2,5 år med sänkt moms på mat serverad på restaurang Effekter på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen

2,5 år med sänkt moms på mat serverad på restaurang

Effekter på restaurangpriser, restaurangomsättning

och anställda i restaurangbranschen

Innehållsförteckning

Förord ... 3

Sammanfattning ... 4

Inledning ... 5

Syftet med reformen ... 5

Hur ska momssänkningen fungera? ... 6

Prisutveckling ... 7

Sammanfattning prisutvecklingen ... 7

Vad är fullt genomslag på restaurangpriserna? ... 7

Priserna sjönk när momsen sänktes ... 8

Den faktiska prisnivån klart lägre än den förväntade ... 8

Nordisk jämförelse ... 9

Omsättningsutvecklingen ... 11

Sammanfattning omsättningsutvecklingen ... 11

Stark omsättningstillväxt i restaurangbranschen ... 11

Omsättningstillväxten i restaurangbranschen bryter historiskt samband ... 12

Utveckling av antalet anställda ... 14

Sammanfattning utvecklingen antal anställda ... 14

Utveckling av antalet anställda till följd av momssänkningen ... 14

Regional utveckling av antalet anställda ... 15

Undanträngning av jobb i andra branscher ... 17

Kostnaden per momsjobb ... 19

Restaurangföretagens lönsamhet ... 21

Oberoende granskningar ... 22

Bilaga 1 Val av källor ... 23

Bilaga 2 Lönesummestatistiken ... 25

Bilaga 3 Fördelning av företags lönesumma på olika län ... 26

Bilaga 4 Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen ... 27

Bilaga 5 Historia över restaurangmomsens utveckling ... 28

Förord

Utvecklingen i restaurangbranschen har varit urstark de senaste 2,5 åren trots lågkonjunktur, vilket är ett historiskt trendbrott. Utvecklingen i restaurangbranschen har historiskt följt utvecklingen av konjunkturen mycket väl. Prisökningstakten i restaurangbranschen har varit historiskt låg och omsättningstillväxten varit historiskt hög. Det har skapats tusentals nya jobb på landets restaurangföretag. Detta är inte en åsikt utan ett faktum som backas upp av alla tillgängliga officiella statistikkällor. För oss på Visita är förklaringen till detta trendbrott enkel. Den första januari 2012 sänktes momsen på mat serverad på restaurang. Syftet med sänkningen var att få fler personer i jobb som står långt ifrån arbetsmarknaden. Åtgärden riktade sig mot restaurangbranschen av det enkla skälet att det är en av få branscher som erbjuder många arbetstillfällen utan krav på egentlig utbildning eller arbetslivserfarenhet. Vi vet från offentlig statistik att av de nya jobb som skapats i restaurangbranschen sedan momssänkningen har över hälften gått till personer 25 år och yngre och nästan hälften till personer som inte är födda i Sverige¹. Reformen har levererat!

Trots detta finns det nu en uppenbar risk att vi vid årsskiftet får en fördubblad moms på mat serverad på de svenska restaurangerna. Skälet är att tre av fyra oppositionspartier vill genomföra just detta om det hamnar i regeringsställning. Vi uppmanar därför företrädare för dessa partier att läsa den här rapporten och tänka om. Här redovisas svart på vitt vad som hänt med restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen sedan momsen sänktes. Det är viktigt att komma ihåg att reformen är en långsiktig åtgärd och att det inte går att göra en rättvis utvärdering av reformen bara efter några få år. Det behövs en hel konjunkturcykel för att göra detta, vilket hela tiden varit nuvarande regerings intention. Vi har redan sett att resultatet på kort sikt, i en lågkonjunktur, överträffar den prognos som lämnades i den utredning som gjordes 2011 och som låg till grund för att reformen genomfördes. Vi uppmanar därför oppositionspartierna att åtminstone avvakta den slutliga utvärderingen 2016 innan några beslut fattas.

1 Vem fick jobben, Visita

Sammanfattning

Restaurangbranschens omsättning i volym har ökat kraftigt sedan år 2012. Detta har i sin tur gett upphov till många nya anställningar. Omsättningstillväxten har varit i genomsnitt 3,8 procent per år under perioden och antalet helårsanställda har ökat med drygt 11 000 tom första kvartalet 2014.

Restaurangbranschens positiva utveckling har skett när den svenska ekonomin befunnit sig i en lågkonjunktur. Detta är ett trendbrott då restaurangbranschens utveckling historiskt följt konjunkturen väl. Visita bedömer att nästan 70 procent av tillväxten i omsättning och helårsarbeten under perioden sedan 2012 kan tillskrivas den sänkta momsen på mat serverad på restaurang.

Visita bedömer vidare att den sänkta momsen har inneburit att prisnivån på restaurangtjänster i juni 2014 låg 5-6 procent lägre jämfört med om momsen inte sänkts. Den lägre prisnivån har inneburit en starkare utveckling av efterfrågan på restaurangtjänster med högre omsättning och antal anställda som följd. Den ökade sysselsättningen i restaurangbranschen har enligt Visitas bedömning skett utan överströmning av arbetskraft från andra branscher, dvs. ökningen av antalet anställda är en nettoökning i ekonomin som helhet. Den bedömningen baseras på att löneutvecklingen i restaurangbranschen och närliggande branscher inte avviker från den normala. Visita har alltså uppskattat att det som en direkt effekt av den sänkta momsen på mat serverad på restaurang har skapats drygt 7 000 helårsverken (netto) i restaurangbranschen efter drygt 2 år.

Den långsiktiga kostnaden per helårsverke vid det utfallet blir då, enligt Visitas beräkningar, runt 400 000 kronor. Det är dock ett utfall på kort sikt. Visita bedömer att utfallet av antalet anställda till följd av momssänkningen blir större på lång sikt.

Den sänkta momsen hade efter ett år lett till en relativt blygsam förbättring av restaurangföretagens lönsamhet. Momssänkningen beräknades ge ett skattebortfall på 5,4 miljarder per år allt annat lika. Restaurangföretagens resultat efter skatt ökade med 884 miljoner 2012 jämfört med 2011.

Inledning

Restaurangbranschen har utvecklats mycket bra under de senaste 2,5 åren.

