98
Revisionsrapport 2015
Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars/april 2016
Trosa kommun
Granskning av årsbokslut
och årsredovisning 2015
Innehåll
1. Sammanfattning och rekommendationer ... 2
2. Granskning av årsredovisning och bokslut ... 2
2.1. Bakgrund ... 2
2.2. Syfte ... 2
2.3. Omfattning ... 3
3. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ... 3
3.1. Kommunens ekonomiska utveckling ... 4
3.2. Förvaltningsberättelsens övergripande utformning och innehåll ... 4
3.3. God ekonomisk hushållning ... 4
3.4. Uppföljning av fullmäktiges övergripande mål... 4
3.5. Räkenskaper, drifts- och investeringsredovisning ... 5
3.6. Redovisningsprinciper, personalekonomiskredovisning samt miljö ... 6
4. Granskning av årsbokslutet ... 7
4.1. Inledning ... 7
4.2. Anvisningar ... 7
4.3. Allmänt om kvaliteten på bokslutet ... 7
4.4. Resultaträkningen ... 8
4.5. Balansräkningen ... 9
4.6. Kassaflödesanalys ...10
4.7. Sammanställd redovisning ...11
5. Sammanfattande rekommendationer: ...12
2
1. Sammanfattning och rekommendationer
Vi har granskat Trosa kommuns årsbokslut och årsredovisning samt den sammanställda redovisningen för 2015. De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande:
Årsredovisningen bedöms, i allt väsentligt, ge en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning för 2015. Inga väsentliga avvikelser har noterats vad gäller granskningen av kommunens resultat- och balansräkning.
Kommunens måluppfyllelse bedöms vara god och målet om god ekonomisk hushållning uppnås.
Kommunen redovisar ett positivt resultat enligt det lagstadgade balanskravet. Det noteras att realisationsvinster hänförliga till försäljning av kortfristiga finansiella placeringstillgångar inte tagits med i balanskravsutredningen.
Det är positivt att kommunens soliditet ökar.
Vid den auktoriserade revisorns granskning av årsbokslut i Trosabygdens Bostäder AB har nedskrivningsbehov identifierats till ett bedömt värde om 33 mkr. Då bolagets styrelse inte tagit detta i beaktande i årsbokslutet har den auktoriserade revisorn inte tillstyrk att årsstämman i bolaget fastställer resultat och balansräkning för 2015. Då nedskrivningsbehovet i bolaget bedöms vara väsentligt innebär det att den
sammanställda redovisningen i kommunens årsbokslut inte är rättvisande.
Det är revisionens bedömning att kommunstyrelsen bör förtydliga och stärka sin uppsikt över kommunens bolag. Detta med anledning identifierade brister rörande bokslutsprocessen samt brister i den interna kontrollen.
Med undantag för kommunkoncernens sammanställda resultat och ställning bedömer vi att årsredovisningen ger en rättvisande bild av den verksamhet som kommunen bedrivit under 2015.
2. Granskning av årsredovisning och bokslut
2.1. Bakgrund
På uppdrag av revisorerna i Trosa kommun har EY genomfört en granskning av bokslutet och årsredovisningen för 2015.
Rapporten innehåller iakttagelser från bokslutsgranskningen med avseende på väsentliga poster, och för övriga poster endast om det ansetts nödvändigt mot bakgrund av gjorda noteringar i samband med granskningsarbetet.
2.2. Syfte
Granskningens syfte är att pröva om årsredovisningen är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) samt att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning 2015. Vidare att beskrivningen av verksamhetens resultat och måluppfyllelse är tillfyllest. Granskningen omfattar också den sammanställda redovisningen för Trosa kommun och dess dotterbolag.
Med rättvisande avses:
att tillgångar och skulder existerar och avser kommunen,
att tillgångar och skulder värderats och klassificerats korrekt,
att kommunens samtliga tillgångar och skulder medtagits,
att inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt, d v s avser verksamhets- året.
att god redovisningssed i övrigt uppfylls, bl a vad gäller krav på information i förvaltnings- berättelse och tilläggsupplysningar (noter)
Vidare är syftet att granska om en tillfredsställande redovisning ges utifrån kommunallagens krav på att mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges.
