• No results found

Systematiskt förbättringsarbete med en värdegrund inom äldreomsorgen i Alingsås kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Systematiskt förbättringsarbete med en värdegrund inom äldreomsorgen i Alingsås kommun"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten Institutionen för socialt arbete

Handlingsplan

Systematiskt förbättringsarbete med en värdegrund inom äldreomsorgen i

Alingsås kommun

2012-05-15

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning...3

2. Styrdokument för äldreomsorgen i Alingsås kommun …...4

3. Förbättringsområden...5

4. Förändringsprocess …...6

5. Uppföljning, utvärdering och evidensbaserad praktik …...8

6. Avslutande diskussion och analys...9

7. Referenser...10

2

(3)

1. Inledning

Bakgrund

Den 1 januari 2011 trädde två nya bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, i kraft. I 5 kap. 4 § SoL införs en bestämmelse om en nationell värdegrund för

äldreomsorgen. Den säger att äldreomsorgen ska vara inriktad på att äldre personer ska få leva värdiga liv och känna välbefinnande. I 5 kap. 5 § SoL införs en bestämmelse som tydliggör den äldre personens ökade möjligheter till inflytande vid genomförandet av insatserna.

Värdegrunden omfattar offentligt och enskilt driven verksamhet, individuellt beslutade insatser och allmänt inriktade insatser samt handläggning och utförande av insatser.

På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen mottagit flera uppdrag med ursprung i propositionen ”Värdigt liv i äldreomsorgen”. Uppdragen syftar till att den nationella värdegrunden ska förankras och börja tillämpas inom äldreomsorgen. Gemensamt för alla uppdrag är att de ska öka förutsättningarna för att äldre personer ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande inom äldreomsorgen.

Högskoleutbildningen ”Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen” är en del i denna satsning. Slutuppgiften på utbildningen innebär att studenterna ska ta fram en handlingsplan för implementering och utvecklingen av den nationella värdegrunden på den egna arbetsplatsen. Arbetet ska innebära ett systematiskt förbättringsarbete.

Men vad är då värdigt liv och välbefinnande? Den officiella tolkningen av begreppen lyder som följer:

Värdighet

Rätt till privatliv och kroppslig integritet Självbestämmande

Delaktighet Individanpassning Insatser av god kvalitet

Gott bemötande av den äldre och dennes närstående Välbefinnande

Trygghet Meningsfullhet

Syfte

Syftet med den nationella värdegrunden är att tydliggöra de etiska värden och normer som bör vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen. Den äldre personen ska kunna behålla sin identitet och personlighet, vilket innebär dels ett värdigt liv dels att känna välbefinnande.

(4)

2. Styrdokument för äldreomsorgen i Alingsås kommun

Verksamheterna inom äldreomsorgen styrs av både nationella lagar och lokala politiska mål.

Förutom att äldreomsorgens verksamhet har att rätta sig efter SoL, arbetar verksamheten också efter att uppfylla de kvalitetsmål som vård- och äldreomsorgsnämnden lokalt har antagit.

Kvalitetsmål

Vård- och äldreomsorgsnämnden antog 2011 nio kvalitetsmål för verksamheten.

Målen bygger på den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och innehåller

kvalitetsbeskrivningar som förklarar innebörden i respektive mål samt vad som menas med god kvalitet inom äldreomsorgen i Alingsås kommun. Kvalitetsmålen anger vad som skall uppnås. Varje verksamhet, kommunal som enskild, skall beskriva hur man arbetar för att uppfylla de satta målen. Här presenteras kvalitetsmålen i en kortversion.

1 God vård och omsorg

Stödet till vårdtagaren skall präglas av en helhetssyn på individen som inbegriper sociala, medicinska och rehabiliterande insatser.

2 Trygghet och kontinuitet

Vårdtagarna skall känna sig trygga i sin bostad och med de insatser som ges av personalen. Insatserna skall ges med god person- och vårdkontinuitet.

3 Inflytande, valfrihet och individuell anpassning

Vårdtagaren skall utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att själv bestämma över sitt dagliga liv. Innehåll och utförande av service och omvårdnad skall vara väl anpassade till varje individs behov och förutsättningar. Valfrihet innebär exempelvis att vårdtagaren skall kunna påverka genomförandet av insatserna, eller att vårdtagaren skall kunna bo kvar i sin bostad så långt det är möjligt.

