet.

Fijianer med indiskt ursprung är underrepresenterade i politiken och diskrimineras bland annat i fråga om äganderätt.

Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor.

Utrikesdepartementet

(2)

Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventions- kommittéer

Fiji har anslutit sig till fem av de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter,

- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, CERD, 1973.

- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW, 1995, men inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.

- Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child, CRC, 1993, men inte de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter respektive om handel med barn och barnpornografi, som endast undertecknats men inte ratificerats.

- Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet, 1972.

- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court, ICC, 1999.

- Konventionen om rättigheter för pesoner med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, och dess anslutande protokoll undertecknades 2010, men har inte ratificerats.

Fiji har lämnat in samtliga rapporter till relevanta konventionskommittéer.

Fiji granskades år 2010 av FN:s universella granskningsmekanism avseende respekten för mänskliga rättigheter, UPR. Flera frivilligorganisationer

kritiserade landet för icke sanningsenliga uppgifter i sin rapport till rådet. FN:s specialrapportörer för rasdiskriminering (2012), diskriminering mot kvinnor (2010) och barns rättigheter (2008) har getts möjlighet att besöka landet.

MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER

De mänskliga rättigheterna har varit åsidosatta i Fiji sedan den demokratiskt valda regeringen avsattes genom en militärkupp 2006. År 2009 upphävdes landets konstitution och militären utropade undantagstillstånd som varade till och med år 2012. I och med att konstitutionen upphävdes, avskaffades också landets rättighetsförklaring från 1997. I samband med avskaffandet av konstitutionen frigavs all militär personal som suttit fängslad för kupprelaterade brott.

Efter kuppen 2006 har hundratals fall av polisbrutalitet, militärt våld,

förnedrande behandling och tortyr rapporterats. Ett stort mörkertal befaras på

(3)

grund av bristande förtroende för poliskåren. Mellan 2009 och 2012 styrdes landet under undantagslagar som gav polis och militär vidsträckta befogenheter och polis och militär var i hög grad immuna från åtal och straff under denna tid. Detta resulterade i inskränkningar av yttrande-, rörelse-, mötes- och pressfriheten, bland annat trakasserades, hotades och tillfångatogs ett stort antal journalister. År 2009 förbjöds flera bloggar temporärt och internetcaféer tvingades stänga tidigt i ett försök att begränsa fijianernas tillgång till

internationell media och regimkritiska bloggar. Medborgerliga och politiska rättigheter kränktes genom avskaffandet av ett självständigt och fungerande rättsystem, en utbredd straffrihet, samt trakasserier, godtyckliga

frihetsberövanden och tortyr av regimkritiker och oliktänkande.

Under 2012 avskaffades undantagstillståndet, men effekterna av regleringen och inskränkningarna av de mänskliga rättigheterna kvarstod.

Under 2013 togs flera steg mot nya reformer. Bland annat undertecknades en ny konstitution i september 2013. Amnesty International och Human Rights Watch menar att den nu antagna konstitutionen inte håller internationell standard vad gäller mänskliga rättigheter. Bland annat innehåller den inskränkningar som begränsar yttrandefriheten och ger myndigheterna rätt att kvarhålla människor i häkte utan rättegång under vissa omständigheter och ger statliga tjänstemän immunitet för ett brett spektrum av handlingar, till exempel bruk av tortyr.

Den nya konstitutionen ger också åtalsimmunitet till militären för begångna handlingar från 1986 och för offentliga tjänstemän från december 2006.

Fijis fängelser anses inte leva upp till internationell standard vad gäller sanitet och tillgång till hälsovård. Under 2013 spreds en video som visar hur fångar misshandlas och torteras av fängelsevakter efter ett rymningsförsök. Detta ledde till flera protester mot regeringen, bland annat från Amnesty

International och Nya Zealands Council of Trade Unions, NZCTU. Barn är inte alltid åtskilda från vuxna i häkten och fängelser.

