En kvantitativ studie om socionomstudenters perspektiv på relevansen av andlighet och religion i socialt arbete

UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Socionomprogrammet Kandidatuppsats Höstterminen 2011

Andlighet, religion och

offentligt socialt arbete

En kvantitativ studie om socionomstudenters perspektiv

på relevansen av andlighet och religion i socialt arbete

Självständigt arbete i sociologi med inriktning mot socialt arbete, 15 hp Författare: Emmy Svahn

Handledare: Rafael Lindqvist

2

Sammanfattning

Titel: Andlighet, religion och offentligt socialt arbete. En kvantitativ studie om

socionomstudenters perspektiv på relevansen av andlighet och religion i socialt arbete.

Engelsk titel: Spirituality, religion and public social work. Social work students’ perspective on the relevance of spirituality and religion in social work. A quantitative study.

Författare: Emmy Svahn

Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Thunbergsvägen 3 H, Uppsala, Sverige.

Handledare: Rafael Lindqvist Examinator: Ann-Sofie Åsander Termin och år: Höstterminen 2011 Sidantal: 46

Nyckelord: socialt arbete, religion, andlighet, socionomstudenter.

Bakgrund

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats. I litteratur om socialt arbete i svensk kontext är dessa diskussioner frånvarande. Det är intressant att undersöka studenters attityd till andlighet och religion då de snart kommer att arbeta i den kontext som beskrivits ovan.

Syfte

Syftet med undersökningen var att utforska socionomstudenters perspektiv på religion och andlighet i förhållande till offentligt socialt arbete. Frågeställningarna som skulle bidra till att uppnå syftet gällde följande; 1. Studenternas inställning till religions- och andlighetsaspekter i socialt arbete. 2. Hur viktigt studenterna anser det vara att aspekter som religion, andlighet och kulturella skillnader blir belysta i socionomutbildningen. 3. Vilken roll studenterna anser att andlighet och religion spelar i människors liv. 4. Eventuella samband mellan studenternas inställning och bakgrundsfaktorer såsom, den egna existentiella övertygelsen eller etniska bakgrunden undersöktes.

Metod

Studien är kvantitativ och genomfördes med ett webbaserat frågeformulär. En fråga i formuläret var av kvalitativ art, vilket gav ytterligare perspektiv på frågorna. Socionom- studenter från termin sju på fyra olika lärosäten runtom i Sverige besvarade frågeformuläret.

Resultat

Studenternas åsikter om relevansen av andlighet och religion i socialt arbete var inte enhetliga. En majoritet av respondenterna ansåg dock att religion och andlighet har relevans och är viktiga aspekter för att få ett helhetsgrepp om klientens situation. Det var ett förhållandevis stort antal studenter som svarade att de inte visste vilka former av praktik som kunde anses som lämpliga eller olämpliga när det gällde frågor om religion och andlighet.

Sjuttiofyra procent ansåg det vara viktigt att lyfta aspekter som religion och andlighet i utbildningen medan 92 procent ansåg det vara viktigt att belysa kulturella skillnader. De flesta av respondenterna betraktade både religion och andlighet som en potentiell resurs och ett potentiellt hinder för människors utveckling. Studien kunde inte konstatera några direkta samband mellan inställning och bakgrundsdata dock påvisades en tendens till att personer

3 med etnisk minoritetsbakgrund i högre grad än personer med etnisk majoritetsbakgrund ansåg att religions och andlighetsaspekter har relevans i socialt arbete.

Förord

Till att börja med vill jag tacka min handledare, Rafael Lindqvist, som har bidragit med många viktiga råd och idéer under genomförandet av denna uppsats. Therese, Cecilia och Hanna som tillsammans med mig har utgjort en handledningsgrupp har även de kommit med många synpunkter och förslag, vilket har förbättrat detta arbete. Jag är mycket tacksam till er.

Sedan vill jag rikta ett tack till de kontaktpersoner som vid de olika lärosätena har tagit sig tid och möjliggjort för mig att komma i kontakt med studenter. Ett stort tack ska även alla de socionomstudenter som har tagit sig tid att besvara mina enkätfrågor ha. Utan deras engagemang hade det inte gått att genomföra denna undersökning. Till sist vill jag också tacka Joel som alltid uppmuntrar och stöttar mig i det jag gör.

Emmy Svahn, Uppsala den 22 december 2011.

5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 6

1.1BAKGRUND ... 6

1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7

1.3BEGREPPEN RELIGION OCH ANDLIGHET ... 8

1.4UPPSATSENS DISPOSITION ... 9

2. TIDIGARE FORSKNING ... 10

2.1 ENGELSKSPRÅKIG LITTERATUR OCH ARTIKLAR ... 10

2.1.1 Socialarbetare och studenter ... 10

2.2SVENSKSPRÅKIG LITTERATUR ... 12

2.2.1 Religionsaspekter i socialtjänsten ... 122

2.2.2 Religionsaspekter i omsorgs- och folkhälsoarbete ... 13

3. TEORETISK REFERENSRAM ... 14

3.1ANDLIGHETS OCH RELIGIONS ROLL FÖR TOLKNING AV OMVÄRLDEN OCH SITT INRE ... 14

3.2 ANDLIGHETS- OCH RELIGIONSASPEKTER I MÖTE MELLAN PROFESSIONELL OCH KLIENT ... 15

4. METOD ... 17

4.1VAL AV METOD OCH URVAL ... 17

4.1.1 Kvantitativ metod ... 17

4.1.2 Frågeformuläret ... 17

4.1.3 Urval och avgränsningar ... 18

4.1.4 Litteratursökning ... 19

4.2DATAINSAMLING OCH GENOMFÖRANDE ... 19

4.3DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 20

4.4BORTFALLSANALYS ... 20

4.5VALIDITET OCH RELIABILITET ... 21

4.6FORSKNINGSETISKA KRAV ... 22

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 24

5.1RELEVANSEN AV ANDLIGHET OCH RELIGION I SOCIALT ARBETE ... 24

5.2SOCIONOMUTBILDNINGEN ... 28

5.3ANDLIGHET OCH RELIGION – RESURS ELLER HINDER? ... 29

5.4EGEN EXISTENTIELL UPPFATTNING ... 31

5.5ETNISK BAKGRUND ... 33

5.6RESPONDENTERNAS EGNA REFLEKTIONER ... 34

5.6.1 Samhället ... 34

5.6.2 Områden i socialt arbete ... 34

5.6.3 Klienten ... 35

5.6.4 Den professionelles ansvar ... 35

6. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 36

6.1SUMMERING ... 36

6.2ÖVERGRIPANDE DISKUSSION ... 37

6.3IMPLIKATIONER FÖR FORSKNING OCH PRAKTIK ... 38

REFERENSLITTERATUR ... 40

BILAGA. ENKÄTUNDERSÖKNING ... 42

6

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Socialt arbete är en praktik som till stor del bygger på mänskliga relationer. Det bygger också på kunskaper om vad som påverkar människan, på olika nivåer såsom den samhälleliga nivån, organisationsnivån (samspelet mellan klient och socialarbetare) och på individnivå.

Dominerande teorier inom socialt arbete idag lär blivande socionomer att sträva efter att arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv på människan och sociala problem. Detta innebär att klientens totala livssituation skall utgöra grunden för bedömning och val av insats. En socionom förväntas ha kunskap om människors behov och beteenden. Hon eller han förväntas att på ett adekvat sätt bemöta människor i olika former av utsatthet och i kris. För att förstå vår medmänniska behöver vi reflektera över vår egen förståelse, vår kultur och också fånga in kunskap om medmänniskans förståelse av sig själv och sin omvärld. Kulturella skillnader kan hindra förståelsen, åtminstone om det istället för att ge upphov till en kommunikation kring skillnaderna människor emellan, leder till att förutfattade meningar får tolkningsföreträde.

