Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Naturgeografi
Examensarbete, 15 hp
Degree project, 15 ECTS
Arvika Kommun –
Uppdatering och digitalisering av parkdata
Arvika kommun –
Update and Digitalisation of park data
Karl Bergström/Per Ceder
Termin: Våren 2008
Handledare: Jan Alexandersson
Examinator: Rolf Nyberg
Ev. löpnummer: 2008:07
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Naturgeografi
Examensarbete 15 hp
Högskoleingenjör i Geografiska informationssystem
Degree Project 15 ECTS
Bachelor of Science in Geographic Information Systems
Arvika Kommun –
Uppdatering och digitalisering av parkdata
Arvika kommun –
Update and Digitalisation of park data
Karl Bergström/Per Ceder
Termin: Våren 2008
Handledare: Jan Alexandersson
Examinator: Rolf Nyberg
Ev. löpnummer: 2008:07
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Universitetsgatan 1 Tfn 054-700 10 00
E-post information@kau.se www.kau.se
GIS-ingenjörer. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen.
... ...
Karl Bergström Per Ceder
Handledare: Jan Alexandersson Examinator: Rolf Nyberg
Godkänd: Karlstad den ...
Datum
... ...
Jan Alexandersson Rolf Nyberg
Handledare Examinator
Målet för detta examensarbete är att skapa en geografisk databas över de olika objekt, såsom träd, rabatter, lekplatser mm som finns i parkerna i Arvika stad.
För tillfället finns informationen angående parkobjekten enbart på pappersark. Med tiden har dessa pappersark dock blivit svårtydliga, då tillägg och borttag av parkobjekt med blyertspennor och radergummi nästintill förstört dem.
Arvika kommun vill följaktligen ha hjälp med att upprätta en geodatabas för lagring av
informationen om parkobjekten, samt hjälp med att skapa ett fungerande användargränssnitt för enkla modifieringar av objekten i databasen.
Efter att klara riktlinjer har tagits fram tillsammans med Arvika kommun, i första hand parkförvaltningen och gis-avdelningen, har arbetet fortskridit enligt följande:
• Inmätning av objekt i Arvika stadspark
• Bearbetning av information
• Byggnation av databas
• Programmering av användargränssnitt
• Testkörning
Efter testkörningen av användargränssnittet och dess kopplingar till databasen har hela lösningen utvärderats. Utvärderingen har till största del innefattat jämförelse av våran lösning mot andra lösningar. Utvärderingen har visat att våran lösning, trots små resurser och knapp tidsplan, utgör ett gott alternativ.
The primary aim with this degree project is to create a geodatabase containing the different objects, such as trees, flower beds, playgrounds etc. of which the parks of Arvika holds.
As of now, the information regarding the objects in the parks is only on paper. Over time these sheets have become hard to read, having been altered with pencil and eraser over and over again.
The municipality of Arvika accordingly asks for help with building a geodatabase for storing of the objects in park, and also with the help of creating a user interface, with which easy operations can be performed.
Following the clear guidelines, which have been set together with the municipality of Arvika, primary the park-division and the gis-division, work has progressed as follow.
• Site survey
• Work with the gathered information
• Building of the database
• Programming the user interface
• Testing
After the tests of the interface and its connections to the database the whole solution will be evaluated. The evaluation has mainly consisted of comparison between our solution and other ones. The evaluation has shown that our solution, despite little time and resources, works ok.
Detta examensarbete på 15 poäng ingår i högskoleingenjörsexamen i Geografiska
informationssystem (GIS) vid Karlstad universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
Uppdragsgivare har varit Arvika kommun. Handledare har varit Jan Alexandersson. Examinator är Rolf Nyberg. Examensarbetet har utförts i fält i Arvika samt på Karlstads universitet.
Vi vill rikta speciella tack till följande personer:
• Jan Wikner och Per-Gunnar Persbo på Arvika kommun för gott samarbete vid framtagning av riktlinjer för arbetet.
• Jan Fåll på Arvika kommun för hjälp med mätutrustning vid fältarbetet i Arvika stadspark.
• Jan Bergström för hjälpen vid programmeringen av gränssnittet.
• Jan Alexandersson för sitt engagemang och sina goda råd.
• Våra klasskamrater Anna-Lena Nilsson och Pär Smårs för opponeringen på vårt arbete.
