Examensarbete, 15hp
INKLUDERING I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
- Upplevelser av undervisningen bland elever med
födoämnesöverkänslighet
INCLUSION IN HOME AND CONSUMER STUDIES
- Experiences of the subject among students with food hypersensitivity
Lina Norberg
SAMMANFATTNING
Bakgrund Det finns både psykosociala och fysiska aspekter som stärker känslan av utanförskap för elever med födoämnesöverkänslighet (FÄÖ), vilket i sin tur kan påverka lärandet negativt. Elever har rätt att i skolan få det stöd de behöver för att utveckla kunskap, oavsett behov och förutsättningar.
Syfte Syftet med studien var att undersöka hur elever med någon form av FÄÖ upplevde undervisningen i hem- och konsumentkunskap (HKK) i relation till inkludering.
Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem elever som hade aktuell erfarenhet av undervisning i HKK och var i behov av specialkost med anledning av FÄÖ i någon form. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Som utgångspunkt för analysen användes ramfaktorteorin och tillgänglighetsmodellen.
Resultat Första känslan som beskrevs av alla elever var positiv, senare framkom även svårigheter. De kände sig till viss del inkluderade i undervisningen men önskade mer engagemang från lärarna och att alternativa råvaror alltid skulle finnas.
Slutsats Eleverna hade vid flertalet tillfällen blivit uteslutna från undervisningen på grund av deras FÄÖ. Det kunde handla om brist på alternativ, motstånd till anpassning från klasskamrater eller på grund av ramfaktorer som klassrummets utformning.
Eleverna upplevde stor okunskap kring FÄÖ bland både lärare och andra elever, vilket de antog vara skäl till de nedlåtande kommentarer och motstånd till anpassning som kunde förekomma. Det upplevda utanförskapet riskerar att i längden få konsekvenser för elevernas lärande men genom ökade kunskaper hos lärarna skulle upplevelsen av utanförskap hos elever med FÄÖ kunna minskas. Alla elever har rätt till utbildning och eventuellt stöd och då ämnet är uppskattat hos de flesta eleverna finns goda
förutsättningar för att öka tillgängligheten och delaktigheten för alla elever genom enkla åtgärder.
ABSTRACT
Background There are both psychosocial and physical aspects that strengthen the feeling of exclusion for students with food hypersensitivity, which in turn can affect learning negatively. Students have the right to receive the support they need in school to develop knowledge, regardless of needs and conditions.
Objective The aim of the study was to examine how students with food hypersensitivity experienced inclusion in home and consumer studies.
Method Qualitative interviews were conducted with five students who had current experience of teaching in Home and Consumer Studies and were in need of special diets due to food hypersensitivity in some form. The interviews were analyzed using content analysis. The frame factor theory and the accessibility model were used as a starting point for the analysis.
Results The first feeling described by all students was positive, later difficulties also emerged. They felt to some extent included in the subject but wanted more commitment from the teachers and that alternative foods always should be available.
Conclusion The students had at occasions been excluded from the teaching due to their food hypersensitivity. It could be due to the lack of alternatives, resistance to adaption from classmates or due to fram factors such as the design of the classroom. The students experienced a lack of knowledge about food hypersensitivity among teachers and other students, which they assumed was the reason for the condescending comments and resistance to adaption that could occur. The perceived exclusion risks in the long run having consequenses on the students’ learning, but through increased knowledge among the teachers the experience of exclusion among students with food hypersensitivity could be reduced. All students have the right to education and since the subject is appreciated by most students, there are good conditions for increasing accessibility and participation for all students through simple measures.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND...5
1.1 Skolämnet hem- och konsumentkunskap...5
1.2 Begreppet födoämnesöverkänslighet...5
1.3 Psykosociala aspekter som kan stärka känslan av utanförskap...6
1.4 Fysiska aspekter som kan stärka känslan av utanförskap...6
1.5 Studiens relevans...6
1.6 Teorier...7
1.6.1 Ramfaktorteorin...7
1.6.2 Tillgänglighetsmodellen - Ett värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning...7
1.6.3 Teoriernas relevans för denna studie...8
2. SYFTE...8
3. METOD...9
3.1 Metodval...9
3.2 Urval och rekrytering...9
3.3 Datainsamling...9
3.4 Databearbetning och analys...10
3.5 Etiska aspekter...11
3.6 Förförståelse...11
4. RESULTAT...12
4.1 Upplevelser och erfarenheter av hur anpassningar möter elevernas behov ...12
4.2 Elevernas upplevelser av omgivningens förhållningssätt...13
4.3 Elevernas syn på en inkluderande lärmiljö...14
5. DISKUSSION...15
5.1 Resultatdiskussion...15
5.1.1 Anpassningar i undervisningen...16
5.1.2 Tillgänglighetsmodellen och delaktighet i undervisningen...17
5.2 Metoddiskussion...17
5.2.1 Trovärdighet...17
5.2.2 Pålitlighet...18
5.2.3 Överförbarhet...18
5.3 Ämnesdidaktiska implikationer...18 6. SLUTSATS...19 7. REFERENSER...21
Bilaga 1. Informationsbrev Bilaga 2. Samtyckesblankett
Bilaga 3. Informationsbrev till vårdnadshavare Bilaga 4. Intervjuguide med frågeformulär Bilaga 5. Utdrag ur processtabell
Bilaga 6. Tabell över kategorier och koder
1. BAKGRUND
1.1 Skolämnet hem- och konsumentkunskap
I Skollagen står det att utbildningen i skolan ska bidra till personlig utveckling, främja allsidiga kontakter och social gemenskap (SFS 2010:800).
Hem- och konsumentkunskap har med dagens kursplan rätt till 118 av grundskolans 6890 undervisningstimmar (SFS 2010:800). Ämnet ger ett helhetsperspektiv på det vardagliga och är uppdelat i tre delar; hälsa, ekonomi och miljö (Moberg et al., 2021).
Syftet med ämnet är att eleverna ska:
“Utveckla kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och
måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet” (Skolverket, 2011).
Eleverna ska genom undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att värdera val och handlingar, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet samt planera och tillaga mat och måltider (Skolverket, 2011). Detta innebär att undervisningen till stor del även består av praktiska moment för att ge eleverna förutsättningar att utveckla dessa förmågor.
Delaktighet är ett viktigt begrepp i skolan och kan enligt Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM, 2018a) delas upp i sex aspekter; tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande. Delaktighet sker i aktivitet tillsammans med andra och kan i skolämnet hem- och konsumentkunskap ses som högst relevant då en stor del av undervisningen genomförs genom praktiskt arbete i grupp (Lindblom et al., 2016).
Skolan ska enligt Skollagen även ta hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar och alla elever ska få det stöd de behöver för att kunskap ska kunna tas emot och utvecklas (SFS 2010:800). Stödet ska ges i tillgängliga lokaler och med de hjälpmedel som behövs för att eleven ska kunna nå utbildningens mål. Det är skolans uppdrag att erbjuda en tillgänglig lärmiljö för alla elever (SPSM, 2018b). Det kan upplevas som en pedagogisk utmaning men elevers funktionella olikheter, etnicitet, religion eller social bakgrund skall ses som en tillgång i klassrummet.
1.2 Begreppet födoämnesöverkänslighet
Då denna studie bygger på intervjuer med elever med någon form av födoämnesallergi eller intolerans kommer en kort förklaring till dessa begrepp. Födoämnesallergi och födoämnesintolerans har olika uppkomstmekanismer men kan båda beskrivas som vilken oönskad reaktion som helst mot ett livsmedel eller en livsmedelsgrupp
(Berdanier, 2017). En allergi är en specifik immunologisk reaktion på livsmedel som kan orsaka symptom som bland annat utslag, svullnad eller anafylaktisk reaktion (Wolfram, 2021). Intolerans är en reaktion från matsmältningssystemet där symptom som ont i magen, illamående och kräkningar kan förekomma. I följande text kommer dessa två begrepp inte att särskiljas om det inte är av betydelse för förståelsen, de kommer att benämnas med hjälp av ett paraplybegrepp (FÄÖ -
födoämnesöverkänslighet) vilket inkluderar både allergi och intolerans.
