Sida 1 av 41. Omvärldsanalys. för Uppsala län

(1)

Omvärldsanalys

för Uppsala län

2021-08-31

(2)

Det här har varit ett år utan motstycke för människorna och planeten -António Guterres

För första gången på 45 miljoner år har en enda art planetens framtid i sina händer: vi

-Sir Martin Rees

Människan är fri att undgå verkligheten, fri till en suddig tanke och att snubbla ner för vilken väg som helst - men inte fri att undvika de avgrunder som en vägrar att se

-Ayn Rand

Chansa inte om framtiden, agera nu, utan dröjsmål -Simone de Beauvoir

(3)

Innehåll

Inledning ... 4

Metod ... 5

Miljö och klimat ... 6

Vår miljö är på bristningsgränsen ... 6

Resursbristen ökar ... 8

Globalisering ... 10

Vårt beroende av omvärlden ökar ... 10

Landskapet förändras ... 12

Ett förändrat risk- och säkerhetsläge... 14

Demografi ... 18

Vi blir fler och vi blir äldre ... 18

Folkhälsa ... 19

Vi bor tätare ... 20

Teknologi ... 22

Vår vardag omvandlas ... 22

Värderingar ... 25

Vi möter ökade förväntningar och missnöje ... 25

Populismen träder fram ... 27

Konkurrens ... 29

Vi ser förändrade förutsättningar för konkurrenskraft ... 29

Ekonomi ... 32

Lågkonjunkturen bedöms vara över i början av 2022 – med vissa eftersläpningar ... 32

Inkomstskillnader och ekonomisk ojämlikhet ... 33

Strukturella utmaningar för kommuner och regioner – som ger reella effekter utöver pandemin ... 34

Nästa globala ekonomiska kris – redan på ingång ... 34

Referenslista ... 36

Inledande citat ... 41

(4)

Inledning

I omvärldsanalysen redovisas ett urval av några övergripande förändringskrafter i omvärlden som på olika sätt påverkar Uppsala län, och oss som bor och verkar här.

Grundambitionen är att peka ut och exemplifiera omvärldskrafter som är globala och mer långsiktiga till sin karaktär. Med den grundambitionen är det också angeläget att lyfta fram aktuella större händelser som påverkar dessa krafter: Covid-19 pandemin och dess effekter kom snabbt och har omfattande konsekvenser.

Covid-19 pandemin är den mest allvarliga globala hälsokrisen och ekonomiska krisen sedan andra världskriget¹. Pandemin har drabbat Sverige och Uppsala län direkt och indirekt på olika sätt, både på kort och lång sikt. Trots pandemins påfrestningar är den långsiktiga bedömningen att Uppsala län fortsatt har goda framtidsförutsättningar. Men länet kan naturligtvis inte bara förlita sig på ett relativt gott utgångsläge i grunden, och sedan passivt vänta på framtiden. Dels kräver framtida samhällsutveckling, konkurrenskraft och tillväxt att en kontinuerlig utveckling och innovation sker hos både offentlig sektor och i näringslivet. Dels kräver både dagens och morgondagens utmaningar, både sådana som vi kan förutspå och sådana som kommer mer hastigt, att vi i länet aktivt förhåller oss till omvärldskrafter och olika scenarier, så att vi tillsammans har en strategisk kapacitet att agera.

Ett flertal av omvärldskrafterna och dess delfaktorer skär igenom och påverkar varandra, i relativt intrikata orsaks- och verkansnät. I vissa av texterna beskrivs några av dessa samband, mer för att exemplifiera än för att göra en heltäckande korsredovisning.

På olika sätt berör de redovisade förändringarna i omvärlden vår miljö men även sociala och ekonomiska tillstånd i samhället, oftast i kombination och med ömsesidig påverkan. Agenda 2030 med dess 17 globala mål och 169 delmål representerar samtliga dimensioner av hållbarhet. De omvärldskrafter som beskrivs är sammantaget relevanta för samtliga mål i Agenda 2030.

Omvärldskrafterna ska betraktas i den regionala kontexten, utifrån länets egna förutsättningar, och med den regionala utvecklingsstrategins kommande vision i bakgrunden: Ett gott liv i en nyskapande och hållbart växande kunskapsregion med internationell lyskraft. Det finns stora möjligheter att aktivt förhålla sig till dessa omvärldskrafter och trender, att tänka igenom vad de betyder för oss, och med det som ett ingångsvärde sedan göra avvägda strategiska vägval inför framtiden.

Denna version av omvärldsanalysen är resultatet av en översyn av den analys som publicerades hösten 2020. I denna version har försök gjorts att i olika delar lyfta in relevanta aspekter kopplade till pandemin och dess effekter, med ambitionen att göra detta utan att samtidigt förta omvärldsanalysens långsiktiga utblick inom respektive huvudrubrikområde.

1 OECD (2020), Boone, Laurence, Global economy faces a tightrope walk to recovery, 10 juni 2020, https://www.oecd.org/newsroom/global-economy-faces-a-tightrope-walk-to-recovery.htm

(5)

Metod

Grunden i denna rapport är en översyn gjord utifrån tidigare rapport (hösten 2020). En översiktlig genomgång av olika underlag från exempelvis olika myndigheter har kompletterats med motsvarande genomgång av underlag från exempelvis FN, EU, OECD och ICPP. Denna genomgång har i stort bekräftat giltigheten av den tidigare omvärldsanalysens övergripande områden, samt givit möjlighet att göra vissa uppdateringar och kompletteringar. Aspekter kopplade till Covid-19 pandemin har vävts in under respektive relevant huvudrubrik. Utöver underlag av det slag som ovan nämnts, har vissa underlag från specifik forskning, artiklar eller andra internationella översikter nyttjats för att komplettera upp. Fotnoter används genomgående för att hänvisa till de olika källorna.

De omvärldskrafter som redovisas är på huvudrubriknivå: Miljö och klimat, Globalisering, Demografi, Teknologi, Värderingar, Konkurrens, samt Ekonomi.

I slutet av varje huvudavsnitt ges exempel på några övergripande frågor som man kan ställa, för att sätta igång en tankeprocess och dialog kring vad respektive omvärlds- och förändringskraft kan innebära och hur man kan förhålla sig till den.

(6)

Miljö och klimat

Vår miljö är på bristningsgränsen

Världen idag står inför enorma utmaningar i att hantera de pågående klimatförändringarna.

Konsekvenserna av dessa påverkar såväl människa som miljö och är utan tvekan en av vår tids största utmaningar.² Det är en global utmaning som den sammantagna forskningen pekat på i minst 50 år³. Människans tidigare aktiviteter gett allvarliga klimatrelaterade konsekvenser. Dessa konsekvenser riskerar att bli ännu mer omfattande och allvarliga, om vi inte förändrar hur våra samhällen ser ut från och med nu.⁴

Vi kan idag se hur jordklotets poler smälter i allt högre takt, vilket leder till förhöjda havsnivåer. Den ökade användningen av kväve och fosfor i jordbruket har lett till försurade hav samtidigt som den biologiska mångfalden och dess ekosystem är gravt reducerade och arter utrotas i hög takt.⁵ Många av klimatförändringens rotorsaker kan också öka risken för pandemier. Exempelvis kan stora skogsavverkningar tvinga djur att lämna sina naturliga och tidigare avgränsade miljöer. En sådan påtvingad migration riskerar att medföra att dessa migrerande djur utsätter andra djur och människor för nya smittorisker, som de annars inte skulle ha utsatts för⁶.

