Examensarbete 15 hp – kandidatnivå Journalistik
Kvinnor gillar flärd, män är som de är
En studie om hur män och kvinnor skildras i samhällsmagasinen Filter och Fokus
Mikaela Magnusson Malin Stenström
Journalistik och medieproduktion 180 hp
Höstterminen 2013
Handledare: Britt-Marie Ringfjord
Abstract
Authors: Mikaela Magnusson & Malin Stenström
Title: Jolly women and ugly men - a study of the way men and women are portrayed in the magazines Filter and Fokus
Level: BA Thesis in Journalism Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 78
Everyday we're exposed to gender roles. It can take the form of our immediate family, our classmates, the books we read, the teve series we watch or the magazines we read.
Everyday the world around us shape the way we think of men and women and how they're supposed to be. As a part of either (or neither) of those genders we are all shaped into the mold that society has set for us. The media is one of the largest contributors to this socialization and therefore we felt it necessary to study two, critically acclaimed, media outlets and shed some light on their portrayals of gender.
We chose to study Filter and Fokus, two social magazines with close to a corresponding amount male as female readers and a reputation of being modern and free of prejudice.
Since these magazines are considered forerunners in the race towards equality we found it interesting to analyze just how good they really are and which kinds of messages they supply.
In this study we used both a quantitative method and a qualitative method. The quantitative method consisted of a content analysis, which results we then based the themes for the qualitative discourse analysis upon. In the content analysis we read 52 articles and took note of the way the person was described in terms of personality, looks, emotional capacity, success etcetera. During this analysis we detected some trends that we analyzed more in depth in the discourse analysis.
Our study show that the preconception that Filter and Fokus are two relatively gender neutral and prejudice free magazines is true. Our results verify that many of their portrayals are in fact equal and that they succeed in presenting proper journalistic content, in terms of moral as well as news worth. Nobody's perfect though and we did find that the magazines are lacking both in terms of representation (there's a clear majority of male portraits) and description. Both magazines have a couple of recurring choices of words and portrayals that repeat and confirm existing gender roles. Generally the men are described as more independent, serious and “natural” where's the women are more humble, obedient and have their physical appearance being an ever-present cause for identification and explanation. These tendencies contribute to the current gender system and help establishing norms for how we're supposed to live our lives.
In conclusion our study shows that both magazines are, in general, unbiased and gender neutral but they do have a number of repetitive stereotypic tendencies, which
contradicts the journalistic responsibilities.
Keywords
Gender, Journalism, Magazine, Men, Women, Filter, Fokus
Innehållsförteckning
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte ___________________________________________________________ 2 1.2 Frågeställning ____________________________________________________ 2 1.3 Material och avgränsningar _________________________________________ 3
2 Bakgrund ___________________________________________________________ 4 2.1 Filter ___________________________________________________________ 4 2.2 Fokus __________________________________________________________ 4
3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 5 3.1 Genus & genrer ___________________________________________________ 6 3.2 Personporträttet som tidningsgenre ___________________________________ 7 3.3 Många manliga män _______________________________________________ 8
4 Teoretisk referensram ________________________________________________ 11 4.1 Kön och genus __________________________________________________ 11 4.2 Genussystem genom isärhållande och hierarki _________________________ 11 4.3 Genuskontrakt ___________________________________________________ 13 4.4 Genusslentrian __________________________________________________ 13 4.5 Det journalistiska uppdraget och den sociala ansvarsteorin ________________ 13 4.6 Foucaults diskursteori _____________________________________________ 14 4.7 Foucaults teorier om makt _________________________________________ 15 4.8 Butlers queer-teori _______________________________________________ 15 4.9 Ytterligare teoretiska referenser _____________________________________ 16 4.9.1 Helena Josefson ______________________________________________ 16 4.9.2 Talcott Parson _______________________________________________ 17 4.9.3 Madeleine Kleberg ___________________________________________ 17 4.9.4 Bo Nilsson __________________________________________________ 17 4.9.5 Gunilla Jarlbro ______________________________________________ 18 4.10 Sammanfattningsvis _______________________________________________ 18
5 Metod _____________________________________________________________ 19 5.1 Frågeställningar _________________________________________________ 20 5.2 Urval __________________________________________________________ 20 5.3 Kritisk diskursanalys _____________________________________________ 21 5.4 Faircloughs tredimensionella mall ___________________________________ 23 5.5 Tillämpning av diskursanalysen _____________________________________ 24 5.6 Fördelar och nackdelar med kritisk diskursanalys _______________________ 26
5.7 Analysmodell ___________________________________________________ 26 5.8 Metodkritik _____________________________________________________ 27
6 Resultat och analysredovisning ________________________________________ 30 6.1 Kvantitativt resultat ______________________________________________ 30 6.1.1 Ekonomisk status _____________________________________________ 31 6.1.1.1 Analys __________________________________________________ 31 6.1.2 Beskrivningar ________________________________________________ 32 6.1.3 Substantiv ___________________________________________________ 32 6.1.4 Rubriker ____________________________________________________ 33 6.1.4.1 Analys __________________________________________________ 33 6.2 Kvalitativt resultat _______________________________________________ 33 6.3 Den fula mannen och den vackra kvinnan _____________________________ 33 6.4 Den ständigt leende kvinnan ________________________________________ 36 6.5 Den drömmande kvinnan och den planerande mannen ___________________ 39 6.5.1 Analys _____________________________________________________ 41 6.6 För kollektivet eller för individen ____________________________________ 41 6.6.1 Analys _____________________________________________________ 43 6.7 Den duktiga flickan ______________________________________________ 43 6.7.1 Analys _____________________________________________________ 45 6.8 Minnesvärda män ________________________________________________ 45 6.8.1 Analys _____________________________________________________ 47 6.9 Filter vs. Fokus __________________________________________________ 47 6.9.1 Beskrivningar ________________________________________________ 48 6.9.2 Utseende ___________________________________________________ 49
7 Slutdiskussion ______________________________________________________ 51 7.1 Filter, Fokus och genusslentrianen ___________________________________ 52 7.2 Journalistens moraliska ansvar ______________________________________ 53 7.3 Den kvinnliga stereotypen _________________________________________ 54 7.4 Journalisten och genuskontraktet ____________________________________ 54 7.5 Då och nu ______________________________________________________ 55 7.6 Förslag till förändring _____________________________________________ 55 7.7 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 56 7.8 Slutord ________________________________________________________ 57
8 Referenser __________________________________________________________ 58 8.1 Litteratur _______________________________________________________ 58 8.2 Tidskriftsartiklar _________________________________________________ 59 8.3 Övriga artiklar ___________________________________________________ 62 8.4 Internetartiklar __________________________________________________ 62
9 Bilagor _____________________________________________________________ 63 9.1 Kodschema för innehållsanalys (Filter och Fokus) ______________________ 63 9.2 Kodbok ________________________________________________________ 66
1 Inledning
”Det är viktigt att understryka att det inte är sexualiseringen i sig som är problematisk, utan de budskap den för med sig. Det handlar inte om någon slags moralpanik över en ökad nakenhet, utan om maktrelationen mellan kvinnor och män och hur den tar sig uttryck i det offentliga rum vi alla delar.”
(Abrahamsson; Waara, 2005: 6)
Detta citat lägger grunden för varför vi tycker att vår studie är viktig. Även om vi inte har fokuserat på sexualiseringen är vi intresserade av de maktstrukturer som media framhäver genom sitt sätt att skildra män och kvinnor. Ofta förekommer exempelvis debatter med argument som “Men tänk om hon vill vara mammaledig då?”. Vi vill belysa att det inte är faktumet att vara mammaledig eller inte som är det väsentliga, utan de normer som säger att tjejer skall vara och göra si och så.
Det går inte att räkna de otaliga artiklar som vi har stött på genom åren där det är männen som får symbolisera makt och kvinnorna kärlek och familj. Att så är fallet i tidningar som riktar sig direkt till kvinnor respektive män har flera studier redan tagit fasta på. Men hur ser det ut bland tidskrifterna, såsom Filter och Fokus, som saknar en könsspecificerad målgrupp?
Människor kommer dagligen i kontakt med media och man vill gärna tro att de speglar verkligheten. Tyvärr stämmer inte det helt, ty medierna bidrar med en mycket
karaktäristisk och normativ samhällsbild. Samtidigt som medias främsta roll är att ge en korrekt och allsidig nyhetsförmedling, försummas delar av uppdraget då kvinnor och män skildras på vanemässiga och fördomsfulla vis.
