Den öppna ekonominDen öppna ekonomin

(1)

Blanchard kapitel 18-19 Blanchard kapitel 18-19

Den öppna ekonomin Den öppna ekonomin

 Vad innebär öppenhet? Vad innebär öppenhet?

 Vad bestämmer valet mellan utländska och Vad bestämmer valet mellan utländska och inhemska tillgångar och varor?

inhemska tillgångar och varor?

 Vad betyder växelkurs- och Vad betyder växelkurs- och

efterfrågeförändringar för BNP och efterfrågeförändringar för BNP och

handelsbalans?

(2)

Öppenhet på olika marknader Öppenhet på olika marknader

 Öppenheten är ofta olika stor vad gäller olika Öppenheten är ofta olika stor vad gäller olika marknader:

marknader:

1.1.

Varumarknader. Restriktioner i form av tullar och Varumarknader. Restriktioner i form av tullar och import- eller exportkvoter.

import- eller exportkvoter.

2.2.

Finansiella marknader. Regler för kapitalflöden Finansiella marknader. Regler för kapitalflöden reglerar i vilken grad individer i ett land kan äga reglerar i vilken grad individer i ett land kan äga

finansiella tillgånger, t.ex. aktier eller obligationer i finansiella tillgånger, t.ex. aktier eller obligationer i

andra länder.

3.3.

Faktormarknader. En uppsjö av regler påverkar Faktormarknader. En uppsjö av regler påverkar möjligheterna för arbetskraft och fysiskt kapital att möjligheterna för arbetskraft och fysiskt kapital att

välja var det ska sättas i arbete.

(3)

Öppenhet för handel och Öppenhet för handel och

kapitalrörelser kapitalrörelser

Export och import i Export och import i

USA som andel av USA som andel av

BNP, 1929-2000 BNP, 1929-2000 Export och import, har ökar betydligt sedan slutet av 60- talet.

18-1

(4)

Handelsbalansunderskott Handelsbalansunderskott

Export och import i Export och import i

USA som andel av USA som andel av

BNP, 1960-2006 BNP, 1960-2006

Importen större än export från 1980.

(5)

Export och Import i USA Export och Import i USA

 Utvecklingen av export och import i USA Utvecklingen av export och import i USA karaktäriseras av:

karaktäriseras av:

 En kraftig minskning under 30-talet, resultatet av ett En kraftig minskning under 30-talet, resultatet av ett handelskrig som ledde till kraftigt höjda tullar i USA och handelskrig som ledde till kraftigt höjda tullar i USA och

många andra länder. Ett missriktat försök att göra något åt många andra länder. Ett missriktat försök att göra något åt

depressionen genom att skydda inhemska industrier mot depressionen genom att skydda inhemska industrier mot

utländsk konkurrens.

 Tre perioder med överskott/underskott i handelsbalansen Tre perioder med överskott/underskott i handelsbalansen (nettoexporten) :

(nettoexporten) :

• Kraftiga överskott under andra halvan av 1940-talet (Europas Kraftiga överskott under andra halvan av 1940-talet (Europas återuppbyggnad).

återuppbyggnad).

• Underskott under 1980 talet (finanspolitisk expansion och högt Underskott under 1980 talet (finanspolitisk expansion och högt värderad dollar (analys i nästa föreläsning).

värderad dollar (analys i nästa föreläsning).

• Kraftiga underskott sedan mitten av 90-talet.Kraftiga underskott sedan mitten av 90-talet.

(6)

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45

1861 1868 1875 1882 1889 1896 1903 1910 1917 1924 1931 1938 1945 1952 1959 1966 1973 1980 1987

Export and Import andelar för Sverige Export and Import andelar för Sverige

Export/BNP

Import/BNP källa: http://hassler-j.iies.su.se

(7)

Exportandelar i några Exportandelar i några

andra länder andra länder

 Mellan dessa länder är variationen framförallt Mellan dessa länder är variationen framförallt beroende på storlek och geografisk placering.

beroende på storlek och geografisk placering.

 Det är möjligt att ha högre export än BNP eftersom Det är möjligt att ha högre export än BNP eftersom exporten kan inkludera värdet av insatsvaror som exporten kan inkludera värdet av insatsvaror som importerats medan dessa inte inkluderas i BNP.

importerats medan dessa inte inkluderas i BNP.