1.3 Psykosociala aspekter som kan stärka känslan av utanförskap
Ungdomar med födoämnesöverkänslighet har i tidigare studier uppgett att de upplever ett utanförskap och stigmatisering (Olsson et al., 2009; Kautto et al., 2017; Dupuis et al., 2020). Unga kvinnor med celiaki upplever enligt Satherley et al. (2016) även högre psykosocial ångest än personer utan celiaki. Det är många faktorer som spelar in när individer gör sina matval, inte minst om det förekommer en FÄÖ (Backman et al., 2002; Salvy et al., 2011; Rydén & Hagfors, 2011; Kautto et al., 2017). Att följa en strikt kost beskrivs som en stor utmaning för ungdomar. Förutom kraven på att välja lämplig mat vid FÄÖ tas även hänsyn till känslomässiga och sociala aspekter. Detta leder till att ett omfattande perspektiv bör has i beaktande vid undervisning och rådgivning till elever. Matval påverkas i hög grad av hur elever uppfattar normer och tillhörighet med andra elever och specialkost kan strida mot eventuella normer och värderingar som finns i gruppen (Stead et al., 2011). Way och Nitzke (1981) har redan under tidigt 80-tal visat att grupptryck har stor inverkan på tonåringars matval och hälsoproblem som kan uppkomma utifrån de olika val de gör, ignoreras ofta av ungdomar.
Förutom att ungdomarnas matval görs utifrån känslomässiga och sociala aspekter har även kostnad, smak, bekvämlighet och tillgänglighet betydelse. En del kvinnor med celiaki uppger att de känner sig annorlunda vad gäller matvanor utanför hemmet och har vid tillfällen avstått från att följa sin kosthållning för att inte behöva sticka ut från mängden (Jacobsson et al., 2012). Ett exempel på hur stigmatisering förekommit i skolan lyfts i en artikel av Kautto et al. (2017) då en elev med celiaki berättar hur hen under en hem- och konsumentkunskapslektion blev utpekad som avvikande på grund av dennes kost. En person i samma köksgrupp som personen med celiaki vägrade att använda glutenfritt mjöl och gjorde en scen av detta inför hela klassen. Vidare i Kautto et al. studie (2017) framkom att många ungdomar med FÄÖ även upplevde att de har ett känslomässigt ansvar vid matsituationer och därför ibland avstår från att äta för att inte vara till besvär.
1.4 Fysiska aspekter som kan stärka känslan av utanförskap
Förutom de psykosociala aspekterna finns det även fysiska aspekter som kan påverka inkluderingen av personer med någon form av FÄÖ. Att till exempel ha separata bord eller rum för personer med FÄÖ kan bidra till att ytterligare stärka känslan av
utanförskap och stigmatisering (Dupuis et al., 2020). Elever med någon form av FÄÖ uppgav i en amerikansk studie att de ofta upplevde stöd från sina kompisar och att de litade mer på dessa än på dem vuxna i skolan (Dupuis et al., 2020). Eleverna upplevde sig exkluderade och upprörda över skolpolicyer som uteslöt dem från att fysiskt närvara vid särskilda tillfällen, istället för att utesluta de födoämnen eleverna hade någon
överkänslighet mot.
1.5 Studiens relevans
I dagsläget visar forskning på förekomst av utanförskap och stigmatisering vid
matsituationer för personer med någon form av FÄÖ (Olsson et al., 2009; Kautto et al., 2017; Dupuis et al., 2020). Det som inte studerats tillräckligt är huruvida detta upplevs bland elever i skolan och främst i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Det finns även luckor i forskningen kring hur den pedagogiska lärmiljön bör anpassas utifrån elevernas olikheter. Denna studie fokuserar därav på att studera upplevelser hos elever med någon form av födoämnesöverkänslighet i relation till inkludering i hem- och konsumentkunskap. Genom att lyfta dessa elevers upplevelser är förhoppningen att
undervisningen i ämnet för både lärare, elever och annan berörd personal. Detta i både de teoretiska och de praktiska delarna genom att lärare får insikt i hur undervisningen upplevs bland elever och därav kan anpassa dels sina värderingar och sitt
förhållningssätt, dels det praktiska för att tillgodose alla elevers behov och rätt till delaktighet i undervisningen. Genom att som lärare få ökad förståelse för elevernas upplevelser kan hen arbeta mer effektivt med normer och värderingar i klassrummet för ett inkluderande klimat. Vid ramfaktorer som lärarna inte kan påverka behöver ny kunskap även lyftas till rektorer och skolchefer för att få till stånd en eventuell förändring, därav riktas denna studie även till dessa. Studien är relevant ur ett
aktualitetsperspektiv då behovet av specialkost i skolor och förskolor rapporterats öka (Livsmedelsverket, 2018) och för professionsrelevans då varje skolenhet och huvudman enligt skollagen ska bedriva systematiskt kvalitetsarbete (SFS 2010:800).
1.6 Teorier
1.6.1 Ramfaktorteorin
Lärare är inte helt fria att göra som de vill i undervisningen. De kan förhoppningsvis påverka arbetsmetoder, uppgifter och besluta vilka läroböcker de vill använda sig av, men det finns även andra faktorer att ta hänsyn till (Imsen, 1999). Skolans uppbyggnad och struktur (exempelvis undervisningstid per lektionstillfälle), ekonomiska ramar eller utformandet av lokalerna är exempel på ramfaktorer lärare behöver ta hänsyn till i sin undervisning.
Det har visat sig att elever som arbetar i grupp behöver förstå hur de ska arbeta i en grupp för att främja lärandet (Gillies, 2003). De elever som förstår hur och arbetar tillsammans i en grupp lär sig att dela idéer, ta in fler perspektiv, ge och få hjälp, lösa problem och skapa ny förståelse och kunskap. Detta är en ramfaktor lärare kan påverka genom ett gott ledarskap i klassrummet (Granström, 2007).
1.6.2 Tillgänglighetsmodellen - Ett värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning
Alla elever har rätt till en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där de upplever delaktighet (Skolinspektionen, 2018). Delaktighet för elever innebär viktiga delar för främjat lärande, så som trygghet och motivation. Det är därför viktigt att lärare utformar sin undervisning så att alla elever ges möjlighet till delaktighet. Att som lärare ge form åt och anpassa sin undervisning är viktigt för alla elever men kan i synnerhet vara av stor betydelse för att elever med någon typ av funktionsnedsättning ska känna delaktighet.
För att kunna skapa en tillgänglig utbildning för alla elever krävs det att det finns ett samspel mellan social-, fysisk- och pedagogisk miljö och elevens behov och
förutsättningar (SPSM, 2020). Den sociala miljön beskrivs som den sociala samvaron i lärmiljön, hur väl delaktighet och gemenskap mellan elever och lärare fungerar utifrån allas lika värde. Den fysiska miljön handlar om hur skolans fysiska miljö bör utformas och användas för att ge alla elever det stöd de behöver medan den pedagogiska miljön syftar till att utforma undervisningen så alla elever kan tillgodogöra sig den (SPSM, 2018b).
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram ett verktyg för att hjälpa verksamheter och pedagoger att arbeta för en tillgänglig utbildning. Verktyget,
tillgänglighetsmodellen, är baserat på forskning och beprövad erfarenhet samt utgår från
lagar och riktlinjer som exempelvis den del av skollagen som berör lärandet i den pedagogiska verksamheten, FN:s barnkonvention och diskrimineringslagen (SPSM, 2018b).
Tillgänglighetsmodellen kan användas som en checklista för att som lärare upptäcka eventuella brister och således anpassa undervisningen utifrån innehållet i verktyget (SPSM, 2020). Tillgänglighetsmodellen består av fyra delar, den sociala miljön, den fysiska miljön, den pedagogiska miljön och samspelet mellan dessa. Hur långt eleverna kan nå i sitt lärande påverkas av samspelet. Den pedagogiska delen behöver stöd i den fysiska miljöns utformning, exempelvis klassrummets placering och form, för att ge eleverna rätt förutsättningar för delaktighet. En tillgänglig utbildning,
enligt SPSM:s tillgänglighetsmodell, ger bättre utgångspunkt för eleverna att utveckla sitt lärande och känna delaktighet (den sociala miljön).