2.3. Omfattning
Granskningen av årsredovisningen har inriktats mot förvaltningsberättelsen samt den ekonomiska redovisningen. Vidare har vi tagit del av nämndernas verksamhetsberättelser.
Granskningen av kommunens räkenskaper har inriktats mot väsentliga poster och avvikelser samt omfattar även bedömning av kommunens ekonomiska ställning och utveckling. Vi har även granskat att ny lagstiftning och nya redovisningsprinciper beaktats. Granskningen omfattar såväl analytisk granskning som substansgranskning av verifierande underlag.
Granskningen har utförts med utgångspunkt i kommunallag, kommunal redovisningslag, god revisionssed för kommuner, samt kommunens regler och anvisningar avseende upprättande av bokslut.
Alla belopp är angivna i miljoner kronor (mkr) om inte annat anges. I förekommande fall anges motsvarande siffra för 2014, vilken då redovisas inom parantes.
3. Årsredovisningens förvaltningsberättelse
Av kommunallagen framgår ett tydligt fokus på begreppet ”god ekonomisk hushållning”
(proposition 2003/04:105) och på behovet av en långsiktighet i den ekonomiska- och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunallagen ställer krav på att budget skall vara i balans och att budget och flerårsplan skall innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen skall följas upp kontinuerligt och det är kommunstyrelsens ansvar att i delårsrapporten och årsredovisningen utvärdera måluppfyllelsen.
Enligt bestämmelserna i kommunallagen ska revisorerna bedöma om resultatet i
årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Ett viktigt underlag för revisorerna är kommunstyrelsens analys i årsredovisningen. Revisorernas bedömning baseras på en genomgång av styrelsens redovisning och analys i årsredovisningen samt en mer översiktlig granskning av underlagsmaterial. Av förvaltningsberättelsens olika avsnitt har vi valt att kommentera följande avsnitt särskilt.
4 3.1. Kommunens ekonomiska utveckling
I avsnittet redogörs det för kommunens ekonomiska utveckling under verksamhetsåret 2015.
Analysen omfattar intäkter, kostnader samt ett antal olika nyckeltal, exempelvis soliditeten.
Vidare omfattar avsnittet den lagstadgade balanskravsutredningen, vilken visar att
kommunen uppnår ett positivt resultat enligt balanskravet. I sammanhanget noteras det att realisationsvinster ska exluderas vid balanskravsutredningen, vilket kommunen gör. Dock han kommunen inte tagit hänsyn till de realisationsvinster som är hänförliga till försäljning av finansiella placeringar, vilket motiveras med att dessa klassificerats som kortsiktiga
placeringar.
Av avsnittet beskrivs även den förändring som kommunen genomfört under året avseende sitt pensionsåtagande. Under 2015 har tidigare avsatta medel för pensioner intjänade före 1997 lösts upp och en pensionsförsäkring har tecknats för 60,2 mkr. Värdeökningar över anskaffningsvärde tidigare har inte tagits upp i kommunens redovisning enligt
rekommendationer RKR.
3.2. Förvaltningsberättelsens övergripande utformning och innehåll
Förvaltningsberättelsen omfattar särskilda avsnitt rörande omvärldsanalys, befolkning och arbetsmarknad, viktiga händelser under året, personalens sjukfrånvaro samt kommunens ekonomiska utveckling. Vidare beskrivs och bedöms begreppet god ekonomisk hushållning och utvecklingen i kommunkoncernen. Förvaltningsberättelsen avslutas med en uppföljning av fullmäktiges övergripande mål.
3.3. God ekonomisk hushållning
Av förvaltningsberättelsen framgår kommunens definition av begreppet ”god ekonomisk hushållning”. För att uppnå målet om god ekonomisk hushållning gäller att:
”Dagens invånare betalar för den verksamhet som de åtnjuter och som anpassats efter den enskildes behov samt att värdet på kommunens och dess företags tillgångar, såväl
materiella, finansiella som personella underhålls och utvecklas.”
Med utgångspunkt från detta analyseras god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, samt ur ett verksamhetsmässigt perspektiv. Av analysen framkommer att samtliga delmål uppnås 2015, med undantag för egenfinansiering av investeringar.
