• No results found

BARNKONVENTIONEN Att arbeta för barns och ungas bästa Handlingsplan för Barnkonventionen i Landstinget Västmanland 2014

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "BARNKONVENTIONEN Att arbeta för barns och ungas bästa Handlingsplan för Barnkonventionen i Landstinget Västmanland 2014"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

  

 

 

 

 

BAR

Att o

 

RNK

t ar och

Handli i Lan

KON

rbe h un

ingsplan ndstinge

NVE

eta f nga

n för Ba et Västm

ENT

 

för s b

rnkonve manland

TION

r ba bäst

entione d 2014

NEN

arns ta 

 

n  

(2)

  

INNEHÅLL 

POLITIKENS ORD: Barnets bästa – vårt mål ... 3 

LANDSTINGSDIREKTÖRENS ORD: ... 4 

INLEDNING ... 6 

PLANERADE INSATSER FÖR ÅR 2013 VAR: ... 7 

LÅNGSIKTIGA MÅL: ... 7 

BEGREPP  ... 9 

KUNSKAP OM BARNKONVENTIONEN ... 10 

BARNS BÄSTA ... 12 

BARNS RÖST... 13 

BARN SOM MEDBORGARE ... 14 

LEDNINGENS ANSVAR ... 14 

BARNBOKSLUT ... 15 

BUDGET   ... 16 

VILL DU VETA MER OM BARNKONVENTIONEN? ... 16 

BILAGOR  ... 17 

Uppdragsbeskrivning ‐ Barnrättstrateg ... 18 

Uppdragsbeskrivning ‐ Barnrättsombud ... 19 

NOBAB:s standard för hälso‐ och sjukvården ... 21 

Nordisk standard för ungdomars rättigheter vid övergång från barnsjukvård till  vuxensjukvård ... 22 

Checklista 1‐ Barn och unga som patient och brukare ... 23 

Checklista 2 ‐ Barn som besökare och närstående ... 24 

Checklista 3 ‐ För chefer och ledare ... 25 

Checklista 4 ‐ Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut ... 26 

Checklista 5 ‐ Barnchecklista inför beslut ... 27 

Checklista 6‐ Barn och unga som Kultur‐ och kollektivtrafikanvändare ... 28 

(3)

Barnkonventionsarbetet i Landstinget  Västmanland  

POLITIKENS ORD: Barnets bästa – vårt mål

 

Barn ska bli sedda oavsett om de är patienter själva, följer med någon närstående till  vårdcentralen eller sjukhuset, deltar i kulturaktiviteter eller åker med bussen, och de ska bli  respekterade i Barnkonventionens anda. 

 

Vi politiker ska bli bättre på att ta tillvara barns och ungas synpunkter för att utveckla de olika  verksamheterna. Västerås kommun har i samverkan med Landstinget och Polisen i Västmanland  utbildat så kallade barnpiloter, vars uppgift är att se och agera när barn far illa. 

Barnkonventionen är så mycket mer och vi behöver arbeta med att göra konventionen till  verklighet i vår kontakt med barn och unga. 

 

Handlingsplanen ska vara det dokument som styr vilka åtgärder vi behöver vidta för att  förverkliga målet ”Barnets bästa”. Vägen dit består av ökad kunskap och mer barnkompetens i  alla landstingsfinansierade verksamheter. 

Vi politiker ska bli bättre på att tänka in barnen i alla beslut som fattas, att ha ett 

barnperspektiv, alltså att vid alla beslut väga in vad det får för konsekvenser för barnen. Vi ska  också anstränga oss mer att lyssna in barns och ungdomars synpunkter på alla våra 

verksamheter, både våra egna och upphandlade.  

 

ALLA – ska arbeta för att bli ännu bättre på att möta barn och ungdomar. 

ALLA – politiker, chefer och medarbetare har ett ansvar för att för att se till att handlingsplanen  omsätts i praktiken så vi når ”Barnets bästa”. 

 

För landstingsstyrelsen: 

 

Denise Norström   (s)   Tomas Högström (m)      Helena Hagberg  (fp)   

Juha Rundgren  (v)  Birgitta Andersson (c)   Roy Cederbäck   (kd)   

Barbara Conte   (mp)      

 

(4)

  

LANDSTINGSDIREKTÖRENS ORD:

   

Om vi ställer frågan ”Har vi barnperspektiv när vi fattar beslut?” till företrädare för de 

landstingsfinansierade verksamheterna och till barn som själva eller som närstående använder  landstingets tjänster, undrar jag om vi får samma svar.  

 

Barnkonventionen handlar om barnens rättigheter och antogs av FN: generalförsamling den 20  november 1989 och är en del av folkrätten. Rätten handlar om barnens rätt att växa upp i  trygghet, att skyddas mot övergrepp, få utvecklas och respekteras för sina åsikter. 

Sverige var ett av de första länderna som 1990 antog barnkonventionen. 

 

Landstingsfullmäktige har beslutat att arbetet med barnkonventionen ska införlivas i alla 

landstingsfinansierade verksamheter. Arbetet med förankring är långsiktigt, måste pågå ständigt  och anpassas till den verklighet som barn just då lever i.  