Tabell 18-1 Export som andel av BNP, år 2003

Country Export Ratio (%) Country Export Ratio (%)

USAUSA 1010 SverigeSverige 4444

Japan

Japan 1212 ÖsterrikeÖsterrike 5151

Tyskland

Tyskland 3636 HollandHolland 6262

Storbritannien

Storbritannien 2525 BelgienBelgien 7979

(8)

Graden av öppenhet Graden av öppenhet

 Graden av öppenhet mäts inte så bra av Graden av öppenhet mäts inte så bra av export/importandelar.

export/importandelar.

 Bättre är att försöka mäta andelen av all Bättre är att försöka mäta andelen av all produktion som är utsatt för utländsk

produktion som är utsatt för utländsk konkurrens genom att den

konkurrens genom att den kan kan exporteras/importeras (

exporteras/importeras ( tradable goods tradable goods ). ). Den Den branscher som producerar sådana varor kallas branscher som producerar sådana varor kallas

konkurrensutsatta sektorn.

 För USA beräknas att den konkurrensutsatta För USA beräknas att den konkurrensutsatta sektorn står för ca 60% av BNP i USA.

sektorn står för ca 60% av BNP i USA.

(9)

Nominell växelkurs Nominell växelkurs

 Den nominella växelkursen kan antingen defineras som priset på Den nominella växelkursen kan antingen defineras som priset på utländsk valuta i termer av den inhemska eller som priset på

utländsk valuta i termer av den inhemska eller som priset på inhemsk valuta i termer av den utländska.

inhemsk valuta i termer av den utländska.

 Vi väljer den senare definition. När vi har Sverige som utgångspunkt Vi väljer den senare definition. När vi har Sverige som utgångspunkt mäter vi växelkursen som t.ex.

mäter vi växelkursen som t.ex. EE^$,SEK^$,SEK = 1/8,20=0,122US$/SEK eller = 1/8,20=0,122US$/SEK eller EE^Euro,SEK^Euro,SEK= 1/10,80=0,093 €/SEK.= 1/10,80=0,093 €/SEK.

 Denna definition medför att en appreciering eller valutaförstärkning Denna definition medför att en appreciering eller valutaförstärkning ((appreciationappreciation) av den inhemska valutan betyder att E) av den inhemska valutan betyder att E ökar. ökar.

 En depreciering (En depreciering (depreciation) av valutan innbär att priset på depreciation) av valutan innbär att priset på utländsk valuta ökar, dvs

utländsk valuta ökar, dvs E minskar. E minskar.

 I tidningarna brukar växelkursen definieras på motsatt sätt, som I tidningarna brukar växelkursen definieras på motsatt sätt, som antalet inhemska valutaenheter man får för betala för utländsk, t.ex.

antalet inhemska valutaenheter man får för betala för utländsk, t.ex.

8,20 SEK/US$.

 Under Under fasta fasta växelkurser talar man om revalveringar/devalveringar växelkurser talar man om revalveringar/devalveringar (revaluation/devaluation(revaluation/devaluation) istället för ) istället för

apprecieringar/deprecieringar.

(10)

Nominella växelkurser Nominella växelkurser

svänger mycket svänger mycket

källa: http://www.riksbank.se

(11)

Real växelkurs Real växelkurs

 Relativpriset mellan inhemska och utländska varor avgörs av den Relativpriset mellan inhemska och utländska varor avgörs av den reala

reala växelkursen, inte den nominella. växelkursen, inte den nominella.

 Antag att priset på en BigMac i Stockholm är 25SEK och 3US$ i Antag att priset på en BigMac i Stockholm är 25SEK och 3US$ i NewYork och att växelkursen är 1/8 $/SEK. I SEK kostar

NewYork och att växelkursen är 1/8 $/SEK. I SEK kostar hamburgaren i NewYork då 3/(1/8) = 8

hamburgaren i NewYork då 3/(1/8) = 8 * * 3 = 24 SEK.3 = 24 SEK.

 Relativpriset (inhemskt/utländskt) är då 25/(3/(1/8)= 25/24 = 1.04.Relativpriset (inhemskt/utländskt) är då 25/(3/(1/8)= 25/24 = 1.04.

