• No results found

Läsåret , åk 3-4

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Läsåret , åk 3-4"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Läsåret 2013-2014, åk 3-4

Inom årskurserna 3 och 4 arbetar eleverna bland annat med följande utvecklingsarbete, projekt eller ämnesdidaktisk fördjupning:

1.IPT; fortsatt utvecklingsarbete inom ramen för projektet IPT i Svenskfinland. Ett samarbetsprojekt mellan skolor i Kyrkslätt, Vasa, Esbo och Korsholm.

2.CLIL; Content and Language Integrated Learning eller ämnesintegrerad språkundervisning . CLIL undervisningen vid Vasa övningsskola inleder sitt 22.

verksamhetsår.

3.Röris

4.Deltar i projektet Läslust. Vi har införskaffat böcker i klassuppsättning av ett flertal nordiska författare.

5.Klubb i tyska för elever i årskurserna 3 och 4.

6.Kultur i skolan; ansökan med planering inlämnad till Kulturfonden.

(2)

Läskompetens

Läskompetensen tränas främst inom ramarna för ämnet modersmål och litteratur.

Litteraturprojekten kommer att utgöra grunden för ämnesplaneringen.

Formella språkaspekter samt andra delområden inom ämnet modersmål undervisas huvudsakligen inom ramen för och ut-gående från dessa litteraturprojekt.

Gemensamt arbete med klassuppsättningar av olika berättelser samt arbete med utdrag ur olika författares produktion.

Samarbete med biblioteket (skol- och stadsbiblioteket);

läsa såväl gemensamt som individuellt, läsa texter inom olika temaområden, läsa olika böcker av samma författare.

Barnen sporras till att läsa åtminstone 1-2 egna

kapitelböcker per termin. Presentationer kommer att göras på varierande sätt.

(3)

Läskompetens fortsättning

Arbete med gemensamma och även olika litteraturprojekt inom årskursblockets klasser.

Gemensamma / olika slutprodukter presenteras för varandra; elever för elever, elever för elever &

föräldrar under gemensam programafton samt lärare för lärare under samplaneringar.

Arbetet i modersmål kommer att utgå främst från olika nordiska författares produktion,bland annat:

Carina Wolff-Brandt, Maria Parr, Jo Nesbö, Edvard Loe, Selma Lagerlöf, Ole Lund-Kirkegaard, Astrid Lindgren, Gösta Knutson, Laura Trenter.

Nordisk mytologi.

(4)

Lärandestrategier

 Kunskapskartor används för att

medvetandegöra eleverna om ramarna för arbetet och utvecklingsarbetet med kunskapskartor,

användning av instuderingsfrågor samt mångsidig utvärdering av bland annat miljö- och

naturkunskap fortsätter.

Bland annat vecko-planeringar och utvärderingar som stöd för elevens delaktighet och inlärning.

Kontinuerlig dialog med eleverna kring olika arbetssätt och vikten av den enskilda elevens ansvarstagande för sitt eget lärande.

(5)

Fortsatt utvecklingsarbete med

Didactor

(Tea-tools) vos.didactor.com

Det samarbete som påbörjades redan vt 2011 fortsätter mellan årskursens lärare.

Lärarna skapar kurser inom olika ämnen, delar med sig av sin produktion, tar gemensamt ansvar för att följa upp kurserna och ge respons till eleverna.

Eleverna medvetandegörs om utvecklingsarbetet och vikten av kontinuerlig feedback.

Eleverna skolas i att använda sig av Didactor och hemmen informeras om utvecklingsarbetet.

Uppgifterna i de olika kurserna genomförs dels under skoltid och dels som hemuppgifter i den mån eleverna har tillgång till behövlig teknik.

Kontinuerligt samarbete med dataansvarig personal på skolan.

(6)

Samtal för växande och lärande/ social kompetens

Handledning med studerande, föräldrar och elever.

Eleverna medvetandegörs om både aktiviteter och målområden genom tankekartor,

veckoplaneringar, och utvärderingar. De blir också vana med arbetsordningar.

Fortgående arbete med skolans ordningsregler.

Grön-Flagg enkätens delområden kommer att användas som underlag för arbetet och

utvärderingen.

Särskild tyngdpunkt inom åk 3-4 läggs vid:

1.Artighet

2.Rutiner och umgängesfostran

3.Den enskilda elevens ansvar för material (gemensamt och eget) och läxor

4.Vikten av att hålla tider!

5.Ett gott bordsskick och goda matvanor samt fostran till att inte använda kökets ”grishink” (vilket vi inte anser vara förenligt med Grön flagg).

(7)

Verksamhet utom klass

 Höstterminen 2013

1.

Snurrdag v. 34

2.

Vandring vid Öjen v. 37

3.

Molnträsket v. 41

4.

Hantverk i samarbete med kulturarbetare.

5.

Kura skymning i november. v 46

 Vårterminen 2014

1.

Sportdag vid Botniahallen. Januari

2.

Vintersportdag vid Rapatunturi v 10/11 Winterday in the Woods (3-4E) feb/mars

3.

Skolans skiddag feb/mars

4.

Nattskola (åk4)

5.

Öjbergsvandring v 17

6.

Vårutfärd till Jakobstad v 21/22

(8)

Gemensamma teman inom ämnet miljö- och naturkunskap

Följande teman inom ämnet miljö- och

naturkunskap kommer att planeras och genomföras samtidigt inom årskurserna 3 och 4 läsåret 2013-14 Övriga teman kan variera mellan klasserna beroende på vad som tidigare

behandlats med respektive elevgrupp .

Höstterminen 2013: Danmark och Sverige.

Träd, svampar och bär. Rovfåglar.

Vårterminen 2014: Norge, Island. Havens

däggdjur, insekter. Elektricitet.

(9)

Årskurserna 3-4

Läsårsplanering 2012-2013

(10)

References

Related documents

Vilka svårigheter och möjligheter finns i genomförandet av praktiskt arbete för att lärarna ska kunna bedöma elevernas förmåga att utföra systematiska

I den andra delen presenteras data från samtal och intervjuer med hänsyn till behöriga och obehöriga lärares deltagande i samtalen (se avsnitt 5.2); språkliga

För många menade att den här filmen faktiskt speglade ett våld som finns i vissa tonåringars vardag, eller fanns då 1993 som när den här filmen kom, och menade då att om man

- Personalen bedömer att förskolan till stor del kännetecknas av att alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer.. Personalen

De två lärare som inte ger eleverna ny läxa väljer ut de glosor som många elever visat sig ha svårt för och går sedan igenom just dessa glosor i helklass i samband med att

Åtgärder för att en högre andel av eleverna ska känna sig trygga i skolan och ges möjlighet att uppleva motivation och meningsfullhet.. ● Personalen utbildas i och blir

Vissa av lärarna anser att eleverna måste utmanas och möta samma material och litteratur som elever som talar svenska som förstaspråk för att ges möjlighet att utveckla

Detta kan även vara anledningen till att ämnet inte står för sig själv utan ofta sammanblandas med naturvetenskapliga ämnen, lärare har idag svårt att urskilja vad