 

För att landstinget ska se den egna verksamheten med barnens ögon, både när vi planerar  förändringar och arbetar för att öka barnens inflytande i våra verksamheter, krävs att vi har en  god barnkompetens. Vi har flera utmaningar att hantera på alla nivåer i landstinget. En stor  utmaning är att se oss själva med barnens ögon i de verksamheter där barnen inte är  huvudpersonen utan har rollen som närstående.  

 

Alla i landstinget har ett ansvar att omsätta barnkonventionen i praktisk handling.  

 

Vi vet att vi kan göra mer för barnens bästa och att påbörja arbetet med att låta 

barnkonventionens grundtankar genomsyra våra verksamheter är spännande. Det kräver att vi  höjer vår kompetens och samverkar med andra i samhället. För alla måste vi se barnen, lyssna  på deras behov och skapa förutsättningar för ett tryggare, friskare och rikare liv för barnen som  bor i Västmanlands län. 

   

Monica Berglund  Landstingsdirektör   

(5)

BAKGRUND 

Den Nationella strategin 

År 1999 godkände riksdagen regeringens förslag till en strategi för att förverkliga FN:s  konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182). 

Strategin innebär att kunskap och medvetenhet om barnkonventionen ska öka och att ett  barnperspektiv ska byggas in i allt beslutsfattande. 

 

Den nya Barnpolitiken 

För att ta till vara och stärka barns rättigheter och intressen beslutade regeringen i mars 2008  om ett förstärkt strategiskt arbete med att genomföra barnkonventionen. ”Barnpolitiken – en  politik för barnets rättigheter” syftar till att genomföra de rättigheter som varje barn har enligt  FN:s barnkonvention. Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra alla politikområden och 

verksamheter där barn är berörda. Det betyder att beslutsfattare och andra som arbetar med  frågor som rör barn ska ta hänsyn till de mänskliga rättigheter varje flicka och pojke upp till 18 år  har. 

Barn ska ses som kompetenta individer, respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. 

De ska ges möjligheter till en trygg uppväxt och kunna utvecklas i sin egen takt och utifrån sina  egna förutsättningar. 

Beakta barns behov av information, råd och stöd 

Barn i utsatta situationer är redan ett ansvar för bl.a. hälso‐ och sjukvården. Ett förtydligande  infördes från och med 1 januari 2010 med nya bestämmelser i hälso‐ och sjukvårdslagen och i  lagen om yrkesverksamhet på hälso‐ och sjukvårdens område. Genom bestämmelserna åläggs  hälso‐ och sjukvården samt hälso‐ och sjukvårdspersonalen en skyldighet att särskilt beakta  barns behov av information, råd och stöd när barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. 

Skyldighet att beakta barnets behov inträder när barnet har en förälder som har en psykisk  störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett  missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars  föräldrar plötsligt dör. Bestämmelsernas syfte är att med ett tydligt barnperspektiv skydda och  stärka barn i situationer som upplevs hota barnens säkerhet och trygghet och bör ses som ett  komplement till den anmälningsskyldighet som föreskrivs i Socialtjänstlagen.

   

(6)

  

Landstinget Västmanland 

I Landstingets budget‐ och flerårsplan 2008‐2011 stadgas att barnkonventionen ska införlivas i  alla landstingsfinansierade verksamheter. Denna handlingsplan för barn och unga har tagits fram  som ett övergripande dokument för detta arbete. 

 

INLEDNING  

Grundtankar i konventionen: 

 Alla barn har samma rättigheter och lika värde.  

 Varje barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda.  

 Varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande.  

 Varje barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat. 

   

En av landstingets främsta uppgifter är att främja hälsa och ge vård på lika villkor.  

I länet bor det för närvarande nästan 52 000 barn i åldern 0‐18 år, vilket är drygt 20 % av länets  befolkning. 

 

För att förebygga ohälsa och socialt utsatthet hos barn och ungdomar är det viktigt att alla i  samhället samverkar. Insatser som genomförs ska vara för barnens bästa, vara samordnade och  ur barnens perspektiv. Att genomföra det arbetet i dialog med barn och unga är en förutsättning  för att lyckas. Kommunerna är en viktig aktör och det är väsentligt för landstinget att se till att  resurser finns för att medverka till samverkan. 

 

Syfte – för barns och ungas bästa 

Programmet slår fast alla verksamheters ansvar för att tillämpa Barnkonventionen i sitt uppdrag. 

Det innebär att barnperspektivet tas med i verksamhetsplaneringens olika perspektiv. Syftet är  även att inspirera alla medarbetare till att utveckla lyhördheten och respekten för barns och  ungas synpunkter och att verka för barns bästa i beslut och åtgärder. 

 

 

(7)

PLANERADE INSATSER FÖR ÅR 2013 VAR:

 Arbeta fram central handlingsplan 

 Utbilda fullmäktiges ledamöter  

 Skapa en barnrättsgrupp 

 Inventera utbildade barnpiloter 

 Inventera behov av att skapa lokala nätverk för barnpiloter 

 Ta fram ett barnbokslut som kan användas över år   

LÅNGSIKTIGA MÅL:

 Kunskapen om barnkonventionens rättigheter och krav ska öka i landstingets alla  verksamheter. Politiker och tjänstemän ska ha kunskap om barnkonventionen och dess  grundläggande principer och rättigheter. 

 Beslutsfattare ska säkerställa barnkonventionens barnperspektiv i alla relevanta  beslutsprocesser 

 Säkerställa att barnkompetens finns i alla verksamheter där barn vistas, antingen utifrån  egna behov eller som närstående, samt att arbetet sker utifrån barnperspektiv. 