 Vi kan generaliserar detta relativpris genom att använda ett Vi kan generaliserar detta relativpris genom att använda ett

prisindex, tillexempel KPI eller BNP-deflatorn. Då få vi den reala prisindex, tillexempel KPI eller BNP-deflatorn. Då få vi den reala

växelkursen;

    PE/P,* PE/P,*

där P*där P* är priset eller prisindexet för utländska varor, är priset eller prisindexet för utländska varor, E är den E är den nominella växelkursen och

nominella växelkursen och PP priset eller prisindexet på inhemska priset eller prisindexet på inhemska varor.

varor.

(12)

Reala växelkursförändringar Reala växelkursförändringar

 Om Om   ökar så blir utländska varor billigare ökar så blir utländska varor billigare relativt de inhemska. Detta kallas en real relativt de inhemska. Detta kallas en real

appreciering. Notera att en real appreciering appreciering. Notera att en real appreciering

uppstår både om:

1.1.

inflationen är densamma i båda länderna och den inflationen är densamma i båda länderna och den nominella växelkursen stiger och om

nominella växelkursen stiger och om

2.2.

den nominella växelkursen är konstant men den nominella växelkursen är konstant men inflationen är lägre i utlandet.

inflationen är lägre i utlandet.

 Om istället Om istället   minskar så blir utländska varor minskar så blir utländska varor relativt sett dyrare, vilket kallas en real

relativt sett dyrare, vilket kallas en real depreciering.

depreciering.

(13)

Relationen mellan reala och Relationen mellan reala och

nominella växelkurser nominella växelkurser

Real och nominell Real och nominell

växelkurs UK£/US$, växelkurs UK£/US$,

1975-2004 1975-2004

Skillnaden i utveckling mellan den reala och nominella växelkursen avspeglar skillnader i inflation.

Högre inflation i

Storbritannien har lett till att priset på dollar i termer av pund trendmässigt ökat under fram till mitten av 80- talet.

Utöver detta har den reala och nominella

växelkursen följt varandra.

Nominell växelkurs, Nominell växelkurs, EE^£,$^£,$

Real växelkurs, Real växelkurs, ^£,$^£,$

(14)

Från bilaterala till multilaterala Från bilaterala till multilaterala

växelkurser växelkurser

 Vi har hittills diskuterat Vi har hittills diskuterat bilaterala växelkurser bilaterala växelkurser mellan två länder.

mellan två länder.

 Vi kan också definiera Vi kan också definiera multilaterala multilaterala växelkurser

växelkurser mellan flera länder. Dessa är mellan flera länder. Dessa är vägda genomsnitt av flera bilaterala

vägda genomsnitt av flera bilaterala

växelkurser. Oftast används då handelsvikter.

Tex. får då för Sverige SEK/Euro kursen störst Tex. får då för Sverige SEK/Euro kursen störst

vikt, därefter SEK/US$ och sedan SEK/£.

(15)

Svensk handelsvägd valutakurs

(16)

Öppenhet på finansiella Öppenhet på finansiella

marknader marknader

18-2

 Öppenhet på finansiella marknader: Öppenhet på finansiella marknader:



Tillåter investerare att diversifiera – inte ha alla ägg Tillåter investerare att diversifiera – inte ha alla ägg i samma korg (bra för alla).

i samma korg (bra för alla).



Tillåter investerare att spekulera – försöka använda Tillåter investerare att spekulera – försöka använda överlägsen information till att tjäna pengar på

överlägsen information till att tjäna pengar på finansiella prisförändringar ((i viss mån) ett finansiella prisförändringar ((i viss mån) ett

nollsummespel).



Tillåter länder att ha handelsbalansunderskott. Dvs Tillåter länder att ha handelsbalansunderskott. Dvs konsumera/investera mer/mindre än den löpande konsumera/investera mer/mindre än den löpande

inkomsten.

(17)

Betalningsbalansen Betalningsbalansen

 Betalningsbalansen ( Betalningsbalansen ( balance of payments balance of payments ) summerar ) summerar ett lands transaktioner med omvärlden.

ett lands transaktioner med omvärlden.

 Betalningsbalansen delas upp i bytesbalansen Betalningsbalansen delas upp i bytesbalansen ( ( current account current account ) och kapitalbalansen ( ) och kapitalbalansen ( capital capital

account account ). ).