Lärare behöver således ha ett relationellt perspektiv på varför en del situationer uppstår (SPSM, 2017). Det innebär att som lärare se den omgivande miljön i undervisningen som avgörande för hur väl olika situationer fungerar för eleverna. Även eleverna själva behöver vara delaktiga i tillgänglighetsarbetet för att skapa ett trivsamt och
inkluderande klimat.
1.6.3 Teoriernas relevans för denna studie
Dessa två teorier, ramfaktorteorin och tillgänglighetsmodellen, kan anses relevanta utifrån studiens syfte; att studera möjligheten till inkludering i undervisningen bland elever med någon form av FÄÖ. Ramfaktorteorin är relevant ur det perspektivet att ämnet hem- och konsumentkunskap till stor del består av praktiska uppgifter och grupparbeten med behov av speciallokaler och livsmedel som läromedel samt att tidsbegränsningar är något som ständigt påminns i ämnet. Tillgänglighetsmodellen tar upp aspekter för att lärmiljön ska kunna vara inkluderande, både psykosocialt, fysiskt och pedagogiskt. Detta är högst relevant för denna studie då alla elever har rätt till det stöd de behöver för att nå utbildningens mål, oavsett behov eller förutsättningar.
2. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka hur elever med någon form av
födoämnesöverkänslighet upplevde undervisningen i hem- och konsumentkunskap i relation till inkludering.
Följande frågeställningar ligger till grund för studien:
Finns det några särskilda ramfaktorer i undervisningen som påverkar upplevelsen av inkludering för elever med födoämnesöverkänslighet?
Hur upplever elever med födoämnesöverkänslighet att förhållningssätt hos lärare och andra elever påverkar deras möjligheter till inkludering i hem- och
konsumentkunskap?
Hur beskriver elever med födoämnesöverkänslighet en inkluderande undervisning i hem- och konsumentkunskap?
3. METOD 3.1 Metodval
För att kunna samla in relevant data i förhållande till studiens syfte användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Då intentionen var att
undersöka upplevelsen av undervisningen i hem- och konsumentkunskap i relation till inkludering av elever med någon form av FÄÖ, var kvalitativa intervjuer och tolkande analys en lämplig metod att använda sig av (Patel & Davidson, 2019). Kvalitativ forskning syftar till att upptäcka nya problem och möjligheter, vilket genom ett
hermeneutiskt förhållningssätt innebär att tolkning och förståelse behövs hos forskaren.
3.2 Urval och rekrytering
För att delta som respondent i studien fanns inklusions- och exklusionskriterier som att eleven skulle vara svensktalande, gå i årskurs 6-9 eller på gymnasiet, ha eller ha haft någon form av födoämnesöverkänslighet när hen fått undervisning i hem- och
konsumentkunskap samt inte ha någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).
Dessa kriterier togs fram för att öka tillförlitligheten och möjligheten att besvara studiens syfte. För att ha en klar minnesbild över upplevelsen av undervisningen behövde eleverna ha eller ha haft undervisning i ämnet relativt nyligen samt ha någon form av FÄÖ för att kunna beskriva upplevelserna i relation till studiens syfte. För att utesluta faktorer som kunde ha påverkan på elevernas upplevelser av undervisningen i ämnet i relation till inkludering, som inte hade med deras FÄÖ att göra, beslutades att eleverna ska vara svensktalande och inte ha någon neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning för att delta. Utifrån dessa kriterier gjordes sedan ett strategiskt urval, det vill säga att individer valdes medvetet för att få en rimlig variation av FÄÖ (Gunnarsson, 2021).
I rekryteringsprocessen kontaktades totalt nio elever med någon form av
födoämnesöverkänslighet som kommit till kännedom under en verksamhetsförlagd utbildning. Intentionen var att genomföra sex till åtta intervjuer och samla in tre timmars data. Av de första åtta förfrågningarna tackade totalt fyra elever nej till deltagande, tre på grund av avsaknaden av intresse och en på grund av att hen inte kände sig bekväm med att prata om ämnet. En förfrågan till en nionde elev fick därför skickas ut för att få tillräckligt med material till studien.
Kontakten togs först via brev och i samband med det gavs information kring studien (Bilaga 1). Efter några dagar kontaktades de tillfrågade eleverna (eller vårdnadshavare) via telefon. För deltagande i studien krävdes skriftligt samtycke som gavs på en särskild samtyckesblankett (Bilaga 2), vilken bifogades med den skriftliga informationen. För elever yngre än 15 år gavs skriftlig information även till vårdnadshavare (Bilaga 3) och för deltagande krävdes skriftligt samtycke av dessa. Samtyckesblanketterna samlades in vid intervjuerna.
3.3 Datainsamling
Datainsamlingen i denna studie bestod av semistrukturerade intervjuer med fem elever som föll inom ramarna för de inklusions- och exklusionskriterier som fanns.
Intervjuerna genomfördes med låg grad av strukturering vilket är vanligt inom kvalitativa intervjuer och innebar att eleverna fick svara fritt på frågorna som ställdes (Patel & Davidson, 2019). Frågorna ställdes även i samma ordning till alla elever vilket innebär en hög grad av standardisering.
Frågornas grad av strukturering och standardisering, ordning, språk och formuleringar samt vad som bör undvikas vid intervjuer utgick från Patel och Davidson (2019).
Intervjuerna började med tre bakgrundsfrågor - årskurs, om hen har undervisning i ämnet nu (om inte - när hen hade det senast) samt vilken form av FÄÖ hen har/hade.
Därefter följde tio frågor kring tillvägagångssättet vid lektioner med praktiska uppgifter och upplevelser vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Eleverna fick sedan beskriva ett drömscenario för hur undervisningen i ämnet skulle se ut, med
utgångspunkt i inkludering för elever med någon form av FÄÖ. Efter detta fick eleverna möjlighet att berätta eller lyfta andra aspekter som de upplevde hade betydelse.
Avslutningsvis sammanfattades det som sagts under intervjun och eleverna fick
möjligheten att tillägga, ändra eller ta bort felformuleringar eller missförstånd. Då syftet var att studera upplevelser var det viktigt att låta eleverna svara fritt och inte ha färdiga svarsalternativ. För att eleverna skulle hålla sig till syftet kunde dock exempel på vad hen kunde fokusera på, ges vid vissa frågor. Intervjuguide och frågeformulär finns bifogat i Bilaga 4.
Fyra av de fem intervjuerna genomfördes fysiskt på en skola i norra Sverige, den femte och sista intervjun fick flyttas fram och genomfördes sedan via det digitala
konferensverktyget Zoom på grund av sjukdom. Alla intervjuerna ägde rum under tre veckor i september-oktober 2021, tog cirka 30 minuter var och spelades in med
ljudupptagning på en mobiltelefon. Intervjun som genomfördes via Zoom spelades även den in med ljudupptagning på en mobiltelefon samt via Zooms egen
inspelningsfunktion.
3.4 Databearbetning och analys
Insamlad data analyserades med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Analysprocessen började med ordagrann transkription av intervjuerna med hjälp av ett transkriberingsverktyg i Word Online. Därefter plockades meningsbärande enheter ut från transkriptionerna. Detta steg gjordes för att minska ned mängden textmassa och utgångspunkten i detta skede var att plocka ut det som var relevant för studien och utesluta annan information som inte var relevant i relation till studiens syfte. De meningsbärande enheterna innehöll fortfarande mycket text och kondenserades därför ned ytterligare en gång för att få fram det manifesta innehållet.
Sedan togs koder fram utifrån dessa för att sammanfatta och etikettera innebörden. Här var utgångspunkten att lyfta det centrala och betydelsefulla från intervjuerna. När koderna var färdiga skapades kategorier. En kategori ska besvara frågan vad och ska kunna ses som en röd tråd genom koderna, utgångspunkten här var alltså att skapa grupper för de koder som hörde samman. En processtabell från meningsbärande enheter till kategorier finns bifogat som Bilaga 5, samt en tabell över alla koder och kategorier i Bilaga 6.
För att kunna belysa eventuella samband mellan denna studie och tidigare forskning analyserades materialet efter kategoriseringen utifrån två perspektiv; ramfaktorteorin och tillgänglighetsmodellen. Materialet analyserades genom att studera huruvida ramfaktorer påverkat elevernas upplevelser av undervisningen och vilka dessa eventuella faktorer var, samt om dessa var ramar som läraren hade möjlighet att påverka. Då delaktighet är en rättighet för alla elever och samtidigt främjar lärandet studerades även materialet utifrån hur eleverna upplevde en tillgänglig och inkluderande undervisning. Därefter sammanfattades resultaten från studien i resultatredovisningen
för att sedan diskuteras i resultatdiskussionen. För att illustrera elevernas utsagor presenteras även citat från intervjuerna i resultatredovisningen.