 Barn och unga ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som direkt eller  indirekt berör dem 

 Verksamheter inom hälso‐ och sjukvård och tandvård ska följa Nordisk förening för sjuka  barns behov NOBAB:s standard 

 Barnbokslut ska ingå i verksamhetsuppföljningar 

 

Aktiviteter 2014‐2016 

Följande aktiviteter föreslås för att lyckas med arbetet att följa barnkonventionens intentioner: 

 Utse en centralt placerad tjänsteman, barnrättsstrateg, för att samordna och ta ansvar för  frågor som rör barns rättigheter. 

 Tillsammans med VKL (Västmanlands Kommuner och Landsting) bilda forum för  samverkan för barnets bästa enligt direktiv från Socialstyrelsen, 2013. 

 Ta fram tydliga, uppföljningsbara mål beträffande barns rättigheter samt att graden av  måluppfyllelse ska följas upp i ordinarie redovisningar. 

 Inventera hur arbetet utifrån barnkonventionen i landstinget ser ut idag. 

 Utbildningsinsatser för förtroendevalda och landstingsanställda på alla nivåer. 

 Initiera att ansvarig tjänsteman utses för att samordna landstingsfinansierade 

”barnpiloter”. 

 Utbilda ett antal barnrättsombud.  

 Bygga upp ett nätverk för anställda som har särskilt uppdrag att se med barnens ögon vad  gäller barns rättigheter, barnrättsombud. 

 Landstinget ska aktivt delta i samverkan med övriga aktörer på nationell nivå i frågor som  rör barns rättigheter.  

 Ta fram mall för verksamhetsanpassade handlingsplaner för landstingets fortsatta arbete  

 Utveckla och följa upp rapporten Barnbokslut. 

 

(8)

  

 

Ansvar för genomförande av handlingsplanen 

Genomförande av handlingsplanen åligger landstingets förvaltningar med stöd från befintlig  arbetsgrupp och kommande barnrättsombud. 

Politisk ledningsgrupp består av ledamöter från majoritet och opposition. 

 

Ansvar för samordning, uppföljning och rapportering 

Ansvar för samordning, uppföljning, revidering och rapportering åläggs Centrum för Hälso‐ och  sjukvårdsutveckling. Uppföljning och rapportering av arbetet görs till landstingsstyrelse,  koncernledning samt hälso‐ och sjukvårdsgruppen. 

 

       

 

Långsiktigt och ständigt arbete innebär ‐ information, lärande och  uppföljning. 

 

”Barn har rätt att komma till tals” /Barnombudsmannen   

(9)

BEGREPP

Barnkonventionen 

Barnkonventionen består av tre delar. Delarna är uppdelade i 54 olika artiklar varav 27 är direkt  relaterade till barnens rättigheter.  FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s  generalförsamling den 20 november 1989 och är en del av folkrätten. Idag har alla länder utom  USA, Somalia och SydSudan ratificerat Barnkonventionen, vilket innebär att de har bundit sig till  att förverkliga den. Sverige ratificerade konventionen 1990. Enligt barnkonventionen ska staten  vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i 

konventionen (artikel 4).  

 

Definitioner 

Enligt barnkonventionen är alla i ålder 0‐18 år barn. Det är viktigt att man i denna grupp  uppmärksammar det unika, likheter och skillnader – mellan olika åldrar, mellan pojkar och  flickor, samt mellan individer – när det gäller behov och möjligheter. 

 

Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet 

Barnkonventionen syftar till att lägga in ett barnperspektiv i alla beslut och åtgärder som rör  barn. Utgångspunkten är barnets fulla människovärde och integritet. Barnperspektivet kräver  inlevelse och förmåga hos vuxna att identifiera sig med barnets situation. Varje dag möter barn  och ungdomar verksamheter planerade av vuxna för vuxna, trots att barn och unga också är  både patient och besökare. Det är därför viktigt att ta del av de ungas synpunkter såväl när det  gäller den fysiska miljön som bemötandet. Barnperspektivet ska föras fram på ett planerat,  systematisk och effektivt sätt vid verksamhetsplanering/dialog. 

 

Om åtgärder eller beslut bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de  mänskliga rättigheter som barn har enligt barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets  rättigheter i åtgärder eller beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. 

 

Barnets bästa (artikel 3) 

I alla beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. Utgångspunkten ska vara  att barndomstiden har ett egenvärde. Barn har också särskilda behov av skydd och stöd, vilket  bland annat beror på att barnet har begränsade möjligheter att föra egen talan. Att identifiera  barns och ungas perspektiv och tolka principen om barns bästa innebär därför ofta att ta  ställning i olika intressekonflikter. För att se barnets bästa behöver man också väga in barnets  perspektiv i olika situationer. 

   

(10)

  

Jämlikhet (artikel 2)  

Jämlikhetsbegreppet för barn och unga inrymmer jämlikhet oberoende av kön, funktions‐ 

hinder, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning eller sexuell läggning. Det 

inrymmer också jämlik behandling oberoende av barnet ålder och föräldrarnas sociala situation  och agerande. 