 Bytesbalansen och kapitalbalansen är som debet och Bytesbalansen och kapitalbalansen är som debet och kredit i bokföring och ska alltså summera till detsamma kredit i bokföring och ska alltså summera till detsamma (men med olika tecken ( men med olika tecken ). I statistiken mäts de på olika ). I statistiken mäts de på olika

sätt och bokföringen stämmer därför inte perfekt.

 Om bytesbalansen i t.ex. Sverige visar överskott måste Om bytesbalansen i t.ex. Sverige visar överskott måste svenskägda tillgångar i omvärlden öka mer än

svenskägda tillgångar i omvärlden öka mer än

utlänningars innehav av svenska tillgångar (negativ utlänningars innehav av svenska tillgångar (negativ

kapitalbalans, dvs ett

kapitalbalans, dvs ett kapitalutflöde kapitalutflöde ) )

(18)

USA’s betalningsbalans USA’s betalningsbalans

Tabell 18-2 Betalningsbalans, 2006 (miljarder$)

Bytesbalans Bytesbalans

Export 1436

Import 2200

Handelsbalans (nettoexport) (1) 763

Mottagna kapitalinkomster 620

Betalade kapitalinkomster 629

Netto kapitalinkomster (2) -9

Netto transfereringar från utlandet (3) -84

Bytesbalans (1) + (2) + (3) -856

Kapitalbalans Kapitalbalans

Ökning av utlänningars innehav av tillgångar i USA (4) 1764

Ökning av amerikaners tillgångar i utlandet (5) 1049

Kapitalbalans (4)  (5) 715

Statistisk felterm 141

 Notera attNotera att

 Bytesbalansen = handelsbalans + nettokapitalinkomster från omvärlden + Bytesbalansen = handelsbalans + nettokapitalinkomster från omvärlden + nettotransfereringar från omvärlden.

nettotransfereringar från omvärlden.

 Kapitalbalans = ökningar av inhemskt ägda tillgångar i utlandet – ökning av Kapitalbalans = ökningar av inhemskt ägda tillgångar i utlandet – ökning av utländskt ägda tillgångar inom landet (plus statistisk felterm).

utländskt ägda tillgångar inom landet (plus statistisk felterm).

(19)

Valet mellan utländska och inhemska Valet mellan utländska och inhemska

finansiella tillgångar finansiella tillgångar

 Valet mellan att investera i utlandet och hemma beror inte bara skillnader i räntor/avkastning utan Valet mellan att investera i utlandet och hemma beror inte bara skillnader i räntor/avkastning utan också på förväntningar om framtida växelkurser. Låt oss jämföra den förväntade avkastningen på också på förväntningar om framtida växelkurser. Låt oss jämföra den förväntade avkastningen på två investeringar från Sverige, en i svenska 1-åriga statsskuldsväxlar och en i Amerikanska.

två investeringar från Sverige, en i svenska 1-åriga statsskuldsväxlar och en i Amerikanska.

Amerikanska

1000 1000

År 1

1000(1+i_t)

1000*E_t

1000*E_t*(1+i_t^*)/E^e_t+1

 Om vi bortser från skillnader i risk måste den förväntade avkastningen på Om vi bortser från skillnader i risk måste den förväntade avkastningen på statsskuldsväxlarna vara densamma:

statsskuldsväxlarna vara densamma:

1000*E_t*(1+i_t^*) Svenska

År 0

i E

i

^*

1 ) 1

( )

1 (   

(20)

Öppen ränteparitet Öppen ränteparitet

 Låt oss flytta om termerna i detta Låt oss flytta om termerna i detta enligt följande.

enligt följande.

 Vi får då det viktiga uttrycket för Vi får då det viktiga uttrycket för öppen ränteparitet öppen ränteparitet (uncovered (uncovered interest parity)

interest parity)::

t t e

t t

t t e

t t t

t e

t t

t t e

t t

t

t e

t t t

t e t t t

E E i E

E

E E

i E E

i E i

 







 



 

 







 



  







 



  



 



 



 





1

1 1

1

* 1

1 1

1 ) 1 (

) 1 ( )

1 ( ) 1 (

t t e

t t

t E

E i E

i  ^*  ^1 

(21)

Sammanfattning Sammanfattning

18-3

 Valet mellan produkter tillverkade utomlands Valet mellan produkter tillverkade utomlands och hemma styrs av den

och hemma styrs av den reala reala växelkursen. växelkursen.

