Spanien och Rumäniens Demokratisering
The Democratization of Spain and Romania
Gina Sturesson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Statsvetenskap
B Uppsats, 7,5 hp
Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap Handledare: Magnus Lindh
Examinator: Malin Stegmann McCallion Vårterminen 2020
Abstract
Spain and Romania are two countries which have been successfully democratized. Fransisco Franco ruled Spain for a long time as a fascist dictatorship and Ceausescu ruled over Romania as a communist state. Today, both countries are considered democracies despite remaining problems with, for example, corruption.
This study examines the process, when a state goes from a dictatorship to a democracy and the factors that influence a democratization and theories about this process. In this study, two different countries (Spain and Romania) that underwent this process are compared to examine wheter there are differences in the factors that contributed to a democratic transition in these two countries, as well as their conformity with the chosen theory by Ekman and Linde. This is intresting to investigate as the transition for many countries is a very problematic process where some transitions become successful and others do not.
The aim of this study was to test theories about democratization. In my result I found that the theory about Transformation, Transplacement och Replacement was applicable to the cases of Spain and Romania.
Innehåll
1 Inledning --- 1
1.1 Problemformulering --- 1
1.2 Syfte --- 2
1.3 Frågeställning --- 2
1.4 Avgränsningar --- 2
1.5 Disposition --- 2
2 Teori --- 3
2.1 Demokratiseringsteori --- 3
2.2 Moderniseringteorin --- 4
2.3 Begreppsutredning demokratisering --- 5
3 Metod --- 7
3.1 Method of Agreement --- 7
3.2 Operationalisering --- 7
4 Empiri --- 10
4.1 Spanien --- 10
4.2 Rumänien --- 11
5 Analys --- 13
5.1 Spanien enligt demokratiseringsteori --- 13
5.2 Rumänien enligt demokratiseringsteori --- 13
5.3 Spanien och Rumänien enligt Method of Agreement --- 13
5.4 Sammanfattning av analys --- 15
6 Svar på frågeställning --- 17
7 Källförteckning --- 18
1
1 Inledning
Demokratisering, demokratisk transition, demokratiseringsprocess – när en stat övergår från ett auktoritärt styre till en demokrati. En demokrati karaktäriseras ofta av fria val, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Hur en demokrati införs i en auktoritär stat kan variera. Det kan dels ske genom att en statskupp, nya reformer eller förhandlingar leder till att den gamla regimen faller samman. Inre faktorer som ekonomi och missnöje bland
populationen inom landet kan påverka samtidigt som yttre faktorer som påverkan från tredje part kan ha stor inverkan på ett lands förutsättningar att demokratisera sig. För Tyskland och Japan hade misslyckandena i andra världskriget stor påverkan på ländernas
demokratiseringsprocess. (Demokratisering, u.å.)
Samtidigt finns ett dilemma inom demokratiseringsforskning gällande när ett land ska anses som demokratiserat. Detta grundar sig i frånvaron av en vedertagen och allmänt accepterad definition av demokrati. Om demokrati karaktäriseras av fria och rättvisa val, hur kommer det då sig att Schweiz ansågs som en demokrati på 1800-talet, men kvinnor i landet fick rätt till att rösta så sent som på 1970-talet? Å andra sidan finns det andra länder som infört fria val utan att anses som fullutvecklade demokratier på grund av till exempel frånvaron av mänskliga rättigheter och begränsade politiska friheter. (Demokratisering, u.å.)
1.1 Problemformulering
I denna studie undersöks processen när en stat går från en diktatur till en demokrati, dels vilka faktorer som påverkar en demokratiseringsprocess dels teorier om denna process. I denna studie jämförs två olika länder som genomgått denna process för att undersöka om det finns skillnader i vilka faktorer som bidragit till en demokratisk transiton i dessa två länder, samt dess överenstämmelse med vald teori. Detta är intressant att undersöka då transitionen för många länder är en väldigt problematisk process där vissa transitioner blir framgångsrika och andra inte. I studien undersöks fallen Spanien och Rumänien närmare då båda genomgick en demokratiseringsprocess under slutet av 1900-talet. Argumenten för att jämföra just dessa två länder grundar sig dels i de likheter som finns gällande närhet i tid för demokratiseringen men även att de båda diktatorerna satt på makten under en längre tid i respektive land. Även olikheterna med dessa två diktaturer kan komma att vara intressanta att undersöka för att bättre förstå transitionen. Går det exempelvis att hitta skillnader mellan dessa med tanke på att
2
Ceausescu blev avsatt medan Franco satt vid makten fram till sin död? Och finns det
skillnader i demokratiseringen som grundar sig i de ideologiska skillnaderna mellan dessa två diktaturer?