KUNSKAP OM BARNKONVENTIONEN  

Barnkonventionens fyra grundläggande principer är att: 

 Alla barn har samma rättigheter och lika  värde och ingen ska diskrimineras på grund  av kön, funktionshinder, religion eller annan  trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller  sexuell läggning (artikel 2). 

 Barnets bästa ska vara vägledande vid allt  beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör  barn och unga (artikel 3). 

 Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen  takt och utifrån sina egna förutsättningar  (artikel 6). 

 Barn och ungdomar ska ges möjlighet att  uttrycka sina synpunkter i frågor som berör  dem (artikel 12). 

   

Kompetensutveckling 

Samtliga medarbetare inom Landstinget Västmanland ska på sikt ha kunskap om  Barnkonventionen. Att ha kunskap om, innebär i detta fall att alla ska känna till 

barnkonventionen, att denna handlingsplan och lokala handlingsplaner finns samt att alla  medarbetare i den egna verksamheten utgår från barnkonventionen. Det finns inga krav att man  ska kunna barnkonventionen men alla ska känna till de fyra grundprinciperna som utgår från  artiklarna 2, 3, 6 och 12. Kunskapen ska fås inom ramen för individuell kompetensutveckling och  ingå i introduktionsprogram vid nyanställning. Barnkonventionen måste hållas levande genom  att återkommande tas upp i olika sammanhang för alla medarbetare. Vid nyanställning ska den  nyanställde informeras om hur Barnkonventionen tillämpas på arbetsplatsen. Det är därför  viktigt att verksamhetens syn på barn finns nedskriven och tillgänglig. 

 

   

(11)

Verksamhets‐ och handlingsplaner 

Barnperspektivet ska finnas med i verksamhetsplaner. Handlingsplaner ska tas fram och  avrapporteras årligen i verksamhetsberättelsen. 

 

Avtal 

I avtal som landstinget träffar med entreprenörer ska barnkonventionen åberopas. Kunskap om  barns bästa och barns och ungas möjligheter att framföra synpunkter i frågor som rör dem, bör  framhållas som kvalitetskrav. 

                 

 

 

”Hur får vi alla att ha barnperspektiv och att se sin del av landstingets verksamhet utifrån  barnets perspektiv i vår verksamhet”? 

 

(12)

  

BARNS BÄSTA

 

Med barns bästa menas att alla barn har lika rätt till trygga uppväxtvillkor samt god och jämlik  hälsa. I alla beslut som berör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. För att leva upp till  barnkonventionens intentioner om barns bästa krävs: 

 

• Kunskap om barns utveckling och behov ‐ barnkompetens 

• Underlag i form av statistik om barns och ungas behov, hälsa och levnadsvillkor 

• Kunskap om bemötande av barn och unga 

• Lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter – barnperspektiv   

Dessa punkter ska vara vägledande för attityder och arbetssätt inom landstingets verksamheter. 

 

Grundläggande förutsättningar för ett barns positiva utveckling 

Barnet måste bli sett utifrån den det är med rätt att bestämma över sin egen kropp, sina egna  känslor och tankar. Varje barn måste mötas utifrån sina förutsättningar. 

 

Att inrätta Barnrättsombud är ett sätt att uppmärksamma barns rättigheter. Ett förslag på hur  en sådan verksamhet kan utformas har tagits fram. Se bilaga 2, Uppdragsbeskrivning ‐

Barnrättsombud. 

 

Barnkompetens 

Det är viktigt att alla medarbetare får de insikter som krävs för att kunna möta barn i olika åldrar  i landstingets verksamheter. Alla medarbetare bör få nödvändig grund‐ och vidareutbildning i  barnkompetens, bemötande och samtal med barn och unga. Det ska finnas kunskap om deras  utveckling, likheter och olikheter oavsett kön och bakgrund. 

Bemötande 

Bemötandet av barn ska baseras på respekt för individen, men också se barnet kopplat till familj  och omgivning eftersom barn är särskilt beroende av stöd från vuxna. Utsatta barn måste  särskilt uppmärksammas och ges stöd. I de fall där det är nödvändigt har alla skyldighet enligt  Socialtjänstlagen, kapitel 14 § 1, att anmäla om man får kännedom om eller misstänker att ett  barn far illa. I landstinget tolkas det som att anmälan ska ske vid oro för att ett barn far illa. 

Lyhördhet i bemötandet gäller alla barn – även barn som är närstående och besökare. 

 

 

”Personalen ska ha ögon som ser barn och öron som hör vad de säger. En röst som samtalar  med barnet utifrån mognad och händer som är varma.” 

 

(13)

BARNS RÖST

 

För att kunna utveckla verksamheten ur ett barnperspektiv bör vi ta in barns och ungdomars  egna erfarenheter och kunskaper. Utifrån ålder och mognad ska de ges möjlighet att lämna  synpunkter på vårt arbete. Hänsyn ska tas till både likheter och olikheter i flickors och pojkars  åsikter. De ska behandlas med respekt och någon form av återkoppling ska alltid ske.  

 

Vid utredningar och beslut som berör barn och ungdomar ska vikten av att ta in deras  synpunkter betonas.  

 

Vid strukturella förändringar, till exempel en omorganisation av verksamheter som berör barn,  ska deras synpunkter tas till vara. Bra metoder är fokusgrupper eller medborgardialog.  

 

De synpunkter som hämtas in bör användas strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och  utformning av verksamheterna som möter barn. 