ABSTRACT ...V FÖRORD... VI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...VII
1 INLEDNING ...1
1.1BAKGRUND...1
1.2SYFTE/MÅL...1
1.3AVGRÄNSNINGAR...2
2 GENOMFÖRANDE...3
2.1MÄTINSTRUMENT...3
2.1.1 Nätverks-RTK...3
2.1.2. Totalstation ...4
2.2PROGRAMVAROR...6
2.3 INDATA...7
2.4 ARBETSGÅNG...8
2.4.1 Inledande Arbete...8
2.4.2 Mätning...8
2.4.3 Bearbetning ...9
2.4.4 Geodatabas ...9
2.4.5 Gränssnitt...10
3 RESULTAT ...11
3.1GEODATABAS...11
3.2PROTOTYPKARTA...12
3.3GRÄNSSNITT...14
3.4JÄMFÖRELSER AV LÖSNINGAR...17
3.4.1 Tekis ...17
3.4.2 Jämförelser ...17
4 UTVÄRDERING...20
5 REKOMMENDATIONER...21
6 KÄLLFÖRTECKNING...22
6.1INTERNETKÄLLOR...22
6.2PERSONLIGA REFERENSER...22
7. BILAGA 1, WBS OCH TIDSPLAN ...23
7.1WBS-SCHEMA...23
7.2TIDSPLAN...23
8. BILAGA 2, DATABASBESKRIVNING ...24
8.1GRUNDLÄGGANDE EGENSKAPER...24
8.2GEODATABASENS STRUKTUR OCH INNEHÅLL...24
9. BILAGA 3, PAPPERSKARTA ÖVER ARVIKA STADSPARK ...25
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Parkförvaltningen på Arvika kommun har till uppgift att vårda och underhålla de grönytor som finns inom kommunens gränser. Uppgiften innefattar bland annat gräsklippning, nyplantering av träd och rensning av ogräs. För att parkförvaltningen ska kunna sköta sin uppgift finns alla grönytor och information om dessa nedtecknat på pappersark. Dessa ark beskriver förutom grönytornas geografiska utbredning, bl.a. tidpunkten när träd, rabatter och buskar har planterats samt arttillhörighet och huruvida skador finns.
Dessa ark har med tiden börjat bli rejält åtgångna. När nya träd har planterats har tillägg gjorts på arken, allt som oftast då med blyertspenna. Har ett träd tagits bort har det också försvunnit från arket, då med radergummi. För vissa parker, där mycket har hänt genom åren, är nu arken som beskriver parkerna så otydliga att något måste göras.
Antingen överför man all information gällande parkerna till nya ark. Detta är dock bara en tillfällig lösning, där man enbart skjuter problemet på framtiden. Ett annat alternativ är att digitalisera all parkdata och på så sätt skapa en hållbar lösning.
1.2 Syfte/mål
Syftet med detta examensarbete är att skapa en digital lösning för ajourhållningen av parkerna och parkobjekten i Arvika kommun.
Målet med arbetet är att skapa en geodatabas, i vilken olika tabeller skapas för alla objekt som kan återfinnas i en park.
Ett användargränssnitt skall skapas för att man enkelt ska kunna utföra operationer i
geodatabasen. Minimikraven på möjliga operationer är att användaren skall kunna lägga till, ta bort samt ändra objekt i geodatabasen.
1.3 Avgränsningar
Den största avgränsningen med detta examensarbete tillkom på grund av den begränsade tiden på tio veckor. Den färdiga lösningen kan enbart användas av en parkförvaltning med samma
objekttyper som Arvika parkförvaltning. För att lägga till nya objekttyper i geodatabasen krävs kunskap i programmering.
Denna begränsning hade kunnat undvikas om en datakatalog, innehållandes metadata om de olika objekttyperna hade skapats. I denna katalog hade olika användare, användare utöver Arvika kommuns parkförvaltning, samt information om dem kunnat beskrivas. I sådana fall hade inga ändringar av användargränssnittet, vilket även fungerar som verktyg för ajourhållning av geodatabasen, behövts vid byte av användare.
Ej heller finns direkta kopplingar mellan geodatabasen och visningsvyer.
Användaren kan med andra ord inte manipulera med innehållet i geodatabasen via t ex en visningsvy som skapats i ArcMap. Arbetets fokus har lagts på skapandet av en geodatabas samt ett fungerande användargränssnitt.