Extrema väderfenomen sker allt oftare, vilka ger konsekvenser i form av orkaner, översvämningar och torrperioder.⁷ I Sverige och i Uppsala län har vi de senaste åren erfarit större bränder och foderbrist till följd av sådana torrperioder i vårt närområde.

Såväl länets kommuner och Region Uppsala, som myndigheter och kommersiella aktörer ansvarar för både service och funktioner som blir påverkade av ett varmare och mer omväxlande klimat.

Byggnader måste tåla förändrat inomhusklimat och skiftningar i nederbördsmönster, utemiljöer måste anpassas för att klara av såväl värmeperioder som skyfall.⁸

För att möta klimatförändringarna och minska de klimatpåverkande utsläppen behöver länder, företag och individer förändra beteenden och vanor när det exempelvis gäller transporter, mat, produktions- och konsumtionsmönster samt återvinning⁹.

Vi människor har orsakat den globala uppvärmningen. En global uppvärmning på mellan 1,5-2,0 grader påverkar allvarligt vår livsmiljö och våra livsförutsättningar, exempelvis genom att

2 SKL (2018), Vägval för framtiden 3 – Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030

3 Oswald, Andrew och Stern, Nicholas (2019), Why are economists letting down the world on climate change?, Publicerad 17 September 2019, https://voxeu.org/article/why-are-economists-letting-down-world-climate- change

4 ESPAS (2019), Global Trends To 2030 – Challenges and Choices for Europe

5 Regionförbundet i Uppsala län (2016), Omvärldsanalys och bakgrundsmaterial, Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län

6Harvard University (2020), Coronavirus, Climate Change, and the Environment A Conversation on COVID-19 with Dr. Aaron Bernstein, Director of Harvard Chan C-CHANGE, https://www.hsph.harvard.edu/c- change/subtopics/coronavirus-and-climate-change/

8 Östhammars kommun (2019), Omvärldsbild, Östhammars kommun 2019

9 Uppsala kommun (2019), Uppsala kommuns omvärldsanalys 2019

(7)

ekosystem och biologisk mångfald rubbas, översvämningar och torka ökar, brist på vatten och mat uppstår, samt att risker för mänsklig säkerhet och ekonomisk tillväxt ökar.¹⁰

Enligt forskarna kan oförutsedda tröskeleffekter uppstå som en följd av den globala uppvärmningen, vilka riskerar att tippa över utvecklingen bortom människans kontroll. Avsmältning av isar, som genom mörkare yta reflekterar en mindre del av solens strålar och därmed förstärker uppvärmningen, är en sådan. En annan är när haven värms upp, vilket påverkar korallers möjlighet att bygga skal. Om korallerna dör riskerar fiskbestånd att slås ut. Det kan även handla om att metangas som varit knuten i den sibiriska tundran sedan tusentals år sipprar ut ur upptinad permafrost, vilket spär på de klimatpåverkande gaserna ytterligare. Detta sker redan vid 1 grads uppvärmning. Vid 5 graders uppvärmning blir konsekvenserna katastrofala.¹¹

En aktuell rapport från FN:s klimatpanel konstaterar att vi under perioden 2011-2020 har en global uppvärmning på 1,09 grader, och prognoserna pekar på att vi med det mest gynnsamma scenariot (kraftfulla åtgärder och minskade utsläpp) inför år 2100 kan gå mot en trolig global uppvärmning på upp till 1,8 grader, och med det minst gynnsamma scenariot (avsaknad av åtgärder och fortsatta utsläpp) går mot en trolig global uppvärmning på upp till 5,7 grader.¹²

Under 2019 var atmosfäriska CO2 koncentrationer de högsta på minst 2 miljoner år, och CH4 och N2O koncentrationerna de högsta på minst 800 000 år¹³. Covid-19 pandemin har lett till en viss minskning i utsläpp av växthusgaser under 2020, men utan att minska koncentrationen av växthusgaser, som tvärtom ökade under 2020¹⁴.

80 procent av koldioxidutsläppen görs av oss i den utvecklade världen. Det handlar om omkring två miljarder människor som ansvarar för majoriteten av utsläpp. För oss två miljarder har dessa utsläpp lett till en snabb tillväxt och ökat välstånd. Den ekonomiska tillväxten kan inte ske på samma sätt som hittills, med fossila resurser som bas, utan att de planetära gränserna överskrids. Om hela världens befolkning skulle ha samma levnadsstandard som Sverige, skulle det behövas fyra jordklot.

Det är således av stor vikt att länder, företag och individer förändrar beteenden och vanor när det gäller transporter, matvanor, produktions- och konsumtionsmönster samt återvinning. Att ta fram ny teknik blir avgörande, såväl för att begränsa som för att hantera effekterna av klimatförändringarna.¹⁵

Hanteringen av klimatförändringarna leder till möjligheter för länder och företag med kunskap och framförhållning att dra ekonomisk fördel av utvecklingen, genom att utveckla miljöteknik, varor, tjänster och affärsmodeller som bygger på förändrade förutsättningar och behov.¹⁶

10 IPCC (2018), IPCCSpecial Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels

12 IPCC (2021), Climate Change 2021 The physical science basis

13 IPCC (2021), Climate Change 2021 The physical science basis

14 World Meteorological Organization (2020), United in Science 2020 A multi-organization high-level compilation of the latest climate science information

16 Tillväxtverket (2019), Utvecklingskraft i hela Sverige 2030 – Kunskap om regionala förutsättningar för tillväxt

(8)

Parisavtalet samt FN:s globala utvecklingsmål Agenda 2030 sätter högt ställda klimat- och miljömål, och på samma sätt har Sverige fastställt nationella miljömål¹⁷.

Den svenska ambitionen är att vara ledande i arbetet med att nå en hållbar utveckling internationellt och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, som visar vägen till hur minskade utsläpp kan kombineras med tillväxt, jobb och välstånd. Klimatarbetet handlar både om förebyggande arbete för att minska de risker som ett förändrat klimat innebär och att skapa ett tryggt, robust och säkert samhälle som har förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar.¹⁸

Ett robust samhälle kan förlita sig på ekosystemen, vilket kräver nya sätt att producera varor och tjänster samt ett förändrat konsumtionsmönster. En större efterfrågan på förnyelsebara, ekologiska eller miljöanpassade alternativ ses bland svenska konsumenter, vilket skapar behov av ett tydligare producentansvar parallellt med en omställning till produkter och tjänster med hållbara livscykler.

Just nu pågår en stark utveckling inom förnyelsebar energi, alternativa transportmedel och hållbar samhällsbyggnad. Ett långsiktigt hållbart samhälle behöver andra typer av ekonomiska system än det vi har idag och initiativ kopplade till en cirkulär ekonomi sätts allt mer i fokus. Tjänster baserade på delningsekonomi bedöms öka för att använda resurser mer effektivt.¹⁹

Trots att utveckling i Sverige ser bra ut i en internationell jämförelse så är de åtgärder som genomförs inte tillräckliga för att nå Sveriges miljömål. Enligt Naturvårdsverket saknas de styrmedel och åtgärder som behövs för att nå miljömålen.²⁰

Resursbristen ökar

Klimatförändringarna i kombination med bland annat den demografiska utvecklingen och ekonomisk tillväxt skapar ett tryck på kritiska resurser som exempelvis vatten, mat, odlingsbar mark, bioresurser och energi. Detta kommer att märkas såväl globalt som lokalt, och hållbar resursstyrning kommer att vara i centrum för såväl globalt som nationellt, regionalt och lokalt beslutsfattande. I en utblick mot 2030 förutspås en ännu större påfrestning på redan begränsade globala resurser. Bristande tillgänglighet av dessa resurser förutspås att direkt påverka länders och myndigheters förmåga att möta upp de behov som finns avseende säkerhet/trygghet, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och ekologisk hållbarhet.²¹

I dag är den globala ekonomin bara 8,6 procent cirkulär – för bara två år sedan var den 9,1 procent.

