Reproduceras genus i religionsämnets läroböcker?: En diskursanalys över två valda läroböcker för religionskunskap på gymnasieskolan

Reproduceras genus i religionsämnets läroböcker?

En diskursanalys över två valda läroböcker för religionskunskap på gymnasieskolan

Do gender reproduce in textbooks for religious education?

A discourse analysis of two chosen textbooks for religious education in upper secondary school

Lina Dahlquist

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Ämneslärarprogrammet; Religionsvetenskap C-uppsats, 15 hp

Handledare: Kerstin von Brömssen Examinator: Wilhelm Kardemark 2015-01-23

Abstract

Teaching materials are a constant matter of discussion as they represent the school curriculum and what the students are reading in the classroom. Within religious studies in upper

secondary school, a new approach emerged since the new curriculum from 2011, which is to interpret religion in relation to gender. This study aimed to see which gender performances two selected teaching materials represented, in both their texts and images. This study was performed using both discourse analysis for the texts and content analysis of the images. The study showed that traditional gender performances appear both in the chapters that touched human identity and also ethics and morals, and also in the chapters that touched the world religions. However, the main performance in this study was about a male norm in both the material's text and its images as well as how women are presented as an exception to this norm. The result demonstrates the difficulty that authors of teaching materials are facing in explaining religions, which in the base is of a patriarchal structure. The study shows however that this patriarchal structure also is reflected in the sections on identity, culture, ethics and morality, and discusses whether this needs to be included in the teaching materials.

Key words: religion, gender, teaching materials, discourse analysis

Innehållsförteckning

Abstract ... 2

1. Inledning och bakgrund ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 2

1.2 Forskningsläge ... 3

1.3 Genus och religion ... 4

1.4 Material och avgränsningar ... 7

1.5 Disposition ... 9

2. Metod och teori ... 9

2.1 Diskursanalys – som metod ... 9

2.3 Diskursanalys – som teori ... 11

2.4 Genussystem ... 13

2.2 Innehållsanalys av bilder ... 14

3. Analys av läromedlen ... 16

3.1 Religion – Helt enkelt ... 16

3.2 Religion 1 för gymnasiet ... 22

3.3. Likheter och skillnader mellan de två läromedlen ... 29

4. Slutsatser ... 31

Källförteckning ... 34

1

1. Inledning och bakgrund

Med en ny läroplan för både grund- och gymnasieskola från och med år 2011 finns det många nya infallsvinklar och förändringar för skolan. Detta gäller inte minst kursplanerna för

religionskunskap där ett av de nya centrala innehållen innefattar: ”Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.”

Bland Skolverkets kommentarer till religionskunskap på gymnasieskolan förklaras detta centrala innehåll med begreppet

intersektionalitet. Begreppet intersektionalitet definieras enligt sociologen Leslie McCall som förhållandet mellan flera dimensioner och former av sociala relationer och kategoriseringar, vilket är en central kategori för analyser.

Denna undersökning kommer att utföras ur ett genusperspektiv vilket kan motiveras utifrån skrivningar avseende skolans värdegrund som förklarar alla människors lika värde där bland annat jämställdhet mellan kön är uttalad.

Denna uppsats kommer använda sig av just begreppet genus, som den nya läroplanen från 2011 använder sig av och anledningen till varför begreppet kön ersatts med genus kommer att förklaras i kapitlet om teoretiska utgångspunkter; genus och religion.

Materialet som ligger till grund för denna undersökning är läromedel för gymnasieskolans religionskunskapsämne. Enligt tidningen Skolvärlden hinner 8 av 10 lärare inte granska sina läromedel och att det i och med den nya läroplanen har skett en markant ökning av utbudet av läromedel gör att det här finns ett tillfälle att utföra en analys av läromedel.

Både Skolverket och Skolinspektionen granskade tidigare läromedel innan de gavs ut till skolorna men detta ansvarsområde flyttades senare, år 1991, över till lärarna som ansågs ha rätt kompetens för uppdraget själva.

Detta var också en del av decentraliseringen som skedde, vilket innebar att ansvaret för skolan gick från att vara statens ansvar till att kommuner och lärare själva fick större ansvarsområden. Den senaste rapporten som kom inom just läromedelsgranskning för religionskunskapen är från 2006. I enlighet med skolans värdegrund? är utgiven av

Skolverket och behandlar bland annat hur kön framställs i ett urval av läroböcker.

1 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola med kommentarer 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, sid 138

2 McCall, Leslie, 'Intersektionalitetens komplexitet', Kvinnovetenskaplig tidskrift., 2005(26):2/3, s. 31, 2005

3 Skolverket (2011) sid 5

4 Läromedelslotteriet: 8 av 10 hinner inte granska sina egna läromedel, Skolvärlden: organ för

Läroverkslärarnas riksförbund, Läroverkslärarnas riksförbund, Stockholm, 1963-2014, No 9 (2014) sid 29-35

5 Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, sid 20-21

2 Det finns således en lucka för en sådan undersökning att fylla, då den senaste

läromedelsgranskningen från Skolverket utgick från 1994 års läroplan där fokus på religion i relation till kön inte fanns, till 2011 års läroplan där fokus på detta finns. Med denna lucka finns alltså en möjlighet att analysera läroböcker, för både lärare och lärarstudenter, för att se vilka bilder av genus som ges av läromedlen för religionsämnet. I denna undersökning kommer två frågeställningar att användas som utgångspunkt. Dessa är vilka föreställningar kring genus som förekommer samt vilken representation läromedlen utgör när det handlar om genus i bilder. Den senare frågan kommer även behandla representationen av genus kring religiösa företrädare. För att undersöka dessa frågor används diskursanalys som metod av läromedlens texter samt genom en kvantitativ innehållsanalys av läromedlens bilder.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med föreliggande arbete är att med hjälp av diskursanalys av texter och innehållsanalys av bilder undersöka genuskonstruktioner i två valda läromedel för religionskunskap för gymnasiet.

 Vilka föreställningar avseende genus förekommer i de två läroböckerna?

 Vilka representationer av man och kvinna görs i de två läroböckerna samt vilka representationer av man och kvinna som religiösa företrädare förekommer i de två läroböckerna?

Den första frågeställningen innebär att alla sorters föreställningar avseende genus som

förekommer i läroboken kommer att försökas representeras i denna uppsats. Frågeställningen är menad att öppna upp för andra sorters av genusföreställningar än de traditionella

föreställningarna om man och kvinna. Genom att använda begreppet genus är det tänkt att tydligare kunna se mönster i läroböckerna, för att se om endast de traditionella

föreställningarna av man och kvinna förekommer, eller om läroböckerna istället har ett annat

mönster. Den andra frågeställningen innebär att en definition av genus, man och kvinna,

gjorts för att kunna räkna bilder i läroböckerna och därmed ge en övergripande syn på

läroböckernas representationer. Denna frågeställning kommer försöka besvaras genom en

kvantivativ analys, till skillnad från första frågan som kommer besvaras genom en kvalitativ

analys, anledningen till detta går att finna i metodkapitlet.

3

1.2 Forskningsläge

Läromedelsforskning kan delas in i tre breda kategorier och enligt Ann-Christine Juhlin- Svensson handlar dessa om; processorienterad undersökning där intresset ligger på den process som ägt rum innan läroboken hamnar i klassrummet, användarorienterad undersökning där läroboken granskas som undervisningsredskap och slutligen

produktorienterad undersökning som ser till bokens innehåll, vilket denna uppsats fokuserar på.

Det kan tyckas vara en nedåtgående trend, att använda läromedel i klassrummet när det finns digitala hjälpmedel, men pedagogen Boel Englund är en av de personerna som studerat hur många lärare som använder sig av läroböcker. I en rapport för Läromedelsverket år 2006 visar Englund att det var omkring 98 % av lärarna som använde sig av läromedel om än i varierande grad.