Kommunen slutsats är således att god ekonomisk hushållning uppnås med avseende på verksamhetsåret 2015.
Vår bedömning är att kommunens beskrivning och bedömning av god ekonomisk hushållning är ändamålsenlig och ger en rättvisande bild.
3.4. Uppföljning av fullmäktiges övergripande mål
I det avslutande avsnittet i förvaltningsberättelsen beskrivs och analyseras fullmäktiges övergripande mål, uppdelade i sex olika kategorier (i tabellform). För att illustrera uppställningen ges nedanstående exempel för området ”hälsa och miljö”.
Av kommunens redogörelse framgår att den övergripande måluppfyllelsen är god. Av de totalt 19 övergripande målen bedöms 13 vara uppfyllda, fyra mål uppfylls inte och ett mål uppfylls delvis. I jämförelse med föregående år ligger måluppfyllelsen på samma nivå mellan åren. Det noteras att mål nr 14 inte redovisas i tabellen. Detta förklaras av att mål 14 avser valdeltagande i kommunvale varför detta mål endast mäts under valår.
Vår bedömning är att kommunens redogörelse för de övergripande målen är ändamålenlig och tydlig. Kommunens måluppfyllse bedöms som ändamålsenlig.
3.5. Räkenskaper, drifts- och investeringsredovisning
Det föreligger en väsentlig avvikelse mellan budget och utfall avseende investeringar.
Budgeten för 2015 uppgick totalt till 86 mkr medan det faktiska utfallet blev 40 mkr. Av avvikelsen om 46 mkr står kommunstyrelsen för 22 mkr varav 10 mkr är KS
investeringsreserv och 10,4 mkr avser bredband som hanteras via Trofi. Beslutad investering blir således inte en investering utan köp av aktier i Trofi. Dessa investeringsmedel överförs inte till 2016. och Teknik och Servicenämnden för 21 mkr. Det är flera stora projekt som senarelagts eller förskjutits i tiden. Större genomförda investeringsprojekten utgörs av Safiren och VA-anslutningar av Lagnö och Öbolandet. Investeringsredovisningen bedöms dock ge en rättvisande bild av årets investeringar.
Exploateringsredovisningen visar på ett nettoutfall om -21 mkr för i år och ackumulerat om - 31 mkr. De största posterna för året avser bl.a. Hagaberg, en exploatering om 33 villatomter uppgående till 5 mkr och Åda backar om 15 villor uppgående till 5 mkr. Ackumulerat uppgår Öbolandet till -19 mkr där det pågår exploatering och försäljning av bostäder vid
Svartviksvägen och Edanö backe. Vi har i vår revision noterat mindre projekt som skulle kunna anses vara klara och därmed borde aktiveras och skrivas av. Dock uppgår dessa endast till mindre värden.
6 Nedan i tabellen presenteras nämndernas utfall mot budget och föregående år. Under
tabellen kommenterar vi de nämnder som redovisar större avvikelser.
Utfall 2015
Budget helår
Avvikelse budget
Kommunstyrelse -50,2 -53 2,8
Samhällsbyggnad -10 -11,7 1,7
Humanistiska -296,8 -297,3 0,5
Vård och omsorg -158,2 -154,7 -3,5 Teknik och Service -37,2 -39,4 2,2
Kultur och fritid -42,6 -44,2 1,6
Miljö -0,4 -1 0,6
Revision -0,5 -0,8 0,3
Affärsdrivande -0,8 0,9 -1,7
Finansiering 613 603,5 9,5
Summa
verksamheterna
16,3 2,3 14
Jämförelsen mellan budget och prognos visar på en total positiv budgetavvikelse om 6,1 mkr exklusive affärsdrivande verksamheterna och 4,4 mkr inklusive. Nämnder med större
avvikelser utgörs av vård- och omsorg -3,5 mnkr, teknik och service 2,2 mnkr samt kommunstyrelsen, 2,8 mnkr.
Vård och Omsorg redovisar en negativ avvikelse med -3,5 mnkr vilket hänför sig till
äldreomsorgen -2,3 mnkr, funktionshindersområdet om -3,4 mnkr samt hälso- och sjukvård om + 0,3 mnkr.