4 Tillgänglighet

Äldreomsorgen skall präglas av god tillgänglighet i de insatser som ges och hos den

personal som ger insatserna. Äldreomsorgen skall verka för att den fysiska miljön utformas så att den stödjer ett självständigt och oberoende liv. Äldreomsorgen skall utformas med hänsyn till vårdtagare med olika språk och ursprung.

5 Personalens kompetens och bemötande

Vårdtagaren skall vara nöjd med hur insatserna utförs och med personalens bemötande.

Arbetsmetoder och tillvägagångssätt skall präglas av inlevelseförmåga och respekt för individen.

6 Information och kommunikation

Vårdtagaren, och vid behov även dennes närstående, skall ges information om rättigheter, möjliga insatser och förändringar på ett enkelt och lättförståeligt sätt.

7 Aktivering och gemenskap

Vårdtagaren skall ges möjlighet till social gemenskap, delaktighet och aktiviteter efter individuella förutsättningar och behov.

4

(5)

8 God kost

Äldreomsorgens kostverksamhet skall servera god, allsidig och näringsriktig kost på tider som passar äldre människor och i en trevlig måltidsmiljö som stimulerar till god aptit.

9 Stöd till närstående

Äldreomsorgen skall med olika metoder och resurser verka för att närstående till vårdtagare ges praktiskt och psykosocialt stöd samt tydlig allmän och individuell information.

Kvalitetsmålen ska såväl kommunal som enskild verksamhet uppnå redan i dag. Att arbete i den riktningen görs, följs upp årligen på enhetsnivå av förvaltningen.

Strategi för framtidens äldreomsorg

Strategi för framtidens äldreomsorg är ett visionsdokument som togs fram under 2011 i samverkan med ett flertal intressentgrupper. Dokumentet visar på de utmaningar som äldreomsorgen står inför fram till 2025. Dokumentet anger fem målbilder med tillhörande utvecklingsområden. Dessa visar mer konkret på vad som behöver förbättras. Målbilderna är: Att bo tryggt, Stöd för ett gott åldrande, I gemenskap med andra, I den äldres tjänst och Personalen – vägen till god kvalitet.

3. Förbättringsområden

Om kvalitetsmålen anger vad vi ska nå redan idag pekar dokumentet Framtidens äldreomsorg ut riktningen för vart vi ska. De angivna utvecklingsområdena är resultatet av det arbete som kommit fram i mertalet av intressentgrupperna. Valfrihet, delaktighet och individanpassning är tre indikatorer som den politiska nämnden har bestämt att förvaltningen ska utveckla.

I allt vi gör försöker vi uppnå största effekt för omsorgstagaren. Det fokuset kommer vi ha även i värdegrundsarbetet. I den närmsta framtiden ser vi en maktförskjutning från

organisatorisk nivå till individuell nivå, dvs den enskildes ska få alltmer inflytande över sin egen omsorg och vardag.

I dokumentet framtidens äldreomsorg i Alingsås identifieras ett stort utvecklingsområden.

Här tar jag upp de som i högst grad överensstämmer med värdena i den nationella värdegrunden. I Alingsås ska vi utveckla:

• Självbestämmandet i hjälp och stöd

• Informationen för att tydliggöra vilken hjälp man kan få och vad man kan förvänta sig

• Öka valfriheten inom olika områden, tex boende

• Bemötandefrågor

Dessutom bör vi i samband med att värdegrunden implementeras:

• Göra en översyn av kvalitetsmålen så att de överensstämmer med den nationella värdegrunden.

(6)

4. Förändringsprocessen

En handlingsplan är en konkret, operativ plan som ska styra ett arbete. Den är uppbyggd kring olika åtgärder som tillsammans ska leda till att ett mål nås. En handlingsplan ska innehålla information om vad som ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar för att arbetet genomförs.

Att flytta en teori till att den ger effekt för den äldre personen/omsorgstagaren – det är utmaningen i detta arbete! Vi ska skapa en kultur som genomsyras av värdegrunden där alla känner delaktighet och som leder till att omsorgstagaren verkligen upplever ett värdigt liv och välbefinnande i sin vardag.

För att det ska vara möjligt bör vi konkretisera utifrån yrkesroll vilket ansvar och vilka befogenheter vi har. En identifierad framgångsfaktor i detta arbetet är att alla är med på tåget- det gäller såväl omsorgspersonal som politiker på alla nivåer. Det är avgörande för att lyckas att vi tillsammans ser värdegrundsarbetet som en möjlighet och inte som en tyngande pålaga.

