Avtal: 241-20-003
SMED Rapport Nr 5 2021
Långsiktig plan för sakområdet Farliga ämnen
Rapporteringskrav, omvärldsbeskrivning och framtida utmaningar
Katarina Hansson, IVL Tina Skårman, IVL
Hanna André, IVL Staffan Åkerblom, SCB Alexander Dimberg, SCB
Marie Eriksson, NV Linda Linderholm, NV
Evastina Grahn, NV
Avtal: 241-20-003
Publicering: www.smed.se
Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: 601 76 Norrköping
Startår: 2006 ISSN: 1653-8102
SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistikmyndigheten SCB, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete. På uppdrag av Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten säkerställer SMED framtagandet av underlag till Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall, farliga ämnen, buller samt åtgärder. Syftet med SMED-
samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, samt att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter. Mer
information finns på SMED:s webbplats www.smed.se.
Innehåll
RAPPORTERINGSKRAV, OMVÄRLDSBESKRIVNING OCH FRAMTIDA UTMANINGAR 3
SAMMANFATTNING 6
SUMMARY 8
INLEDNING 10
Utgångspunkter för den långsiktiga planen 10
RAPPORTERINGSKRAV INOM SAKOMRÅDE FARLIGA ÄMNEN 12
Kommande förändringar 13
PRTR och E-PRTR 13
Ämnen 14
Utsläppskällor 14
Mottagare 15
Miljörapporteringssystemet 15
DET SVENSKA PRTR 18
Beskrivning 18
Användning, intressenter, uppdrag och mål 20
Förvaltning av det svenska utsläppsregistret, UTIS 21
NATIONELL OMVÄRLDSANALYS OCH RAPPORTERINGSBEHOV 23
Miljökvalitetsmålen 23
Regeringsuppdrag 24
Farliga ämnen i varor och kemiska produkter 26
Produktregistret 26
KemI – Varuguiden 27
Avfall och farliga ämnen 27
Forskning om diffusa källor och punktkällor 28
Nationell screening av kemikalier 29
INTERNATIONELL VERKSAMHET I RELATION TILL PRTR 31
Internationella arbetsgrupper 31
UNECE Working Group of the Parties to the Protocol on PRTR:s 31
Working Party on International Environment Issues (WPIEI) meeting- 32
International PRTR coordinating Group 32
Nordiska PRTR-Gruppen 33
EU:s E-PRTR regulation article 19 regulatory Committee 33
Kunskapsspridning 33
Kapacitetsuppbyggnad – ”capacity building” 33
Exempel på Sveriges bidrag till kapacitetsuppbyggnad 34
SAMORDNING OCH INTERNATIONELL OMVÄRLDSANALYS 35
Samordningsbehov 35
Nationell samordning av kvalitetsgranskning 35
Internationell omvärldsanalys 37
Farliga ämnen och koppling till FN:s hållbarhetsmål 37
Farliga ämnen och koppling till internationella konventioner 38
Farliga ämnen och koppling till EU-direktiv 41
EU:s takdirektiv (NEC) 43
REFERENSER 45
BILAGA 1 GENOMFÖRDA UTVECKLINGSPROJEKT 46
BILAGA 2 DEFINITIONER 51
BILAGA 3. ÄMNEN ENLIGT PRTR/E-PRTR 53
Sammanfattning
SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI.
Detta dokument är en långsiktig plan för sakområdet ”Farliga ämnen”. Planen är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för projektplanering och samordning inom SMED. Som ett komplement till detta dokument finns även en lista med projektförslag till rapporterings- och utvecklingsprojekt. Dokumentet finns på Projektplatsen och är tillgänglig för Naturvårdsverket och SMEDs medlemmar inom Farliga ämnen. Planen har avstämts med Naturvårdsverket. Arbetet med den långsiktiga planen omfattar fem områden:
1. Rapporteringskrav 2. Det svenska PRTR
3. Nationell omvärldsanalys och rapporteringsbehov 4. Internationell verksamhet i relation till PRTR 5. Samordning och internationell omvärldsanalys
Den första rapporteringen till E-PRTR gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års
aktivitetsuppgifter. Data rapporteras till E-PRTR årligen den 30 november. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överföring av föroreningar, på nationell respektive EU-nivå, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. 86 respektive 91 ämnen ska rapporteras till PRTR och E-PRTR. Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskelvärdet överskrids ska ämnet rapporteras för 65 olika verksamheter. Huruvida en verksamhet ska rapporteras eller ej avgörs med hjälp av tröskelvärden för kapacitet.
Utsläpp från diffusa källor ska rapporteras till PRTR för enskilda länder. Till E-PRTR
ombesörjer EU- kommissionen ländernas rapportering av diffusa emissioner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (t.ex. UNFCCC, CLRTAP etc.).
Det saknas dock idag metodik och data för att göra denna rapportering heltäckande.