Den globala cirkularitetsklyftan ökar. Den negativa trenden totalt sett kan förklaras av tre relaterade, underliggande trender: höga utvinningshastigheter, pågående lageruppbyggnad, samt låga nivåer av bearbetning och återvinning/-användande. En global cirkulär ekonomi dubbelt så stor som den idag, bedöms ha avgörande effekter på utsläpp och globala uppvärmning. ²²

17 Sveriges Miljömål (2019), Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål, http://www.sverigesmiljomal.se/sa- fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/

19 Uppsala kommun (2018), Trend- och omvärldsanalys 2018

21 KPMG (2014), Future State 2030: The global megatrends shaping governments

22 Circle economy (2020), The Circularity Gap Report 2020

(9)

Varningar om vatten- och matbrist har varit ett regelbundet återkommande tema på den internationella arenan. Inom EU påverkar vattenbrist och torka en tredjedel av det territoriella området. Som en följd av att vi blir fler och en positiv ekonomiskt tillväxt så kommer också behovet av energi att öka. Och även om den globala efterfrågan på olja förväntas matta av efter 2040, så kommer olja, kol och gas möta större delen av den globala efterfrågan på energi, huvudsakligen på grund av att förnybar energi inte ännu vid det tillfället förväntas kunna möta den globala efterfrågan.

23

Några frågeställningar som kan väckas:

• Vilka åtgärder vidtas på alla nivåer för att minska länets klimat- och miljöpåverkan?

• Hur förbereder sig Uppsalaregionen för ett varmare klimat och förändringar i ekosystemen?

• Vilka synergier kan länet dra av att vi samtidigt ska klimatanpassa, bygga upp ett nytt totalförsvar och ställa om till ett fossilt oberoende samhälle?

• Hur lyckas människor, företag och offentliga organisationer ställa

om samhällsutvecklingen i hållbar riktning, där tillväxt sker inom planetens gränser och där fossila bränslen fasats ut?

• Vilka åtgärder vidtas för att förebygga och hantera resursbrist globalt och regionalt?

• Vad behöver göras för att öka Uppsala läns förmåga att stå emot och hantera påfrestningar på ett ändamålsenligt sätt?

• Hur kan beredskap för och hantering av Covid-19 pandemin, ge lärdomar inför hantering av klimatkrisen?

(10)

Globalisering

Vårt beroende av omvärlden ökar

Den kanske starkaste utvecklingskraften sedan andra världskrigets slut kommer ur den snabba globalisering som inneburit ett paradigmskifte i hur människor rör sig, företag agerar och samhällen interagerar.²⁴

Det finns två sidor av globaliseringen. Dels medför den en ökad global konkurrens, då företag kan välja att söka sig till länder med låg produktionskostnad, dels innebär globaliseringen och frihandeln en ökad ekonomisk tillväxt samt minskad fattigdom. Vidare sprids kunskap och teknik genom globaliseringen och skapar välstånd. Globaliseringen har ytterligare en sida och det är att den förflyttar makt från nationer till marknaden, ökar viss riskexponering, samt att det skapar inkomstklyftor inom länder samt har en negativ inverkan på miljön.²⁵

Globaliseringen har drivits på av förbättrade kommunikationer och möjligheten att på mindre än två dygn flyga runt jorden. Människor har blivit globala medborgare, inte bara på nätet, utan även fysiskt. Detta möjliggör globala utbyten, interaktion och kommunikation där gränsernas betydelse minskar.²⁶

Denna globala sammanlänkning och den ökade rörligheten medför också ökad risk och sårbarhet för exempelvis smittspridning och pandemier²⁷. Coronavirusets spridning i början av 2020 påvisar denna globala sårbarhet, när det inom loppet av mindre än tre månader gick från ca 300 konstaterade fall i tre länder till strax över 2 miljoner fall fördelat på i stort världens samtliga länder, och för att vi efter nitton månader globalt har passerat 200 miljoner fall²⁸.

Världens länder har integrerats genom exempelvis: handel, gränsöverskridande investeringar, migration och kapitalflöden. Alltfler länder deltar i den globala ekonomin, detta har bland annat möjliggjorts genom teknologisk utveckling och politiska beslut. Vidare ser vi att transport- och kommunikationskostnader har minskat. Det faktum att världens länder är alltmer integrerade leder också till att de blir mer och mer påverkade av varandras utveckling. EU är ett exempel på en politisk vilja med mål om en fri rörlighet av kapital, varor, tjänster och människor, vilket innebär en ökad integrering av platser, regioner och länder.²⁹

Men den snabba tillväxten har skett utanför de gränser som planeten klarar av³⁰. Ekonomisk tillväxt och handel har exempelvis medfört att de globala transporterna ökat, med efterföljande utsläpp och

27 University of Cambridge, Centre for the study of existential risks (2019), https://www.cser.ac.uk/research/global-catastrophic-biological-risks/

28 World Health Organization (2019), Coronavirus disease (COVID-2019) situation reports, https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/situation-reports/

(11)

miljöbelastning. Idag är exempelvis sjöfarten helt fossilberoende och bedöms vara det trafikslag där en omställning kommer att vara svårast, genom världsflottans stora förbrukning av bränsle.³¹ En snabb tillväxttakt de senaste decennierna har som en följd av globaliseringen lyft flera länder i Asien, Sydamerika och delar av Afrika, från en underutvecklad nivå till en situation som närmast kan jämföras med Europa och USA på 1950- och 60-talet. Ett ökat välstånd har de senaste decennierna ökat medellivslängden globalt och spädbarnsdödligheten har minskat.³²

Dock har Covid-19 pandemin medfört att decennier av framsteg backar inom områden som exempelvis fattigdomsbekämpning, hälsa och utbildning. Uppföljning av de globala Agenda 2030- målen under 2021 visar på hur de mest fattiga och sårbara – barn, äldre, personer med funktionsvariationer, migranter och flyktingar – drabbas hårdast av effekterna av Covid-19 pandemin. Kvinnor och barn får bära den värsta tyngden av pandemins effekter. För första gången på över tjugo år ökade antalet människor i extrem fattigdom i världen, med cirka 120 miljoner som under 2020 trycktes tillbaka in i extrem fattigdom. En potentiell utbildningskatastrof rapporteras när uppföljningen visar hur ytterligare cirka 100 miljoner barn har fallit under det lägsta gränsvärdet för läskunnighet. Avbrott i tillgången på hälso- och sjukvård och vaccinationer i kombination med brist på mat och näring, riskerar att leda till hundratusentals ytterligare dödsfall bland barn och tiotusentals ytterligare dödsfall bland mödrar. I mitten av 2021 kan ojämlikheten i kampen mot Covid-19 synliggöras i hur 68 vaccindoser hanterades per 100 invånare i Europa och USA, jämfört med lägre än 2 i södra Afrika.³³

Sverige är en handelsberoende nation och vårt beroende av omvärlden syns där. När lastbilstillverkaren Scania i slutet av augusti 2021 pausar sin tillverkning på grund av brist på halvledare³⁴, så är de en av raden av globala aktörer inom bilindustrin som drabbas när brister i leveranskedjor uppenbarar sig i den globalt sammanlänkade handeln³⁵.