 Valet mellan inhemska och utländska Valet mellan inhemska och utländska

finansiella tillgångar styrs, givet ränta och finansiella tillgångar styrs, givet ränta och

avkastning, av förväntningar om förändringar i

den den nominella nominella växelkursen. växelkursen.

(22)

IS-kurvan i en IS-kurvan i en öppen ekonomi öppen ekonomi

 Efterfrågan på inhemskt producerade varor Efterfrågan på inhemskt producerade varor (och tjänster) i en öppen ekonomi ges av : (och tjänster) i en öppen ekonomi ges av :

19-1

1. 1. Notera att i en öppen ekonomi är ”inhemsk Notera att i en öppen ekonomi är ”inhemsk efterfrågan på varor”

efterfrågan på varor” inte inte lika med lika med

”efterfrågan på inhemska varor”. Båda två

”efterfrågan på inhemska varor”. Båda två kommer att spela viktiga separata roller i kommer att spela viktiga separata roller i

analysen.

X IM

G I

C

Z     /  

(23)

Ett räkneexempel Ett räkneexempel

 Antag att;Antag att;

 Sverige bara tillverkar Ericsson telefoner. Sverige bara tillverkar Ericsson telefoner.

 Vi handlar bara med Finland och importerar Nokia telefoner.Vi handlar bara med Finland och importerar Nokia telefoner.

 I och G är båda.I och G är båda.

 Vi konsumerar 900 Ericsson telefoner och 100 Nokia telefoner Vi konsumerar 900 Ericsson telefoner och 100 Nokia telefoner och exporterar 100 Ericsson telefoner.

och exporterar 100 Ericsson telefoner.

 Ericsons telefoner kostar 1000 kronor och Nokias €50 och Ericsons telefoner kostar 1000 kronor och Nokias €50 och växelkursen är 1/10 €/SEK.

växelkursen är 1/10 €/SEK.

 Vi räknar först ut Vi räknar först ut  vilket blir 1000*(1/10)/50=2. Dvs, det går två  vilket blir 1000*(1/10)/50=2. Dvs, det går två Nokia telefoner på varje Ericson.

Nokia telefoner på varje Ericson.

 Notera att vi inte bara kan summera ”äpplen” och ”päron”. Att Notera att vi inte bara kan summera ”äpplen” och ”päron”. Att konsumera 100 Nokia telefoner är därför ”lika” med att

konsumera 100 Nokia telefoner är därför ”lika” med att

konsumera 50 Ericsson telefoner. Uttryckt i Ericsson telefoner är konsumera 50 Ericsson telefoner. Uttryckt i Ericsson telefoner är därför C=950, X=100, IM/

därför C=950, X=100, IM/=50 och därmed får vi=50 och därmed får vi Z=C+X-M

Z=C+X-M//=950+100-50.=950+100-50.

(24)

Vad bestämmer Vad bestämmer inhemsk

inhemsk C C , , I I och och G? G?

C   I G  C Y (  T )  I Y r ( , )  G ( )  ( , )  

 Våra tidigare antaganden att konsumtion beror på Våra tidigare antaganden att konsumtion beror på disponibel inkomst (vi glömmer nu förväntningarna) disponibel inkomst (vi glömmer nu förväntningarna)

och att investeringar beror på produktion och och att investeringar beror på produktion och realräntor är förstås rimliga också i en öppen realräntor är förstås rimliga också i en öppen

ekonomi.

 Vi antar också att den reala växelkursen (relativpriset Vi antar också att den reala växelkursen (relativpriset mellan utländska och inhemska varor) påverkar

mellan utländska och inhemska varor) påverkar kompositionen

kompositionen av konsumtion och investeringar (dvs av konsumtion och investeringar (dvs andelen utländskt producerat), men

andelen utländskt producerat), men inte inte den totala den totala nivån (en förenkling).

nivån (en förenkling).

(25)

Import och exportefterfrågan Import och exportefterfrågan

 Mer inkomst leder till mer import och en starkare real Mer inkomst leder till mer import och en starkare real växelkurs, dvs högre

växelkurs, dvs högre   , , gör utländska varor relativt gör utländska varor relativt sett billigare och leder till en ökade importvolym.

sett billigare och leder till en ökade importvolym.