Invandringen i Sverige har under det senaste femtio åren förändrats och i större utsträckning kommit att bestå av människor från alltmer avlägsna världsdelar, vars livsstil på flera sätt kan skilja sig ifrån majoritetsbefolkningens livsstil. På det sociala arbetets område är det inte främmande att läsa om socionomens utmaning inför yrkesutövning i en mångkulturell kontext. Områden som religion och andlighet belyses sällan i dessa sammanhang. Det är sedan 1930 förbjudet enligt lag att folkbokföra människor utifrån religionstillhörighet och det är svårt att veta exakt i vilken utsträckning människor är religiösa i Sverige idag. Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest sekulariserade länder (Svanberg & Westerlund, 2008). Detta kan stämma om vi med sekularisering syftar på friheten att inte tillhöra något religiöst samfund och att den svenska skolan strävar efter ett neutralt förhållningssätt till religion. Det stämmer dock inte lika väl om vi med sekularisering menar att religion och andlighet inte är betydelsefullt för människor i Sverige idag. Vissa menar att sekulariseringen i sig har lett till ett ökat intresse för andlighet, då det inte längre är någon naturlig del i samhället. Andra menar att det är en definitionsförändring av vad som är andlighet som har skett och inte nödvändigtvis ett ökat intresse (Crisp, 2010, s.6). Olika livshändelser kan aktualisera ett andligt eller religiöst behov, vid katastrofer och kriser söker sig människor i större utsträckning till religiösa institutioner. Just i utsatta situationer kan alltså andlighet bli viktigt, även för en människa som annars inte betraktar det som betydelsefullt.

Inför millenniumskiftet gjorde en grupp forskare (Skog, 2001) en unik undersökning bland 6 500 olika samfund och religiösa inriktningar för att kartlägga hur många människor som i Sverige aktivt deltog i organiserade religiösa verksamheter under en vanlig helg¹. Resultatet tydde på att var sextonde svensk besökte en kyrka eller gudstjänstlokal under det aktuella veckoslutet. Man undersökte även hur många som tog del av det religiösa mediala utbudet, vilket visade sig vara fler än de som besökte en religiös verksamhet. Sammanslaget tog en av åtta personer del av något religiöst utbud, medialt eller genom besök. Författarna till undersökningen mötte svårigheter med att mäta nyandlighet² då detta kan ta sig uttryck i sammanhang där religion traditionellt inte uppträder. Detta kan även bero på att nyandlighet manifesteras på mer privat sätt, i den individuella upplevelsen.

1 Utifrån en uppskattning om att organisationers medlemsantal inte skulle representera det verkliga deltagandet valde man att räkna antal besök på organiserade religiösa verksamheter samt utföra telefonintervjuer med 1 500 personer.

2 Fortsättningsvis kommer nyandlighet att benämnas som andlighet. Se begreppsdefinitionen.

7 I vardagen i Sverige talar man i det så kallade ”offentliga rummet” sällan om religions betydelse för människor. För många som har växt upp i den svenska kulturen är religion och andlighet något privat, något som inte nödvändigtvis har relevans för alla områden i livet. Det kan också uppfattas provocerande att tala om andliga eller religiösa behov. Detta synsätt kan innebära att jag antar mig visa respekt för någon annans tro om jag inte frågar eller talar om den. Det verkar också finnas en föreställning om att man är neutral till religion om man inte talar om den. Eventuellt kan en rädsla för att inte framstå som neutral leda till att man inte vågar tala om dessa aspekter.

Internationellt har intresset för att diskutera dessa aspekter i litteratur och för att göra attitydstudier bland praktiker vuxit under de senaste åren. I Sverige finns det lite litteratur som behandlar ämnen som religion och andlighet i socialt arbete. En följd av detta kan tänkas vara att dessa aspekter i låg grad berörs i de svenska socionomutbildningarna. Följande undersökning fokuserar på socionomstudenters perspektiv på religion och andlighets relevans i socialt arbete. Det är intressant att undersöka studenters attityd till andlighet och religion då de snart kommer att arbeta i den kontext som beskrivits ovan. Oavsett om dessa områden är några som diskuterats under socionomutbildningen eller ej kan det finnas olika uppfattningar om vad religion och andlighet är, hur det påverkar människor och hur relevant det är att tala om detta i en svensk kontext. Allt detta är av intresse då det påverkar hur det sociala arbetet i framtiden kommer att utföras. Det är blivande socionomer, studerande vid den sjunde (och slutliga) terminen, som har besvarat det frågeformulär som använts för undersökningens datainsamling. Syftet med studien är inte att jämföra studenters perspektiv utifrån vilka universitet eller högskolor de studerar vid, utan att försöka åstadkomma en mer generell bild av socionomstudenters perspektiv genom ett urval av studenter vid några olika lärosäten.

I det inledande kapitlet presenteras studiens syfte och frågeställningar. Jag definierar också begreppen andlighet och religion eftersom de är grundläggande för den fortsatta läsningen.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att utforska socionomstudenters perspektiv på religion och andlighet i förhållande till offentligt socialt arbete.

För att uppnå syftet söker undersökningen besvara följande frågeställningar:

- Ser socionomstudenter på religion och andlighet som områden som bör inkluderas eller exkluderas i arbete med klienter i offentligt socialt arbete?

- Hur viktigt anser socionomstudenter det är religions, andlighets och kulturs betydelse för människor blir belysta i socionomutbildningen?

- Ser socionomstudenter på religion och andlighet som ett hinder eller en resurs för människors utveckling?

- Finns det något samband mellan inställningen till relevansen av andlighet och religions i socialt arbete och a) egen existentiell uppfattning b) etnisk bakgrund?

8

1.3 Begreppen religion och andlighet

I undersökningen skiljs begreppen religion och andlighet åt. Det kan finnas många olika upp- fattningar om begreppens betydelse och en avsikt med studien är att undersöka om det i svaren går att urskilja någon skillnad i hur respondenterna ser på andlighet respektive religion.

Nedan följer kortare definitioner av religion respektive andlighet framförallt utifrån litteratur som också behandlar socialt arbete. Båda begreppen är komplexa och svårdefinierade och nedanstående begreppsdefinitioner gör inget anspråk på att vara uttömmande. Anledningen till att ett försök till definition emellertid finns med här är för att garantera att läsaren har en viss insikt i begreppen, då följande läsning blir mer intressant, samt för att visa på vilken nivå jag har tänkt kring begreppen i förhållande till undersökningen.

Forskare har inte lyckats komma fram till en accepterad definition av begreppet religion.

Detta beror på att det finns en mångfald av religiösa åsikter och sätt att organisera religion på.

Enbart när det gäller de teistiska inslagen finns det religioner som inbegriper flera gudar medan andra inte inbegriper gudar alls. För många människor i västvärlden är religion detsamma som kristendom; monoteism, moraliska regler, en förklaring till världens uppkomst, tro på det övernaturliga (Giddens, 2003, s.442) och uttryck i organiserade former.

Traditionellt sett, ur ett skandinaviskt perspektiv, benämns de största religionerna, kristendom, islam, hinduism, buddism och judendom³, för världsreligioner medan övriga benämns minoritetsreligioner eller moderna religionsbildningar. Moderna religionsbildningar brukar avse exempelvis nyhinduistiska eller new age - inspirerade rörelser, vilka även brukar kallas för nyandlighet. Utifrån ett västerländskt perspektiv kan uttrycksformerna för religion och andlighet skilja sig åt, där organiserade uttrycksformer står för religion medan andlighet är något som praktiseras mer individuellt.

Utgångspunkten för denna studie var att med begreppet religion syfta till världs - och minoritetsreligioner och benämna rörelser som new age som andlighet. Medvetenhet om att detta är ett västerländskt perspektiv finns dock. Ett problem med att strängt hålla sig till denna utgångspunkt är dock att respondenterna i undersökningen säkerligen har olika sätt att definiera begreppen. Dessutom blir begreppens definition och särskiljning än mer otydlig vid läsande av litteratur på området, då olika författare har olika sätt att beskriva dessa.