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Spanien och Rumäniens
demokratiseringsprocess gått till för att sedan se om demokratiseringsteorin av Ekman och Linde är tillämpbar på dessa länder. Vilka har varit avgörande faktorer i valda falls transition från auktoritärt styre till demokrati? Och hur väl går valda teorier att tillämpa på just dessa två länder?
1.3 Frågeställning
Den frågeställning studien valt att fokusera på rör Spanien och Rumäniens transition från diktatur till demokrati.
• Går Transformation, Transplacement eller Replacement från demokratiseringsteorin att tillämpa på fallen Spanien och Rumänien?
1.4 Avgränsningar
Studien avgränsar sig till att endast titta på faktorer kopplade till vald teori. Alltså kommer inte faktorer som religion och folkgrupper att beaktas i denna studie. Studien är medveten om att både Spanien och Rumänien har haft problem rörande dessa faktorer som Spaniens
problem inom landet med regionerna Baskien och Katalonien, och Rumäniens problem med diskriminering av minoriteter. Eftersom dessa faktorer inte inkluderas i studien garanteras inte att ett helhetsperspektiv är representerat.
1.5 Disposition
I följande kapitel presenteras först huvudteorin (Demokratiseringsteorin) för uppsatsen samt moderniseringsteorin och en begreppsutredning av demokratisering. I metodkapitlet
presenteras Method of Agreement som är vald jämförande metod för denna uppsats samt hur denna tillämpas. I empirin ges en historisk översikt av Spanien respektive Rumäniens
transition. Utifrån empirin analyseras sedan Spanien och Rumänien genom att tillämpa valda teorier. Länderna jämförs sedan enligt Method of Agreement. Studien avslutas med en diskussion kring resultatet från analysen samt svar på frågeställningen.
3
2 Teori
När det kommer till vetenskapliga teorier om demokratiseringsprocesser finns det en uppsjö av teorier att välja emellan. Vissa fokuserar på strukturella analyser medan andra är
aktörstyrda. En av de mer kända teorierna inom detta ämne är Samuel Huntingtons vågteori.
Den fokuserar på strukturer och kan erbjuda ett historiskt perspektiv. I teorin beskriver han demokratiseringsprocesser i världen uppdelat efter tre ”vågor”. Den första
demokratiseringsvågen menar Huntington utspelade sig på mitten av 1800-talet när USA och flera länder i Västeuropa blev demokratier. Den andra vågen kom efter andra världskriget medan den tredje kom på 1970-talet när Portugal, Spanien och Grekland demokratiserades.
(Linde & Ekman, 2006)
Denna studie har dock valt Jonas Linde och Joakim Ekmans teori om demokratisering som huvudteori då det är en nyare teori som inte tillämpats i lika många studier. Till skillnad från vågteorin som delar upp demokratisering i världen efter tre olika tidsperioder, så delar
demokratiseringsteorin upp demokratiska transitioner i olika typer av aktörstyrda övergångar.
Den är baserad på en indelning av tre olika typer av övergångar för en
demokratiseringsprocess och är hämtad från boken Demokratiseringsprocesser – Teoretiska ansatser och empiriska studier. Utifrån frågeställningen ”Går teorin om Transformation, Transplacement och Replacement av Joakim Ekman och Jonas Linde att tillämpa på fallen Spanien och Rumänien?” kommer studien att analysera fallen Spanien och Rumänien och deras transition från diktatur till demokrati och hur denna kan förklaras utifrån teorin. Därefter kommer dessa två fall att kompareras med utgångspunkt i Method of Agreement som närmare beskrivs i metodkapitlet
2.1 Demokratiseringsteori
I boken Demokratiseringsprocesser – Teoretiska ansatser och empiriska studier av Jonas Linde och Joakim Ekman identifieras Transformation, Transplacement och Replacement som olika typer av övergångar i en transition. Alla dessa tre typer av övergångar är aktörstyrda trots detta finns särskiljande skillnader emellan dem. (Linde & Ekman, 2006)
1. Transformation går ut på att den gamla auktoritära regimen behåller sin maktposition men styr landet mot ett demokratiskt statsskick. För att detta ska fungera krävs att den gamla regimen är beredda att samarbeta med och acceptera en opposition. En
4
transformation är alltså inte möjligt om de med maktpositioner i regimen strävar efter att upprätthålla ett auktoritärt styre menar Linde och Ekman.