Omsättningstillväxten i volym har varit i genomsnitt 3,8 procent per år perioden 2012- 2014. Den omsättningstillväxten kan jämföras med genomsnittet perioden 2002-2011 som låg på 1,6 procent, alltså en mer än dubbelt så hög tillväxttakt i genomsnitt. Den höga omsättningstillväxten har också inneburit att antalet anställda i restaurangbranschen har ökat kraftigt. Här finns det flera olika källor från Statistiska Centralbyrån att titta på. Gemensamt för dessa är dock, oavsett om de mäter anställda i hotell- och restaurangbranschen eller bara restaurangbranschen eller huruvida de är totalundersökningar eller urvalsundersökningar, att alla källorna visar på en mycket kraftig tillväxt i antalet anställd sedan 2012 (se bilaga 1).

Eftersom momsen på mat serverad på restaurang sänktes från och med den 1 januari 2012 blir den intressanta frågan i vilken utsträckning den positiva utvecklig som branschen haft sedan 2012 kan tillskrivas den sänkta momsen. Syftet med den här rapporten är att gå igenom utvecklingen i restaurangbranschen de senaste 2,5 åren och försöka uppskatta hur stor del av den förändring vi ser som kan tillskrivas den sänkta momsen. I rapporten kommer vi även att föra en diskussion kring om de jobb som skapats är nettojobb i den svenska ekonomin, dvs. har jobben i restaurangbranschen skapats utan att minska antalet jobb i andra sektorer. Detta ligger i sin tur till grund för en uppskattning av den långsiktiga statsfinansiella kostnaden för reformen.

Det är viktigt att påpeka att den sänkta momsen på mat på restaurang är en strukturell och inte en konjunkturell reform. Sedan momssänkningen har svensk ekonomi utvecklats svagt. Trots detta har utvecklingen i restaurangbranschen varit mycket stark.

Nu håller den ekonomiska konjunkturen på att förbättras. Vid utvärderingen av reformen måste man se utvecklingen över en hel konjunkturcykel för att på ett rättvist sätt utvärdera reformen.

Syftet med reformen

Den svenska ekonomin präglas av hög arbetslösheten för vissa grupper av ungdomar och utlandsfödda. Konsekvenserna för samhället och individerna av långvarig arbetslöshet är stor. Exempelvis uppskattas produktionsbortfallet i ekonomin för varje arbetslös ungdom till runt 300 000 kronor per år. Därutöver uppskattas samhällskostnader på i storleksordningen 350 000 till 1 600 000 per år i ökad välfärdskonsumtion per arbetslös ungdom. Mot den här bakgrunden valde den borgliga alliansregeringen att sänka momsen på mat serverad på restaurang den 1 januari 2012 från 25 procent till 12 procent. Skälet att sänka momsen på just restaurangmat är att restaurangbranschen erbjuder många arbetstillfällen utan krav på egentlig utbildning eller arbetslivserfarenhet. På så sätt kan man få in personer på arbetsmarknaden och långsiktig öka sysselsättningen i den svenska ekonomin och sänka den strukturella arbetslösheten.

De flesta bedömare är överens om vikten av att ”få in en fot” på arbetsmarknaden. En person med arbetslivserfarenhet har mycket större chans att få ett nytt jobb än en

person som saknar arbetslivserfarenhet. Många ungdomar får sitt första jobb just inom restaurangbranschen. Restaurangbranschen är den bransch på svensk arbetsmarknad som har störst andel unga anställda. Av drygt 300 000 kontrolluppgifter till unika individer från företag i hotell- och restaurangbranschen år 2012 gick ca 140 000 till personer som var 25 år eller yngre. En tredjedel av samtliga sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen är dessutom inte födda i Sverige.

Hur ska momssänkningen fungera?

Åtgärden var tänkt att fungera så att den sänkta momsen på mat serverad på restaurang skulle hålla tillbaka prisutvecklingen i restaurangbranschen och därmed stimulera efterfrågan på restaurangtjänster. Ökad efterfrågan på restaurangtjänster leder i sin tur direkt till ökad sysselsättning i branschen.

Den sänkta momsen på mat serverad på restaurang bedöms långsiktigt få fullt genomslag på restaurangpriserna. Ett fullt genomslag på prisnivån kommer inte att ske omedelbart, utan kommer att vara en process som sker över en längre tidsperiod. En lägre prisnivå på restaurangtjänster jämfört med om momsen inte sänktes, kommer att öka efterfrågan på restaurangtjänster. För att reformen ska ha haft en prissänkande effekt krävs alltså inte att priserna sjunker, endast att prisutvecklingen blir svagare än den skulle ha blivit utan momssänkningen.

De flesta undersökningar som tittat på hur priskänslig omsättningen på restaurang är, visar att prisförändringar får relativt stora effekter på efterfrågan på restaurangtjänster (priselasticiteten på restaurangtjänster är relativt stor)². En stor effekt på restaurangpriserna kommer därför att få en stor effekt på efterfrågan på restaurangtjänster.

Ökad omsättning (i volym) får omedelbar effekt på sysselsättningen i restaurangbranschen. Ökad produktionsvolym kräver fler arbetade timmar i restaurangbranschen. Det historiska sambandet mellan en ökning av produktionsvolymen och ett ökat antal arbetade timmar i branschen är starkt.

Sammanfattningsvis kommer efterfrågan på restaurangtjänster att öka relativt mycket om den sänkta momsen får ett stort genomslag på priserna. En kraftig ökning av produktionsvolymen på restaurangtjänster kommer att i sin tur att öka sysselsättningen starkt. Dessutom kan efterfrågan på restaurangtjänster även öka av andra skäl än sänkt pris. Företagen kan exempelvis förbättra kvaliteten på servicen genom ökad personaltäthet, det vill säga en ökad sysselsättning kommer före omsättningsökningen.

2 Sänkt moms – högre sysselsättning, En studie av restaurangnäringen, Handelns Utredningsinstitut (HUI)

Prisutveckling

Sammanfattning prisutvecklingen

Utvecklingen av prisnivån i restaurangbranschen har sedan momsen på mat på restaurang sänktes den första januari 2012 varit mycket låg i ett historiskt perspektiv.

Den genomsnittliga prisutvecklingen (dec-dec) per år 10-årsperioden innan momssänkningen var tre procent och som lägst 1,7 procent. Sedan momsen sänktes har den genomsnittliga prisutvecklingen per år legat på 0,8 procent och som högst 1,4 procent. Innan momssänkningen var utvecklingen av prisnivån på restaurang i Sverige i det närmaste identisk med den genomsnittliga ökningen av prisnivån på restaurang i våra nordiska grannländer. Efter momssänkningen har utvecklingen av prisnivån på restaurang i Sverige varit en femtedel av den genomsnittliga för våra nordiska grannländer. Sammanfattningsvis indikerar detta att prisnivån på restaurang i Sverige ligger 5-6 procent lägre jämfört med om momsen inte hade sänkts.

