-gruppen Skandinaviska Enskilda Banken

SEB -gruppen

Skandinaviska Enskilda Banken

1982

SEB-gruppen

12 SEB-gruppens organisation 14 Dotterbolagen

27 Intressebolagen

30 Skandinaviska Enskilda Banken 38 Resultaträkningar

39 Balansräkningar 40 Redovisningsprinciper 41 Noter till resultat-och

balansräkning ar

47 Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse 48 Långtidsöversikter

51 styrelse, verkställande ledning, revisorer

52 Direktörer, rådgivare 54 Bankens kontorsnät 55 Dotterbolag

Intressebolag

Denna årsredovisning följer i allt väsentligt OECD:s riktlinjer för information om internatio- nella investeringar och multinationella företag.

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 1981, om inte annat sägs. Procenttal av·

seende SEB·gruppens, bankens och dess dot·

terbolags rörelse är baserade på icke avrundat sifferunderlag.

De utländska dotter· och intressebolagens full·

ständiga, reviderade räkenskaper är inlämnade till vederbörande myndigheter.

SEK, svenska kronor, används l vissa uppställ·

ningar. Miljon förkortas M. Miljoner kronor

förd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktieboken senast fredagen den18mars 1983, dels anmäla sig till Juridiska centralen, Skandinavis- ka Enskilda Banken, Huvudkontoret, 106 40 Stockholm, eller per telefon 08- 763 50 00 senast torsdagen den24mars 1983 kl 13.00.

Aktieägare som genom banks notariat- avdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få utöva rösträtt på stämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Sådan om registrering måste vara verkställd senast fredagen den18mars 1983. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen föreslår som avstämningsdag den 31 mars 1983; om stockhalms Fondbörs då skulle vara stängd, föreslås i stället den 5 april 1983 som avstäm- ningsdag. Utdelningen beräknas komma att utsändas av VPC femte bankdagen efter den av stämman beslutade avstäm- ningsdagen.

Följande internationella valutakoder används:

AUD australiska dollar BEC belgiska francs BRC bras i lianska cruzeiros CHF schweiziska francs DEM tyska mark FIM finska mark GBP engelska pund INR indiska rupier KWD kuwaitiska dinarer LUF luxemburgiska francs MAD marockanska dirham MXP mexikanska pesos NLG holländska gulden SGD singaporedollar

SEB-gruppen och

Skandinaviska Enskilda Banken 1982

SEB-gruppens rörelsevolym fortsatte att växa, ehuru något långsammare än 1981. BaJans- omslutningen ökade med 12.6% till139.6 Mkr.

Det innebar för andra året i följd att gruppen växte snabbare än banken, vars omslutning ökade med 10.2% till 112.8 Mkr. Denna ten- dens avspeglar dotterbolagens växande be- tydelse. - Under 1982 bildades ett nytt dotter- bolag, Enskilda Securities, Skandinaviska

1 .... '1skilda Ltd i London, för att bl a verka på de

internationella kapitalmarknaderna.

Dotterbolagen utvecklades överlag väl, trots

· 1rkt stigande kreditförluster. För att säker-

sf~lla fortsatt expansion krävdes kapital- ökningar i dotterbankerna i Luxemburg och Singapore liksom också i det snabbt växande intressebolaget Scandinavian Bank i London.

l denna ökades Skandinaviska Enskilda Ban- kens andel från 34.8% till 37.0% genom att Scandinavian Bank förvärvade 66.0% av aktie- kapitalet i Banque Seandinave en Suisse där banken tidigare innehade 29.2% av aktierna.

De båda bankerna uppnådde därmed ökat expansionsutrymme och förbättrade möjlig- heter att tillgodose inte minst svenska kunders

v~xande behov av finansiering utanför Sverige.

( '

Skandinaviska Enskilda Banken hade en i flera hänseenden gynnsam utveckling, trots den

Rörelseresultat i sammandrag

SEB-gruppen

1982 1981 Föränd-

Mkr Mkr ring%

Intäkter

besvärliga industrikonjunkturen som med- förde att kreditförlusterna steg kraftigt och trots en osedvanligt tät följd av penningpolitis- ka åtgärder som hämmade tillväxten av ränte- nettot. Devalveringen i oktober medförde en betydande bokföringsmässig förlust.

Bankinspektionen föreskrev nya regler för re- dovisningen bl a av kredit- och valutaförluster med tillbakaverkande innebörd. Bankerna måste också göra särskilda reserveringar för kreditrisker på vissa länder.

Bankens rörelseresultat var otillräckligt för att hindra den fortgående sänkningen av solidite- ten och för att kompensera för inflationens ur- holkning av eget kapital och reserver.

För att säkra fortsatt expansion av rörelsen och tillgodose växande kapitalbehov i dotter- och intressebolag behöver bankens kapitalbas förstärkas. styrelsen föreslår därför att aktie- kapitalet ökas med nom 201 Mkr genom ny- emission av 1:5 till en kurs av 160 kr per aktie.

De nya aktierna avses få utdelning för 1983, och överkursen 110 kr per aktie eller totalt 442 Mkr skall avsättas till reservfonden. Utdel- ningen för 1982 föreslås bli kr 11.25 (10.00) per A-aktie och kr 18.75 (17.50) per B-aktie.