Kommunikationsplan som verktyg

Vi börjar förändringsprocessen med att göra en övergripande kommunikationsplan.

Kommunikationsplanen är ett bra verktyg när många personer är inblandade i en process och när man systematiskt ska arbeta med en fråga. Följande frågor bör specificeras i en

kommunikationsplan.

VAD ska kommuniceras

Nationella värdegrundens innebörd och hur vi arbetar/ska arbeta med den, införande lokala värdighetsgarantier

VILKA ska kommuniceras

Alla personalgrupper och politiker på alla nivåer, omsorgstagare och anhöriga

--- HUR ska det ske

Hemsida, APT, studiecirklar, kickoff enhetschefer och värdegrundsledare, informationsbroschyrer, kvalitetsmätningar, nämndinformationer, anhörigträffar.

NÄR

Tidsplan när kommunikationen ska ske VEM

ska leda kommunikationsarbetet

Vad som ska kommuniceras och vilka som vi ska kommunicera med vet vi ganska väl.

Handlingsplanen kommer därför att fokusera på aktiviteterna i förändringsprocessen som riktas till olika grupper, och hur dessa aktiviteter kan följas upp. Det handlar om hur, när och vem.

A. Utbildning

Kick-off för enhetscheferna och värdegrundsledare

Vi vill arbeta med enhetschefer och värdegrundsledare i spetsen för utvecklingsarbetet för omsorgspersonalen, och börjar därför med att utbilda dem. Enhetschef och värdegrundsledare kan vara en och samma person, men värdegrundsledaren kan också vara en annan person i

6

(7)

personalgruppen. Utbildningen startar med en kick-off där temat är Värdegrund. Kick-offen genomförs i form av upplevelsebaserat lärande. Syftet är att göra den nationella värdegrunden känd i organisationen, och väcka ett intresse för frågorna.

När: Genomförs våren 2012.

Utbildning Värdegrundsledare och enhetschefer

Därefter vidtar den formella utbildningen i form av högskoleutbildningen att Att leda och arbeta efter den nationella värdegrunden i äldreomsorgen. Tanken är att värdegrundsledarna ska hålla i cirklar för omsorgspersonal, medan enhetscheferna ska kunna delta i arbetet på hemmaplan , men i sin roll som enhetschefer. Värdegrundsledarna ska också sätta sin in i Socialstyrelsens vägledningsmaterial för att kunna använda det i praktiskt arbetet i sina kommande cirklar.

När: Genomförs hösten 2012 Utbildning övrig personal

Reflektion betyder eftertanke, betraktelse och är en inlärningsmetod i sig. Olika inlärningsmetoder ger olika möjlighet till reflektion. Att arbeta med exempelvis genombrottsmetoden, i studiecirklar och i nätverk visade sig i utvärderingen av

”Kompetensstegen” i Göteborg (Löfström) möjliggöra reflektion. I Alingsås har studiecirklar visat sig vara ett framgångsrikt verktyg när det kommer till stora grupper som ska arbeta kring en fråga som kräver reflektion. Därför väljer vi studiecirkeln som metod i detta arbete.

Socialstyrelsen har tagit fram ett vägledningsmaterial som stöd för förändringsarbetet. Detta vägledningsmaterial kommer vi att utgå ifrån i vårt arbete när vi arbetar i studiecirklar med omsorgspersonalen. Efter avslutade cirklar kommer värdegrundsledarna regelbundet till APT med tema Värdegrund. Detta för att arbeta kontinuerligt med återkoppling och reflektion kring de etiska frågorna.

Nyanställd personal fångas upp i introduktionen och får en basutbildning i värdegrund som hålls av värdegrundsledaren.

När: Genomförs med start hösten 2012 parallellt med utbildningen av värdegrundsledare och sker sen löpande på basnivå för nyanställda.

Utbildning politiker

Politiska nämnden utbildas i den nya lagen om nationell värdegrund och vad den betyder i praktiken i organisationen. Sker i samband med nämndmöten och leds av en tjänsteman.

När: Pågår

B. Information

Det är angeläget att den enskilde, anhöriga och allmänheten får kännedom om värdegrunden.