2. Transplacement innebär en demokratisk transition där den gamla regimen förhandlar med en opposition för att komma fram till en kompromiss. Denna sorts
överenskommelse sker emellan de inom det auktoritära styret som är öppna för samarbete och de inom oppositionen som är villiga att samarbeta med dem.
Oppositionen är oftast inte ett annat politiskt parti utan mer sannolikt från näringslivet, där samarbetet gynnar vissa grupper i samhället snarare än den stora massan.
3. Replacement, som ordet antyder innebär det att en revolution leder till att det auktoritära styret störtas och ersätts. I denna typ demokratisk transition är den stora massan en viktig aktör. Om en revolution inte leder till en demokratisk transition räknas det inte till replacement.
Denna studie undersöker utvecklingen i Spanien respektive Rumänien för att ta reda på om någon av dessa tre förklaringsmodeller kan tillämpas på utvecklingen i de två länderna.
2.2 Moderniseringteorin
Seymor Martin Lipset publicerade 1959 en artikel ”Some Social Requisites of Democracy”.
Där undersökte han förhållandena utanför politiska institutioner för att underbygga tesen om att ju mer ett land upplevs som välmående, desto större är sannolikheten att landet har möjlighet att demokratisera sig och upprätthålla denna demokrati samt sambandet mellan ekonomi och demokrati. Denna artikel anses vara den mest trendsättande inom
forskningsområdet om demokratisering och modernisering. Han fann i sin studie ett samband mellan just ekonomi och demokrati då andra statsskick än demokrati inte visade upp samma höga nivåer av till exempel välstånd och utbildning. (Ekman m.fl., 2014)
5
Figur 1 Lipsets moderniseringsteori (Ekman, Linde & Sedelius, 2014)
Lipset ansåg att modernisering var den drivande faktor som förde länder framåt sett till ekonomi och välstånd vilket i sin tur skapade stabilitet. Han menade att sambandet han hittat berodde på modernisering (se figur 1) som handlar om förändring i samhällets strukturer vilket gör att den ekonomiska utvecklingen för landet framåt. Han beskrev detta förlopp som skapandet av en god cirkel genom att modernisering leder till att större ekonomiska resurser finns tillgängliga vilket ger möjligheten att lägga större resurser på utbildning. Detta leder i sin tur till större andel utbildad befolkning som i längden ytterligare bidrar till en växande ekonomi. Han menade även att utbildning gör att risken för politisk extremism minskar då utbildning gör människor mer förstående för människor med andra åsikter.
Moderniseringsteorin kan i och med detta ge en strukturell förklaring för hur ett land kan upprätthålla en demokrati genom en blomstrande demokrati och en förmånlig politisk kultur.