Skandlnaviska Enskilda Banken

1982 1981 Föränd-

Mkr Mkr ring %

2122 1 912 +11.0 Räntenetto ...... ..... ^-.' ...... ^{1 863 1 743} + ^6.9

2 036 1 621 +25.6 Provisioner och övriga intäkter ............. ^{1 329 1 047} +26.9

4158 3 533 +17.7 3192 2790 +14.4

Kostnader

1124 1 015 +10.8 Personalkostnader .....•.....•••.....• ......... 991 928 + 6.8 757 609 +24.3 övriga kostnader ......• ............ . ... ^{611 514 +18.8}

380 289 +31.4 Avskrivningar ..........•....••.......•••...... 45 43 + 3.5

2 261 1 913 +18.2 1 647 1 485 +10.9

1 897 1 620 +17.1 1 545 1 305 +18.3

120 126 - 4.9 Obligationsförluster .. , • • • • • ' • •• o • • • t' . . . . .. . . .. . 121 127 - ^4.6

102 36 - Kreditförluster .... .... . . . . . . ...... 81 28 -

1675 1 458 +14.9 Resultat efter realiserade förluster ...•••....... 1343 1150 +16.7 137 79 +72.7 Orealiserade valutaförluster ...... ... o.-- 130 78 +66.4

- -

När Marcus Wallenberg vid bankens bolagsstämma den30mars 1976 utsågs till hedersordförande i skandinaviska Enskilda Bankens styrelse kunde han se tillbaka på en mer än halvsekellång bank- och finansmannabana. Han hade som tjugosexåring, efter några år av in- ternationella bankstudier, inträtt i stock- halms Enskilda Bank där han i mars 1927 utsågs till styrelseledamot och vice verkställande direktör. Bankens verkstäl- lande direktör var han sedan under åren 1946-1958 o c h b lev därefter styre Isens vice ordförande. Den 31 mars 1969 ut- sågs Marcus Wallenberg till ordförande i styrelsen för Stockholms Enskilda Bank.

l denna egenskap kom han att spela en avgörande roll vid tillkomsten av Skandinaviska Enskilda Banken, vars självskrivne styrelseordförande han blev när den nya banken bildades den 17 december 1971.

Här är inte platsen att teckna Stock- holms Enskilda Banks historia. Men det är naturligt att erinra om att denna i högsta grad var förbunden med utveck- lingen av en rad ledande svenska indu- striföretag som i många fall vuxit ut till världsomspännande koncerner. Denna samverkan mellan bank och industri hade i betydande utsträckning grund- lagts och vidareutvecklats av de fram- synta och initiativrika medlemmar av familjen Wallenberg som under mer än 115 år stod i ledningen för Stockholms Enskilda Bank. Härvid kom inte minst Marcus Wallenberg att spela en framträ- dande roll med sitt fruktbärande enga- gemang både i svenskt industriellt före- tagande och i svenskt och internationellt bank- och finansväsende.

Marcus Wallenberg hade tagit i arv och vidareutvecklade målmedvetet insikten om den svenska industrins beroende av de internationella marknaderna, om dess behov av hög teknologisk standard och ständig förnyelse. Finansieringen av den svenska exporten och av svenska före-

tags etableringar på viktiga marknader och, under senare år, av hela projekt genomförda av svenska företag fann en självklar tillskyndare i Marcus Wallenberg.

Han började tidigt bygga upp ett nät av kontakter i världens finanscentra och förvärvade under sina talrika resor en snabbt växande krets av vänner i bank- och industrivärlden.

Alla dessa kontakter, insikter och erfa- renheter blev tillgångar som Marcus Wallenb.erg kunde ställa till förfogande till ömsesidigt gagn för stockhalms Enskilda Bank och dess kundkrets. Un- der en lång följd av år kunde han sålun- da verksamt bidraga till en framgångsrik utveckling av denna bank som från och med 1972 förenade sina resurser med Skandinaviska Bankens. Detta skedde i en tid som präglades av snabbt växande kreditbehov för näringslivets expansion och en likaledes snabbt tilltagande inter- nationalisering av den svenska industrin och därmed också av bankverksamhe- ten. Att leda en ny och större bank i en sådan föränderlig miljö kunde inte an- förtros någon därtill bättre skickad än just Marcus Wallenberg.

Styrelsen och verkställande ledningen l skandinaviska Enskilda Banken och dess dotterbolag har under de år som gått sedan bankens start med största uppmärksamhet och tacksamhet lärt och dragit nytta av Marcus Wallenbergs djupgående erfarenheter och insiktsfulla råd. Vi saknar honom och hans unika kompetens, hans initiativkraft och skaparförmåga.

För att hedra minnet av Marcus Wallen- berg har en stiftelse bildats med namnet Tekn dr Marcus Wallenbergs Fond för utbildning i internationellt industriellt företagande. Bankens styrelse har beslu- tat att som ett bidrag till denna fond överlämna 1 D miljoner kronor från Skandinaviska Enskilda Banken.

l årsredovisningen for 1981 preciserade vi ett antal mål f6.r banken och SE&- gruppen under BO-talet. Arbetet på att

uppnå dessa mål harihög grad satt sin pragel på verksamheten under det gång~

naåret

Det viktigaste mälet var och ar allt}amt att forstarka soliditeten och konsolid~

rmgsgraden. For att detta skall bl1 moJ- Itgt kravs en hOg vinstmvå. Under 1982 fortsatte dock softditeten att siunka, medan konsolideringsgraden steg något.

Vinstnivån var inte tillfredsstallande och måste därfor hojas.

Ett annat av de mål VI angav var att be-- fästa SEB-gruppens stallning som Sve- nges storsta affarsbanksgrupp och att ytterligare starka vår stallnmg hos de stora, internationem innktade företagen.

Under 1982 har bankens dotterbolag bå- de i Sverige och 1 utlandet utvecklats väl. Vi har fortsatt att bygga ut bankens internationella nat av dotterbanker och anslutna banker. Dotterbolagens snabbt växande betydelse i SEB-gruppen föran- ledde bankens styrelse att utse sin förste vice o.rdfOrande till koncernansvarig.

