• No results found

Vård på distans - vem betalar - och hur?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vård på distans - vem betalar - och hur?"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vård på distans - vem betalar - och hur?

Erfarenheter från Vinnovaprojektet ”Hubb för vård på Distans”

2014-03-08

Göran Algers Vårdsystemägare

Västerbottens Läns Landsting

(2)

Vård på distans – hur börjar man?

• Nya tekniska lösningar införs ofta av entusiaster och pionjärer med stort

engagemang för lösningen men mindre

intresse för hur den ska finansieras.

(3)

• Erfarenheterna visar att registreringssystemen har brister, att avtal för ersättningar för dessa nya arbetssätt inom och mellan landsting

saknas helt och att arbete kan bedrivas på

frivilligbas utan styrning av landstingens

ledningsstruktur.

(4)

• Dokumentation i journalsystemen haltar och incitamentet för de enskilda medarbetarna är omsorg om patienterna samt egen

upptäckarglädje snarare än tankar om

landstingets ekonomi

(5)

Modeller

• Viktigt hålla isär

– Beskrivning av produktion (antal kontakter, åtgärder mm)

– Beskrivning av kostnader (KPP-verktyg)

– Beskrivning av ersättningsmodeller och avtal

Kapitering (ersättning per innevånare)

Debitering per åtgärd

Debitering med DRG-modell

Rambudget; beställning

(6)

Problemställningar

• Hur kan vi komma ur ”entusiaststadiet” och få en långsiktigt hållbar situation

– Beräkna vinsterna med att arbeta på distans – Ta fram en ekonomisk modell som återför

vinsterna som incitament till användare och samtidigt minskar de totala kostnaderna

– Förändringsarbete; attityder

(7)

• Beskriva vården

(8)

Beskriva vård

Enklaste är att registrera vårdtillfällen eller besök av olika typer i ett

administrativt system, t.ex. läkarbesök eller telemedicinbesök. Detta kan om man så beslutar jämställas med andra besök vid beräkning av

produktion, väntetider mm. Produktionssiffrorna kan användas av

landstinget för att bestämma vilken klinikbudget som verksamheten kan disponera

Använda de kodsystem som finns, ICD-10, ICD-10 PV, KVÅ mm. Här

översätts de diagnoser läkaren sätter till ett kodsystem (Nord-DRG) som sedan kan användas till beskrivning av vården och som underlag för

ersättningsmodeller i avtal mellan landsting eller i prislistor

(9)

• Vad kostar vården?

(10)

Kostnader för vård

• Kostnaden för vården beräknas enligt KPP- modellen (kostnad per patient). Detta kan

användas för debitering av speciella patientfall som av någon anledning inte passar in i DRG- systemet, och man kan då debitera per

patientkontakt (besök eller vårdtillfälle)

(11)
(12)

• Budgetmodeller

– Karolinska/Västerbotten

(13)

Budgetmodell KS

SLL och Karolinska avtalar. 2013 fördelades intäkter (ca 10 mdkr) och kostnader ned till kostnadsställen, både vad gäller budget och utfall, sluten och öppen vård.

Avtalet reglerar volymer, vtf/bes, poäng (DRG-vikter),

poängpris, rabattregler, glidningsparagrafer, kvalitets- och miljökrav (viten), tillgänglighetskrav (viten) totalersättning mm.

Varje klinik (kst) får intäkter efter volym och DRG-vikt med vissa begränsningar (rabattregler när beställd volym

överskrids mer än 104%, glidningsparagrafer om

utfallssnittvikt överstiger 1,5% av budgeterad/avtalad nivå etc).

Kliniken får alltså betalt per prestation.

Utomlänsvård debiteras enl prislista

(14)

Budgetmodell VLL

• Hälso- och Sjukvårdsnämnden beställer från VLL

• Budgeten läggs ut som rambudget/enhet

• Intäkts- och utgiftsbudget ej sammankopplade

• Svag koppling mellan prestation och utgiftsbudget

• Kapitationsersättning från regionen för all konsultverksamhet

(15)

Skillnader

• SLL – stark koppling mellan ekonomi och prestation; ger tydlig styrning men stark fokusering på ekonomi; administrativt resurskrävande

• VLL – svag koppling mellan ekonomi och prestation; mer fokus på övergripande faktorer; sämre styrning; enklare

administration

(16)

• Hur betalar man?

(17)

Avtal

• De avtal som sedan reglerar vad en köpare betalar utformas på olika sätt. Mellan

landsting finns normalt en tanke på att

ersättningen skall motsvara kostnaden; dvs

landstingen tar inte ut någon vinst men ska

inte heller gå med förlust.

(18)

• Den vanligaste modellen för att köpa eller sälja vård är DRG-systemet som baseras på de koder som sätts.

Detta är anpassat för köp/sälj av stora volymer

sjukvård där olikheter mellan patientfallen jämnas ut

• KPP-debitering; faktura per vårdkontakt

• Kapiteringsmodell, där landsting abonnerar på konsulter hos annat landsting baserat på en fast ersättning per innevånare.

• I enstaka fall förekommer också ren dygnsersättning;

t.ex. för rehabilitering som har mycket långa vårdtider

(19)

Incitamentmodeller

Produktion: Hälsocentraler som drivs på uppdrag av

landstinget ersätts med en summa per listad patient samt med en summa per besök; stimulerar till ökad produktion.

Kvalitet: Incitamentmodeller med ersättning som styrs av överenskomna kvalitetsindikatorer; t.ex. att ersättningen minskar vid hög frekvens vårdorsakade infektioner,

komplikationer etc.

Effekt: En ny modell för läkemedelskostnader är att debitering för effekten av läkemedlet istället för mängden

Ekonomiskt incitament för distansarbete saknas på enhetsnivå

(20)

Problem

• Distansarbete är mer resurskrävande för

hälsocentral eller mottagning – komplicerad samordning; besvär med teknik.

• Egentlig besparing är i patientens tid och resekostnader.

– Tiden beräknas till 0-värde;

– Resebudgeten ligger inte på enheten

• Svårt motivera till förändring

(21)

Möjligheter

• Besluta att jämställa telemedicinbesök med andra besök vid väntetidberäkning

• Flytta resebudget till enhetsnivå

• Omfördela medel från central resebudget till ersättning

– per telemedicinbesök eller – per KVÅ-kod

(22)

Exempel fr Karolinska

Biologiska läkemedel i hemmet för kroniskt sjuka:

- Telemedicinskt

behandlingskoncept för MS

(23)

Tre komponenter ingående i testmiljön

at home

+ +

Rebismart 2 är en användarvänlig och individanpassad elektronisk autoinjektor som möjliggör att individen enkelt kan administrera sin interferonbehandling (Rebif).

En tillhörande transmitter överför med en knapptryckning trådlöst krypterad följsamhetsdata till en säker, central server

Egenrapporterad data lämnas frivilligt och regelbundet av patienten via en smartphone app , läsplatta eller i hemmet på sin dator. Validerade formulär inom olika relevanta områden används.

MSdialog är ett web-baserat visualiseringsverktyg som samlat synliggör följsamhetsdata,

egenrapporterad data för patient, MS-team och patitentsupporten.

Patienten tilldelar via medgivande vem som ges tillgång till dess profil.

(24)

at home MSdialog

PROs Injection

Patient

MS-Team

(Läkare & Sköterska) Patient Support

Program (MinSupport) Landsting eller Region

MRI

Images

clinical data clinical data PRO

PRO

Outcomes

Data överförs till MSdialog, en central webplattform som gör information tillgänglig för alla relevanta aktörer

(25)

Projektmål

•Utvärdera en ersättningsmodell för läkemedlet,

baserad på de hälsoresultat och den uppnådda effekten (adherence)

•Utvärdera tillsammans med SLL:s experter på

ersättningssystem en ersättningskod för distansvård som gör att kliniker med utvecklade distansvårdslösningar

erbjuds incitament att öka andelen distansvård enligt SLL:s övergripande strategier.

(26)

Utgångspunkter

• Patienten vill leva sitt liv som vanligt i så hög grad det är möjligt

• Undvika besök till sjukhuset när det är möjligt – men öka kvaliteten i de nödvändiga besöken

• ”On-demand” - Vårdinsatser baseras på behoven hos patient och individ istället för tidsbundna

vårdprogram

(27)

Generellt behandlingskoncept för MS år 1-n

Behandlingsfas Behandlingsfas Titrering

Ssk Ssk

Läk Ssk Ssk

•12 mån

•MRI

•Blodprov

•6 mån

•Blodprov Ssk

•3 mån

•Blodprov

•1 mån

• Hud

• Blodprov

• Mjuka frågor

Läk Ssk

• År 2

Läk Ssk

• År 3

Läk Ssk

• År 4

Läk Ssk

• År 5

Läk Ssk

• År n

MS-KlinikAnnan vårdnivåMS-KlinikAnnan vårdnivå

= Provtagning (Primärvård, Neuroradiologi)

= MS klinik

= PSP,

Patientstödsprogram

•MRI

•Blodprov

•MRI

•Blodprov

•MRI

•Blodprov

•MRI

•Blodprov

•MRI

•Blodprov •Blodprov

•Utbildar patient

•Erbjuder PSP

(28)

= Provtagning (Primärvård, Neuroradiologi)

= MS klinik

= PSP,

Patientstödsprogram

Telemedicinskt behandlingskoncept för MS år 1-n

Behandlingsfas Behandlingsfas Titrering

Ssk Ssk Läk

Ssk

• 12 mån

•MRI

•Blodprov

•1 mån

• Hud

• Medgivande MSdialog?

• Blodprov

• Mjuka frågor

Läk Ssk

MS-KlinikAnnan vårdnivåAnnan vårdnivå

•6 mån

•Blodprov

•3 mån

•Blodprov

• Telemedicinsk sköterska monitorerar dagligen ”triggers” och uppladdning hos klinikens patienter

• Hänvisar ”on-demand” till primärvård och MS-klinik

•Utbildar patient

•Erbjuder PSP

• Medgivande MSdialog?

• PSP gör 1-2 telefonkontakter

• Fångar upp enkla problem

• Etablerar kontakt

•MRI

•Blodprov

•MRI, år 2

•Blodprov

•MRI, år 3

•Blodprov

•MRI, år 4

•Blodprov

•MRI, år 5

•Blodprov

•År 2-n ”On- demand”

•Blodprov

•År 2-n, Telemedicinsk sköterska monitorerar dagligen

Läk Ssk

”On-demand”

MS-Klinik

(29)

Sammanfattning

• Genom ett ökat patientstöd finansierat via läkemedelskostnaden minskar behovet av rutinmässiga kontrollbesök

• Karolinska får minskade intäkter (eller ökat arbete om andra patienter kommer istället)

• Ny ersättningsmodell som ger incitament måste tas fram

• Ev debitering relaterat till effekt av behandlingsprogram

(30)

• Tack!

References

Related documents

”Även om de flesta utbildningar för lärare erbjuder kunskap om olika barn i behov av särskilt stöd bör detta givetvis även kompletteras med en kunskap kring olika verktyg för

Vårt syfte med den empiriska studie i vår uppsats är att identifiera och få förståelse för de designprinciper och besöksfrämjande aktiviteter som en webbyrå använder vid

Informationscentralen för egentliga Östersjön, stationerad på Länsstyrelsen i Stockholms län, Informationscentralen för Bottniska Viken, stationerad på Länsstyrelsen

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Familjecentrerad vård innebär support och respekt för föräldrars deltagande i barnets vård där en relation mellan barn, föräldrar och vårdpersonal är viktig och

Vår bedömning är dock att intervjuerna har resulterat i tillräckligt uttömmande svar för att kunna identifiera relevanta teman i relation till att besvara studiens

I pilotstudien är detta tema och det samspel mellan personal och närstående det beskriver en förutsättning för att personalen skall kunna skapa sig en bild av patienten

Tanken med Sandwich-modellen är enligt Brinko (1993) att mottagaren ska få en bra upplevelse genom att innehållet består av både positiv och negativ feedback och ges på ett