ε IM = IM (Y , )

 En ökning i utländsk BNP leder till mer export. En real En ökning i utländsk BNP leder till mer export. En real appreciering (högre

appreciering (högre   ) har motsatt effekt eftersom ) har motsatt effekt eftersom våra varor blir dyrare

våra varor blir dyrare

*

ε

X = X (Y , )

) , ( 

) , ( 

(26)

Efterfrågan på inhemska varor Efterfrågan på inhemska varor

Efterfrågan på inhemskt Efterfrågan på inhemskt

producerade varor.

Inhemsk efterfrågan, DD, ökar med Y (inhemsk

produktion/inkomst).

Efterfrågan

Produktion/inkomst, Y

DD Inhemsk efterfrågan

(C+I+G)

AA

Import, IM/

Nästa steg blir att lägga till exporten.

Genom att subtrahera importen, får vi den del av DD som avser inhemskt producerade varor. Vi kallar den kurvan AA. Notera att importen måste mätas i samma enheter som produktionen och därför är IM(Y, )/ .



)/ , (

) , ( ) (

Y IM D

A

G r

Y I T Y C D











(27)

Efterfrågan på inhemska varor Efterfrågan på inhemska varor

Inkludera exporten i Inkludera exporten i

efterfrågan på inhemska efterfrågan på inhemska

varor.

När vi adderar exporten får vi total efterfrågan på inhemskt

producerade produkter, ZZ.

Notera att exporten inte beror på Y. Notera också att ZZ är flackare än DD.

DD

Efterfrågan

Inhemsk efterfrågan (C+I+G)

AA ZZ

Export

Nettoexport, NX

0

Z-D=NX Nettoexporten, NX,

(handelsbalansen) är X-IM/, vilket är lika med Z-D. Vid Y_TB är NX=0. Vid lägre (högre) Y är den positiv (negativ).

Handelsbalansöverskott

Handelsbalansunderskot t

X Y

IM D

Z

G r

Y I T

Y C D















)/ , (

) , ( )

(

(28)

Jämvikt på varumarknaden och Jämvikt på varumarknaden och

nettoexporten nettoexporten

Är NX=0 vid Är NX=0 vid

jämviktsproduktionen?

Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemska varor (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvs där ZZ skär 45 graders linjen.

Efterfr./Prod., Y

Y

Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor

ZZ

45^o

Y

Nettoexport, NX

0

NX

Inhemsk

efterfrågan på inhemska och utländska varor

DD

Handelsbalansen är noll där DD och ZZ kurvorna skär varandra.

Den inkomstnivå detta sker vid kallas Y_TB

Y Slutsats:

Nettoexporten kan vara positiv eller negativ vid jämvikt på varumarknaden. Här är Y<Y_TB vilket innebär ett

handelsbalansöverskott NX>0.

X Y

IM G

r Y I T Y C Y

Z Y













)/ , ( )

, ( ) (

(29)

Effekt av ökad efterfrågan på Effekt av ökad efterfrågan på

nettoexporten nettoexporten

Vad händer med NX om G ökar?

Högre G leder till högre efterfrågan, både DD och ZZ kurvorna skiftar uppåt med förändringen i G till DD’

och till ZZ’.

19-2

Efterfr./Prod., Y

ZZ

Nettoexport, NX

0

NX

45^o

Slutsats:

Y ökar till Y’.

Nettoexporten faller eftersom Y_TB inte ändras (importen ökar men inte exporten).

Notera också att eftersom ZZ är flackare än DD så blir effekten på Y mindre än i en sluten ekonomi. En del av den högre efterfrågan ”spiller över” på omvärlden.

DD ZZ’

DD’

X Y

IM D

Z

G r Y I T Y C D















)/ , (

) , ( ) (

(30)

En ökning utländsk efterfrågan En ökning utländsk efterfrågan

Vad blir effekten av ökad Vad blir effekten av ökad

exportefterfrågan?

En ökning i exportefterfrågan leder till ett skift uppåt i ZZ- kurvan.

Efterfrågan

Y Export

ZZ

Nettoexport, NX

Y 0

DD ZZ’

45^o

Y Y’ Y’

Slutsats:

Produktionen ökar från Y till Y’, men nettoexporten ökar (handelsbalans förbättras) eftersom Y’_TB- Y_TB är större än ökningen i BNP. Ökningen i importen är mindre än

ökningen i exporten.