Som tidigare nämnts så utfördes år 2006 en läromedelsanalys av Skolverket, med titeln I enlighet med skolans värdegrund? en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker där Britt-Marie Berge och Göran Widding undersöker frågeställningar kring kön inom olika gymnasieämnen och även religionsämnet. Huvudfrågorna berörde i vilken grad kvinnor, män och transpersoner finns representerade samt om de innehar likvärdiga samhälleliga och symboliska positioner.

Forskarna fann att alla de analyserade verken hade kommentarer kring kön, men att de i likhet med andra läromedel inte nämner transpersoner. Författarna skriver att även om vissa

läromedelsförfattare försöker problematisera den patriarkala normen, alltså att mannen är i fokus och att historien utgår från manliga berättelser, så befästs på det stora hela tendensen med män i centrum för högre samhälleliga positioner i religionerna.

Någon diskursanalys över genusframtällningar i läroböcker för religionskunskapen har för denna undersökning inte blivit funnen, men däremot har lärarstudenterna Jesper Nordén och Paul Schöning i sitt examensarbete Skapas och återskapas genus i läromedel? Diskursanalys av läromedel i historia och naturvetenskap med avseende på genus undersökt just detta. De

6 Juhlin Svensson, Ann-Christine., Nya redskap för lärande studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan, TPB, Enskede, 2003 sid 9-10

7 Englund, Boel, Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning.

Lärarhögskolan i Stockholm. 2006, Underlagsrapport till Läromedelsprojektet. s. 6.

8 I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006, sid 28

9 Ibid, sid 28

4 har bland annat influerats av Moira von Wright bok Genus och text – När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? där Wright pekar på att fysikens läromedel ofta värderar traditionellt manligt genus högre än kvinnors samt att detta bidrar till ojämlikhet.

Nordén och Schöning finner i sin undersökning att både läromedlen i historia och i naturkunskap reproducerar traditionella, stereotypa föreställningar kring genus på liknande sätt. Överlag visar deras material en stereotyp bild av mannen som norm och kvinnan som den andra, vilket visar sig i att mannen syns mer i läromedlet samt förekommer inom intellektuella situationer.

I Schöning och Nordéns uppsats visar resultatet att kvinnan istället är främst knuten till hemmiljöer och diskuteras mest vid situationer kring reproducering.

För denna undersökning är Nordén och Schönings uppsats relevant som en utgångspunkt då syfte och frågeställningar liknar varandra i hög grad. Skillnaden är att denna undersökning avser att undersöka läromedel i religionskunskapen men också att samtliga granskade

läromedel i denna uppsats är utgivna efter den nya läroplanens tillkomst år 2011 och inte den tidigare läroplanen från 1994 som Nordén och Schöning utgick från.

1.3 Genus och religion

Begreppet genus kan vara svårt att förstå då äldre termer som kön och könsroller dominerat och detta syns fortfarande, även i Skolverkets formuleringar i religionsämnets kursplaner.

Begreppet genus kommer i detta avsnitt att förklaras både ur dess historiska uppkomst samt även hur det kan användas i relation till religion som ämne.

Den som introducerade begreppet genus i Sverige var historikern Yvonne Hirdman som 1988 skrev i Kvinnovetenskaplig tidskrift att det var ett mer användbart uttryck när det handlade om kvinnoforskning, istället för det tidigare begreppet könsroll. Hirdman pekade på

problematiken runt kunskaperna kring vad som är kvinnligt och manligt.

Begreppet hade redan innan Hirdmans introduktion av det i Sverige, funnits i det engelska språket och präglas av hur begreppet har flera infallsvinklar som till exempel sociologiskt, kulturellt och

biologiskt.

10 Nordén, Jesper & Schöning, Paul, Skapas och återskapas genus i läromedel? Diskursanalys av läromedel i historia och naturvetenskap med avseende på genus, Göteborgs universitet, 2010, sid 3

11 Ibid, sid. 32

12 Alnebratt, Kerstin, Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970- 2000, 2009 Göteborg, s.72

5 Sociologen Raewyn Connell är en av de som förklarar att en vanlig uppfattning är att genus skulle syfta på en kulturell skillnad mellan kvinnor och män, samt att den uppfattningen bottnar i den binära, biologiska könsuppdelningen. Connell hävdar istället att begreppet innefattar något som inte endast handlar om skillnader mellan könen utan också på relationer och strukturella indelningar, vilket betyder att föreställningen om den biologiska

uppdelningen måste ge vika.

Connell förklarar detta med att genus inte handlar om vilka vetenskapligt biologiska skillnader som finns, utan på de sociala relationer som människor agerar och handlar utifrån, både som individer och som grupper. Kön skulle i detta fall vara ett uttryck för biologi medan genus är ett uttryck för den sociala strukturen och mönstren i sociala arrangemang.

Inte att förglömma i undersökningar av genus är att biologin är en del av grunden där de sociala strukturerna en gång skapats, det vill säga att genus också handlar om på vilket sätt samhället förhåller sig till kroppen och vilka konsekvenser detta förhållningssätt får för privatliv och identitet. Begreppet genus förhåller sig alltså kritiskt till äldre föreställningar då dessa är kvarlevor som ses än idag men genom begreppet blir bilden av dessa sociala

arrangemang mer komplex.

Yvonne Hirdman skrev 2003 boken Genus: om det stabilas föränderliga former, där de biologiska skillnaderna och hur samhället förhåller sig till dem diskuteras. Hirdman skriver att för att kunna förstå genus måste historiska föreställningar om människor som kön förstås.

Med det menas att genus är en senare uppfinning av människan för att radera en binär indelning av kvinnor och män. Genus innefattar alltså inte endast de biologiska kroppsliga skillnaderna, som Connell också beskriver, utan att det innefattar allt som handlar om vad som anses kvinnligt eller manligt.

Det innefattar alltså alltifrån vilka förväntningar som ligger på grupper och individer på grund av deras kön till hur dessa anses ska agera utifrån den ärvda kulturella och sociala kontexten.

Inom religion är nyckelordet för dessa gruppers förväntade agerande och sociala strukturer, inbäddat i olika maktaspekter. Jeanette Sky, en norsk religionshistoriker förklarar att genus har en stor roll i de samhälleliga och religiösa konstruktionerna. Ett fokus på genus ger ett

13 Connell, Raewyn, Om genus, 2., utvidgade och omarb. uppl., Daidalos, Göteborg, 2009, sid 23

14 Ibid, sid 25

15 Ibid, sid 25

16 Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2003, s. 14 - 16

6 fokus på makt i religion, då religion till stor del handlar om att organisera både människor och samhälle.

Att organisera människor ger olika grupperingar vilket i sin tur skapar

maktförhållanden och skillnader i både makt, inflytande och privilegier. Religionen har spelat och spelar stor roll då religionen talar med vad Sky menar en auktoritär stämma och ger människor olika roller, både i ekonomiska och sociala rum.

Vidare förklarar Sky att de biologiska skillnaderna inte upprätthålls just biologiskt, utan genom sociala och kulturella strukturer. Detta betyder att forskaren här visar att det inte är naturens förutsättningar som skapar maktförhållanden mellan genus, utan att det är sociala och historiska förhållanden som skapar dem.

Särskiljandet mellan kön och genus blir här tydligt markerat, då det ger en förståelse över att det är sociala koder av genusföreställningar som läggs över biologiska fakta.

Sky förklarar det faktum att mannen är norm inom de större etablerade religionerna som det vanligen undervisas om, och att mannen egentligen är den typiska religiösa människan. Detta är problematiskt i ett beskrivande av religioner och som förklaras bäst genom författarens egna ord:

Bokens författare skulle kunna säga att han bara beskriver föreställningar som finns i religionen.