Dödsstraffet avskaffades i huvudsak 1979, men straffet kan fortfarande utdömas i krig eller under andra exceptionella omständigheter, exempelvis vid brott mot rikets säkerhet eller vid sjöröveri. Inget dödsstraff har enligt Amnesty International utdömts eller verkställts sedan 1964. FN rekommenderade år 2010 att dödsstraffet i Fijis militära lagstiftning avskaffas och Fiji har förbundit sig att genomföra denna rekommendation.

Konstitutionen säkerställer rätten till frihet och personlig säkerhet, men denna rätt får inskränkas, exempelvis när en person är misstänkt för att ha begått ett brott.

Landets domstolar blev i samband med undantagstillståndet allt mer beroende av regeringen som uppges ha influerat, hotat och kontrollerat dess verksamhet och i april 2009 hindrades domstolspersonal att tillträda sina arbetsplatser och

(4)

många kontor plundrades på rättsliga akter. Domstolarna ansågs vara ett hot mot den nationella säkerheten och under sex veckor fungerade inte landets högsta domstol eller hovrätt.  

Den lagstadgade minimiåldern för straffansvar är tio år.

Yttrande- och pressfriheten garanteras i konstitutionen. Dock kan dessa friheter begränsas om de skulle komma att påverka den allmänna säkerheten.

Även informationsfrihet fastställs i konstitutionen, men information från myndigheter kan göras otillgänglig för allmänheten om det anses nödvändigt.

De senaste åren har allmänheten ofta förnekats tillgång till regeringsinformation.

Regeringens inflytande över media har inbegripit censur och befogenhet att arrestera personer som skrivit insändare till dagstidningar.

Fiji placerade sig 2013 på plats 107 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

Konstitutionen från 2013 garanterar mötes- och föreningsfrihet och det är lagligt att demonstrera. Dock får dessa rättigheter begränsas om utövande av dem påverkar rikets säkerhet.

Mötes- och föreningsfriheten har varit starkt begränsad, men har förbättrats något under 2013.

Det förkommer inskränkningar i religionsfriheten. Medlemmar av landets metodistkyrka har förbjudits att hålla sina årliga möten under fem års tid och flera präster och funktionärer tillhörande kyrkan har arresterats.

Det politiska system som infördes i september 2013 innebär att det ska finnas en valkrets för hela landet, att val till parlamentet ska ske vart fjärde år, att presidenten utser en överbefälhavare samt att premiärministern ges befogenhet att utfärda undantagstillstånd efter rekommendation av polis- och

militärledning. Andra förändringar i det nya systemet är att rösträttsåldern sänks till 18 år, röstlängder och platskvoter baserade på ras avskaffas och det etableras ett enkammarparlament med 50 ledamöter.

EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER Konstitutionen garanterar humana arbetsvillkor och förbjuder tvångsarbete.

Det finns även vissa bestämmelser om minimiålder, arbetarskydd och yrkesinspektion. Bestämmelser finns även om lika lön för lika arbete

oberoende kön, men kvinnor uppges i praktiken ha lägre löner än män. Fiji har ratificerat samtliga av Internationella arbetsorganisationens, ILO:s,

konventioner angående tvångsarbete, barnarbete, icke-diskriminering och föreningsfrihet. Dock har ILO under 2013 signalerat att regeringen kan ha

(5)

brutit mot konventionerna genom att bland annat genom att inte undersöka attacker mot fackliga ledare.

Hälsoläget är generellt gott på Fiji. Sjukvårdsresurserna är dock begränsade och ibland svåråtkomliga. Det finns ett större sjukhus i huvudstaden.

Barnsjukvården är kostnadsfri, men det råder brist på resurser, särskilt i mer avlägsna delar av landet. Mödra- och barnadödlighet fortsätter att minska och enligt UNICEF övervakas omkring 99 procent av alla födslar av medicinsk personal. Spädbarnsdödligheten har minskat med 62 procent de senaste två decennierna.