En annan aspekt av komplexiteten i att definiera religion finner vi i Nordin & Schölin (2011).

Författarna har tagit del av litteratur gällande mångkulturell vård och påpekar att en religion som islam många gånger presenteras som något enhetlig. De menar att den kontext som omger människor givetvis kan ha olika påverkan på människors religiositet. Sander (2000) problematiserar också förenklade sätt att tala om religion genom att påpeka att de religiösa traditionerna ur en historisk synvinkel inte är oföränderliga system, utan dynamiska. För att använda det exempel som Sander (2000) använder har Islam genom historien blivit mångskiftande genom olika riktningar och tolkningstraditioner. Spridning av religionen till olika kulturella miljöer, med sin specifika historia är en faktor som bidrar till denna förändring som leder till mångfald. Inom kristendomen uppskattar man att det finns ungefär 20 000 olika inriktningar (Nordin & Schölin , 2011). Hur religionen praktiseras är vidare inte enbart en fråga om i vilken kulturell miljö individer befinner sig i. ”Jag är kristen” kan uttryckas av två individer och ha olika innebörd för dessa individer. Olika betydelser i uttrycket kristen leder rimligtvis till olika följder för individen. Under livsloppet kan givetvis även individens uppfattning av vad innebörden av att vara kristen är komma att förändras. Hur

3 Religionerna är utskrivna i ordningsföljd utifrån störst till minst utbredning globalt sett.

9 andlighetens betydelse kan variera över livsloppet är något som Crisp (2010) ägnar uppmärksamhet⁴.

Nationalencyklopedins definition (2010) av andlighet lyder: ”andlig, motsats till kroppslig:

om sådant som tillhör människans inre liv”. Vad respondenterna i undersökningen avser med andlighet är troligtvis baserat på en mängd olika saker såsom hur andra har definierat andlighet, egna erfarenheter, mediala bilder et cetera. Existentialism och andlighet är brukliga begrepp för att beskriva ett mänskligt behov av att finna en mening med existensen. I undersökningen kommer jag enbart att använda begreppet andlighet. Detta val grundar sig delvis i en avgränsning då undersökningen redan berör två begrepp som skilda åt; religion och andlighet. En annan anledning är att existentialism är ett än mer mångtydigt begrepp då det också är sammankopplat med en filosofisk inriktning.

Crisp (2011) påpekar i Spirituality and Social Work, mängden av olika definitioner av andlighet och att dessa ofta kritiseras av andra för att vara ofullständiga eller felaktiga. I sitt sökande av definitioner i litteratur på områdena andlighet och religion har Crisp dock utkristalliserat fem begrepp som är ofta återkommande i beskrivningar av andlighet. Dessa fem begrepp är trancendence, connectedness, identity, mening och transformation. Även om översättningar har en tendens att inte till fullo inrymma hela betydelsen av det andra ordet har jag valt att för enkelhets skull översätta dessa begrepp på följande vis; transcendens, samhörighet, identitet, meningsfullhet och förvandling. Transcendens kan beskrivas som en upplevelse av en övernaturlig dimension, en dimension utöver mänsklig kunskap (Oxford advanced learner´s dictonary, 2005). Transformation eller förvandlig kan beskrivas som utveckling och förändring, huvudsakligen till det bättre. Någon definition av de övriga begreppen identitet, samhörighet och meningsfullhet kommer jag här inte att gå närmre in på även om dessa begrepp i sig kan utgöra intressanta diskussioner. Dessa fem begrepp återkommer i metoddelen där en beskrivning av operationaliseringen finns.

Enligt Crisp (2010, sid. 4) har andlighet traditionellt definierats som en aspekt av religion men många har under 2000-talet omvänt börjat betrakta religion som en underström till andlighet.

Sammanfattningsvis menar jag att begreppen religion och andlighet delvis överlappar varandra men används här som två parallella begrepp. Utgångspunkten för studien är att religion inrymmer andlighet, men religion sammankopplas i hög utsträckning med etablerade religiösa samfund och det sätt på vilka dessa institutionaliserat sin verksamhet i kyrkor och andra organiserade former. Andlighet däremot, har en mer personlig dimension och vi föreställer oss att den inte utövas i institutionaliserade former.

1.4 Uppsatsens disposition

Följande kapitel innehåller tidigare forskning, både svensk och internationell. Forsknings- underlaget visar på att intresset för det jag vill undersöka har ökat internationellt sett de senaste åren. Det finns många studier gjorda i USA och Storbritannien som undersöker attityder om religion och andlighet i socialt arbete. I Sverige saknas detta perspektiv både i litteratur och bland studier. Presentationen av tidigare forskning är viktig då det belyser kunskapsluckor som är viktiga att fylla. Den tidigare forskningen har även inspirerat utformandes av frågeformuläret som använts för att samla in data, vilket kommenteras närmre i metoddelen. Det tredje kapitlet innehåller den teoretiska referensramen med begrepp och perspektiv som är relevanta i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. I kaptitel fyra

4 För intresserade läsare kan Spirituality and Social Work (Crisp, 2010) rekommenderas.

10 beskrivs metoden för undersökningen och jag diskuterar studiens begränsningar och möjligheter. Detta för att läsaren ska få insikt i undersökningens process, vilket är viktigt för trovärdigheten av resultatet. I kapitel fem presenteras resultatet av undersökningen och de jämförandeanalyser som har gjorts utifrån svaren. Det sista kapitlet innehåller diskussionen och föreslag till implikationer för forskning, praktik och utbildning, för att sätta fokus på framtiden.

2. Tidigare forskning

2.1 Engelskspråkig litteratur och artiklar

Bland den engelskspråkiga litteraturen finns ett stort antal böcker som har tydligt fokus på religion och/eller andlighet i socialt arbete. En av de mer spridda författarna inom socialt arbete är Malcolm Payne. I Paynes (2011) senast utgivna bok, Humanistic social work, argumenterar Payne för att det begränsar praktiken ifall vi misslyckas med att fånga upp människors andlighet. ”Because religion is an important part of some people’s lives, it should be included in our thinking about work with those people.” (Payne, 2011, sid. 170). Att religion kan vara både förtryckande och utvecklade för individer, familjer och samhällen är något som författaren nämner utan att närma sig hur man som socialarbetare ska förhålla sig till om det handlar om en förtryckande påverkan. Så länge klientens religion eller andlighet får positiva följder såsom något meningsskapande eller bidrar till ett stort, tryggt nätverk borde det för den professionelle inte uppstå större dilemman. När det däremot gäller övertygelser av en art som är svåra att förena med exempelvis det som anses vara jämlikhet och barns bästa kan den professionelle behöva stöd i och kunskap om hur detta bör hanteras.

Enligt Furman, Benson, Grimwood och Canda (2004) har det i flera år pågått en debatt både i USA och Storbritannien kring andlighet och religionsaspekter i socialt arbete. Det tycks där finnas en konsensus om att dessa områden har betydelse och relevans inom socialt arbete, vad detta bör innebära för praktiken är dock en debatterad fråga. Så som jag uppfattar den engelskspråkiga litteratur som jag har tagit del av från USA, Australien och Storbritannien (Larsen, 2011; Crisp, 2010; Furness & Gilligan, 2010, 2006; Furman et al., 2004) inbegriper diskussionen huruvida socialarbetares kompetens på området behöver ökas, vilka möjligheter det bör finnas för att anpassa insatserna utifrån dennes behov samt vad som är lämplig eller olämplig praktik i offentligt socialt arbete.