X Y

IM D

Z

G r

Y I T

Y C D















)/ , (

) , ( )

(

(31)

Finanspolitisk samordning Finanspolitisk samordning

 En ökning i efterfrågan, både inhemsk och utländsk, En ökning i efterfrågan, både inhemsk och utländsk, leder till en ökning av produktionen och därmed en leder till en ökning av produktionen och därmed en

minskning i arbetslösheten (kom ihåg att detta är på minskning i arbetslösheten (kom ihåg att detta är på

kort sikt). Men;

 En ökning i utländsk efterfrågan förbättrar En ökning i utländsk efterfrågan förbättrar

handelsbalansen medan en ökning i inhemsk handelsbalansen medan en ökning i inhemsk

efterfrågan försämrar den.

 Ett land i lågkonjunktur blir hjälpt ur denna om andra Ett land i lågkonjunktur blir hjälpt ur denna om andra länders efterfrågan ökar, t.ex. genom mer expansiv länders efterfrågan ökar, t.ex. genom mer expansiv

finanspolitik.

 Kan vara ett argument för policysamordning. Kan vara ett argument för policysamordning.

(32)

Deprecieringar, handels- Deprecieringar, handels-

balans och produktion balans och produktion

 Ett fall i Ett fall i   (real depreciering(real depreciering) har tre effekter på handelsbalansen:) har tre effekter på handelsbalansen:

1.1. exporten ökar eftersom de inhemska produkterna blivit billigare.exporten ökar eftersom de inhemska produkterna blivit billigare.

2.2. importvolymen importvolymen minskar eftersom utländska varor blivit dyrare.minskar eftersom utländska varor blivit dyrare.

3.3. priset på en given importvolym priset på en given importvolym ökar. ökar. Notera att relativpriset på Notera att relativpriset på utländska varor är 1/

utländska varor är 1/..

 De två första effekterna tenderar att förbättra handelsbalansen (öka De två första effekterna tenderar att förbättra handelsbalansen (öka nettoexporten) om

nettoexporten) om  minskar. Men den sista effekten drar åt motsatt  minskar. Men den sista effekten drar åt motsatt håll. För att ett fall i

håll. För att ett fall i  ska förbättra handelsbalansen måste export  ska förbättra handelsbalansen måste export och importvolymerna vara tillräckligt känsliga för förändringar i och importvolymerna vara tillräckligt känsliga för förändringar i relativpriset mellan inhemska och utländska varor.

relativpriset mellan inhemska och utländska varor.

 Om så är fallet, säger vi att det sk Om så är fallet, säger vi att det sk Marshall-Lerner villkoret är Marshall-Lerner villkoret är tillfredsställt. I praktiken är detta villkor (alltid?) tillfredsställt.

tillfredsställt. I praktiken är detta villkor (alltid?) tillfredsställt.

19-3

( , )   ,  ) ( ( ,   ,  ) ) /  ( Y

^*

IM Y

X

NX  

(33)

Effekten av en depreciering Effekten av en depreciering

Vad blir effekten av en Vad blir effekten av en

depreciering?

Deprecieringen ökar

efterfrågan på inhemska varor och skiftar därmed ZZ kurvan uppåt (givet M-L villkoret).

Efterfrågan ZZ

Nettoexport, NX

0

DD ZZ’

45^o

Slutsats:

Produktionen ökar från Y till Y’, och handelsbalansen

förbättras. Notera också att den inhemska befolkningen får betala mer för importen. Dvs, deras köpkraft på världs-

marknaden har minskat.

X Y

IM D

Z

G r

Y I T Y C D















 /) , (

) , ( ) (

(34)

En kombination av finanspolitik En kombination av finanspolitik

och valutapolitik och valutapolitik

 Antag att en regeringen vill reducera ett Antag att en regeringen vill reducera ett handelsbalansunderskott utan att påverka handelsbalansunderskott utan att påverka

BNP (Y).

 Detta kan göras genom att samtidigt vidta två Detta kan göras genom att samtidigt vidta två åtgärder.

åtgärder.

1.1.

Åstadkom en depreciering vilket både förbättrar Åstadkom en depreciering vilket både förbättrar handelsbalansen och ökar Y.

handelsbalansen och ökar Y.

2.2.

Minska offentlig konsumtion (G), vilket förstärker Minska offentlig konsumtion (G), vilket förstärker handelsbalansen men minskar Y.

handelsbalansen men minskar Y.