Det har han förstås rätt i, eftersom deskriptiv religionsvetenskap gärna lägger sig nära religionernas egen självförståelse. Det som ska kritiseras i en sådan strategi är dock att

kvinnordiskriminerande element som syns i religionen också sätter spår i den text som skrivs om religionen. Det vill säga, att där man försöker behandla kategorin människor som om den vore homogen, uppstår problem när man försöker säga något om en religion som är könsuppdelad och genushierarkiserad – något som de flesta religioner faktiskt är.²⁰

Samma tankemönster använder Jonas Svensson i ett kapitel i boken Religionsdidaktik:

mångfald, livsfrågor och etik i skolan som utkom 2011 och utgår från den nya läroplanen som kom samma år. I kapitlet Kön och genus i religionskunskap skriver Svensson om att det genom historien funnits föreställningar kring könen, föreställningar om till exempel vad som ansetts kvinnligt och manligt. Detta bidrar till att människors liv blivit strukturerade och organiserade av religiöst kunniga. Dessa kunniga har, som Sky skriver, en auktoritär stämma, som blir just auktoritär med hjälp av urkunder eller religiösa texter som till exempel bibeln

17 Sky, Jeanette, Genus och religion, Natur & kultur, Stockholm, 2009, sid 18

18 Ibid, sid 20

19 Ibid, sid 34-38

20 Ibid, sid 24-25

7 eller koranen.

Svensson argumenterar för att ett genusperspektiv i religionskunskapen, i både grund- och gymnasieskolan, skulle innebära att fler versioner av religioner

uppmärksammas. Den strukturering och organisering av kön har alltså inneburit flera olika historier och flera olika versioner och genom ett genusperspektiv i undervisningen kan fler av dessa uppmärksammas.

Som detta kapitel visar så finns det flera tolkningar av vad begreppet genus innebär. På ena sidan säger forskningen om genus som från början skapad utifrån de biologiska könen man och kvinna medan å den andra sidan säger forskningen att begreppet genus är ett försök att radera den binära biologiska uppdelningen. För uppsatsen skull kommer genus i denna undersökning att förstår som de sociala och kulturella föreställningar som lagts på de biologiska könen. Det handlar här om föreställningar gällande vad som anses manligt eller kvinnligt samt vilka ansvarsområden och begränsningar som anses tillhöra det genus som tilldelats könen. Genom ett genusperspektiv ligger tyngdpunkten just på föreställningar av olika identiteter vilket skapar en mindre statiskt definition än begreppet kön.

1.4 Material och avgränsningar

Detta kapitel kommer att ge en översikt av materialet och vilket förlag de härstammar från.

Läromedlen är utvalda med tanke på läroplanen för gymnasieskolan från 2011 och de granskade läromedlen är därför utgivna efter detta årtal för att garantera att dess grund överensstämmer. Det är ett aktivt val att böckerna som valts är utgivna från olika förlag samt med olika författare. Detta för att en jämförelse ska kunna genomföras. För en uppsats av detta omfång har därför två läroböcker valts ut som ett bra omfång att utföra en diskursanalys på, även om ett större omfång vore mer representativt. Förutom dessa förlag som nedan förklaras finns ett antal stora förlag som ger ut läromedel till gymnasieskolor. Ett urval av dessa är bland annat: Bonniers, Gleerups, Norstedts med flera.

Religion – Helt enkelt

Läromedlet Religion – Helt enkelt är avsedd för gymnasieskolan är skriven av verksamma läraren i religonskunskap och svenska, Börge Ring och är utgiven av förlaget Liber. Boken

21 Svensson, Jonas, Kön och Genus i religionskunskap, i Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Malin Löfstedt (red), Studentlitteratur, Lund, 2011, sid 98

22 Ibid, sid 98

8 kom ut 2012 och på förlagets hemsida går det att läsa att bokens utformning och innehåll motiveras utifrån gymnasieskolans kursplaner från 2011.

Samma sida skriver även att bokens texter utgår från Sverige för att blicka utåt mot världen, samt att texten betonar att det inte finns ett enda svar på hur människors religiösa övertygelser ter sig.

Läromedlet är 252 sidor och är rik på bilder. Boken utgår från svenska förhållanden för att sedan arbeta sig utåt i världen och innehåller över 600 samtalsfrågor och arbetsuppgifter.

Religion 1 för gymnasiet

Även detta läromedel med titeln Religion 1 för gymnasiet är avsett för gymnasieskolan och är skriven av Lennart Göth som är lärare och författare, Katarina Lycken som arbetar som undervisningsråd för Statens Skolverk och Veronica Wirström som är lärare. Den är utgiven av Natur & Kultur 2012 och förklaras på hemsidan att den är utformad efter ämnesplanens krav av den nya läroplanen 2011.

Några av de centrala innehållen i läroplanen har fått egna fördjupningskapitel och däri finns ett kapitel om Människa, kön och sexualitet. Boken är 232 sidor och innehåller mycket bilder för att visa religioners många olika ansikten.

För föreliggande undersökning är materialet begränsat till de två nämnda böckerna. Detta motiveras av att de är utgivna efter 2011 som är samma år som den nya läroplanen trädde i kraft samt att de kommer från väl etablerade förlag som tidigare gett ut läromedel. Detta sätter också gränser för vad som inte kommer analyseras i uppsatsen. Ett exempel är att arbetet inte kommer att fokusera eller problematisera inom vilken religion en viss genusföreställning förekommer. Detta är självfallet en intressant frågeställning då det finns undersökningar som indikerar att vissa traditioner ses utifrån ett visst perspektiv som kan spegla traditionen negativt. Detta kan läsas om i till exempel Kjell Härenstams bok om framställningar av islam i läromedel: Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap. Det som kommer ske här är istället en diskursiv analys över hur dominerande normer skapas eller återskapas och vilka konsekvenser detta får i läromedlen.

23 Liber förlag, Läromedel: https://www.liber.se/Gymnasium/Hogskoleforberedande-

amnen/Religionskunskap/Religionskunskap-1/Kurslaromedel/Religion----helt-enkelt/#furtherdescription, (Hämtad 2014-11-27)

24 Ibid, (Hämtad 2014-11-27)

25 Ibid, (Hämtad 2014-11-27)

26 Natur & Kultur förlag, Läromedel: http://www.nok.se/Laromedel/GY-

VUX/Gymnasiet/Religionskunskap/Religion-1-for-gymnasiet/ (Hämtad 2014-11-27)

27 Ibid, (Hämtad 2014-11-27)

9

1.5 Disposition

Uppsatsen kommer att inledas med, förutom föregående avsnitt, ett avsnitt om uppsatsens valda metod och teoretiska ramverk. Dessa avsnitt mynnar därefter ut i undersökningen. De två läromedlen, kort förklarade i kapitlet ovan, kommer att behandlas separat utifrån de två frågeställningar som går att återfinna i syftesbeskrivningen. Både text och bilder kommer tillsammans utgöra summan för analysen och när det kommer till frågan om representation, eller framställning, kommer bilderna att presenteras i en tabell för att göra en tydlig

beskrivning av genusmönster. Efter varje analyserat läromedel kommer en sammanfattning presenteras för att enklare visa på de resonemang kring utdrag/citat som besvarar

frågeställningarna. När båda läromedel genomgått samma analytiska angreppssätt kommer de båda läromedlen jämföras för att se om finns likheter eller skillnader mellan dem som visar på mönster i genusframställningar i läromedel för religionskunskap.