   

               

 

”Vi barn är kloka och att alltid vara en smula barn – det är verkligt vuxet”/okänd   

Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? 

 

(14)

  

BARN SOM MEDBORGARE

 

Det är viktigt att se barnen som invånare i länet och brukare av landstingets verksamheter. 

Detta ska tydligt betonas i landstingets avtal med egna och upphandlade verksamheter. 

Information riktad till barn och ungdomar ska göras lättillgänglig och ges på ett sätt som de  förstår. Barns kunskaper och erfarenheter ska i möjligaste mån tas tillvara.  

 

Miljön ska utformas så att den ur ett barnperspektiv är både fysiskt tillgänglig och trygg. I  planeringen av till exempel lokaler ska en trygg, handikappanpassad och barnsäker miljö ingå. 

 

Samverkan med kommuner är i många fall nödvändig så att inte ansvarsgränser förhindrar att  barnets bästa sätts i främsta rummet. 

 

 

Vilka goda exempel på samverkan har vi i vår verksamhet? 

 

(15)

LEDNINGENS ANSVAR

 

Den politiska ledningen ansvarar för att betydelsen av barnkonventionens tillämpning tydliggörs  i strategiska sammanhang och beslut. Tydligast görs det i budget‐ och utredningsdirektiv.  

 

Landstingets tjänstemannaledning ansvarar för att arbetet med barnkonventionen synliggörs i  avtal, budget, utredningsdirektiv, verksamhetsberättelser och bokslut samt för att det följs upp.  

 

Ledningen ansvarar också för att erfarenheter och utvecklingsbehov återförs till den politiska  ledningen.  

 

Arbetet med att förverkliga barnkonventionen ska ses som en del av verksamheternas  kvalitetsarbete.  

 

Chefer på alla nivåer har ansvar för att alla medarbetare får nödvändig kunskap om  barnkonventionen och dess tillämpning. Detta säkerställs genom utbildningar,  erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. 

 

BARNBOKSLUT

Ett barnbokslut bör göras i samband med årsbokslutet som anger hur mycket av arbetet som har  varit riktat till barn och i vilka åldrar.  

 

Hur är tillgängligheten kopplad till utbudet? 

I vilken utsträckning har barn och unga haft möjlighet att ge synpunkter på verksamheten? 

Respektive verksamhet bör välja indikatorer ur ett barnperspektiv. För hälsokonsekvens‐

analyser och hälsobokslut behövs hälsoindikatorer för barn och unga för att beskriva deras  situation och levnadsvillkor. 

   

 

Hur har vi lyckats i vår verksamhet? 

 

 

Hur gynnar verksamhetens beslut barn och unga? 

 

(16)

  

BUDGET

För att kunna följa upp arbetet med barnkonventionen även ur ett ekonomiskt perspektiv  behöver det definieras och avsättas pengar för arbetet. Avsikten är att kunna mäta kostnader i  förhållande till effekt och att ge möjlighet att förutom att föra in barnkonventionen i 

verksamheter även ha ett fortsatt förbättrings‐ och uppföljningsarbete. Kostnader som inte tas  med i budgetförslaget är lönekostnader för deltagare i ledningsgruppen, tre tjänstemän och tre  politiker. 

Förslag till budget för 2015: 

Typ av kostnad/tjänst  Omfattning  Summa 

Barnrättsstrateg  0,5 tjänst  350 000:‐ 

Barnrättsombud   0,5 tjänst (2 x 0,25)  220 000:‐ 

Utbildningskostnader egna inkl. resor  Nätverk 8 dagar/år (2x2  dagar x 2 personer)  Resor + boende 

   10 000:‐ 

 

     5 000:‐ 

Föreläsare   3 x 6 000:‐     18 000:‐ 

Total kostnad/år    603 000:‐/år 

 

Behovet är beräknat utifrån att arbetet ska startas upp. Det framtida behovet är i dagsläget inte  känt utan får kompletteras efter 2015. 

Vad gäller kostnader för år 2014 finns inga avsatta medel utan de kostnader som finns enligt  ovan belastar hälso‐ och sjukvårdsdirektörens budget. Kostnader för nu utsedd barnrättsstrateg  är högre än vad som anges ovan.  

 

VILL DU VETA MER OM BARNKONVENTIONEN?

www.barnombudsmannen.se  www.unicef.se/barnkonventionen  www.raddabarnen.se 

www.nobab.se 

Litteratur 

Englundh, Elizabeth (2008). Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande. Stockholms universitet. 

Söderbäck Maja, red. (2010). Barns och Ungas rätt i vården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 

(17)

BILAGOR

Barnkonventionen i praktiken   

Bilaga 1:   Uppdragsbeskrivning Barnrättsstrateg   Bilaga 2:  Uppdragsbeskrivning Barnrättsombud 

Bilaga 3:  Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso‐ och  sjukvård 

Bilaga 4:  Nordisk standard för ungdomars rättighet vid övergång från     barnsjukvård till vuxensjukvård 

Bilaga 5:  Checklista 1 – Barn och unga som patient och brukare  Bilaga 6:  Checklista 2 – Barn som besökare och närstående  Bilaga 7:  Checklista 3 – För chefer och ledare 

Bilaga 8:  Checklista 4 – Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut  Bilaga 9:  Checklista 5 – Barnchecklista inför beslut 

Bilaga 10:  Checklista 6 – Checklista för kultur och kollektivtrafik    

 

(18)

  

UPPDRAGSBESKRIVNING ‐ BARNRÄTTSTRATEG    

  SYFTE 

Syftet är att FN:s konvention om barnets rättigheter införs, utvecklas och följs upp utifrån ett  strategiskt perspektiv samt att förverkliga barns och ungas rättigheter genom att anlägga ett  barnperspektiv i samtliga beslut där barn berörs av beslutet, direkt eller indirekt. 