Äldreomsorgens underskott avser till största delen hemtjänst som redovisar ett underskott om -2,7 mnkr där beviljade timmar ökar. Funktionshinderområdet har ökat p.g.a. fler ärenden och det omfattas även av hemtjänst till yngre som ökat kraftigt. Under året har området kompenserats med 11,1 mnkr från central buffert.
Teknik och Service redovisar en positiv avvikelse med 2,2 mnkr till följd av beslut att inte genomföra 1-års satsningar då överskottet behövdes för att förbättra kommunens resultat.
Kommunstyrelsen redoviar en positiv avvikelse om 2,8 mnkr till följd av Kommunkontoret som visar överskott om 2,4 mnkr. Detta beror på stor återhållsamhet p.g.a.
kostnadsökningarna i kommunen.
För att få en övergripande bild av nämndernas verksamhet och resultat bör
driftsredovisningen läsas tillsammans med det avslutande avsnittet i årsredovisningen där nämndernas verksamhet presenteras mer ingående.
3.6. Redovisningsprinciper, personalekonomiskredovisning samt miljö Kommunens tillämpade redovisningsprinciper beskrivs av vilket det framkommer att
komponentredovisning av anläggningstillgångar kommer att implementeras under 2016. En avvikelse mot god sed är således att notera. Ett omfattande avsnitt beskriver kommunens arbete med personalfrågor ur ett finansiellt perspektiv. Även kommunens miljöarbete kommenteras i eget avsnitt.
Vår sammanfattande bedömning är att förvaltningsberättelsen i årsredovisningen omfattar de delar som krävs enligt lagstiftning samt god sed. Förvaltningsberättelsen omfattar en ändamålsenlig och intresseväckande beskrivning och analys av den verksamhet som bedrivits under året av kommunen.
4. Granskning av årsbokslutet
4.1. Inledning
Granskningen av bokslutets räkenskaper har skett enligt god sed i kommunal verksamhet.
Granskningen har bl a omfattat:
Analytisk granskning av utfall mot budget och föregående år för kommunen som helhet och per nämnd för resultatet samt för kommunen vad gäller balansräkningen.
Kontroll av avstämningar för samtliga väsentliga konton.
Substansgranskning av avtal och underlag för väsentliga transaktioner.
Genomläsning av samtliga nämnders bokslut med bilagor.
Intervjuer med ekonomikontorets personal vad gäller redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar.
Diskussion med kommunledningen vad gäller väsentliga bedömningsposter.
Genomläsning av protokoll.
4.2. Anvisningar
Anvisningarna i årsbokslutet bedöms vara tydliga och bedöms ha följts av förvaltningarna. En tydlig stringens finns i anvisningarna kopplat till bl a uppföljning av mål och uppdrag, samt beskrivning av effektiviseringar och åtgärder.
4.3. Allmänt om kvaliteten på bokslutet
Bokslutet för kommunen är väl dokumenterat. Samtliga bokslutsspecifikationer är
undertecknade av avstämningsansvarig. Lag om Kommunal redovisning och rekommen- dationer från rådet för kommunal redovisning bedöms i allt väsentligt efterlevas. Dock noteras avvikelse när det gäller krav om komponentredovisning i kommuner. Detta tillämpas inte av Trosa kommun vilket är en avvikelse från god sed. Vi har dock noterat att det inom kommunen har initierats ett projekt för att implementera komponentredovisning under 2016.
Revisonen har för avsikt att följa detta nogsamt.