(Ekman m.fl., 2014)
2.3 Begreppsutredning demokratisering
Vid undersökning och forskning om demokratisering innebär det att övergången från en icke- demokratisk auktoritär regim till en demokrati studeras. Demokratiseringsforskning kan sorteras in i en underkategori till statsvetenskap som kallas komparativ politik. Komparativ politik innefattar studerandet av olika styrelseskick samt jämförandet mellan olika stater och deras styrelseskick. Inom komparativ politik är det vanligt förekommande att studera just auktoritära regimer för att ta reda på hur och varför sådana förlorar makten. Dels undersöks processen från ett statsskick till ett annat alltså själva övergången, men även konsolideringen
Industrialisering Urbanisering
Socioekonomisk modernisering
Växande medelklass
Tillväxt Utbildning
Demokratisering
Demokratisk stabilitet
6
av demokrati. Samtidigt som detta kan ses som en subdisciplin inom statsvetenskap är denna typ av forskning även relevant i andra samhällsvetenskapliga sammanhang som till exempel nationalekonomi och sociologi. (Ekman m.fl., 2014)
Förr fanns en enklare syn på demokratisering där innebörden av begreppet endast sågs som övergången från diktatur till demokrati. Idag uppmärksammar demokratiseringsforskningen även mer komplicerade övergångar där vägen från diktatur till demokrati inte alltid är så enkel då vissa länder påbörjar en demokratiseringsprocess men den avbryts och ersätter den gamla diktaturen med en ny auktoritär styrning. Forskarna insåg då att det krävs en mer allsidig syn på begreppet. Detta ledde till utvecklingen av åtskillnaden av de faser som idag är centrala inom demokratiseringsforskning, där den vanligaste indelningen är liberalisering, transition och konsolidering. Ekman m.fl. skriver att utifrån ett begreppsmässigt perspektiv bör därför en demokratisering innefatta alla tre faserna: liberalisering, transition och konsolidering för att ses som genomförd. (Ekman m.fl., 2014)
7
3 Metod
Studien genomfördes som en teoriprövande komparativ studie. Detta då målet med studien var att ta reda på hur vald teori tillämpas på fall från verkligheten. I rubrik 3.1 förklaras vald jämförande metod som tillämpades för att jämföra Spanien med Rumänien. Valet att använda en jämförande metod för denna studie grundar sig i att målet med denna studie är att beskriva och analysera likheter och skillnader mellan två länder vilket gör en komparativ metod lämplig för denna typ av undersökning.
Det empiriska materialet är hämtat från Utrikespolitiska Institutets hemsida om respektive land. Utrikespolitiska Institutet (UI) arbetar med att forska och informera om utrikespolitik samt säkerhetspolitik och är ett oberoende institut. Studien anser därför UI som en pålitlig källa att använda för inhämtandet av information om Spanien respektive Rumänien.
3.1 Method of Agreement
På 1800-talet utvecklade John Stuart Mill Method of Agreement, även kallad lika utfalls- design. Method of Agreement är en av tre metoder som Mill utvecklade för att undersöka samband mellan variabler. Anledningen till att denna metod även kallas för lika utfalls-design grundar sig i att för att hitta förklaringar för ett visst fenomen är det viktigt att undersöka fall där fenomenet inträffat menade Mill. Med andra ord ska fallen som undersöks alla inneha lika värde på den beroende variabeln. För att sedan analysera valda fall fokuserar man på att hitta faktorer som återfinns i samtliga av de fall man undersöker. Den eller de faktorer som är gemensamma för de fall man undersöker kan antas ha orsakat fenomenet man undersöker.
(Esaiasson m.fl., 2017)
I denna studie jämförs länderna Spanien och Rumänien. Beroendefaktorn för jämförelsen av dessa två länder kommer att vara ”framgångsrik demokratisk transition”. För att sedan hitta faktorer som kan förklara detta fenomen är faktorerna hämtade utifrån valda teorier. Om studien finner likhet på en av faktorerna kan det enligt Method of Agreement antas att det är denna faktor som bidragit till en framgångsrik demokratisk transition.
3.2 Operationalisering
För att kunna jämföra Spanien och Rumänien med varandra enligt Method of Agreement kommer studien att använda sig av en förenklad version av ett analysschema framtaget av Nils Karlsson. Faktorerna är framtagna utifrån teorin av Ekman och Linde och är därför
8
mycket kompatibel med denna studie. Tabellen nedan kommer att användas i analysen för att utifrån det empiriska materialet se om det finns överensstämmande faktorer eller inte, och på så sätt även se om det finns möjlighet att dra slutsatser utifrån analysen.
Faktorer Spanien Rumänien Jämförelse
1. Transition genom elitstyrning 2. Transition genom revolution 3. Ekonomiskt välstånd i landet 4. Politiskt konsensus i landet Beroendefaktor: Framgångsrik
demokratisk transition
Förklaring av faktorerna i tabellen:
1. Transition genom elitstyrning: Denna faktor är baserad på Transformation från teorin.
Karlsson definierar transition genom elitstyrning som när ledaren för den gamla auktoritära regimen behåller makten och är med och dirigerar övergången till det nya demokratiska styret. (Karlsson, 2008)
2. Transition genom revolution: Är faktorn baserad på begreppet Replacement från teorin. Karlsson beskriver denna faktor som när den auktoritära regimen blir störtad på grund av en revolution. (Karlsson, 2008)
3. Ekonomiskt välstånd i landet: Denna faktor har Karlsson tagit fram baserat på
moderniseringsteorin som säger att ekonomiskt stabila länder har bättre möjligheter att upprätthålla en demokrati. (Karlsson, 2008)
4. Politisk konsensus i landet: Denna faktor är kopplad till begreppet konsolidering som enligt teorin av Linde och Ekman kan spela en viktig roll i en
demokratiseringsprocess. Karlsson definierar denna faktor som ”har demokratiska
9
spelregler fastställts och följs dessa av aktörerna inom det politiska systemet”.