 

Barnrättsstrateg i Landstinget Västmanland 

I arbetet med att införa barnkonventionen i landstingets verksamheter behövs en organisation  med olika roller på olika nivåer för att kunna föra arbetet framåt både ur ett strategiskt 

perspektiv men även utifrån ett verksamhetsperspektiv så att alla berörda nivåer i landstinget  deltar i arbetet.  

- En barnrättsstrateg är landstingets sakkunnig vad gäller barns och ungas rättigheter  samt i frågor kring begreppet barnrättsperspektiv. 

- Barnrättstrategen ska samverka med Landstingsdirektören och den politiska ledningen  så att en förankring av barnkonventionen i politiska beslut möjliggörs. 

 

Barnrättsstrategen har att: 

- Göra barnkonventionen känd i verksamheten  - Checka barnkonventionen inför beslut  - Samordna barnrättsombuden 

- Kartlägga hur arbetet utifrån barnkonventionen framskrider 

- Tillsammans med barnrättsombud kartlägga vilket behov av kompetensförstärkning som  behövs i verksamheter 

- Vara landstingets representant i nationella nätverk   

   

(19)

UPPDRAGSBESKRIVNING ‐ BARNRÄTTSOMBUD   

 

SYFTE 

Syftet är att FN:s konvention om barnets rättigheter blir åskådliggjord och att barnets bästa  ständigt finns som ett medvetet perspektiv i alla landstingets verksamheter.  

 

Barnrättsombud i Landstinget Västmanland 

En metod i arbetet med att införliva barnkonventionen är att verksamheterna utser  barnrättsombud. Barnrättsombuden ska informera och vidareutbilda medarbetare i  verksamheten och bidra till att barnkonventionens tillämpning blir ett aktivt och levande  verktyg. 

Barnrättsombud verkar i samverkan med verksamhetens ledning för att få till stånd ett aktivt  barnperspektiv och en god barnkompetens på kort och på lång sikt. 

Ett barnrättsombud avses att finnas i samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn  och ungdomar; barn som patient, barn som närstående eller barn som medborgare. 

Barnrättsombud utses av verksamhetens ledning och verkar på dess mandat. Uppdraget fodrar  tid att delta i utbildning och tid att initiera diskussioner och förslag i verksamheten. 

Barnrättsombud i arbetet 

Barnrättsombud ska i sitt arbete tillsammans med övrig personal arbeta med barnperspektivet i  verksamheten med att: 

‐Uppmärksamma barns och ungdomars behov. 

‐Arbeta praktiskt med förbättringar så att barn och ungdomar som patienter, anhöriga eller  genom annan kontakt berörs av verksamheten, får ett bra omhändertagande, god tillgänglighet,  åldersanpassad information mm. 

‐Fungera som stöd när ett barn inte får sina rättigheter tillgodosedda. 

‐Särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnet har en förälder som har en  psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett  missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars  föräldrar avlider. 

‐Informera och fortbilda inom verksamheten samt bidra till att barnkonventionens tillämpning  blir ett aktivt och levande verktyg. 

‐Delta i gemensamt nätverk för utbildning och utbyte av erfarenheter. 

(20)

  

Exempel kan vara falldiskussioner, uppföljningar, översyn av barnväntrum, diskussioner om ”hur  vi tar hand om barn som närstående”. 

MÅL 

Övergripande mål: 

Att barnrättsombuden i samverkan med verksamhetens ledning verkar för att få till stånd ett  aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens i verksamheten på kort och lång sikt. 

Delmål: 

‐ Att barnrättsombud utses i verksamheter enligt ovan. 

‐ Att barnrättsombud erbjuds utbildningsinsatser, erfarenhetsutbyte och annat stöd. 

‐ Att barnrättsombuden får möjlighet att initiera förbättringsarbetet i verksamheten och tid för  att delta i utbildning. 

 

UTBILDNING 

För att fungera som barnrättsombud behövs utbildning om barnets rättigheter, barnperspektiv  och dess tillämpningsmöjligheter. Utbildningen syftar till att sprida kunskap om konventionen  och verksamhetsuppdraget, för att sedan sprida och bevaka ”budskapet” inom verksamheten. 

Uppföljning ska erbjudas återkommande för barnrättsombud i länet för dialog och fortbildning. 

Även fortsatta möjligheter till stöd i form av material, information, rådgivning och  erfarenhetsutbyte ska erbjudas. 

 

ORGANISATION 

Barnrättsombud i verksamheterna. Barnrättsstrategen stödjer verksamheterna vid införandet av  barnrättsombud med utbildningsinsatser, material, information och erfarenhetsutbyte. 

 

UPPFÖLJNING 

Uppföljning sker löpande. Införandet av barnrättsombud i landstinget är en del i arbetet med  implementering av Barnkonventionen. 