Vad är fullt genomslag på restaurangpriserna?

I följande avsnitt tittar vi på utvecklingen av de svenska restaurangpriserna sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes. Den huvudsakliga kanalen genom vilken omsättningen och därmed sysselsättningen ska öka i restaurangbranschen är genom momssänkningens genomslag på restaurangpriserna. I SOU 2011:24 ”Sänkt restaurang- och cateringmoms – Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster” drogs slutsatsen att på lång sikt kommer en mervärdesskatteförändring i restaurangbranschen påverka konsumentpriset lika mycket som mervärdesskatten förändras, dvs. ett fullt genomslag i konsumentpriserna kan förväntas. Slutsatsen dras utifrån bedömningen att restaurangbranschen är hårt konkurrensutsatt.

Fullt genomslag på priset till följd av sänkningen av momsen på mat som serveras på restaurang innebär att prisnivån långsiktigt ligger 10,6 procent³ lägre än om momsen inte hade sänkt. Dock påverkades inte all omsättning i restaurangbranschen av momssänkningen. Momsen på alkohol sänktes inte och den omsättning som avser så kallad ”take-away” var redan reducerad till 12 procent. Cirka 45-55 procent av restaurangernas omsättning skulle påverkas av den sänkta momsen på mat som serveras på restaurang. Fullt genomslag på prisnivån långsiktigt, är mot den bakgrunden 5–6 procent⁴. Ett fullt genomslag på prisnivån kommer inte att ske omedelbart utan kommer att vara en process som sker över en längre tidsperiod. En del företag sänkte sina priser omedelbart (delvis eller fullt ut), andra valde att inte höja priserna. På kort sikt kommer därför lönsamheten i branschen att förbättras jämfört med om momsen inte sänkts.

Detta kommer att leda till högre nivå på investeringarna i restaurangbranschen och fler startade restauranger. Detta leder till en ökad konkurrens, vilket kommer att hålla

3 [= -[((1,12/1,25)-1) × 100]

4 Det är något oklart vilka restaurangpriser som mäts i KPI. Enligt uppgift omfattas inte priser för ”take- away” i någon större utsträckning. Detta innebär att det är svårt att med utgångspunkt från

restaurangpriserna enligt KPI avgöra när fullt genomslag på priserna är uppnått.

tillbaka prisutvecklingen tills fullt genomslag uppnås. Lång sikt i det här sammanhanget är 3–5 år.

Priserna sjönk när momsen sänktes

I diagram 1 visas den årliga utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige perioden 2002–2014 (tom juni). Den genomsnittliga prisökning per år var under de tio åren före momssänkningen, perioden 2002–2011, drygt tre procent, med som lägst 1,7 procent och som högst 6,0 procent. Det första året efter momssänkningen bröts dock det mönstret och priserna på restaurangtjänster sjönk i stället. Ökningstakten under 2013 var sedan 1,3 procent. Ökningstakten hittills under 2014, omräknat till årstakt, är 1,4 procent. Åren 2012, 2013 och 2014 är alltså de tre år under den undersökta perioden med svagast prisökningstakt i restaurangbranschen.

Diagram 1 Utvecklingen av restaurangpriserna (dec-dec) perioden 2002-2014

%-utveckling jämfört med december föregående år

Källa: Konsumentprisindex (SCB)

Den faktiska prisnivån klart lägre än den förväntade

Vad hade prisnivån varit om momsen inte hade sänkts? I diagram 2 jämför vi den faktiska prisutvecklingen på restaurang sedan december 2011 (månaden innan momsen sänktes) med var prisnivån hade legat om den utvecklats som genomsnittet per månad perioden 2002– 2011. Efter den initiala prissänkningen i januari 2012 har den faktiska nivån på restaurangpriserna börjat öka. Dock har ökningstakten varit långsammare än genomsnittet för 10-årsperioden innan momssänkningen. I juni 2014 ligger prisnivån 5,7 procent lägre än om den utvecklats som genomsnittet 10-årsperioden 2002-2011 .

2,6

1,7 2,3

2,5 3,2

6,4

2,8 2,6

3,2

-0,1

1,3 1,4

-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014*

%-utveckling

%-utveckling

Efter momssänkningen

T.o.m. juni 2014 omräknat till årstakt

Diagram 2 Den faktiska utvecklingen av restaurangpriserna jämfört med den

"förväntade" utan momssänkning (genomsnittet 2002-2011), Index dec 2011=100

Källa: Konsumentprisindex (SCB)

Nordisk jämförelse

Vi har också jämfört utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige med den i våra nordiska grannländer. Diagram 3 visar prisutvecklingen på restaurang i Sverige och prisutvecklingen på restaurang som ett genomsnitt av ökningstakterna i våra tre nordiska grannländer perioden 2002–2014. Det har snart gått tre år sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes varför vi har valt att jämföra utvecklingen perioden efter momssänkningen med treårsperioder innan momssänkningen. Av diagrammet framgår att samstämmigheten i ökningstakten perioden 2002-2011 var mycket stor.

Sedan momsen i Sverige sänkte 2012 har utvecklingen i Sverige kraftigt avvikit från genomsnittet för våra nordiska grannländer. Sedan december 2011 har restaurangpriserna för våra nordiska grannländer i genomsnitt ökat med 8 procent, medan de i Sverige under samma period ökat med knappt två procent. Om prisnivån på restaurang i Sverige hade fortsatt att utvecklas som genomsnittet för våra nordiska grannländer, hade prisnivån i Sverige legat drygt 6 procent högre.

98 100 102 104 106 108 110

98 100 102 104 106 108 110

2012 2013 2014

Index dec 2011=100

Index dec 2011=100

Förväntad prisutveckling utan momssänkning Faktisk prisutveckling

5,7 % Momssänkningens effekt på

prisnivån på restaurang

T.o.m. juni 2014

Diagram 3 Utveckling av restaurangpriser i Norden (dec – dec)

%-utveckling per treårs intervall

Källa: Eurostat

Sammanfattningsvis indikerar både jämförelsen med den historiska utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige och jämförelsen med utvecklingen av restaurangpriserna i våra nordiska grannländer, att prisnivån på restaurang i juni 2014 ligger 5-6 procent lägre än om momsen på mat serverad på restaurang inte hade sänkts.