8 4.4. Resultaträkningen
Resultaträkning per 2015-12-31 med jämförelse med prognos, budget helår samt samma period 2014 (mnkr)
Utfall 2015
Prognos helår
Budget helår
Avvikelse prognos
Utfall 2014
Verksamhetens intäkter 150,5 137,1 119,5 17,6 125,2
därav jämförelsestörande intäkter 4,3 0 0 0 0
Verksamhetens kostnader -693,5 -676,3 -648,1 -28,2 -630,2
därav jämförelsestörande kostnader -8,9 0 0 0 0
Avskrivningar -39,5 -39,3 -41,2 1,8 -34,8
Verksamhetens nettokostnad -582,5 -578,5 -569,7 -8,8 -539,8
Skatteintäkter 551,7 552,1 554,6 -2,5 534,9
Generella statsbidrag och utjämning 25,1 24,6 26,8 -2,3 18,8
Finansiella intäkter 28,2 1,6 2,3 -0,7 2,7
Finansiella kostnader -6,2 -6,5 -11,7 5,2 -8,1
Årets resultat 16,3 -6,7 2,3 -9 8,5
Pensionsförsäkring -4,4 -4,4
Avyttring fonder 26,7 26,7
Öronmärkning, 8 mkr 2011 0 5 -5
Balanskravsresultat 15,5 7,3 8,2
Resultatet i årsbokslutet i kommunen uppgår till 16,3 mnkr i jämförelse med 8,5 mnkr föregående år, vilket är en förbättring om 7,8 mnkr.
Jämförelsestörande intäkter om 4,4 mnkr avser 3 mnkr återbetalning av premier från AFA samt realisationsresultat vid avyttring fastighet om 1,3 mnkr.
Jämförelsestörande kostnader om 8,9 mnkr avser kostnadsförda juridiska kostnader om 1,8 mnkr, moms och skattekostnader i samband med skatterevision om 2,5 mnkr samt kostnad för pensionsförsäkring med 4,6 mnkr. Därutöver redovisar kommunen en realisationsvinst om 26,7 mnkr i samband med avyttrade placeringar som var öronmärkta för pensioner.
Istället har kommunen nu tecknat pensionsförsäkringar via KPA.
Vid analys av kommunens resultat är det viktigt att notera att en betydande del av det positiva resultatet utgörs av poster av engångskaraktär, framför allt avseende ovanstående realisationsvinst. Utan denna försäljning hade resultatet uppgått till -5,8 mnkr. En viktig förklaring till det försämrade resultatet är att kommunens verksamhetskostnader har ökat bland annat på grund av ökade kostnader inom vård och omsorg.
Den sista prognosen för helåret visade på ett negativt resultat om -6,7 mnkr, vilket var en försämring med - 9 mnkr jämfört med budget. En förklaring till det prognostiserade negativa resultatet var ökade kostnader för behov inom funktionshinderområdet. Skatteintäkterna och intäkter för skatteutjämning var minskande. Realisationsresultatet avseende avyttringen av placeringar för pensioner var ej budgeterad.
Bufferten avseende budgetavvikelser för 2015 uppgick till 9,3 mkr. Då fler gymnasieelever utökades skolans budget med 2,1 mkr och p.g.a. fler äldre invånare samt utökade kostnader för LSS utökades budgeten för Vård och omsorg med 12,9 mkr. För första gången har det fördelats ut mer medel än vad som budgeterats, vilket medför att 5,7 mkr av dessa har belastat kommunens resultat.
4.5. Balansräkningen
Vid granskning av kommunens balansräkning har följsamhet till Lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) samt god redovisningssed för kommunal verksamhet tagits i beaktande. Samtliga balansposter har stämts av mot kommunens upprättade bokslutsdokumentation och underbilagor. I samband med granskningen har stickprovsvisa avstämningar gentemot sidoordnade system
genomförts för att säkerställa korrekt värdering och periodisering.
Tillgångar 2015 2014 Förändring
Mark, byggnader och tekn anläggningar
841,8 838,2 3,6 Maskiner och inventarier 18,6 20,2 -1,6 Finansiella tillgångar 61,6 49,1 12,5
Exploateringar 57,3 40,7 16,6
Förråd 0,1 0,1 -
Kortfristiga fordringar 73,2 54,4 18,8 Kortfristiga placeringar 2 59,7 -57,7
Kassa och bank 36,9 0,3 36,6
Summa tillgångar 1 092 1 063 29
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital 305,2 296,7 8,5
Årets resultat 16,3 8,5 7,8
Avsättningar till pensioner 14,3 67,3 -53 Övriga avsättningar 28,4 28,8 -0,4 Långfristiga skulder 516,4 513,9 2,5 Kortfristiga skulder 211 147,7 63,3 Summa eget kapital,
avsättningar och skulder
1 092 1 063 29
4.5.1. Tillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar har ökat med ca 3,6 mkr jämfört med
föregående år. Totala investeringar under året i byggnader och mark uppgår till ca 40 mkr.
