• No results found

Att möta människor av annan ras, med annan kultur och religion.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Att möta människor av annan ras, med annan kultur och religion."

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FLYKTINGAR, INVANDRARE, ROMER

Att möta människor av annan ras, med annan kultur och religion.

Bakgrund

 av nödtvång eller frivilligt

 ensamma eller tillsammans med sin familj

 traumatiska händelser

 kulturskillnader

 språkproblem

 förhållande till myndigheter

 sjukdomar Vietnameser

 har anpassat sig bra till vårt samhälle, är arbetsamma och verkligt omtyckta på arbetsplatserna, många ordnar arbete åt sig själva.

 lugna och fredsälskande “om du håller dig lugn, kan du vinna den andras hjärtan”.

 slutna? Är öppna tillsammans med vänner, men det kan var svårt att säga åt en annan att man är sårad eller arg.

 svårigheter att tala om känslor? Det kan se ut så, men kan också vara fråga om något helt annat.

o språksvårigheter

o brist på förtroende för myndigheter o skam

o förnekande av mentala svårigheter o går gärna till en munk eller en präst

(2)

Kontakter med sjukvården:

 Första besöket ofta ett ”test”: man “erbjuder” någon somatisk åkomma, ont i magen eller värk.

 Vill ofta ha flera mediciner, om man inte får det kan bli besviken.

 Blodprov. Blodet innebär livskraft, varför ytterligare försvaga en redan försvagad patient genom att ta blodprov .

 Asiater har i allmänhet svårt att säga att de inte har förstått.

Behövs klara besked och instruktioner.

 Pulsen skall helst kontrolleras på båda sidor.

 Vill inte gärna klä av sig, därför kvinnliga läkare för kvinnor.

 Man skall inte berätta om en svår dödlig sjukdom för

patienten, men får nog göra det åt de anhöriga. Detta kräver mycket finkänslighet.

 Helst dö hemma, man vill också ta hand om sina gamla hemma, inte på anstalt, synd.

 Mat: inte mjölkmat eller råa grönsaker, dricker inget till maten, men nog efteråt. Buddhister undviker helst kött.

Vid dödsfall

 Vietnameser är i allmänhet antingen katoliker eller buddhister, men en del hör också till andra religioner.

 Katoliker:

- Sista smörjelsen, nattvard: krucifix, vit duk på bordet, Bibel, ett handfat med vatten + handduk

- Diakon i Karleby, präst i Jakobstad en gång i månaden . - Vårdpersonalen får iordningställa den döda.

 Buddhister: egna ceremonier för döende och döda. Mahayana- buddhister. Den döendes säng bärs till mitten av rummet,

huvudet mot öster. Anhörig masserar händer o fötter o skriver ner den döendes sista ord. En bomullstuss placeras intill den döendes näsborrar. När personen dött, en matpinne tvärs över munnen, för att den ska hållas öppen. Därefter placeras den

döda på golvet, för att se om han vaknar till liv igen, om inte lyfts

(3)

han upp i sängen o täcks med ett lakan. Kroppen rengörs med vatten som kokats på fem örter, naglarna klipps och sätts med i kistan. Sedan nya kläder, där knapparna klipps bort. Också ritualer kring kistsättningen.

Muslimer

Allmänt

 Religionen i allmänhet mycket viktig, blir ofta ännu viktigare i ett främmande land. Dock också sekulariserade muslimer.

 Ingen skillnad mellan etik och juridik: varje omoralisk handling måste också straffas av samhället.

 Kvinnan skall skyddas från främmande mäns blickar. Får inte röra sig utanför hemmet utan nikab, burka eller huvudduk, handleder och fotleder får inte synas. I Koranen bara när man ber! Män besluter om kvinnors ärenden, med till myndigheter, läkare etc.

 Kvinnans plats är hemmet.

Hälsa och sjukdom

 Både hälsa och sjukdom kommer från Allah, men man får ändå vårda sjuka. Viktigt att människan gör allt för att bli frisk.

 Vanliga människor ofta ganska vidskepliga, tror att djävulen har vidrört och tror att onda andar orsakar sjukdomar. Onda ögat.

 Koranen andas Allahs Helande kraft, därför viktigt att läsa suror ur Koranen för sjuka, ibland hela Koranen = “khitma”.

 Vid psykiska besvär och sjukdomar sänds man till mullorna. Det gör också läkare.

 Bönetiderna bör följas och man bör fasta under Ramadan. Sjuka och barn behöver inte fasta.

 När en människa dör är det här Allahs vilja.

 Man får inte använda alkohol i någon form. Medicin!

 Blodtransfusion tillåten, abort endast om moderns liv är i fara.

 Diskutera vårdåtgärder med patienten och/eller de anhöriga!

(4)

 Manliga läkare för män, kvinnliga för kvinnor, gäller också barn.

 Sjukrummen: helst enskilt rum p.g.a. bönerna. Möjlighet att tvätta sig före bönen. Man skall helst inte klä av sig inför andra, särskilt inte på nedre delen av kroppen. Skärm!

 Mat: inte svinkött eller kött som kommit i kontakt med svinkött.

Djur skall slaktas genom skäktning etc. Får inte ha slaktats av en ateist! Halalkött. Butik i Jakobstad. Snellmans.

Döende

 Eget rum utan religiösa symboler, inga ljus!

 De egna med också över natten.

 Bön om patienten orkar. Vårdpersonalen får inte störa under bönetiderna!

 En imam kan komma om den döende så vill. Vasa, J:stad.

 En annan muslim skall lässa den islamska trosbekännelsen för den döende och vanligen också verser ur Koranen.

 När en muslim dött följer en bestämd procedur som bara muslimer får utföra:

1. En dödssura från Koranen skall läsas.

2. Man sluter den dödas ögon, mun och näsa och kroppen rätas ut.

3. Kroppen tvättas. Behöver ett sköljrum med tvättbord, stövlar, skyddshandskar, andningsskydd.

4. Kroppen lindas in i tre lakan, så att man lätt kan vika lakanet åt sidan för att kunna se på ansiktet.

5. Vid inlindningen sätts kryddor och doftande örter kring kroppen.

6. Begravning så snabbt som möjligt, helst inom 24 timmar.

7. Man vakar vid kroppen tills begravningen sker.

8. De döda begravs liggande på höger sida med ansiket mot Mecka. Inte kista. Graven skall bilda en kulle som avskiljer sig från omgivningen.

9. Inga ljus!

(5)

 Obduktion endast för att utreda brott!

 Kremering inte tillåten, inte heller att begrava i flera lager.

Romer

Allmänt

 Äldre människor hedras, en yngre skall inte heller bo ovanför en äldre.

 Många varmt troende och träffar gärna präster, men också

”pahoja ihmisiä”. De flesta lever numera som alla andra.

 Släktkära. Starkare samhörighetskänsla än hos vita.

 Mat: Inga speciella önskemål.

 Renhetsregler, t.ex. inte det som varit på golvet upp på bordet!

Men detta varierar från familj till familj.

Sjukvård och döende

 Kvinnliga läkare och –skötare för kvinnor om man måste klä av sig.

 Eget rum för döende. Släktingarna kommer till sjukhuset och deltar i vården. “Den som är i nöd får inte lämnas ensam.”

 De egna ställer den döda i ordning. Inga andra med! Klär kvinnor i vit blus och sammetskjol, männen i mörk kostym.

 Inte obduktion.

 Inte likvaka förr, numera om de egna vill. Inte möjligt i församlingshemmen Jakobstadstrakten.

 Lång begravning, hel dag.

 Den dödas egendom skall förstöras! Varierar från familj till familj.

Våra fördomar

 En liten pojkes reaction.

 Osäkra inför dem, är vi accepterade, vad får man göra, vad inte, vad är opassande.

 Är de radikalmuslimer! Hatets religion?

(6)

 Kommunikationssvårigheter ökar osäkerheten.

 Vilken bild ger radio, tidningar, TV av dem?

References

Related documents

Förespråkarna för utvidgad representation för u-länderna i säkerhetsrådet menar att detta skulle medföra att man tvingas lyssna till de fattiga länderna, samt att FN:s

Nu är situationen annorlunda och det är bara dumt att inte känna till sin status eftersom behandling finns till- gänglig för alla, säger Jonas Ntanga, Amodefas aktivist

Gebsattel talar inte om självmedvetenhet som subjektivitetens grund utan menar istället att det friska jagets kännande och varseblivande grundläggs av en

Jackie berättar också om önskade egenskaper hos en handläggare: ”Du ska vara lyhörd, du ska inte sparka och slå på dem som kommer utan du ska lyssna och ta till dig och inte

The problem with the flexibility of currently available robots is that the feedback from external sensors is slow. The state-of-the-art robots today generally have no feedback

Tonårsmammorna har dock inte tagit åt sig så mycket av detta eftersom de fått mycket positiv respons från sin närmaste omgivning, som även för de allra flesta varit en källa

Sju av tio kvinnor får aldrig göra hörselkontroller på jobbet – och det ökar risken för hälsoproblem.. Det visar en ny undersökning som Hörselskadades Riksförbund

Andra studier (Choi, 2013; Dastjerdi et al., 2012; Lee-Lin et al., 2012; Oliffe et al., 2007) visade att ytterligare orsaker till att söka sjukvård i hemlandet kunde vara missnöje