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

2003-2005 2006-2008 2009-2011 2012-2014*

%-utveckling

%-utveckling

Sverige

Medel Norden exkl Sverige

*jan-jun

Momssänkningens effekt på svenska restaurangpriser

6,1 %

Omsättningsutvecklingen

Sammanfattning omsättningsutvecklingen

Omsättningsutvecklingen (volym) har varit stark i restaurangbranschen sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes. Den genomsnittliga omsättningsutvecklingen per år 10-årsperioden innan momssänkningen var 1,6 procent. Sedan momsen sänktes har den genomsnittliga omsättningsutvecklingen per år legat på 3,8 procent. Historiskt har sambandet mellan omsättningstillväxten i restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn varit mycket stark. Sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes gäller inte sambandet längre. Restaurangomsättningen har utvecklats mycket starkt medan omsättningen i den privata tjänstesektorn utvecklats svagt. Den genomsnittliga omsättningstillväxten (volym) per år 10-årsperioden innan momssänkningen var 2,4 procent i tjänstesektorn, jämfört med 1,6 procent i restaurangbranschen. Sedan momsen sänktes har den genomsnittliga omsättningsutvecklingen i tjänstesektorn per år legat på 1,8 procent jämfört med 3,8 procent i restaurangbranschen. Visita gör mot den bakgrunden bedömningen att drygt 65 procent av omsättningstillväxten (volym) i restaurangbranschen sedan 2012 är en direkt effekt av momssänkningen.

Stark omsättningstillväxt i restaurangbranschen

I föregående avsnitt visades att utvecklingen av restaurangpriserna varit svag i Sverige sedan momssänkningen, både i ett historiskt perspektiv och i ett nordiskt perspektiv. I detta avsnitt tittar vi på omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen. Det vi tittar på är omsättningsutvecklingen i volym – enkelt uttryckt antalet serverade rätter. Det vill säga omsättningen rensad för prisutveckling. I diagram fyra visas omsättningsutvecklingen i volym under perioden 2002–2014⁵. Som diagrammet visar har omsättningstillväxten sedan 2012, efter momssänkningen, varit stark i ett historiskt perspektiv.

5 Tom juni 2014

Diagram 4 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen

%-utveckling jämfört med föregående år

Källa: Restaurangindex (SCB)

Omsättningstillväxten i restaurangbranschen bryter historiskt samband Det har alltså varit en stark omsättningstillväxt (volym) i restaurangbranschen sedan momssänkningen. Frågan är dock om den omsättningstillväxten avviker från vad man hade kunnat förvänta sig givet rådande konjunkturläge. För att svara på den frågan har vi jämfört omsättningstillväxten i restaurangbranschen med omsättningstillväxten i hela den privata tjänstesektorn. Skälet till den jämförelsen är att historiskt finns ett mycket starkt samband mellan omsättningstillväxten i restaurangbranschen och omsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn. I diagram fem redovisas omsättningsutvecklingen för restaurangbranschen respektive för hela den privata tjänstesektorn⁶ perioden 2002-2014. Det har snart gått tre år sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes, varför vi har valt att jämföra utvecklingen perioden efter momssänkningen med treårsperioder innan momssänkningen. Som framgår av diagrammet var sambandet i omsättningsutvecklingen 10-årsperioden före 2012 mellan restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn mycket stark. Efter 2012 har dock sambandet förändrats. Restaurangbranschen har utvecklats mycket starkt samtidigt som tjänstesektorn i sin helhet har utvecklats svagt. Efterfrågan på restaurangtjänster har, i förhållande till konjunkturläget, lett till en mycket stark omsättningstillväxt i volymen restaurangtjänster.

Visita gör mot den bakgrunden bedömningen att drygt 65 procent av omsättningstillväxten (volym) i restaurangbranschen sedan 2012 är en direkt effekt av

6 Exklusive bank och försäkring

-0,2 1,5

2,3 2,8

4,3

0,4

-2,6 2,7

3,2 4,5

2,7 4,3

-3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

-3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014*

%-utveckling

%-utveckling

*jan-maj

Efter momssänkningen

momssänkningen (skillnaden i diagrammet mellan den röda fyrkanten och den svarta fyrkanten perioden 2012-2014)

Diagram 5 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen respektive privat tjänstesektor (exkl. bank och försäkring)

%-utveckling per treårs intervall

Källa: Restaurangindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB)

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0

2003-2005 2006-2008 2009-2011 2012-2014*

%-utveckling

%-utveckling

Restaurangbranschen (vänster skala)

Tjänstesektorn (exkl bank och försäkring) (höger skala) ^*jan-maj

Momssänkningens effekt på restaurangomsättningen, 66 procent av omsättningstillväxten sedan 2011

Vi har valt att använda olika skalor för utvecklingen av restaurangomsättningen respektive omsättningen för

tjänstesektorn för att illustrera den historiskt starka korrelationen dem emellan

Utveckling av antalet anställda

Sammanfattning utvecklingen antal anställda

Antalet anställda har ökat kraftigt i restaurangbranschen sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes i januari 2012. Med utgångspunkt från restaurangbranschens lönesumma och genomsnittslön bedömer Visita att det skapats drygt 11 000 helårsarbeten under perioden. Utifrån bedömningen att drygt 65 procent av omsättningstillväxten är en direkt effekt av momssänkningen, gör vi bedömningen att en lika stor andel av anställningarna är en direkt effekt av momssänkningen. Det motsvarar nästan 7 500 helårsarbeten sedan momssänkningen till och med första kvartalet 2014.

Utveckling av antalet anställda till följd av momssänkningen

Redan av utvecklingen av omsättningen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av sysselsättningen i restaurangbranschen varit positiv. En stark tillväxt i omsättningsvolymen leder historiskt alltid till en stark tillväxt i sysselsättningen i restaurangbranschen. Det var den utgångspunkt som användes i ”Sänkt restaurang- och cateringmoms SOU 2011:24 – Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster” för att bedöma effekten på sysselsättningen. Sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes den första januari 2012 har det också skapats många nya jobb i restaurangbranschen. Det är viktigt att påpeka att detta gäller alldeles oavsett vilken källa man använder (se bilaga 1). För att beräkna sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen⁷ använder vi LAPS-lönesummor (SCB). Styrkan i att använda LAPS är att det är en totalundersökning. Samtliga företag måste på månadsbasis redovisa underlag för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter. Det finns andra källor som löpande under året följer utvecklingen av sysselsättningen i ekonomin men de är i regel urvalsundersökningar. Urvalsundersökningar innebär att resultaten är behäftade med statistisk osäkerhet. Det gäller inte minst när resultaten avser mindre branscher som hotell- och restaurangbranschen. Mot den bakgrunden är LAPS den bästa källan för att uppskatta sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen.