Det är fortfarande Norden och EU som är de viktigaste exportmarknaderna för Sverige. Samtidigt har det de senaste åren skett en ökning av varuexporten till Kina. Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet visar på ett resultat där andelen små och medelstora företag som är internationella ökade mellan åren 2014 och 2017. Denna ökning beror främst på att fler företag importerar. Andelen som exporterar är i princip oförändrad.³⁶

Som en följd av Covid-19 pandemin föll världshandeln dramatiskt under 2020 ³⁷, men en återhämtning som inleddes under slutet av 2020 har fortsatt och i augusti 2021 visar statistiken för

31 Energimyndigheten (2016), Sjöfartens energianvändning – hinder och möjligheter för omställning till fossilfrihet

33 United Nations (2021), The Sustainable Development Goals Report 2021, United Nations Publications, New York, NY, United States of America, ISBN:978-92-1-101439-6

34 Svt (2021), Scania pausar produktionen – 9 000 anställda berörs,

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/scania-stoppar-produktionen, nyhetsinslag 21-08-30

35 Harvard Business Review (2021), Why were in the midst of a global semiconductor shortage, 26 februari 2021, https://hbr.org/2021/02/why-were-in-the-midst-of-a-global-semiconductor-shortage

37 World Trade Organization (2020), Trade falls steeply in first half of 2020, publicerad 22 juni 2020, https://www.wto.org/english/news_e/pres20_e/pr858_e.htm

(12)

världshandeln med varor en rekordhög nivå, vilket ses som en bekräftelse på en stark generell återhämtningstrend för världshandeln³⁸.

Den internationella handeln och de globala flödena av varor och tjänster bidrar till den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, men också till att hantera själva pandemin, genom att exempelvis säkra tillgång till kritiska sjukvårdsprodukter och mediciner. För att hålla den internationella handeln igång krävs samarbete och tillit: att marknaden kan tillhandahålla det som behövs, att länder inte inför exportrestriktioner, eller att import inte medför hälsorisker. Bedömningen är att det – särskilt i skenet av de påfrestningar som pandemin skapat – är kritiskt att framgent inte eskalera (de redan innan pandemin förekommande) spänningarna som finns kring världshandeln³⁹. Närheten till Stockholm och Arlanda gör att Uppsala lättare kan dra nytta av internationaliseringens fördelar. Huvudstadsregionen är en naturlig port mot världen för en stor del av landets utåtriktade kontakter, men fungerar också som en ingång för det utländska intresset att investera i, flytta till eller besöka i Sverige. Regionen klarar sig som regel också mycket bra i internationella rankningar av innovationskapacitet och konkurrenskraft. Uppsala län har flera globala kopplingar där bland annat företag, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Akademiska sjukhuset utgör en del av de kopplingarna. ⁴⁰

Genom att utnyttja närheten och kopplingen till Stockholmsregionen kan vi öka Uppsala läns attraktivitet och vidga den gemensamma arbetsmarknaden.⁴¹

Landskapet förändras

Den ekonomiska och politiska maktbalansen förändras i världen. På samma gång som globaliseringen bidrar till framväxande ekonomier som lyfter miljontals ur fattigdom, ökar dessa ekonomiers inflytande på den globala arenan. Framväxande ekonomier, så som Kina, Indien, Indonesien, Brasilien, Ryssland och Sydafrika, blir mer och mer viktiga aktörer i den globala ekonomin och på den internationella finansmarknaden.⁴²

Kina, Indien och Indonesien beräknas tillsammans stå för mer än hälften av den globala ekonomiska tillväxten till år 2030⁴³. Kina genomgår en omstrukturering från en exportbaserad och investeringsdriven ekonomi till en mer konsumtionsdriven tillväxt, som inledningsvis ställer systemet inför helt nya utmaningar⁴⁴.

38 World Trade Organization (2021), Goods Barometer hits record high, confirming strength of trade recovery, publicerad 18 augusti 2021, https://www.wto.org/english/news_e/news21_e/wtoi_18aug21_e.htm

39 OECD (2020), Covid 19 and international trade: issues and actions, publicerad 12 juli 2020, http://www.oecd.org/coronavirus/policy-responses/covid-19-and-international-trade-issues-and-actions- 494da2fa/

42 KPMG (2014), Future State 2030: The global megatrends shaping governments

43 BCG (2018), Scenarios for 2030 - A report for the Independent Review of the Australian Public Service (APS)

(13)

Den geopolitiska förskjutningen mot Asien och den demografiska utvecklingen innebär att svenska företag, i större utsträckning, måste nå mer avlägsna och nya marknader för att säkra fortsatt ekonomisk tillväxt. Idag är Kina det enda landet i Asien som är bland de tio största exportländerna för svenska varor.⁴⁵

Det har länge funnits en bild av att världsekonomin och världspolitiken dominerats av en eller ett par globala supermakter, denna bild håller på att förändras. USA, Kina och EU kan alla ses som stormakter med ett globalt perspektiv, men bilden kan kompletteras med exempelvis Indien, Ryssland och Brasilien som stormakter med ett regionalt perspektiv.⁴⁶

Den traditionella bilden av globala stormakter kan komma att luckras upp i framtiden. Historiskt har framförallt faktorer som befolkningsmängd, BNP och militära utgifter präglat bilden av supermakter. Nu framhävs även andra faktorer som kan påverka maktbalansen vilket öppnar upp för en maktbalans där såväl regioner, städer, företag och globala rörelser kan spela en global roll.⁴⁷ På olika håll syns den ökade nationalismen och politisk populism som tillsammans med spänningar mellan stormakter riskerar att bromsa globaliseringen och därmed tillväxten i världen⁴⁸. En ökande protektionism i exempelvis England genom Brexit och handelskrig mellan stora marknader såsom Kina och USA kan komma att få stor betydelse för utvecklingen och för svenska företag⁴⁹. En tänkbar effekt av Covid-19 pandemin är länders ökade fokus på egna intressen och protektionism⁵⁰. Sedan tillträdet i början av 2021 har USA:s president Joseph Biden markerat en återgång till att USA ska vara en del av och ha en ledarposition i det globala samarbetet, inom områden som exempelvis global hälsa, klimatfrågan och säkerhetsfrågor, även om det är noterbart att det inte finns lika ensidigt starka ställningstaganden i frihandelsfrågorna⁵¹⁵².