Det är ju för den enskilda det ska märkas skillnad! På kommunens hemsida alingsas.se kommer det att finnas information kring vad värdegrunden innebär samt hur

värdighetsgarantierna fungerar. Denna information bör finnas på olika språk.

(8)

C. Garantier

Att införa lokala värdighetsgarantier är att utmana sin egen verksamhet. Garantierna ska leda till att höja kvaliteten, och göra tydligt vad den enskilde kan förvänta sig av äldreomsorgen.

Det är den lokala nämndens utfästelse gentemot den enskilda personen.

De lokala värdighetsgarantierna ska ta sitt avstamp i den nationella värdegrunden. Den 1 januari 2011 gjordes även en ändring i 2 kap. 10 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Den nya bestämmelsen innebär att kommunerna får lämna kompensation till en enskild person när denna inte fått bistånd enligt socialtjänstlagen inom skälig tid eller i enlighet med beslut av socialnämnden eller ett avgörande av en domstol.

När: Genomförs hösten 2012 med införande mars 2013

5. Uppföljning, utvärdering och/eller evidensbaserad praktik

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska leda till att man systematiskt och fortlöpande utvecklar och säkrar verksamheten så att den uppfyller ställda kvalitetskrav.

Evidensbaserad praktik betyder helt kort vetenskaplig kunskap som vi handlar efter.

Ibland saknas den och då måste vi hitta egna vägar att komma fram på lokal nivå. Det kan handla om att göra egna riskbedömningar och inte minst att ha en god egenkontroll.

Nedan beskriver handlingsplanen de verktyg som kommer att användas vid uppföljning och utvärdering för att organisationen ska närma sig en evidensbaserad praktik avseende

värdegrundsfrågorna.

IGP -socialdokumentation Genomförandeplan

När det gäller den sociala dokumentationen är den individuella genomförandeplanen ett utmärkt verktyg för den enskilda omsorgstagaren och personalen att kommunicera på, på lokal nivå. När beslut om insatser övergår i verkställighet fokuserar genomförandeplanen på individuella perspektiv och på hur brukaren vill ha sina tjänster utförda. Både beslut och

genomförandeplaner följs upp kontinuerligt för att utvärdera om det blivit så man kommit överens om och om den enskilde känner sig nöjd. I genomförandeplanerna finns möjligheter att beakta de individuella perspektiven för att uppnå värdigt liv och välbefinnande genom att beskriva vad som är exempelvis trygghet, meningsfullhet, självbestämmande mm för den enskilde. I Alingsås ska genomförandeplanen vara upprättad 14 dagar efter inflyttning.

Årlig kvalitetsuppföljning - vår lokala kvalitetsgranskning i förvaltningen

Vård – och äldreomsorgsförvaltningen gör årliga systematiska uppföljningar för att se till att kvalitetsmålen uppfylls. Här har förvaltningen en såväl kontrollerande som stödjande roll. I de fall avvikelser upptäcks, gör en åtgärdsplan för att bristen inte ska inträffa igen.

Kvalitetsuppföljningar lokalt ger nämnden information om verksamheten når uppsatta mål och om brukaren får det som utlovats. Värdegrundsarbetet bör kopplas till denna

kvalitetsuppföljning, då den redan är inarbetad i verksamheten och följer ett systematiskt

”årshjul”.

Öppna jämförelser och NKI-mätningar

De indikatorer som vi efterfrågar och mäter skapar effekter i verksamheterna. Det blir extremt tydligt vad som görs eller inte görs, och möjliggör också jämförelser på nationell nivå.

8

(9)

I Alingsås har vi LOV inom hemtjänsten och ett arbete ska påbörjas för att införa LOV även inom boende. Det ger den enskilda omsorgstagaren valfrihet att själv välja utförare. För att den enskilda omsorgstagaren ska kunna göra aktiva val, blir det allt viktigare att ”profilera”

sin verksamhet utifrån ett konkurrensperspektiv.

Värdegrundsmärkt verksamhet 2013

Detta är en fortsättnings på värdegrundsarbetet. Verksamheter inom vård- och äldreomsorg ska kunna ansöka om att bli värdegrundsmärkta. De innebär att hela verksamheten bedöms utifrån ett antal kriterier som sedan ger information om förutsättningarna för ett värdigt liv och välbefinnande för den enskilda. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram kriterier för vad som ska uppfyllas för att bli värdegrundsmärkt och även att ta fram ett system för värdegrundsmärkningen.