För att mota nya krav från kundkretsen och en tilltagande internationell konkur- rens in råttades en ny enhet 1 banken, SEB International.

l takt med rörelsevolymens tillväxt och det stigande behovet av att investera i fortsatt utbyggnad och forstarkning av dotterbolagen ökar bankens kapital- behov. Stlgande kreditförluster och sjunkande betalningsförmåga i flera for svensk export betydelsefulla länder ökar dessutom behovet av reserveringar och darmed kravet på en förbättrad vinst~

nivå.

·=

. ('"!. " is... ' : ,, ~ :: ~ ., .i.... • '~ ~

/ ,..., ,'"';_ ..Uf-f.r.,.. .i1 ... !.. --\.._. ·'l'-\.y k.,fl J⁴~: l ~ ynll .... ~ te.~

--,~~ · .. ·f. ~.t ... ~>:'./..._~ .. t,-"~ .J .. ! ./-.:...t.({~~ ^{it.{.. ("Y'} ~.'f../ ..

.... .' /}:_.l~ ~-\_~<,.• .... ~'"-~!{.t/ ::., __ r;.· .. -·-i~~~/·;~

. , ^:~

.. _._...;_~~~-.-.·-· ^·-. .::--~~--.;..;..~~~ ^{... .:.} •..

.• .. ^{,_ -...} .-. ^~-.. -;

- •.• -. . . ·: ••. ..,. ': : - ~ j. _'t

-·· .. ^: . ~. --· . . . ·. .. , .

. ~ . ·-.· ~ :· . ^. ... ^~ .... .

.-... ^{_ .}

...

·-

... _. ' ~_ ... ~.r~::-:. ' . '.'· . ·-·

...

.. : .. :·

.-

:--~~

Scandinavian Bank Limited flyttade i apri/1982 till nya lokaler i Scandinavian House, mitt emot St. Paul' s i London Som narmaste granne har banken Financial Times.

Den 25 november 1932 aviserades en lö- pande s k tjansteremburs från Stock- holms Ensktlda Bank till transport- och speditiOnstoretaget Olson & Wright. Det·

ta dokument. som alltså fyllde 50 år hös- ten 1982, gå/ler med smårre revideringar annu och garanterar att Olson & Wright får betalt nar de presenterar sina doku~

ment i Skandinaviska Enskilda Banken.

Nya bolag för internationell finansiering De stora svenska kundforetagen måste i stigande omfattning tillgodose sin lång- fristiga kapitalförsörjning på de interna- tionella kapitalmarknaderna. l vår plane-- n ng 1ngick darför inrättandet av ^{ett kapi-}

talmarknadsinstitut i ett internationellt fi- nanscentrum for att darigenom förbättra kontakterna med internationella långiva- re. Under året öppnade sig ett tillfälle att 1 London etablera ett sådant institut un- der medverkan av en grupp Internatio-- nella kapitalmarknadsexperter. Bankens

relse beslöt då att bUda ett nytt dotter- bolag, Enskilda Secunties, Skandinaviska Enskilda Umrted, med sate 1 London.

Genom denna investering kan vi nu bju- da våra kunder konkurrenskraftiga och

}llficerade internationella kapitalmark- .... dstjanster

l USA forbattrades våsenthgt våra mojlig- heter att bistå vår kundkrets, sarskilt svenska dottertoretag och amenkanska foratag som har attarsutbyte med Sveri- ge. Genom att vår New York-rörelse 1 slutet av året fick sitt verksamhetsområ- de utvrdgat kan vi numera låmna kunder i USA också mvesterrngs- och rorelse- krediter. Den ursprungliga rnriktnmgen på export- och importfinans1enng och andra internationella affarer består.

Ökad samverkan med Intressebolagen Vår stravan ar att ytterligare fordjupa samarbetet mellan SEB-gruppen och rn- tressebolagen r utlandet Detta har lett

·- .ett bättre utnyttjande av de samlade resurserna Samtidigt har ägarandelen 1 två av dem utokats. l Scandinavian Bank Lirnitad 1 London medverkade vi sålunda till en avsevard forstarknlng av kaprtat.- .. "\Sen. Samtliga delagarbanf<er i Scandt-

~ :vlan Bank, utom en, var också del- ågare 1 Banque Seandinave en SuiSSe 1 Genllve. 1 vilken de tillsammans rone- hade drygt 66% av aktrekapitalet For att skapa storre flexibilitet 1 kreditgivningen till kunderna i båda dessa banker och for

att kunna båttre utnyttja deras samman- lagda egna kapital overlat de nordiska delågarna sm aktremajontet i Banque Seandinave till Scandinavian Bank. Dar- vrd steg Skandrnavrska Enskrfda Ban- kens andel t Scand1navran Bank från 34.8% till37.0%.

l den rnternationelia fartygsfrnansrerings- banken Ship Mortgage International Bank r Amsterdam forstarkte vår bank sttt engagemang och Innehar nu en tred- jedet av aktrema. Det ar en foljd av att en av de tt<hgare fyra delagarbankerna over-

Verkståilande ledningen har ordet

Den 25 september 1982 undertecknades i Stockhofm två exportkreditavtal inom den särskilda exportkreditram som banken avtalade med Bank of China 1979. Herrar Bu Ming. ordforande, och Huang Cheng Han, kreditdlrektör, i Bank of China ses hår med Curt G Olsson och Erland Ringblom frän Skandinaviska Enskilda Banken.

Kreditavtalen av~g leveranser från Phtlips Elektronik AB och Sunds Defibrator AB.