Denna uppsats grundar sig således i vår tanke att sättet vi talar om saker och ting påverkar hur vi uppfattar dem. Vår forskning börjar på det kvantitativa planet med en innehållsanalys och fortsätter sedan in i det kvalitativa området genom att genomföra en diskursanalys. Vårt analysunderlag består av de svenska tidskrifterna Filter och Fokus.
Vi kommer bland annat räkna vilka ordval skribenten gör vid beskrivningar och hur intervjupersonernas maktposition porträtteras.
1.1 Syfte
“Det är ju lika gott av vilkendera färgen en styrman kläder har ell' vad de har för namn, allenast han förstår hur skeppet undan bärga och utom faran föra ut i en säker hamn, Vår kropp ej annat är än själens ytterfoder som hela skillnan gör emellan han och hon, vad själen kommer vid, så är den lika goder ja, lika stor ändå hos mången kvinnsperson”
– Sophia Elisabet Brenner
År 1719 läste Sophia Elisabet Brenner upp denna hyllningsdikt vid kröningen av drottning Ulrika Eleonora. (Wikipedia, 2013) Redan 1719 förstod man alltså att isärhållandet av män och kvinnor är obefogat. Det är först när kvinnor får lov att göra det män gör och vice versa som den manliga normen blir oberättigad. (Hirdman, 1988:
58)
Vårt syfte är att studera om det finns några skillnader mellan artiklar som handlar om män respektive kvinnor. Anledningen till att vi valde just Filter och Fokus är för att de båda har en bred målgrupp och ett varierande innehåll med samhällsinriktning.
1.2 Frågeställning
Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap på Stockholms universitet, skrev år 2004 artikeln Skogens konung och djurens konung i TV (NORDICOM Information: 1, 2004).
I artikeln presenterar hon begreppet “genusslentrian”, vilket vi anser vara mycket
applicerbart i vår studie. Genusslentrianen talar om det vanemässiga och ofta omedvetna sättet att skildra manligt och kvinnligt. Hon menar att medierna bidrar till en mer
stereotyp syn på kön genom att ställa kvinnor och män som varderas motpoler, där männens egenskaper ses som normen och kvinnans som de avvikande. (Ganetz, 2004:
3-4)
När vi själva har arbetat journalistiskt har vi märkt att även vi ”genusmedvetna” har använt oss av denna genusslentrian. Omedvetet har vi poängterat saker såsom ”hon är
kvinna OCH chef”. Detta på grund av de invanda stereotyper som vi dagligen tar del av.
Därför anser vi att det är mycket viktigt att betona genusslentrianen så att fler blir medvetna om den och vi vill se hur ofta dessa inrotade handlingar sker bland erfarna journalister.
Vi vill således se om Filter och Fokus skiljer på män och kvinnor på ett slentrianmässigt sätt. Därutöver vill vi även se om de två respektive tidskrifterna skiljer sig åt
sinsemellan och i sådana fall på vilket sätt och varför. Våra förutfattade meningar säger att båda dessa magasin uppfyller det journalistiska ansvaret genom att i största möjliga mån vara genusneutrala. Vi vill undersöka om så är fallet.
1.3 Material och avgränsningar
Vårt material består av 3 nummer av Filter (april – september 2012) och 18 nummer av Fokus (30 mars – 27 september 2012). Ett nummer av Filter är cirka 170 sidor och innehåller ett större “Porträtt” och 4-5 stycken ”Samtal”. Ett nummer av Fokus är cirka 50 sidor och innehåller mindre porträtt (”Lunch med Fokus”) samt ett personporträtt med mycket fri struktur (”Minnesord”). Vi väljer att utgå ifrån dessa tidningssegment eftersom de i stor mån motsvarar varandra, vilket vi kom fram till genom den pilotstudie vi inledde denna forskning med.
På grund av tidsbegränsningen fick vi avgränsa oss till tidsspannet april – september 2012 för att få en lagom stor mängd empirisk data som passar våra tidsramar. Vi ansåg att antalet artiklar, det vill säga 52 stycken, som publicerats under det tidsspannet var en rimlig mängd för vår forskning. I fall vi hade valt ett till nummer av Filter hade vi behövt läsa ytterligare 6 nummer av Fokus, vilket hade resulterat i ungefär 18 artiklar till för oss att läsa, något vi inte ansåg vara gångbart under denna tidsrymd.
Varför vi avgränsade oss till just Filter och Fokus förklarar vi i följande kapitel.
2 Bakgrund
I följande avsnitt kommer vi att kort presentera tidskrifterna Filter och Fokus för att kunna ge en bredare inblick i tidningarna som undersökningen omfattar. Detta för att underlätta för de läsare som saknar kunskap om tidskrifterna samt visa varför vi anser dessa två vara ledande bland landets samhällstidskrifter.
2.1 Filter
”Filter bjuder läsarna på människorna, idéerna och berättelserna som färgar Sverige under de kommande två månaderna. Filter är Sveriges snabbast växande magasin och har på Tidskriftsgalan belönats med priserna Årets Tidskrift, Årets AD, Årets Journalist samt Årets Genombrott.”
(Sveriges Tidskrifter, 2013)
Filter är en relativt ny, svensk tidskrift som utkom för första gången år 2008. Tidningen går under genren samhälle och de titulerar sig som ”läsmagasinet för nyfikna”. Dess främsta målgrupp är ”unga och välutbildade storstadsbor av båda könen, som vill veta mer – först” (Sveriges Tidskrifter, 2013). Av läsarna är 52 procent kvinnor och 48 procent män mellan åldrarna 25 till 45 år (Tidningskungen, 2013). Filter ger ut 6
nummer per år och hade 2012 en räckvidd på 35 300 personer (TS, 2013). Chefredaktör är Mattias Göransson och tidningen ges ut av förlaget Offside.
I våras hamnade Filter på första plats bland 240 tidskrifter i TNS Sifo undersökning där de frågade 40 000 svenskar vilka tidskrifter de helst läser (Magasinet Filter, 2013).
2.2 Fokus
”Fokus är Sveriges enda nyhetsmagasin som varje vecka sammanfattar, fördjupar och förklarar veckans viktigaste händelser.”
(Sveriges tidskrifter, 2013)
Fokus gavs ut för första gången år 2005 av förlaget FPG Media AB. Tidningen kommer ut 41 gånger per år och Martin Ahlquist är chefredaktör och ansvarig utgivare.
Tidskriften går under genren samhälle och de beskriver sig som ett nyhetsmagasin som är oberoende och fristående från alla politiska partier och intresseorganisationer (TS, 2013).
Deras främsta målgrupp är högutbildade personer i storstad med intresse av kvalificerad nyhets- och samhällsjournalistik som tjänar bra och ofta är beslutsfattare och eller opinionsbildare i formell eller informell mening (Sveriges Tidskrifter, 2013). Av läsarna är 60 procent män och 40 procent kvinnor med en snittålder på 43 år. 30 400 personer läser tidningen (TS, 2013).
Den 14 november i år tilldelades Fokus “Årets tidskrift – Populärpress” av
branschorganisationen Sveriges Tidskrifter. Tidskriftspriset premierar personer och tidskrifter som för den svenska tidskriftsbranschen framåt och de vann med följande motivering:
“Genom att plöja mittfåran lite djupare hittar årets vinnare det som ingen annan hittat och för upp det till ytan. För sin envetna ambition att fördjupa och förklara går priset till Fokus.”
(Sveriges Tidskrifter, 2013)
3 Tidigare forskning
I det här kapitlet har vi valt att sammanfatta tidigare forskning som handlar om skillnaden i skildring av män och kvinnor i media. Samtliga texter berör, likt vår egen studie, media, genus och makt. Den tidigare forskningen relaterar till vår studie på så sätt att den har liknande utgångspunkt och tillvägagångssätt.
3.1 Genus & genrer – forskningsanknutna diskurser i dagspress
Kerstin Engström har skrivit en avhandling som sedan blivit en bok angående genus i medier. Boken, med titeln ”Genus & genrer – forskningsanknutna diskurser i
dagspress”, diskuterar hur språket påverkar och formar oss människor och världen omkring oss.
Engström har undersökt hur dagspressens olika genrer förskjuter och förändrar
existerande genusdiskurser. I studien har hon granskat hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter med dess forskningsanknutna journalistik (det vill säga de artiklar där de stödjer sig på forskningsexpertis) bidrar till det offentliga samtalet och vårt
gemensamma vetande om kön och genus. Hon menar att naturvetenskaplig forskning ses som något neutralt och objektivt och därför kan detta påverka människors syn på genus då medierna okritiskt reproducerar en biologisk bild av könet.
Engström har först genomfört en kvantitativ innehållsanalys samt en tematisk analys för att få fram översiktlig empirisk data. Därefter har hon, precis som vi skall göra, valt ut ett mindre antal artiklar för att göra en mer textnära analys med hjälp av en
diskursanalytisk inriktning. Engström har avgränsat sina analysenheter, bestående av både artiklar och notiser, till ett år: 2001.
I sin forskning har hon använt sig av framing theory samt dagordningsteorin som teoretiska referensramar. Dagordningsteorin är relevant då DN och Aftonbladet är Sveriges största tidningar upplagemässigt, vilket gör dem till viktiga aktörer när det gäller att sätta dagordningen. Framing theory är användbar eftersom mediernas
uttalanden om kön och genus ger konsekvenser för vilka genusdiskurser journalistiken bidrar till.
Som resultat i sin forskning kom Engström fram till att texterna i Aftonbladet och DN bidrar med en biologisk–essentialistisk diskurs om kön som biologi och som skillnad.
När det kommer till forskning som rör samhälle och livsvillkor kunde Engström urskilja att jämställdhetsperspektivet är vanligt förekommande i båda tidningarna. Hon
uppmärksammar i sin bok att både starka, framgångsrika kvinnor och ”mjuka” män förekommer i artiklarna. Men hon understryker även att tidningarna använder de traditionella genusmönstren på ett paradoxalt sätt genom att poängtera att de är
banbrytande. Tidningarna pekar på att även män kan vara mjuka, rädda och visa känslor och att även kvinnor vågar satsa på riskabla aktieköp. Genom att betona undantagen bekräftar uppgifterna regeln, vilka i detta fall är genuskodade mönster och normaliteter.
3.2 Personporträttet som tidningsgenre – En närläsningsstudie med fokus på innehållsliga teman, berättarkonventioner och kön
Personporträttet som tidningsgenre är en doktorsavhandling av Jonita Siivonen, publicerad i Helsingfors år 2007.
Syftet med doktorsavhandlingen är att definiera tidningsgenren personporträtt samt belysa hur personerna i personporträtten framställs språkligt i texten. Siivonens material består av 168 personporträtt i tidningarna DN och Hufvudbladet, publicerade 15-21 november 1999 och 16-22 september 2002. Hon har även ett tilläggsmaterial, publicerat 1999, bestående av 59 personporträtt från 2 nummer av tidskrifterna Damernas värld och Svensk damtidning samt ett nummer var av tidskrifterna Anna och Me Naiset.
Siivonen är intresserad av hur olika diskursiva sammansättningar påverkar samhällets strukturer, framförallt de som berör genus. Hennes avhandling går att placera inom fälten för journalistisk genreforskning, forskning för kön och journalistik samt den kritiska textanalytiska traditionen.
”…mitt intresse ligger inte i själva arbetsprocessen utan i att journalistens språkliga val (medvetna och omedvetna) konstruerar vår bild av den sociala verkligheten – i det här fallet av verkliga personer”
(Siivonen, 2007: 37)
Siivonen använder i sin avhandling resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen för att belysa likheter/skillnader mellan personporträtt om män/kvinnor. Med sina
kvalitativa resultat, framtagna genom närläsning, påvisar hon ytterligare mönster och tendenser i sitt analysmaterial. Till sitt praktiska, kvalitativa, arbete med
analysenheterna har Siivonen även använt sig av kritisk diskursanalys.
I sin doktorsavhandling kommer Siivonen fram till att kvinnor förekommer i större uträckning inom personporträttet än i nyhetsrapporteringen. Förklaringar till detta kan enligt henne till exempel vara kvinnospecifika porträttserier (exempelvis en om lucior), att kvinnor i ”ovanliga samhällspositioner” är intressanta, att dubbelarbetande kvinnor (både framgångsrik och mamma till exempel) ger många journalistiska infallsvinklar samt att porträttet är en intimare genre än nyhetsrapportering och därför är mer välkomnande för de ”kännande kvinnorna”.
Siivonen kommer i sin avhandling även fram till de normativa kvinnliga och manliga personporträttsmallarna och hon strukturerar upp dem på följande sätt.
• Den feminina normen innebär: att ha ett arbete men vara anspråkslös trots
framgång, att hålla sig nära hemmet, att ha barn och även ta hand om dessa, att sköta hemmet och att vara intresserad av flärd.
• Den maskulina normen innebär: att ha en karriär och vara ambitiös, att ha möjlighet att hålla sig borta från hemmet, att inte behöva ha barn, att vara förälder på fritiden och att inte vara intresserad av att förändra sitt utseende på något sätt.
Vi har ett liknande syfte och tillvägagångssätt som Siivonen har i den här avhandlingen och därför är den till hjälp för oss i denna studie. Vi ger den här typen av forskning en ny infallsvinkel genom att välja samhällstidskrifter men vi kan ändå dra inspiration från sättet hon analyserat sitt material och i slutändan presenterat resultatet.
3.3 Många manliga män – En studie om hur kvinnor och män skildras i norrbottnisk massmedia
I en studie av Lena Abrahamsson och Peter Waara undersöker de hur kvinnor och män skildras i norrbottniska tidningar, radio och tv. Det är just denna studie vars citat vi har valt att inleda denna uppsats med. Det var i denna studie vi stötte på begreppet
genusslentrian för första gången, det vill säga vanemässiga, omedvetna, oreflekterade och upprepade skildringar av manligt och kvinnligt. (Abrahamsson; Waara, 2005: 5) Undersökningen gjordes på uppdrag av länsstyrelsen i Norrbottens län samt
länsstyrelsens Jämställdhetsdelegation. Syftet var att se om länets massmedier uppfyllde sitt krav i samhället – att i största möjliga mån bidra med en jämlik och rättvis skildring
av verkligheten, i detta fall ur ett genusperspektiv. Abrahamsson och Waara utgår således från den sociala ansvarsteorin.
”I dagens stora informationsflöde är den bild av verkligheten som media förmedlar alltmer avgörande för vår verklighetsuppfattning.
[…] Därför kan det antas att massmedia spelar en stor roll när vi formar vår världsbild.”
(Abrahamsson; Waara, 2005: 4)
Abrahamsson och Waara utgår även från dagsordningsteorin då de poängterar att medierna selektivt väljer ut vad det skall rapporteras om och följaktligen vad människorna får läsa om. Detta bidrar till medborgarnas världsbilder.
Undersökningen visar, precis som de trott på förhand, att männen är mycket
överrepresenterade i norrbottnisk massmedia. Männen dominerar nyhetsflödet i alla typer av medial text och bild. De presenterar siffror på hur stor procentuell
representation männen har i/på: teveinslag (70 procent), radioinslag (73 procent), ledarsidorna (92 procent), sportartiklar (84 procent) och kulturartiklar (57 procent).
Undersökningen av vem som förekommer mest i bild visar liknande resultat som textanalysen, om än något jämnare mellan könen. I dagstidningar är det 66 procent bildsatta män och 25 procent bildsatta kvinnor medan tevesändningar bara har 21 procent bildsatta kvinnor och hela 72 procent bildsatta män.
Olika nyckelord förekom i olika utsträckning beroende på om artikeln handlade om en man eller kvinna. I artiklar om män var ord som ”chef”, ”ledare”, idrott” och ”polis”
vanliga och i artiklar om kvinnor var förekomsten av orden ”skola”, ”vård”, kultur”,
”kvinna” och ”flicka” högre. Artiklarna om män använde väldigt sällan ord som ”män”,
”pojkar” och ”killar” eftersom dessa oftast inte handlar om nyhetshändelsen i
förhållande till deras kön, vilket är mycket vanligt när det kommer till rapportering om kvinnor. Överlag visar resultatet på att kvinnor, i mycket större utsträckning än män, skildras i en passiv, bidragstagande roll.
Resultatet är inte överraskande för oss och förhoppningen med denna studie är att vårt eget resultat ska visa på en mycket mer nyanserad och mångfacetterad bild av såväl kvinnor som män.
4 Teoretisk referensram
Vi tror att sättet vi talar om ting påverkar hur vi uppfattar dem. Detta är inte en ny tanke utan den har undersökts grundläggande av bland annat Michael Foucault, som då kallar det för diskurser. Vi har därför använt oss av hans diskursteori. Vi, som blivande journalister, tycker att det är intressant att undersöka hur diskurserna om män och kvinnor förhåller sig till de moraliska åtaganden journalistuppdraget innebär. Till den frågeställningen tar vi hjälp av den sociala ansvarsteorin.
4.1 Kön och genus
Vår studie och flera av de teorier vi väljer att utgå ifrån är baserade på genusvetenskap.
Därför krävs en kort definition av begreppen kön och genus. Begreppet “kön” syftar på det biologiska könet individen föds med, antingen kvinna eller man. Med begreppet
“genus” menas det socialt konstruerade könet. I begreppet kön ingår biologiskt manliga och kvinnliga attribut, till exempel skägg och bröst. Genus behandlar alla de socialt konstruerade attributen, som här kallas maskulina och feminina, exempelvis att män ska vara intresserade av jakt och kvinnor ska vara intresserade av smink. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan genus/kön, manligt/maskulint och kvinnligt/feminint för att veta skillnaden på vad som är medfött och vad som är socialt och kulturellt konstruerat.
(Fagerström och Nilson 2008:7)
“Man föds inte till kvinna man blir det”
(Simone de Beauvoir, Det andra könet, 2002)
4.2 Genussystem genom isärhållande och hierarki
Yvonne Hirdman (2007) anser att genussystemet bygger på två principer, isärhållandet och hierarkin.
Isärhållande innebär att män och kvinnor hela tiden delas upp genom att hållas isär och att manligt och kvinnligt inte bör blandas. Hirdman förklarar isärhållandet genom följande modell (2007: 214):
1. Sort 1 gör sak 1 på plats 1.
2. Sort 2 gör sak 2 på plats 2.
3. Därför att sort 1 gör sak 1 blir sort 1 sort 1.
4. Är man på plats 2 gör man sak 2 och är en sort 2 etcetera.
Ett exempel på detta är:
1. Sort 1 (mannen) gör sak 1 (leder arbetet) på plats 1 (på mångmiljonföretaget).
2. Sort 2 (kvinnan) gör sak 2 (tar hand om barnen) på plats 2 (hemma i familjens villa).
3. Eftersom mannen leder arbetet på mångmiljonföretaget blir mannen en man.
4. Är man hemma i familjens villa tar man hand om barnen och är därigenom en kvinna.
Det finns alltså särskilda platser och handlingar som gör kvinnor till kvinnor och män till män och Hirdman menar i sin andra princip, hierarkin, att männens egenskaper och platser överordnas kvinnans. Mannen och hans maskulina egenskaper ses som det eftersträvansvärda, normen, och då ses kvinnan och hennes feminina egenskaper som det mindre värda och onormala. Könens egenskaper kan exempelvis delas upp i följande dikotomier, inspirerade av Maria Nikolajevas schema för manliga och kvinnliga
könsroller. (Nikolajeva, 2004)
Män/pojkar Kvinnor/flickor
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Stark Delikat, vacker
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgiriga Omtänksamma,
omsorgsfulla
Skyddande Sårbara
Självständiga Beroende
Aktiva Passiva
Rationella Intuitiva
Denna hierarki upprätthålls genom något som Hirdman kallar genuskontrakt (2007:
217).
4.3 Genuskontrakt
Yvonne Hirdman talar i Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser (2007) om något hon valt att kalla “genuskontrakt”. Genuskontraktet är enligt henne en
överenskommelse mellan könen om hur de ska vara som individer och i relation till varandra. Genuskontraktet gäller i alla instanser (arbete, kärleksrelationer, språkbruk, utseendet) och består av konventioner för vad som är normen för att vara man och att vara kvinna. Kontrakten kan till exempel diktera vilken bil de båda könen lämpligen bör köra, vem som ska betala för middagen, hur mycket de bör svära och hur mycket
kroppsbehåring en man respektive kvinna ska ha. (Hirdman, 2007: 217) Det är till exempel sådana här konventioner och normer en journalist vilar sig mot när
genusslentrian inträffar. Dessa språkliga tendenser går att ifrågasätta med hänvisning till det journalistiska uppdraget och den sociala ansvarsteorin.
4.4 Genusslentrian
Hillevi Ganetz använder i sin artikel Skogens konung och djurens konung i TV
(NORDICOM Information: 1, 2004) begreppet “genusslentrian” för det vanemässiga, ofta omedvetna, sättet att skildra manligt och kvinnligt. Hon hävdar att medierna bidrar till en mer stereotyp syn på kön genom att upprepa de dikotomier samhället associerar med kvinnor respektive män. Män (maskulinitet) och kvinnor (femininitet) ställs som motpoler där männens egenskaper ses som normen och kvinnans som de avvikande.
(Hirdman, 2007) De sexistiska skildringarna kan upplevas som “osynliga” då de inte är uppseendeväckande sexistiska utan snarare består av upprepade, oreflekterade
stereotyper av manlighet och kvinnlighet (Ganetz, 2004: 3-4).
4.5 Det journalistiska uppdraget och den sociala ansvarsteorin
Det journalistiska uppdraget innebär, utöver arbetsuppgifterna att granska, informera och vara forum för debatt, bland annat att representationen av olika samhällsgrupper i medierna bör överensstämma med de faktiska individerna och deras utrymme i samhället. Den sociala ansvarsteorin är en normativ teori som är applicerbar på journalistiken då den, precis som det journalistiska uppdraget, går ut på att främja rättvisa och rättigheter. Teorin innebär dock att journalisten alltid ska ta “ställning för
det goda” och att medierna har ett ansvar att utveckla samhället till det bättre. (Wigorts Yngvesson, 2006: 41)
Teorin kan uppfattas som en ideologi då den beskriver hur den idealiska
medieverksamheten borde fungera. Enligt teorin har medierna även ett ansvar att utveckla samhället och inte välja bort nyheter för att de är mindre säljbara. (Hadenius;
Weibull; Wadbring, 2008: 23) Innehållet ska representera samhällsgrupper vad gäller kön, region, politik, religion, etnicitet och kultur (McQuail 2005). I nuläget är det i stort sett bara Public Service-kanalerna (SVT, SR, UR) som anammar dessa förpliktelser medan de kommersiella kanalerna istället tävlar om vem som får flest klick och
därigenom mest pengar. Deras journalistik optimeras därför, för att locka största möjliga publik, genom att innehållet görs mer lättillgängligt och populariserat. (Nygren;
Wadbring, 2013: 185-187) Den här tabloidiseringen (ibid, 2013) av medierna strider mot den journalistiska ansvarsideologin på många punkter, men i vår studie fokuserar vi mest på hur den gynnar genusslentrian och socialiseringen av könsrollerna.
Till detta kan vi koppla forskarna Mary Jo Kane och Susan Greendorfer som talar om att medierna ständigt är med och konstruerar betydelser och föreställningar av till exempel kön, sexuell läggning och etnicitet. (Kane; Greendorfer, 1994) Precis som att medierna kan förstärka de stereotypa bilderna har de makten att även göra det motsatta – vilket är just vad de borde göra. (ibid) Genom att göra det motsatta tar de sitt ansvar och utför det som den sociala ansvarsteorin förespråkar.
4.6 Foucaults diskursteori
Diskurser innebär hur vi talar om, förstår, beskriver och, i förlängningen, förhåller oss till oss själva och vår omgivning. Enligt Michael Foucault (2011) är diskurser i sig inte fixerade men genom individers upprepning av dess språkliga mönster cementeras diskurserna som en slags kollektiv sanning och verklighet. Denna “verklighet” blir således normen som många känner sig oförmögna att ifrågasätta. (Börjesson; Palmblad, 2007: 10) Då alla individer inte lyder under samma diskurser finns det många oförenliga
“sanna världsbilder” och dessa skillnader gör att alla “verkligheter” utom ens egen faller utanför normen och anses otänkbara (Jørgensen; Phillips, 2000:12). Agerandet (tankar, åsikter, samtal) inom en diskurs är ofta oreflekterat, just för att definitioner har vants in
och individerna märker inte av dess diskursiva karaktär. En viktig poäng inom det diskursanalytiska tänkandet är att både våra identiteter och världsbilder kunde ha varit annorlunda - om vi hade kommit överens om andra innebörder och gränsdragningar än de vi för tillfället har.
4.7 Foucaults teorier om makt
Enligt Michael Foucault är diskurser tätt sammanvävt med makt. Han har dock en annan syn på makt än den traditionella då makt enligt honom inte är ett substantiv utan ett verb – makt är alltså inget man besitter utan något man utövar. (Fagerström; Nilson, 2008:12) Det här perspektivet innebär att man kan inneha olika maktpositioner i olika sammanhang och att det alltså snarare är diskursen än individen som reglerar
maktstrukturen. Hur makten etablerar sig inom diskursen, menar Foucault, beror på motståndet. Enligt honom genererar makt alltid motstånd och dynamiken mellan de två fenomenen kan betraktas som en ständigt pågående omfördelningsprocess. Alltså måste makt inte enbart vara negativt utan kan även generera nya produktiva krafter som bidrar till förändring och förbättring. (Gauntlett, 2008: 131)
4.8 Butlers queer-teori
Judith Butler är en av de mest omnämnda teoretikerna inom queer-teorin. Queer-teori syftar på att alla föds som genuslösa individer och att samhället skapar grupperingarna
“män” och kvinnor”. (Gauntlett, 2008: 145-147) Den nu rådande hegemoniska
definitionen av kön kallar Butler för den heterosexuella matrisen. Med det menas alltså de restriktioner och förväntningar som läggs på respektive biologisk kön. Butler menar att den heterosexuella matrisens dikterar samhällets nuvarande diskurser vilket
omöjliggör och särställer vissa individer, kroppar, begär och livsstilar. (Rosenberg, 2005) Butlers heterosexuella matris har på många sätt samma innebörd som Hirdmans genussystem och genuskontrakt som vi presenterat tidigare i detta kapitel.
Butlers resonemang kring genus kännetecknas av två centrala angreppsbegrepp:
genealogi och perfomativitet. Med termen genealogi menar Butler att skillnaderna mellan könen inte rotas i “biologiska olikheter” eller mytiskt urtillstånd. Skillnaderna skapas enligt henne genom perfomativiteten vilket innebär att det individen gör
bestämmer könet. Kön och genus innebär inte att vara utan att göra. Individer delas i allmänhet upp efter deras kön och agerar utifrån det, till exempel så “sitter kvinnor med hoppressade ben, medan män sitter med särade ben”. Butler menar att det resonemanget borde ändras till “med hoppressade ben iscensätts en kvinna, med särade ben en man”.
Butler vill med detta sudda ut det normativa förhållningssättet till kön och belysa vilken funktion olika kategoriseringar av maskulinitet och femininitet har på samhället
(Rosenberg, 2005: 9-16). Enligt Butler finns det ingen sann inre identitet utan den är alltid flytande och formas genom upprepningar av de maskulina och feminina
diskurserna. Den här synen på identitet innebär att människor har möjligheten att hela tiden förändras och Butler menar på att alla bör utmana de traditionella könsrollerna och skapa det hon kallar “gender trouble”. Alltså att ignorera de socialt konstruerade
ramarna för hur en man eller kvinna ska bete sig och genom det bryta ner den dikotoma uppdelningen mellan könen (Gauntlett, 2008: 147).
4.9 Ytterligare teoretiska referenser
Det finns otaliga röster som har gjort sig hörda gällande genus. De teorier vi nämner ovan är dem vi i huvudsak valt att grunda vår studie på. Men nedan följer några ytterligare teorier som har inspirerat och påverkat vår uppsats.
4.9.1 Helena Josefson
I boken ”Genus – hur påverkar det dig?” beskriver Helena Josefson könsrollernas normativa påverkan på samhället. Hon ger exempel på hur detta yttrar sig och vilken påverkan det har på alla individers vardag. Hon menar att den manliga normen innebär att inte visa varken känslor eller svagheter samt att vara självständig och våga chansa.
Den kvinnliga normen innebär enligt Josefson i stort sätt det motsatta, alltså att vara plikttrogen, känslosam och mindre riskbenägen.
Hon anser dock att den kvinnliga normen har genomgått en paradoxal utveckling då den nu för tiden även inbegriper att kvinnan ska vara stark och karriärsinriktad, samtidigt som de gamla förväntningarna finns kvar. Det tycks vara en omöjlighet att uppnå alla de dikotoma förväntningar den kvinnliga könsrollen innebär, vilket Josefson ställer sig kritisk till. (Josefson, 2005)
4.9.2 Talcott Parson
Talcott Parson definierade den traditionella könsrollsteoriramen som menade att det manliga och de kvinnliga rollerna utgjorde varandras motpoler. (Fornäs; Boëthius, Cwejman, 1991: 129) Den manliga rollen ansåg han vara instrumentell och den kvinnliga expressiv och relationell. I mannens instrumentella roll ingick bland annat förnuft, distans, objektivitet och försörjningsplikt. I kvinnans roll ingick bland annat att sörja för de emotionella behoven för män och barn inom familjens ram och att ge uttryck för känslor. Dessa könsroller, menade Talcott Parson, kompletterade varandra.
De var olika men lika värda. (ibid)
Denna normaliserande teori är ingen vi finner vara korrekt, men med den i åtanke tror vi att vi kommer att få en viss förståelse för somliga ordval som både journalister och intervjupersoner gör.
4.9.3 Madeleine Kleberg
Madeleine Kleberg är docent i media- och kommunikationsvetenskap och hon har skrivit Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap. (Kleberg, 2006) I sin bok diskuterar hon bland annat varför kvinnor oftare än män porträtteras som leende.
Hon menar att detta har flera anledningar. Det beror dels på kvinnornas egna
föreställningar om vad som förväntas av dem, dels fotografens föreställningar om vilka bilder som passar bäst i tidningen. I slutändan grundar det sig, menar Kleberg, i
samhällets allmänna föreställningar om kvinnors och mäns värden, vilket i sin tur bidrar till föreställningen om fördelningen av uppgifterna könen emellan. (ibid: 8)
4.9.4 Bo Nilsson
Bo Nilsson talar i sin bok Maskulinitet om de krav samhället lägger på de båda könen.
Han menar på att den diskursiva skillnaden mellan könen gör att mannan och kvinnans handlingar och uttryck får olika betydelser samt värde i samhället. Exempel på dessa skillnader är att en heltidspappa prisas mer än en heltidsmamma och att en promiskuös kvinna skuldbeläggs mer än en promiskuös man. (Nilsson, 1999)
4.9.5 Gunilla Jarlbro
Gunilla Jarlbros bok ”Genus, medier och makt” talar bland annat om att beskrivningar av kvinnors utseende är ett vanligt sätt att gestalta det de står för i offentligheten. Det är en form av stilgrepp att särskilja kvinnan från mängden med hjälp hennes utseende och journalister drar sig inte för att koppla samman kvinnans roll i samhället med sättet hon ser ut. (Jarlbro, 2012) Detta kan till exempel yttra sig genom att journalisten
uppmärksammar att en kvinnlig politikers färgglada blus bryter av från en kostymklädd massa av män.
4.10 Sammanfattningsvis
Med ovanstående referensramar har vi analyserat hur samhällsmagasinen Filter och Fokus porträtterar män och kvinnor. Med hjälp av en kombination av teorierna förklarar vi varför vissa tendenser uppstår och varför det är viktigt för journalister, som har en nyckelroll i konstruerandet av genussamhället, att vara medvetna om dessa.
5 Metod
För att besvara vår frågeställning har vi valt att tillämpa två olika metoder; en kvantitativ innehållsanalys och sedermera en kvalitativ kritisk diskursanalys.
Den kvantitativa delen består av en innehållsanalys av utvalda personporträtt i
tidskrifterna Filter och Fokus. Innehållsanalysen berör bland annat frågan om artikeln handlar om en man eller kvinna, hur valen av adjektiv och substantiv ser ut och hur reportern valt att skildra intervjupersonens maktförhållanden (se Bilaga 1). Denna del av studien visar hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut när det gäller utrymme i tidskrifterna. Med hjälp av det kodschema (se Bilaga 1) vi har utformat kunde vi koda resultatet vi fick fram genom insamlingen av data.
Den kvantitativa analysen bygger på ett större insamlat empiriskt material än den kvalitativa analysen. Syftet var att först få en bild av hur respektive kön framställs i text och sedan se till en djupare analys av framträdande diskurser. Den kvantitativa
innehållsanalysen utgjorde då ett underlag för vår kritiska diskursanalys. I boken Många möjliga metoder talar Simon Lindgren om att en kvantitativ analys lyser igenom med dess svagheter då man intresserar sig för en artikels positiva respektive negativa
värdeomdömen i dess kontext. Därför valde vi att grunda vårt metodval i hans idéer om metodologiska ordningar, då han menar att empirin som framkommer i den kvantitativa innehållsanalysen förefaller som god utgångspunkt för en djupare diskursanalys. (2011:
278)
Utifrån de återkommande teman vi upptäckte genom den kvantitativa innehållsanalysen valde vi att göra djupgående kritisk diskursanalys för att identifiera och analysera de tendenser personporträtten innehåller. För att identifiera dem valde vi att formulera en frågemall som vi följde under den kvalitativa delen, som därmed bestod av en mer djupgående kritisk diskursanalys av vissa utvalda texter. Texterna valde vi för att de var dem som uppvisade tydligast tendenser av genusslentrian.
5.1 Frågeställningar
• Är tidskrifterna genusneutrala?
- Upprepar porträtten redan existerande genuskontrakt?
- Talas det mer om kvinnors utseende än om mäns?
- Talas det mer om kvinnors ålder än om mäns?
- Använder de sig av samma verb för män som för kvinnor?
- Använder de sig av samma substantiv för män som för kvinnor?
- Använde de sig av samma beskrivningar för män som för kvinnor?
- Värderas kvinnors och mäns handlingar lika högt?
- Kan man byta ut artikelns pronomen?
• Skiljer sig tidskrifterna åt?
- Utifrån de ovan nämnda frågorna, skiljer sig resultatet mellan respektive tidskrift?
- Påverkar tidskrifternas upplägg i något avseende?
Förklaringar av våra frågeställningar kommer senare i detta kapitel.
5.2 Urval
Vi valde att analysera de tidningsnummer av Filter och Fokus som kom ut år 2012 för att kunna göra en så aktuell studie som möjligt. För att få fram ett slumpmässigt urval drog vi därför ett nummer av Fokus på måfå och valde därefter de följande numren av Fokus (och Filter) från de nästkommande fem månaderna. Att det blev just april–
september tror vi inte påverkade vårt urval eftersom porträtten i respektive tidskrift är tämligen tidlösa då samtliga nummer under årets gång har samma upplägg.
Sammanlagt kom vi att ha 21 tidningsnummer som underlag. Av de 21 tidningarna kom vi att läsa 52 artiklar från olika segment i respektive tidning; 18 stycken ”Minnesord”
(Fokus), 18 stycken ”Lunch med Fokus” (Fokus), 13 stycken ”Samtal” (Filter) och slutligen 3 stycken ”Porträtt” (Filter). Anledningen till att vi valde dessa segment är på grund av att samtliga innehåller personliga intervjuer och är återkommande i varje
nummer. Vi fann dem vara de enda återkommande personskildringarna i de utvalda tidskrifterna och valde därför just dem. Detta för att garantera ett jämförbart material i den meningen att respektive segment i sig hade samma uppbyggnad och inriktning.
Dessutom motsvarar ”Lunch med Fokus” i stora drag ”Samtal” och i viss mån
motsvarar även ”Minnesord” och ”Porträtt”. Vi var väl medvetna om att antalet artiklar varierade stort när det gäller de sistnämnda segmenten. Detta berodde på att
”Minnesord” endast är 1 sida lång, samtidigt som ”Porträtt” är omkring 10 sidor. Detta var ett medvetet val, då det hade resulterat i ett för stort analysmaterial om vi hade valt 18 stycken ”Porträtt”.
När vi kom till den kritiska diskursanalysen valde vi att koncentrera oss på ”Lunch med Fokus” (Fokus) och ”Samtal” (Filter) då dessa är mest ekvivalenta vad det gäller
artikelns storlek, då båda är 1 sida lång.
Gällande urvalet för den kvalitativa analysen valde vi ut de artiklar som vi ansåg kunde svara på frågorna i vår frågemall, då vi uppfattat tendenserna som tydligast i dessa artiklar. Vi grundar detta urval på Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder, där han skriver att urvalet i kvalitativa studier kan vara målinriktade och målstyrda. I de fallen handlar urvalen i huvudsak om att välja ut de artiklar som är relevanta för de forskningsfrågor som vi har formulerat. (2011; 350) Vårt urval är således strategiskt.
(ibid) Forskningen har som mål att säkerställa ett urval som kan visa på ett stort mått av variation i det stickprov som blir resultatet, det vill säga att artiklarna i urvalet skiljer sig från varandra när det gäller viktiga kännetecken såsom ordval. (ibid; 392) I vårt fall; om artiklar om män och kvinnor skiljer sig åt.
5.3 Kritisk diskursanalys
För att kunna göra en djupare analys av vårt forskningsmaterial, och därmed avslöja artiklarnas dominerande diskurser, valde vi att även gå in på det kvalitativa området genom att genomföra en kritisk diskursanalys.
Den kritiska diskursanalysen grundar sig i en konkret textanalys av språkbruket i dess sociala sammanhang (Winther Jørgensen; Phillips, 2000: 67). Dess syfte är att utifrån
ett kritiskt teoretiskt perspektiv analysera språk och makt. Metoden grundar sig i idén att sociala relationer inte kan ses som något objektivt, då konflikter och maktspråk på ett oundvikligt sätt har satt sin prägel på samhället. Inriktningen bygger främst på
Foucaults teorier och synsätt, som menade att diskursens egenskaper utgör ett medel för att kunna utöva makt genom konstruktionen av hårt reglerade praxisformer. (Bryman, 2008)
Den kritiska diskursanalysen intresserar sig således för de språkliga praktikernas roll, där samhället ses som en pågående process till vilken språkliga handlingar flätas in. Det vill säga att man ser på hur språket är med och skapar samhället. Inriktningen
koncentrerar sig sålunda på hur maktstrukturer dominerar och styr, samtidigt som andra faktorer förminskas och underkastas. (Ekström, 2008: 123)
Winther Jørgensen och Phillips menar att diskursiva praktiker (se figur 1 på nästa sida) främjar ojämlika maktförhållanden mellan sociala grupper, så som män och kvinnor (2000: 69). Diskursanalysens mål är att hitta svar på varför vissa grupper besitter all makt, och därigenom förstå varför andra grupper utesluts. Dessa effekter ses som
ideologiska krafter, vilka handlar om hur vissa betydelser normaliseras och ses som ”det självklara”. Genom att gynna olika särintressen på detta sätt kan andra betydelser
komma att elimineras eller ses som ”det onormala”. (Ekström, 2008: 133) Till denna tanke om ideologi kunde vi applicera den tidigare nämnda genusslentrianen som präglar tidningarnas utbud, varigenom vanemässiga och upprepade skildringar av manligt och kvinnligt sätter normen (Ganetz, 2004). Därigenom kunde vi även tillämpa journalistens uppdrag att vara en del av det offentliga rummet och hur detta påverkar formandet av samhället. Genom att låta dessa slentrianmässiga upprepningar förekomma, av kulturellt och samhälleligt skapade föreställningar av män och kvinnor, gynnas Foucaults teori om makt i samhället. (Nilsson, 2008)
5.4 Faircloughs tredimensionella mall
Figur 1. Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen; Phillips, 2000: 74)
Det finns ett par olika inriktningar inom kritisk diskursanalys. Norman Fairclough anses ha framställt den mest utvecklade metoden och teorin för kritisk diskursanalys inom kommunikation. (Winther Jørgensen; Phillips, 2000) Med hjälp av inriktningen betonar han vikten av språkets kontext. Han menar att det är väsentligt att studera hur diskurser verkar i olika sammanhang då meningsskapandet är ett komplext fenomen. Därför bör man undersöka hur diskurser rekontextualiseras, det vill säga hur betydelser omvandlas beroende på sammanhang. Fairclough har utvecklat en tredimensionell modell (se figur 1) med syfte att förklara denna kedja. (Ekström, 2008: 128-129)
Första steget berör texten, som utgör föremål för den detaljerade språkanalysen. Genom att göra en detaljerad analys av textens innehåll kan man blottlägga hur diskurserna förverkligas textuellt genom de normer som språkhandlingarna utgår från. (ibid, 2000:
s. 87)
Det andra steget rör den diskursiva praktiken, under vilken både textproduktionen och textkonsumtionen ingår. Textproduktionen berör textens författare och
textkonsumtionen utgörs av läsarna. Det handlar således om de meningsskapande processerna av produktion och reception. (Ekström, 2008: 130)
Det tredje och sista steget handlar om den sociala praktiken, vilket är då de två föregående begreppen placeras i förhållande till den bredare sociala praktik som de är en del av. Social praktik handlar alltså om de samhällsstrukturer inom vilka mediernas innehåll produceras och konsumeras, och därigenom de konsekvenser eller
omställningar som kan komma av en text. (ibid, 2008, s. 131) Man kan exempelvis fråga sig om den diskursiva praktiken reproducerar diskursordningen, eller om den istället omvandlar – vilket i sin tur kan leda till sociala förändringar. (Winther Jørgensen; Phillips, 2000: 90)
5.5 Tillämpning av diskursanalysen
Vi har valt att granska porträtten i den kritiska diskursanalysen utifrån vissa frågor. I detta kapitel kommer vi att presentera dem och redovisa deras syfte för denna studie.
Dessa frågor utgör alltså vår frågemall som vi använde under genomförandet av den kritiska diskursanalysen. Mallen utgör ett hjälpmedel för att kunna nå ett slutresultat som är relevant för vårt syfte och våra initiala frågeställningar. (Bryman, 2011) Våra främsta frågeställningar till den kvalitativa studien är:
• Är tidskrifterna genusneutrala?
- Upprepar porträtten redan existerande genuskontrakt? Det vill säga; Är tidningarna nytänkande eller använder de sig av de rådande stereotyperna såsom den ensamma mamman, hemmafrun och den manliga chefen. ( Hirdman, 2007) - Talas det mer om kvinnors utseende än om mäns? Det vill säga; finns det
beskrivningar av kvinnor som aldrig förekommer bland män och vice versa?
(Jarlbro, 2012)
- Talas det mer om kvinnors ålder än om mäns? Det vill säga; omnämns män respektive kvinnor oftare som ”medelålders”, ”ung”, ”gubbig” etcetera. (Jarlbro, 2012)
- Använder de sig av samma verb för män som för kvinnor? Det vill säga; ler män lika ofta som kvinnor? Greppar eller tar hen i saker? (Kleberg, 2006) - Använder de sig av samma substantiv för män som för kvinnor? Det vill
säga; beskrivs både män och kvinnor som fotbollsproffs? Kan en man vara en sångfågel? (Nilsson, 1999)
- Använde de sig av samma beskrivningar för män som för kvinnor? Det vill säga; är fördelningen mellan positiva, neutrala och negativa beskrivningar lika mellan respektive kön? (Nilsson, 1999; Jarlbro, 2012)
- Värderas kvinnors och mäns handlingar lika högt? Det vill säga;
uppmärksammas de för samma gärningar? Väger det lika tungt för en kvinna att stanna hemma med barnen som det gör för en man? (Nilsson, 1999)
- Kan man byta ut artikelns pronomen? Det vill säga; kan man ersätta ”hon”
med ”han” och vice versa i artiklarna utan att artikeln känns märklig på grund av de insocialiserade genussystemen som vi påverkas av. (Hirdman, 2007)
• Skiljer sig tidskrifterna åt?
- Utifrån de ovan nämnda frågorna, skiljer sig resultatet mellan respektive tidskrift? Det vill säga; är någon av tidskrifterna mer genusneutrala än den andra?
- Påverkar tidskrifternas upplägg i något avseende? Det vill säga; skiljer det sig mellan respektive segment?
Under genomförandet av den kritiska diskursanalysen låg dessa frågor som grund när vi läste artiklarna med målet att göra en djupare analys av vårt forskningsmaterial och därigenom avslöja artiklarnas dominerande diskurser. (Winther Jørgensen; Phillips, 2000) Genom att skildra män och kvinnor med olika substantiv och med olika många utseendebeskrivningar främjar journalisten ojämlika maktförhållanden mellan könen.
(Ekström, 2008) Därför har vi lagt stor vikt vid genusslentrianen och Hirdmans genuskontrakt i genomförandet av den kritiska diskursanalysen. (Ganetz, 2004;
Hirdman, 2007)
Då Faircloughs modell innefattar analys av receptionen i steg 2 och analys av
konsekvenserna i steg 3 kommer vi att i huvudsak att använda oss av steg 1; analys av texten. Dock kommer vi i viss mån beröra steg 2, om den diskursiva praktiken (se figur
1), genom att diskutera varför journalisten gör de ordval hen gör. Frågor som är relevanta för vår studie gällande den diskursiva praktiken är:
• I vilken mån har journalisterna valt att bygga sina texter på redan existerande diskurser?
• Varför väljer hen att framställa en person på ett visst sätt?
• Vad i texten utgörs av slentrianmässiga värderingar? (Ganetz, 2004)
5.6 Fördelar och nackdelar med kritisk diskursanalys
Vårt mål med denna studie var att problematisera de budskap gällande genus som media sänder ut i samhället. Därför ansåg vi att ett kritiskt diskursivt angreppssätt lämpade sig bäst.
Att göra en diskursanalys hade både sina fördelar och nackdelar. För oss passade den bra då den utgår ifrån Foucaults teorier, som utgjorde vår referensram. I sin bok
Diskursanalys som teori och metod (2000) pekar författarna ut vissa nackdelar med den kritiska diskursanalysen. Winther Jørgensen och Phillips menar att då ett kritiskt
förhållningssätt förutsätter att det finns en kritisk ståndpunkt kan analytikern aldrig förhålla sig helt opartisk i sin forskning. Vi gick inte in som två tomma blad i denna studie, utan vi utgick ifrån våra förutfattade meningar att kvinnor särbehandlas och missgynnas i det rådande samhället, och därmed även i media.
5.7 Analysmodell
För att förtydliga vårt metodval har vi i detta avsnitt valt att konkretisera vårt tillvägagångsätt. Genom att kombinera den kvantitativa innehållsanalysen med den kvalitativa diskursanalysen hoppades vi på att kunna uppnå en hög validitet. (Lindgren, 2011: 278) Med den kritiska diskursanalysen kunde vi studera våra analysenheter på ett djupare plan. (Winther Jørgensen; Phillips, 2000) Den kvantitativa innehållsanalysen utgjorde alltså vår grundstomme som ledde oss in till det kvalitativa fältet. Genom att ha analyserat samtliga artiklar med hjälp av vår kodnyckel (se bilaga 2) la grunden till vår
studie, varigenom vi lyckades urskilja olika teman som vi valde att gå in djupare på genom den kritiska diskursanalysen. (Lindgren, 2011)
Teman vi uppmärksammade är exempelvis att män talar om sig själva på ett mer
negativt sätt än kvinnor, samtidigt som kvinnor talar om sin ekonomi på ett mer negativt sätt än män. Vi uppmärksammade även att kvinnor förekommer i hög grad som
politiker samtidigt som män ofta förekommer i en roll som idrottare.
I resultatkapitlet kommer vi att kommentera och diskutera texternas olika diskurser. Det kommer även att förekomma komparativa inslag i vår studie där vi jämför Filter och Fokus ur ett genusperspektiv. (Hirdman, 2007)
5.8 Metodkritik
Från början hade vi tänkt att endast genomföra en kvantitativ studie. Men vi förstod snabbt att diskursanalysen var ett måste, då det är den kritiska diskursanalysen som bär vår studie och den kvantitativa innehållsanalysen endast utgör grundstommen.
Vi gjorde inte något kvoturval vad det gällde könsfördelningen, det vill säga vi valde inte ut lika många män som kvinnor. (Bryman, 2011; 197) Att vi valde att inte göra ett kvoturval berodde på att vi ville se hur ofta de intervjuade kvinnor respektive män och om något kön var överrepresenterat i något av avsnitten. Genom vårt urval av
tidningarna utföll det på så sätt att vi endast fick med män bland de längre porträtten i tidskriften Filter. Detta kan vara till vår nackdel eftersom vi inte fick läsa något längre porträtt om en kvinna. Men genom vårt urval blev detta resultatet, som således tyder på att de oftare väljer att porträttera män (vilket vi även såg då vi granskade resten av tidskrifterna från 2012).
Vi är medvetna om problematiken kring den ojämna fördelningen av antalet Porträtt jämfört med Minnesord, då urvalet resulterade i 3 Porträtt och 18 Minnesord. Vi kunde inte välja lika många av de respektive segmenten då 18 stycken Porträtt resulterar i upp emot 200 sidor, jämfört med Minnesords 18 sidor. Med det nuvarande urvalet har vi sammanlagt läst ungefär lika många sidor av respektive segment, men spridningen i Minnesordens innehåll är större (på grund av fler intervjupersoner) och fördjupningen i
Porträtt är mycket grundligare (tack vare det stora utrymmet). Detta gör alltså att det blir svårare att jämföra segmenten, än vad det är att jämföra segmenten Samtal och Lunch med Fokus. Men vi väljer att förbise denna problematik då segmentens innehåll är mycket passande för vår studie i och med att de är rena personporträtt, vilka återkommer i varje nummer. Dock gör problematiken att vi, i jämförelsen av
tidskrifterna, väljer att koncentrera oss främst på att jämföra Samtal och Lunch med Fokus. Därmed får Porträtt och Minnesord i huvudsak agera representanter för tidskrifternas porträtteringar i sin helhet.
Olika variabler rymde olika problem. Efter att vi hade genomfört vår analys valde vi att ta bort de variabler som i slutändan inte hade någon betydelse för vår studie, såsom yrkesroll och sidlängd.