(Karlsson, 2008)
10
4 Empiri
4.1 Spanien
1936 hölls ett parlamentsval i Spanien som blev starten för ett inbördeskrig. De som gick segrande ur valet var en grupp bestående av vänster-republikaner, socialister, kommunister och syndikalister. Den nyvalda regeringen lyckades dock inte upprätthålla ordningen i samhället vilket ledde till att det fascistiska falangistpartiet med ett växande stöd utförde en militärkupp. Kuppen lyckades delvis då det fortfarande många som var trogna till regeringen, denna halvlyckade kupp blev hur som helst början på ett inbördeskrig mellan regeringen och Nationalistsidan ledd av en general vid namn Francisco Franco. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
Nationalistsidan fick till slut övertaget och hösten 1936 blev Franco utsedd till landets nya statschef. Fransisco Franco hade från start diktatorisk makt i landet och stöd från Tyskland och Italien både ekonomiskt och militärt medan den tidigare regeringen fick stöd från Sovjet.
Inbördeskriget höll på fram till 1939 där Francosidan gick ut som segrare vilket ledde till avrättningen av ca 200 000 människor från motståndarsidan. Spanien var numera en
centralstyrd diktatur med svag opposition. Ett undantag var dock den motståndsrörelse som 1959 bildades i Baskien vid namn ETA. 1973 blev premiärministern Luís Carrero Blanco som utsetts av Franco att upprätthålla diktaturen, mördad av ETA. 1975 avled Franco. Innan hans död hade han dock utsett prins Juan Carlos som sin efterträdare. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
När Juan Carlos blev kung valde han dock att föra landet i en annan riktning än Franco avsett då 1977 hölls det första val på 40 år där spanjorer fick rösta fritt. Det gjordes ett försök från militären att återta makten genom en kupp 1981, detta försök var något som misslyckades.
Året där på vann det socialistiska partiet PSOE valet och började införa reformer för att öka självstyret i landets regioner samtidigt som en rad nya sociala reformer infördes. Samma år blev Spanien medlemmar i NATO. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
Idag är Spanien euroområdets fjärde största ekonomi och har en utvecklad demokrati samt god rättssäkerhet. Spanien utvecklades snabbt på mitten av 1980-talet från att vara ett jordbruksland med ekonomiska svårigheter till att idag ha en väl fungerande ekonomi. Efter att haft en snabb tillväxt i landet med stark ekonomisk uppgång drabbades landet dock hårt av en ekonomisk kris kring 2008 vilket ledde till stor arbetslöshet. Landet har dessutom haft
11
problem med korruption bland högt uppsatta politiker som dömts för korruptionsbrott. Sett till utrikespolitik gick landet från att vara internationellt isolerade under Francos styre till att idag vara medlemmar i EU, NATO och FN. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
4.2 Rumänien
Efter andra världskrigets slut gick Rumänien från att vara ett land med svagt kommunistiskt fäste till att snabbt få ett växande kommunistiskt inflytande. De konservativa partierna i landet hade svårt att få stöd från folket då förtroendet för dessa partier hade förvunnit i och med de stöd de visade för diktatorn Ion Antonescu under kriget. 1946 lyckades ett kommunistiskt block vinna det manipulerade valet stort med stöd från Röda armén och Sovjetunionen. Detta ledde till att inte långt efter tvingades kungen Mihai att abdikera och lämna landet. 1948 utropades Rumänien till folkrepublik efter att kommunisterna och socialdemokraterna slagit sig samman och vunnit valet. Därefter undertrycktes all opposition och landets alla tillgångar nationaliserades. Jordbruket kollektiviserades och ekonomin i landet detaljstyrdes av ett planministerium, allt efter sovjetiskt mönster. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
1958 lämnade Röda armén landet efter att Rumänien började styra landet i en alltmer självständig riktning från Sovjet samtidigt som Rumänien industrialiserades. 1965 blev Nicolae Ceausescu president i landet och partiledare för Kommunistpartiet efter att företrädande ledare Gheorghiu-Dej avlidit. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
Ceausescu, president, partiledare och överbefälhavare började att tilldela sina släktingar viktiga positioner inom de styrande organen. Securitate var namnet på polisen i landet som även fungerade som säkerhetstjänst i landet för att hålla ordning och kontrollera medborgarna.