Parallellt med att de finns tendenser till protektionism som en följd av Covid-19 pandemin, är det också värt att notera hur snabba internationella samarbeten uppstått för att hantera en global hälsokris. Noterbart är också exempelvis hur EU inom sig uppvisar en ny ekonomisk solidaritet i samband med hantering av pandemins effekter, när de rika länderna i norr för första gången gick med på att utnyttja starka kreditbetyg för att underlätta för de ekonomiskt svagare och hårt drabbade länderna i unionens södra delar.⁵³

46 Utrikesmagasinet (2015), Analys, 2015, Februari, Stormakter – och alla andra

50 The Economist - Världen om (2020), 8 geopolitiska megatrender – globala trender som förstärks under coronan, Nr 1 2020, sid 20-26

51Observer Research Foundation (2021), The Biden administration and the future of multilateralism, publicerad 13 april 2021, https://www.orfonline.org/expert-speak/biden-administration-future- multilateralism/

52 Federal Register (2021), 2021 Joseph R Biden Jr Executive Orders,

https://www.federalregister.gov/presidential-documents/executive-orders/joe-biden/2021

53 The Economist - Världen om (2020), 8 geopolitiska megatrender – globala trender som förstärks under coronan, Nr 1 2020, sid 20-26

(14)

Ett förändrat risk- och säkerhetsläge

Vissa bedömare menar att Covid-19 pandemin visar upp ett globalt misslyckande i risk- och säkerhetsarbete, genom det faktum att en pandemi har funnits som en känd global risk i decennier.

Det har i åratal lyfts fram som en av de största riskerna, med beskrivning av chockartade konsekvenser i miljontals liv, samt för ekonomi och samhälle. Tunga globala aktörer har förutom att lyfta risken, även presenterat konkreta förslag för att förebygga och hantera risken för en kommande pandemi. Trots det kan vi nu – inne på det pandemins andra år - konstatera att inte tillräckliga förebyggande eller mitigerande åtgärder var på plats, vare sig på global eller nationell nivå, vare sig hos myndigheter, länder och multilaterala samverkansorganisationer, eller för den delen, hos näringsliv.^5455565758

Covid-19 pandemin har blottat svagheter i riskarbete och i traditionella riskhanteringsstrategier, och pekar på behovet av att fokusera på de globala systemiska riskerna, där händelseförlopp hakar i varandra och skapar konsekvenser på systemnivå ur flera perspektiv. Förebyggande och mitigerande insatser för systemiska risker måste tänkas och genomföras i flera systemiska nivåer och perspektiv. Lärdomar från hantering av Covid-19 pandemin bör kunna växlas upp för att exempelvis bättre kunna hantera den systemiska risk som klimatförändringarna innebär.⁵⁹

Samtidigt är det viktigt att konstatera att exempelvis de flesta av OECD:s medlemsländer bedöms ha gjort anmärkningsvärda ansträngningar för att skydda liv och hantera de ekonomiska konsekvenserna av pandemin för näringsliv och individer. I olika grad införde och upprätthåller regeringar olika restriktioner med relativt drastiska begränsningar för invånare, organisationer och näringsliv, och en övergripande iakttagelse är betydelsen av att inför kommande globala kriser agera såväl snabbt som i stor skala, samtidigt som grundläggande demokratiska värden bevakas, med god transparens och upprätthållen tillit i samhället.⁶⁰

Covid-19 pandemin och klimatförändringarna liknar varandra såtillvida att den värsta skadan endast kan undvikas när samhället gör ett gemensamt åtagande om att kraftfullt och tidigt agerande mot ett till synes abstrakt hot. Klimatförändringarnas mer långsamma förlopp riskerar att medföra att de nödvändiga och kraftfulla åtgärderna dröjer. I pandemins tidiga skede dröjde många politiska institutioner och ledare med kraftfulla beslut tills den tidpunkt då det föreföll oundvikligt. För både globala virusutbrott och klimatförändringar är fördröjda beslut ödesdigra, då krisförloppen följer en icke-linjär dynamik där fördröjda åtgärder leder till proportionerligt mycket värre konsekvenser och

54Horton, Richard (2020), The Covid-19 Catastrophe: What’s Gone Wrong and How to Stop it Happening Again, Polity press, Cambridge UK

55Gates, Bill (2015), The next outbreak? We're not ready, Ted Talks 2015,

https://www.ted.com/talks/bill_gates_the_next_outbreak_we_re_not_ready/transcript

56 OECD (2011), Future Global Shocks IMPROVING RISK GOVERNANCE, OECD Reviews of Risk Management Policies

57 World Economic Forum (2019), Outbreak Readiness and Business Impact Protecting Lives and Livelihoods across the Global Economy, White paper, World economic forum in collaboration with Harvard Global Health Institute

58 MSB (2021), Kraftsamling – för en stärkt civil beredskap Baserad på MSB:s nationella risk- och förmågebedömning 2021

59 Dr. Mark Trexler (2020), COVID-19 Has Exposed the Weakness of Traditional Risk Management Strategies, https://www.brinknews.com/covid-19-exposes-the-weakness-of-business-global-risk-management- strategies-coronavirus-economic-impact-companies/

60 OECD (2021), Government at a Glance 2021, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/1c258f55-en

(15)

högre kostnader för verkningsfulla åtgärder. Klimatförändringarna kräver till sin natur mer omfattande omställning långt före de mest katastrofala effekterna blir påtagliga.⁶¹

Klimatförändringarna lyfts dessutom upp som det största hotet mot global säkerhet, med risk för konflikter i en skala som inte har setts tidigare⁶².

Fram till mitten av 2010-talet var antalet konflikter i världen historiskt lågt. På kort tid har emellertid flera svåra konflikter och inbördeskrig fått stora konsekvenser även utanför de direkt berörda länderna. Historiskt sett har många krig förklarats av en kamp om olja och energi. En ökad efterfrågan på naturresurser (framför allt vatten och energi) och mat till följd av ökad befolkning och ökat välstånd i framför allt Asien och Afrika skapar konkurrens om strategiska resurser, såsom mineraler, livsmedel och vatten, kan i framtiden väntas ge upphov till flera konflikter.⁶³

Det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan under 2021 kan bedömas till del vara förutsett, men de fulla konsekvenserna av tillbakadragandet är svårbedömda såväl i den aktuella regionen som globalt. Att konsekvenserna inte enbart begränsar sig till ett förmodat Talibanstyre i Afghanistan förefaller dock troligt.⁶⁴

Försvarsberedningen konstaterar att det globala säkerhetspolitiska läget präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Vidare konstateras att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Något annat som inte heller kan uteslutas är att militära maktmedel eller hot om sådana kommer att användas mot Sverige.⁶⁵ Den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) rapporterar om en hårdnad maktpolitik som synliggörs i yttre hot som allt oftare påverkar den inre säkerheten. Ryssland och Kina pekas ut som länder som har förmågan att utsätta Sverige för hot och insatser som kombinerar militära, ekonomiska och politiska insatser. Underrättelseverksamheten mot Sverige och svenska intressen bedöms som omfattande.⁶⁶

Det faktum att två av tre försvarsgrenar i det svenska försvaret numera har sina högsta ledningsfunktioner utlokaliserade till Uppsala län är en följd av den riskbedömning som det försvarspolitiska läget ger upphov till på nationell nivå. Samtidigt medför detta givetvis också att tidiga strategiska mål i en väpnad konflikt numera också ligger inom vårt län, vilket påverkar den samlade hotbilden mot Uppsala län.