2 Genomförande
2.1 Mätinstrument
De mätinstrument som användes vid inmätningen av objekten i stadsparken var en så kallad totaltstation och nätverks-RTK (Real-Time Kinematik). Nätverks-RTK kan enklare beskrivas som realtidsmätning med centimeternoggrannhet. Nedan följer en närmare beskrivning av de två olika mätmetoderna och instrumenten som används vid respektive mätmetod.
Anledningen till att två mätmetoder har använts är att Nätverks-RTK inte är en adekvat mätmetod vid begränsad sikt mot himlen. Vid inmätningen av parkobjekt skymmer grenar, kvistar och annat organiskt material. Då fungerar den enklare mätmetoden totalstation bättre.
2.1.1 Nätverks-RTK
Nätverks-RTK användes för att ta ut ett antal mycket exakta punkter i parken, från vilka man senare kunde mäta in objekten i parken med en totalstation.
NRTK-tekniken fungerar som en avancerad gps-mottagare. Skillnaden är att användaren av NRTK-tekniken med hjälp av tekniska hjälpmedel får en korrigerad position. Denna korrigering tar hänsyn till bland annat aktuell atmosfärisk påverkan av satellitsignalerna.
Runt om i Sverige finns drygt 100 markbundna referensstationer, vilkas positioner är mycket exakt inmätta. Dessa referensstationer bildar tillsammans ett nätverk. Detta nätverk kallas SWEPOS. Med hjälp av detta nätverk av referensstationer kan användaren av nätverks-RTK få ut ett korrektionsvärde för varje given plats i Sverige. Ett värde där den atmosfärsiska påverkan har justerats.
När användaren befinner sig med sin mottagare (Rover) på platsen som skall mätas in, skickas positionen via GSM-telefon till NRTK-centralen som är belägen i Gävle. Centralen tar sedan hjälp av referensstationer i närheten av Rovern och skapar en virtuell referensstation i Roverns närhet. Rovern använder sig sedan av stationen som exakt referens vid inmätning.
Figur 11: Principen för mätning med nätverks-RTK
2.1.2. Totalstation
En totalstation är en elektronisk teodolit som har en inbyggd längdmätare. Totalstation används vid mätning vid exempelvis ett byggprojekt. Vid inmätning av ett objekt tas hänsyn till
vertikalvinkel, horisontalvinkel och höjd. Mätning sker ofta mot ett prisma som placeras på det objekt som man vill mäta in. Vid arbete med de flesta moderna totalstationerna behövs bara en person för mätning. Totalstationen är då utrustad med fjärrkontroll och styrningen kan skötas med en dosa istället för manuellt.
Vid mätning med totalstation är det viktigt att ingenting stör kontakten mellan totalstationen och prismat. Minsta störning i luften kan resultera i mätningsfel eller att ingen mätning kan utföras.
På senare år har totalstationen utvecklats och nya modeller har utrustats med ett antal funktioner som underlättar vid mätning.
1 http://swepos.lmv.lm.se/, 2009-02-11.
Ett exempel på en ny funktion är att endast grovsiktning med totalstationen behöver göras mot prismat, sedan söker totalstationen själv efter prismat.
Figur 22: Principen för mätning med enmanstotalstation.
2 http://www.jobsitesurvey.com, 2009-02-11.
2.2 Programvaror
De programvaror som har använts i examensarbete är följande:
• ESRI´s ArcMap och ArcCatalog. ArcCatalog användes vid skapandet av geodatabasen.
ArcMap användes vid diverse tester och utvärderingar av gränssnittet och dess kopplingar till geodatabasen.
• Microsoft Visual Studio. Net 2003. Denna programmeringsmiljö har använts vid programmeringen av användargränssnittet.
• Microsoft Word. Användes under projektet som anteckningsblock och till examensrapporten.
• Microsoft Notepad. Användes vid förberedande arbete av de punkter som senare representerade parkens objekt i geodatabasen.
2.3 Indata
De data som har använts till det här projektet är dels data tillhandahållet av Gis-avdelningen på Arvika kommun samt data som blivit inmätt under projektets gång. Arvika kommuns data användes till att skapa en bakgrundskarta medan data från inmätningen har utgjort innehållet vid skapandet av geodatabasen.