(Utrikespolitiska Institutet, 2020)
Den ekonomiska utvecklingen som hade fått en upplyftning i och med industrialiseringen började att vända under 70-talet. Efter att blivit medlemmar i Internationella valutafonden samt Världsbanken började Rumänien ta lån från länder i väst som de inte kunde betala av.
Samtidigt hade landets resurser förbrukats vårdslöst vilket ledde till att Rumänien tvingades börja importera stora delar av sin bränsleförbrukning. Detta var dyrt vilket resulterade i brist på energi i landet. Rumänska varor höll inte längre den kvalitet som krävdes så även exporten gick dåligt. På 80-talet när Ceausescu bestämde sig för att betala tillbaka landets lån till 1990
12
förvärrades den ekonomiska krisen ytterligare. Missnöjet i landet växte och Ceausescus styre i landet blev mer och mer diktatoriskt. Securitate fick i uppgift att fängsla, tortera och förfölja människor som ställde sig i opposition till diktatorn. Missnöjet började även visa sig inom diktatorns egna parti med kritik för den ekonomiska krisen. 1989 började oroligheter sprida sig i landet med demonstrationer som besköts av Securitate och utbuande av diktatorn vid sammankomster. I december samma år bröt sig demonstranter in i centralkommitténs byggnad och det kom till kännedom att soldater hade börjat ansluta sig till protesterna mot diktaturen. Detta ledde till att Ceausescu och hans fru flydde med helikopter från byggnaden och en ny regering bildades med en av Ceausescus tidigare nära medarbetare i ledningen.
Paret Ceausescu tillfångatogs och fick en skenrättegång som ledde till att de avrättades.
Många omkom dagarna efter då strider fortfarande pågick mellan Securitate och den nya regeringens soldater. Misstänksamheten mot det nya styrande partiet Nationella
räddningsfronten växte snabbt då många inom partiet tidigare varit aktiva kommunister och andra i opposition mot Ceausescu i ledningen började hoppa av. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
1990 utlystes val i Rumänien. Kommunistpartiet hade förbjudits och istället bildades nya politiska rörelser samtidigt som gamla partier återvände. Trots misstänksamheten mot Nationella räddningsfronten lyckades partiet vinna valet, bland annat genom att höja lönerna för vissa yrkesgrupper. Detta resulterade i ett stort missnöje hos de som varit misstänksamma mot partiet vilket ledde till konflikter mellan demonstranter och gruvarbetare. Ekonomin var fortsatt ostabil och den sociala oron lika så, vilket var ett genomgående tema för hela 90-talet i Rumänien. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
1997 fick Rumänien dessutom avslag på sin ansökan till EU, då de ansåg att landet inte uppfyllde ekonomiska och rättssäkerhetskrav. Därutöver fick landet kritik för
missförhållandena vid barnhemmen och brister i gränskontroller. 1999 fick Rumänien möjlighet att påbörja medlemskapsförhandlingar. Under 2000-talet kämpade landet med problem som korruption och den dåliga ekonomin. Idag är Rumänien en fungerande demokrati och medlem i både EU och NATO. Dock kvarstår problem med korruption och rättsväsen samt diskriminering av minoriteter. (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
13
5 Analys
5.1 Spanien enligt demokratiseringsteori
Francisco Franco utsåg sin efterträdare Juan Carlos 1969, sex år innan sin död. Fram till Francos död höll sig prins Juan Carlos i bakgrunden och det framstod som att han var beredd att upprätthålla det auktoritära styre som Franco byggt upp sedan 1939. Väl vid makten som statschef och kung av Spanien började han utvecklingen till en konstitutionell monarki och demokrati. . (Utrikespolitiska Institutet, 2020)
Med detta i åtanke faller fallet Spanien väl in under Transformation enligt teorin av Linde och Ekman. Under Francos styre hade endast falangistparitet varit det parti som var lagligt att tillhöra men när Juan Carlos fick makten och började arbeta mot en demokrati öppnades den politiska spelplanen upp och opposition fick numera förekomma lagligt.