Välfärdssjukdomar som högt blodtryck och diabetes har kommit att ersätta smittsamma sjukdomar som huvudorsak till ohälsa. Hjärt- och kärlsjukdomar är en vanlig dödsorsak i landet.

Förekomsten av hiv/aids är relativt låg och hälsodepartementet har en handlingsplan för att förhindra spridning av sjukdomen.

Skolgång är obligatorisk upp till femton års ålder, men kostnaden för

uniformer, avgifter och transport har tidigare förhindrat många barn från att delta. Skolaga förekommer i viss uträckning.

Enligt UNESCO var läs- och skrivkunnigheten 95 procent för vuxna år 2011.

Fiji är en av de mest utvecklade ekonomierna i Stillahavsregionen, med en betydande socker- och turistindustri. Turismen fortsätter att vara en viktig inkomstkälla för Fiji.

I FN:s utvecklingsindex, Human Development Index, HDI, placerade sig Fiji på plats 96 år 2013, jämfört med plats 86 år 2010.

SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Statistik från Fiji Women’s Crisis Centre visar att 80 procent av kvinnorna i Fiji har varit vittne till våld inom hemmets väggar och att 66 procent själva blivit utsatta för våld av sin partner. Kvinnorättsaktivister arbetar bland annat för en kriminalisering av våldtäkt inom nära relationer. Straffet för våldtäkt är livstids fängelse, men detta straff används ytterst sällan i praktiken.

Prostitution är olaglig, men förekommer.

År 2010 granskade FN:s kommitté mot diskriminering av kvinnor på Fiji.

Kommittén välkomnade etableringen av ett flertal nya initiativ och betonade

(6)

vikten av att arbeta mot diskriminering av kvinnor på alla nivåer i samhället.

Kommittén markerade även att det finns ett stort behov av köns- och åldersuppdelad statistik för att synliggöra trender inom såväl handel med kvinnor, prostitution, våld mot kvinnor och situationen för särskilt utsatta kvinnor.

Det finns uppgifter om att unga och ogifta kvinnor nekas rätt till abort.

Makens godkännande krävs ofta när gifta kvinnor vill utföra en abort. Kvinnor uppges ha samma tillgång till diagnos och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar som män.

Kvinnor har en lagstadgad lika rätt att delta i beslut rörande mark och ägande, men de är i realiteten ofta uteslutna. Regeringens avsatte 2006 Great Council of Chiefs som övervakade presidenten och senaten och var ett viktigt forum för kvinnors påverkan på fijiansk politik.

Under 2013 kritiserades formuleringar i Fijis konstitution av bland andra Amnesty International, som uppgav att regeringen strukit flera viktiga formuleringar om kvinnors rättigheter.

Fysisk bestraffning av barn är vanligt i skolan såväl som i hemmet.

Barnpornografi är förbjuden i lag. Kommersiell sexuell exploatering av barn är olagligt, trots det är det vanligt att barn utsätts för detta.

Trots att skolgången är obligatorisk till och med 15 års ålder tillåts barn arbeta på daglig basis från 12 års ålder. Förekomsten av barnarbete uppges ha ökat i takt med urbaniseringen och ILO:s International Programme on the Elimination of Child Labour, IPEC, uppger i en rapport från 2009 att minderåriga arbetare rapporteras inom bland annat sockerindustrin och tobaksindustrin. IPEC har sedan 2008 arbetat med projektet Tackling Child Labour through

Education,TACKLE, i samarbete med EU och Fijis utbildnings- och

arbetsdepartement. TACKLE går ut på att ge barn möjlighet till skolgång och därmed ge dem möjlighet att undgå barnarbete.

Det råder sedan länge svåra motsättningar mellan etniska fijianer och fijianer med indiskt ursprung. Etniska fijianer utgör 57 procent av befolkningen, fijianer med indiskt ursprung 37 procent. Övriga är rotumaner (strax över en procent), européer, kineser och personer från andra delar av Stillahavsområdet.