Exporlkreditsystemet fAr Inte försämru Bankens storsta svenske rnvesterlng utanfor SEB·gruppen ar aktieinnehavet i AB Svensk Exportkredit. V1d sidan av staten ar banken den storste aktieagaren med 18 o/o av kapitalet. Under året teck- nade banken sin andel av två nyemissio- ner 1 bolaget och det bokforda vardet av bankens innehav uppgår dårefler t1U 126 Mkr. Att satsa på Svensk Exportkredit ar en Sjalvklarhet for vår bank som bland sina kunde.r raknar den overvägande de- len av de svenska exportföretagen. AB Svensk Exportkredit arbetar inom ramen fOr det s k SEK-systemet som tnfordes 1978 med framsta syfte att skapa en in- ternationellt konkurrenskraftig form för finansiering av exportaffarer. Ett viktigt m slag 1 systemet år de av staten subven- tionerade rantorna. l den senaste bud- getpropositionen föreslår regenngen, mot bakgrund av det förandrada ko.<st- nadslage som devalveringen anses ha skapat, bl a att rantesubventionema till de utiandska köparna ska.ll mmskas. Det- ta skulle leda till att det svenska export- kreditsystemet forlorar s1n konku(rens-

krafl Om Sverige ensamt skar ner dessa

subvent~oner får 1 forsta hand den v1ktrga del av rndustrtn som exporterar kapital- varor svårare att havda stg på världs- marknaden. Men detta drabbar också

Förbättrad service åt de mindre företagen

Den under året genomforda omorganr- satlonen i banken syftade bl a till att ge centralkontoret i Stockholm mojtigheter att ståila okade resurser till de mindre och medelstora företagens forfogande.

Också dessa efterfrågar 1 stigande ut- strackmng utlandsfmansiering. Darfor inrattas i borJan av 1983 till deras tjanst en sårskild avdelnmg vid centralkontoret i Stockholm for valutaaffärer och kort- fristig utlandsfmansiering.

Utvecklingen på databehandlingsområ- det har varit mycket snabb och både banken och kunderna har kunnat tillgo- dogara sig flera nyheter. En av de Intres- santaste ar smådatorer som bankens lokalkontor kan stalla trll forfogande for kundforetagens egna banktransaktioner.

De kan anvanda fard1ga program for att sjalva registrera banklon, bank- och postgirobetalntngar och affarer med FinansSkandic. Lokalkontoren får också minidatorer som kan medforas v1d besok hos kunder och darifrån via telenatet sattas i förbrndelse med bankens central- dator. Darmed får man direkt tillgång till bankens företagsprognos, skatte- prognos och likviditetsplanering och andra stordatortJanster

Bosse Berglund, toreståndare för ett av bankens kontor i Vasterås, demonstrerar användningen av en portabel mmidator for familjen Bengt, lns och Peter Ericsson i Mattbolaget Bengt Ericsson AB. Datorn ansluts via telenätet till banKens centraldator och familjen Enesson kan pä det sättet direkt utnyttJa bl a bankens likviditetsplane- ring.

Ute enklare, lite bittre

Datautvecklingen kommer snart att med- fora förbättringar också för bankens pri- vatkunder. Vi är nu Inne i den avslutande

fasen av ett program för upphandling av

nya kassaterminaler; de som nu ar i bruk började användas hösten 1971 och be- höver ersättas. De datasystem som ra-

dan finns har likväl möjliggjort en inten-

SIV satsmng pä hushållsmarknaden dar vår bank har en stark ställning. For att ytterligare befästa denna startade vi hös- ten 1982 en bred kampanJ under mottot

»Lite enklare, lite bättre» Den föregicks

av en oversyn av bankens pnvatrruui<- nadstjanster och en farenkling av den omfångsrika kontofloran En nyhet som tilldrog sig ett mycket stort intresse bland våra kunder var privatgnat för be- talningar över bankg~rosystemet. Aven for toretagskunderna genomfördes for- enklingar som bilvit mycket uppskattade.

Expansion kräver kapital

Den snabba expansronen r bankens dot- ter- och intressebolag - framst de i ut~

landet- ar helt naturlig och nödvandig Våra kundtoretag efterfrågar i okad ut- stråckning finansrenng på olika markna- der utomlands. Denna kan nu tillgodoses i samverkan mellan bankens utiandsor- gan isatron har hemma och ett alltmer ut·

byggt eget utiandanat En okad satsning på utlandsk frnansierrng rimmar val med statsmakternas onskemål om att en bety- dande del av kreditbehoven skall tillfreds- stallas i andra valutor an den svenska.

Trllvaxten av rorelsavolymen r de hel- eller delågda bankerna måste motsvaras av en okning av deras eget kapital. Detta har skett genom betydande fondering av vinstmedel men också genom nyteck·

nmg av aktiekapital. Hur bankens inves- teringar 1 dotter- och intressebolag har utvecklats sedan 1972 belyses i vidståen- de diagram Eftersom en svensk banks mvesteringar i aktrer som regel måste ha motsvarande tackning i bankens eget kapital och reserver, ger diagrammet också en toreståilning om de betydande kapitalkrav som dotter- och intressebo- lagens expansion staller på vår bank.

Ökande risker fordrar reserveringar Samtidigt som både soliditeten och kon- sohderingsgraden under de senaste åren sjunkit till rekordlåga ntvåer, ökar genom växande kreditförluster både bankens och gruppens behov av eget kapital och reserver. Under senare år har bankerna alft oftare kritiserats för sln förmenta ovilja att ta risker. Självfalfet måste man undvika att med öppna ögon ge krediter till prOJekt som på forhand ser ut att ha små utsikter till framgång. Banken har under senare år aktivt satsat på nya pro.-, jekt som vi bedömt vara utvecklingsba Vår bedömning har dessvärre inte alftid- visat sig riktig. Man kan å andra sidan

•nte saga upp krediter som på grund av ändrade marknadsförhållanden eHer av politiskt bestämda åtgärder blir osäk~ r-. Detta har kommit att gälla allt flera för - ' svensk industri viktiga engagemang i andra länder. Flera stater har på grund av sviktande betalningsförmåga omför- handlat sma lnternationefla krediter, men några förluster på sådana engagemang har ännu Inte konstaterats

De reserveringar som vi i år måste göra for vissa landerrisker får dock en bety- dande effekt på resultatet i vår bank Dangenom minskar resurserna for en sådan uppbyggnad av bankens eget ka- pital och reserver som skapar utrymme for expansion. Vidare okar omfattnrngen av nödlidande svenska kundengage- mang, dar banken måste räkna med att utestående krediter rnte kommer att åter-

- - ,

betalas. Reserveringar och nedsknv~ : ningar nådde under 1982 en mycket hö~

nivå, både 1 banken och i dotterbolagen.