3.5 Etiska aspekter
För att uppfylla Vetenskapsrådets fyra etiska krav vid humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, började rekryteringsprocessen med att ett
informationsbrev och en samtyckesblankett skickades ut till eventuella deltagare.
Enligt Patel och Davidson (2019) ska informationsbrevet innehålla information kring konfidentialitetskravet (att alla uppgifter i undersökningen skulle komma att hanteras med sekretess) och nyttjandekravet (att de uppgifter som skulle samlas in om eleverna endast skulle användas för denna studies ändamål).
Inga känsliga personuppgifter, enligt GDPR:s definition, samlades in. Då intervjuerna baserades på elevernas födoämnesöverkänslighet, vilket är information kring deras hälsotillstånd, skulle det dock kunna upplevas etiskt känsligt och integritetskränkande.
För att undvika att eleverna skulle uppleva sig utsatta och integritetskränkta var det viktigt att vara tydlig med hur insamlat material och uppgifter kring eleverna skulle behandlas. Förutom att i informationsbrevet informera om att elevernas deltagande var frivilligt och när som helst kunde avbrytas, lyftes detta även i början av varje intervju.
Eleverna fick även förklarat för sig att allt bearbetat material skulle behandlas konfidentiellt och att de skulle benämnas med ett kodnamn (E1-5) för att inte kunna identifieras i den färdiga rapporten.
Ifall eleverna skulle känna sig obekväma med att besvara någon fråga var det tillåtet att avstå och eleverna fick i slutet av intervjuerna även tillägga eller ändra information eller ta bort eventuella felformuleringar och missförstånd. Detta var en viktig del av intervjun för att försäkra att eleverna var bekväma med sina svar. Utöver detta lyftes även nyttan med studien, att eleverna skulle få möjlighet att lyfta sina egna tankar och funderingar, samt få möjlighet att bidra till ny kunskap och andra aspekter som kan komma att påverka den framtida undervisningen i ämnet.
3.6 Förförståelse
Att utföra en kvalitativ undersökning, som i detta fall, innebär att forskaren är en del av samma verklighet som eleverna (Patel & Davidson, 2019). Analysen och tolkningen av det insamlade materialet, samt resultaten av studien, kan i högre grad än vid kvantitativa studier färgas av förförståelse och egna erfarenheter. Resultatet kan därav variera
beroende på vem som utfört studien trots att man undersökt samma sak, detta ses dock som en möjlighet snarare än ett hinder då det förmodas ge en bredare kunskap om det undersökta. Det kan även vara en tillgång att ha förförståelse för det undersökta området då upplevelser ska fångas upp och tolkas.
Denna studie tog form utifrån ett intresse för födoämnesöverkänsligheter och dess påverkan på individer. Genom utbildning inom konditori och hem- och
konsumentkunskap, samt arbete som lärare i hem- och konsumentkunskap, har en erfarenhet och upplevelse om obefogat utanförskap bland personer med någon form av FÄÖ uppkommit. Dessa erfarenheter och förförståelsen för ämnet ledde till att ett område kunde avgränsas och ett syfte att utgå ifrån kunde formas.
För att inte påverka eller leda eleverna åt ett visst håll under intervjuerna var det av betydelse att hålla sig till intervjuguiden och låta eleverna svara fritt på frågorna. Dock
gavs vid behov, exempel på vad eleverna kunde fokusera på för att hålla intervjuerna till studiens syfte (kan ses i Bilaga 4).
För att minska risken att färga resultatet fick ett reflexivt förhållningssätt till
förförståelsen tas i anspråk vid intervjuer och analys. Detta genom att lyssna på eleverna och deras upplevelser och ha ett så neutralt förhållningssätt som möjligt till deras svar.
4. RESULTAT
De fem eleverna som intervjuats i studien kommer här nedan att benämnas Elev 1-5 (E1-5). Fyra av eleverna gick på högstadiet, en på gymnasiet och alla hade någon form av födoämnesöverkänslighet.
4.1 Upplevelser och erfarenheter av hur anpassningar möter elevernas behov
Första känslan som beskrevs av alla elever var positivitet kring ämnet hem- och konsumentkunskap. Under intervjuernas gång framkom dock även svårigheter kring anpassningar utifrån deras födoämnesöverkänsligheter. Eleverna berättade att de på grund av sin FÄÖ hade blivit uteslutna från att antingen delta i den praktiska
undervisningen eller från att smaka på det som tillagats eller bakats. En elev beskrev hur hen blivit hindrad från att delta i den praktiska undervisningen på grund av luftburen allergi. Läraren hade under lektionen ändrat sin planering och lät klassen tillaga en maträtt innehållande ett livsmedel som eleven i intervjun hade luftburen allergi mot, vilket resulterade i att hen fick gå till ett grupprum och arbeta med en teoretisk uppgift.
Alla elever hade någon gång blivit utan alternativ till det livsmedel de hade någon form av FÄÖ mot. Trots detta svarade de flesta först Ja på frågan om det alltid funnits alternativa livsmedel som hen kunde hantera och äta, för att senare i intervjun nämna tillfällen då alternativ inte funnits. Vid de flesta tillfällen eleverna blivit utan alternativ lämnade läraren inte någon förklaring till varför alternativ saknades. Eleverna antog att läraren “inte tänkt på det” eller “inte hunnit beställa”. Främst var det brist på alternativ till ost, sedan utan inbördes ordning, crẻme fraiche, salladsost, vetemjöl och glass.
Då det funnits alternativ sa de flesta elever att läraren förberedde dessa, antingen genom att plocka fram på en kärra eller komma med det till köket. En elev nämnde däremot att läraren inte förberedde alternativ, utan eleven fick ta mycket eget ansvar och själv hämta alternativa livsmedel från kyl/skafferi. Detta trodde hen berodde på att de hade olika lärare samt att dessa var outbildade.
E5 – "[…] men sen så kände jag ju kanske att man var tvungen att ta eget ansvar och kolla så att det är glutenfritt och läraren kanske inte alltid hade superbra koll på, på vad som är glutenfritt och vad som, som, men det kanske är för att vi har haft lärare som inte är utbildade heller för de har, då förstår jag att de inte har lika bra koll, eh, som jag som lever med det här, men det har alltid funnits alternativ och sånt, det har det gjort.”
Det framkom under intervjuerna att anpassning av en maträtt kunde innebära utbyte av en hel komponent, exempelvis kunde pasta bytas ut mot ris vid brist på glutenfri pasta.
De anpassade alternativen kunde dock ibland upplevas fördelaktiga jämfört med
ursprungslivsmedlet och någon elev såg det även som positivt med uteblivet alternativ vid de tillfällen maten inte var tilltalande.
Ofta byttes bara det livsmedel som behövdes ut mot ett annat men ibland kunde det bli dubbelt arbete för köksgruppen, exempelvis när det skulle göras en sås eller dressing.
Då gjordes istället två olika såser eller dressingar. Alla elever upplevde dock att det alltid funnits tid för anpassning. Att anpassa till laktosfritt ansågs enligt en elev vara enkelt men hen upplevde det svårare att anpassa till glutenfritt. Andra elever lyfte att det är lätt att byta till glutenfria alternativ men däremot svårare att anpassa för de elever som har FÄÖ mot flera livsmedel.
Det kunde enligt de intervjuade eleverna upplevas aningen besvärligt att ha någon form av FÄÖ i ämnet hem- och konsumentkunskap. Det framkom vid flertalet gånger under intervjuerna att det var sämre valmöjligheter för elever med FÄÖ vad gäller att kunna provsmaka sådant andra grupper tillagat och bakat eller något de blev bjudna på av läraren. Det framkom även frekvent under intervjuerna att eleverna vid brist på alternativ eller vid motstånd till anpassning från klasskamrater, hade avstått att smaka eller enbart “smakat lite” av det som tillagats. Vidare upplevde eleverna även lägre prioritering vad gäller inköp av livsmedel anpassade till deras
födoämnesöverkänsligheter i förhållande till livsmedel som ingick i den “ordinarie undervisningen”.