I diagram sex visas antalet helårsverken som vi beräknar har skapats utifrån utveckling av branschens lönesumma och branschens genomsnittslön. Det var första kvartalet 2014 drygt 11 000 fler helårsarbeten fler jämfört med fjärde kvartalet 2011, kvartalet innan momsen på mat serverad på restaurang sänktes. I föregående avsnitt redovisades att Visita uppskattar att under den perioden är 66 procent av omsättningstillväxten i volym en direkt följd av den sänkta momsen. Utifrån detta gör vi bedömningen att också 66 procent av ökningen av antalet helårsanställda är en direkt följd av momssänkningen. Av det följer att av de dryga 11 000 helårsarbeten som skapats sedan momssänkningen är nästan 7 500 en direkt effekt av den sänkta momsen.

7 Med restaurangbranschen avses företag som enligt SCB:s register är klassificerade som restaurangföretag (SNI – koden 56).

Omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen har utvecklats mycket starkt under andra kvartalet 2014. Den procentuella utvecklingen i volym jämfört med andra kvartalet 2013 var 4,5 procent. Ännu har inga lönesummor redovisats för restaurangbranschen för andra kvartalet 2014 men mot bakgrund av den starka omsättningsutvecklingen under andra kvartalet så kommer antalet anställda i restaurangbranschen att även öka under andra kvartalet 2014.

Diagram 6 Utveckling av antalet helårsverken i restaurangbranschen (säsongsrensat⁸) perioden 4:e kvartalet 2011 tom 1:a kvartalet 2014

Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), beräkningar Visita

Regional utveckling av antalet anställda

I tabell 1 redovisas utvecklingen av antalet helårsarbeten i restaurangbranschen fördelat per län. I tabellen redovisas dels det totala antalet helårsarbeten som skapats, dels antalet helårsverken som Visita tillskriver den sänkta momsen på mat serverad på restaurang. Fördelningen av lönesummorna per län är delvis modellbaserad, se Bilaga 3.

I samtliga län har det, enligt Visita, skapats jobb i restaurangbranschen som en direkt följd av momssänkningen. 2 800 helårsverken, motsvarande 38 procent av samtliga helårsverken som skapats som en direkt följd av momssänkningen, har tillkommit i Stockholms län.

8 Statistical Techniques in Business & Economics, 15 ed, Lind Marchal Wathen, Mc Graw Hill.

7 432 3 829

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

Helårsverken Effekt av sänkt moms

Effekt av annat

66 procent av antalet helårsanställda som skapats i restaurangbranschen sedan 2012 tillskriver Visita den sänkta momsen 11 261

Tabell 1 Förändring av antalet helårsarbeten (säsongsrensat) i restaurangbranschen perioden 4:e kvartalet 2011 – 1:a kvartalet 2014

Förändring antal helårsarbeten⁹

Totalt Direkt följd av momsen¹⁰

Riket 11 261 7 432

Stockholms län 4 259 2 811

Uppsala län 195 129

Södermanlands län 182 120

Östergötlands län 370 244

Jönköpings län 283 186

Kronobergs län 117 77

Kalmar län 157 104

Gotlands län 119 79

Blekinge län 115 76

Skåne län 1 013 668

Hallands län 384 253

Västra Götalands län 1 938 1 279

Värmlands län 203 134

Örebro län 257 170

Västmanlands län 346 229

Dalarnas län 220 145

Gävleborgs län 304 200

Västernorrlands län 232 153

Jämtlands län 125 83

Västerbottens län 231 153

Norrbottens län 222 147

Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), beräkningar Vista

9 Vid beräkningen av antalet helårsverken har samma genomsnittslön använts i samtliga län. Då skillnaderna i lönenivå i restaurangbranschen mellan olika län är liten är det ett tillvägagångssätt som är rimligt.

10 Här har antagits att andelen av de skapade helårsverkena som tillskrivs momsen är densamma i samtliga län.

Undanträngning av jobb i andra branscher

En viktig fråga när det gäller sysselsättningsutvecklingen är om de jobb som skapas i restaurangbranschen till följd av momssänkningen är nettojobb, dvs. inte utgörs av överströmning av arbetskraft från andra branscher. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster ”Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24” presenterades tre antaganden som måste vara uppfyllda för att de jobb som skapas till följd av momssänkningen ska definieras nettojobb.

1. Att lönenivån i restaurangbranschen ligger över den marknadsmässiga nivån.

2. Att lönenivån i restaurangbranschen inte påverkas av den ökade efterfrågan på restaurangtjänster.

3. Att den ökade efterfrågan på arbetskraft inte leder till att lönenivåerna i andra branscher ökar.

Givet att dessa tre antaganden gäller så kommer, enligt utredningen, den ökade efterfrågan på arbete att motsvaras av ökad sysselsättning i hela ekonomin. Om de tre antagandena ovan inte är uppfyllda kommer en del av sysselsättningsökningen inom branschen att utgöras av överströmning av arbetskraft från andra branscher.

Sysselsättningsökningen i den totala ekonomin blir därmed lägre.

Utredningen bedömde att ingångslönerna inom restaurangbranschen var högre än den lön som hade rått vid perfekt konkurrens, dvs. att antagande ett gäller. När det gäller antagande två och tre måste de utvärderas empiriskt. I diagram sju redovisas den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, i några närliggande branscher och för hela svenskt näringsliv under två olika perioder. Period ett avser den genomsnittliga löneutvecklingen per år 10-årsperioden innan momsen på mat serverad på restaurang sänktes (2002-2011). Den perioden redovisas för att visa att den genomsnittliga löneutvecklingen för de redovisade branscherna historiskt varit i stort sett densamma. Period två avser åren 2012 och 2013, dvs. efter den sänkta momsen på mat serverad på restaurang. Av diagrammet framgår att löneutvecklingen inom hotell- och restaurangbranschen under 2012 och 2013 inte avviker från den i närliggande branscher och inte i förhållande till näringslivet totalt.

Detta indikerar att den ökade arbetskraftsefterfrågan i restaurangbranschen på kort sikt inte drivit upp löneökningstakten i restaurangbranschen eller i närliggande branscher.

Antagandena två och tre verkar därför, åtminstone på kort sikt vara uppfyllda, och den ökade arbetskraftsefterfrågan till följd av momssänkningen bör därför inte ha lett till undanträngning av sysselsättning i andra branscher.