(21)

NOBAB:S STANDARD FÖR HÄLSO‐ OCH SJUKVÅRDEN  

 

Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB), har enligt FN:s barnkonvention utarbetat 

”Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso‐ och sjukvård”. NOBAB arbetar för att  sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar liksom andra barn skall få goda möjligheter att  utvecklas på bästa sätt, även om de drabbats av sjukdom och skada. De bör som andra barn få  leka och lära, träffa familj och vänner. 

Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård vilar i sin tur på FN:s barnkonvention. Standarden innebär i förkortat skick följande:

1. Barn ska läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden  inte kan ske på ett lika bra sätt i hemmet eller öppen vård. 

2. Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela  sjukhusvistelsen. 

3. Föräldrar ska få hjälp till och uppmuntran att stanna hos sitt barn och få möjligheter att  övernatta. 

4. Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom och behandling på ett sätt som  de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder. 

5. Barn och föräldrar ska ‐ efter grundlig information ‐ vara delaktiga i beslut som gäller  behandling och vård av barnet. 

6. Barnet ska vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar. 

7. Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och  sjukdomstillstånd. 

8. Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de  kan mäta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj. 

9. Vården och behandlingsteamet ska vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn  kontinuitet i vården. 

10. Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras. 

(22)

  

NORDISK STANDARD FÖR UNGDOMARS RÄTTIGHETER  VID ÖVERGÅNG FRÅN BARNSJUKVÅRD TILL 

VUXENSJUKVÅRD 

 

1. Kontinuitet 

Ungdomar, som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning behöver fortsatt vård, har  rätt till kontinuitet i hälso‐ och sjukvården. 

2. Förberedelse 

Ungdomar har rätt att i god tid aktivt delta i förberedelser vid övergång till vuxensjukvård. 

3. Information 

Ungdomar har rätt till information om vad de förändringar innebär som övergång till  vuxensjukvård medför. 

4. Medbestämmande 

Ungdomar har rätt att medverka i alla beslut som fattas vad gäller övergång till vuxensjukvård. 

5. Respekt och integritet 

Ungdomars integritet ska respekteras i samband med övergång till vuxensjukvård. 

6. Kvalificerad personal 

Personal som övertar vård och behandling av ungdomar ska ha utbildning och kompetens för  detta. 

(23)

CHECKLISTA 1‐ BARN OCH UNGA SOM PATIENT OCH  BRUKARE 

Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: 

v = Klart + = Pågår  0 = Ej påbörjat Barn ska vårdas med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn på sjukhus har 

rätt att ha en förälder eller närstående hos sig under sjukhusvistelsen. 

Barn blir delaktiga och får lämna synpunkter utifrån barnets sätt att se på sig själv  och den omgivning de befinner sig i. 

Barn och unga får samma möjlighet till vård på lika villkor oavsett kön, 

funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell  läggning. 

Utveckla former för bemötande och samtal med barn. 

Utveckla former för information till barn och ungdomar både gällande tillgång till  sin journal, i utskick och på hemsidor. 

Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har. 

Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga  möjlighet att lämna synpunkter på sin behandling. 

Utveckla metoder utifrån barnperspektivet i arbetet med att möta och stödja  asylsökande barn och flyktingbarn samt att ta hand om ”gömda” barn. 

Använda barnperspektivet i arbetet kring mötet med svårt sjuka eller döende barn. 

Kroniskt sjuka barn och barn som ligger länge på sjukhus bör ges särskilt stöd som  inte enbart omfattar medicinskt omhändertagande utan även i övrigt främjar en  positiv utveckling.  

 

Flera av punkterna ovan kräver samverkan utanför landstinget för att förbättra för barn och  ungdomar.  

   

Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? 

(24)

  

CHECKLISTA 2 ‐ BARN SOM BESÖKARE OCH NÄRSTÅENDE 

 

Alla verksamheter som möter barn och ungdomar ska: 

v = Klart + = Pågår  0 = Ej påbörjat Utveckla kunskap om vikten av att se, lyssna och samtala med barn. 

Ta tillvara på barns och ungdomars synpunkter på utbud och miljö, till exempel i  väntrum. 

Ge begriplig och översatt information till barn och unga vid medicinska  konsultationer och i andra kontakter. 

Utveckla rutiner för att ge besökande barn och ungdomar i egenskap av  närstående (eller kamrater) den information och det stöd som behövs. 

 

Detta gäller särskilt barn till föräldrar med missbruk och psykiskt funktionshinder.  

 

Det är också viktigt att barn och ungdomar inom den somatiska vården ges stöd, särskilt om en  förälder är allvarligt sjuk, långtidssjuk eller döende. 

       

Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? 

(25)

CHECKLISTA 3 ‐ FÖR CHEFER OCH LEDARE 

Ett första steg att förverkliga barnkonventionen i landstingets verksamheter är att använda  barnkonventionens intentioner i styrkort och att i verksamhetsplaner skriva in hur detta ska gå  till och sätta mer eller mindre detaljerade mätbara mål. 

Exempel på viktiga målområden: 

 

Exempel på viktiga aktivitetsområden – fyll även i era egna: 

v = Klart + = Pågår  0 = Ej påbörjat Arbeta för att barn och unga ska känna sig trygga och välkomna i 

verksamheten. 

 

Tillgängligheten för barn och unga med funktionsnedsättning uppmärksammas. 