När pandemin bröt ut i Sverige skedde en kraftsamling - många verksamheter fick snabbt ställa om och frivilliga insatser bidrog i samhällets ansträngningar. De brister som finns i vardagen blir mycket tydliga i en stor kris. För att kunna hantera kommande kriser är bedömningen att Sverige måste

61 Funke, Franziska och Klenert, David (2020), Climate change after COVID-19: Harder to defeat politically, easier to tackle economically, Publicerad 17 augusti 2020, https://voxeu.org/article/climate-change-after- covid-19

62 Emyr Jones Parry, The Greatest Threat To Global Security: Climate Change Is Not Merely An Environmental Problem, UN Chronicle, nedladdad 2020-09-20, https://www.un.org/en/chronicle/article/greatest-threat- global-security-climate-change-not-merely-environmental-problem

64 Middle East Institute (2021), Missing the bigger implications of US withdrawal from Afghanistan, publicerad 29 juli 2021, https://www.mei.edu/publications/missing-bigger-implications-us-withdrawal-afghanistan

65 Försvarsberedningen (2019), VÄRNKRAFT Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025

66 Försvarsmakten (2021), MUST Årsöversikt 2020

(16)

stärka sin förmåga och beredskap. Även om pandemin är den största nationella påfrestningen i modern tid, finns andra hot och händelser som vårt samhälle måste kunna hantera. Sverige har under de senaste åren utsatts för attentat och incidenter som inneburit stort lidande för människor och som utmanat säkerheten i viktiga funktioner. Några exempel är terrorattentatet i Stockholm och flera exempel på hur myndigheter har exponerats på grund av bristande digitalt säkerhetsskydd, exempelvis Transportstyrelsen. Något annat som även visat hur sårbart vårt samhälle är, är vattenbristen i betydande delar av landet. MSB kan samtidigt konstatera att människor sluter upp och att en vilja om att hjälpa varandra finns i situationer där samhället utmanas. Detta innebär att Sverige har återupptagit arbetet med civilt försvar. Samhällets förmåga att förebygga och hantera olika kriser bygger på att kommuner, landsting, myndigheter, näringslivet, frivilliga och enskilda har nödvändiga förmågor och kunskaper. Förmågan att kunna hantera flera parallella risker och allvarliga händelser bedöms öka. Det är även viktigt att samhällets aktörer i sin beredskap skapar flexibilitet för att kunna hantera såväl kända hot och risker som sådana vi ännu inte kan förutse. Att återigen bygga upp det civila försvaret är en omfattande uppgift som omfattar alla i samhället.⁶⁷⁶⁸ Under 2021 kan två större internationellt uppmärksammade skeenden – i olika miljöer och med olika politiska perspektiv – illustrera hur oroligheter på grund av missnöje och utanförskap kan skaka hela samhällen: när demonstranter i protest mot valresultatet i det amerikanska presidentvalet den 6 januari 2021 gick till attack mot de amerikanska lagstiftarna, samt oroligheterna och upploppen i Sydafrika under juli 2021 som inleddes som en protest mot häktandet av den tidigare presidenten Jacob Zuma.

Nationellt kan vi vid olika tillfällen observera uttryck för samhällsoro, som kan vara symptom på en global trend av missnöje, orättvisor och växande utanförskap. Historiskt sett följer ofta främlingsrädsla och en ökad risk för konflikter när det råder ökade sociala spänningar.⁶⁹ Under förra sommaren såg vi exempel på detta, med oroligheter och upplopp i Malmö i samband med att en koran brändes och sparkades runt⁷⁰.

Förekomsten av skjutvapenvåld med såväl dödlig som icke-dödlig utgång, samt illegala skottlossningar (populärt benämnt som ”skjutningar”) har uppmärksammats de senaste åren i Sverige, men det är inte en jämn fördelning över landet eller mellan olika grupper/miljöer. Det finns en tydlig koppling mot socioekonomiskt utsatta områden i storstadsregioner, unga män och kriminella miljöer.⁷¹

Inom Sverige bedömer Polisen att det finns 22 särskilt utsatta områden. Dessa områden kan kännetecknas av; en allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen, systematiska hot och våldshandlingar under rättsprocesser, att det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag, parallella samhällsstrukturer, extremism, systematiska kränkningar av religionsfriheten eller starkt fundamentalistiskt inflytande som begränsar människors fri- och

67 MSB (2018), Nationell risk- och förmågebedömning

68 MSB (2021), Kraftsamling – för en stärkt civil beredskap Baserad på MSB:s nationella risk- och förmågebedömning 2021

70 Svt (28 aug 2020), Upplopp efter koranbränning,

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ordningsstorning-i-malmo-300-personer-delaktiga

71 BRÅ (2019), Skjutningar i kriminella miljöer - en intervjustudie, Rapport 2019:3

(17)

rättigheter, samt personer som reser iväg för att delta i strid i konfliktområden. Ett av dessa 22 särskilt utsatta områdena i Sverige finns i Uppsala län.⁷²

Polisens nationella bedömning i början av Covid-19 pandemin var att den riskerade att få negativa konsekvenser för brottsutvecklingen, inte minst i utsatta områden som bedöms drabbas hårdare av en omfattande lågkonjunktur, där ekonomisk utsatthet kan förvärras, vilket kan leda till att rekrytering till kriminella nätverk kan öka⁷³. Samtidigt pekar vissa internationella studier på en minskning av vissa brottstyper som en följd av pandemin och dess restriktioner⁷⁴.

• Vilken beredskap har Uppsalaregionen att anpassa sig till och ta del av den utveckling som sker i världen?

• Vilken roll vill Uppsala län ta i en globaliserad värld, där vårt beroende av omvärlden ökar?

• Hur kan regionen bidra till en globalt hållbar samhällsutveckling, inte minst för att bidra till återhämtning i det globala utvecklingsarbetet efter Covid-19 pandemin?

• Hur framtidssäkrar Uppsala län en god internationell position, med internationell tillgänglighet och förbindelser mot de växande ekonomierna och de globala nätverken, även när tendenser till protektionism finns?

• Hur kan Uppsalaregionen bidra till att lärdomar från Covid-19 pandemin ökar förmågan att hantera andra globala systemiska risker, exempelvis klimatförändringarna?

• Vilken beredskap finns för att möta och hantera risker, hot, osäkerheter och oro i omvärlden och lokalt?

• Finns den strategiska kapaciteten att även i dessa tider analysera hur de säkerhetsrisker som klimatförändringarna kan ge upphov till påverkar Uppsala län?

72 Polismyndigheten (2019), Kriminell påverkan i lokalsamhället - En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden, Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten 2019-06-03.

73 Polismyndigheten (2020), COVID-19 Pandemins långsiktiga konsekvenser för brottsutveckling och samhällsordning, Polismyndigheten Nationella operativa avdelningen Underrättelseenheten A141.490/2020 2020-07-03

74 Forskning (2021), Kraftig nedgång av brott till följd av coronapandemin, publicerad 3 juni 2021, https://www.forskning.se/2021/06/03/minskning-brott-coronapandemin/#

(18)

Demografi

Vi blir fler och vi blir äldre

Hur den demografiska utvecklingen ser ut i ett land påverkar såväl dess ekonomi som dess arbetsmarknad⁷⁵. Förändringar i befolkningens sammansättning har stor betydelse för såväl framtida tillväxt och produktivitetsutveckling som möjligheterna att finansiera de offentliga välfärdssystemen⁷⁶.

Totalt förväntas världens befolkning öka med cirka 1 miljard till 8,5 miljarder år 2030, och man kan grovt dela in världen i de som kommer att ha en befolkningsökning respektive en befolkningsminskning till 2030⁷⁷. I januari 2017 blev vi fler än 10 miljoner invånare i Sverige. 2034 beräknas folkmängden ha ökat med en miljon. År 2070 beräknas Sveriges befolkning att uppgå till ca 13 miljoner, en ökning på cirka tre miljoner från dagens nivå⁷⁸.