4.2 Elevernas upplevelser av omgivningens förhållningssätt
Den positiva upplevelsen av nyfikenhet bland klasskamraterna, tacksamhet för deras förståelse samt känslan av ett bra klimat i klassrummet var något som lyftes under intervjuerna. De intervjuade eleverna såg det som positivt att få inspiration till nya maträtter, bakverk och tillvägagångssätt med alternativa produkter vid de tillfällen lärarna var engagerade och vägledde. Eleverna ansåg att lärarna varit lagom öppna kring deras FÄÖ i klassrummet, ibland kom läraren direkt till eleven och berättade vad
gruppen skulle göra för anpassning och ibland förklarades det i helklass. Det lyftes som positivt att läraren pratade om födoämnesöverkänsligheter i klassrummet för att öka kunskapen kring dessa hos övriga elever och för att tillförsäkra att den mat som
tillagades var säker för eleverna med någon form av FÄÖ att äta. Dock framkom tankar kring varför läraren ibland valde att inte prata öppet om FÄÖ i klassrummet och detta troddes bero på en norm att inte peka ut elever. Vid de tillfällen läraren pratade med berörda elever och förklarade uppgiften upplevdes det som att läraren visade
engagemang och var medveten om elevernas FÄÖ.
Även känslan av att vara till besvär var återkommande i elevernas berättelser. Det kunde behövas förklaring kring FÄÖ till omgivningen, både lärare och andra elever, och en förfrågan från eleven till de andra i gruppen om att anpassa matlagningen eller bakningen. Alla eleverna beskrev dock en acceptans från både lärare och klasskamrater kring deras FÄÖ. Någon upplevde större förståelse bland äldre elever än i de yngre årskurserna och att det vid eventuell brist på förståelse hade hjälpt att förklara vad FÄÖ innebär.
En övervägande del av eleverna berättade att deras köksgrupper alltid accepterat
anpassning men det framkom även att de vid några få tillfällen mött på motstånd i form av kommentarer och nekande till anpassning från klasskamrater i deras köksgrupp. Det upplevdes vara mer motstånd för anpassning till glutenfritt än till andra livsmedel och
en av eleverna som stött på motstånd berättade att hen för att inte vara till besvär accepterat att inte anpassa och istället inte ätit lika mycket av den färdiga maten.
Det lyftes vid flertalet gånger att det fanns en stor okunskap bland lärare och andra elever kring födoämnesöverkänsligheter och alla intervjuade elever ansåg att okunskap kunde leda till allvarliga konsekvenser. Vid något tillfälle hade en elev behövt
återanvända bakplåtspapper trots risk för att det varit kontaminerat med det livsmedel hen hade FÄÖ mot. Detta ansåg eleven bero på okunskap hos läraren.
E3 - “De flesta förstår ju väl, då när man förklarat. Men några vet ju inte alls alltså, hur det funkar, så man måste ju berätta typ innan att, vad det är, och hur allvarligt också det är, för vissa kanske tänker att ja, men h*n är kanske bara laktos, att då är det inte så farligt. Så det är inte helt, man får alltså.. Berätta att det är allvarligt.”
Eleverna beskrev även en besvikelse, dels över känslan av utanförskap och dels över upplevelser av att vara annorlunda på grund av sin födoämnesöverkänslighet. Det hade även förekommit nedlåtande och spydiga kommentarer, hot från andra elever och en upplevelse av stigmatisering i klassrummet då elever med olika
födoämnesöverkänsligheter ofta placerades i samma köksgrupp.
E1 - “Alltså ifrågasätta, då menar jag väl lite mer att till exempel “Är du gluten? Hur smakar det?” (pratar med nedlåtande ton). Liksom så där fram och tillbaks. Och kanske liksom, jag vet inte riktigt hur man ska förklara, men det är lite jobbigt när folk bara “ja fast glutenfri pasta, det är det äckligaste som finns” till exempel sånt där. Det är inte det godaste, men.”
“Ja, alltså det brukar komma så här, alltså “när man bakar med glutenfria produkter då blir det jätteäckligt”, “Jag vill inte smaka” och “Ser era muffins ut så där” (pratar med nedlåtande ton) eller ja, men det är bara liksom konstiga kommentarer. Alltså för mig spelar det ingen roll, men om det är såna som till exempel inte känner för att prata om sin allergi så kan det ju faktiskt vara jobbigt.”
4.3 Elevernas syn på en inkluderande lärmiljö
Intervjuerna genomsyrades till största del av positivitet och glädje för ämnet. Eleverna upplevde det positivt att få en paus från de teoretiska ämnena och kände glädje över att få laga mat och baka tillsammans med sina klasskamrater samt att få provsmaka det de tillagat. De såg sig även ha nytta av ämnet i framtiden och upplevde för det mesta ett gott klassrumsklimat. Alla elever hade dock önskemål om förbättringar i
undervisningen i förhållande till inkludering.
För att undvika känslan av utanförskap och stigmatisering var alla elever överens om att alternativ för dem med någon form av FÄÖ alltid måste finnas. Om det alltid fanns alternativ skulle eleverna gärna se att alla elever fick provsmaka det de tillagat eller bakat, men att detta inte behövde vara en regel. Om det skulle vara brist på alternativ för någon med FÄÖ och alla andra elever fick möjlighet att provsmaka skulle det stärka känslan av utanförskap. Det framkom under intervjuerna en önskan om att ej bli bortglömd, vilket förekommit vid flertalet tillfällen då det varit brist på alternativ eller då en elev blivit utesluten ur den praktiska undervisningen på grund av luftburen allergi.
Eleverna ansåg det vara lärarens ansvar att direkt inbryta och stoppa nedlåtande
kommentarer från klasskamrater samt att visa engagemang och vägleda de grupper som anpassar matlagningen eller bakningen utifrån någon FÄÖ. Det framkom även en önskan om att läraren skulle kunna ge generell information kring
födoämnesöverkänsligheter i klassrummet. Detta för att öka kunskapen och förståelsen kring dessa utan att peka ut någon särskild elev och hens FÄÖ.
E5 - ”Ja, ehm, ja alltså jag tänker, det hade ju varit skönt på ett sätt om läraren verkligen ändå gett information till hela gruppen, ja men att vad, vad till exempel celiaki är, eller andra allergier som kan finnas i gruppen, så att, de vanligaste allergierna, så att ens klass får en förståelse över vad det är och så de vet vad det är helt enkelt. Men sen, ja men som jag sa att läraren då kanske ger, pratar med den gruppen som ska baka till exempel glutenfritt, “ja men då gör ni så här”, alltså hur man ska göra och vad man ska använda för ingredienser”
De flesta eleverna var nöjda med den fysiska utformningen av deras hem- och konsumentkunskapsklassrum. De upplevde det som positivt med separata kök och redskap för att kunna hålla isär eventuella livsmedel som inte fick kontamineras. En elev önskade dock att alla köksenheter inte skulle behöva vara i samma rum för att kunna anpassa undervisningen även för elever med luftburen allergi.
Även då de flesta eleverna var positivt inställda till ämnet och klasskamraternas förståelse så framkom önskemål om att inte få ett nedlåtande ifrågasättande och att klasskamraterna inte skulle klaga vid anpassning. Om klasskamraterna klagade upplevde eleven med FÄÖ sig vara annorlunda och till besvär. Eleverna önskade klasskamraternas respekt, förståelse och acceptans att anpassa efter den elev som har någon FÄÖ.
Vidare önskade eleverna inkludering i klassen och att läraren frågar om hen är osäker kring något gällande elevens FÄÖ. Flera elever lyfte risker med att para ihop alla elever med någon form av FÄÖ i en köksgrupp. Dels kunde det innebära missförstånd och att födoämnesöverkänsligheterna krockade med varandra (exempelvis då en del
glutenfria mjölsorter kan innehålla mjölkprotein), dels upplevdes det trist att anpassa efter flera olika FÄÖ och att inte få välja gruppkamrater likt de andra eleverna. Detta förstärkte känslan av stigmatisering.
5. DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Resultat i denna studie visar att de deltagande eleverna hade blandade upplevelser av undervisningen i hem- och konsumentkunskap. De kände sig till viss del inkluderade i undervisningen men önskade mer engagemang från lärarna och att alternativ alltid skulle finnas. Eleverna hade vid flertalet tillfällen blivit uteslutna från att kunna smaka på det som tillagats på grund av brist på alternativ eller motstånd från klasskamrater att anpassa måltiden. De mest framträdande upplevelserna var okunskap hos både lärare och en del andra elever samt nedlåtande kommentarer, vilket ledde till en känsla av att vara till besvär.
5.1.1 Anpassningar i undervisningen
Jacobsson et al. (2012) menar att ungdomars matval görs utifrån flera aspekter, dels kostnad, smak, bekvämlighet och tillgänglighet och dels känslomässiga- och sociala aspekter. Vidare lyfter deras forskning fram att kvinnor med celiaki upplevt sig annorlunda och ibland avstått från att följa sin kosthållning för att inte sticka ut.
Tendenser av detta framkom även i denna studie då flera av eleverna berättade att de vid tillfällen då alternativ inte funnits eller då gruppen inte varit villig att anpassa, istället avstått ifrån att smaka på det som tillagats eller endast smakat “lite”. Detta visade sig till viss del bero på att de ville undvika känslan av att vara till besvär. Eleverna upplevde det inte som att de hindrats från att delta i undervisningen utan de avstod enbart från att äta, vilket inte var obligatoriskt. Detta stärker bilden av att undvika att vara till besvär.
Utifrån ramfaktorteorin kan det förstås att alla ramar inom undervisningen inte går att påverka som lärare. Ramar så som styrdokument, lektionstid och ekonomi är något lärare måste förhålla sig till (Imsen, 1999). Dock har lärarna ett ansvar att inkludera alla i undervisningen och är det ett ekonomiskt hinder att införskaffa alternativ skulle läraren istället kunna välja recept som innebär att inga anpassningar behöver göras.
Vid det tillfälle en elev blev utesluten från den praktiska undervisningen på grund av luftburen allergi hade läraren ramar att förhålla sig till, så som klassrummets
utformning, lektionstid och terminsplanering. Vid ett sådant tillfälle skulle läraren behöva se över vilken eller vilka av dessa ramar hen kan anpassa för att inkludera alla elever i undervisningen. Ämnets få undervisningstillfällen bör prioriteras. Blir en elev utesluten från ett praktiskt lektionstillfälle kan det minska möjligheten till att nå målen, eller åtminstone ges inte samma förutsättningar som för de andra eleverna.
Klassrummets utformning och lektionstid är svårt för lärare att anpassa, i dessa fall krävs det beslut av rektorer och möjligen skolchefer för att få till en förändring (Imsen, 1999). Däremot kan lärare se över sina terminsplaneringar och anpassa undervisningen utifrån elevernas olikheter och behov. Då det inte finns något centralt innehåll i
kursplanen som specificerar vad som behöver tillagas i undervisningen finns möjlighet för lärare att anpassa undervisningen genom att välja recept som passar alla elever.
Eleverna ansåg att det var okunskap hos lärarna att missa att beställa alternativ och även hos eleverna då de på ett nedlåtande sätt kunde ifrågasätta och inte alltid acceptera anpassningar. Att som lärare, medvetet eller inte, stå utan alternativ till de elever som behöver kan i längden få konsekvenser. Både socialt för eleven då hen troligtvis
upplever sig bortglömd och annorlunda samt pedagogiskt då ett positivt skolklimat och en känsla av tillhörighet är viktigt för elevers lärande. Eleverna i intervjuerna hade vid tillfällen avstått att argumentera för en anpassning av maträtten eller från att äta det som tillagats, för att inte känna sig till besvär. Som eleverna själva uppgav kan detta höra ihop med okunskap hos lärare och andra elever, men det kan även vara en konsekvens av upplevt stigma kring födoämnesöverkänsligheter (Jacobsson et al., 2012; Kautto et al., 2017). Det behöver inte vara medvetet som de andra eleverna ifrågasätter och eventuellt motsätter sig anpassning, det kan bero på normer och föreställningar som påverkar förhållningssättet i klassrummet och att de inte förstår allvaret med
födoämnesöverkänsligheter.
5.1.2 Tillgänglighetsmodellen och delaktighet i undervisningen
Enligt tillgänglighetsmodellen, som är ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (SPSM, 2020), behöver den sociala-, fysiska- och pedagogiska miljön vara i samspel för att det ska finnas rätt förutsättningar för lärande. Ett bra ledarskap känns igen genom att som lärare skapa ett förtroendefullt och öppet klassrumsklimat där eleverna känner sig trygga (Dahlkwist, 2019). Uppnår man ett tryggt och gott klassrumsklimat gynnas både den sociala-, fysiska- och pedagogiska miljön. Som lärare skulle man kunna arbete mot detta mål genom att använda tillgänglighetsmodellen som en checklista för att upptäcka brister och därefter anpassa undervisningen utifrån innehållet i verktyget (SPSM, 2020).
Ett viktigt begrepp i värderingsverktyget är delaktighet, vilket är en förutsättning för lärande. Delaktighet innefattar enligt SPSM (2018a) tillgänglighet, tillhörighet,
engagemang, samhandling, autonomi och erkännande. Resultatet i denna studie visar på en upplevelse av brister kring alla dessa punkter. I tillgänglighet då alternativa
livsmedel vid flertalet tillfällen saknats och i känslan av tillhörighet då eleverna känt sig annorlunda eller utanför. I engagemang från lärare när det gäller att införskaffa
alternativ och handleda och i samhandling med de andra eleverna då de inte alltid kunnat göra samma praktiska uppgifter. I autonomi då eleverna inte kunnat vara oberoende och självstyrande då de behövt fråga läraren om alternativ och gruppen om anpassning samt i erkännande då alla elever (och en del lärare) inte har haft kunskap och förståelse för allvaret med vissa födoämnesöverkänsligheter.
Varje lärare måste kontinuerligt arbeta för att alla elever ska känna delaktighet, inte enbart ur ett lärandeperspektiv utan även ur ett psykosocialt perspektiv (SPSM, 2018a).
Elever spenderar många timmar av sin vakna tid i skolan och har rätt att känna glädje och trygghet (SPSM, 2018b). Trots en del berättelser om känslor av utanförskap, ifrågasättande och nedlåtande kommentarer, okunskap hos lärare och andra elever samt mycket eget ansvar svarade alla elever i denna studie att ämnet var uppskattat och att deras upplevelse av undervisningen i huvudsak var positiv. De fick arbeta praktiskt med sina klasskamrater och provsmaka det som tillagats och klasskamraterna samt lärarna var för det mesta förstående. Det betyder att det finns goda förutsättningar att öka tillgängligheten och delaktigheten för elever med födoämnesöverkänslighet genom enkla åtgärder. Dessa åtgärder skulle kunna vara att se till att det alltid finns alternativa livsmedel i klassrummet, att inte gruppera ihop alla elever med FÄÖ i köksgrupper och att undervisa om FÄÖ i klassrummet.
5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Trovärdighet
För att samla in material till denna studie användes intervjuer med elever som gick i grundskolan eller på gymnasiet och hade eller hade haft någon
födoämnesöverkänslighet när de undervisats i hem- och konsumentkunskap. Detta var av stor betydelse för att kunna samla in relevant data i förhållande till studiens syfte.
Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer då syftet var att undersöka elevernas upplevelser av undervisningen. Till skillnad från enkäter där det kan vara svårt att upptäcka och identifiera egenskaper och uppfattningar om någon företeelse var denna metod bättre lämpad för att besvara studiens syfte (Patel & Davidson, 2019).
Andra fördelar med intervjuerna var att det fanns möjlighet att förtydliga frågor vid eventuella tveksamheter, ställa följdfrågor och eleven fick möjlighet att uttrycka sig med egna ord.
Analysen av det insamlade materialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys vilket är lämpligt för kvalitativa intervjuer, detta då materialet på ett metodiskt sätt kunde
förkortas ned och på så vis leda fram till det manifesta innehållet (Graneheim &
Lundman, 2003). All framträdande data från intervjuerna placerades under ömsesidigt uteslutande subkategorier, vilka finns bifogade som Bilaga 6 för transparens i
arbetet. Trots denna transparens finns alltid en viss grad av tolkningar med vid
kvalitativa studier och bearbetning av texter vilket kan påverka resultatet (Graneheim &
Lundman, 2003). Detta är dock nödvändigt för att även kunna belysa det latenta innehållet från intervjuerna.