2. Metod och teori

Detta kapitel behandlar de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsens metod och teori. Den första delen av metodvalet handlar om hur diskursanalys kommer användas som metod för att analysera texterna i de två läromedlen. Metoden är kvalitativ då den behandlar texttolkning. Denna diskursmetod i uppsatsen kommer uppföljas med vilken teori den bygger på, nämligen diskursteori. Den andra delen av metodvalet handlar om hur innehållsanalys av bilder kommer användas som metod för att analysera bilderna i de två läromedlen. Metoden är kvantitativ då den räknar och kategoriserar vilka genusföreställningar bilderna framställer och vilket utrymme de ges.

2.1 Diskursanalys – som metod

Begreppet diskurs används idag flitigt i flera betydelser och även inom flera olika områden.

Diskurs används ofta som en idé om att sättet som människor agerar är utifrån olika sociala

mönster som grundar sig i språket. Diskursanalys är därmed menad som en metod för att

analysera dessa mönster. Hur eller på vilket sätt dessa analyser sker skiljer sig åt på grund av

att diskursanalyser kan skilja sig åt. Därmed är en enhetlig bild av metoden svår att återge. I

metoden förklaras det att det är genom skapande av diskurser som världen avgränsas och

delas in.

10 Michael Foucault är en av de mest inflytelserika som användare av diskursanalysen. Foucault talade om att det inte finns några universella sanningar att undersöka. Det som istället då går att undersöka är rådande diskurser för att försöka förklara delar av ”sanningarna”.

Målet med en diskursanalys är således inte att försöka förklara vad som menas i en diskurs, vad

”sanningen” är, utan det som det fokuseras på är språket. Språket är också det i sin tur en konstruktion av människan, som kan studeras för att ta reda på hur en diskurs är fabricerad. På franska betyder just ordet dikurs ”samtal” eller ”yttrande”.

Eftersom det enligt metoden inte finns några absoluta sanningar kring diskurser så är inte heller språket en absolut sanning.

Objektivitet existerar således inte utifrån ett sådant här perspektiv och får förbises av det faktum att språket är format för att förklara och tolka världen och dess innehåll.

Därmed kan diskurser enligt diskursanalysen inte förbises då de är ett sätt att strukturera och systematisera världen. Diskurser delas av människor som en naturlig del av språket och det är genom språket vi kommunicerar med varandra och om världen. Om världen skulle diskuteras på annat sätt skulle medmänniskor inte förstå vad som talades om och detta innebär att diskurser och språk innefattar värderingar.

Språket är sättet som verkligheten byggs upp genom och genom språket förhåller vi oss till världen. Detta är själva grunden i

diskursanalysen. Genom detta betyder det också att språket måste förhålla sig till värderingar och normer. All användning av språk återskapar således diskurserna då språket i sig inte är neutralt. I sin tur leder detta till att diskurser är normskapande, eftersom diskurserna är valda, oberoende om det är något önskvärt eller inte.

En användning av diskursanalys på läromedel i denna uppsats innebär alltså inte att några nya

”sanningar” kommer att uppdagas. Det handlar istället om att belysa de diskurser som förekommer inom de två valda läromedlen avseende genus. Uppsatsen ska även se om, och i så fall hur, dessa genuskonstruktioner återskapas genom de två valda läromedlen.

Överlappningar mellan traditionella diskurser, som religionerna ofta visar, och nutida, som läromedlen förmedlar, kallas också intertextualitet och även om denna uppsats inte kommer att behandla denna överlappning så finns det forskning som vill peka på förhållandet mellan traditionella och nutida normer och diskurser.

I analysen kommer en stor mängd citat och

28 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000, sid 13

29 Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diskurs (Hämtad 2015-01-05)

30 Winther-Jørgensen & Phillips (2000) sid 14

31 Ibid, sid 15

32 Ibid, sid 17

11 utdrag ur läromedel att förekomma i texten, detta då det är genom språket som diskursen kommuniceras. Detta förklaras genom att analysen ska förekomma så transparant som möjligt, att analysen förhåller sig nära till den text som de två läromedlen presenterar. För denna uppsats är diskursanalys ett sätt att tolka texter för att se strukturer eller mönster om genusföreställningar, det vill säga manligt och kvinnligt, finns i läroböckernas texter.

Uppgiften är således att främst studera vad som står om dessa föreställningar och inte leta efter åsikter om genus. Texten är i fokus och vilka ordval som används för att beskriva genus och i vilket sammanhang de förekommer inom. Ett exempel kan vara, i likhet med Schöning och Nordéns uppsats, om traditionella föreställningar reproduceras som att män representeras i främst intellektuella sammanhang medan kvinnor representeras främst i privata

sammanhang.

2.3 Diskursanalys – som teori

Diskursanalys ses ofta som ett paket med metod och teori i ett. Som nämnt ovan så varierar dessa ofta beroende på vilken diskurs som ska diskuteras. Diskursteorin i denna uppsats är hämtad från Chantal Mouffe och Ernesto Laclau, som båda är politiska teoretiker. Huvudidén i denna teori är att det inte finns endast en diskurs, utan en mängd olika diskurser som

konkurrerar med varandra. Ingen diskurs är därmed en sluten enhet utan den formas om i den ständiga kampen med andra diskurser. Som till exempel att något som anses manligt idag kan förr inte alls ansetts det, medan det i ett annat land, i en annan diskurs, ses som varken eller.

Dessa olika diskurser beror följaktligen på i vilka olika sammanhang de tillhör men de kan forfarande konkurrera med varandra. Detta kännetecknas som en diskursiv kamp. De olika diskurserna representerar varsitt sätt att uppfatta världen och konkurrerar med varandra för att låsa fast språkets betydelse i sin version.

I likhet med Skys tankar om religion och genus, att makten inom religionen har format strukturer och instutitioner, så formas diskurser också strukturer och instutitioner. Det förklaras enligt Winther-Jörgenssen och Phillipps att makten är det som frambringar det sociala och därmed också relationer vi har till varandra som grupper och våra identiteter.

Detta förklaras ofta med ett nyare begrepp, intersektionalitet, att olika maktstrukturer påverkar varandra och agerar både oberoende och beroende av varandra. Både den som anses vara

33 Winther-Jørgensen & Phillips (2000), sid 30

34 Ibid, sid 31

35 Ibid, sid 45

12 norm och den som anses avvika från normen ingår i dessa maktstrukturer och detta

reproduceras vidare då diskursen ses som ”sanning”.

Kritiken mot diskursterorin är att kritiker hävdar att allt kan ses som en diskurs. Följaktligen finns det ingen konkret verklighet om allt är diskurser. Detta är en felaktighet som enligt Winther-Jørgensen och Phillips förklaras med att det inom diskursteorin existerar en fysisk och social verklighet, även om den förmedlas via diskurser.

Ett exempel är när Laclau och Mouffe beskriver att en sten, oberoende av vilka klassifikationer som finns om den, existerar.

Det är när stenen används i en annan avsikt, som till exempel i ett konstverk, som den hamnar i en diskursiv kontext.

Vidare förklarar Winther-Jørgensen och Phillips att diskurser och sociala praktiker kan förekomma naturliga, så naturliga att inga andra alternativ ses. Det kan vara sociala praktiker som är väl etablerade och ses som naturliga, att de betecknas som objektiva.

Denna

objektivitet kan ses som ett resultat av olika processer genom historien och av politiska strider som avlagrats. Detta förklaras bäst genom författarnas egna ord:

Mellan objektivitet och det politiska finns begreppet hegemoni. Liksom det objektiva återigen kan bli politiskt, kan uppenbarligen konflikter i det historiska förloppet försvinna och avlösas av objektivitet, där det råder samförstånd om en enda naturlig synvinkel. Vägen från politisk konflikt till objektivitet går via hegemoniska interventioner, där alternativa verklighetsuppfattningar undertrycks och en bestämd världsuppfattning framstår som den naturliga.³⁸

Beskrivningen av objektivitet består även av en slags sedimenteringsprocess av makt där maktens spår försvunnit.