Diagram 7 Genomsnittlig procentuell löneutveckling i olika sektorer inom Svenskt Näringsliv (arbetare) under två olika perioder

Källa: Svenskt Näringslivs lönestatistik

3,1

2,5 3,0

2,3 3,4

2,4 3,2

2,4

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

2003-2011 2012-2013

%-utveckling

Hela Svenskt Näringsliv Service

Varuhandel Hotell och restaurang

Två förutsättningar för att ökad arbetskrafts- efterfrågan i restaurangbranschen inte ska leda till undanträngning

2. Lönenivån i restaurangbranschen påverkas inte av den ökade efterfrågan på restaurangtjänster 3. Den ökade efterfrågan på aerbetskraft leder inte till att lönenivåerna i andra branscher ökar.

Kostnaden per momsjobb

En av det frågor som flitigast diskuterats kring momssänkningen är om det är en effektiv åtgärd för att minska den strukturella arbetslösheten. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster ”Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24” presenterades en sådan bedömning av reformens effekter. Den ökade restaurangkonsumtionen antas ge upphov till 3 000 helårsarbeten netto i restaurangbranschen. Ökad restaurangkonsumtion antas dessutom frigöra tid från hushållen från hushållsarbete. En del av den tiden antas användas till utökat marknadsarbete motsvarande 2 500 helårsarbeten på hela arbetsmarknaden. Reformen förväntades därmed netto (med hänsyn tagen till undanträngning av sysselsättning i andra sektorer) ge upphov till ökat antal arbetade timmar i ekonomin motsvarande totalt 5 500 helårsarbeten.

Det omedelbara bortfallet i momsintäkter till staten till följd av reformen beräknades till 5,4 miljarder. Utredningen beräknade dock den långsiktiga statsfinansiella effekten till 3,6 miljarder, givet resultatet på 5 500 helårsarbeten, varav 3 000 i restaurangbranschen. Kostnaden sjunker då reformen leder till ökad sysselsättning.

Ökad sysselsättning förbättrar de offentliga finanserna via ökade skatteintäkter (exempelvis inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) och minskade transfereringsutgifter (exempelvis arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd). Den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per helårsverke i restaurangbranschen, vid ett utfall på 3 000 helårsarbeten i restaurangbranschen, blir då 1,2 miljoner kronor, se tabell 2.

Med utgångspunkt från ovanstående beräkning har Visita uppskattat den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per helårsverke vid olika utfall på antalet helårsverken (netto) i restaurangbranschen, se tabellen 2. Som framgår av tabellen sjunker kostnaden per helårsarbete relativt snabbt när antalet helårsarbeten ökar. Skälet är att ett ökat helårsarbete sänker den totala kostnaden samtidigt som den nya totala kostnaden ska delas med fler helårsarbeten.

Tabell 2 Långsiktigt statsfinansiell kostnad¹¹ för sänkt moms på restaurangmat Antal helårsverken i

restaurangbranschen (netto)

Långsiktig statsfinansiell kostnad, miljarder kronor

Långsiktig statsfinansiell kostnad per helårsverke, kronor

3 000 3,6 1 200 000

4 000 3,4 855 000

5 000 3,2 647 000

6 000 3,1 509 000

7 000 2,9 410 000

8 000 2,7 336 000

9 000 2,5 279 000

10 000 2,3 233 000

11 För varje helårsverke i restaurangbranschen bedöms det totala arbetsutbudet öka proportionellt utifrån det beräknade utfallet i ”Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24”.

Visita har uppskattat att det som en direkt effekt av den sänkta momsen på mat serverad på restaurang har skapats drygt 7 000 helårsverken (netto) i restaurangbranschen efter drygt 2 år. Den långsiktiga statsfinansiella effekten per helårsverke vid det utfallet blir då, enligt beräkningen redovisad i ovanstående tabell, runt 400 000 kronor.

Restaurangföretagens lönsamhet

Det direkta momsbortfallet vid sänkningen av momsen på restaurangmat per år uppskattades till 5,4 miljarder kronor. Det har i olika sammanhang påståtts att momssänkningen till stor del bara lett till en förbättrad lönsamhet för restaurangföretagen (”momssänkningen har hamnat i restaurangägarnas fickor”).

I dagsläget finns bokslutsuppgifter tillgängliga för restaurangföretagen (SNI-kod 56) för 2012. I tabell tre redovisas det totala resultatet efter skatt för samtliga restaurangföretag i Sverige perioden 2007 till 2012. Den i sammanhanget intressantaste uppgiften är det förändrade resultatet efter skatt mellan åren 2011 och 2012, dvs. efter att momsen på mat serverad på restaurang sänktes. Resultatet förbättrades för restaurangbranschen i sin helhet från 4 818 miljoner kronor 2011 till 5 712 miljoner kronor 2012, en förändring motsvarande en ökning på 884 miljoner kronor. Grovt uttryckt kan man alltså säga att sänkningen av momsen på restaurangmat som uppskattades ge ett skattebortfall på 5,4 miljarder kronor har mindre än 20 procent tillfallit restaurangägarna i ökade vinster efter skatt (884/5400=0,16). Detta är dessutom en överskattning då omsättningen inklusive moms i branschen ökade kraftigt under 2012. Det betyder att med oförändrad procentuell marginal så hade restaurangägarnas vinster efter skatt ökat till följd av den ökade omsättningen.

Man ska också ha i åtanke att förväntningen var att på kortsikt skulle restaurangföretagens vinster förbättras till följd av den sänkta momsen. Detta kommer att leda till högre nivå på investeringarna i restaurangbranschen och fler startade restauranger. Detta leder i sin tur till en ökad konkurrens, vilket kommer pressa tillbaka lönsamheten.

Av detta kan man dra slutsatsen att den sänkta momsen har lett till andra effekter. Som har redovisats tidigare i rapporten har prisnivån i restaurangbranschen utvecklats historiskt svagt, vilket ger en tydlig indikation om att den sänkta momsen har inneburit lägre prisnivå jämfört med om momsen inte hade sänkts. Det har i sin tur lett till att restaurangomsättningen i volym har ökat historiskt starkt i ett svagt konjunkturläger.

Detta har i sin tur lett till att antalet anställda i restaurangbranschen ökat kraftigt perioden efter momssänkningen.

Tabell 3 Utveckling av resultat efter skatt för Restaurangföretag (SNI 56) perioden 2007-2012, mkr

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Resultat efter skatt, mkr 3 014 2 717 3 242 4 329 4 828 5 712

Förändring, mkr - 297 525 1 087 499 884

Källa: Resultaträkningsposter enligt Företagens ekonomi (SCB)

Oberoende granskningar

I samband med att momsen på mat serverad på restaurang sänktes gav regeringen tre statliga myndigheter i uppdrag att granska momssänkningens effekter.

