• No results found

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "TBMT41-Projekt i medicinsk teknik"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

Sändlista Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld

Håkan Örman Göran Salerud Göran Salerud

Kurskod

TBMT41

Examinator

Göran Salerud

Kursen gavs Årskurs 3 Termin VT Period 1 och 2 Kursens delar

Föreläsningar

Lektioner Laborationer Projekt

Tentamina

Inlämningsuppgifter Seminarier

Annat

Ansvarig sektion Y-sektionen

Program

MED

Antal studenter som deltagit i utvärderingen

6

Totalt antal studenter på kursen

20

(2)

Utvärderingen är genomförd av

Louise Bäckström, student Jonathan Månsson, student Göran Salerud, IMT Simon Karlsson, SNY

Ansvarig studienämndsordförande

Jonas Hartman

Sammanfattning och återkoppling från tidigare år

Sammanfattning av tidigare års utvärderingar där åsikter och förändringsförslag nämns.

Återkoppling under kursen från examinatorn angående föregående års utvärdering.

Under föregående års utvärdering togs följaden upp: Överlag är både studenter och examinator nöjda med kursen. Det som skulle kunna bli bättre till nästa år är tydligare och bättre kommunikation mellan examinator, kunder och studenter då en del upplever sig ha fått olika information om bl.a. tidsbudgeten.

Sammanfattning av utvärderingen

Sammanfattning av det viktigaste som tas upp i utvärderingen tillsammans med förbättringsförslag.

Studenterna har stort sett varit mycket nöjda med kursen. De problem som tagits upp är att spridningen av information inte varit tillräcklig samt att

gruppindelningen till projekten kunde gått till på ett smidigare och bättre sätt.

Utvärderingens genomförande

En utförlig sammanfattning av de olika processerna i utvärderingens genomförande.

Klassrepresentanterna samlade sin klass för ett utvärderingstillfälle där frågorna i diskussionsunderlaget togs upp. SNY kunde hjälpa till för att bokaen sal för detta tillfälle i förväg.

Därefter hölls ett möte mellan de två klassrepresentanterna och examinatorn där en SNY-representant var närvarande och protokollförde. Representanten från SNY skrev sedan utvärderingen enligt gällande utvärderingsmall och utkastet kontrollerades först av de nämnda klassrepresentanterna och sedan av examinatorn innan utvärderingen var färdigställd.

(3)

Kursens innehåll jämfört med studiehandboken

Jämförelse av studiehandbokens mål, förkunskapskrav, organisation, kursinnehåll, kurslitteratur och examination mot kursens genomförande.

Det fanns tveksamheter angående om det individuella arbetet skulle räknas in under samma timmar som resterande projektarbete. Timfördelningen i

studiehandboken kändes något missvisande. Examinatorn förklarar att timmarna som fördelas på momenten räknas ut på ett visst sätt och samma problem finns säkerligen i andra kurser också, det är inget examinatorn kan göra något åt.

I övrigt ansåg studenterna att innehållet överensstämde med studiehandboken.

Kursen i utbildningen

Kursens relevans i utbildningen och hur kursens innehåll står i relation till

programmålen. Kursens placering i programmet samt arbetsbelastningen i förhållande till poäng.

Kursen ansågs som relevant och välplacerad i utbildningen och

arbetsbelastningen var rimlig. De tre projekten var olika och kunde vara något nischade, vilket inte var något problem och alla projekt var relevanta för utbildningen.

Kursens organisation

Kursens upplägg och de olika momentens relation till kursens mål. Kommunikation mellan studenter och lärarlaget, samt hur studenterna har uppfattat kommunikationen mellan kursens lärare samt andra involverade lärare.

Studenterna upplevde att informationsspridningen ibland var mindre bra då vissa dokument blev tillgängliga sent. De ansåg också att kursen kändes något

oplanerad vid kursstart då exempelvis schemat inte var lagt än. Studenterna föreslår att alla dokument ska finnas tillgängliga direkt vid kursstart.

Examinatorn meddelar att dokumenten inte var uppdaterade då schemadatum ej var planerade vid kursstart men att alla dokument som tillhör kursen var

tillgängliga. Sen finns dokument som är dynamiska som ej kan vara klara innan gruppen startat sitt arbete. Han förklarar också att de dokument som lades upp var tänkta som stöddokument och inget som egentligen måste finnas med i kursen.