I västvärlden ser man en tydlig demografisk trend med låga födelsetal och ökad livslängd, vilket medfört en allt äldre befolkning. Med längre liv kommer större behov av omsorg och vård, vilket sätter press på välfärdssystemen. Sverige står inför stora demografiska påfrestningar, men trots detta ser läget annorlunda ut här än i många andra EU-länder. Det handlar om att svenska kvinnor föder förhållandevis många barn och att vi har en historiskt snabb befolkningsökning genom flyktinginvandring. Många nyanlända är i arbetsför ålder, och en viktig fråga är i vilken omfattning och takt som nyanlända kommer i arbete och kan bidra till finansieringen av välfärden.⁷⁹

Under perioden 2006–2018 ökade Sveriges befolkning med 12 procent eller drygt 1,1 miljoner, varav merparten skedde i storstadsregionerna eller i dess närhet. Samtidigt minskade folkmängden under samma period i 82 av Sveriges 290 kommuner och många av Sveriges kommuner har under flera decennier bevittnat en minskande befolkning. Dessa inomregionala skillnader försvårar förnyelsen i många regionala och lokala ekonomier.⁸⁰

I takt med att antalet äldre ökar i befolkningen, kommer efterfrågan på sjukvård och äldreomsorg öka, förutom att det ställer krav på samhällets utformning gällande exempelvis boenden och tillgänglighet⁸¹. Utmaningen med en växande andel äldre ställer krav på nya arbetssätt och hjälpmedel, vilket även innebär nya affärsmöjligheter, särskilt med tanke på näringslivet i Uppsala län och dess stora arena för life science⁸².

Men samtidigt som en ökande andel av befolkningen blir äldre och den utmaning det medför på välfärdssystemet, kan det också vara värt att poängtera vilken resurs som finns i de äldre. Många

78 SCB (2021), Befolkningsprognos för Sverige

82 Uppsala kommun (2018), Trend- och omvärldsanalys 2018

(19)

har ett stort ideellt samhällsengagemang och utför därtill ofta oavlönade arbetsinsatser genom att ta hand om närstående.⁸³

I storstadsregionerna samt i övriga universitets- och högskoleorter är befolkningen yngre än genomsnittet. Det innebär att de får ett mer gynnsamt läge i den rådande demografiska utvecklingen. Exempelvis kommer endast tre län (Uppsala, Stockholm och Västra Götaland) att ha fler ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden än pensionsavgångar år 2025. Det finns dock ett stort rekryteringsbehov i samtliga län, antingen om det har sin förklaring i stora befolkningsökningar eller demografisk utveckling.⁸⁴ Långtidsutredningen 2019 förutspår stora utmaningar vad gäller att tillhandahålla arbetskraft till välfärden. Sammantaget ökar den demografiskt betingade efterfrågan på kommunala tjänster med ca 18 procent mellan 2018 och 2035, vilket motsvarar en ökning med i genomsnitt ca 1 procent per år. Även om beräkningarna indikerar personalbrist i alla regioner väntas den bli störst i landsbygdsregionerna.⁸⁵ För att underlätta för bemanning i välfärdstjänster och överlag, bör den tekniska utvecklingen, där digitalisering utgör en stor del, utnyttjas för att arbeta mer resurseffektivt.⁸⁶

Folkhälsa

Den demografiska utvecklingen bär också på hälsoperspektiv. Med ett folkhälsoperspektiv kan vi med en europeisk utblick konstatera att:

• Svenskarna lever längre och är friskare än den genomsnittliga EU-medborgaren. Sverige har den femte högsta medellivslängden i EU och antalet friska år är högt. Antalet förväntade friska levnadsår för både män och kvinnor vid 65 års ålder är bland de högsta i hela EU.

• Dödligheten i flera kroniska sjukdomar minskar, men olika mycket för olika grupper.

Statistiken visar också att psykiska besvär fortsätter att öka, främst bland unga vuxna och särskilt bland kvinnor.

• Könsskillnaderna i Sverige är relativt små, men det finns seglivade socioekonomiska klyftor.

Exempelvis är medellivslängden hos män med universitetsutbildning nästan fem år längre än bland män som inte har gått ut gymnasiet.

• Andelen med behörighet till gymnasiet sjunker under perioden 2006–2020, främst bland dem vars föräldrar har högst förgymnasial utbildningsnivå. Detta riskerar på sikt att öka skillnaderna i hälsa hos befolkningen.

• Förutsättningarna för hälsa, som goda försörjningsmöjligheter och utbildning, inte förbättras för alla. Personer med kort utbildning, särskilt kvinnor, och även barn till föräldrar med kort utbildning är grupper som i flera avseenden halkar efter.

• Rökning och alkoholkonsumtion är inte särskilt omfattande i Sverige, men övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar och vuxna. En av sju vuxna och nästan en av fem femtonåringar är överviktiga eller feta, vilket är mer än i de flesta EU-länder.

År 2020 uppgav 66 procent i befolkningen en tillräcklig fysisk aktivitet, det vill säga 150 minuter eller mer, under en vanlig vecka de senaste 12 månaderna. Det är vanligare att uppge tillräcklig fysisk aktivitet bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Särskilt låg andel som

84 Ibid.

85 SOU 2019:65. Långtidsutredningen 2019

(20)

uppgav tillräcklig fysisk aktivitet (45 %) fanns bland personer födda utanför Europa. Svenska ungdomar är också betydligt mindre fysiskt aktiva än EU-genomsnittet.⁸⁷

Covid-19 pandemin har medfört såväl direkta som indirekta hälsoeffekter. I form av dödlighet kan vi efter sommaren 2021 på global nivå konstatera ungefär 4,5 miljon rapporterade dödsfall⁸⁸, och nationellt nästan 15 000 dödsfall⁸⁹.

Förutom virusets direkta konsekvenser i form av dödlighet och sjuklighet, finns indirekta hälsoeffekter från pandemin. När tillgång till förskola och undervisning minskar, kan det påverka vissa barns trygghet och utveckling. Mångas liv och levnadsvanor har påverkats av pandemin;

ungdomars levnadsvanor har påverkats mest av pandemin, men även individer som tillhör riskgrupper har påverkats starkt. Vanliga virusinfektioner har minskat som en följd av åtgärderna under pandemin. Vissa branscher som drabbats, exempelvis servicenäringar, medför att grupper med låg utbildning och utländsk bakgrund kan få sämre försörjningsmöjligheter. Försämrade levnadsförhållanden kan leda sämre tillit och trygghet i mer utsatta områden. Som en följd av ovanstående i kombination med större social isolering kan exempelvis ohälsosamma levnadsvanor och missbruk, samt psykisk ohälsa öka.⁹⁰⁹¹

De kommande årens uppföljningar av folkhälsan kommer att synliggöra effekterna av covid-19 i relation till folkhälsan och olika sjukdomar⁹².