 

Verksamheterna ska särskilt ta hänsyn till utsatta barn liksom barn och unga i  utsatta områden. 

 

Flickors och pojkars delaktighet och inflytande ska stimuleras och stärkas.  

 

Former ska utvecklas för hur handlingsplanen för barnkonventionen  förverkligas inom verksamheten. 

 

Fortbildning och löpande uppdatering av barnkonventionen ska ske under  verksamhetsåret. 

 

Verksamheten fortbildar medarbetarna i barnkompetens. 

 

Verksamheten fortbildar medarbetarna i bemötande av barn och unga. 

 

I verksamhetsberättelser anges arbetet med barnperspektivet i mål och  måluppfyllelse. 

 

   

   

Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? 

(26)

  

CHECKLISTA 4 ‐ BARNKONSEKVENSBESKRIVNING VID  BESLUT 

 

Barnchecklista inför beslut är ett verktyg för verksamheterna att se till barnets bästa och bättre  leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter.  

 

Inför beslut som ska tas i en verksamhet bör man fundera på om detta på något sätt kommer att  få konsekvenser för barn och ungdomar. Om det visar sig att beslutet kommer att påverka barn  och ungdomar, ska barnchecklistan användas.  

 

Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? För att kunna svara på  frågan behöver vi fundera på vad barnets bästa innebär i vår egen verksamhet. Fokus ska vara  på det beslut som ska fattas. När man ska bedöma vad som är ett barns bästa måste barnet själv  få tillfälle att uttrycka sina åsikter. Bedömningen ska också grunda sig på konventionens artiklar,  samhällets regler, forskning samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmaste omgivning.  

 

FN:s

 

Barnrättskommitté rekommenderar att barncheck  framförallt görs när man antar eller fastställer exempelvis: 

v = Klart + = Pågår  0 = Ej påbörjat

 

Någon form av policy eller riktlinjer inom olika verksamheter. 

Lagstiftning eller föreskrifter. 

Årlig budget, såväl på nationell som på regional och lokal nivå. 

Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer i samhället. 

         

(27)

CHECKLISTA 5 ‐ BARNCHECKLISTA INFÖR BESLUT 

Ärende………...…...……..  Datum…………...…… 

 

Kommer beslutet att beröra barn/ungdomar nu eller i framtiden direkt eller indirekt? 

Nej   Ja   Om ja, fyll i följande barnchecklista inför beslutet: 

 

1. Vilka barn/ungdomar berörs av detta beslut? 

 

2. Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? 

Nej   Ja   På vilket sätt? Vad blev resultatet? 

 

3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på  bland annat kön, sexuell läggning, etniskt ursprung, hälsa, funktionsnedsättning, tro eller  social ställning 

Nej   Ja   På vilket sätt? 

 

4. Innebär beslutet att en rättvis/rimlig del av verksamhetens resurser går till berörda barn  och ungdomar? 

Nej   Ja   På vilket sätt? 

 

5. Innebär beslutet att berörda barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? 

Nej   Ja   På vilket sätt? 

 

Om svaret på frågorna 2‐5 blir ”nej”, försök formulera varför beslutet inte gått i linje med FN:s  barnkonvention 

 

(28)

  

CHECKLISTA 6‐ BARN OCH UNGA SOM KULTUR‐ OCH  KOLLEKTIVTRAFIKANVÄNDARE 

Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att: 

v = Klart + = Pågår  0 = Ej påbörjat Barn blir delaktiga och får lämna synpunkter utifrån barnets sätt att se på 

tillgänglighet till kultur och kollektivtrafik. 

Barn och unga får samma möjlighet att utnyttja tjänster på lika villkor oavsett kön,  funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell  läggning. 

Utveckla former för bemötande och samtal med barn. 

Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har. 

Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga  möjlighet att lämna synpunkter. 

Utveckla metoder utifrån barnperspektivet i arbetet med att möta och stödja  asylsökande barn och flyktingbarn samt att ta hand om ”gömda” barn. 

 

 

Flera av punkterna ovan kräver samverkan utanför landstinget för att förbättra för barn och  ungdomar.  

     

Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats? 

References

Related documents

Kvalitativ metod är lämpligt för företeelser som är svåra att mäta (Esaiasson et. En kvalitativ textanalys lämpar sig i min studie då jag analyserar olika typer av texter.

Bland annat så nämndes Trafikverket som en myndighet där man tagit hänsyn till barns bästa när man exempelvis bygger vägar, trots att det inte är en verksamhet som arbetar

Att föräldrarna inte kan informeras när självbestämmande föreligger styrks av tidigare förarbeten till sekretesslagen där det uttalats att när barn har

Illustrative approaches can be integrated with focus and con- text. Bruckner et al. [ BGKG05 , BGKG06 ] employ a modification of the compositing equation to distinguish focus

Även om det hade varit intressant med rad-informationen har detta ingen större påverkan eftersom kärnfrågan i denna studie är hur lång tid varje aktivitet tar i anspråk för

The findings from the literature study are summarized in the participatory theory matrix (Table 2), with categories chosen to provide a quick overview of what each

Figure 58: Comparison of responses to ”Have you used the calendar view in the application?”. Figure 59: Comparison of responses to ”Have you used the history view in

Frågorna syftade främst att undersöka (a) om pedagogerna anser att alla barns rättigheter i förskolan överensstämmer med i Barnkonventionen, (b) om kunskapen om