De data som Arvika kommun bidragit med är följande:
• Prim_l (Linjeskikt)
• Prim_p (Punktskikt)
• Prim_t (Polygonskikt)
Dessa skikt var alla skapade i Arcgis och användes för att se hur geodatabasen och dess innehåll svarade på ändringar rent visuellt i en visningsvy.
De inmätta objekten från inmätningen i Arvika stadspark samlades i en textfil, ”PARKEN.txt”.
Denna fil och dess innehåll manipulerades vidare i olika steg under projektets gång och kom att utgöra innehållet i den databas som senare skapades.
2.4 Arbetsgång
2.4.1 Inledande Arbete
Det här arbetet inleddes med en diskussion med Arvika Kommun för att få en klar bild om ett tänkt resultat och hur vi gemensamt kunde nå det. Efter att ha talat med berörda personer inom kommunen lades en plan upp om hur arbetet skulle fortgå. Ett wbs-schema samt en tidsplan (se bilaga 7.1 och 7.2) arbetades fram där de inblandade tydligt kunde se arbetets olika delmoment och uppskattad tidsåtgång för varje moment.
2.4.2 Mätning
Innan inmätningen av objekten i Arvika stadspark kunde göras undersöktes vilka mätinstrument som skulle kunna användas. Efter en liten diskussion valdes slutligen totalstationen TPS1100 med prisma som ett lämpligt mätinstrument.
Ett ca 1000 m2 stort område i stadsparken togs ut. Området ansågs innehålla tillräckligt med information för att kunna göra en prototypkarta.
På plats i parken valdes tre strategiska positioner för polygonpunkter ut (se bilaga 3, figur 11).
Dessa punkter skulle mätas in mycket exakt för att sedan användas som referens vid den övriga inmätningen. Dessa punkter mättes in med hjälp av nätverks-RTK.
På de, med nätverks-RTK inmätta punkterna, ställdes sedan totalstationen för att mäta in alla de objekten i parken som skulle vara med i geodatabasen.
En stav med ett prisma placerades mitt på objekten i parken och dessa mättes sedan in genom totalstationen.
Det enda undantaget från denna inmätningsmetod var träd eftersom det är omöjligt att direkt mäta in mittpunkten på ett träd. Det löstes genom att prismat placerades strax bredvid trädet men på
rätt avstånd från stationen. En inmätning skedde, enbart av avståndet till trädet. Prismat
placerades därefter framför trädet. En ny inmätning skedde, nu enbart av riktningen mot trädet.
Därefter räknade totalstationen automatiskt ut det rätta avståndet och riktningen till det inmätta trädet.
2.4.3 Bearbetning
Efter inmätningen kontrollerades resultatfilen ”PARKEN.txt” noggrant för att undersöka eventuella fel, som hade uppkommit i samband med inmätningen av parkobjekten.
Resultattfilen med de inmätta objekten krävde även en viss bearbetning innan den kunde tas in i programmet ArcMap. För att ArcMap skall kunna särskilja X- och Y-värden måste resultattfilen, vilken var en textfil, vara tabavgränsad. Det var den inte initialt. En tabavgränsing gjordes och därefter fanns möjligheten att i programmet ArcMap se de olika objektens geografiska läge.
2.4.4 Geodatabas
En geodatabas skapades i ArcCatalog för att enklare kunna hantera och bearbeta det inmätta datat. Det inmätta datat matades in i geodatabasen och tabeller skapades.
Ett problem uppstod vid inmatningen. Det visade sig att alla objekt hade mätts in i punktform.
Detta betydde att objekt såsom rabatter och lekplatser ej var i linjeformat, vilket var tänkt.
De var istället representerade av ett stort antal punkter. Detta problem gick dock att åtgärda.
Punkterna för de olika objekten bands samman i ArcMap och polygoner bildades.
Vid inmatningen av det inmätta datat i geodatabasen anpassades detta efter det koordinatsystem som Arvika kommun använde sig av, vilket var SWEREF 99 12 00. De inmätta objekten lades in i olika feature datasets, för att ordna en lättare hantering av datat.
2.4.5 Gränssnitt
Efter att geodatabasen var skapad och de olika objekten hade lagts in i olika feature datasets skapades ett gränssnitt. Gränssnittet skapades i programvaran Visual Basic.Net.