5.2 Rumänien enligt demokratiseringsteori
Enligt teorin av Ekman och Linde faller fallet Rumänien in under kategorin Replacement.
Detta då det var revolutionen 1989 som ledde till att Ceausescu och hans regering avsattes och landet gick från att vara en kommunistisk enpartistat till att påbörja demokratiseringen i landet. Trots att landet haft problem med exempelvis korruption långt efter att diktaturen avsatts så var revolutionen ändå det som möjliggjorde ett mer demokratiskt statsskick.
5.3 Spanien och Rumänien enligt Method of Agreement
Faktorer Spanien Rumänien Jämförelse
1. Transition genom elitstyrning Ja Nej Skillnad
2. Transition genom revolution Nej Ja Skillnad
3. Ekonomiskt välstånd i landet Nej Nej Likhet
4. Politiskt konsensus i landet Ja Ja Likhet
Beroende faktor: Framgångsrik demokratisk transition
14
1. Studien finner att faktorn transition genom elitstyrning väl passar in på fallet Spanien.
Detta då denna faktorn baserats på Transformation från teorin enligt Karlsson. Det framgår i empirin hämtad från Utrikespolitiska Institutet att övergången från diktatur till demokrati i Spanien skett genom att Franco valt ut sin efterträdare Juan Carlos som väl vid makten dirigerat övergången till det nya demokratiska styret. Rumänien faller dock inte in under denna faktor. Detta på grund av att det framgår i empirin att Ceausescu blivit avsatt och därmed inte varit delaktig i övergången till landets demokrati. Att den gamla auktoritära regimen behåller sin maktposition men styr landet mot ett demokratiskt statsskick är ett kriterie enligt teorin av Ekman och Linde för att landet ska falla in under kategorin Transformation. Således går fallet Rumänien ej att klassa som transition genom elitstyrning.
I tabellen för jämförande av Karlsson framgår det följaktligen att en skillnad finns mellan de två fallen på denna faktor. Detta betyder att enligt denna metod för jämförelse är transition genom elitstyrning ej en faktor som avgör om
demokratiseringsprocessen i ett land kommer bli en framgångsrik sådan.
2. Transition genom revolution passar väl in på fallet Rumänien. I empirin framgår det att det var revolutionen 1989 i Rumänien som ledde till att det auktoritära styret i landet avsattes och demokratiseringsprocessen kunde ta fart i landet. Som teorin beskriver för Replacement, som är det som transition genom revolution baseras på, är den stora massan en viktig aktör. I empirin framgår att det fanns ett stort missnöje bland den rumänska populationen under Ceausescus styre vilket möjliggjorde en revolution. Även om det möjligen fanns politiska krafter från oppositionen som hjälpte till att störta regimen var den stora massan det som gjorde det möjligt att avsätta diktaturen genom revolution. Spanien faller inte in under faktorn transition genom revolution då oppositionen i landet under Francos styre var svag och hans styre var mer eller mindre accepterat bland de stora massorna. Detta ledde till att Franco kunde styra landet fram till sin död och blev därmed aldrig avsatt.
Likt tidigare faktor förekommer en skillnad mellan Spanien och Rumänien på faktorn transition genom revolution. Således är denna faktor enligt denna metod ej avgörande för en framgångsrik transition.
15
3. Faktorn ekonomiskt välstånd i landet är framtagen av Karlsson utifrån
moderniseringsteorin som säger att ekonomiskt stabila länder har bättre möjlighet att upprätthålla en demokrati. Varken Spanien eller Rumänien kan anses varit särskilt stabila ekonomiskt under demokratiseringsprocessen. Spanien var fram till mitten av 80-talet som tidigare nämnts ett fattigt jordbrukssamhälle som dessutom 2008 genomlidit en stor ekonomisk kris. Rumänien har trots stora tillgångar i landet haft stora problem med sin ekonomi under lång tid då den missköttes under
kommuniststyret vilket än idag har konsekvenser för landets ekonomi. Dessutom har Rumänien tampats med korruption på alla nivåer länge vilket än idag är ett stort problem som bidrar till den dåliga ekonomin.