For att kunna mota strgande risker ar det dårfOr nödvandigt att rorelsaresultatet forbattras.

..; Deva-lveringen i oktober medförde för vår bank en bokföringsmassig förlust. Den uppstod genom att skulderna 1 utländska valutor för finansieringen av bankens ln- vestenngar i utländska dotterbanker och delägda banker skrevs upp. Devalvermg~

en ökade värdet av dessa investeringar, men enligt gällande redovtsnmgsregler beaktas Inte detta

Bankens investeringar l utländska dotterbolag har ökat kraftigt

---1~

---~·1000

---~· 800

• . l

:- _-:.~ ' ~ ~-· - ^_'' ~ . ... } 72 73 74 75 76 "f1 ta 71:1 &J 81 82

Bankens aktieinnehav, lOkförda värden i Mkr

Utländska intressebolag Utländska dotterbolag

Svenska dotterbolag och lntl'll588bolag 600 400

200

o

RänteregJerlngen minskar marginalerna Den vdctrgaste orsaken trll att VInstnivån blev otrlffredsstallande var att placerings- margmalen ytterligare forsåmrades.

Rantasatserna på de vanhga mlåmngs~

rakmngarna i banken foljer som regel forandringar i dtskontot. Detta galler dar- emot mte bankcertifikat och specralin!å- ning. Rantanivån på dessa ayspeglar i stallet hårdhetsgraden 1 riksbankens ran- ta-och penmngpolitik. Under 1982 Oka- de sålunda bankens inlåningskostnader kraftigt. Darigenom krympte räntemargi- nalen, ettersom utlåningsrantorna ge- nom oksbankens reglering ar maximera- de 1 förhållande till diskontot.

Det ar alltså i första hand sedan Iange valkanda forhållanden som skapar pro- blem for bankerna Ett annat kvarståen- de problem år den svallande statsskul- den. Budgetunderskottet fortsatte att vaxa och bidrog till att snabbt öka ban- kernas tnlåning. Okningstakten bromsa- des nar staten från halvårsskiftet borjade oka srn upplåmng utanfor banksystemt!t genom de nya statsskuldvaxfarna Detta avlastade, åtmrnstone temporart, ban- kerna en del av tvånget att placera inlå·

ning j statsobligationer. statsskuldväx- larna ar emellerttd kortfristrga och pen- nrngmangden kan darfor åter komma att vaxa kraftigt under 1983- om mte fore- tagen kan stimuleras att också 1 fortsatt·

ningel'l medverka i finansieringen av statssku Iden.

Fortsatt tillväxt kräver höjd vinstnivå T1llvåxt ar SJalvfallet efterstravansvård nar den utgors av en reat och lonsam okning av affårsröretsen. Men omslut- ningssiffrorna blåses upp dels av den fortgående rnflationen, dels av att ban~

ken under senare år tvingats ta på sig en så stor andel av frnansieri n gen av det vaxande underskottet i statsbudgeten.

Om Inte statsmakterna formår att hejda utgiftsexpanstonen, kan åkmngen av penningmängden dock i viss mån be- gränsas om forutsattnmgar skapas for att en sttgande andel av budgetunder·

skottet mera varaktigt finansieras utanfår

stockho/m den 15 februar/1983

Verkstallande ledningen har ordet

bankerna Men. aven om okningstakten i bankens roretsavolym skulle komma att dampas genom i och for sig nodvåndrga åtgarder från statens s1da, erfordras 1 en t1d av ökande risker och andra påfrest- mngar en avsevart hogre vrnstn1vå Den kravs redan for att btbehålla den konsoh- denngsgrad banken nu har. Detta kan åstadkommas -om rrksbankens rånte- reglering lindras och om rantan på stats- obligattoner anpassas till en mera mark- nadsmassig nrvå.

Ett annat vrktigt onskemål ar att det en- skrida sparandat premieras. Spararna kanner sig med ratta mrssgynnade, men deras krrtik skall mte riktas mot banker- na som ar bundna av riksbankens rånte- pohbk. En omlaggmng av rante-och skattepolitiken som gynnar sparandat skulle också leda trll att hushållens in- tresse av att medverka i ftnansieringen av budgetunderskottet skulle öka.

SEB-gruppens samlade resurser måste utnyttjas bättre

En sjalvklar huvuduppgift for SEB~grup­

pen forblir att bistå svensk toretagsam- het med alla slag av finansralla tjanster både har hemma och genom vårt ut- landsnat. For att lyckas med detta måste vi alla forstå att på basta sätt dra nytta av gruppens samlade resurser Endast dan- genom blrr det möjligt att ätengen for- battra rorelsaresultatet och dårmed oka gruppens finansiella styrka

Det gångna året har otvivelaktigt rnnebu·

rit många nya problem for vår kundkrets och for vår bank. Många av dessa pro·

blem har kunnat losas 1 nära samverkan med kunderna. Vi tackar får det fortro- ende de visar vår bank och dess perso- nal.

Vi tackar också alla medarbetare i hela SEB-gruppen for mycket goda arbets·

insatser och konstaterar med sårskrfd gladJe att VInstandel kommer att utgå for

~982.

Hans Gavalli-Björkman Jacob Palmstrerna Alf Åkerman Rutger Barnekow Sven Erik Ragnar

SEB-gruppen

Den sedan tre år rådande lågkonjunktu- ren i världen ledde under 1982 till vikan- de världshandel och kraftigt fallande rå- varupriser. Realräntorna låg på en hög nivå. Vissa skuldtyngda länder drabba- des av akuta likviditetsproblem när för- troendet för dem hos det internationella banksystemet började vika. Detta ledde till en rad räddningsaktioner under led- ning av Internationella Valutafonden och under medverkan av Internationella Reg- leringsbanken, centralbanker och affärs- banker. Uppskov medgavs för amorte- ringar av omfattande belopp, nya kredi- ter gavs för att överbrygga de svåraste likviditetsproblemen.

De stora låntagarnas betalningsproblem avspeglades i en ökande försiktighet i kreditgivningen, och utlåningen på sed- vanliga kommersiella villkor till u-länder- na sjönk. Samtidigt var dock kreditefter- frågan hög från flera industriländer och företag i dessa. Den totala kreditvolymen förblev därför omfattande. Under 1982 växte obligationsmarknaden kraftigt,

med~n marknaden för syndikerada bankkrediter stagnerade.

Den strama ekonomiska politiken i indu- striländerna inriktades på att reducera prisstegringstakten. Framför allt i de stora länderna sjönk därmed inflationen till tal som inte förekommit sedan slutet av 1960-talet. Den fallande prisöknings- takten följdes av sjunkande korta räntor.

De amerikanska räntorna låg efter den kraftiga nedgången hösten 1981 på en oförändrad nivå under första halvåret 1982 för att från juli åter börja sjunka.

Prima rate i USA sjönk sålunda från 16.5% i juli t i Il 11.5 % mot slutet av året.

l Västeuropa hade räntorna en stadigt tallande tendens under större delen av året. Även de långa räntorna sjönk, om än långsammare än de korta.

Omläggningen 1980 till högräntepolitik l USA inledde en period med snabbt sti- gande dollarkurser; denna tendens fort- satte 1982 trots att dollarräntorna sjönk.

Mot bakgrund av det oroliga ekonomis- ka världsläget nådde dollarn rekordhöga kurser mot flera valutor.

Trots ett växande bytesbalansöverskott sjönk den japanska yenen i värde inte bara mot dollar utan även mot D-mark fram till november. Bakom detta låg den japanska lågräntepolitiken som medför- de ett stort valutautflöde. Även D-marken pressades, trots den påtagligt förbättra- de tyska bytesbalansen. D-markens kursutveckling dämpade även spän- ningarna mellan valutorna inom EMS- samarbetet efter kursjusteringar i febru- ari och juni 1982. Icke desto mindre har flera EMS-valutor, särskilt franska francs, försvagats.

Den internationella kapitalmarknaden För första gången på åtskilliga år sjönk räntenivåerna på de flesta internationella obligationsmarknaderna. De korta ränte- satserna föll mer än de långa, och därför uppstod på de flesta håll en »normal»

förräntningskurva med högre räntesatser för längre placeringar. Räntautveck- lingen gynnade både placerare och värdepappershandlare. Den totala av- kastningen på ränta, kursuppgång och valutakursförändringar- räknad på dol- larbasis för de bästa obligationsplace- ringarna - steg under året till över 20 %.

Nyemissionsverksamheten låg på re- kordnivå. De enda av de stora internatio- nellt tillgängliga obligationsmarknaderna som inte helt nådde tidigare rekordvoly- mer var Euro-DEM-marknaden och den amerikanska s k yankee-marknaden.

Eurodollaremissionerna nådde en total- volym av ca 39 miljarder USD, vilket var nästan dubbelt så mycket som under 1981.

Liksom tidigare visade emissionsbanker- na stor uppfinningsrikedom när det gäll- de att finna nya former för obligations- lån. Nollkupongobligationerna, som lö- per utan ränta men emitteras till mycket stora underkurser, var under stora delar av året mycket populära bland investe- rarna. Lån emitterades med s k warrants, som innebär att obligationsinnehavaren under viss tid kan förvärva nya obligatio- ner utfärdade av samma låntagare till fastställda villkor. Andra lån utgavs där endast en del av likviden betalas vid emissionen medan resterande del beta- las inom viss tid därefter.

Dollarkursen steg snabbare än kursen på riksbankens valutakorg

---1~

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ^1~

USD 140

----;:_--:-~-~,--..,J' ¹²⁰

Rtkslllwlkena veJutrllt<orgf

r

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ g ^~

l l l ! ! l l ! l ! ! ! l ! ! ! ! ! l! l ! ! !l o

1961 1982

Månadsgenomsnitt av dollarkursen och kursen på riksbankens valutakorg

Index december 1960 = 100 KJjJJa: Rll<sbanken

Sveriges obalans med omvärlden förvärrades

_,

---+30 ---+20

--- ---+10

o_

l LJ l l~:~

---~---=----~----~-30 _{1978 1979 1980 1981 1982}

Handelsbalensen

• Bytesbalansen Mtljarder kronor

Källa Riksbanken

pre l

Svensk devalvering

Underskotten i Sveriges handels- och bytesbalans förvärrades under 1982 och den svenska kronan utsattes för stora påfrestningar. Detta berodde främst på ökad konsumtion och växande räntabör- da på den stigande utlandsskulden. Täta anpassningar av den svenska kreditpoli- tiken krävdes för att kontrollera valuta- utflödet. Detta tilltog i september sedan den norska kronan och den finska mar- ken devalverats. Ett väsentligt led i den .oytillträdda svenska regeringens ekono-

,-iska program var en devalvering med 16%, som genomfördes den 8 oktober 1982. Regeringen hoppades att denna åtgärd skulle leda till en förstärkning av den svenska industrins konkurrenskraft

?h därmed bidra till att minska obalan- .-crna i ekonomin. Högre inflationstakt blir emellertid en ofrånkomlig följd och har trots prisstopp redan börjat märkas.

SEB-gruppens verksamhet

SEB-gruppens resultat efter realiserade förluster steg med 14.9% till 1 675 Mkr.

Rörelseresultatet blev 1 424 Mkr jämfört med 1 376 Mkr föregående år, en ökning med 3.5 %. För att få jämförbarhet har tidigare års resultat omräknats enligt av bankinspektionen föreskrivna nya redo- visningsprinciper som närmare beskrivs i

avsnittet om banken, s 33. Rörelseintäk- terna steg med 625 M kr eller 17.7 %, medan rörelsekostnaderna inklusive av- skrivningar ökade med 348 Mkr eller 18.2%.

f

-.:iEB-gruppens balansomslutning ökade under verksamhetsåret från 123 938 Mkr till139 563 Mkr eller med 12.6 %. Under större delen av året var ökningstakten

·"'etydligt snabbare, mim den dämpades enom en tillfällig minskning av inlå- ningstillflödet mot slutet av året. Se ba- lansräkning s 39.

Gruppens räntabilitet före skatt sjönk från 22.1% till19.8%. Räntabiliteten ef- ter skatt sjönk från 17.4% till15.5%. Se diagram.

Medeltalet anställda i gruppen var 7 110 jämfört med 6 844 under 1981. Okningen beror främst på att dotterbolagen vuxit både i omfång och antal.

Dotterbolagens betydelse ökar Skandinaviska Enskilda Banken, som är moderbolag i SEB-gruppen, svarar en- sam för cirka tre fjärdedelar av gruppens rörelsevolym och vinst. Dotterbolagen har emellertid successivt fått ökad bety- delse både affärs- och resultatmässigt.

Det är därför naturligt att från och med 1982 ge dotter- och intressebolag ökat utrymme i årsredovisningen och därige- nom lämna en utförlig och samlad infor- mation om alla företag i SEB-gruppen.

Det bokförda värdet av bankens aktiein- nehav i dotterbolag uppgick vid utgång- en av 1982 till sammanlagt 839 Mkr. Där- till kommer investeringar i intressebolag på 206 Mkr. Bankens totala aktieinnehav i olika kategorier av bolag var bokfört till 1 233 Mkr och fördelas på följande sätt:

Dotterbolag i Sverige Aktiv Placering AB FinansSkandic AB

237 Mkr

Svensk Fastighetskredit AB AB Arsenalen

AB Garnisonen SEB-Fastigheter AB

Dotterbolag i utlandet 602 Mkr Deutsch-Skandinavische Bank AG Skandinaviska Enskilda Banken

Corporation

Skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A.

skandinaviska Enskilda Banken (South East Asia) Ltd.

Enskilda Securities, Skandinaviska Enskilda Ltd.

Intressebolag 206 Mkr

Köpkort AB

Scandinavian Bank limited

Ship Mortgage International Bank N.V.

övriga bolag i Sverige 156 Mkr övriga bolag l utlandet 13 Mkr Redogörelser för de enskilda dotter- och Intressebolagens utveckling lämnas på s 14-29.

SEB-gruppen

Rörelsevolymen fortsatte att växa i snabb takt

- --- 250

Balansomslutningens tillväxt och inflationen enligt konsument- prisutveckling

Index 1978 = 100

Räntabiliteten l SEB-gruppen sjönk till följd av orealiserade valutaförfuster och reserveringar för utlandsrfaker ---~

---~

-

- - - -- - - - 5

~---=~--~----~----=1 o

78 79 80 81 82

SEB-gruppens räntabilitet

Rantabilitet fOre skatt rorellleresultat 1 procent IN eget kapital, vårderegleringskonton och half- ten IN rorelserMultatet

Rantabilitet etter skatt 50% eN I'Ofelse1'811Uit!rtBt l procent av eget lcapltal och 50% av vlrde- reglenngskonton.

Aktiefondsparandat tilldrog sig ett rekordartat intresse under 1982. Det märktes inte minst vid de informationsmöten som Skandinaviska Enskilda Bankens Aktiesparfond i december ordnade i Stockholm, Göteborg och Malmö för sina fondandelsägare.

l stockho/m var intresset så stort att mötet på Chinateatern som rymmer 1 600 per- soner fick kompletteras med ett samtidigt arrangemang i bankens personalmatsal.

Dit överfördes förhandlingarna på China med särskild TV-länk. Ytterligare över 300 fondandelsägare kunde på detta sätt delta.

SER-gruppen växer

Under 1982 etablerade banken inte nå- got nytt dotterbolag i Sverige. Däremot bildade Svensk Fastighetskredit AB ett dotterbolag, Svensk Bostadsrättsfinan- siering AB. Tillstånd att genom detta bo- lag få finansiera bostadsrätter, i första hand i samband med ombildning av hy- resrätter, har begärts.

Tre dotterbolag genomförde fondemis- sioner. FinansSkandic AB ökade ak- tiekapitalet med 40 Mkr till150 Mkr, Svensk Fastighetskredit AB fördubblade aktiekapitalet till140 Mkr, och AB Arse- nalen ökade sitt aktiekapital med 1 Mkr till4 Mkr.

Under året startade banken Enskilda Securities, skandinaviska Enskilda Ltd. i London. Banken tecknade 70% av ak- tiekapitalet och betalade GBP 15M i ka- pitaltillskott till bolaget, som började sin verksamhet den 8 november 1982. Det första räkenskapsåret har förlängts t o m utgången av 1983, varför någon redovis- ning inte avges för 1982. För att ge en rättvisande bild av SEB-gruppens ställ- ning och resultat har dock erforderliga uppgifter intagits i gruppens resultat- och balansräkningar.

Enskilda seeurities har som främsta uppgifter att som ledare eller underwriter delta i placering av obligationslån på in- ternationella kapitalmarknader, i första hand för svenska låntagare. Bolaget skall också medverka i s k private place- ments och i syndikering av internationel- la bankkrediter samt arbeta med rådgiv- ning till företag rörande notering på ut- ländska fondbörser, företagsförvärv etc.

Det nya bolaget skall förvalta den ut- ländska obligationsportfölj som tidigare innehades av banken i Sverige.

För att bättre kunna bistå SEB-gruppens kundkrets i USA startades i december en ny dotterbank i New York. Den nya ban- ken, Skandinaviska Enskilda Banken Corporation, är moderbank till den se- dan två år verksamma Skandinaviska Enskilda Banken International Corpora- tion, vars aktiekapital genom apport- emission övertagits av den nya banken.

Aktiekapitalet, USD 1OM, och ett kapital- tillskott på USD 10M inbetalades ur- sprungligen i december 1980 av skandi- naviska Enskilda Banken och är bokfört till89 Mkr.

De båda bankerna arbetar med gemen- sam ledning och personaL Den nya ban- ken är formellt ett s k investment compa- ny enligt Article XII i staten New Yorks banklag. Därmed kan den bedriva sådan verksamhet som den tidigare etablerade banken i sin egenskap av Edge Corpora- tion inte kan göra. Den kan sålunda läm- na krediter till kunder i USA även till andra ändamål än i samband med inter- nationella affärer, t ex investerings- och rörelsekrediter.

~

På grund av den snabba tillväxten i dot · terbankerna i Luxemburg och Singapore·

blev nyemissioner nödvändiga i båda dessa. Aktiekapitalet i Skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A.

ökades med LUF 250M, vilket motsvar~~"

de 31 Mkr, till LUF 1 0 10M eller 131 Mkr:--J l Skandinaviska Enskilda Banken (South East Asia) Limited ökades aktiekapitalet med SGD 10M, vilket motsvarade 29 Mkr, till SGD 25M eller 62 Mkr.

Ändrad ansvarsfördelning för fastighetsfinansieringen

Det s k BOFAB-avtalet 1972 innebar att bl a Svensk Fastighetskredit AB (SFK) avstod från att lämna krediter till ny- byggda bostäder och andra s k priorite- rade ändamål. Hela denna kreditgivning övertogs av Svensk Bostadsfinansiering AB BOFAB som till hälften ägs av staten via PKbanken, till hälften av övriga affärsbanker. Krediter till s k oprioritera- de ändamål, dvs belåning av äldre fastig- heter, nybyggda kontors- och affärshu~:r'\

utan statliga lån samt om- och tillbygg-v

nader utan statliga lån har därefter läm- nats av såväl BOFAB som SFK och de andra affärsbanksägda instituten. SFK har finansierat denna verksamhet hu- ..._

vudsakligen genom reversupplåning p~td

kapitalmarknaden.

Från och med 1983 ändras ansvars- fördelningen i bostadskreditgivningen.

BOFAB skall i fortsättningen endast ge lån till prioriterade ändamål. Krediter till den oprioriterade sektorn skall lämnas av SFK och övriga affärsbanksägda fas- tighetskreditbolag. Genom överenskom- melsen har dessa också återfått den rätt att ge ut obligationer som de avstod från 1972.

Ökat ägande l intressebolagen Scandinavian Bank Limited (SBL) i Lon- don startades år 1969 av ett konsortium av nordiska banker. Den har utvecklats mycket framgångsrikt och betydande ka- pitalförstärkningar har gjorts. Under 1982 genomfördes en nyemission där Skandinaviska Enskilda Banken, som är den största delägaren, tecknade GBP 3.5M eller 37 Mkr, vilket motsvarade bankens andel, 34.8 %, av aktiekapitalet.

__ Samtliga delägare i SBL- utom Lands- _?nki Islands- var också delägare i -Banque Seandinave en Suisse (BSS) i

Geneve. l denna bank hade dessa ban- ker tillsammans 66.0% av aktiekapitalet.

För att effektivare utnyttja båda banker-

~ ji.S eget kapital och för att skapa ökade

-.~öjligheter att tillgodose förnyade kapi-

talkrav genom att emittera förlagslån, överlät delägarna i BSS sina aktier i den- na bank till SBL. Aktierna utgjorde likvid i en apportemission i SBL som ökade aktiekapitalet i denna till GBP 52.4M.

Genom apportemissionen kom skandi- naviska Enskilda Bankens aktieinnehav i Scandinavian Bank att öka från 34.8%

till37.0 %. Totalt innehar banken nomi- nellt GBP 19.4M vilket vid utgången av 1982 var bokfört till172 Mkr.

Skandinaviska Enskilda Banken ökade under 1982 också sitt aktieinnehav i Ship Mortgage International Bank N.V. i Ams- terdam. En av de tidigare fyra delägarna överlät sin andel till de övriga tre. Där- - ]enom steg bankens innehav från

-LS.O% till 33.3% och uppgår till nomi- nellt NLG 6.7M; det bokförda värdet vid utgången av 1982 var 18 Mkr.

Ledningsgruppen i Skandinaviska En- skilda Banken Corporation, New York, diskuterar ett projekt. l mitten ses chefen Marshall M Jeanes omgiven av flån vänster Richard Pink, Michael Jessery, Frank Cappola och Carl Löwenhielm, vice verkställande direktör.

SEB-gruppen

»Partners' room» i Enskilda Securities, skandinaviska Enskilda Limited vid Finsbury Square i London. l förgrunden Hamish Leslie Me/ville, Chief Executive, och Gerard De Geer, Executive Director.