Den största svårigheten med diskursteori är således att kunna ta distans från dessa objektiviteter som är del av varje persons liv. Det viktiga är också att

diskursteorin inte sätter absoluta skiljetecken mellan objektiviteten. Denna undersökning är ett exempel på hur genusdiskursen i läromedel för religionskunskap på gymnasieskolan

analyseras, men därmed är inte hela diskursen analyserad utan endast de böcker för uppsatsen valda, och ur ett genusperspektiv.

36 Winther-Jørgensen & Phillips (2000), sid 31

37 Ibid, sid 43

38 Ibid, sid 44

39 Ibid, sid 45

13

2.4 Genussystem

Yvonne Hirdman har skrivit om just hur genusbegreppet kan sättas in i teoribildning.

Hirdman framhåller att genom historien så har kvinnors underordning gentemot män varit sett som naturgivet. För att försöka ändra detta synsätt så för hon en diskussion om genussystem.

Hirdman framställer dock att denna teori inte används i stor grad inom kvinnoforskningen utan hade sin födelse inom antropologin som ett beskrivande begrepp för de biologiska könens förhållanden och att det senare kom att användas som ett begrepp för att skilja mellan biologi och kultur.

Genussystemet är ett system av ordning för kön, där dess grundläggande ordning är en förutsättning för andra slags sociala ordningar. Ordningen av just genus har blivit som en grund för att senare även innafatta till exempel ekonomiska eller sociala ordningar.

Detta genussystem utmärks av det Hirdman kallar för ett isärhållande. Könens isärhållande finns i dess arbetsfördelning och en föreställning om vad som är manligt och vad som är kvinnligt.

Detta kallar Hirdman för ett genuskontrakt. Vidare att varje samhälle och varje tid har haft versioner av detta kontrakt, även om det inte är direkt uttalat eller jämt fördelat.

Hirdman förhåller att genuskontraktet är ett kontrakt där det ena könet definierar det andra.

De är också konkreta och de föreställningar som finns om hur män och kvinnor på olika nivåer ska förhålla sig till att de är just man och kvinna, samt relationen dem emellan, struktureras i kontrakten. Här återkommer det som diskuterades i kapitlet om genus och religion, att denna uppdelning grundar sig i en dikotomi, där de män och kvinnor ges olika färger, yrken eller egenskaper för att separera dem båda åt och göra dem till dess motsatser.

Hirdman menar då att den andra delen av genussystemet syftar till det hierarkiska där mannen ses som norm och kvinnan som sekundär. Detta isärhållande, dikotomin, innebär då även en uppdelning i vad som ges legitimitet. Ju starkare uppdelningen är desto mer självklar

uppfattas hierarkin.

40 Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflextioner kring kvinnors sociala underordning, i Genus historia: En historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004, sid 113

41 Ibid, sid 114

42 Ibid, sid 116

43 Ibid, sid 118

44 Ibid, sid 118-120

45 Ibid, sid 118

14

2.2 Innehållsanalys av bilder

Uppsatsens senare frågeställning behandlar läroböckernas bilder. Närmare hur

genusföreställningar/man och kvinna respresenteras i bilderna. Den tidigare forskingen visar att läromedel tenderar att visa stereotypa föreställningar av män och kvinnor och detta innefattar också läromedlens bilder. Denna metoddel ämnar förklara hur en innehållsanalys går till och motivera varför detta är viktigt i relation till uppsatsen. Innehållsanalysen i detta arbete innebär att olika utvalda enheter kodas till olika kategorier. Här betyder detta att bilder på levande människor sammanställs i en tabell där de sedan indelas till olika kategorier. Dessa kategorier är både hur representationen mellan man och kvinna ser ut samt hur

representationen mellan manliga och kvinnliga religiösa företrädare ser ut.

Metoden att innehållsanalysera bilder ger en möjlighet att räkna vilket utrymme dessa kategorier ges. Författarna Eriksson och Göthlund förklarar metoden bildanalys ur ett feministiskt perspektiv. De menar att perspektivet ”...ger möjligheten att undersöka hur visuella tecken påverkar våra möjligheter att formas som kvinnor och män”.

Det är en relevant utgångspunkt, att se hur individer avbildats och hur detta påverkar konsumenten av produkten, som till exempel om människor avbildas som aktivt subjekt eller passivt objekt.

Dock är detta inget som denna undersökning kommer behandla på grund av uppsatsen omfång och den tid som krävs för en sådan analys. Analysen är liten i sin omfång på grund av dessa faktorer men en viktig komponent i undersökningens helhet, för att med hjälp av den visas inte bara representationen i texterna, som med diskursanalys, utan en mer hel bild av läroböckerna.

Ansatsen är alltså att genom innehållsanalys se vilket utrymme män respektive kvinnor får i bilderna som en del av läroböckernas totala innehåll. I likhet med diskursanalys är även denna metod tolkande då bilderna först måste tolkas för att sedan kunna kategoriseras. Svårigheten med detta är densamma som vid en diskursanalys, att behandla materialet neutralt, när det alltid finns en förståelsehorisont, som var och en bär med sig.

Kategorierna har uppkommit utifrån det första kriteriet, att bilderna ska innehålla bilder på levande människor. Detta innefattar inte bilder på historiska eller figurativa gestalter som till exempel Jesus, utan på de

46 Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette, Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck, Studentlitteratur, Lund, 2004, sid 42

47 Grenholm, Carl-Henric, Att förstå religion: metoder för teologisk forskning, Studentlitteratur, Lund, 2006, sid 250

15 människor som kan antas vara levande personer. Dessa människor har räknats oberoende på vilket genus de tillhör. Därefter har bilderna delats in i fler kategorier, där bilder på endast män/pojkar tillhört en kategori och bilder på endast kvinnor/flickor en annan. Här finns ett eventuellt bortfall som registrerats i en egen kategori, nämligen personer med obestämd genustillhörighet. Det innefattar bilder som innehåller människor men som på grund av skärpa, fokus eller att det inte går att bestämma genustillgörighet, inte går att dela in i de kategorier som nämnts ovan. Samma kriterier har således även bilderna på religiösa

föresträdare genomgått. Kategorierna och tabellen som kommer infogas vid vardera lärobok ser således ut på detta sätt

Bilder: läromedlets namn

 Bilder med levande människor:

 Bilder med endast män/pojkar:

 Bilder med endast kvinnor/flickor:

 Bilder på personer med obestämd genustillhörighet:

 Bilder på manliga religiösa företrädare:

 Bilder på kvinnliga religiösa företrädare:

 Bilder på religiösa företrädare med obestämd genustillhörighet:

Att räkna människor utifrån deras genustillhörighet, och här i form i kategoriseringar av kvinna och man, ska i denna undersökning visa en bild av läromedlens representation av de båda könen. Kritiken mot metoden handlar om att den tolkning som utförs för att bestämma genustillhörighet, är en tolkning och en subjektiv handling.

Därmed kan metoden i sig vara ett sätt att reproducera traditionella genusföreställningar om vad som anses vara manligt eller kvinnligt när det kommer till utseendet. I ett försök att undvika denna reproducering har därför kategorin med obestämd genustillhörighet uppkommit.

48 Borgersen, Terje & Ellingsen, Hein, Bildanalys: didaktik och metod, Studentlitteratur, Lund, 1994, sid 73

16

3. Analys av läromedlen

Som beskrivet i dispostionskapitlet, kommer framställningen av de båda läromedlen följa samma struktur. Detta innefattar vilka föreställningar avseende genuskonstruktioner som förekommer i läromedlen samt vilken representation bilderna utgör ur samma avseende.