De största investeringarna avser bland annat ombyggnation av Safiren, VA-anslutningar och ombyggnation av förskolor.
Maskiner och inventarier har minskat med ca 1,6 till följd av att avskrivningar har varit högre än årets investeringar. Investeringarna avser främst IT-utrustning om ca 2 mkr samt övriga inventarier.
Finansiella tillgångar har ökat med 12,5 mkr jämfört med föregående år. Under året har kommunen utökat andelarna i Kommuninvest med ca 3,5 mkr för att kunna ta del av bättre villkor. Vidare har samtliga andelar förvärvats i Trosa Fibernät AB med 9 mkr genom delförvärv vid två tillfällen under året.
10 Exploateringstillgångar har ökat med 16,6 mkr jämfört med föregående år. Större
exploateringar under året utgörs av Hagaberg, en exploatering om 33 villatomter uppgående till 5,3 mkr samt Åda backar om 15 villor uppgående till 5,2 mkr.
Kommunens fordringar har ökat med 18,8 mkr mot föregående år vilket bland annat beror på ökade fordringar avseende återställning av deponi avseende Gnestas del i deponin, om 6,5 mkr, samt ökade intäkter Migrationsverket totalt uppgående i bokslutet till 8,4 mkr.
Kortfristiga placeringar har minskat med 57,7 mkr i jämförelse med föregående år, vilket beror på att kommunen avyttrat samtliga finansiella placeringar, i syfte att finansiera en försäkringslösning rörande framtida pensioner.
Kommunens likvida medel har ökat med 36,6 mkr jämfört med föregående år, vilket bl.a. kan förklaras av avyttringen av de kortfristiga placeringarna som medförde en realisationsvinst om ca 26,6 mkr.
4.5.2. Eget kapital och skulder
Det egna kapitalet för kommunen har ökat vilket förklaras med årets positiva resultat.
Kommunen bedöms ha en soliditet i nivå med många andra liknande kommuner. Ur ett analytiskt perspektiv bör det soliditetsmått användas där hela kommunens pensionsåtagande inräknas. Trosa kommuns soliditet uppgår då till 16 procent.
Avsättningarna till pensioner har minskat med 44 mkr (exkl löneskatt) med anledning av att kommunen har avyttrat de placeringar som var hänförliga till pensioner, som var intjänade före 1998, och istället betalat in premier till KPA. Därav har posten minskat med 45 mkr avseende pensioner samt 11 mkr avseende löneskatt. Kommunen redovisar därmed
numera pensionerna i enlighet med RKR’s rekommendation i större utstreckning än tidigare.
Övriga avsättningar har minskat med 0,4 mkr vilket förklaras av en ökning av avsättning för deponi och en minskad avsättning hänförlig till infrastruktur.
Långfristiga skulder har ökat med 2,5 mkr jämfört med föregående år och kan härledas outnyttjad checkkredit i år samt ökade skulder hänförligt till anslutningsavgifter och investeringsbidrag.
Kortfristiga skulder har ökat med 63,3 mkr, främst hänförligt till ökade leverantörsskulder om 23 mkr samt förutbetalda intäkter om 42 mkr. Största förklaringen till ökade
leverantörsskulder är pensionsinbetalning till KPA efter lösen av fonder vilket beskrivits ovan.
De förutbetalda intäkterna ökar vilket hänför sig till ökande exploateringsverksamhet.
4.6. Kassaflödesanalys
Kommunens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgår till ca 86,8 mkr, hänförligt främst till de lägre kortfristiga placeringarna avseende pensioner samt de ökade förutbetalda intäkterna avseende exploateringar. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgår till ca 52,6 mkr hänförligt till ökade investeringar i byggnader och mark samt ökade fordringar avseende deponi samt intäkter från Migrationsverket. Finansieringsverksamheten ökar kassaflödet med 2,5 mkr. Årets samlade kassaflöde uppgår till 36,6 mkr.
4.7. Sammanställd redovisning
Kommunens sammanställda redovisning (koncernredovisning) omfattar kommunen, dotterbolaget Trosa Fibernät AB samt dotterbolaget Trosabygdens Bostäder AB med dotterbolaget Trosabygdens Holding AB.