Vid valet av projekt fick studenterna välja på stående fot och fick inte riktigt tänka igenom beslutet. Dessutom valdes projekten framför kunderna vilket inte var uppskattat. Eftersom det inte gick att göra en fördelning där alla studenter var nöjda fick examinatorn efter eget omdöme göra en indelning. Studenterna

(4)

nästa kurstillfälle för att slippa den långa diskussionen som nu blev i onödan.

Examinatorn förstår problemet och har en plan för gruppindelningen till nästa läsår.

Studenterna hade också föredragit om examinationerna för etik och språk låg i de första veckorna av kursen, för att minska krockar med övrigt projektarbete.

De upplevde också att det var ett dåligt intresse på etikföreläsningarn, även om de var bra enligt studenterna. Förslaget är att istället ha en intensivare period i början, kanske en "etik-vecka".

Examinatorn håller med om att det var dåligt intresse på etikföreläsningarna och är positiv till förslaget att koncentrera i början av kursen.

Kommuniktionen mellan studenter och lärare har fungerat olika bra i olika projekt. Projektgruppen från IFM var mycket nöjda med kommunikationen med handledare. Studenter från projektet vid IMT upplevde att denna kontakt var bristfällig. Examinatorn meddelar att en handledare har haft svårt att få tiden att gå ihop. Han förklarar också att det är svårt att få tag på lärare med CDIO- kompetens vilket gör att de som jobbar med CDIO-kurser kan få för mycket att göra. Dessutom innehåller projekten kund, handledare och experter och det är svårt att bilda sig en uppfattning om vad som skiljer grupperna åt. Också förväntningarna på de olika rollerna varierar nog mellan grupperna och projektets art. Laborativt arbete kräver nästan hand i hand-ledning vilket de andra projekten inte gör.

Föreläsningar

Sammanfattning av föreläsningarna gällande innehåll, struktur, föreläsarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag.

Introföreläsningen ansågs vara rörig och studenterna hann inte smälta all information tillräckligt för att kunna välja projekt. Studenterna föreslår att examinatorn skickar ut ett mejl i förväg med informationen. Examinatorn förstår och kan skicka ut ett mejl men påpekar också att informationen hela tiden har funnits tillgänglig på hemsidan.

Föreläsningarna i etik uppskattades av studenterna och föreläsaren var intressant och anpassade innehållet på ett bra sätt.

Under kursen gavs föreläsningar i hur man skriver akademiska rapporter,

"academic writing", och dessa upplevdes som onödiga av studenterna och föreslår en komprimerad föreläsning, vilket de tror skulle vara mer än nog för kursen. Examinatorn tror att det finns ett behov av att diskutera hur ett kandidatarbete skrivs och påpekar att huvudmålet med föreläsningarna inte var mindre stavfel och kosmetika.

(5)

Lektioner

Sammanfattning av lektionerna gällande innehåll, struktur, lektionshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag.

Kursen hade ingen lektion.

Laborationer

Sammanfattning av laborationerna gällande innehåll, struktur, laborationshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag.

Kursen hade ingen laboration.

Projekt

Sammanfattning av projektet gällande innehåll, struktur, handledarnas delaktighet, tidsplanering och förbättringsförslag.

Projektet hos IFM var bra och roligt då det var praktiskt ansåg studenterna. De övriga två projekten innehöll istället mycket programmering.

Examinatorn förklarar att de inte är några programmeringsprojekt men förstår varför studenterna kan uppleva det, dock handlar det till viss del om vad man gör det till. Projekten är inte tänkta att vara programmeringsprojekt.

På schemat fanns experthjälp inbokad där hjälp från handledare skulle finnas tillgänglig. Studenterna upplevde inte att alla handledare hade fått denna information och kände att en del tid inte utnyttjades.

Examinatorn förklarar att tiden är tänkt för handledarhjälp, dock är den schemalagda tiden ett förslag på när hjälpen kan fås och varje projektgrupp kan helt på egen hand bestämma med sin handledare tider som passar. Examinatorn förklarar också att handledning i ett projekt innebär stöd i projektprocessen och inte lösande av projektets uppdrag. Experthjälp är resurser som projektgruppen allokerar och måste identifieras av gruppen inte tryckas på.