2.1.1 Socialarbetare och studenter

En attitydundersökning (Larsen, 2011) gjord bland socialarbetare i USA, visade att de tillfrågade generellt sett tog ställning för att religiösa och andliga frågor skulle inkluderas i socialt arbete⁵. Resultatet visade också att religion och andlighet spelade en stor roll i socialarbetarnas privata liv. Respondenterna uppgav i hög utsträckning (81,8 procent) att de trodde på en ”Gud” eller någon annan ”högre makt”, vilket ter sig som främmande hög andel när man jämför med svenska förhållanden. Det påstående som respondenterna i högst grad instämde i var att det är viktigt för socialarbetare att ha kunskap om olika religioner och traditioner. Huruvida en klients religiösa eller andliga bakgrund är nödvändigt att känna till för att kunna arbeta holistiskt gav ett medelvärde på 3.85 på en fempoängsskala, där tre

5 Undersökningen bygger på svar från 225 medlemmar i the National Association of Social Workers (NASW).

11 utgjorde neutral inställning. Det vanligaste sättet att inkludera andlighet och religion i praktiken för de responderande var att ta reda på information om klientens andliga eller religiösa bakgrund. Att inkludera andliga aspekter för att hjälpa klienten att reflektera över förlust av närstående eller över andra svåra situationer var också förekommande i praktiken.

Enligt författaren visade resultaten på stor enighet med tidigare studier gjorda i USA.

Multivariat analys påvisade enbart samband mellan att respondenter som generellt sett var mer positiva till att beakta religion och andlighet i praktiken även var mer benägna att inkludera andlighet och religion i sin praktik. Undersökningens resultat tydde även på att äldre praktiker var mindre benägna än yngre att ta ställning för inkluderande av andlighet och religion i det sociala arbetets praktik. Ett bekymmer som författaren lyfter fram är att inkluderandet av andliga och religiösa aspekter kan tänkas öka risken för att den professionelles försöker påverka klienten utifrån sin egen övertygelse på dessa områden.

En liknande undersökning gjordes bland socialarbetare⁶ i Storbritannien (Furman et al., 2004).

Majoriteten av respondenterna ansåg att andlighet var en ”fundamental aspect of being human” (s. 767). Sjuttiosex procent angav att det i deras utbildning innehållit lite eller ingen på området andlighet och religion. När det gällde områden som arbete med människor med dödliga sjukdomar sorg eller adoption och familjehem ansåg respondenterna i hög utsträckning att frågor om religion och andlighet är lämpliga. Ungefär 47 procent trodde att inkluderande av religion och andlighets i direkt praktik var förenligt med deras uppdrag som socialarbetare. Studiens svarsfrekvens var låg och man kan tänka sig att de som har svarat är de som är intresserade av andlighet och religion på något sätt och som redan har en åsikt om att det är områden som behöver belysas i det sociala arbetets praktik. Resultatet är troligtvis inte generaliserbart till hela populationen. Den bristande tillgänglighet av modeller för praxis och utbildning för praktiker och studenter som författarna genom undersökningen belyser är ändock värdefull kännedom när vi närmar oss frågor om religion och andlighet i socialt arbete och önskar utveckla det sociala arbetets kvalité.

Studenter och praktikhandledares syn på religion och andlighets roll i utbildning och praktik undersöktes i Storbritannien 2005 (Furness & Gilligan, 2006). Omfattningen av studien var liten⁷ och de studenter som tillfrågades gick samma utbildningsprogram och handledarna arbetade inom samma stadsdel⁸, vilket påverkar generaliserbarheten negativt. Omkring hälften av respondenterna anslöt sig till en religion eller andlig tro. En majoritet av studenterna var neutral till det faktum att socialarbetarutbildningen i låg utsträckning hade berört områdena religion och andlighet. Dock ansåg en större majoritet att de borde erbjudas en kurs med inriktning på dessa områden men enbart en tredjedel ansåg att kursen skulle vara obligatorisk.

Studenterna var mer kritiska till ”religious and spiritually sensitive interventions” än praktikhandledarna. Det är svårt att beskriva exakt vad författarna menar med dess typer av interventioner, påståenden som gavs till respondenterna handlade om allt från att samla information om en klients religiösa eller andliga bakgrund till att be eller meditera med en klient.

6 I urvalet av 5,500 medlemmar i British Association of Social Workers (BASW) uppgick svarsfrekvensen ebart till 20 procent.

7 43 frågeformulär (av 200) besvarades utav professionella socialarbetare. Ytterligare 22 formulär samlades in vid ett annat tillfälle. 39 studenter besvarade formuläret, vilket gav svarsfrekvens på 100 procent.

8 West Yorkshire.

12

2.2 Svenskspråkig litteratur

Den engelskspråkiga forskning som här har presenterats är av liknande karaktär som denna undersökning och någon motivering till varför dessa är relevanta behövs knappt. När det gäller den svenskspråkiga litteraturen är de valda delarna av olika karaktär. En behandlar specifikt socialt arbete och myndighetsutövning vilket ger ett, i svensk litteratur, ovanligt perspektiv. Den andra delen inriktar sig på religion i omsorgs och folkhälsoarbete, vilket belyser att religionsaspekter blivit mer uppmärksammade i dessa sammanhang än när det gäller direkt socialt arbete, även om detta självfallet kan inbegripa omsorgs- och

folkhälsoarbete.

2.2.1 Religionsaspekter i socialtjänsten

Följande studie är relevant då den har flera beröringspunkter med denna undersökning. Det finns lite svensk forskning på området religion/andlighet och socialt arbete och denna magisteruppsats fokuserar frågor som jag inte har funnit i någon annan svensk litteratur.

Larsson (2005) har i Religionsaspekter vid barnavårdsutredningar, samlat erfarenheter från barnavårdsutredare i Birmingham. Socialtjänsten i Birmingham har riktlinjer som syftar till att ge alla klienter samma möjligheter och rättigheter. Riktlinjerna beskriver socialarbetarens uppgift att arbeta med frågor såsom etnicitet, kön, kultur och religion. Från intervjuer med barnavårdsutredare utkristalliserades vad som ansågs viktigt när det kom till religionsaspekter.

Religionsaspekterna ansågs relevant både vid utredningsarbetet, vid val av insats och vid uppföljning. Förutom att ta reda på eventuell religiös tillhörighet ansåg socialarbetarna att man bör utreda vad denna betyder för familjen i vardagslivet. Det ansågs viktigt att fråga den unge och lyfta fram dennes egen syn och eventuella tro. Vikt lades också vid att vara vaksam på om åtgärder som socialtjänsten utförde passade familjens livssyn.

Larsson (2005) påpekar med undersökningen bristen på svensk litteratur, svenska forsknings- rapporter och artiklar som behandlar de områden studien fördjupar sig i; religion och sociala utredningar, religion och socialt arbete samt religion och barnkonventionen. Vidare formuleras åtta utvecklingsområden för Sverige som författaren menar skulle kunna bidrag till förståelse för klienten, ökade möjligheter till kontakt, livshjälpande samtal, mer individ- anpassade insatser och vidgade vyer för de professionella;

- Att Barnkonventionen granskas ur religionshänseende i svensk kontext - Att religion tas med i alla barnavårdsutredningar som en faktor

- Att samverkan med olika religioners företrädare utvecklas lokalt

- Att socionomutbildningen integrerar religion som ett ämne i grundutbildningen

- Att fortbildningar ordnas kring specifika barn, ungdoms- och familjeteman i relation till religionsaspekter och socialt arbete

- Att litteratur och artiklar skrivs i ämnet

- Att religioners egna företrädare anlitas i utbildningssammanhang

- Att handledare i socialt arbete utvecklar kompetens att hantera religionsfrågor i handledning (Larsson, 2005, sid. 67)

Larsson (2005) utgår i uppsatsen ifrån religion som en positiv, meningsskapande resurs för människan och belyser inte några problematiska aspekter som religion kan aktualisera. För- slagen som författaren ger är dock relevanta och den brist på artiklar och litteratur på området som studien belyser inbegriper även en brist på diskussion om problematiska aspekter.