Gränssnittet skulle vara lättförståeligt då användaren inte nödvändigtvist hade stor datorvana.
Designen och färgsättningen skulle vara neutral och tydlig, då många olika användare skulle arbeta med det. Ingen skulle störa sig på dess utseende och funktionalitet.
Vid programmeringen av gränssnittet togs hänsyn till de förutbestämda funktioner som skulle inkluderas i gränssnittet. Valet av funktioner baserades på vilken nytta gränssnittet skulle ha för parkförvaltningen. De funktioner som ansågs nödvändiga för ett väl fungerande gränssnitt var bland annat skapandet av nytt objekt och ändring av befintligt objekt.
3 Resultat
3.1 Geodatabas
Den geodatabas som skapades bestod av nio huvudgrupper (feature datasets), med varierande antal undergrupper (feature classes).
Vid skapandet av geodatabasen användes ArcCatalog som mjukvara. Hur feature datasets och feature classes är uppdelade framgår av bilden nedan.
Punkterna i visningsvyn representerar de inmätta objektens geografiska läge.
Figur 3: Geodatabasens uppbyggnad och struktur.
3.2 Prototypkarta
För att studera resultatet av inmätningen av objekten i Arvika stadspark fanns möjligheten att jämföra med gamla lägesbeskrivningar av ett antal träd.
Dessa träd hade mätts in ett tiotal år innan den aktuella mätningen vilket betydde att flera av dem inte fanns kvar samt att några nya hade kommit till. Trots det var det bra att ha dessa uppgifter för att studera ifall den aktuella inmätningen gav en korrekt bild av verkligheten.
Nedan ser man två kartor som beskriver träden i stadsparken innan och efter den aktuella inmätningen.
Figur 4: Trädens placering innan den aktuella inmätningen.
Figur 5: Objekt inmätta vid den aktuella inmätningen.
3.3 Gränssnitt
Figur 6: Inledningen på programmet.
Utseendet på gränssnittet (se figur 6). De alternativ som användaren initialt har är att koppla upp sig mot en databas eller att avsluta programmet.
Väljer användaren att koppla upp sig mot en databas, ges möjligheten att söka efter den databas som han eller hon vill använda.
Figur 7: Visar alla attribut inom objekttypen lekställningar samt alternativ till olika modifikationer.
När användaren har kopplat upp sig mot den databas han eller hon vill arbeta mot, och han eller hon har fått kontakt ändras utseendet av gränssnittet. Bilden ovan visar hur användaren har kopplat upp sig mot databasen Park. Användaren har därefter valt att visa alla objekt av typen lekställningar. Objekten radas upp och användaren kan enkelt och överskådligt se vilka objekt som finns, samt se vilka attribut de olika objekten besitter.
När användaren har kopplat upp sig mot sin databas och valt objekttyp ges olika möjligheter till modifiering av objekten. Han eller hon kan ändra, ta bort eller skapa ny lekställning.
Dessa möjligheter för modifiering gäller för alla objekttyper i databasen Park.
Figur 8: Skapandet av nytt objekt.
Bilden ovan visar utseendet på gränssnittet när användaren har valt att skapa ett nytt objekt, skapa ny. När det nya objektet skapas ges möjligheten att ge det alla attribut för objekttypen som finns i databasen.
När användaren har lagt till attributen och tryckt på knappen Verkställ så läggs objektet in i databasen.
3.4 Jämförelser av lösningar
3.4.1 Tekis
Tekis är ett konsultföretag som bedriver IT-verksamhet och utvecklar produkter åt företrädelsevis kommuner. Deras vision är att vara ledande och heltäckande inom den kommunala verksamheten gällande utveckling och förvaltning.3
När utvärderingen av användargränssnittet och geodatabasen skulle göras valdes Tekis lösning som en utmärkt lösning att jämföra med. Tekis lösning används av ett antal kommuner när det gäller parkförvaltning och fungerade därmed bra som referens.
3.4.2 Jämförelser
Vid en jämförelse mellan projektets lösning och Tekis lösning ser man genast en stor skillnad.
Den visningsvy som visar de uppdateringar som sker i databasen via användargränssnittet skiljer sig åt radikalt.
Visningsvyn som projektets lösning använder sig av är programmet ArcGis visningsvy ArcMap.
TEKIS programmerare har tagit fram en helt egen visningsvy och har på så sätt skapat en koppling mellan de olika programdelarna som fungerar bättre.