Övriga kursmoment

Sammanfattning av övriga kursmoments innehåll, struktur, tidsplanering och förbättringsförslag.

I kursen gavs några seminarier i ämnena etik och akademisk rapportskrivning vilka upplevdes vara relevanta.

Litteratur

(6)

mallar för exempelvis teknisk dokumentation fanns tillgängligt. Examinatorn menar att det inte ska behövas.

Examination

Examinationens utformning, relevans, nivå och koppling till kursinnehållet.

Studenterna tyckte det var svårt att uppskatta vad som krävdes för att bli godkänd i kursen och klarare direktiv önskas. Examinatorn förklarar att projektets examination avgörs av kunden och att det är på detta sätt som ett kandidatarbete utförs.

Feedback under kursens moment

Återkoppling på studenternas insatser under olika moment och dess inverkan på studenternas framtida prestationer.

De studenter som skrev sitt självständiga arbete på svenska upplevde att den feedback som gavs av språkläraren var tillräcklig, även om läraren skulle behövt längre tid för att göra ett grundligare arbete då enkla stavfel missades. Studenter som skrev på engelska hade önskat utförligare feedback på rapporten.

Som tidigare nämnts menar examinatorn att huvudmålet med feedbacken var ett stöd i hur man skriver akademiska rapporter och därav inte mindre grammatiska fel. Examinatorn påpekar också att många grupper inte utnyttjade möjligheten att lämna in sitt material.

Problem med Lisam uppkom på inlämningsdagen vilken studenterna förstår är ett problem som examinatorn inte kan påverka.

Studiemiljö

Åsikter gällande studieplatser, schemaläggning, ventilation och sittplatser under kursens olika moment.

Studenterna upplevde att ventilationen var dålig i salarna på IMT. Detta är påpekande är åtekommande från studenterna meddelar examinatorn. Han förklarar också att hyresvärden under de senaste 5 åren har investerat mer än 10 miljoner kronor på miljö och luftförbättrande åtgärder. Institutionens personal är i så fall de mest utsatta eftersom det är deras arbetsplats.

Samläsning

Åsikter om huruvida alla studenter, oavsett programtillhörighet, har haft samma möjlighet att tillgodogöra sig innehållet i kursen samt hur samläsning med studenter från andra program har påverkat kursen i sin helhet.

(7)

Det var ingen samläsning i kursen.

Lika villkor

Åsikter om huruvida alla studenter har behandlats lika under de olika kursmomenten.

Inget att påpeka.

Studenternas övriga kommentarer

Tidsåtgången var lite skev mellan projekten, men det var inget som utgjorde något problem.

Examinatorns övriga kommentarer

Kursen har fungerat bra enligt examinatorn.

References

Related documents

En förutsättning för att ett projekt skall få bidrag är att det relativt snabbt ger resultat och kommer trafikanterna till godo. Fonden kan även, med särskilt beslut, ge medel

En förutsättning för att ett projekt skall få bidrag är att det relativt snabbt ger resultat och kommer trafikanterna till godo.. Fonden kan även, med särskilt beslut, ge medel

Den snabba spridningen av nya  elfordon, särskilt elsparkcyklar, har fått en tillströmning av nya förare i trafiken och för många kan det  vara svårt att veta vilka regler

Det institut – Kubas nationella institut för tropisk medicin Pedro Kourí (IPK) – som ansvarar för de tre laboratorierna i Havanna, Santa Clara och Santiago de Cuba, svarar

Därefter gjordes inbromsning med ett väjningsmoment.  För att få ett överraskningsmoment så fick förarna åt vilket håll de skulle väja först när de hade

Tre av olyckorna var upphinnandeolyckor mellan motorfordon, där ett av fordonen stannat för att släppa fram fotgängare eller cyklist på passagen.. Dessa hade alla

• Av allvarligt skadade cyklister härleds cirka 80 procent till singelolyckor, följt av cirka 10 procent för olycka i konflikt med motorfordon respektive 10 procent för olycka

För att få ett så jämförbart och rättvist resultat som möjligt har alla fordon i bägge färdriktningarna använts från Vadavägen i Karby (tabell 20) och Flyghamnsvägen i Täby