13 2.2.2 Religionsaspekter i omsorgs- och folkhälsoarbete

Inom vård- och omsorgsområdet har religions betydelse för människor uppmärksammats i högre utsträckning i litteraturen än vad det har gjorts i socialt arbete. Religion, vård och omsorg – mångkulturell vård i praktiken (Nordin & Schölin, 2011) riktar sig till studerande inom omsorg och socialt arbete samt till yrkesverksamma inom vård och omsorg. Boken har resonemang som är relevanta för verksamma inom socialt arbete eftersom det i båda fallen kan handla om arbete med människor i kris och svåra situationer, i vilka religion och andlighet kan få en ökad betydelse. De flesta exempel och diskussioner i boken berör dock vårdsituationen. Nordin & Schölin (2011) har intervjuat både personal, religiösa företrädare och patienter om religion och andlighets roll i deras situation. Ur intervjuerna framträder fyra teman som är relevanta när vi söker förklara vilken betydelse religionen kan få för en individ.

Kontexten för studien var sjukvård och omsorg, nedanstående beskrivningar skulle dock kunna tänkas vara applicerbara i en situation där människan utstår en annan sorts utsatthet än vid fysisk sjukdom.

Ett tema är religionen betydelse som svar på existentiella frågor. Religionen kan vidare fungera som hjälp och tröst i svåra situationer, dels utifrån hopp om förändring genom bön och dels genom tro på att det finns en högre mening med livet än den man själv skapar sig. Av olika anledningar tycks religiösa företrädare kunna inge ett särskilt förtroende. Detta förtroende kan bero på den absoluta tystnadsplikten. För dem som inte har någon religiös tillhörighet kan ett helt förutsättningslöst samtal, med en utomstående, vara betydelsefullt.

Också gemenskap (Nordin & Schölin (2011) benämner detta - religionen som ”sällskap”) kan uppstå genom religionen. Att ha en gemensam förståelse eller tro som en annan människa kan utgöra gemenskap men är inte en förutsättning, utan det kan likväl handla om att en religiös företrädare tar sig tid och lyssnar till en. Människor som ansluter sig till religiösa samfund får ofta ett stort socialt nätverk. Socialt nätverk kan fungera som en skyddsfaktor för individer och familjer med olika typer av social problematik (Andresen & Björnsen, 2002; Mosesson, 1998, sid. 235; Dyregrov, 1997, sid. 61,66).

Författarna (Nordin & Schölin, 2011, sid. 111-112) belyser att det finns en gränsdragnings- problematik då personalen dels ska värna om patientens integritet och dels värna om religiösa intressen och erbjuda mångkulturell vård⁹. I ett sekulariserat samhälle där många betraktar religionens om något privat kan frågor som berör tro och övertygelse komma att inkräkta på integriteten, men hur ska man värna om religiösa intressen utan att ställa frågor och samtala kring dessa?

Inom folkhälsovetenskapen har det under de senaste åren funnits ett ökat intresse för existentiell hälsa. Melder (2011), religionspsykolog, beskriver i avhandlingen Vilsenhetens epidemiologi, att grunden för existentiell hälsa är känsla av mening, hopp och samhörighet i kombination med att kunna tolka tillvaron på ett övergripande sätt. Denna beskrivning av existentiell hälsa skiljer sig inte särskilt mycket från de begrepp som teorin om känsla av sammanhang (KASAM)(Antonovsky, 2005). Melder (2011) menar att ens tolkning av tillvaron inte behöver vara andlig eller religiös utan kan likväl ha sin utgångspunkt i en politisk ideologi.

9 Artikulerat i de professionellas etiska riktliner.

14

3. Teoretisk referensram

I detta kapitel kommer teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien att presenteras.

Första delen belyser hur andlighet och religion kan påverka människans sätt att tolka omvärlden och frågor som uppstår i ens inre. Den andra delen har fokus på hur andlighets- och religionsaspekter kan ha betydelse för den professionelles förståelse av klientens situation och hur man i praktiken kan bedöma religions och andlighets relevans i arbete med klienter.

Den tidigare forskning som har presenterats har på olika sätt understrukit betydelsen av den roll som andlighet och religion kan spela i människors liv, inom omsorgs- och folkhälsoarbete, och enligt majoriteten av de socialarbetare och studenter som deltagit i de brittiska och amerikanska studierna finns en konsensus kring att dessa aspekter även skulle ha relevans i socialt arbete.

3.1 Andlighets och religions roll för tolkning av omvärlden och sitt inre

Oavsett om man antar ståndpunkten att religiösa och andliga frågor är betingade av den kultur vi lever i, det vill säga en kulturyttring, eller att det handlar om ett gemensamt, mänskligt behov som gör sig gällande, eller båda delar, kan man fortfarande vara överens om att det är områden som påvekar människor på olika plan. Utgångspunkten för denna studie är att religion och andlighet kan fungera både som hinder och resurs för människors utveckling.

Inom samhällsvetenskapen är det idag inte kontroversiellt att påstå att människor upplever världen genom ett system av föreställningar och förväntningar. Det finns flera begrepp som beskriver detta system såsom kognitiv karta, orienteringssystem, livsåskådning och tolkningsmönster (Sander, 2000). Hur människor tolkar saker som händer, löser problem, tar beslut och ser på sig själv, ser på sina handlingar och på andras påverkas av dessa tolkningsmönster. Figur 1 nedan fångar en del av de aspekter varpå religion och andlighet påverkar människan. Den inre tolkningen påverkar människans sätt att tänka och reagera på omvärlden. Utifrån socialkonstruktivistiskt perspektiv formas människans tänkande utifrån dennes omgivning och socialiseringsprocesser (Payne, 2011). Payne (2011) utgår ifrån, vilket illustreras genom Figur 1, att den inre tolkningen beror på en kombination av socialisering, eventuella religiösa idéer och en människas egen intuition och idéer, vilket författaren väljer att kalla för kreativitet. Interaktionen mellan dessa tre inre ringar påverkar både sättet vi tolkar omvärlden på samt hur vi gör den inre tolkningen. Utifrån Melders (2011) synsätt skulle vi kunna byta ut ”religion” mot någon ideologi eller politisk tillhörighet eller övertygelse som tolkningsram för tillvaron.

Figur 1. Översatt till svenska och något omarbetat från Payne (2011, sid. 172).

Inre tolkning

Tolka omvärlden

Socialisering Kreativitet Religion

Andlighet

15 Den ursprungliga modellen benämnde allt som ryms inom den yttre ringen för andlighet.

Eftersom utgångspunkten för den här studien är att begreppen andlighet och religion delvis överlappar varandra och framförallt skiljer sig åt i uttryckssätt (det vill säga att religion föreställs vara mer institutionaliserad än andlighet) behandlar jag dessa som parallella begrepp.

Ovanstående figur är av relevans för samtliga av studiens tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlar om hur socionomstudenterna ser på religion och andlighet i förhållande till socialt arbete, som områden som bör inkluderas eller exkluderas. Denna frågeställning inbegriper implicit huruvida studenterna anser att det är områden som går att exkludera i arbete med människor vars tolkning av omvärlden och den inre tolkningen påverkas av religion eller andlighet. Den tredje frågeställningen gäller huruvida urvalsgruppen ser på religion och andlighet som ett hinder eller en resurs för människors utveckling. Denna frågeställning inbegriper hur människan påverkas av andlighet och religion, vilket ovanstående figur syftar till att belysa. Utifrån ett omvänt perspektiv så kan denna figur användas för att förklara hur socionomstudenterna tolkar omvärlden och därmed klientens eventuella andlighet eller religiositet. Den sista frågeställningen syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan a) den egna existentiella uppfattningen, respektive b) den etniska bakgrunden, och inställningen till andlighet och religions relevans i socialt arbete. Med bakgrund av modellen ovan undersöker jag därmed huruvida cirklarna med religion/andlighet och socialisering, som innehåller kulturella aspekter, inverkar på studenternas inställning.