- Konjunkturinstitutet fick regeringens uppdrag att analysera hur restaurang- och cateringbranschen samt närliggande branscher utvecklas över tid med speciellt fokus på utveckling av priser, löner och sysselsättning på lång sikt.

- Tillväxtanalys fick uppdraget att följa upp effekter av utveckling av företagande i olika dimensioner och effekter på regelförenkling.

- Skatteverket fick uppdrag att utvärdera hur sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster motverkat skattefusk inom branschen.

Konjunkturinstitutet¹²

Konjunkturinstitutet bedömer att priserna på restaurangtjänster efter 1,5 år var 4 procent lägre än vad de annars skulle varit till följd av den sänkta restaurangmomsen.

Momseffekten på sysselsättningen (jobb som uppstått på grund av momssänkningen) bedöms till cirka 4 000 helårsarbeten efter 1,5 år.

Tillväxtanalys¹³

Resultaten från utvärderingen ger starka indikationer på att företagen i branschen använt medel som frigjorts genom momssänkningen på fler sätt än till att sänka

konsumentpriserna. Tillväxtanalys ser en starkare utveckling för företagen jämfört med föregående år, i både lönesummor, antal anställda och rörelsemarginal. Samtidigt har antalet företag som lämnat branschen minskat och antalet nystartade företag ökat, vilket lett till en nettoökning i företagsstocken under 2012.

Samtliga delstudier i rapporten indikerar att momssänkningen har fått effekter i branschen. Särskilt tydliga är dessa på lönesummor, antal anställda och

kvalitetsförbättringar. Lönesumman och omsättningen i branschen är i genomsnitt signifikant högre för perioden efter januari 2012 än för perioden innan.

Skatteverket¹⁴

Skattverkets delrapport visar att fusket har minskat med 700 miljoner kronor efter att reformen infördes. Utrymmet för både avsiktlig och oavsiktlig felredovisning av moms har minskat.

12 Specialstudie nr 36, Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms, Konjunkturinstitutet

13 Sänkt moms på restaurang och cateringtjänster - Delrapport avseende effekter på företagsnivå, Rapport 2014:01, Tillväxtanalys

14 Effekter på skatteundandragande av sänkt restaurangmoms, Skatteverket

Bilaga 1 Val av källor

För att följa utvecklingen på restaurangmarknaden utgår Visita med ett undantag från offentliga statistikkällor. Den enda källa som inte är offentlig är Vistas

partgemensamma lönestatistik , Unionen för tjänstemän och Hotell och restaurangfacket (HRF) för arbetare.

Prisutvecklingen

För att mäta hur restaurangpriserna utvecklas använder vi oss av den del i

Konsumentprisindex (SCB) som mäter utvecklingen av restaurangpriserna. För den jämförelse som görs med övriga Norden använder vi oss av motsvarande uppgifter från Eurostat.

Omsättningsutvecklingen

För att mäta omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen använder vi dels

Restaurangindex (SCB) perioden 2007 och framåt. Eftersom det i Restaurangindex bara finns uppgifter från 2007 och framåt har vi för perioden 2002-2007 använt oss av ett annat index för omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen som SCB publicerar.

Det finns en viss skillnad i vilken omsättning som omfattas i de två olika indexen. I den jämförelse vi gör med omsättningen med den privata tjänstesektorn använder vi

uppgifter från Tjänsteproduktionsindex (SCB) för att mäta omsättningsutvecklingen i privat tjänstesektor.

Sysselsättningsutvecklingen

När det gäller valet av källor för att mäta prisutvecklingen respektive

omsättningsutvecklingen har det inte funnits några egentliga alternativ till det källor vi har valt.

När det gäller att följa utvecklingen av antalet sysselsatta eller antalet anställda löpande har det dock funnits flera olika alternativ. Som redovisades i föregående avsnitt har vi valt att använda lönesumman (LAPS-lönesummor (SCB)) från företagen i

restaurangbranschen och räknat om den till helårsarbeten med hjälp av uppgifter om lönenivåer från vår partsgemensamma lönestatistik. Man kan då ställa sig frågan varför vi använder en källa som inte direkt mäter sysselsättningen eller anställda, utan en källa som kräver att vi kombinerar den med en källa över lönenivåer för att få fram antalet och utvecklingen av anställda. Det enkla svaret på den frågan är att trots den beräkning vi tvingas göra, är tillförlitligheten betydligt högre med LAPS än om vi väljer någon av de källor som löpande över året mäter utvecklingen av antalet sysselsatta eller

anställda. Skälet till detta är att lönesumman baseras på uppgifter som lämnas från samtliga företag i restaurangbranschens varje månad. Man kan uttrycka det som att det görs en totalundersökning av lönesumman i restaurangbranschen varje månad. Detta är

den stora skillnaden mot de två undersökningar som SCB gör löpande under året, som mäter antalet sysselsatta och/eller anställda i hotell- och restaurangbranschen,

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och Kortperiodisk sysselsättningsstatistik.

I tabell 4 nedan redovisas dock utfallet av antalet anställda enligt de tre olika källorna.

Här avser uppgifterna hotell- och restaurangbranschen då det är det som redovisas i AKU och Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken. Helårsarbeten med utgångspunkt från lönesumman (LAPS) är beräknad av Visita. Dessutom är det Visita som

säsongsrensat serierna avseende AKU och Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken

Tabell 4 Utveckling av antalet anställda (säsongsrensat) i hotell- och restaurangbranschen enligt olika statistikkällor hos SCB

LAPS AKU Kortperiodisk

sysselsättningsstatistik

4:e kvartalet 2011 100 645 118 000 129 081

1:a kvartalet 2014 114 421 130 000 145 499

Förändring 13 776 12 000 16 418

Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, beräkningar Vista

Bilaga 2 Lönesummestatistiken

Lönesumma (bruttolön)

Denna omfattar hela den kontanta bruttoersättningen till de personer som tas med i redovisningen. Till kontant bruttolön hänförs förutom tidlön bl.a. följande kontantförmåner: diverse ackordsersättningar, bonus, drickspengar, gratifikation, helgdagslön, jour- och beredskapsersättning, kostersättning, tillägg vid skiftarbete samt vid obekväm arbetstid, permitteringslön, provision, reseersättning, semesterersättning, semesterlön, sjuklön, vinstandel och övertidsersättning. Närmare upplysningar finns i broschyren "Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter" (SKV 401 utg. 18) som ges ut av Skatteverket. I redovisningen av lönesumman inkluderas förmånerna.