TEKIS lösning kan beskrivas som en integrerad tredelad produkt, där användaren enkelt och överskådligt kan se resultatet av sina modifieringar.
Användargränssnittet och visningsvyn sitter ihop och gör det enkelt för användaren att samtidigt som han har översyn över sina data göra ändringar i detsamma.
Den fördelen som lösningen i examensarbetet erbjuder har även det vissa fördelar jämfört med TEKIS.
3 http://www.tekis.se/
Användargränssnittet är programmerat på ett sådant sätt att en användare med grundläggande kunskaper i programmering enkelt kan göra om gränssnittet efter eget tycke.
TEKIS användargränssnitt består till en större del mer av direkta formulär där ibland enbart ja och nej finns som alternativ, eller där t ex träds arter enbart kan vara av vissa förutbestämda slag.
TEKIS lösning är rent funktionsmässigt bättre men håller användarens valmöjligheter nere.
En annan sak som skiljer de båda lösningar åt är på sättet användaren skapar nya objekt.
I examensarbetets lösning skriver användaren in koordinaterna i gränssnittet.
I TEKIS lösning däremot erbjuds möjligheten att skapa nya objekt i visningsvyn.
Användaren kan enkelt klicka i visningsvyn med muspekaren och kan därefter i gränssnittet lägga till attribut till det redan geografiskt bestämda objektet.
TEKIS har även utvecklat ett system då selektering av ett speciellt område kan göras.
Programmet visar sedan, både i visningsvyn och i gränssnittet, vilka objekt som berörs och i vilket område dessa objekt ligger (se figur 9).
Figur 9: TEKIS användargränssnitt med integrerad visningsvy.
Figur 10: Examensarbetets lösning med visningsvy i ArcMap.
4 Utvärdering
Användargränssnittet och geodatabasen som presenterats i denna rapport fungerar funktionellt och är lätthanterligt. Arbetet har dock varit mer avancerat och tidskrävande än kalkylerat.
På grund av detta har därför en del funktioner och viss formgivning av gränssnitt och geodatabas inte blivit inkluderad och annorlunda än vad det till en början varit tänkt.
Gränssnittet är byggt på ett sådant sätt att det enkelt kan vidareutvecklas och byggas ut på flera olika sätt. Gränssnittet stöder dock inte modifieringar av polygonytor såsom inmatning och borttagning, utan detta måste ske direkt i ArcGIS mjukvaror.
Användargränssnittet erbjuder användaren val av databas vid arbete, vilket leder till att andra typer av arbetsområden kan inkluderas. Dock är lösningen anpassad efter databaser som beskriver parker, vilket gör att andra typer av arbetsområden inte kan nyttja den här typen av
användargränssnitt.
Funktionen såsom ångra har på grund av tidsbrist inte tagits med i gränssnittet, vilket lett till att programvaran blir mera labil för eventuella misstag, såsom borttagande eller ändring av fel objekt.
När det gäller visuella undersökningar i en visningsvy finns det brister. I Tekis kan man välja ut ett område av intresse, då med muspekaren. Objekten inom detta område kommer då upp i en lista i gränssnittet där de beskrivs. Denna funktion är mycket bra om man exempelvis snabbt vill veta vilka objekt som finns inom ett område och även dess antal.
Denna funktion finns tyvärr inte med i examensarbetets gränssnitt då tiden inte har räckt till för att få det att fungera.
Kopplingen mellan examensarbetets gränssnitt och ArcMap är begränsat. Modifieringar av objekten i geodatabasen, såsom ändra och lägga till kan inte göras i ArcMap.
Det kan endast göras via användargränssnittet.
För att sedan se det nya objektet i visningsvyn ArcMap behöver användaren utföra ett par operationer i programmet.
5 Rekommendationer
Användargränssnittet är som tidigare beskrivits funktionellt dugligt. Dock är det en del detaljer som kan göras mer avancerade för att lösningen skall bli mera komplett. I och med att
gränssnittet ej stöder inläggning av polygonytor kan åtgärder göras för stöd av detta.
Användargränssnittet går enbart att använda vid arbetet mot parker och diverse objekt som finns i dem. För användning vid arbete mot andra områden krävs omprogrammering av gränssnittet.