Religiösa företrädare kommer också undersökas utifrån vilken genuspresentation de utgör på bilderna. Efter ett läromedel är analyserat ges en kort sammanfattning för enklare läsning inför kapitlet om huruvida de båda läromedlen har några likheter eller skillnader.

3.1 Religion – Helt enkelt

Det första utdraget från ett kapitel i läromedlet Religion – Helt enkelt behandlar etiska och moraliska problem:

En pojke leker med bilar och en flicka leker med dockor. Pojkar har byxor och flickor har kjol.

Flickor är vackra och pojkar är tuffa. Pojkar får inte gråta men det är accepterat att flickor gråter desto mer. Alla dessa exempel är traditionella föreställningar om flickor respektive pojkar.⁴⁹

Detta är ett sätt att beskriva att det finns traditionella föreställningar angående manligt och kvinnligt. På samma sida förklaras att detta kallas för könsroll i läromedlet, fast samma stycke förklarar att ämnet kallas genusforskning på universitet. Valet av ordet könsroll förklaras med att det enligt författaren är tydligare och enklare.

Dessa föreställningar som just förklarats visar redan i nästa kapitel tecken på att återskapas.

Det handlar om ett kapitel som heter Moraliska problem, där elever ska sätta sig in i en

förälders roll i olika dilemman. Den första handlar om Mira som ber sin mamma köpa ut cider åt henne från Systembolaget.

Det är en oskyldig stereotyp, som handlar om att kvinnor väljer söta alkoholhaltiga drycker framför mustiga eller bittra alkoholhaltiga drycker, men ändock en stereotyp.

Två andra exempel, som också kommer från kapitlet Moraliska problem, handlar om elever och deras respektive problem i skolan:

49 Ring, Börge, Religion - helt enkelt, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2012, sid 24

50 Ibid, sid 24

51 Ibid, sid 44

17

honom på morgonen och skolarbetet blir lidande.⁵²

Din dotter kommer hem och gråter. Hon är förtvivlad och skriker ut sin ångest. Skälet är att hon fått en uppgift av geografiläraren som måste vara inlämnad om tre dagar.⁵³

På samma sätt som beskrivet i utdraget på föregående sida om vad som anses vara

traditionella föreställningar kring manligt och kvinnligt, ses här två exempel på just sådana föreställningar. Dottern gråter på grund av problemen i skolan, medan det inte nämns något om att sonen skulle gråta. Textutdragen visar också andra tendenser. Den ena att det är pojkar som tillbringar mer tid framför dataspel samt att flickor är seriösa i sin skolgång och känner förtvivlan när det inte går som beräknat. Detta kan ses som ett exempel på det som Hirdman kallar för ett isärhållande mellan könens arbetsfördelning och vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Samma isärhållande återfinns i samma kapitel om vad som kan tolkas som

dilemman angående ungdomars sexuella vanor eller debuter:

Pelle är 14 år och vill sova hos sin flickvän. Hennes föräldrar är hemma enligt Pelle, men du är inte så säker på det. Du vill inte att Pelle ska sova ensam hos sin flickvän.⁵⁵

Andrea frågar sina föräldrar hur gammal hon måste bli för att få sova hos sin pojkvän. Hon är nu 13 år.⁵⁶

Problemet för Pelle och hans föräldrar grundar sig i huruvida flickvännens föräldrar är hemma medan problemet för Andrea och hennes föräldrar grundar sig hurvida hon får sova hos sin pojkvän överhuvudtaget. Citatet visar på en traditionell syn på ungdomars sexualitet som inte problematiseras någonstans i boken. I kapitlet om sexualitet och sexuell läggning finns inget avsnitt som behandlar varifrån föreställningar kring människan och sexualitet kommer ifrån och på så sätt cementeras, eller återskapas, traditionella biologiska föreställningar i fråga om manligt eller kvinnligt när det handlar om sexualitet. För sig själv, visar detta stycke på att flickor i lägre grad är självbestämmande gällande att få sova med sin partner än pojkar.

52 Ring (2012) sid 45

53 Ibid, sid 46

54 Hirdman (2004) sid 118

55 Ring (2012) sid 45

56 Ibid, sid 46

18 Det är dock inte endast kvinnor som drabbas av stereotyper i boken. Även om det finns få stereotyper gällande båda genusföreställningarna överhuvudtaget så finns det ytterligare två som handlar om karaktärsdrag som kan tolkas som traditionella föreställningar, den första från kapitlet som behandlar moraliska problem.

I klassrummet finns ett par personer som avskyr varandra. Det är två killar som båda älskar samma tjej. De kan knappt vistas i klassrummet samtidigt.⁵⁷

Vanligt förekommande är just denna typen av tankar kring hur pojkar är eller vad som anses vara manligt beteende. Att män inte visar sina känslor i lika stor grad som kvinnor och att de inte pratar i lika stor grad heller. Exemplet ovan visar just på en sådan föreställning kring manlighet och riskerar att cementera just sådana tankar. Inom diskursteorin är svårigheten att ta distans till objektiviteter som är del av ens liv.

Det nödvändiga är därmed ett erbjudande av alternativa bilder för att väga upp för det som inom diskursteorin kallas för hegemoni, när alternativa bilder undertrycks och en verklighetsuppfattning blir bestämd.

En sådan

uppfattning har genom tiderna varit den kvinnliga underlägsenheten inom de flesta områden och boken bjuder in eleverna till att diskutera just detta faktum:

På vilka sätt är kvinnan underordnad mannen, det vill säga har mindre betydelse och lägre ställning? Tänk både på det privata familjelivet och i det offentliga livet. Försök att ge tydliga exempel.⁶⁰

Frågeställningen behöver inte ses som problematisk om det finns frågeställningar som ställer frågan på vilka sätt som mannen är underordnad kvinnan. Då skulle de båda bilderna väga upp varandra. Dock står frågeställningen ensam och blir på så sätt en eventuell cementering av skillnader mellan genusföreställningar istället för likheter dem emellan. Samma sak gäller när läromedlet behandlar de stora traditionella världsreligionerna. Skillnaderna mellan män och kvinnor behandlas i ett separat avsnitt för varje religion som heter just Man och kvinna.

Världsreligionerna presenteras var för sig där de får ett eget kapitel. Flera olika indelningar sker i kaptilen och behandlar i alla kapitel om religionerna, till exempel: religiösa texter, bön,

57 Ring (2012) sid 35

58 Winther-Jørgensen & Phillips (2000) sid 45

59 Ibid, sid 44

60 Ring (2012) sid 216

19 högtider och så vidare. Efter dessa texter behandlas något som kan kallas för levd religion.

Vid detta kapitel förklaras hur religionen förhåller sig till olika skeenden i livet som till exempel födelse, död och äktenskap. Levd religion återfinns mot slutet av religionens kapitel och det är här som just Man och kvinna återfinns. Den övriga texten kring religionerna, som de två kommande citaten från kapitlet om kristendomen respektive hinduismen visar, behandlar överlag ofta män som normativa i religionstexter och religionsutövande:

Prästen får vara gift och bör vara det, om han inte innehar en hög tjänst i kyrkan.⁶¹

Alla män som fyllt 12 år kan vara bärare av prästadömet.⁶²

Dessa exempel visar alltså inte skillnader avseende egenskaper mellan vad som anses manligt eller kvinnor. De visar istället på traditionella uppfattningar att religiösa företrädare är män.

Det är, i likhet med stycket innan, en fingervisning av en verklighetsuppfattning att dessa är män. I ett av kapitlen Man och kvinna, som diskuterats ovan, bland religionerna

problematiseras fenomenet på detta sätt:

Mannen har länge varit dominerande inom judendomen. Bibeln är skriven av män, för män.⁶³

De traditionella uppfattningarna får här en förklaring och i samma avsnitt talas det även om hur kvinnor genom tiderna blivit mer självständiga. Alla kapitel om världsreligionerna utgår från samma premisser och aktar sig för att tala om religionerna på ett sätt som stereotypiska gällande vad som anses vara manligt eller kvinnligt. Det som istället talas om är historiska och kulturella syner på genusföreställningar som gör att religionerna ofta är mansnormativa.

Boken pekar även frekvent på att vissa inom religionen lever efter traditionella föreställningar, medan det för andra inte alls ser ut på det sättet.

Boken erbjuder här alltså en motbild mot de traditionella föreställningarna av män och

kvinnor, att religionsutövare idag inte alls behöver leva efter äldre sedvänjor. Emellertid finns det något som kan ses som problematiskt när det gäller vart citaten ovan finns i kapitlet om judendomen och Man och kvinna, vilket är elva sidor in i kapitlet och mannen som norm i fråga om att förklara religionen är redan satt.

61 Ring (2012) sid 111

62 Ibid, sid 228

63 Ibid, sid 63

20 Liknande normer finns bland vilka som i texten förklaras som filosofer eller historiska

religiösa företrädare. Genom läroboken är dessa personer konsekvent män och det finns endast en alternativ bild till denna norm. Detta säger något om att manliga filosofer och manliga religiösa företrädare som diskurs och som social praktik förekommer så naturligt att andra alternativ inte ses.

Undantaget är den historiska religiösa företrädaren och helgonet den heliga Birgitta, där hennes påverkan på kristendomen förtydligas som en alternativ bild till resterande text.

Stereotypen i denna norm ligger i det skulle vara endast män som legitimt representerar religioner och att det endast är män som intresserar sig för det medan kvinnor inte gör det.

Representationen mellan män och kvinnor är sådeles snedfördelad, både på grund av det faktum att filosofer och religiösa företrädare är män och på grund av att texterna utgår från hur religionen beskrivs ur ett manligt perspektiv. Det är först när läromedlets bilder sätts in i kontexten som tendenser till ett mer jämställt genusperspektiv blir tydligt, illusterat i tabellen nedanför. Sett till bilder på religiösa företrädare, vilket i denna undersökning innefattar präster, rabbiner, munkar och nunnor är representationen mellan genustillhörigheterna man och kvinna lika. Detta visar därmed på att läroboken visar att det finns alternativa bilder till normen att religiösa företrädare är män, som är synlig i texten.

Den största alternativa bilden inom området om vilken genusföreställning berättelsen utgår från är ett kaptiel i läroboken som heter Feminism. Kapitlet förklarar hur feminism kan ses som en livsåskådning och visar hur kvinnor historiskt sett sin roll utifrån sitt eget perspektiv och kontrar beskrivningarna som setts i religionsbeskrivningarna, att kvinnors roll i samhället setts från ett manligt perspektiv. Detta kapitel utgör den största alternativa bilden till hur världsreligionerna förklaras och det är även detta kapitel som utgör den största

representationen av bilder med endast kvinnor, vilket på det stora skapar en fördel till bilder med endast kvinnor gentemot bilder med endast män, till skillnad mot texterna som skapar en fördel till en manlig representation.

Bilderna från kapitlet Feminism utgör sex av tjugoen av bilderna med endast kvinnor. Sammantaget ser bildernas representation ut på följande vis:

64 Winther-Jørgensen & Phillips (2000) sid 43

65 Ring (2012) sid 97

66 Ibid, sid 212

21

Bilder: Religion – helt enkelt

 Bilder med levande människor: 68

 Bilder med endast män/pojkar: 13

 Bilder med endast kvinnor/flickor: 21

 Bilder på personer med obestämd genustillhörighet: 8

 Bilder på manliga religiösa företrädare: 6

 Bilder på kvinnliga religiösa företrädare: 6

 Bilder på religiösa företrädare med obestämd genustillhörighet: 0

Sammanfattning

De stereotypiska föreställningarna till vad som anses manligt eller kvinnligt syns mest bland

avsnitt som behandlar människan och etik och moral. Dessa återspeglar en nutida bild med

exempel på dilemman som nutida människor, och kanske främst elever, ställs inför. Det

drabbar respektive genustillhörighet, om än på olika sätt. Dessa områden är också de som ger

minst alternativa bilder till dessa stereotyper. När det kommer till genusuppfattningar i

världens traditionella religioner pekar läromedlet i större grad på flertalet bakomliggande

faktorer såsom historiska, kulturella eller sociala. Faktum kvarstår emellertid att skillnaden

mellan män och kvinnor behandlas långt in i kapitlet och för med sig en uppfattning att

mannen är norm. Samma sak gäller representationen i texterna gällande religiösa företrädare

eller filosofer som med ett undantag, är män. Det stereotypa i detta handlar om vilket kön som

anses ha legitimitet i religiösa eller intellektuella sammanhang. Detta vägs i någon mån upp

av det faktum att representationen av religiösa företrädare är jämlik. Detta gäller även

representationerna av bilder med endast kvinnor som i boken är fler än bilderna med endast

män. Även kapitlet om feminism väger upp det faktum att religionena ofta har mannen som

norm och kan tolkas som en alternativ bild till detta.

22

3.2 Religion 1 för gymnasiet

Det första utdraget ur Religion 1 för gymnasiet kommer från första kapitlet Att läsa om livsåskådningar där även begrepp som kultur och identitet behandlas:

Där kommer en man med kritstrecksrandig kostym och slips. Och där kommer en kvinna med kritstrecksrandig kostym och slips. Där kommer en man med turban. Och där en kvinna med rosa slöja. Hennes läppstift går i färg med slöjan. Där, en svartklädd person, det går knappt att se om det är en man eller kvinna. Där en kille med nedhasade byxor så att kalsongerna syns. Där en tjej med tajt, kortkort kjol, mörklila hår och med överläppen putande av snus.⁶⁷

Läromedlet ger här en beskrivning av vilka klädkoder som läggs på genus. Citatet förklarar även hur traditionella föreställningar kring genus kan te sig när en människa ser till vad en annan människa har för kläder. Boken förklarar att detta kan vara ett sätt att uttrycka sin identitet och poängterar också att en tillhörighet till en gruppering, i detta fall bland valet av utstyrsel, inte utgör personens hela personlighet eller identitet. Läromedlet visar i första kapitlet både stereotypiska inslag av traditionella föreställningar gällande genuskonstruktioner men visar också samtidigt vad som kan tolkas som alternativa bilder till dessa föreställningar.

Citatet diskuteras här alltså både en traditionell och alternativ bild av genusföreställningar när det handlar om identitet och även traditionella egenskaper baserat på genus ifrågasätts i ett kapitel som handlar om Människa, kön och sexualitet:

En teknisk kvinna ska inte betraktas som okvinnlig, en vårdande man inte som omanlig.⁶⁸

Citatet visar här på en alternativ bild på de egenskaper som traditionellt sett räknats som kvinnliga respesktive manliga. I läroboken förklaras även i flera exempel på vilka sätt pojkar och flickor eller kvinnor och män kan behandlas olika, som i detta exempel som återfinns i samma kapitel som föregående citat:

Andra menar att skolan bör försöka vara könsneutral. Problemet, menar dessa, är att flickor och pojkar följer speciella könsnormer. Man bör se eleverna mindre som könsvarelser och mer som individer. Flickor fostras in i en pluggnorm. Pojkar fostras in i en antipluggnorm

.