Enligt denna metod stämmer fallen Spanien och Rumänien således inte överens med moderniseringsteorin. Dock motsätter sig detta inte moderniseringsteorin helt då det framgår i teorin att sannolikheten att ett land kan demokratisera sig och upprätthålla denna demokrati om det finns bättre ekonomiska förutsättningar är större.
Moderniseringsteorin säger inget om att det är omöjligt för ett land att demokratisera sig om de ekonomiska förutsättningarna inte finns där.
4. Politisk konsensus i landet är kopplat till konsolidering. För att konsolidering ska kunna uppnås i en stat måste den först genomgått en transition. Efter att Spanien och Rumänien genomgått demokratisk transition har ramar för hur det politiska systemet ska fungera utformats vilket gör att studien finner att bägge länder kan räknas som konsoliderade. Det som talar emot att Rumänien och Spanien inte borde tilldelas denna faktor är det faktum att systemet brottats med korruption. Hur som helst är både Spanien och Rumänien medlemmar i EU vilket talar för att en viss nivå av
demokratisk stabilitet uppnåtts med tanke på Köpenhamnskriterierna som medlemsländerna måste uppfylla innan inträde i EU.
5.4 Sammanfattning av analys
• Ett land som har tydliga ramar för hur det politiska spelfältet ska utformas, alltså är konsoliderat har bättre förutsättningar för en framgångsrik demokratisering.
• Moderniseringsteorins teser stämmer ej överens med verkligheten för fallen Spanien och Rumänien.
16
• Transition genom revolution och transition genom elitstyrning är inte avgörande faktorer för en framgångsrik demokratiseringen enligt metoden som använts i denna uppsats.
17
6 Svar på frågeställning
Spanien och Rumänien är två länder som genomgått en demokratiseringsprocess och idag anses som fungerande demokratier. Studien fann att Transformation från huvudteorin passade väl in på fallet Spanien då det framgår i empirin hämtad från Utrikespolitiska Institutet att övergången från diktatur till demokrati i Spanien skett genom att Franco valt ut sin
efterträdare Juan Carlos som väl vid makten dirigerat övergången till det nya demokratiska styret, vilket stämmer överens med beskrivningen för Transformation.
Som teorin beskriver för Replacement, som är det som transition genom revolution baseras på, är den stora massan en viktig aktör. I empirin framgår att det fanns ett stort missnöje bland den rumänska populationen under Ceausescus styre vilket möjliggjorde en revolution. Även om det möjligen fanns politiska krafter från oppositionen som hjälpte till att störta regimen var den stora massan det som gjorde det möjligt att avsätta diktaturen genom revolution.
Därav finner studien att Replacement passar väl in på fallet Rumänien.
Så för att svara på frågeställningen ”Går Transformation, Transplacement eller Replacement från demokratiseringsteorin att tillämpa på fallen Spanien och Rumänien?”, så finner studien att ja, demokratiseringsteorin erbjuder förklaringar till varför Spanien och Rumänien kunnat demokratiserats och hur detta har gått till.
I en kommande kandidatuppsats skulle en fördjupad studie med en mer allomfattande
undersökning där fler påverkande faktorer studeras vara intressant att genomföra för att på så sätt få ett bättre helhetsperspektiv.
18
7 Källförteckning
Ekman, J., Linde, J., & Sedelius, T. (2014). Demokratiseringsprocesser: Nya perspektiv och utmaningar. Studentlitteratur AB.
Esiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik.
Karlsson, N. (2008). Demokratisk Transition: Fallen Slovenien och Lettland.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:24276/FULLTEXT01.pdf , (hämtad 2020-06-01)
Linde, J., & Ekman, J. (2006). Demokratiseringsprocesser: teoretiska ansatser och empiriska studier. Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, demokratisering (u.å.)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/demokratisering (hämtad 2020-06-01)
Utrikespolitiska Institutet, Rumänien, https://www.ui.se/landguiden/lander-och- omraden/europa/rumanien/, (hämtad 2020-06-01)
Utrikespolitiska Institutet, Spanien, https://www.ui.se/landguiden/lander-och- omraden/europa/spanien/,(hämtad 2020-06-01)