För att inte påverka eller leda eleverna mot ett visst håll under intervjuerna fick egna erfarenheter och förkunskaper försöka bortses från och ett neutralt förhållningssätt tas i anspråk (Patel & Davidson, 2019). Förkunskaperna kan dock ses som en tillgång vid analysarbetet då det gav en ökad förståelse för elevernas berättelser kring utmaningar och deras upplevelser av att ha någon form av födoämnesöverkänslighet i hem- och konsumentkunskapsundervisningen.
5.2.2 Pålitlighet
Intentionen var från början att genomföra sex-åtta intervjuer men då fyra tillfrågade elever tackade nej till deltagande skickades ytterligare en förfrågan ut. Det resulterade i fem intervjuer men med en mängd data som ändå ansågs tillräcklig i relation till
intentionen. På grund av sjukdom kunde en av intervjuerna inte genomföras fysiskt och fick istället ske digitalt via Zoom. Detta behöver dock inte ha påverkat kvaliteten på intervjun negativt. Det innebar istället dubbel ljudinspelning och då kamera användes kunde även ansiktsuttryck och kroppsspråk förstärka det som sas likt vid de andra intervjuerna. Alla intervjuer spelades in med hjälp av ljudupptagning på en mobiltelefon och den digitala intervjun även via Zooms inspelningsfunktion.
Intervjuguiden med frågeformulär skapades utifrån Patel och Davidsons riktlinjer (2019). Goda förkunskaper för det område som studerades kan ha påverkat valet av frågorna i frågeformuläret, detta anses dock vara en styrka då det avgränsade området och förhoppningsvis bidrog till att intervjuerna riktades mot avsett fokus.
5.2.3 Överförbarhet
Då denna studie enbart innefattade intervjuer med fem elever i norra Sverige kan inga generella slutsatser dras utifrån dessa resultat. Likheterna mellan denna studies resultat och tidigare forskning ger dock stöd för att resultaten har en viss grad av överförbarhet.
Detta då upplevelser av utanförskap och en känsla av att vara annorlunda framkommit både i denna studie och i tidigare forskning (se exempelvis Jacobsson et al., 2012) och således kan antas gälla fler elever med födoämnesöverkänslighet i svensk grundskola.
5.3 Ämnesdidaktiska implikationer
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska skolan ta hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar och för att kunskap ska kunna utvecklas ska alla elever få det stöd de behöver. För att eleverna ska kunna nå utbildningens mål ska stödet ges med de hjälpmedel som behövs, i tillgängliga lokaler. Det är skolans uppdrag att erbjuda tillgänglig lärmiljö för alla elever och elevers funktionella olikheter bör ses som en tillgång och inte ett hinder i klassrummet (SPSM, 2018b).
Som tidigare nämnts visar forskning på att ungdomar med födoämnesöverkänslighet upplever ett utanförskap och stigmatisering (Olsson et al., 2009; Kautto et al., 2017;
Dupuis et al., 2020). Elevers matval påverkas i hög grad av hur de uppfattar normer och känner tillhörighet med andra och en specialkost kan strida mot eventuella normer och värderingar (Stead et al., 2011). Resultat från denna studie stärker bilden av att elevers matval påverkas av känslan av tillhörighet i gruppen samt att specialkost i hem- och konsumentkunskap strider mot en del normer och värderingar som förekommer i klassrummet. Resultat som att elever valde att “bara smaka lite” då anpassningar inte gjorts i undervisningen förstärker bilden av tidigare forskning om att eventuella hälsoproblem som kan uppkomma utifrån olika matval ofta ignoreras av ungdomar på grund av grupptryck (Way & Nitzke, 1981). Elever med födoämnesöverkänslighet upplever sig även ha ett känslomässigt ansvar vid matsituationer och avstår därför ibland från att äta för att inte vara till besvär (Kautto et al., 2017). Detta framkom även i denna studie då elever vid brist på alternativ eller vid motstånd till anpassning valde att inte äta för att inte känna sig till besvär. Då upplevda problem enligt eleverna i denna studie till stor del sågs bero på okunskap är det viktigt att arbeta med och förmedla kunskap kring födoämnesöverkänsligheter i klassrummet, särskilt då livsmedel är en stor del av ämnet. Detta kräver förståelse, engagemang och kunskap hos läraren men är av högsta vikt för att minska risken för eventuella hälsoproblem och ett upplevt
utanförskap i hem- och konsumentkunskap.
Tidigare forskning har visat att elever med födoämnesöverkänslighet upplevt sig
exkluderade från undervisningen då de inte kunnat närvara fysiskt på grund av sin FÄÖ (Dupuis et al., 2020). Detta framkom även i denna studie då en elev blivit utesluten på grund av luftburen allergi. När sådant händer i undervisningen kan det förstärka känslan av utanförskap och för att inte uppleva sig vara till besvär accepterar eleven det. Detta kan i sin tur påverka lärandet negativt då delaktighet är en viktig del i främjat lärande (Skolinspektionen, 2018). Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla de förmågor som ämnet kräver och har rätt att få det stöd de behöver för att nå utbildningens mål (SFS 2010:800). Det innebär att lärare behöver vara medvetna om eventuella konsekvenser för elevers lärande och utveckling och hur deras agerande kan stärka eventuella normer och värderingar i klassrummet. Lärare behöver ha kunskaper kring födoämnesöverkänslighet och anpassa undervisningen utifrån de behov som finns, med de hjälpmedel som behövs. Ramfaktorer lärare inte kan anpassa själva, så som kökens utformning och ämnets ekonomi, behöver ses över av rektorer och skolchefer. Lärare skulle dock indirekt kunna få till en förändring kring dessa genom att upplysa rektorer och skolchefer om vad för anpassningar som behöver göras för att undervisningen i ämnet ska bli inkluderande för alla elever.
6. SLUTSATS
Resultat från denna studie visar att eleverna med födoämnesöverkänslighet önskade mer engagemang från lärarna och att det alltid skulle finnas alternativ till de som behöver.
Eleverna hade vid flertalet tillfällen blivit uteslutna från undervisningen på grund av deras födoämnesöverkänslighet. Det kunde handla om brist på alternativ, motstånd till anpassning från klasskamrater eller på grund av ramfaktorer som klassrummets utformning vid luftburen allergi. Eleverna upplevde en stor okunskap kring
födoämnesöverkänslighet bland både lärare och andra elever, vilket de antog vara skäl till de nedlåtande kommentarer och motstånd till anpassning som kunde förekomma.
Det upplevda utanförskapet riskerar att i längden få konsekvenser för elevernas lärande.
Den sociala miljön, hur väl delaktighet och gemenskap mellan elever och lärare fungerar utifrån allas lika värde, är enligt tillgänglighetsmodellen viktig för främjat lärande.
Genom ökade kunskaper hos lärarna skulle upplevelsen av utanförskap hos elever med någon form av födoämnesöverkänslighet kunna minskas. Alla elever har rätt till utbildning och eventuellt stöd utifrån sina behov. Då ämnet hem- och
konsumentkunskap ofta uppskattas av elever, även de med någon form av födoämnesöverkänslighet, betyder det att det finns goda förutsättningar att öka tillgängligheten och delaktigheten för alla elever genom de enkla åtgärder som beskrivits i resultatdiskussionen.
7. REFERENSER
Backman, D., Haddad, E., Lee, J., Johnston, P., & Hodgkin, G.
(2002). Psychosocial predictors of healthful dieatary behavior in adolescents. Society fo r nutrition education, 34(4), 184-193.
Berdanier, C. D. (2017). Food sensitivity versus food allergy. Nutrition Today, 52(4), 174-178. Doi:10.1097/NT.0000000000000222
Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet - situationsanpassat ledarskap och strukturerad undervisning. Stockholm: Liber AB.
Dupuis, R., Whiteman Kinsey, E., M Spergel, J., Brown-Whitehorn, T., Graves, A., Samuelson, K., Epstein, C., Molen, C., & C Cannuscio, C.