Koncernens resultat uppgår till 20,3 mkr jämfört med föregående års resultat om 11,3 mkr.
Anledningen till det förbättrade resultatet uppges att framförallt utgöras av kommunens förbättrade resultat samt ett förbättrat resultat i Trosa Fibernät hänförligt till ökade anslutningsintäkter.
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. Interna mellanhavanden har eliminerats. Den sammanställda redovisningen omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar samt en beskrivning av de ingående koncernbolagen. Till den sammanställda redovisningen finns även noter till väsentliga poster.
Av den auktoriserade revisorns granskning av årsbokslutet i Trosabyggdens Bostäder AB framkommer att det under året gjorts en extern värdering av bolagets fastighetsinnehav.
Värderingen har visat att finns ett marknadsvärde som sammantaget överstiger det bokförda värdet, för hela fastighetsbeståndet. Dock har undervärden identifierats för ett mindre antal fastigheter. Det största undervärdet för en enskild fastighet uppgår till 33 mnkr. Enligt god redovisningssed ska nedskrivningar göras då identifierade undervärden bedöms vara bestående. Bolagets styrelse har bedömt att nedskrivning inte ska göras i årsbokslutet 2015.
Innebörden är att bolagets auktoriserade revisor i sin revisionsberättelse inte kan tillstyrka bolagets resultat och ställning för verksamhetsåret 2015. Det innebär även att kommunens revisorer bedömer att den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen inte är rättvisande.
4.8. Pågående tvister
I samband med vår granskning noteras att kommunen är inbegripen i fyra pågående tvister.
Tre av dessa är hänförliga till badhusprojektet ”Safiren” samt en tvist gällande projekt
Vitalisskolan. Konkursen gäller en obetald leverantörsfaktura som kommunen inte bokat bort eller fått något betalningskrav på, beloppet uppgår till 0,2 mnkr och är hänförlig till år 2012.
Tvisterna specificeras nedan:
Safiren, motpart Fastec. Kommunen har ett skadeståndskrav mot sig om 4 500 tkr exklusive ränta. Tvist på grund av att Fastec anser sig blivit felaktigt uteslutna i ett upphandlingsförfarande på grund av jäv. Ärendet togs upp i Svea hovrätt i november där kommunen vann. Fastec har dock överklagat till Högsta Domstolen.
Safiren, motpart Grontmij (via Länsförsäkringar). I denna tvist är det kommunen som ställt ut ett krav om 22,8 mnkr (21 mnkr + 1,8 mnkr (15 % av 12 mnkr)) på grund av undermålig projektering, vilket lett till ökade kostnader för kommunen. Pågående rättsprocess föreligger. Då kommunen har betalat samtliga fakturor har aktivering av utgifterna skett samt avskrivning påbörjats.
Vi noterade i samband med vår delårsgranskning en tvist avseende Vitalisskolan, motpart Asmussens arkitektgrupp, som i årsbokslutet har avslutats. Kommunen hade ställt ut ett krav om 5 mnkr p.g.a. bristande ritningar och underlag, men betalat samtliga fakturor och
aktiverat utgifterna samt påbörjat avskrivning.
12 Med utgångspunkt från den information som vi tagit del av är det revisionens bedömning att tvisterna har hanterats på ett rimligt sätt i årsbokslutet 2015. Revisionen har för avsikt att följa utvecklingen löpande avseende dessa tvister.
5. Sammanfattande rekommendationer:
Efter genomförd granskning lämnas följande rekommendationer till fortsatt utveckling:
Kommunstyrelsen bör tydliggöra hur uppsikten ska utövas gentemot bolagen.
Som en del i kommunstyrelsens stärkande av sin uppsikt av bolagen bör värdringar av anläggningstillgångar som redovisas i dotterbolagen genomföras.
Implementering av komponentredovisning av kommunens anläggningstillgångar bör prioriteras.
Kommunen bör arbeta och redovisa tydliga åtgärder med avseende på personalens sjukfrånvaro.
Stockholm den 7 april 2016
Johan Perols Johanna Eklöf
Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor
