Yli-Lombolo. Foto: Kiruna kommun.

(1)

Kund: Kiruna kommun

Projekt: Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ön 1:1 Projektnummer: 792497

(2)

Rapport

Författare

Karin Petersson ^Datum18/02/2021

Telefon

+46 10 505 50 97 Projekt ID

792497

Mobiltelefon

+46 72 500 08 62

E-post

Karin.Petersson@afry.com

KundKiruna kommun

Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för Ön 1:1, (Yli Lombolo) Bolaget m.fl., Kiruna kommun

SAMRÅDSHANDLING

(3)

Förord

Kiruna kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan för Ön 1:1, (Yli Lombolo) Bolaget m.fl. i syfte att bereda mark för gruvindustri så fortsatt gruvbrytning kan genomföras.

Planförslaget går i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Kiruna centralort 2014.

Denna miljökonsekvensbeskrivning syftar till att utgöra underlag för miljöbedömning av detaljplanen och har utarbetats av AFRY i dialog med Kiruna kommun.

Titel Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ön 1:1, (Yli Lombolo) Bolaget m.fl., Kiruna kommun

Saken Dokumentet utgör bilaga till planbeskrivning för detaljplan för Ön 1:1, (Yli Lombolo) Bolaget m.fl., Kiruna kommun.

Utgivningsdatum

Utgåva 2

Beställare Samuel Falk, Kiruna kommun

Projektorganisation AFRY Environment & Sustainability South i dialog med Mona Mattsson Kauppi och Samuel Falk, Kiruna kommun.

Uppdragsledare: Karin Petersson

Handläggare: Åsa Abrahamsson & Jonna Bernulf Granskare: Therese Wernstedt

(4)

Sammanfattning

Kiruna kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan för Ön 1:1, (Yli Lombolo) Bolaget m.fl. i syfte att bereda mark för gruvindustri så att villkoren för gruvbrytning kan uppfyllas.

Området kommer på grund av deformationer på kort sikt att förändras genom att Yli Lombolo torrläggs och omvandlas till en yta med dikesanvisning och svämplan. På lång sikt kommer delar av planområdet att stängslas in och bli otillgängligt för allmänheten.

Området är i en liten del detaljplanerat. Till största delen utgörs planområdet av naturmark och rekreationsområde. Den norra delen av planområdet omfattar sjön Yli Lombolo med tillhörande avrinningsbäck samt området strax norr om sjön och den södra delen omfattar ett naturområde väster om Ala Lombolo. Planområdet innehåller endast en byggnad i form av en lada som tillhör stallverksamheten som arrenderar marken av LKAB.

Riksintressen

Planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö, värdefulla ämnen och material samt område för särskilt behov av hindersfrihet och influensområde för buller. Riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler stärks genom planförslagets genomförande. Riksintresse för kommunikationer, särskilt behov av hindersfrihet och riksintresse för försvaret bedöms inte beröras.

Naturmiljö

Planområdet är i dagsläget naturmiljö. Det finns flertalet rödlistade och skyddade arter inom planområdet. I planförslaget kommer Yli Lombolo torrläggas och som en följd av ändrad vattenföring i området omvandlas till en yta med dikesanvisning med svämplan.

Sjön kommer därmed att förlora samtliga naturvärden. Även omgivande våtmarker kommer att påverkas negativt av de sjunkande vattennivåerna med art- och biotopförlust som följd.

Även skogsområdet väster om Ala Lombolo kommer att förändra sin karaktär som en följd av ändrat vattenflöde. Då planområdet på lång sikt kommer behöva stängslas in kommer strandskyddsområden att tas i anspråk.

Markmiljö

Inom eller i närhet till planområdet finns ett antal platser där verksamhet som kan ha orsakat föroreningar har bedrivits och/eller bedrivs. I ett planförslag kan detta betyda att ytterligare markundersökningar behöver göras i området. Sedimenten i Yli Lombolo innehåller förhöjda halter av flertalet metaller, framförallt kvicksilver. Sjön kommer att genomgå en omvandling där sedimenten övertäcks innan torrläggning för att minska risk för olägenheter nedströms samt förhindra damning och lukt samt eventuell spridning av förorenade sediment när torrläggning/omledning av vattnet sker. Planalternativet innebär att brytning kan fortsätta och att markdeformationer prognosticeras att breda ut sig åt detta håll.

Vattenmiljö

Flertalet ytvattenförekomster finns inom eller i anslutning till planområdet, i form av sjöar eller vattendrag. Sjön Yli Lombolo som omfattas av MKN är lokaliserad inom planområdet.

Markdeformationerna i området till följd av gruvbrytning medför förändrade

avrinningsområden, avsänkta grundvattennivåer och läckage av ytvatten vilket förändrar vattenbalanserna i vattensystemen. Planalternativet innebär fortsatt gruvbrytning och ökade markdeformationer i området. Yli Lombolo kommer att genomgå en omvandling som innebär torrläggning, täckning samt att en dikesanvisning med svämplan anläggs.

Luossajoki kommer att ledas förbi vilket säkerställer vattenflödet nedströms samt minskar risken för spridning av förorenade sediment.

(5)

Luft och klimat

Gruvverksamheten bidrar till luftutsläpp i både gas- och partikelform. Inom aktuellt område planeras enbart för gruvverksamhet under jord vars markdeformationer kommer fortsätta breda ut sig åt planområdet, och planen medger ingen exploatering eller verksamhet ovan mark. Det som kan förekomma inom området och bidra till luftutsläpp är en mindre mängd interna transporter, samt dålig lukt som kan uppstå vid torrläggning av Yli Lombolo. En högre produktionstakt kommer dock innebära ökade totala utsläpp jämfört med befintlig verksamhet och nollalternativ. Utsläppen förväntas inte medföra någon betydande negativ effekt på människors hälsa eller miljön, eller att miljökvalitetsnormer överskrids. En ökad produktion i Kiruna kan dock anses ha en positiv effekt på de totala utsläppen ur ett globalt perspektiv.

Buller och vibrationer

Buller och vibrationer från gruvverksamheten och lokal trafik och genomfartstrafik påverkar kringliggande miljöer i Kiruna. Inom planområdet finns rekreationsområden och känsliga natur- och vattenmiljöer som kan påverkas av bullerstörningar. Enligt bullerutredningen beräknas den utökade gruvverksamheten inte ha någon betydande effekt på

bullerspridningen. Vibrationsnivåerna förväntas inte öka jämfört med idag.

Risk och säkerhet

Markdeformationerna från gruvverksamheten påverkar grundvattennivån kring planområdet och även sjön Yli Lombolos vattennivå. I ett planförslag kommer sannolikt dessa

deformationer samt sprickbildning bli mer omfattande på grund av fortsatt/ökad gruvverksamhet. Åtgärder i form av inhägnad medför att planförslaget inte bedöms ge några negativa konsekvenser. Som följd av klimatförändringarna kan en ökad avrinning uppstå. Effekterna av eventuella klimatförändringar bedöms i stort få obetydliga effekter ur risk- och säkerhetssynpunkt.

Stads- och landskapsbild

Planområdet ligger i den s.k. förfjällsregionen som karakteriseras av vidsträckta, högt liggande platåer samt berg och lågfjäll. På kort sikt innebär planförslaget förändringar i landskapsbilden framför allt att ske på grund av minskad vattenföring, att sjön Yli Lombolo omvandlas till en yta med dikesanvisning med svämplan och vattenspegeln försvinner.

Vegetationen i resten av området kommer att övergå till allt mer torra naturtyper.

Rekreation och friluftsliv

Strandområdet och intilliggande naturområde används för friluftsliv och rekreation. Även det södra planområdet utgörs av naturmark, barrskog och fjällbjörkskog, som är tillgänglig via en mindre väg som leder runt Ala Lombolo. Öster om planområdet, sydost om Yli Lombolo, finns bland annat Lombia idrottsplats, Kiruna brukshundsklubb och Kiruna

ridklubb. Planområdets rekreationsmöjligheter kommer på kort sikt att förändras genom att Yli Lombolo torrläggs och omvandlas till en yta med dikesanvisning och svämplan. På lång sikt blir området otillgängligt för allmänheten eftersom skalskydd i form av staket kommer att sätts upp. Därmed försvinner rekreationsmöjligheterna samt möjligheten för

idrottsföreningarna att använda planområdet för ridning och annan träning i stora delar av området, vilket kan förväntas påverka inte minst barn och unga. Möjligheten att använda motionsspåren runt Ala Lombolo kommer att kvarstå.

Befolkning och människors hälsa

Planområdet är bostadsnära för dem som bor i den sydvästra delen av Kiruna tätort.

Området är lättillgängligt och kan nås via gång- och cykelväg under Lombololeden samt via bilväg. Att vistas i naturen samt att ägna sig åt fysisk aktivitet, även i lättare form som

(6)

promenader, påverkar människors hälsa positivt. Planområdet används idag för rekreation och friluftsliv och har därmed positiv inverkan på människors hälsa. Möjligheten att vistas i naturen och ägna sig åt rekreation och friluftsliv är viktiga kulturella ekosystemtjänster.

Planens genomförande kommer att innebära att de hälsofrämjande effekter som området kan generera i form av tätortsnära rekreationsområde på lång sikt upphör i stora delar av området i samband med att området stängslas in. Möjligheten att använda motionsspåren runt Ala Lombolo kommer att kvarstå.

(7)

Innehållsförteckning

1 Inledning... 8

1.1 Bakgrund ... 8

1.2 Nuläge ... 9

1.3 Plan- och miljöbedömningsprocessen ... 11

1.3.1 Beslut i frågan om miljöpåverkan ... 11

2 Metodik ... 12

2.1 Avgränsningar ... 12

2.1.1 Tematisk avgränsning ... 12

2.1.2 Tidsmässig avgränsning ... 12

2.1.3 Geografisk avgränsning ... 12

2.2 Bedömningsgrunder ... 12

3 Studerade alternativ ... 14

3.1 Nollalternativ ... 14

3.2 Planförslag ... 14

3.3 Omvandlingsplan Yli-Lombolo ... 15

4 Lagskydd ... 17

5 Miljökonsekvenser ... 19

5.1 Riksintressen ... 19

5.1.1 Förutsättningar ... 19

5.1.2 Konsekvenser ... 21

5.1.3 Åtgärdsförslag ... 21

5.2 Naturmiljö ... 21

5.3 Markmiljö ... 24

5.4 Vattenmiljö ... 27

5.5 Luft och klimat ... 32

5.6 Buller och vibrationer ... 36

(8)

5.7 Risk och säkerhet... 41

5.8 Stads- och landskapsbild ... 43

5.9 Rekreation och friluftsliv ... 44

5.10 Befolkning och människors hälsa ... 46

5.11 Kumulativa effekter ... 47

6 Planförslagets påverkan på miljö- och hållbarhetsmål ... 49

6.1 Globala mål ... 49

6.2 Nationella och lokala mål ... 50

6.3 Regionala mål ... 51

7 Samlad bedömning ... 51

8 Referenser ... 54

(9)

1 Inledning

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utarbetats av AFRY i dialog med Kiruna kommun. Rapporten utgör en MKB enligt plan- och bygglagen (PBL) och de kompletterande bestämmelserna i Miljöbalken (MB) samt Förordning (2017:966) om miljöbedömning.

MKB:n syftar till att utgöra underlag för miljöbedömning av en ny detaljplan.

1.1 Bakgrund

I Kiruna finns världens största järnmalmsgruva under jord. Malmen bryts med en metod som kallas skivrasbrytning vilket innebär att malmen utvinns utan att några bergpelare eller obrutna partier lämnas kvar. Det innebär att gråberg faller in uppifrån och från sidan och fyller de tomrum som uppstår. När berg faller in bildas så småningom sprickor och i förlängningen kratrar i markskiktet (markdeformationer). Eftersom malmkroppen som malmen bryts från lutar in mot staden innebär det att ju djupare brytningen sker desto närmare stadens centrum kommer gruvan (Geosigma, 2018).

För att LKAB:s miljötillstånd ska gälla krävs det att områden där påverkan från gruvbrytningen överskrider miljövillkorets gränser omfattas av en detaljplan. Kiruna kommun har därmed tagit fram ett förslag till detaljplan för Ön 1:1, (Yli Lombolo) Bolaget m.fl. i syfte att bereda mark för gruvindustri så fortsatt gruvbrytning kan genomföras (Kiruna kommun, 2020), se Figur 1-1.

Figur 1-1 Kartan visar detaljplanens ungefärliga lokalisering i kommunen, markerat i rött (VattenInformationsSystem Sverige, 2020).

Det aktuella planområdet skärs igenom av LKAB:s uppskattade deformationslinje år 2028 (Kiruna kommun, 2018). LKAB innehar ett grundtillstånd för gruvverksamhet inom området, vilket beviljades år 1976. Parallellt med aktuell planprocess pågår en ny

(10)

tillståndsprocess enligt miljöbalken för gruvverksamheten. Inom ramen för ansökan om nytt miljötillstånd har flertalet utredningar och undersökningar utförts inom området.

1.2 Nuläge

De fastigheter som berörs av planområdet är Ön 1:1, Bolaget 11:1, Bolaget 11:2, Bolaget 11:6 samt Bolaget 11:8 väster om stadsdelen Lombolo, Kiruna kommun. Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) äger samtliga fastigheter förutom del av Bolaget 11.2.

Den norra delen av planområdet utgör ca 6,4 hektar (ungefär 64 000 kvadratmeter).

Den södra delen av planområdet utgör ca 10.7 hektar (ungefär 100 700 kvadratmeter).

Planområdets sammanlagda yta är drygt 17 hektar, se Figur 1-2.

Området är inte detaljplanelagt sedan tidigare, förutom den del som omfattas av detaljplan R130 (kvarteret Harren) och detaljplan R186 i planområdets norra del.

Planområdet angränsar till ett flertal gällande detaljplaner. På norra sidan, samt i en del av området mellan det norra och södra planområdet ligger detaljplan för gruvstadspark 2, etapp 4. På västra sidan ligger detaljplan för gruvstadspark 2, etapp 1 och på östra sidan ligger detaljplan för ”Bolaget, idrottsplatsen Lombia” med kommunens beteckning R201 samt detaljplan för ”Bolaget kvarter Värmen” med kommunens beteckning S70.

Detaljplanerna för gruvstadsparkerna fyller samma syfte som aktuell plan, att möjliggöra för fortsatt gruvdrift. Detaljplan R201 hyser i dagsläget en idrottsplats, verksamhet för ridning, en brukshundsklubb samt en veterinärklinik. Detaljplan S70 innehåller ett värmekraftverk

.

(11)

Figur 1-2 Översiktskarta, planområdet markeras med rött. (Kiruna kommun, 2021)

Planområdet utgör idag ytor för naturmark och rekreationsområde, och är uppdelat i en nordlig samt en sydlig del. Den norra delen av planområdet omfattar sjön Yli Lombolo i sin helhet med tillhörande avrinningsbäck och den södra delen omfattar ett naturområde väster om Ala Lombolo. Planområdet innehåller endast en byggnad i form av en lada som tillhör stallverksamheten som arrenderar marken av LKAB (Kiruna kommun, 2020).

Planområdet är beläget strax söder om Lombololeden/väg E 10 och Kiruna tätort och är bostadsnära för dem som bor i den sydvästra delen av Kiruna tätort. I denna del av Kiruna finns idag även en kulturskola. Avståndet från skolan och de närmaste belägna bostäderna till norra delen av Yli Lombolo uppskattas till strax under 300 meter. Skolbyggnaden planeras att rivas inom 10 år och verksamheten flyttas till nya lokaler. Från centrala Kiruna är avståndet mindre än två kilometer.

I syd och sydväst angränsar planområdet (Yli Lombolo) till myrmarker, i norr till gamla väg E10. I öst är Lombia idrottsplats och Kiruna ridklubb belägna. I väst låg tidigare Kirunas räddningstjänst och området planeras att avvecklas och återställas till naturmark under 2021.

Området är lättillgängligt och kan nås via gång- och cykelväg under Lombololeden samt via bilväg. Tillgängligheten till området får anses vara god även för barn och ungdomar.

(12)

1.3 Plan- och miljöbedömningsprocessen

Kommunstyrelsen beslutade 2020-08-31 § 223 att ge planenheten i uppgift att påbörja detaljplanearbetet för området.

I syfte att ta reda på om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP), och därmed omfattas av kravet på en strategisk miljöbedömning, har Kiruna kommun genomfört en undersökning enligt 6 kap. 6 – 7 §§ miljöbalken.

Ett kombinerat undersöknings- och avgränsningssamråd genomfördes under oktober 2020 med Länsstyrelsen i Norrbotten.

Plan- och miljöbedömningsprocessen görs i enlighet med beskrivningen i Figur 1-3.

Figur 1-3 Schema för plan- och miljöbedömningsprocessen. Planprocessen för detaljplanen befinner sig nu under planskede, vilket kan utläsas med röd pil.

Under perioden för miljökonsekvensbeskrivningens framtagande befinner sig planprocessen för detta program under planskede, vilket är skedet inför samråd. Detaljplanen planeras att vara på samrådsutställning under juni 2021. Därefter sker granskning under hösten 2021 och antagande under första kvartalet 2022 Planen kommer preliminärt få laga kraft tre veckor efter antagande.

1.3.1 Beslut i frågan om miljöpåverkan

Kommunen ska efter undersökningen avgöra om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Avgörandet sker genom ett särskilt beslut, i enlighet med 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Baserat på undersökningen om BMP och samråd med länsstyrelsen gjordes bedömningen att detaljplanen medför en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 3 §

miljöbalken. En strategisk miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har därför upprättats.

Planuppdrag Samråd Granskning Antagande Laga kraft

Planskede Förslaget bearbetas

Förslaget bearbetas

Tid för överklagan

Beslut KS Tid för

synpunkter

(13)

2 Metodik

2.1 Avgränsningar

2.1.1 Tematisk avgränsning

En miljökonsekvensbeskrivning ska belysa sådant som är av vikt för det aktuella projektet, det vill säga de väsentliga miljökonsekvenserna som kan inverka på människors hälsa, miljö och hushållning av resurser.

Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas tematiskt till att behandla de miljöaspekter som vid undersökningen om betydande miljöpåverkan (BMP) identifierats innebära risk för att miljöpåverkan kan bli betydande, samt de aspekter som länsstyrelsen under

avgränsningssamrådet angav bör belysas särskilt. Planförslagets påverkan på

miljökvalitetsnormer för luft, buller och vatten beskrivs under respektive miljöaspekt.

Utifrån undersökningen och Länsstyrelsens synpunkter har det bedömts att miljökonsekvensbeskrivningen bör omfatta följande miljöaspekter:

• Nationella miljömålen

• Riksintresset kulturmiljö

• Stadsbilden

• Sociala aspekter

• Klimat

• Dag- och grundvatten

• Naturmiljön

• Förorenad mark

• Risk- och säkerhet

• Störningar

• Stråk och rekreation

• Luft

• Miljökvalitetsnormer (MKN)

2.1.2 Tidsmässig avgränsning

Tidsmässig avgränsning innebär att miljökonsekvensbeskrivningens tidshorisont begränsas med hänsyn till när relevanta miljökonsekvenser kan förväntas inträffa. I MKB:n ska nollalternativet och planalternativet jämföras mot samma tidshorisont, vilken följer planens genomförandetid som är 15 år.

2.1.3 Geografisk avgränsning

Utbredningsområdet består av planområdet, vilket är ytan som detaljplanen anger.

Påverkansområdet eller influensområdet antas vara den geografiska yta i planens

närområde som direkt och indirekt kan påverkas av planens genomförande. Radien på ytan som antas påverkas är 500 m från planområdet åt alla håll.

2.2 Bedömningsgrunder

De bedömningar av miljöpåverkan som redovisas i detta dokument baseras på resultatet från standardiserade inventeringar, beräkningar och utredningar som har genomförts inom projektet. Konsekvensbedömningen sker i tre steg: påverkan, effekt och konsekvens.

Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som projektets genomförande medför. Effekt beskriver den förändring i miljön som påverkan medför för omgivningen. Bedömningarna omfattar tillfälliga och bestående effekter som uppstår på

(14)

kort och lång sikt, samt indirekta (sekundära) och kumulativa (samverkande) effekter.

Konsekvens är en värdering av vad miljöeffekterna medför för de intressen som berörs.

Både positiva och negativa konsekvenser för planen beskrivs och jämförs med planens nollalternativ.

Intressets antagna värde och den effekt som antas ske på värdet vägs ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas, se Tabell 2-1.

Konsekvensbedömning av respektive aspekt är indelade i följande kategorier:

• Stora negativa konsekvenser

• Måttliga negativa konsekvenser

• Små negativa konsekvenser

• Ingen eller positiv konsekvens

Tabell 2-1 Matris som illustrerar bedömningsmetodiken i MKB:n.

Intressets värde Miljöeffekt, ingreppets/störningens omfattning Stor negativ

förändring Måttlig negativ

förändring Liten negativ

förändring Ingen eller positiv förändring Högt värde Stor negativ

konsekvens Stor negativ

konsekvens Måttlig negativ

konsekvens Ingen eller positiv konsekvens Måttligt värde Stor negativ

konsekvens Måttlig negativ

konsekvens Ingen eller positiv konsekvens Lågt värde Måttlig negativ

konsekvens Liten negativ

konsekvens Ingen eller positiv konsekvens

I bedömning av intressets värde har hänsyn tagits till tillämplig lagstiftning vilket redogörs för i avsnitt 4. I bedömningen har även hänsyn tagits till system som inte har en juridisk status men som fungerar som stöd för att göra prioriteringar inom naturvård, så som rödlistning av arter och naturvårdsarter.

Matrisen avser att skapa en flexibilitet kring hur värden och olika skyddsformer värderas.

Påverkan på ett intresse eller annan skyddsform ska inte per automatik få stora negativa konsekvenser utan beaktas utifrån dess adekvata värde.

Konsekvensbedömningen baseras på ett läge efter att skyddsåtgärder är inarbetade.

Skyddsåtgärderna har anpassats efter de risker för påverkan som detaljplanen medför.

Riksintressen och områdesskydd bedöms inte utifrån matrisen då dessa bedömningar styrs av miljöbalken.

(15)

3 Studerade alternativ

Nedan beskrivs de två olika alternativ som jämförs i denna MKB samt omvandlingsplanen som satts upp för Yli Lombolo.

3.1 Nollalternativ

Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar planförslaget samt ett nollalternativ.

Nollalternativet beskriver miljöns sannolika utveckling inom planområdet om planförslaget inte genomförs. Nollalternativet används i MKB:n som ett referensalternativ för att bedöma planens miljöeffekter och konsekvenser.

Aktuellt planområde ligger till stor del innanför påverkansområdet för KUJ (Kiirunavaara Under Jord huvudnivå 1365 m). Gruvverksamheten får enligt miljövillkoret påverka markytan utanför industriområdet med maximalt 2 ‰ i vertikal led eller 3 ‰ i horisontell led. Så länge påverkan är mindre bedöms inga skadliga konsekvenser av

markdeformationer orsakade av gruvbrytningen uppstå på exempelvis infrastruktur och bostäder. Vid större påverkan måste området vara planlagt som gruvindustriområde enligt LKAB:s miljövillkor.

Nollalternativet innebär att området inte detaljplaneläggs för gruvindustri. Eftersom miljövillkoret inte får överskridas om området inte är detaljplanelagt för gruvindustri innebär nollalternativet att brytningen på vissa områden/nivåer måste upphöra helt och på andra minskas i sådan omfattning att påverkan på marken inte överstiger 2 ‰ i vertikal led eller 3 ‰ i horisontell led.

Markdeformationer kommer att pågå en tid efter att brytningen upphört. Beräkningar och modelleringar görs för att kunna avgöra när brytning måste upphöra för att inte påverka ett visst område. Idag går miljövillkorslinjen omkring 430 meter väster om Yli Lombolo.

Eftersom skadliga markdeformationer eller deformationer som innebär någon form av risk för den som vistas i området inte kommer att uppstå i nollalternativet kommer området inte att behöva stängslas in och kommer därmed fortsätta vara tillgängligt för allmänheten.

Vattenföringen i området kring Lombolosjöarna är redan idag påverkad eftersom sprickbildning i berget påverkar grundvattennivåerna. Därför pumpas idag vatten till Yli Lombolo för att upprätthålla sjöns vattennivå. Då grundvattennivåerna succesivt fortsätter att sjunka är det inte praktiskt möjligt att fortsätta med pumpningen dit. I LKAB:s tillstånd finns ett villkor att bolaget ska säkerställa vattenflöde till sjön Ala Lombolo och vattendraget Luossajoki som båda ligger nedströms sjön Yli Lombolo, därför prioriteras kontinuerligt vattenflöde till Luossajokki och Ala Lombolo.

En omvandlingsplan för Yli Lombolo finns framtagen och kommer att genomföras i såväl nollalternativ som planförslag. Omvandlingsplanen innebär att Yli Lombolo torrläggs och omvandlas till en yta med bäckanvisning och svämplan som tillfälligt kan hålla vatten. Detta beskrivs mer utförligt i avsnitt 3.3. Omvandlingsplanen beräknas genomföras under 2022.

På mycket lång sikt, efter att brytningen upphört helt och hållet i området, kommer grundvattennivåerna att stiga och området vid det som nu är Yli Lombolo kommer återigen att bli en sjö. Den exakta utbredningen av denna kan dock inte förutsägas.

3.2 Planförslag

LKAB:s gruvbrytning i Kiirunavaara underjordsgruva, huvudtransportnivå 1365, påverkar markområden inom centrala Kiruna. Gruvdriften ger upphov till markdeformationer som

(16)

LKAB följer genom att mäta rörelserna i marken. Gällande miljövillkor innebär att markrörelserna inte får överstiga vissa gränsvärden fastställda av miljödomstolen. Då så sker måste området utgöra gruvindustriområde enligt detaljplan.

För att konsekvenserna av LKAB:s verksamhet ska ha rätt att utbreda sig på marknivå i aktuellt område krävs att området är detaljplanerat för gruvindustri.

Området kommer på kort sikt vara oförändrat och kunna användas på samma sätt som idag. Ingen aktiv verksamhet ska dock förekomma ovan jord inom planområdet och ingen bebyggelse får uppföras.

Risken för skred och ras i området kommer att bevakas. När risken är så pass omfattande att det finns risk för området inte längre är säkert att beträda kommer området att stängslas in och bli förbjudet att beträda. Tidpunkten för detta beräknas till år 2035.

Vattenföringen i området kring Lombolosjöarna är redan idag påverkad eftersom sprickbildning i berget påverkar grundvattennivåerna. Därför pumpas idag vatten till Yli Lombolo för att upprätthålla sjöns vattennivå. Då grundvattennivåerna succesivt fortsätter att sjunka är det inte praktiskt möjligt att fortsätta med pumpningen dit. I LKAB:s tillstånd finns ett villkor att bolaget ska säkerställa vattenflöde till sjön Ala Lombolo och vattendraget Luossajoki som båda ligger nedströms sjön Yli Lombolo, därför prioriteras kontinuerligt vattenflöde till Luossajoki och Ala Lombolo.

En omvandlingsplan för Yli Lombolo finns framtagen och kommer att genomföras i såväl nollalternativ som planförslag. Omvandlingsplanen innebär att Yli Lombolo torrläggs och omvandlas till en yta med bäckanvisning och svämplan, vilket beskrivs mer utförligt i avsnitt 3.3. Omvandlingsplanen beräknas genomföras under 2022.

På mycket lång sikt, efter att brytningen upphört helt och hållet i området, kommer grundvattennivåerna att stiga och Yli Lombolo kommer återigen att bli en sjö.

Planförslagets genomförandetid är 15 år från det att planen vunnit laga kraft.

3.3 Omvandlingsplan Yli-Lombolo

I detta avsnitt beskrivs den planerade omvandlingen av Yli Lombolo vilken planeras utföras oavsett om planförslaget antas eller ej. Målet med åtgärden är att bevara så många naturvärden som möjligt på platsen samt att framförallt förhindra sjunkande vattennivåer i Ala Lombolo och Luossajokis bäcksystem nedströms. Åtgärderna kopplat till torrläggning av Yli Lombolo avses utföras under 2022 och görs inom befintligt miljötillstånd för LKAB.

Omvandlingen av Yli Lombolo innebär att det pumpade vattnet från Luossajärvi som nu släpps vid Yli Lombolos inlopp, istället leds via en ledning genom sjön (se Figur 3-2) och släpps ut i ett dike strax uppströms Ala-Lombolo. På så vis säkerställs ett stabilare flöde genom Ala Lombolo som förhindras torka ut och vattentillförseln i Luossajokis bäcksystem säkras nedströms och förhindrar olägenheter för verksamheter som är beroende av vattenflödet, bland annat reningsverket.

(17)

Figur 3-1 Ungefärligt läge för planerad pumpledning förbi Yli Lombolo (röd linje) (Golder, 2020).

Sjöbotten i Yli Lombolo kommer att täckas med bergkross för att motverka damning och dålig lukt som kan uppstå när sedimenten torrläggs, men även för att öka bärigheten av bottnen. Därefter täcks bergkrosset av finkornigt material för att ytterligare minska risk för damning och lukt samt att möjliggöra växtetablering. Marken kommer sedan att sås med liknande markvegetation för att efterlikna omgivande växtlighet.

Dikesanvisning kommer att anläggas i ytan för den nuvarande sjön för att avhjälpa höga flöden under året och kommer passera genom en tätad översvämningsyta.

Översvämningsytan kommer vid höga flöden att fungera som en tillfällig, konstgjord våtmark som möjliggör rastplats för flyttfåglar vår och höst.

När gruvverksamheten avvecklats och grundvattennivåerna återställts kommer återskapandet av sjön ske naturligt (Golder, 2020).

Under själva genomförandet av omvandlingen kommer området av förklarliga skäl vara otillgängligt på grund av anläggningsarbetet. När Yli Lombolo omvandlats till naturmark kan människor vistas i området som vanligt.

(18)

4 Lagskydd

Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) anger att behovet av en miljöbedömning ska utredas i varje enskilt fall för detaljplaner. Detaljplaner ska inte automatiskt antas medföra betydande miljöpåverkan.

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken tas fram för denna detaljplan då planen av kommunen samt Länsstyrelsen anses medföra en betydande miljöpåverkan.

Miljöbalken

Miljöbalkens 3 kap. anger hushållningsbestämmelser för mark- och vattenområden. Den reglerar bland annat ekologiskt särskilt känsliga områden, 3 kap. 3 § miljöbalken, vilket innefattar att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt så långt det är möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Planens konsekvenser i relation till ekologiskt särskilt känsligt områden analyseras vidare under

”Naturmiljö” samt ”Vattenmiljö”.

Planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö, värdefulla ämnen och material samt område för särskilt behov av hindersfrihet och influensområde för buller. Planförslagets koppling till dessa riksintressen beskrivs under ”Riksintressen”.

Miljöbalkens 4 kap. anger särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Aktuellt planområde omfattas inte av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten.

Miljöbalkens 5 kap. anger miljökvalitetsnormer för luft, buller samt yt- och grundvatten.

Dessa normer finns för att varaktigt skydda, alternativt avhjälpa skador på eller olägenheter för, människors hälsa eller miljön. Dessa behandlas under ”Vattenmiljö”, ”Luft och klimat”

samt ”Buller och vibrationer”.

Miljöbalkens 7 kap. anger bestämmelser för områdesskydd. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde), enligt 7 kap. 14 § miljöbalken.

Enligt 7 kap. 13 § gäller att strandskyddet syftar till att långsiktigt

1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

I 7 kap. 15 § miljöbalken anges att inom strandskyddat område får inte:

1. nya byggnader uppföras,

2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt,

3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller

4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15 §, om det finns särskilda skäl och om åtgärden inte strider mot strandskyddets syften. Planförslagets koppling till strandskyddet redogörs för i avsnitt ”Naturmiljö” och ”Vattenmiljö”.

(19)

Plan- och bygglagen

Plan och bygglagen kap. 4 samt miljöbalken kap 6 reglerar förutsättningar och utformning av miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning av planer. Miljöbedömningens syfte är att miljöaspekter ska integreras i planen så att en hållbar utveckling främjas.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska belysa aspekter som är viktiga för det aktuella projektet, det vill säga de väsentliga miljökonsekvenserna som kan inverka på människors hälsa, miljö och hushållning av resurser.

Plan och bygglagen (PBL) 2 kap. 10 § anger att planer ska följa de miljökvalitetsnormer (MKN) som meddelats med stöd av miljöbalken 5 kap. eller tillhörande föreskrifter.

Artskyddsförordningen

Artskyddsförordningen (2007:845) har bestämmelser för att skydda hotade djur- och växtarter. I och med Artskyddsförordningen implementeras EU:s fågel- samt art- och habitatdirektiv i svensk lagstiftning. Arter som finns med i artskyddsförordningen skyddas enligt 4 § (starkare skydd, om de står på bilaga 1 och är märkta N eller B om fågel) eller 6

§. Förordningen avser arter som skyddas enligt de båda direktiven samt samtliga fridlysta arter i Sverige, t.ex. fladdermöss, grod- och kräldjur samt orkidéer. Planens koppling till skyddade arter behandlas under ”Naturmiljö”.

Styrande dokument

• Översiktsplan för Kiruna kommun inkl. MKB (2018). Planen sätter upp riktlinjer för kommunens utveckling och innehåller mål för Kiruna kommun, sektorövergripande planeringsunderlag och planeringsöverväganden (del 1), beskrivning och rekommendationer för mark- och vattenanvändning (del 2) samt plankarta. I översiktsplanen är planområdet är utlagt som bosättning (Kiruna kommun, 2018).

• Fördjupad översiktsplan över Kiruna C (2014) är vägledande för planering av mark- och vattenanvändningen i Kiruna stad. I den fördjupade översiktsplanen anges hela det område som påverkas av gruvbrytningen (som sker 1365 meter under marknivån) som Deformationsområde Kiirunavaara 1365 m. Planområdet ligger till stor del innanför detta område (Kiruna kommun, 2014).

• Miljöplan för Kiruna kommun (2008). Miljöplanen redovisar miljöläget med avseende på mark, vatten, luft, buller och hälsa (Kiruna kommun, 2008).

• Lokala miljömål för Kiruna kommun (2018). De lokala miljömålen utgår från de nationella och regionala. Fokus ligger på vad kommunen som koncern själv kan göra, påverka och underlätta för allmänhet och företag att arbeta mot målen. För God bebyggd miljö är det långsiktiga målet att bebyggelsen ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö utformad på miljöanpassat sätt och med god hushållning med mark och vatten. På kort sikt ska natur bevaras, miljövänliga och hälsosamma material ska väljas vid nybyggnation, hälsosam livsstil ska främjas och störningar från industri och trafik ska undvikas (Kiruna kommun, 2018).

(20)

5 Miljökonsekvenser

5.1 Riksintressen

5.1.1 Förutsättningar

Inom eller i anslutning till planområdet finns riksintresse för kulturmiljövården, värdefulla ämnen och material, kommunikationer samt totalförsvaret (Boverket, 2020).

Översiktskartor över berörda riksintressen presenteras i Figur 5-1 och Figur 5-2.

Riksintresse kulturmiljövård

Hela Kiruna centrum inklusive planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården för sin stadsmiljö och sitt industrilandskap, enligt miljöbalken 3 kap. 6§.

Uttryck för riksintresset är stadens silhuett och gruvberget med sin karakteristiska profil, samt utblickar mot det omgivande landskapet. Industriella anläggningar som visar grunden för samhällets existens, järnvägsmiljön den terränganpassade stadsplanen och dess gatunät, tomtstrukturer och öppna platser. Karaktärsområden med bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet och tidspräglade ideal och uttryck samt kännetecknande byggnader från samhällets uppbyggnadsskede.

Riksintresse värdefulla ämnen och material

Planområdet och hela Kiruna stad omfattas också av riksintresse för värdefulla ämnen och material enlig miljöbalken 3 kap 7 §.

Villkoret för markdeformationer har bestämts utifrån när t.ex. ledningar och rör i marken kan komma att påverkas av markdeformationerna och därmed göra marken olämplig för bebyggelse.

Riksintresse kommunikationer

Planområdet berörs av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap 8 §, vilket omfattar särskilt behov av hindersfrihet för influensområdet kring Kiruna flygplats.

Riksintresse totalförsvaret

Den södra delen av planområdet berörs av riksintresse för totalförsvaret enligt miljöbalken 3 kap 9§ vilket omfattar lågflygningsområde samt påverkansområde för buller och annan risk.

(21)

Figur 5-1 Översiktskarta över riksintressen. Riksintresse för kulturmiljön (rödrastrerat), riksintresse för värdefulla ämnen och mineral (orange fält), riksintresse för försvaret (rosa), riksintresse för kommunikationer (grönrutigt fält och blå linjer (flygplatsen samt dess

influensområde) samt orange linjer (väg och järnväg)) samt riksintresse för rennäringen (orange rastrering). Riksintresse för rennäringen berör ej det aktuella planområdet. Planområdets ungefärliga läge markeras med svart oval (Boverket, 2020).

Figur 5-2 Utsnitt över planområdet. Riksintresse för försvaret (rosa) och för kommunikationer (blå linje) berör delar av planområdet. Riksintressen för kulturmiljövård samt värdefulla ämnen och mineral berör hela planområdet men redovisas inte i kartan. Planområdets ungefärliga läge markeras av svart oval (Boverket, 2020).

(22)

5.1.2 Konsekvenser

5.1.2.1 Konsekvenser av nollalternativet

Nollalternativet innebär att detaljplanen inte genomförs. Gruvdriften måste därmed upphöra helt alternativt minskas i sådan omfattning att påverkan på marken inte överstiger 2 ‰ i vertikal led eller 3 ‰ i horisontell led.

Uttrycket i planområdet kommer inte att förändras vilket innebär att förutsättningarna för riksintresset för kulturmiljövården inte förändras. Det kommer inte heller att påverka omgivande stadsmiljö eller intrycket av det storskaliga industrilandskapet.

Nollalternativet innebär att riksintresset värdefulla ämnen och material inte tillgodoses.

Riksintresse för kommunikationer och särskilt behov av hindersfrihet påverkas inte av nollalternativet. Detsamma gäller riksintresse för försvaret.

5.1.2.2 Konsekvenser av planförslaget

Riksintresse för kulturmiljövård omfattar även industrilandskapet. Redan idag påverkas planområdet visuellt av närheten till gruvindustrin. Vid planens genomförande kommer området alltmer att präglas av industrin också på plats genom att sjön Yli Lombolo på sikt aktivt omvandlas till en yta med dikesanvisning med svämplan.

Riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler stärks genom att gruvdriften fortskrider.

Då detaljplanens syfte är att planlägga området som industrimark så att gruvbrytningen kan fortsätta bedöms planen ha en positiv inverkan på riksintresset.

Riksintresse för kommunikationer och särskilt behov av hindersfrihet påverkas inte då höga byggnader inte kommer att byggas i området.

Riksintresse för försvaret bedöms inte beröras. Antalet personer som vistas inom området blir fortsatt litet eller minskar än mer.

5.1.3 Åtgärdsförslag

Eftersom inget riksintresse bedöms påverkas negativt vid ett genomförande av planförslaget finns inget behov av att vidta skadeförebyggande åtgärder.

5.2 Naturmiljö

Skydd av naturmiljö innebär bevarande av biologisk mångfald, som i stor skala är livsviktigt för jordens ekosystem och alla levande organismer.

Lagstiftning för skydd av naturmiljö

Inom ramen för hushållningsbestämmelserna 3 kap. 3§ och 6 § och Biotopskydd 7 kap. 11§

Miljöbalken (MB) samt artskyddsförordningen (2007:845) skyddas viktiga naturvärden.

Miljöbalkens 3 kap. 3§ anger att mark och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har utvecklat ett system för rödlistning av arter, som Sverige följer för att utvärdera och bedöma olika arters tillstånd i naturen. Rödlistan har ingen juridisk status men fungerar som ett stöd för att göra prioriteringar inom naturvård. ArtDatabanken tar fram den svenska rödlistan och Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten fastställer den (Artdatabanken SLU, 2019).

(23)

Naturvårdsarter innefattas av rödlistade arter, fridlysta arter och arter listade i EU:s art- och habitatdirektiv, signalarter (indikerar artrikedom), ansvarsarter (som har en stor andel av sin population i Sverige), samt nyckelarter (arter som bär upp artsamhällen). Alla dessa är extra skyddsvärda genom att själva vara av särskild vikt eller genom att dess områden eller naturtyper är särskilt viktiga ur ett naturvårdsperspektiv (Artdatabanken SLU, 2019).

Riksintressen omfattas av 3 kap. miljöbalken som beskriver de grundläggande

hushållningsbestämmelserna. Ett område som har utpekats som riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Hänsyn ska tas till riksintresset oavsett om en planerad verksamhet sker innanför eller utanför riksintresseområdets gränser.

Planområdet

Planområdet är i dagsläget naturmiljö. Det finns ett flertal rapporter i Artportalen (år 2000- 2020) om rödlistade och skyddade arter inom planområdet.

Två inventeringar har genomförts i området på uppdrag av LKAB: Inventering och bedömning av miljövärde (Enetjärn, 2017) som bland annat berör den allra västligaste delen av Yli Lombolo, samt Naturvärdesinventering och insamling av mätbara

naturvärdsattribut (Ecogain, 2020) som bland annat omfattar Yli Lombolo och trakten väster om Ala Lombolo.

Fågellivet i båda Lombolosjöarna är rikt. Sannolikt beror detta på en kombination av sjöarnas storlek och djup samt högre näringstillgång. Yli Lombolo är artrik avseende fåglar, varav en stor del är rastande eller födosökande under vår och höst. Häckfågelfaunan utgörs av relativt få arter (Golder, 2020)

Vid och i Yli Lombolo har följande fågelarter observerats och noterats i Artportalen under perioden 2000-2020 (NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad): Skedand (NT), Kricka (VU), Bergand (EN), Skrattmås (NT), Fiskmås (NT), Havstrut (VU), Gråtrut (VU), Stenfalk (NT), Svartsnäppa (NT), Kråka (NT), Gråkråka (NT), Backsvala (VU), Hussvala (VU), Stare (VU), Vinterhämpling (VU), Dvärgsparv (VU), Lappsparv (VU), Björktrast (NT) och

Svarthakedopping (VU) (Artdatabanken SLU, 2019).

Förutom fåglar har även Skogshare (NT) samt lav-arten Knottrig blåslav (NT) observerats i planområdet.

Yli Lombolo ligger i planområdets norra del och kantas av ett bälte med videbuskar och kärrvegetation på mjukmatta. Här växer bl.a. flaskstarr, norrlandsstarr, ängsull, madrör och brunrör. Mindre förekomster av blek skedmossa, spjutmossa och guldspärrmossa

noterades, men till största del är starrmaderna artfattiga och dyiga. Drillsnäppa och enkelbeckasin har observerats. Strandskydd gäller vid Yli Lombolo.

Strandskogen kring Yli Lombolo utgörs av unga lövträd (björk, sälg, rönn, gråal) och frisk- fuktig ört- och gräsmark. Längs norra stranden finns förvildade trädgårdsväxter. I nordöstra delen finns ett starrbälte. I vissa delar domineras vegetationen av vide och i bottenskiktet i skogen är på sina håll väl utvecklat med flera mossarter. Död ved förekommer sparsamt.

Diken löper ut i Yli Lombolo från nordväst och sydväst. Sjön har under lång tid tagit emot förorenat vatten från gruvverksamheten som härrör från diffusa läckage från

gruvverksamhetens deponiområden och tidigare även från reningsverket, vilket påverkat dess ekologiska status negativt. Omgivande mark väster och sydväst om sjön är tydligt påverkade av sjöns torrläggning, troligen en effekt av dikning och även generell

grundvattensänkning orsakad av gruvverksamheten. Sjön bedöms ha naturvärdesklass 3, Påtagligt naturvärde (Enetjärn, 2017).

(24)

Bäcken som förbinder Yli Lombolo med Ala Lombolo bedöms ha otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status (VISS, 2021).

Den del av planområdet som finns väster om Ala Lombolo består till stor del av barrskog och fjällbjörkskog med visst naturvärde men även viss annan naturmark. Fjällbjörkskogen är av örttyp på fuktig mark, klenstammig och tämligen tätvuxen. Buskskiktet består av en och viden. I torrare partier finns något grövre och glesare skog på frisk mark av ristyp (lingon, kråkbär, renlavar). Överlag förekommer måttligt med död ved och

fjällbjörksområdet bedöms ha naturvärdesklass 3 (Ecogain, 2020).

Området ligger innanför strandskyddslinjen till Ala Lombolo.

5.2.2 Konsekvenser

Planområdet är till viss del påverkat redan idag av pågående markdeformationer samt ändrad vattenföring. Biotopsammansättningen kommer att förskjutas mot torrare varianter.

Habitat för fåglar vad gäller bland annat födosök, rast och häckning kommer att försvinna.

Nollalternativet innebär, liksom planalternativet att Yli Lombolo genomgår en omvandling som innebär omledning av Luossajoki till Ala Lombolo vilket medför torrläggning av Yli Lombolo. Enligt omvandlingsplanen (Golder, 2020) kommer området istället blir en yta med bäckanvisning och svämplan som kan hålla vatten och skapa en tillfällig våtmark i samband med exempelvis snösmältning.

Skogsområdet väster om Ala Lombolo kommer att förändra sin karaktär som en följd av ändrad vattenföring. Området blir därmed allt torrare vilket kommer att förändra vegetationens sammansättning. Det är sannolikt att fuktiga och blöta biotoper påverkas mer än de som har torrare karaktär. Områden av fuktängskaraktär kommer således sannolikt att övergå först till friskäng och senare till ristyp. Motsvarande

gradientförskjutning kan förväntas ske i alla naturtyper som är känsliga för

grundvattenavsänkning. Det saknas dock underlag om exempelvis hur snabbt förändringar i grundvattennivåer kommer att uppstå för att med säkerhet bedöma vilka konsekvenser kan komma att bli.

Naturvärdena i området bedöms mot bakgrund av kända artförekomster,

naturvärdesklassningen av sjön samt föroreningsgraden i vattenekosystemen vara måttligt höga. Effekten av nollalternativet är stor (negativ) vilket leder till att konsekvenserna av nollalternativet bedöms vara stora och negativa.

I planförslaget kommer Yli Lombolo att torrläggas som en följd av ändrad vattenföring i området. Sjön kommer därmed att förlora samtliga av de nuvarande naturvärden och habitat som är kopplade till vattenmiljön. Även omgivande våtmarker kommer att påverkas negativt av de sjunkande vattennivåerna med art- och biotopförlust som följd. Andra naturtyper med torrare karaktär tillkommer.

Planförslaget innebär precis som nollalternativet att Yli Lombolo genomgår en omvandling.

Planförslaget innebär också att Yli Lombolo kommer att hägnas in på sikt, till följd av fortsatt utbredning av markdeformationer, vilket kan fungera som ett skydd för förekommande arter.

Skogsområdet väster om Ala Lombolo kommer att förändra sin karaktär som en följd av ändrad vattenföring. Området blir därmed allt torrare vilket kommer att förändra

(25)

vegetationens sammansättning. Det är sannolikt att fuktiga och blöta biotoper påverkas mer än de som har torrare karaktär. Områden av fuktängskaraktär kommer således sannolikt att övergå först till friskäng och senare till ristyp. Motsvarande

gradientförskjutning kan förväntas ske i alla naturtyper som är känsliga för

grundvattenavsänkning. Det saknas dock underlag om exempelvis hur snabbt förändringar i grundvattennivåer kommer att uppstå för att med säkerhet bedöma vilka konsekvenser kan komma att bli.

Så länge området vid Ala Lombolo är tillgängligt för allmänheten anses inte strandskyddet bli påverkat. Dock kommer området att på lång sikt behöva stängslas in, vilket gör att strandskyddsområdet tas i anspråk och delar av strandskyddets syfte inte längre kan uppfyllas.

Naturvärdena i området bedöms mot bakgrund av kända artförekomster,

naturvärdesklassningen av Yli Lombolo samt föroreningsgraden i vattenekosystemen vara måttligt höga. Effekten av planförslagets genomförande är stor (negativ) vilket leder till att konsekvenserna av planförslaget bedöms vara stora och negativa.

Genomföra åtgärder i enlighet med omvandlingsplanens intentioner med syftet att

sedimenten i Yli Lombolo inte blottläggs eller att damning eller annan spridning av skadliga ämnen uppstår.

Skadelindrande åtgärder för att i enlighet med omvandlingsplan bibehålla livsmiljöer för fåglar så att området även fortsatt kan fungera som rast- och häckningslokal.

Erbjuda och färdigställa kompensationsytor för sjöfågel på annat håll, företrädelsevis i närheten.

Förekomst av vattenlevande organismer i Yli Lombolo bör inventeras innan sjön torrläggs.

I efterbehandlingsplaner för gruvverksamheten (även på lång sikt) prioritera åtgärder som innebär kompensation för förlorad biodiversitet och ekosystemtjänster.

Åtgärder i och kring sjön ska genomföras utanför häcknings-, flytt- och rastsäsong för fåglar.

Kartlägga konsekvenserna av den förändrade markavvattningen med avseende på förändringar i biotopsammansättning och konsekvenser för artsammansättning.

5.3 Markmiljö

Jordlagerföljden i området runt består av torv på morän på berg. Torvens mäktighet uppskattas vara runt 2 m.

Förorenad mark

Inom planområdet finns ett antal platser där verksamhet som kan ha orsakat föroreningar har bedrivits och/eller bedrivs.

I närheten av sjöarna finns en förbränningsanläggning (Tekniska Verken i Kiruna AB, 2020) och ett nedlagt avloppsreningsverk. En bit väster om sjöarna finns lokaler som fram till hösten 2020 använts som brandstation. I närområdet finns även en tidigare järnväg och bangårdsområde (Länsstyrelserna, 2020).

(26)

Potentiella föroreningar som anses vara av inom eller i anslutning till planområdet beskrivs nedan samt visas på karta i Figur 5-3:

Järnvägen och bangårdsområdet

Potentiella föroreningar är oljeämnen, PAH och tungmetaller. Området är avvecklat och rivet. Underökningar har gjorts och inte påvisat några föroreningar som behöver saneras, men ingen rapport upprättades (Tyréns, 2016).

Kiruna brandstation

Potentiella föroreningar är oljeämnen, PAH, tungmetaller och PFAS. Brandstationen invigdes 1994 och är en pågående verksamhet som även innefattar garage och tvätthall med visst underhåll av fordon utförs. Oljeavskiljare finns. Risken för föroreningar bedöms som liten på grund av tidsperioden verksamheten pågått samt att personalen är kompetent angående kemikalier (Tyréns, 2016).

Lombia avloppsreningsverk

Potentiella föroreningar är kvicksilver. Reningsverket drevs mellan 1954-1967.

Avloppsvatten släpptes orenat ut i Yli Lombolo. Rester av kvicksilverförorenat slam kan finnas kvar i anslutning till reningsverket men halterna bedöms som små. Största delen kvicksilver har ackumulerats i sjöbotten (Tyréns, 2016).

Lombia bangårdsområde

Potentiella föroreningar är oljeämnen, PAH och tungmetaller. Området är nedlagt och det är oklart vilka byggnader som funnits på bangården. Flygbilder visar på en trolig mellanlagring och hantering av malm. Troligen har järnvägsvagnar med bränsle stått på

bangårdsområdet. Det finns inga uppgifter om undersökningar eller saneringar i samband med rivningen (Tyréns, 2016).

Figur 5-3 Potentiella föroreningar som anses vara av inom eller i anslutning till planområdet (Tyréns, 2016).

Kiruna brandstation

Lombia

avloppsreningsverk

Lombia

bangårdsområde Järnvägen och

bangårdsområdet

(27)

Yli Lombolo

Provtagningar i sjön visar att sedimenten i innehåller förhöjda halter av flertalet metaller, framförallt kvicksilver som överskrider de kanadensiska riktvärden för sediment CCME (ISQG och PEL). Det gäller i huvudsak de ytliga sedimenten (0-30 cm) och halterna avtar med sedimentdjupet. Medelhalterna av kvicksilver, zink och koppar i Yli Lombolo ligger mellan Naturvårdsverkets generella riktlinjer för KM och MKM. Sediment djupare än 30 cm påvisade inga halter över KM eller MKM. Påvisade halter av tunga alifater ligger mellan Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM och halter av PAH med hög molekylvikt överskrider CCME. De djupare belägna sedimenten visar även för tunga alifater och PAH inga halter överskridande några riktvärden (Golder, 2017).

5.3.2 Konsekvenser

5.3.2.1 Konsekvenser av nollalternativ

I ett nollalternativ kommer de potentiella föroreningskällorna i närområdet att fortsätta inneha föroreningar som eventuellt kan innebära urlakning till omkringliggande mark och vatten.

Till följd av redan befintliga markdeformationer och sprickbildning förväntas

grundvattennivån sänkas i takt med att gruvverksamheten fortsätter. Yli Lombolo kommer genomgå omvandling som innebär torrläggning av sjön.

Sedimenten innehåller kvicksilver vilket kan innebära en risk när området efter omvandlingen tillfälligt bildar ett våtmarksområde vid höga flöden. Våtmarker är ofta betydande källor av metylkvicksilver till omgivningen på grund av höga halter löst organiskt material. Metylkvicksilver tas lätt upp av växter och djur vilket gör den mycket farlig (Genova, 2008). Då medelvärdet av kvicksilverhalterna i Yli Lombolos sediment ligger under MKN bedöms dock risken som relativt liten.

En torrläggning kan även innebära sättningar när markvattnet dräneras (Golder, 2020).

På grund av de potentiellt förorenade områdena samt de förorenade sedimenten i sjön bedöms sammantaget markmiljön inneha måttligt miljövärde. Torrläggningen av Yli Lombolo och förändringarna som omvandlingsplanen innebär medför i kombination med den säkerställda vattenföringen till Ala Lombolo med minimerad risk för blottning av förorenade sediment sammantaget en liten negativ förändring. Nollalternativet bedöms därför sammantaget med åtgärder i och med omvandlingen medföra liten negativ konsekvens.

Motsvarande nollalternativet kommer planförslaget inte innebära någon egentlig

exploatering av marken i form av grävning etc. De potentiella föroreningskällorna i området kan eventuellt fortfarande sprida föroreningar till grundvatten och omgivningen.

För Yli Lombolo innebär planalternativet liksom nollalternativet att sjön genomgår

omvandling. Även i ett planförslag gäller att sedimenten innehåller kvicksilver som, när det vid höga flöden bildas en tillfällig våtmark i området, kan omvandlas till metylkvicksilver.

På grund av de potentiellt förorenade områdena samt de förorenade sedimenten i sjön bedöms sammantaget markmiljön inneha måttligt miljövärde. Planalternativet bedöms medföra liten negativ förändring på markmiljön till följd av omvandlingen samtidigt som omvandlingen innebär en minskad risk för blottning av förorenade sediment i Ala Lombolo.

Planalternativet bedöms därför sammantaget medföra liten negativ konsekvens.

(28)

För de potentiellt förorenade platserna i området rekommenderas fortsatt de åtgärder som föreslås i tidigare inventeringsrapport (Tyréns, 2016) såsom markundersökningar av lämpligt slag. Aktuella områden för åtgärder bedöms i rapporten vara Lombia bangårdsområde och även brandstationen vilken planeras att avvecklas och marken kommer saneras och återställas till naturmark i ett annat projekt. Järnvägen samt det nedlagda avloppsreningsverket bedöms inga undersöknings-eller saneringsåtgärder vara nödvändiga.

Det har inte framkommit att några åtgärder vidtagits för dessa platser. Då området pekas ut som industrimark i FÖP behöver man kunna visa att marken inte överskrider riktvärde för MKM för jord genom ytterligare provtagningar.

Både nollalternativ och planalternativ innebär torrläggning av sjön utifrån omvandlingsplan.

Sedimenten i Yli Lombolo kommer att övertäckas i samband med torrläggningen vilket minskar risk för olägenheter nedströms samt minimerar risk för damning och eventuell spridning av förorenade sediment när torrläggning sker. Hantering av förorenade sediment samt principiella åtgärder för torrläggning hanteras genom befintligt tillstånd samt inom ramen för egenkontroll.

I det fall torrläggning sker innan planerad omvandling har LKAB tagit fram en beredskapsplan som innebär att åtgärder sätts in och på så sätt minimerar negativa konsekvenser på grund av blottlagda sediment. Beredskapsplanen anger förebyggande åtgärder i form av kontinuerlig visuell kontroll av vattennivån samt åtgärder som påbörjas i händelse av torrläggning eller vid uppkommande av sjunkhål (Golder, 2020).

5.4 Vattenmiljö

5.4.1 Förutsättningar Vattenskyddsområden

Aktuellt område omfattas inte av något vattenskyddsområde enligt 7 kap. 21 § miljöbalken eller riksintresse vattendrag enligt 4 kap. 6 § miljöbalken.

Strandskydd

Inom området finns sjön Yli Lombolo vilken omfattas av strandskydd. Även den södra delen av planområdet ligger innanför strandskyddslinjen till sjön Ala Lombolo.

Vattenförekomster och avrinningsområden

Kiruna kommun ligger inom Bottenvikens vattendistrikt och huvudavrinningsområde för det aktuella planområdet är Torneälven (Figur 5-4). LKAB:s recipienter är Rakkurisystemet, Luossajärvi, Luossajoki och Pahtajoki/Rautasälven. Aktuellt planområde är lokaliserat inom delavrinningsområde Utloppet av 753413-168656, Inloppet i Ala Lompolo och Utloppet av Ala Lompolo (VattenInformationsSystem Sverige, 2020). Avrinning inom området sker i sydostlig riktning.

(29)

Figur 5-4 Karta över vattenförekomster, huvudavrinningsområde och delavrinningsområden i Kiruna (VattenInformationsSystem Sverige, 2020).

Inom eller i anslutning till området finns flera ytvattenförekomster. Vattenförekomsterna beskrivs nedan och redovisas i Figur 5-5.

Sjön Luossajärvi (SE753741-717558)

Strax norr om Kiirunavaara ligger Luossajärvi. Luossajärvi är den största sjön inom avrinningsområdet, däremot är den mycket grund. På sjöns östra sida förekommer stora svämplan eller våtmarker. Sjön var tidigare en vattenförekomst med miljökvalitetsnormer, men är numera en preliminär vattenförekomst (DHI, 2017).

Sjön har i etapper minskat i areal genom konstruktion av dammar och torrläggning i takt med att deformationszonerna brett ut sig och idag finns endast Norra Luossajärvi kvar. I syfte att minska tillrinningen av vatten från sjön till gruvan har åtgärder vidtagits som reglerar avvattning av sjön norrut. Detta medförde torrläggning av utloppet till Luossajoki, varför pumpning av vatten ifrån Norra Luossajärvi till Luossajoki sker, via Yli Lombolo.

Norra Luossajärvi avvattnas därmed till två avrinningsområden (LKAB, 2020).

Vattendraget Luossajoki (SE753312-168796, SE753388-168678, SE753543-718887) Luossajoki och dess avrinningsområde har beskrivits inom ramen för gruvverksamhetens miljötillstånd (Sweco, 2020). Luossajärvi avrinner norrut mot Pahtajoki och Rautasälven.

Från Luossajärvi pumpas vatten från sjön via rörledning och kulvert hela vägen ner till sjön Yli Lombolo (DHI, 2017). Fram till Yli Lombolos inlopp är Luossajoki idag dränerad intill torrhet. Luossajoki rinner därefter genom både Yli Lombolo och Ala Lombolo, innan vattendraget rinner vidare mot Torneälven (LKAB, 2020).

Utöver gruvverksamheten är Luossajoki även recipient för fjärrvärmeverket, avloppsreningsverket och för dagvatten från Kiruna tätort (LKAB, 2020).

Sjön Yli Lombolo (SE753326-168710)

Yli Lombolo är belägen inom aktuellt planområde. Sjön har en yta på ca. 5,6 hektar och är Delavr. utloppet av

753413-168656

Delavr. inloppet i Ala Lompolo

Delavr. utloppet av Ala Lompolo Huvudavr.

Torneälven

(30)

mycket grund, vilket sannolikt leder till en mycket kort uppehållstid (DHI, 2017). Sjön är till stora delar en myrtjärn, där stränderna utgörs av kärrvegetation.

Yli Lombolo är idag kraftigt påverkad av markdeformationer samt grundvattensänkning i och med gruvbrytningen. Med hjälp av överpumpning från Luossajärvi upprätthålls sjöns nivå i nuläget men en stor del av det överpumpade vattnet försvinner från sjön, sannolikt genom infiltration i sjöbotten och ner till gruvan, och det finns risk för att infiltrationen kommer att öka i närtid och att sjön torrläggs (Golder, 2020).

Sjön Ala Lombolo (SE753413-168656)

Ala Lombolo kan klassificeras som en morändämd sjö, och är relativt djup i jämförelse med Yli Lombolo. Ala Lombolo är starkt förorenad av utsläpp ifrån tidigare verksamheter, framför allt i form av kvicksilver men även andra metaller (LKAB, 2020).

Figur 5-5 Karta över ytvattenförekomster i planområdets omgivning (VattenInformationsSystem Sverige, 2020).

Miljökvalitetsnormer för vatten

Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten regleras i 5 kap. miljöbalken, och både ytvatten så som vattendrag, sjöar och kustvatten samt grundvatten omfattas. Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som en vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt. Alla vattenförekomster ska uppnå kravet om god status eller god potential. Om vattnet inte uppfyller god status vid angiven tidpunkten, kan tidsfristen skjutas framåt alternativt att kvalitetskravet sänks (VattenInformationsSystem Sverige, 2020). Därutöver är

miljökvalitetsnormen en lägstanivå, vilket innebär att en verksamhet inte får påverka vattenförekomsten så att kvaliteten blir sämre än den status som anges i

miljökvalitetsnormen (Vattenmyndigheterna, 2020).

Luossajärvi

(SE753539-168542)

Luossajoki

(SE753543-718887)

Yli Lombolo

(SE753413-168656)

Luossajoki

(SE753388-168678)

Ala Lombolo

(SE753326-168710)

Luossajoki

(SE753312-168796)

(31)

Flertalet ytvattenförekomster finns inom eller i anslutning till planområdet, i form av sjöar eller vattendrag, vilka redovisas i delavsnittet ovan. Samtliga omfattas av

miljökvalitetsnormer, med undantag av Luossajokis ena delsträcka som idag utgörs av pumpledningen (SE753543-718887) vilken är en preliminär vattenförekomst.

En av vattenförekomsterna som omfattas av MKN är lokaliserad inom planområdet, sjön Yli Lombolo (SE753413-168656), se Figur 5-6. Yli Lombolo har idag måttlig ekologisk status, dock är de biologiska kvalitetsfaktorerna inte bedömda utan statusen är baserad på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorn näringsämnen har måttlig status. De särskilda förorenande ämnena har god status, med undantag för uran varav den totala andelen löst uran överskrider årsmedelhalten för god status. Dock ligger biotillgängliga och den förväntade toxiska halten under bedömningsgrunderna (LKAB, 2020). År 2017

genomfördes en undersökning av biologiska parametrar, vilken visade att kiselalger uppvisar god ekologisk status i Yli Lombolo (Enetjärn, 2017). Mätningar av fisktäthet uppvisar måttlig status (Sweco, 2020). Yli Lombolos hydromorfologiska tillstånd baserat på konnektiviteten uppvisar dålig status (DHI, 2017). Mer om områdets ekologiska värden beskrivs i avsnitt 5.2 Naturmiljö.

Den kemiska statusen är god i Yli Lombolo, baserat på halterna av bly, kadmium och nickel i vattenfas.

Figur 5-6 Drönarbild över Yli Lombolo. Källa: LKAB, 2020.

Grundvatten

Flertalet hydrogeologiska undersökningar har utförts i anslutning till Kiirunavaara underjordsgruva (KUJ). Det saknas mätningar runt Yli Lombolo men det finns ett antal grundvattenrör runt Ala Lombolo där huvuddelen av rören närmast sjön har nivåer under sjönivån. Grundvattennivån i Yli Lombolo bedöms kunna vara ännu mer påverkad eftersom sjön ligger helt inom gruvans influensområde (Golder, 2020). Grundvattenförhållandena i

(32)

anslutning till gruvan styrs i stor utsträckning styrs gruvans länshållning, och

grundvattennivåerna är betydligt lägre än naturliga nivåer närmast gruvan (Sweco, 2018).

Det finns lokala och regionala deformationssystem i området, och omfattande konduktiva deformationszoner medför en större avsänkning. Detta kan ha en påverkan vad gäller läckage in till gruvan (Sweco, 2018).

I anslutning till gruvan följer grundvattenytans strömningsriktning generellt sett topografin.

Kring gruvan ligger grundvattenytan ytligt runt torvmarker och djupare i högre terräng/på moränmark. Isälvsavlagringar finns bland annat öster om gruvan, där styrs nivåerna i mindre utsträckning av terrängen (Sweco, 2018).

Grundvattenbildningen kan i vissa fall ske direkt i bergets spricksystem som följd av begränsat jorddjup, markdeformationer och uppsprucket berg. Detta sker exempelvis öster om gruvan i anslutning till Luossajokis avrinningsområde (Sweco, 2018).

Avlopp

Inga kommunala ledningar för VA finns inom planområdet.

5.4.2 Konsekvenser

Nollalternativet innebär att detaljplanen inte genomförs som planerat och att gruvdriften därmed begränsas. I nollalternativet fortsätter markdeformationerna, dock inte i lika hög grad som vid ett genomförande av planförslaget. Till följd av markdeformationerna vid fortsatt gruvverksamhet kommer dagvattensystemet troligtvis fortsätta påverkas.

Grundvattenflödet kommer i allt större utsträckning uppstå i riktning mot gruvan i takt med att deformationsområdet ökar.

Yli Lombolo förväntas efterhand dräneras i och med redan pågående sprickbildning i berget.

En sådan torrläggning innebär olägenheter för verksamheter nedströms som är beroende av vattenföringen i Luossajokisystemet (Golder, 2020). En betydande del av vattenflödet till Yli Lombolo infiltreras i sjöbotten. Därför anses pumpningsinsatserna ineffektiva för det ursprungliga syftet vilket är att förhindra blottning av Ala-Lombolos förorenade sediment och säkerställa flödet nedströms.

Ökade markdeformationer leder till större svårighet att bibehålla vattenspegel i sjön. Det skulle innebära orimligt stora pumpinsatser samt ökat läckage av vatten till gruvan, vilket påfrestar länspumpningen. Länsvattnet i sin tur påverkar recipienten Rakkuri.

Yli Lombolo kommer i både nollalternativ och planalternativ genomgå en omvandling där sjön torrläggs. Vattnet som idag pumpas till Yli Lombolo kommer ledas om via en ledning genom sjön och släppas ut direkt i Ala Lombolo för att på så sätt prioritera en säkerställd vattennivå nedströms Yli Lombolo. Omvandlingen innebär blottning av sjöns sediment vilket kan bidra till att organiskt material bryts ner anaerobt. Detta tillsammans med sedimentens svavelinnehåll kan medföra estetiska problem och framförallt dålig lukt. När markvattnet dräneras kan sättningar eventuellt uppstå (Golder, 2020).

Sammantaget bedöms vattenmiljön i Yli Lombolo inneha måttligt miljövärde.

Nollalternativet bedöms medföra stor negativ förändring på vattenmiljön för Yli Lombolo. I och med säkrat flöde till Ala Lombolo bedöms nollalternativet sammantaget medföra måttliga konsekvenser.