Ytterligare problematiska variabler var till exempel Variabel 10 (se Bilaga 1) som innefattade vilka personbeskrivningar som förekom i texten. För denna variabel angav vi variabelvärdet vid varje förekommande beskrivning, det vill säga om någon beskrevs som snäll 10 gånger noterade vi det 10 gånger. Detta gjorde vi även för Variabel 7 och Variabel 11, då även uppmärksammande av yrkesfält och användande av substantiv kunde förekomma flera gånger. Vi noterade detta för att se om kvinnor och män beskrevs olika, om olika substantiv användes och om det talades mer om mäns eller kvinnors yrkesfält. Detta genererade en högre frekvens i svaren eftersom vi angav variabelvärdet fler gånger än antalet intervjuade personer.
Då vissa intervjupersoner var verksamma inom fler än ett yrkesfält, exempelvis inom både sport och politik, fick vi även ange 2 variabelvärden för Variabel 7. Detta gällde också för Variabel 11 (substantiv) då vi exempelvis fick notera 2 variabelvärden för samma ord, såsom sångfågel, eftersom det ordet är både abstrakt och positivt.
När vi talar om procent gällande de ovan nämnda variablerna syftar vi alltså på antal gånger de nämns och inte på antalet intervjupersoner. Detta kan uppfattas som missvisande men vi anser att vi genom den utförliga metodkritiken kan undkomma missförstånd. Procenten syftar alltså på ordens frekvens (vilken totalt kan uppgå till uppemot 300 beroende på segment) och inte antalet personer. Vi väljer att hålla fast vid procenten då det skulle bli ännu mer missvisande om vi endast redovisade ordens
frekvens i antal förekomster eftersom antalet män respektive kvinnor skiljer sig åt. Detta skulle resultera i att det exempelvis finns fler beskrivningar av mäns ålder, eftersom det i vårt urval förekommer fler artiklar om män än om kvinnor. Därför lämpar sig procent bäst.
I Variabel 4 (ålder) kunde vi inte alltid utläsa intervjupersonens ålder i texten. Därför valde vi att via Internet ta reda på hens ålder. Eftersom artiklarna rör relativt kända personer var detta ingen svåråtkomlig information. Men vi inser problematiken med den variabeln om personporträtten skulle omfatta mindre kända personer.
Ytterligare kan vi rikta kritik mot vårt ursprungliga urval då vi i första början hade tänkt studera segmentet ”Fem frågor” i Fokus, eftersom det återkommer i varje nummer. Men efter att vi hade läst igenom samtliga ”Fem frågor” insåg vi att de helt saknade
personbeskrivningar och inriktade sig mer på intervjupersonens arbete. Därför tänkte vi om och valde istället ”Minnesord” i samma tidning som helt koncentrerar sig på
personen i fråga. Detta berodde på att vi inte hade gjort en tillräckligt grundlig
pilotstudie och det lämpade sig därför väl att tidningen Fokus även innehöll segmentet
”Minnesord”.
Över lag anser vi att vi hade kunnat göra en grundligare pilotstudie och därmed även insett att segmentet ”Samtal” i Filter inte innehöll så många personbeskrivningar som vi hade hoppats på. Men samtidig var de givande för vår studie eftersom vi insåg att Filter oftare valde att gestalta istället för att berätta (mer om detta i resultatkapitlet).
Sammanfattningsvis anser vi att vår studie har både en hög validitet och reliabilitet då vi i detta kapitel noggrant har beskrivit vårt tillvägagångssätt och de svårigheter vi har stött på. Vi anser att vårt resultat hänger ihop med vår frågeställning, det vill säga att vi har besvarat de frågor som förekom i vår frågemall. (Bryman, 2011; 50) Vi tror även att det är möjligt för någon annan att återskapa vår studie och komma fram till liknande
resultat gällande det kvantitativa resultatet, då reliabilitet ofta är aktuellt när man gör en kvantitativ undersökning. (ibid; 49) Dock kan det förekomma samplingsfel i vår studie på grund av urvalets ringa storlek som inte är tillräckligt för att kunna representera en hel tidnings upplaga. (ibid; 200-201)
6 Resultat och analysredovisning
Vi redovisar här resultatet av vår kvantitativa innehållsanalys, som vi tar stöd av, under den kvalitativa diskursanalys som följer. Under arbetet med den kvantitativa
innehållsanalysen upptäckte vi flera återkommande teman som vi valde att granska djupare i den diskursiva analysen. Dessa teman var till exempel “duktiga flickan”- syndromet, den ständigt leende kvinnan, kvinnan och kollektivet, den drömmande kvinnan och planerande mannen samt den fula mannen och vackra kvinnan.
6.1 Kvantitativt resultat
Genom vår kvantitativa innehållsanalys uppfattade vi tidningarna Filter och Fokus i hög grad som genusneutrala. I vissa fall var resultatet av respektive kön spegelbilder av varandra. Det var först när vi gick in djupare och undersökte diskursen som vi fann de märkbara skillnaderna.
Sammanlagt intervjuades 29 män och 23 kvinnor. Av de 29 männen var 53 procent (15 personer) över 60 år och 27 procent mellan 50-59 år (8 personer). Endast 20 procent (6 personer) av dem var under 50 år och det saknades helt representanter av männen under 30 år. Då dessa tidningar riktar sig till höginkomsttagare krävs det en högre ålder bland männen för att få representera makten.
Bland kvinnorna var majoriteten mellan 40-49 år, närmare bestämt 35 procent (8 personer). 22 procent (5 personer) var mellan 30-39 år och endast 17 procent var över 60 år (4 personer), varav de flesta förekom i segmentet Minnesord och var alltså hyllningsord till avlidna. Bland kvinnorna är inte den höga åldern lika relevant då de inte representerar makten i samma grad som männen. Kvinnorna står snarare för kollektivets kamp än den enskildes makt, vilket vi kommer att diskutera senare.
Bland de intervjuade männen nämndes yrkesgruppen kultur och nöje flest gånger, närmare bestämt 15 gånger. Näst största gruppen bland männen var sport, som nämndes 10 gånger. Desto färre gånger benämndes kvinnorna som idrottare – endast 1 gång.
Oftast benämndes kvinnorna som politiker, närmare bestämt 9 gånger. Män beskrevs
som politiker ynka 2 gånger. Det krävs i huvudsak kulturellt- eller idrottskapital för att männen ska få ta plats i det mediala rummet och politiskt kapital för kvinnorna.
6.1.1 Ekonomisk status
Resultatet av analysen av den ekonomiska statusen, det vill säga hur respektive kön väljer att framställa sin ekonomi som god eller mindre god, visade att män respektive kvinnor skildrar sin ekonomi på ett spegelvänt sätt (se figur 2). 68 procent av männen talar om sin ekonomi som god, samtidigt som 67 procent av kvinnorna talar om sin ekonomi som dålig.
Figur 2 Ekonomisk situation
6.1.1.1 Analys
Detta resultat kan grunda sig i att kvinnor får sämre betalt än män. Bland de intervjuade kvinnorna var det även många historier om kvinnor som kämpar motströms och gör uppoffringar, samtidigt som männen bistår med solskenshistorierna om lysande karriärer. Musikern Frida Hyvönen säger i Filter:
“Jag känner ingen speciell ekonomisk trygghet, så stora tillgångar har jag inte tillskansat mig. Det som ändrats är kanske att jag känner mig giltig”.
(Sonn Lindell, 2012: 28)
Pengar ger makt och makt ger pengar. Bland de intervjuade männen, där majoriteten är maktfulla män över 60 år, har de ett långt arbetsliv bakom sig vilket genererat ett större kapital än de unga kvinnorna som figurerar i tidskrifterna. Diagrammet (se figur 2) kan vi koppla samman med Talcott Parsons traditionella könsrollsteori, som betraktade kvinnan och mannen är varderas motpoler. Han menade att könsrollerna var olika men ändå lika värda. På så sätt kompletterade de varandra och därför var skillnaderna acceptabla. (Fornäs; Boëthius; Cwejman, 1991)
6.1.2 Beskrivningar
Genomgången av de empiriska data visar att män i lika hög grad som kvinnor skildras utifrån sin ålder. Dessutom beskrivs mäns utseende nästan lika ofta (16 procent av samtliga beskrivningar) som kvinnors (20 procent). Dock talar de oftare om kvinnans utseende i en positiv bemärkelse (9 procent av samtliga beskrivningar) än männens (1 procent). Över lag beskrivs kvinnan på ett mer positivt sätt än männen, detta kommer vi att diskutera mer i diskursanalysen.
Figur 3 Beskrivningar
6.1.3 Substantiv
Bland substantiven syns fortsatt tendensen att män beskrivs på ett mer negativt sätt än kvinnorna. 7 procent av alla de substantiv män skildras som har en negativ innebörd, såsom ”ensambarn” och ”snobb”, jämfört med kvinnornas 2 procent.