När: Oktober 2013

6. Avslutande diskussion och analys

Under de senaste åren har regeringen bedrivet en aktiv äldrepolitik i syfte att åstadkomma ett för brukaren åldrande med värdighet. Det anges i prop. 2009/10:116 att "en värdegrund i äldreomsorgen handlar om att äldre män och kvinnor ska få "leva tills man dör", och att vardagen så länge som möjligt är begriplig, hanterbar och meningsfull. En värdegrund för äldreomsorgen handlar om att tydliggöra etiska värden och att säkerställa att äldre personer ska kunna ha ett meningsfullt liv och känna sammanhang".

De nya bestämmelserna i socialtjänstlagen ger kraft åt värdegrundsarbetet . I Alingsås kommun finns strategiska dokument för framtidens äldreomsorg, liksom upprättade kvalitetsmål som stödjer den nationella värdegrunden. På individnivå finns ett systematisk arbete med

genomförandeplaner. Organisationens utmaning är att klara av att kompetensutveckla de olika professionerna på olika nivåer för att hantera värdegrunden på ett för kommuninvånaren likvärdigt, sätt men ändå ur ett individcentrerat perspektiv. Den enskilde ska gå från att vara mottagare till att vara medskapare av en process.

Blennberg och Johansson skriver i sin skrift Värdigt liv och välbefinnande att ”en serviceinriktad, tillgänglig och professionell äldreomsorg måste tydligt utgå från mötet med brukaren och de behov som då blir synliga men också från tydligt formulerade kvalitetskrav utifrån både nationellt gällande krav, egna lokala mål och intentioner samt naturligtvis även utifrån personalens

förutsättningar. Att balansera dessa olika behov och krav är en utmaning i sig”.

En reflektion är att ett värdegrundsbaserat arbete kräver en utvecklad kompetens hos alla

"aktörer" som brukaren kommer i kontakt med. Det ska gälla från det att ansökan om stöd/service inkommer tills dess att verkställighet sker och genomförs . En metod som stöd i detta arbeta kan vara att använda sig av evidensbaserad praktik. Forskning kan ge generella svar på vilka metoder som fungerar, men den ger inte automatiskt svar på vilka insatser som passar för en särskild individ. Forskningen behöver kompletteras med två andra kunskapskällor – utförare och

omsorgstagare. Den enskildes egna upplevelser och önskemål är en kunskapskälla som ska vägas samman med forskningen och den beprövade erfarenheten. Detta tillsammans blir ett slags

(10)

7. Referenser

Blennberger, Johansson, Värdigt liv och välbefinnande, Stockholm, 2010 Eide & Eide (2006) Kommunikation i praktiken

Eriksson & Karlsson (2008) Att utvärdera välfärdsarbete.

Henriksson & Vetlesen (2006) Etik i arbete med människor

Hur lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen kan utformas. Stockholm:

Socialstyrelsen; 2011

Löfström, Carina (2010) Att organisera för lärande i äldreomsorg

Värdigt liv i äldreomsorgen. (Prop 2009/10:116) http://www.regeringen.se/sb/d/108 Värdigt liv i äldreomsorgen. (SOU 2008:51) http://www.regeringen.se/sb/d/108

Socialstyrelsens allmänna råd (SOFSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

10

References

Related documents

Om desserten består mest av kolhydrater, till exempel sötad kräm eller kompott, är det viktigt att kombinera den med något fett och /eller protein, såsom grädde eller fet kvarg

Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känner välbefinnande.. Genom att införa värdighetsgarantier vill Danderyds

I kommunfullmäktiges budget för år 2010 har äldrenämnden i uppdrag dels att ta fram en gemensam värdegrund för äldreomsorgen i Stockholms stad, dels, sedan denna fastställts,

Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.. Den enskildes personliga,

Att införa ett gemensamt bedömnings- och kartläggningsinstrument inom äldreomsorgen skapar enligt äldreförvaltningen förutsättningar för att samma behov ger samma insatser samt

För att säkerställa att biståndsbedömningen utförs på ett professionellt sätt, där den enskildes behov i olika avseenden blir styrande och att bedömningen är rättvis

– Brister i ledarskap skapar hinder för att släppa lös energi och passion hos medarbetare..

För att utjämna de ekonomiska förutsättningarna, och därmed konkurrensför- hållandena, mellan egenregin och de privata utförarna föreslår kontoret att nämnden