Förmåner

Dessa omfattar värdet av andra skatte- och avgiftspliktiga förmåner än kontant lön som till exempel fri kost, bil, bostad och förmånliga lån.

Totalundersökning

Redovisningen av avdragen A-skatt och arbetsgivaravgift äger rum varje månad. A- skatt, som dragits av under månaden, ska tillsammans med arbetsgivaravgift på under månaden utgivna löner redovisas och betalas till skattemyndigheten senast förfallodagen i närmast påföljande månad.

Skattedeklarationer registreras och kommer via skattemyndigheter in till Skatteverket varje månad. SCB får sedan tillgång till materialet cirka sex veckor efter

"lönemånadens" slut. Det består då av drygt 306 000 skattedeklarationer.

Redovisningen av lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt avser ett kvartal.

Statistikens tillförlitlighet

SCB:s bearbetningar av skattedeklarationer är en månatlig totalundersökning av uppgifter från ett administrativt register. Resultatens tillförlitlighet är beroende av att uppgifterna på skattedeklarationerna är riktiga och av att SCB får tillgång till samtliga skattedeklarationer. Tillförlitligheten är också beroende av bransch- och sektorskodningen från SCB:s företagsdatabas.

För mer information kring statistiken (Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)), följ länken

http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____18916.aspx

Bilaga 3 Fördelning av företags lönesumma på olika län

Fördelningen av lönesummorna på olika län är delvis modellbaserad. I figuren nedan visas hur SCB fördelar ett företags lönesumma mellan arbetsställen i olika län.

Fördelningsmodell för LAPS-lönesummor

Organisationsnummer Lönesumma (företag)

Arbetsställe A Anställda (A)

Arbetsställe B Anställda (B)

Lönesumma företag

= Genomsnittlig lönesumma per anställd, företag Antal anställda företag

Den genomsnittliga lönesumman räknas sedan upp med antalet anställda för varje arbetsställe för att erhålla en redovisning av lönesumman per region.

Bilaga 4 Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen

Exemplet Riket

Beräkning antal helårsverken (säsongsrensat)

Total lönesumma 4:e kvartalet 2011, mkr 4 736

Lönekostnad per helårsanställd 4:e kvartalet 2011, kr 66 797

Antal helårsverken 4:e kvartalet 2011 70 908

Total lönesumma 1:a kvartalet 2014, mkr 5 768

Lönekostnad per helårsanställd 1:a kvartalet 2014, kr 70 201

Antal helårsverken 1:a kvartalet 2014 82 168

Ökning antal helårsverken 11 261

Procentuell ökning antal helårsverken 15,9

Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), beräkningar Vista

Bilaga 5 Historia över restaurangmomsens utveckling

Momsen på restaurangtjänster höjdes i samband med den stora skatteformen 1990 från 12,87 procent till 23,46 procent. Under de år som närmast följde både höjdes och sänktes restaurangmomsen i några omgångar. Exempelvis sänktes momsen 1992 till 18 procent för att 1993 höjas till 21 procent. 1995, i samband med Sveriges inträde i EU, höjdes restaurangmomsen till nivån för standardmomsen i Sverige på 25 procent.

I och med Sveriges inträde i EU fråntogs Sverige möjligheten att tillämpa en annan momssats på restaurangtjänster än standardmomsen i Sverige. Enligt EU:s regelverk (Directive 92/77/EEC) är den lägsta standardmoms ett medlemsland i EU kan tillämpa 15 procent. Därutöver har varje medlemsland möjligheten att tillämpa ytterligare två olika reducerade momssatser på ett begränsat antal varor och tjänster. Den lägsta tillåtna reducerade momssatsen ett land får tillämpa är 5 procent. Vilka varor och tjänster som reducerad moms fick tillämpas på var vid Sveriges inträde angivna på den sk Annex H listan (Bilaga H 6:e momsdirektivet).

Trots att EU:s regelverk inte gav någon möjlighet att tillämpa en reducerad moms på restaurangtjänster var det många medlemsländer som trots allt gjorde det. Orsaken var att man haft övergångsregler som gett möjligheten till enskilda länder. Exempelvis så tillämpade 2008 11 av 27 EU-länder en reducerad moms på restaurangtjänster, det vill säga en annan momssats än standardmomsen i landet, trots att det enligt EU:s regelverk inte var tillåtet.

1996 sänkte Sverige sedan momsen på livsmedel (inklusive ”take away” från restauranger),

från 21 till 12 procent.

EU-kommissionen försökte, genom ett förslag sommaren 2003, förenkla reglerna avseende reducerade momssatser (KOM (2003) 397 – Förslag om ändringar av

direktiv 77/388/EEG med avseende på reducerade mervärdessatser). Förslaget innebar att alla medlemsstater skulle ges samma möjligheter att kunna tillämpa reducerade momssatser. Den exklusivitet som resultat av övergångsregler innebar för vissa länder skulle försvinna. Förslaget var att ytterligare några varor och tjänster, däribland

restaurangtjänster, skulle läggas till Annex H. Förslaget skulle alltså ha möjliggjort för Sverige att tillämpa en reducerad momssats på restaurangtjänster om man så önskade.

För att förslaget skulle gå igenom krävdes ett enhälligt beslut i ministerrådet.

Ministerrådet kunde dock inte enas och förslaget gick inte igenom. Bland annat ansåg dåvarande svenska regering att det var fel att utöka möjligheterna att tillämpa

reducerade momssatser.

I samband med översynen av momssystemet inom EU hade EU-kommissionen ambitionen att lägga fram ett begränsat förslag som bland annat skulle behandla områden där man redan ansåg att det fanns tillräckligt underlag för att fatta beslut. Det innebar att den 5 maj 2009 antog Europeiska unionens råd direktivet 2009/47/EG om

ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerad mervärdesskatt. Beslutet innebar, bland annat, att möjligheterna för medlemsländerna att tillämpa reducerade momssatser (momssatser andra än standardmomsen) utvidgades att gälla ytterligare ett antal varor och tjänster. Bland annat öppnades möjligheten att tillämpa reducerad moms på restaurangtjänster (inklusive alkoholhaltiga drycker). Skälen till beslutet var flera:

- Stimulera sysselsättningen i den lokala arbetskraftsintensiva tjänstesektorn.

- Stävja svartekonomi.

- Skapa samma förutsättningar för länderna inom EU.

Direktivet gäller från den 1/6-2009. Varje medlemsstat får själv avgöra om den ska utnyttja möjligheten i direktivet att tillämpa reducerad moms på exempelvis restaurang- och cateringtjänster.