Nedan presenteras en modell som bygger vidare på förståelsen av den föregående. Den föregående illustrerar hur religion och andlighet i en komplex samverkan med socialisering och egen kreativitet bemöter intryck från omvärlden och den inre tolkningen, hur denne reagerar på omvärlden. Kommande modell är ett försök att utveckla ett ramverk till hjälp för den professionelle i bemötande av klienter vars övertygelser påverkar denne på olika sätt. Till en början presenteras i nästa del två begrepp som tydliggör hur olika religiösa traditioner kan innebära två skilda sätt att se på omvärlden.

3.2 Andlighets- och religionsaspekter i möte mellan professionell och klient

Synen på religions betydelse för människan har i Sverige påverkats både av sekulariseringen och av individualiseringen. Det finns en allmän uppfattning om att religion är något privat, både i avseendet att det är något personlig, något man inte gärna talar med andra om, och i avseendet att det bara har betydelse för ens privatliv. Religion blir något med relevans ibland, i exempelvis kris eller i mötet med döden. Religion blir också något som inte bör beblandas med exempelvis politik. I Tvärkulturella möten exemplifierar Sander (2000) på ett tydligt sätt hur detta synsätt kontrasterar mot Islams religiösa tradition, kosmocentrism. Kosmocentrisk tradition innebär att religion inte enbart handlar om att tro på en Gud. Tron får konsekvenser för hela livet; det sociala, kulturella, ekonomiska och politiska livet. Kosmocentrisk religiös tradition innebär att alla distinktioner förutom mellan skaparen och skapelsen avvisas.

Dualism som kropp och själv, religiöst och världsligt avvisas och allt är under Gud och Guds vilja. Denna uppfattning får givetvis följder såsom att hela individen och samhället ska genomsyras av Guds vilja, det vill säga religionen.

För att motverka att denna studie blir alltför abstrakt för praktiken följer ett försök att konkretisera hur den professionelle kan arbeta med religions- och andlighetsaspekter i socialt arbete. Furness och Gilligan (2010) belyser behovet av ett ramverk med principer som kan hjälpa den professionelle att identifiera religions- och andlighets signifikans i klienters

16 livssituationer. Ramverket har en klientcentrerad utgångspunkt, vilket innebär att den hjälpsökandes styrkor, behov, åsikter, övertygelser och ansvar fokuseras samt är ledande för praktiken. En av styrkorna med denna modell är att den bejakar mångfalden av religiösa och andliga föreställningar genom att uppmana den professionelle att omarbeta sina föreställningar och erkänna individers expertis. De i Figuren formulerade principerna kan av den professionelle göras om till frågor att ställa till den egna praktiken. Ett exempel på detta kan vara; Möter jag dessa aspekter i praktiken med öppenhet och vilja att omvärdera och omarbeta mina föreställningar? Eller; Har jag självkännedom och tänker reflexivt kring mina egna övertygelser och sätt att bemöta andras?

Figur 2. Ramverk med principer för bedömning av religions och andlighets relevans. Översatt till svenska från Furness och Gilligan (2010, sid. 2189)

I likhet med Furness och Gilligan (2010) vill jag påpeka att införande av en specifik modell för religions- och andlighetsaspekter kan verka överflödigt, till och med orealistiskt, i en praktik där olika bedömningsformulär och modeller redan kan tyckas vara för många, både enligt den professionelle och enligt klienten. Figuren skulle däremot kunna integreras med andra modeller som används vid exempelvis behovsbedömning och motivationsbedömning.

Ramverket är framtaget för att kunna integreras med de i Storbrittanninen mest frekvent använda instrumenten; Singel Assessment Process och Framework for Assessment of Children in Need and their Families (Furness & Gilligan 2010, sid. 2189) men skulle i omarbetat form troligtvis kunna integreras med modeller som används i Sverige. Principerna är användbara för undersökningen eftersom den berör flera aspekter av den professionelles förhållningssätt som aktualiseras när vi tillåter oss att fundera kring religions och andlighets relevans i offentligt socialt arbete i Sverige idag.

Möjligheter till att diskutera religiösa och andliga övertygelser och deras styrkor, svårigheter och behov som därav lyfts fram.

Lyssna till vad människor säger om deras behov och övertygelser.

Öppenhet och vilja att reagera, omvärdera och omarbeta föreställningar.

Hjälpsökande

styrkor, behov, åsikter, övertygelser och ansvar

Självkännedom och reflexivt tänkande om den egna övertygelsen och sätt att bemöta andras övertygelser.

Relationer som

karaktäriseras av genuint intresse och omsorg, tilltro, respekt och vilja att

engagera sig.

Erkännande av individers expertis när det gäller deras egna behov och övertygelser.

Kreativa svar på individers behov och övertygelser.

Söka relevant information och råd gällande obekanta religiösa och andliga övertygelser och utövande.

17

4. Metod

För att läsaren ska få en tydligare bild av studiens genomförande följer här ett metodavsnitt.

Till en början beskrivs val av metod och urvalet för studien. Vidare beskriver jag datainsamlingen, databearbetningen och analysmetoden. Jag diskuterar sedan fördelar och nackdelar med vald metod, dels för att redovisa de begränsningar den valda metoden har och dels för att beskriva varför jag valt att utföra studien på detta sätt. Till sist tydliggörs de forskningsetiska kraven i förhållande till undersökningen.

4.1 Val av metod och urval

4.1.1 Kvantitativ metod

För studien valdes en kvantitativ forskningsmetod. Som tidigare har nämnts finns en del kvantitativ forskning på området internationellt sett, men inte, vad jag har funnit, i Sverige.

Då det av olika anledningar, som nämnts ovan, kan kännas främmande att överföra de internationella studiernas resultat på svenska förhållande var det intressant att utföra en kvantitativ studie i Sverige. Ansatsen kan betraktas som explorativ i den mening att begrepp och enkätfrågor behöver prövas i syfte att öka tillförlitligheten i kommande undersöknings- designer som denna. Det resultat som framgår av denna studie reser nya frågor som kan utgöra ett underlag för kommande kvalitativa studier.

Kvantitativ metod har en förmåga att generera data från ett större antal människor och beroende på hur urvalet har gjorts kan resultaten betraktas som representativa för en hel population (Bryman, 1997). Enkätundersökningar är den datainsamlingsstrategi som inom sociologin är en av de mest använda när det gäller insamling av data med kvantitativa egenskaper. En fördel med enkätundersökningar är att flera områden kan täckas in genom frågor vilket ger materialet en bredd. En nackdel är däremot att forskaren i många fall inte har möjlighet att återkomma till respondenterna med frågor i syfte att fördjupa förståelsen av svaren. Kvantitativ metod har sin grund inom naturvetenskapen och har i samhällelig forskning kritiserats för att vara alltför positivistisk. Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2010) anser att sådan kritik bygger på okunskap om metoden. Istället lyfter författarna fram att metoden inte är vetenskaplig enbart för att den bygger på statistik, ett kritiskt förhållningssätt till vardagliga begrepp och användande av vetenskaplig teori är lika viktiga verktyg i kvantitativa studier.

4.1.2 Frågeformuläret

Det krävs mycket tid för utformande av frågeformulär för att frågorna ska vara tydliga och spegla det som önskas mäta. Trost (2001) menar att enkätundersökningars största utmaning är att frågorna måste vara så väl genomtänkta att de inte kan missuppfattas.

Operationaliseringen, det vill säga, processen med att formulera frågor som verkligen mäter det man avser att undersöka är därmed en betydelsefull del i forskningsprocessen för studiens validitet och reliabilitet.