67 Göth, Lennart, Lycken Rüter, Katarina & Wirström, Veronica, Religion: för gymnasiet. 1, 1. uppl., Natur &

kultur, Stockholm, 2012, sid 8

68 Ibid, sid 223

69 Ibid, sid 224

23 Detta citat förklarar att det finns skillnader i hur pojkar och flickor fostras och nuddar här vid tanken att föreställningar kring genus har med social och kulturella påverkan att göra. Det ger bilden av att lärobokens text ifrågasätter traditionella normer om vad som anses vara

kvinnliga eller manliga egenskaper och är en alternativ bild. Det finns dock ett antal utdrag som visar motsatsen till dessa alternativa bilder och tyder istället på traditionella

föreställningar, som denna, tagen från kapitlet om Gott och ont, rätt och fel, som behandlar etiska samt moraliska dilemman:

Enligt psykologen visade svaren att män och kvinnor ibland tänker olika. Jake såg problemet som ett antingen – eller. Amy såg alla personer som människor som tänkte och kände. Kanske finns den här skillnaden mellan könen, kanske inte. Men exemplet visar på något annat än bara könsskillnader.⁷⁰

Utdraget handlar alltså om moraliska problem och visar hur människor kan agera i olika situationer. Citatet förklarar tydligt att det kan vara på grund av en skillnad mellan könen och även att det inte behöver vara det. Det problematiska i utdraget handlar dock om det Winther- Jørgensen och Phillips beskriver som makt. Makthavaren i detta etiska dilemma eleven ställs inför är psykologen, en kunnig sakexpert med institutionellt erkännade och denna makt kan kopplas till det Sky beskriver som det som frambringar det sociala mellan människor. Detta innefattar också relationer mellan grupper och individer och därmed hur människor agerar i olika situationer.

Ett exempel skulle vara att byta ut orden till ”Enligt forskaren visade svaren att månen finns. Kanske finns den, kanske inte”. Det finns en risk, dock ingen

självklarhet, att utdraget tolkas som att kvinnor är mer kännande varelser, medan män är mer abstrakta, på grund av legitimiteten av tituleringen psykolog. Den eventuella tolkningen, att kvinnor är mer kännande, är ett exempel på en traditionell föreställning av kvinnlighet.

Detta är något som är genomgående i läromedlet. Att de eventuella traditionella

föreställningarna kring genus i de kapitel som behandlar till exempel idenitet, moral, etik eller sexualitet, inte är direkt uttalade. Det finns några exempel som kan visa på en stereotypisk föreställning gällande genusföreställningar och detta återfinns i kapitlet Film, spel och livet där dessa olika medier förklaras som en plats där verklighetens stora frågor bearbetas och hur

70 Göth, Lycken Rüter & Wirström (2012) sid 30-31

71 Winther-Jørgensen & Phillips (2000) sid 45

24 medierna påverkar våra tankar och åsikter.

Stereotyperna förekommer kring vilka filmer och vilka skådespelare som nämns i kapitlet:

Vi vill se storslagna äventyr som Sagan om ringen eller Star Wars, kanske hänga på Hogwarts med Harry Potter, bli lagomt uppjagade av framtidsscenarier som Blade Runner eller Matrix, eller få lite mer action i Children of Men.⁷³

I fantasyberättelser är den grundläggande idén ofta kampen mellan ont och gott: mellan Saurons maktfullkomlighet och de fria folkens rätt att leva enligt sina egna lagar, mellan Voldemorts anspråk och Dumbledores visioner.⁷⁴

En romantisk komedi med Julia Roberts, bygger på idéer och värderingar om relationer och kärlek.⁷⁵

Storslagna äventyr och action förklaras genom filmer där varenda skådespelare och karaktär är en man. Deras namn nämns inte utan det är deras karaktärer som bär på huvudbudskapet till skillnad från det enda förekommande exemplet med en kvinnlig, som då beskrivs med sitt namn och utan karaktär. Dessutom tillskrivs den kvinnliga skådespelaren genom dess

eventuella medverkan i en romantisk komedi. Det som går att uttolka ur dessa citat är att män spelar roller i action- eller fantasyfilmer, medan kvinnor spelar roller i romantiska komedier.

Detta kan liknas vid det Hirdman kallar genuskontrakt, att könen särskiljs och ges olika

arbetsfördelningar.

Det finns ytterligare två exempel på när kön ges olika arbetsfördelningar, den första från kapitlet Gott och ont, rätt och fel och det andra citatet från kapitlet

Hinduismen:

Vid en jakt stod en man utanför jaktstugan och övningssköt med sin studsare. Han tyckte sikten var fri och risken att någon skulle träffas var minimal. Ändå kom en kamrat i vägen för skottet.

Kamraten dog. Skytten var en bra jaktkamrat. Han ställde alltid upp för andra

.

Latrinbäraren är redan mycket oren. Därför påverkas hans rituella renhet inte av hans arbete att ta hand om människors avföring.⁷⁸

72 Göth, Lycken Rüter & Wirström (2012) sid 198

73 Ibid, sid 202

74 Ibid, sid 206

75 Ibid, sid 204

76 Hirdman (2004) sid 118-120

77 Göth, Lycken Rüter & Wirström (2012) sid 35

78 Ibid, sid 147

25 Det kan te sig obetydligt att ett exempel om moraliska dilemman eller beskriving av

kastsystemet i Indien, skriver ut att det är en man som är jägare eller en latrinbärare men detta följer två huvudtendenser i texten som är tydliga. Den första handlar om att det är män som tilldelas yrkesbefattningar som jägaren ovan. Den andra huvudtendensen är att de flesta exempel som detta exempel ovan, eller när filosofer och religiösa företrädare beskrivs, är att de beskrivs utifrån en manlig norm. Utdraget nedan visar även på att den manliga normen är något som också beskrivningarna om religioner följer, här hämtat från bokens första kapitel som heter Att läsa om livsåskådningar:

Det finns en naturnära religion där en far ska ta sitt nyfödda barn i armarna […] en handling som varje far i detta samhälle utför på samma sätt […] fadern lyfter sitt nyfödda barn upp mot stjärnhimlen […] ser fädern göra samma sak med sina syskon. Övergångsriten blir som en berättelse som barnet är delaktigt i.⁷⁹

Detta följer vad som inom diskursteorin beskrivs som att sociala konstruktioner och praktiker, som i fallet ovan handlar om religiösa riter, blivit så cementerade att de uppfattas som

”naturliga” och därmed som objektiva sanningar, att det inte är något uppseendeväckande att mannen är norm.

Samma mönster återfinns på flertalet ställen i läroboken, vissa av dessa stereotypiska genusföreställningar diskuteras, som det märkts ut i detta avsnitt, medan vissa inte gör det, som citatet ovan. Läroboken har i sina kapitel om religioner eller livsåskådningar inget separat kapitel som skulle behandla likheter och skillnader mellan exempelvis män och kvinnor utan behandlar båda tillsammans genomgående. Detta skapar problematik då

berättandet ofta utgår från mannen och gör kvinnan till något slags undantagstillstånd. Utifrån diskursanlysen kan denna norm visa att diskurser inom religion förekommer så pass naturligt att andra alternativ inte ses.

Det finns många exempel på denna norm och några av dem ser ut på detta vis, tagna från kapitlen om världsreligionerna Islam, Judendomen, Buddhismen och Kristendomen i respektive ordning:

En rättslärd muslim kallas en faqih. En sådan kan göra ett uttalande om vad som är rätt i islam i ett visst sammanhand. Då gör han det som en mufti, en som förklarar den islamiska lagen. Hans utsaga kallas en fatwa. Han tar hjälp av hur andra rättslärde genom sid tiderna har tolkat islam.⁸²

79 Göth, Lycken Rüter & Wirström (2012) sid 24

80 Winther-Jørgensen & Phillips (2000), sid 43

81 Ibid, sid 43

82 Göth, Lycken Rüter & Wirström (2012) sid 114