Detta kan dock ske utan större programmeringsexpertis, då koden är lättöverskådlig och relativt enkel.
En stabilare koppling mellan gränssnittet och ArcMap kan utvecklats för att programmet skall bli mera användarvänligt. En operation i användargränssnittet skall synas direkt i kartvyn och användaren ska inte behöva vidta åtgärder både i ArcMap och i gränssnittet.
De funktioner som ej tagits med i gränssnittet såsom ångra kan inkluderas för att lösningen skall bli så komplett och säker som möjlig
6 Källförteckning
6.1 Internetkällor
• http://www.matniklas.se/om_matinstrument.htm - Information om totalstationer.
• http://www.fmis.raa.se/help/WebHelp/Registrering.htm - Information om totalstationer.
• http://swepos.lmv.lm.se/natverksrtk/netvrtktjanst.htm - Information om nätverk-RTK.
• http://www.tekis.se - Information om användargränssnittet som används som jämförelse.
• http://www.esri.se - Information om olika programvaror som använts, ArcMap, ArcCatalog.
6.2 Personliga referenser
Ulf Haglund, Borlänge Energi – Bidragit med fakta om den lösning av grönytor som Borlänge Energi inom en snar framtid kommer att använda.
Jonas Buud, TEKIS – Bidragit med information och bilder av deras nya lösning för parkförvaltning.
7. Bilaga 1, WBS och Tidsplan
7.1 WBS-Schema
7.2 Tidsplan
Dag 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
Inmätning
Ta ut ett område
Placera fixpunkter
Inmätning objekt
Bearbetning
Inpassning.befintl.data
Skapa geodatabas
Överföring inmätt data
Skapa, modifiera attribut
Normalisering
Presentation
Skapa enkel meny
Sökning
Tillägg, borttag, modifiering
Rapport >
8. Bilaga 2, Databasbeskrivning
8.1 Grundläggande egenskaper
Beteckning/identifikation Databas över park, del av Arvika Kommun Geografisk yttäckning Den geografiska yttäckningen kommer
innefatta drygt hela Arvika kommuns area.
Datat är lagrat i koordinatsystemet SWEREF 99 12 00.
Aktualitet Data inmätt 08-04-23
Lägesnoggrannhet Datat är inmätt med både NRTK och Totaltstation med endast några centimeters felmarginal.
Koordinat-/höjdsystem SWEREF 12 00 / höjdsystem saknas
Total datamängd 1440 Kilobyte
Lämpligt skalområde Vid presentation av arbetsområdet: 1:500 Nyttjanderättsregler Nyttjanderätten bestäms av förvaltande
organisation, Arvika Kommun.
8.2 Geodatabasens struktur och innehåll
Databasen består av totalt 9 Feature datasets och 16 Feature classes strukturerat på följande sätt.
Arvika Kommun
Feature dataset Feaure class Typ Beskrivning Ursprungs-
format Belysning Belysning punkter Punktskikt för hantering av
belysningsdata
Shape Buskage och Pergola Buskage punkter Punktskikt för hantering av
buskagedata
Shape Pergola punkter Punktskikt för hantering av
belysningsdata
Shape Hårdgjord yta Hårdgjord yta ytor ytskikt för hantering av Shape
hårdgjorda ytor Lekplats och
lekställningar
Lekplats_polygon ytor ytskikt för hantering av lekplatser
Shape Lekställningar punkter punktskikt för hantering av
lekställningar
Shape Rabatt Rabatt_Polygon ytor ytskikt för hantering av rabatter Shape Soptunnor och
bänkar
Parkbänk punkter Punktskikt för hantering av parkbänkar
Shape Soptunnor punkter Punktskikt för hantering av
soptunnor
Shape Statyer Statyer punkter Punktskikt för hantering av
statyer
Shape Träd Lovtrad punkter Punktskikt för hantering av
lovtrad
Shape Vattenanläggningar Vattenanläggning
ar
ytor Ytskikt för hantering av vattenanlänningar
Shape
9. Bilaga 3, Papperskarta över Arvika stadspark
Figur 10: Utdrag ur Arvika Kommuns kartregister över stadsparken.
Figur 11: Inzoomning av det inmätta området i stadsparken i Arvika. Kryssen representerar de platser som först mättes in exakt med hjälp av nätverks-RTK, för att sedan fungera som
referenspunkter vid inmätning med totalstation.