Den internationella tidigare forskning som jag tagit del av gav idéer på frågor till formuläret.

Begrepp som gavs som förslag på att beskriva andlighet (samhörighet, identitet, meningsfullhet och förvandling) kom från Crisp (2010). Larsen (2011) undersökte om socialarbetarna ansåg att klientens eventuella andlighet och religion var viktig för att arbeta holistiskt, vilket var en relevant frågeställning även för denna studie. Furness och Gilligan

18 (2006) gav studenter och praktikhandledare förslag på olika former av praktik för att undersöka vad respondenterna ansåg vara lämpligt eller olämpligt och vad de själv hade utfört, alternativt, skulle kunna tänka sig att utföra. Av författarnas påståenden valdes flera stycken till det aktuella frågeformuläret.

En stor mängd frågor kan påverka respondenternas inställning till deltagande negativt (Ejvegård, 1993), varpå enkäten skapades för att inte ta längre än 10 minuter att besvara.

Frågeformulärets utformning kan sammanfattas enlig följande: Formuläret inleds med sakfrågor, vilka utgör bakgrundsdata, såsom födelseår, kön, etnisk bakgrund, samt lärosäte.

Vidare följer frågor kring vilka begrepp respondenterna förknippar med kultur, andlighet och religion. Härefter följer påståenden kring hur studenterna tänker om andlighet och religion i socialt arbete, vilken form av praktik som skulle anses vara lämplig eller olämplig och vad de själva skulle kunna tänka sig att utföra för interventioner. Två frågor berör socionomutbildningen, dessa undersöker i vilken utsträckning områden som andlighet och religion har belysts, samt om respondenterna anser att det är viktigt eller oviktigt att belysa dessa områden. Det sista påståendet gäller respondenternas egen relation till andlighet och religion. Formuläret avslutas med en fråga kring egna idéer om religion och andlighets relevans inom socialt arbete med möjligheten att göra egna kommentarer. Detta ger även en möjlighet för respondenten att kommentera bristfälliga formuleringar, oklara svarsalternativ (Ejvegård, 1993, sid. 53). Det flesta av frågorna är ställda i form av påståenden med svarsalternativen i form av en Likert - skala (Befring, 1994, sid. 77-78), det vill säga svaret utgörs av i vilken grad respondenten instämmer i påståendet. En nackdel men denna typ av svarsmöjlighet är att respondenter tenderar att inte välja extremerna, exempelvis ”Instämmer inte” och ”Instämmer helt” utan hellre tar ett alternativ i mitten.

4.1.3 Urval och avgränsningar

Studien är avgränsad till att behandla offentligt socialt arbete. Olika former av värdebaserade verksamheter som exempelvis det sociala arbete som bedrivs av ideella och religiösa organisationer behandlas inte.

Urvalet för undersökningen har kommit att påverkats av den tidsbegränsning som finns för en uppsats på C-nivå. Ett önskvärt urval för att möjliggöra ett generaliserbart resultat vid användandet av enkäter är att utföra sannolikhetsurval såsom obundet slumpmässigt urval eller systematiskt urval ur den definierade populationen (Djurfeldt et al., 2010; Rosengren &

Arvidsson, 2002; Bryman, 1997). Urvalet för denna studie kan närmst beskrivas som ett tillfällighetsurval då jag använde mig av de lärosäten som jag först fick kontakt med.

Denscombe (2000, sid. 25) påpekar att tillfällighetsurval strider mot kraven på god forskning.

Då undersökningen utgörs under en examination med kort tidsram sågs inga andra möjligheter som rimliga. Troligtvis skulle inte ett slumpmässigt urval av lärosäten inte generera ett olikt resultat än det som denna undersökning ger.

För att komma i kontakt med respondenter skickade jag förfrågningar till programansvariga vid 12 stycken socionomutbildningar i Sverige. Utbildningarna hade en geografisk spridning från norr till söder och öster till väster. Jag valde medvetet bort de lärosäten som har en tydlig inriktning mot internationellt socialt arbete eller etik och livsåskådning då dessa enbart finns på enstaka platser och fokus låg på mer generella socionomutbildningar. Det bör klargöras att syftet med undersökningen inte är att jämföra olika universitet och högskolor utan snarare att försöka åstadkomma en mer generell bild av socionomstudenters perspektiv. Dessa särskilda inriktningar valdes bort då det finns skäl att tro att dessa specifika inriktningar i högre grad än

19 vid andra utbildningar belyser frågor om religion och andlighet i socialt arbete. Då en del av frågorna i formuläret berör huruvida utbildningen har berört områden som religion och andlighet har jag sökt respondenter som går sista terminen på sin utbildning. Studenter på termin sju vid de fyra lärosätena som först svarade fick förfrågan om att delta i undersökningen. Dessa fyra lärosäten hade en geografisk spridning från södra Sverige till Mellansverige. På två av lärosätena skickades förfrågan direkt till studenternas studente-post och vid de två andra publicerades en förfråga på respektive lärosätes internetforum för studenterna. Detta var inget val som jag gjorde, utan en följd av skolornas policy. Det totala urvalet blev slutligen 410 socionomstudenter. 163 av dessa fick utskick via e-post och 247 fick förfrågan om deltagande via internetforum för studenter.

4.1.4 Litteratursökning

För att hitta litteratur om andlighet, religion och socialt arbete sökte jag på ämnesbibliotek för humaniora, teologi och sociologi vid Uppsala Universitet samt genom den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS. När det gäller svensk litteratur på området är denna som sagt mycket begränsad. I sökande efter engelskspråkiga litteraturen gick jag tillväga på samma sätt som för svensk litteratur men sökte även bland tidskrifter genom Uppsala Universitetsbiblioteks sökmotor. Det finns bland annat en engelskspråkig tidsskrift som fokuserar helt och håller på religion och andlighet i socialt arbete; Journal of Religion &

Spirituality in Social Work: Social Thought. Tidsskriften har funnits sedan 1975 och utkommer sedan några år tillbaka fyra gånger om året. En av de nedan nämna studierna är publicerade i denna tidsskrift. Jag har varit i kontakt med Beth Crisp, associate professor of social work, Deakin University, Australien, som har givit mig förslag på nyutgivna böcker inom området¹⁰. En intressant observation är att många av böckerna inte finns på biblioteken i Sverige, åtminstone inte de bibliotek som är knutna till den nationella databasen LIBRIS. De är också intressant att se att utbudet på engelsk litteratur på området är förhållandevis omfattande.

4.2 Datainsamling och genomförande

Datainsamlingen skedde genom ett webbaserat frågeformulär (se bilaga). Ett antagande om att det mest tids- och kostnadseffektiva sättet att samla in data från urvalsgruppen var att göra det via internet avgjorde detta val. På flera utbildningar skriver dessutom studenterna uppsats under termin sju vilket skulle omöjliggöra insamlande av data i klassrum. Då man också kan anta att frågor om religion och andlighet för vissa kan uppfattas som känsliga kan ett webbaserat formulär vara ett bättre alternativ då det kan göras i enskildhet på ett sätt som inte nödvändigtvis är möjligt i ett klassrum. Datainsamlingen utfördes genom det internetbaserade programmet Surveymonkey¹¹. Surveymonkey anger på sin hemsida att de har fått erkännanden i form av Quality award 2008 från Prevision & inside research samt Silicon Valley Innovation Summit AO250 Global Winner 2011. Det sistnämnda priset är en

10Furness, S. and Gilligan, P. (2010) Religion, Belief and Social Work: Making a Difference. Bristol: Policy Press. Crisp, B.R. (2010) Spirituality and Social Work. Farnham: Ashgate. Holloway. M. & Moss, B. (2010) Spirituality and Social Work. Palgrave MacMillan. Mathews, I. (2009) Social Work and Spirituality. Exeter:

Learning Matters. Coyte, M.E., Gilbert, P. and Nicholls, V. (2007) Spirituality, Values and Mental Health:

Jewels for the Journey. London: Jessica Kingsley. Ashencaen Crabtree, S., Hussain, F. and Spalek, B. (2008) Islam and Social Work: Debating Values, Transforming Practice. Bristol: Policy Press.