Vi bor tätare

En trend som stärks av globaliseringen är urbaniseringen – att världens befolkning bor och arbetar i allt större städer. Vid ingången av 1900-talet bodde omkring 14 procent av världens befolkning i städer och framåt 2030 beräknas 70 procent av världens invånare bo i städer. I den globala konkurrensen om företag, investeringar och människor spelar städerna en nyckelroll. Städer är tillgängliga, de har ett utbud av en större och bredare arbetskraft och de erbjuder miljöer som är attraktiva för individer och företag. De har en bättre utbyggd infrastruktur – från gator och kollektivtrafik till bredband – och kan byggas resurseffektivt. För många symboliserar städerna livschanser och hopp om ett bättre liv för en stor del av världens befolkning, inte minst bland yngre generationer och inte bara i utvecklingsländerna. Till urbaniseringens baksidor hör trängsel, miljöpåverkan av fossildrivna transport, anonymitet, trångboddhet och att resurser allokeras till där flest bor. Byggandet av städer erbjuder möjligheter till att skapa hållbara samhällen och städer, med

87 Europeiska kommissionen (2017), State of health in the EU, Sverige, Landprofil hälsa 2017.

88 WHO (2021), WHO coronavirus situation reports, https://www.who.int/publications/m/item/weekly- epidemiological-update-on-covid-19---24-august-2021

89 Folkhälsomyndigheten (2021), Antal fall av Covid-19 i Sverige, publicerad 31 augusti 2021,

https://fohm.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html#/68d4537bf2714e63b646c37f152f1392

90 Folkhälsomyndigheten (2020), Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan, Rapport publicerad 24 juni 2020, Folkhälsomyndigheten, Stockholm

91 Folkhälsomyndigheten (2021), Hur har folkhälsan påverkats av Covid-19 pandemin

92 Folkhälsomyndigheten (2021), Folkhälsans utveckling årsrapport 2021

(21)

hållbara transportlösningar, energieffektiva byggnader och införande av nya tekniska lösningar som inte utarmar miljö och resurser.⁹³

Tillväxtverket har gjort en befolkningsframskrivning som visar på att folkmängden ökar mest i tätortsnära områden, det vill säga storstadsområden. När det gäller befolkningsminskning så ökar den mest i områden med mycket låg tillgänglighet till tätorter. Enligt framskrivningen kommer sammanlagt 154 000 människor att bo i Sveriges gles- och landsbygdsområden år 2038. Siffrorna visar på hur betydande urbaniseringen är i Sverige idag.⁹⁴

I takt med ökade bostadspriser har det blivit svårare för resurssvaga grupper att ta sig in på

bostadsmarknaden, då det egna kapitalet är litet och att det finns för få hyresrätter med lägre hyra.

Produktionskostnaderna för nya bostäder har stigit markant de senaste decennierna, vilket har medfört att de bostäder som byggs blir dyrare. Samtidigt har andrahandspriserna stigit kraftigt inte minst på grund av högkonjunktur och låga realräntor. Bostadsutbudet är därmed tillgängligt främst för resursstarka målgrupper. En långvarig konjunkturnedgång, i kombination med en större avmattning på bostadsmarknaden, kan påverka utbyggnadstakten och orsaka en mer utbredd bostadsbrist längre fram.⁹⁵

• Hur klarar Uppsala län att på ett hållbart sätt möta en befolkningsökning vad gäller bostäder, kapacitet i infrastrukturen och utbyggd service?

• Hur kan teknisk utveckling, digitalisering, samt nya synsätt och arbetssätt, öka både livskvalitet och effektivisera välfärdsinsatserna gentemot en åldrande befolkning?

• Hur kan fler som står långt från arbetsmarknaden (inte minst som följd av Covid-19 pandemin), komma närmare den, i syfte att både öka den sociala inkluderingen och säkra att arbetsgivare får arbetskraft?

• Vilken samlad beredskap finns att hantera de indirekta negativa effekterna på folkhälsan som Covid-19 pandemin medför?

• Vilken beredskap har Uppsala län för storstadsregionens fortsatta växande, för att kunna tillvarata de möjligheter som detta medför?

• Hur skapar vi goda förutsättningar för fortsatt växande städer, med hållbara och attraktiva stadsmiljöer, samtidigt som vi skapar goda förutsättningar för landsbygd och mindre tätorter som är attraktiva och har utvecklingskraft?

(22)

Teknologi

Vår vardag omvandlas

Digitaliseringen av samhället och teknikutveckling är något som förändrat tillvaron för människor och företag i hela världen. Det är svårt att förutse hur våra liv kommer att ha förändrats av digitaliseringen år 2030, lika lite som vi vid millennieskiftet kunde föreställa oss hur internet, smarta telefoner och appar skulle revolutionerna vardagen. Däremot kan vi vara säkra på att tekniken kommer att ta stora steg framåt och att nya innovationer kommer att förändra vårt beteende och få konsekvenser för staters och individers sammankoppling, produktivitet, effektivitet, tillväxt och sysselsättning. Kommunikations-, digitaliserings- och uppkopplingsnivån gör att miljarder människor kommer att kunna tala, handla och dela kunskap med varandra på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. För tio år sedan fanns 500 miljoner uppkopplade enheter och framåt 2025 är prognosen att man överskrider 70 miljarder. Informations- och kommunikationstekniken har således under de senaste 20 åren skapat helt nya möjligheter och ändå befinner vi oss bara i början av denna utveckling. Om ytterligare 20 år är samhället mycket mer virtuellt än idag, med intelligenta system som samspelar med oss i vardag och arbete.⁹⁶

Den teknologiska utvecklingen utmärks särskilt av hastigheten, räckvidden och genomslaget. Det som är i framkant just nu är utvecklingen av automatiserade produkter, robotar och produkter med artificiell intelligens (AI). Utöver redan existerande digitaliserade områden så som identifiering, betalningar, kommunikation och medieanvändning kommer helt nya varor och tjänster. Det handlar om användaranpassade och personifierade erbjudanden, vård, diagnoser och produkter, exempelvis inom additiv tillverkning (3D-printing).⁹⁷

Utvecklingen inom AI, automatisering och robotisering medför stora möjligheter till högre produktivitet och välfärdsvinster det kommande årtiondet⁹⁸. Exempelvis kan utveckling inom behandlingar och medicinteknik, algoritmer, självkörande fordon, AI och robotteknik bidra till att åldrandet förändras och att livskvaliteten och självständigheten kan öka⁹⁹.

I takt med att produktutvecklingen blir allt snabbare, ökar vikten av att ha en produktionsnära forskning och utveckling. Det blir viktigare att ha hög utbildningsnivå, god infrastruktur och säkerhet än att fokusera på arbetskraftskostnader, vilket öppnar möjligheter för en återindustrialisering av högkostnadsländer, som exempelvis Sverige. OECD förutspår att automatisering medför en förflyttning av arbetstillfällen samtidigt som AI förväntas minska betydelsen av billig arbetskraft. Om det sker en snabb automatisering i kombination med en snabb AI-utveckling kan det handla om ännu större påverkan på arbetstillfällen.¹⁰⁰

Utvecklingen kommer med stor sannolikhet att påverka sysselsättningen och utbildningsbehoven.

Beroende på hur utvecklingen ser ut kan en polarisering av kompetens leda till ökande skillnader mellan högutbildade och lågutbildade inom städer. Efterfrågan på serviceyrken som inte kan skötas med automatisering, digitalisering eller robotar kan komma att öka, med påföljden att högutbildade

97 Tillväxtverket (2019), Utvecklingskraft i hela Sverige 2030 – Kunskap om regionala förutsättningar för tillväxt

98 Ibid

99 EY (2017), What´s after What´s next – The upside of disruption – Megatrends shaping 2019 and beyond