 Ett generellt resultat: det behövs två Ett generellt resultat: det behövs två

policyinstrument för att samtidigt nå två mål.

(35)

Steg 1. Depreciera valutan Steg 1. Depreciera valutan

Vad blir effekten av stram Vad blir effekten av stram

finanspolitik och depre- finanspolitik och depre-

ciering?

Ekonomin är i utgångspunkten vid Y>Y_TB så handelsbalansen är negativ (DD>ZZ).

En depreciering skiftar ZZ uppåt till ZZ’.

Efterfrågan ZZ

DD

Y Produktion

Slutsats:

Y ökar till Y’ och Y_TB ökar till Y=Y’_TB efter steg 1.

ZZ’

Y’

Y

X Y

IM D

Z

G r

Y I T Y C D















 /) , (

) , ( ) (

(36)

Steg 2. Minska Steg 2. Minska G G

Vad blir effekten av stram Vad blir effekten av stram

finanspolitik och finanspolitik och

depreciering?

Ekonomin är nu i nu i Y’ som är större än målet Y. En sänkning av G skiftar både ZZ och DD ned med förändringen i G till DD’’ och ZZ’’.

Efterfrågan

Produktion Slutsats:

Med precis lagom depreciering och minskning av G kan

regeringen åstadkomma

handelsbalans utan förändring i BNP

Y’

Y

ZZ’’

DD’’

( ) ( , )

( *, ) ( , ) DD C Y T I Y r G

ZZ DD X Y  IM Y 

   

  

(37)

Dynamic: J-kurvan Dynamic: J-kurvan

 En depreciering kan ibland leda till att handelsbalansen först En depreciering kan ibland leda till att handelsbalansen först förändras

förändras negativt.negativt.

 Detta händer om det tar lite tid innan export och import hinner Detta händer om det tar lite tid innan export och import hinner reagera på relativpris-förändringen.

reagera på relativpris-förändringen.

 På mycket kort sikt verkar då bara den tredje mekanismen ovan, att På mycket kort sikt verkar då bara den tredje mekanismen ovan, att importen blir dyrare.

importen blir dyrare.

19-4

 På några års sikt verkar dock i princip alltid Marshall-Lerner På några års sikt verkar dock i princip alltid Marshall-Lerner villkoret vara uppfyllt och handelsbalansen förbättras.

villkoret vara uppfyllt och handelsbalansen förbättras.



) ( , )/ ,

(Y^* IM Y X

NX  

(38)

J-kurvan J-kurvan

 Efter en depreciering kan först handelsbalansen Efter en depreciering kan först handelsbalansen

försämras innan agenterna hunnit ändra sitt beteende.

Depreciering

Tid

N et to ex po rt , N X

(39)

Real växelkurs och Real växelkurs och handelsbalans i USA handelsbalans i USA

Real växelkurs och Real växelkurs och

nettoexport/BNP i nettoexport/BNP i

USA 1980-1990 USA 1980-1990

Vi kan observera ett klart samband mellan real växelkurs och handelsbalans, men det är klara

eftersläpningar i handelsbalansen.



NX/GDP

(40)

Sparande, investeringar och Sparande, investeringar och

handelsbalans handelsbalans

 Kom ihåg att vi kan också tänka på balans på varumarknaden som Kom ihåg att vi kan också tänka på balans på varumarknaden som att total sparande = investeringar plus nettoexport.

att total sparande = investeringar plus nettoexport.

 Eller med andra ord; totalt sparande minus investeringar = Eller med andra ord; totalt sparande minus investeringar = nettoexport

nettoexport

19-5

 Som vi ser innebär ökade investeringar för givet sparande att Som vi ser innebär ökade investeringar för givet sparande att handelsbalansen måste försämras.

handelsbalansen måste försämras.

 En positiv handelsbalans (Sverige idag) kan hänga samman med En positiv handelsbalans (Sverige idag) kan hänga samman med högt sparande eller låga investeringar.

högt sparande eller låga investeringar.

 Inte något bra mål för samhället att alltid sträva efter positiv Inte något bra mål för samhället att alltid sträva efter positiv handelsbalans.

handelsbalans.

NX I

G T

S

NX I

G T

C T Y

NX I

G C Y

X IM

G I

C Y



























 /

Den öppna ekonominDen öppna ekonomin

Blanchard kapitel 18-19 Blanchard kapitel 18-19