11 http://www.surveymonkey.com

20 utnämning¹² till ett av de 250 främsta, privata företagen, internationellt sett, när det gäller områden som data, digital media, underhållning och greentech. Surveymonkey har nio miljoner registrerade användare.

Formuläret innehåller variabler av olika typ; bakgrundsdata, attityddata och beteendedata. En del av de frågor som ska mäta attityd är formulerade så att de mäter liknande aspekter. Attityd kan vara svårt att mäta och genom att konstruera flera liknande variabler, med olika infallsvinklar, får jag en något bredare bild av respondentens attityd. Liksom Bryman (2002, sid. 83) påpekar kan en fråga leda till oklarheter, genom att konstruera flera liknande minskar feltolkningens effekt.

Datainsamlingen pågick mellan 17 november och 6 december. Alla studenter hade dock inte tillgång till enkäten under hela denna period, vilket berodde på lärosätenas olika förutsätt- ningar för att föra vidare informationen till studenterna. Det studenter som hade minst tid på sig att besvara enkäten hade denna tillgänglig mellan 1 december och 6 december. En påminnelse om möjligheten av delta i undersökningen sändes genom kontaktpersonerna på lärosätet ut en dag innan enkätlänken stängdes för vidare svar.

4.3 Databearbetning och analysmetod

Programmet Surveymonkey gav möjlighet för analys av svaren. I och med att många av svaren utgjordes av variabelvärden såsom 1-5 möjliggjordes medelvärdesanalys (Djurfeldt et al., 2010). I och med datainsamlingen sammanställde programmet automatiskt medelvärden och redovisade interna borfall. Resultatet visades även i procent. Dessa värden utgör en univariat analys (Djurfeldt et al. 2010).

Möjlighet att utföra bivariat analys genom korstabulering fanns även i programmet. Jag valde därmed ut några variabler för korstabulering som jag ansåg var relevanta för att besvara studiens fjärde frågeställning. Variablerna för korstabulering: Har du ELLER dina föräldrar en etnisk bakgrund som i Sverige är minoritet? - besvarat med ”ja” respektive ”nej” samt de som instämde i påståendena ”Jag bekänner mig till en religion” och ”Jag är ateist”. Utifrån att jag inte kan uttala mig om samband utifrån sambandsmått som t-test utan att göra vidare analyser besvaras den fjärde frågeställningen enbart i termer av tendenser, vilket gör att resultatdelen som behandlar denna frågeställning är än mer explorativa än de övriga delarna.

För att bearbeta respondenternas egna kommentarer i enkätens sista fråga gjordes en småskalig innehållsanalys (Bryman, 2002). Jag läste igenom kommentarerna och sökte efter meningsbärande enheter (Graneheim & Lundman, 2004). Enheter genomgick kondensering, det vill säga förenklades utan att betydelsen förändrades och sorterades sedan under fyra teman. I resultat och analysdelen sammanfattas kommentarerna samt presenteras i en enkel tabell för att åskådliggöra analysen.

4.4 Bortfallsanalys

Externt och internt bortfall finns i alla kvantitativa frågeundersökningar, trots försök att reducera detta (Djurfeldt et al., 2010; Rosengren & Arvidson, 2002). Det är dock viktigt att reflektera över orsakerna till bortfallen och hur dessa eventuellt påverkar studiens resultat.

Enligt Ejvegård (1993) är det i de flesta fall ingen mening att bearbeta resultaten statistisk ifall

12 Utnämningen görs av Always On,http://www.aonetwork.com/.

21 svarsfrekvensen inte uppgår till 70 procent. Undersökningen kan ändock ge intressanta upplysningar påpekar Ejvegård (1993). Av de 410 socionomstudenter som på något sätt fick förfrågan om att delta i denna undersökning, antingen via e-post eller genom lärosätets internetforum, var det 108 studenter som responderade. Svarsfrekvensen uppgår därmed till 26,5 procent. Svarsfrekvensen var högre bland de som fick förfrågan via e-post än de som fick möjligheten att svara via att länken lagts ut på internetforum. Åtta stycken enkäter har bedömds som ogiltiga i undersökningen och tagits bort före analysen¹³. Orsakerna till det höga externa borfallet kan vara flera. Perioden då datainsamlingen skedde var förhållandevis kort. Vid enkätundersökningar är det inte ovanligt att forskaren behöver skicka ut flera påminnelser för att öka antalet inkomna svar och datainsamlingsperioden kan bli en utdragen process (Rosengren & Arvidson, 2002). För att höja svarsfrekvensen i denna undersökning sändes en påminnelse. Det finns skäl att tro att svarsfrekvensen skulle ökas ytterligare om flera påminnelser hade sänts ut. Två av lärosätena lade ut förfrågan på ett internetforum för studenterna. Det är mycket möjligt att alla personer i urvalet inte ens har sett förfrågan då sådana forum lär användas i olika utsträckning av studenterna. Det finns heller ingen garanti för att studenterna som fått förfrågan via e-post har sett denna, då alla kanske inte använder sin studente-post regelbundet. Man kan också resonera kring ifall de som svarat på enkäten har ett större intresse för frågorna som enkäten undersöker än de som valt att inte svara. I sådana fall finns en risk att resultatet inte är representativt, utan visar på en mer positiv, alternativt negativ attityd till religion och andlighets relevans i socialt arbete. Ett intresse för frågorna kan innebära både en positiv kontra en negativ inställning till att inkludera dessa aspekter i socialt arbete.

I utformandet av frågeformuläret har jag haft i åtanke att reducera internt bortfall. Jag valde bland annat att placera frågan om den personliga övertygelsen sist då den för en del kan vara en känslig fråga. Förhoppningsvis var det vara lättare att besvara denna fråga när den kom i slutet istället för i början. På fråga nio till femton förekom fyra konstanta interna bortfall på alla påståenden. Ytterligare interna bortfall kommenteras i resultat och analysdelen. Den sista, öppna frågan, besvarades av 34 personer, vilket innebär att en ungefär en tredjedel av alla respondenterna valde att skriva en kommentar.

4.5 Validitet och reliabilitet

Studiens validitet beror på hur bra man lyckas mäta det som avses att mäta (Hjerm &

Lindgren, 2010, sid. 133). Detta är ingen enkel bedömningsfråga men görs bland annat utifrån jämförelse med tidigare forskning. Eftersom jag inte funnit några liknande studier gjorda i svensk kontext har jag inte möjlighet att jämföra resultatet med studier under förutsättningar av liknande kontext. Flera jämförelser med de amerikanska och brittiska studierna görs dock i resultatdelen som påvisar liknande inställningar hos respondenterna i de olika studierna. Man kan likväl inte veta ifall de respondenter som valt att besvara frågorna, varken i denna studie eller i de ovan presenterade, utmärker sig på något sätt ifrån det externa bortfallet. Studiens reliabilitet är en annan kvalitetsfråga som handlar om resultatets tillförlitlighet (Denscombe 2000, sid. 250). Frågan som ska ställas är om en likadan undersökning skulle genererar samma resultat som denna. Det som talar till en nackdel för reliabiliteten är studiens urval som inte skedde slumpmässigt. Utan att besvara frågan på ett absolut sätt är det dock inte

13Av okänd anledning angav sex respondenter annan termin än sju och en respondent angav ett annat lärosäte än de som webbenkäten sänts till, dessa räknades som icke godkända för undersökningen urvalskriterier. En respondent hade inte besvarat någon av frågorna, därav räknades dennes enkät bort.