(2020). Food allergy management at school. Journal of School Health, 90(5), 395- 406. Doi: 10.1111/josh.12885
Gillies, R. M. (2003). Structuring cooperative group work in classrooms. International Journal of Educational Research, 39(1-2), 35-49. Doi: 10.1016/S0883-0355(03)00072- 7
Graneheim, U.H., & Lundman, B.
(2003). Qualitative content analysis in nursing reserach: concepts, procedures and meas ures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet (s. 13-32). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Gunnarsson, R. (2020). Urvalsstrategier och datainsamling.
från https://infovoice.se/urvalsstrategier-och-datainsamling/
Imsen, G. (1999). Lärarens värld - Introduktion till allmän didaktik. Lund:
Studentlitteratur AB.
Jacobsson, L., Hallert, C., Milberg, A., & Friedrichsen, M. (2012). Coeliac disease – women's experiences in everyday life. Journal of Clinical Nursing, 21, 3442- 3450. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04279.x
Kautto, E., Olssom, C., Ivarsson, A., Lyon, P., Hörnell, A., & Alex, L.
(2017). Living with celiac disease: Norms of femininity and
the complications of everyday life. International Journal of Celiac Disease, 5(3), 115- 124. Doi: 10.12691/ijcd-5-3-4.
Lindblom, C., Erixon Arrema, I., Bohm, I., & Hörnell, A. (2016). Group work in Home and Consumer Studies. International Journal of Home Economics, 9(1), 35-53. ISSN:
1999-561X
Livsmedelsverket. (2018). Fakta om offentliga måltider 2018 (25). Livsmedelsverket.
2018-fakta-om-offentliga-maltider-2018.pdf
Moberg, E., Dahlin, B-M., & Bertoft, J. (2021). Tredubbla tiden för hkk i skolan.
Läraren.se. https://www.lararen.se/praktisk-estetiska-amnen/debatt/debatt-ge-hkk- minst-tre-ganger-sa-mycket-undervisningstid
Olsson, C., Lyon, P., Hörnell, A., Ivarsson, A., & Mattsson Sydner, Y.
(2009). Food that makes you different: the
stigma experienced by adolescents with celiac disease. Qualitative Health Research, 19(7), 976-984. Doi: 10.1177./1049732309338722
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (5:2). Studentlitteratur AB. ISBN: 978-91- 44-12605-0
Rydén, P., & Hagfors, L. (2011). Diet cost, diet quality and socio-
economic position: how are they related and what contributes to differences in diet costs?. Public Health Nutrition, 14(9), 1680-1692. Doi:
10.1017/S1368980010003642
Salvy, S-J., Elmo, A., Nitecki, L., Kluczynski, M., & Roemmich, J.
(2011). Influence of parents and friends on children’s and adolescents’ food intake and f ood selection. American Society for Nutrition, 93, 87-92. Doi: 10.3945/ajcn.110.002097 Satherley, R-M., Howard, R., & Higgs, S. (2016).
The prevalence and predictors of disordered eating in women with coeliac disease. Appe tite, 107, 260-267. Doi: https://doi.org/10.1016/j.appet.2016.07.038
Skolinspektionen. (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen (400-2016-11440). Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter- statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/att-skapa-forutsattningar-for-
delaktighet-i-undervisningen/
Skollag (SFS 2010:800). Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K2 Skolverket. (2011). Kursplan - Hem- och konsumentkunskap. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2017). Värderingsverktyget - Pålitligt stöd för att skapa tillgänglig lärmiljö. Lika värde, 2(3). ISSN: 1652-3466
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018a). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan (978-91-28-15312-6). Kalmar: Lenanders Grafiska AB.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018b). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – Handledning. ISBN: 978-91-00697-
2. https://webbutiken.spsm.se/handledning-till-varderingsverktyg-for-tillganglig- utbildning/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Tillgänglighetsmodell.
SPSM.se. https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/tillganglighetsmodell/
Stead, M., McDermott, L., MacKintosh, A M., & Adamson, A.
(2011). Why healthy eating is bad
for young people’s health: Identity, belonging and food. Social Science & Medicine, 72(7), 1131-1139. Doi: 10.1016/j.socscimed.2010.12.029
Way, W., & Nitzke, S. (1981). Techniques for
meeting nutrion education needs. Home Economics Education Association, 8- 11. https://eric-ed-gov.proxy.ub.umu.se/?id=ED207720
Wolfram, T. (09.09.21). The controversial conundrum of food sensitivities. Food &
Nutrition. https://foodandnutrition.org/july-august-2017/the-controversial-conundrum- of-food-sensitivities/
Bilaga 1 (1/1)
Informationsbrev och förfrågan om deltagande
Mitt namn är Lina Norberg och jag skriver denna höst ett examensarbete inom hem- och konsumentkunskap med inriktning på ämnesdidaktik. Studien jag kommer att genomföra syftar till att öka kunskapen om hur elever med födoämnesöverkänslighet upplever undervisningen i hem- och konsumentkunskap i relation till inkludering.
I studien kommer jag att göra intervjuer med elever som har någon form av
födoämnesöverkänslighet. Intervjuerna kommer att ta cirka 20 minuter och ljud spelas in för att komma ihåg allt vi pratar om till den fortsatta analysen.
Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag fått kännedom om födoämnesöverkänsligheter på skolan och därför kontaktar jag nu dig.
Tanken är att vi gemensamt kommer överens om tid och plats för intervjun (förslagsvis på skolan under skoltid, under v.40-41). Jag kommer att spela in intervjuerna för att sedan kunna transkribera dessa och analysera materialet. Uppgifterna och insamlat material från
intervjuerna kommer under hela studiens gång enbart att behandlas och bearbetas av mig, Lina. Intervjun och utskriften av den kommer att behandlas konfidentiellt och i den färdiga uppsatsen kommer varken ditt namn, din klass, skola eller hemkommun att kunna identifieras.
Efter avslutat arbete med studien kommer alla inspelningar att raderas. Förhoppningen är att rapporten är färdig och publicerad på Umeå Universitets hemsida i slutet av januari 2022.
Deltagandet vid intervjun är frivilligt och du som respondent får avbryta din medverkan när du vill, även efter genomförd intervju. Är det någon fråga du som respondent inte vill svara på är det okej att hoppa över den. Umeå Universitet är personuppgiftsansvarig och enligt
personuppgiftslagen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig samt få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter. Rätten till radering och till begränsning av behandling av personuppgifter gäller dock inte när uppgifterna är nödvändiga för den aktuella forskningen.
Om något av detta skulle bli aktuellt för dig, vänligen kontakta mig, se kontaktuppgifter nedan.
Tack för att du tagit dig tid att läsa detta, jag återkommer via telefon i slutet av veckan.
Har du några frågor innan dess är du välkommen att kontakta mig:
mail: linanorberg@live.com / telefon: 0738-350350
Bilaga 2 (1/1)
Samtycke till att delta i studien
Jag har fått muntlig och/eller skriftlig information om
studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.
Jag samtycker till att delta i studien: Upplevelser av undervisning i hem- och konsumentkunskap bland personer
med födoämnesöverkänslighet i relation till inkludering
Jag samtycker till att mitt bidrag genom intervjun behandlas och bearbetas av Lina Norberg under studiens gång och att inspelat material sedan raderas
Plats och datum Underskrift (elev)
Namnförtydligande (elev)
Plats och datum Underskrift (vårdnadshavare)
Namnförtydligande (vårdnadshavare)
Bilaga 3 (1/1)
Informationsbrev till vårdnadshavare
Hej!
Lina Norberg heter jag och jag skriver just nu ett examensarbete inom hem- och
konsumentkunskap med inriktning mot ämnesdidaktik. Jag planerar att genomföra en studie där jag intervjuar elever med någon form av födoämnesöverkänslighet i relation till
inkludering i ämnet hem- och konsumentkunskap.
Ditt barn får i detta kuvert information och en förfrågan om att delta då hen uppfyller kriterierna för studien. Då hen är under 15 år krävs dock vårdnadshavares underskrift för deltagande (samtyckesblankett finns bifogat). Läs gärna igenom informationsbrevet
tillsammans med ditt barn, jag återkommer via telefon i slutet av veckan. Har ni frågor innan dess är ni välkomna att kontakta mig,
Lina Norberg,
Linanorberg@live.com 0738-350350