I sin granskning från 2012 rekommenderade kommittén för bevakning av implementeringen av CERD att Fiji inför en sammanhängande lagstiftning för att förebygga och bekämpa rasdiskriminering. Kommittén belyser även det faktum att det varken finns stämningsansökningar, åtal eller domar kring diskriminering på grund av etnisk eller nationell härkomst.

(7)

Äganderätt vad gäller mark och större landområden är en mycket känslig och politiserad fråga då etniska fijianer äger cirka 87 procent av landmassan och regeringen ytterligare fyra procent. Fijianer med indiskt ursprung tillåts endast att arrendera mark och de är kraftigt underrepresenterade vid högre

statstjänstspositioner och i det militära.

Grundlagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Situationen för homosexuella på Fiji har tidigare varit svår men den har förbättrats något på senare år. År 2010 antogs en lag som bland annat innebar avkriminalisering av homosexualitet mellan män.

Det förekommer enstaka fall av diskriminering på grund av sexuell läggning, men diskrimineringen uppges inte vara systematisk.

FN har rekommenderat landet att etablera ett system till skydd för flyktingar samt att införa procedurer som förhindrar utvisning till länder där flyktingar riskerar att skadas eller dödas.

Konstitutionen förbjuder diskriminering av personer med

funktionssnedsättning. Bland annat finns bestämmelser för att underlätta för transporter och tillträde till offentliga lokaler. Dessa regler efterlevs dock inte i praktiken. Det finns ett mindre antal organisationer med målet att assistera personer och i synnerhet barn med funktionsnedsättning.

Personer med mental funktionsnedsättning separeras oftast från samhället och vårdas av sina familjer i hemmet eller institutionaliseras i huvudstaden. Ett antal skolor för psykiskt funktionshindrade finns men tillgången är ofta kraftigt begränsad.

Det finns ett statligt råd, Fiji National Council for Disabled Persons, som tillsammans med flertalet frivilligorganisationer verkar för att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

ÖVRIGT

Oberoende människorättsorganisationer hade under 2013 ett mycket begränsat utrymme att verka inom.

Den nationella människorättsorganisationen, Fiji Human Rights Commission, FHRC, hade tidigare en grundlagsstadgad roll som oberoende

övervakningsorgan av landets rättighetsförklaring. FHRC undersökte och ingrep vid övergrepp från militär, polis och kriminalvården och arbetade mot korruption, men ansågs 2007 ha förlorat sitt oberoende från regeringen och uteslöts därför ur the International Coordinating Committee of National Human Rights Institutions, ICC, och den regionala samarbetsorganisationen för nationella

(8)

kommissioner för mänskliga rättigheter The Asia Pacific Forum of National Human Rights Institutions, APF.

Flera FN-organisationer med fokus på mänskliga rättigheter har regionala kontor i landet och har sökt samarbete med regeringen. Organisationen Pacific Islands Forums, PIF, har sitt huvudkontor i huvudstaden, men organisationen uteslöt Fiji år 2009 på grund av det inhemska politiska läget.

Fiji omfattas av EU:s partnerskapsavtal med Afrika, Karibien och Stillahavsområdet,Cotonouavtalet. Avtalets syfte är att främja hållbar ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i AVS-länderna. Avtalet lägger stor tonvikt vid mänskliga rättigheter, demokrati, rättstatsprincipen och god samhällsstyrning. EU införde sanktioner mot Fiji 2007 eftersom

situationen för mänskliga rättigheter förvärrats. Utvecklingsbistånd till regeringen har i stort sett stoppats, men humanitärt bistånd och bidrag till civilsamhället betalas fortfarande ut.

Det brittiska samväldet uteslöt Fiji i september 2009 efter Bainimaramas vägran att återinföra den politiska dialog som skulle leda till demokratiska val i oktober 2010. Det pågår diskussioner om att åter välkomna Fiji som medlem i samväldet.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :