Ekonomisk politik
Den makroekonomiska politikens mål
• Hög tillväxt
• Hög sysselsättning
• Låg inflation
• Rimlig inkomstfördelning
Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet
• Huvudmål: hög sysselsättning (låg arbetslöshet)
• Tillväxten gick av sig själv
• Aktivistiskt (keynesianskt) synsätt
- ekonomin är i grunden instabil och måste stabiliseras - konjunktursvängningar beror på variationer i efterfrågan
- använd finans- och penningpolitik för att hålla efterfrågan stabil
• Stor tilltro till politikernas förmåga använda de ekonomisk-politiska medlen på ett förnuftigt sätt
- politiken bör ha maximal handlingsfrihet (diskretionär politik) - stabilt samband mellan inflation och arbetslöshet (Phillipskurvan)
Sammanbrott för den keynesianska politik- uppläggningen i mitten av 1970-talet
• Inflation
• Arbetslösheten börjar öka
• Den traditionella Phillipskurvan bryter samman - samtidig inflation och arbetslöshet (stagflation)
• Utbudsstörningar vid sidan av efterfrågestörningar (oljepriser, skatter, löner)
• Växande budgetunderskott
• Den ekonomiska politiken utgör en central del av problematiken
- prioriteringen av hög sysselsättning innebär att alla aktörer förväntar sig expansiv penning- och finanspolitik
- ond cirkel av förväntad inflation, höga löneökningar, devalveringar och budgetunderskott, inflation, nya löneökningar, nya devalveringar och budgetunderskott osv.
Figure 4: Unemployment rates for EU-15, Sweden and United States during 1970-2004
0 2 4 6 8 10
1970 1972
1974 1976
1978 1980
1982 1984
1986 1988
1990 1992
1994 1996
1998 2000
2002 2004
Unemployment rate
Sweden EU15 United States
CPI Inflation 1970-2005
-2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0
197 0
1972
1974 1976 197 8
1980 1982 198 4
1986
1988 1990 199 2
1994
1996 1998 2000 200 2
2004
Denmark Finland Sw eden Germany
Figure 1: Net government lending (per cent of GDP), 1970-2005
-8 -4 0 4
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
US EU-15
Figure 2: Gross Government Debt (per cent of GDP), 1975-2005
0 25 50 75 100
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
US EU-15
Grundläggande förändring av det ekonomisk-politiska synsättet
• Aktivistisk stabiliseringspolitik med sysselsättningsmål skapar ”inflation bias”
• Ekonomin är i grunden stabil: de största störningarna kommer från en överambitiös stabiliseringspolitik
• Inflation och höga löneökningar ska inte ackommoderas (icke-ackommodationspolitik)
• Norm- eller regelstyrd politik
- Storbritannien: penningmängdsnorm
- Sverige och många EU-länder: växelkursnorm: låg
inflation genom att hålla växelkursen fast
Inflationen dämpas men till priset av en uppgång av arbetslösheten
• De flesta EU-länder: 1975-85
• Sverige i början av 1990-talet
- successiv försämring av det relativa kostnadsläget
- fastighets- och finanskris (bubblan brister) - höga räntor i Tyskland (återföreningen)
- räntorna efter skatt stiger pga skattereformen - internationell lågkonjunktur
• Sverige tvingas överge den fasta växelkursen 1992
Stabilitetsorienterad makro- ekonomisk politik
• Delegering av penningpolitiken till
självständig centralbank med prisstabilitet som främsta mål
• Regler och normer för finanspolitiken
• EU såväl som Sverige
Penningpolitiken
• Sverige: Tydligt inflationsmål: 2 +/- 1 procent
• Lika aktivistisk politik som under första delen av efterkrigstiden, men andra målprioriteringar
- sysselsättningsmålet sekundärt i förhållande till inflationsmålet:
- ingen större skillnad om efterfrågestörningar (inflation och sysselsättning) rör sig åt samma håll
- roll vid utbudsstörningar: inflation ↑ sysselsättning ↓ - fokus på inflationsmål kan förstärka svängningar i
sysselsättningen
• Likartad uppläggning i många länder
- euro-området (ECB), Storbritannien, Nya Zeeland, Canada
• Låg inflation generellt – kampen mot inflationen vunnen, inte
minst i Sverige – helt annan bild än på 1970- och 1980-talen.
Regler för finanspolitiken
• Sverige
- budgetkonsolidering under andra hälften av 1990-talet
- ny budgetprocess med utgiftstak och saldomål (2 procents överskott över konjunkturcykeln)
• EU
- Maastrichtfördraget och stabilitetspakten - no-bail-out clause
- medelfristigt budgetmål: close to balance or surplus - högst 3 % av BNP i budgetunderskott
- högst 60 % av BNP i offentlig skuld eller, om skuldkvoten är högre, minskande skuldkvot
Oklart vart finanspolitiken inom EU är på väg
• De finanspolitiska reglerna har inte följts
• Excessive deficits i 11 av 25 medlemsländer - Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Tyskland
- Cypern, Malta, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern
• Excessive deficit procedure avbröts 2003 fördragsvidrigt för Frankrike och Tyskland
• Excessive deficits i Grekland sedan 1997 upptäcktes först 2004 – tidsfrist till 2007
• Reform av stabilitetspakten mars 2005
- diskretionärt beslutsfattande i stället för tydliga regler - stora möjligheter till undantag och förlängda tidsfrister - osannolikt att man vågar använda sanktioner
- politiskt beslutsfattande om hur reglerna ska användas fungerar inte
• Underskotten minskar till följd av konjunkturförbättring - tyska och franska underskott under 3 % 2007
- men är budgetförstärkningarna tillräckliga?
- störst problem i Italien och Portugal
Offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP
08 06 04 02 00 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 5
0
-5
-10
-15
5
0
-5
-10
-15
Svensk finanspolitik
• Utgiftstaken har klarats genom manipulationer - ”skatteutgifter” i stället för utgifter
- tidsförskjutningar
• Budgetbalansen borde vara starkare - fel mix finans- och penningpolitik
- starkare budgetbalans med hänsyn till demografin - onödigt expansiv politik 2006
- Hur blir det framöver?
Standardized unemployment rate (percentage of civilian labour force, 2004)
10.6 10.5
9.6 9.5 8.9
8.4 8
6.7 6.4
5.5 5.5 5.5
4.9 4.7 4.7 4.6 4.5 4.4
3.9 3.7
0 2 4 6 8 10 12
Spain
GreeceFrance Germany
Finla nd
Belgium Italy
Portug al
Sweden US Austra
lia Denma
rk Austr
ia UK
Japan
NetherlandsIreland Switzer
land
New Z eala
nd
South Kor ea
Total employment (percentage of working age population, 2004)
77.4 76
73.5 73.5 72.7 72 71.2 70.3 68.7 67.8 67.8 67.2 65.5 65 63.6 62.4 62 60.5 59.6
57.4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
SwitzerlandDenmarkSweden New Zeal
and UK Nether
lands US Australi
a
JapanAustria Portugal
Finland Ireland
Ger many Sout
h KoreaFrance Spai n
Belgium Greece
Italy
Average annual hours actually worked per person of working age (2004)
1583
1361 1361 1347 1306
1209 1206 1194 1182 1176 1170 1166
1116 1109
1069 1015 1008 1002
963 930
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Sout h Kor
ea Switzerland
Japan US
AustraliaPor
tugal UK Sweden
New Z ealand
Finlan d Denmar
k Aus
triaIrelan d
Greec e
Spain Netherl
ands Germa
ny Italy Franc
e Belg
ium
Average annual hours actually worked per employed person (2005)
2053
1811 1809 1804 1791 1775 1775
1685 1672 1666 1638 1636
1587 1551 1535 1534
1435 1367
0 500 1000 1500 2000 2500
Gre ece
Australia New Z
ealand US Italy
Spain Japan
Portugal UK Finland
Ireland Austr
ia Sweden
Denma rk
France Belgium
Germany Nether
lands
Revised annual hours worked per employed person (2002)
1816
1688 1639
1586 1585
1546 1533 1497 1491 1480 1467 1451
1410 1349
1223
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
Gre ece
Portug al
Spa in
Switze rland
Ireland UK Italy
Austria
Finlan d
Germa ny
France
Belgium Denma
rk Swed
en
Nether lands
900 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Annual Average Hours Worked per Person of Working Age
Source: OECD Economic Outlook Database.
euro area Denmark
Finland
Sweden
Reguljär sysselsättningsgrad
Procent av befolkningen i åldern 20-64 år, säsongrensade kvartalsvärden
07 05
03 01
99 97
95 93
82 81 80 79 78 77 76 75 74 73
82 81 80 79 78 77 76 75 74 73 Reguljärt sysselsatta 20-64 år
Sysselsättningsmål
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Tusental, säsongrensade kvartalsvärden
07 05
03 01
99 97
95 93
250
200
150
100
50
0
250
200
150
100
50
0 Arbetsmarknadsåtgärder
Utbildningsåtgärder Sysselsättningsåtgärder
Sjukskrivningsdagar
Miljoner dagar per år
05 00
95 90
85 80
75 70
120
110
100
90
80
70
60
50
120
110
100
90
80
70
60
50 Summa karens-, sjuklöne- och sjukpenningdagar
Mål
Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar (tidigare förtidspension)
Tusental
06 01
96 91
86 81
76 71
80
70
60
50
40
30
80
70
60
50
40
30
Utgifter för arbetsmarknad respektive ohälsa
Procent av BNP
07 05
03 01
99 97
95 93
4.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
4.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5 Arbetsmarknad
Ohälsa
Employment and persons actually at work in Sweden
(percentage of working age population)
Alternativa mått på svensk arbetslöshet
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Arbetslöshet, procent
Officiell Officiell + åtgärder Justerad 1 Justerad 2
Arbetsmarknadsgap
Procent av potentiellt arbetade timmar, säsongrensade kvartalsvärden
08 06
04 02
00 98
96 94
92 90
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
Orsaker till konjunkturarbetslöshet
• Riksbanken – och alla andra – underskattade produktivitetstillväxten
• Överskattning av priserna för importerade industriprodukter
• För låg inflation
• Det hade funnits utrymme för lägre räntor för att öka efterfrågan och sysselsättningen
• Men konjunkturarbetslösheten svarar bara för en
liten del av arbetslösheten
Produktivitet i näringslivet
Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
07 05 03 01 99 97 95 93 91 89 87 85 83 81 5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
0 Näringslivet
Näringslivet, trend
Arbetsmarknadsgap, timlön och UND1X-inflation
Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
07 05
03 01
99 97
95 93
7 6 5 4 3
2 1 0
6 4 2 0 -2
-4 -6
-8 UND1X
Timlön i näringslivet
Arbetsmarknadsgap (höger)
Kommer alliansens jobbprogram att fungera?
• Lägre arbetslöshetsersättning vid långtids- arbetslöshet och inget höjt tak
• Sänkta statsbidrag till a-kassorna och viss differentiering av avgifterna efter kassornas arbetslöshet
• Jobbavdrag (”pensionärsskatt”)
• Sänkta arbetsgivaravgifter - nystartjobb
- vissa tjänster - ungdomar
• Ungdomsgaranti
Lägre a-kassa
• Överväldigande empiriskt stöd för att lägre arbetslöshetsersättning minskar arbetslösheten
- makroekonomiska studier av skillnaderna i arbetslöshet mellan länder och över tiden
- OECD: sänkning av ersättningsgraden med 10 procentenheter sänker arbetslösheten på lång sikt med 1,2 procentenheter
- mikroekonomiska studier av flöden ur arbetslöshet
• Vissa effekter av mer effektivt sökande
• De stora effekterna kommer av effekterna på lönebildningen - lägre löner (före skatt) än som annars skulle bli fallet
- både via lägre reservationslöner och återhållsamhet i fackliga lönekrav
- lägre löneökningar över tiden