I den långsiktiga planen för Farliga ämnen presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Syftet är att öka tillgängligheten och
användbarheten av det svenska PRTR. Tillgängligheten av utsläppsdata för allmänheten är ett av huvudsyften med de nationella utsläppsregistren. Under 2021-2022 kommer bland annat följande frågor med koppling till UTIS att utredas och eventuellt utvecklas: teknisk
uppgradering av UTIS för att på kortare sikt kunna bedriva verksamheten att hålla
utsläppsregistret och efterleva internationella rapporteringskrav; förstudie om UTIS gällande lösningar på lång sikt samt arbete med att anpassa data till rätt format för Inspire geoportalen och Öppna data portalen.
Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt inom området Farliga ämnen. Bland annat pågår det för närvarande flera regeringsuppdrag med koppling till kemikalieområdet. I forskningsprogrammet Mistra SafeChem utformas forsknings- och innovationsplattform för grön och hållbar kemi i Sverige. I Mistraprogrammet TerraClean utvecklas tekniker för att rena bort föroreningar som släpps i miljön. I Formas- projektet RedMic studeras diffus spridning av kemikalier från enskilda avlopp.
Utsläppsdata rapporteras internationellt via flertalet konventioner och direktiv. På nationell basis använder Naturvårdsverket data för uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar beställda av den svenska regeringen. I samråd med Naturvårdsverket har den internationella verksamheten i denna rapport begränsats till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR och dess koppling till andra internationella konventioner och överenskommelser, kunskapsspridning och OECD projekt.
Nyckelord: PRTR, E-PRTR, utsläppsregister, utsläpp, emission, förorening, farliga ämnen.
Summary
SMED is an abbreviation for SvenskaMiljöEmissionData, which is a collaboration between IVL, SCB, SLU and SMHI.
This document is a long-term plan for the program area "Hazardous Substances". The plan is a guidance document for the Swedish Environmental Protection Agency's (SEPA:s) priorities in the field, and for project planning and coordination within SMED. As a complement to this document a list with project proposals among these is available on the Projectplace website.
This list is assessable for the SEPA and SMED members within Hazardous Substances. The plan has been harmonized with SEPA and divided in five areas:
1. Reporting requirements 2. The Swedish PRTR
3. National situation analysis and reporting needs 4. International activities related to PRTR
5. Coordination and international situation analysis
The first reporting to the E-PRTR was made 2009-06-30 which related to the 2007 data. The data is reported to the E-PRTR annually on 30 November. Both PRTR and E-PRTR aims to establish a register of emissions and transfer of pollutants, at the national respective EU-level, to facilitate public participation in decision-making in the environmental field and helping to prevent and reduce pollution of the environment. 86 and 91 substances respectively must be reported to PRTR and E-PRTR. A threshold is associated with each substance and if the threshold is exceeded, the substance should be reported. 65 different activities are requested under PRTR and E-PRTR. Whether an activity should be reported or not is determined by means of capacity thresholds. Emissions from diffuse sources should be reported to the PRTR for individual countries. To the E-PRTR the commission arrange the reporting of diffuse emissions. Data will be based on existing reporting by member countries (e.g. UNFCCC, CLRTAP). However, there is a lack of methodology and data today to make a comprehensive reporting.
In the long-term plan, proposals for development of the Swedish PRTR (UTIS) are presented.
The aim is to increase the accessibility and usability of the Swedish PRTR. The availability of release data to the public is one of the main objectives of the national PRTRs. During 2021- 2022, following issues related to UTIS will be investigated: technical development of UTIS (short term solutions) to maintain the release register and comply with international reporting requirements; pre-study on UTIS` long-term solutions and development of appropriate file format for the Inspire geoportal and the Open data portal.
The situation analysis shows that there is extensive work in this field, both nationally and internationally. Among other things going on at present several national projects on the behalf of the Swedish government related to chemicals are now performed. The research program Mistra SafeChem designs a research and innovation platform for green and sustainable chemistry in Sweden and the research program TerraClean develops technologies to remove pollutants released into the environment. In Formas project RedMic, diffuse emissions of chemicals from private sewers are studied.
Emission data is reported internationally through several conventions and directives. On a national basis SEPA is using data for follow up of the national environmental quality objectives, and as a basis for investigations ordered by the Swedish government.
In consultation with SEPA the international activities included in this report has been restricted to reporting under the PRTR/E-PRTR and its relation to other international
conventions and agreements and dissemination and compilation of relevant OECD projects.
Keywords: PRTR, E-PRTR, release register, releases, emissions, pollutant, hazardous substances.
Inledning
Detta dokument är en långsiktig plan för sakområdet ”Farliga ämnen”. Planen är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för projektplanering och samordning inom SMED.
För en fungerande styrning av sakområdet, krävs en långsiktig vision om hur information ska användas. Då planen är ett levande dokument kan kontinuerliga uppdateringar av viktig information för att tillgodose nya behov komma att göras.
År 2004 inleddes ett arbete där ett långsiktigt plan för sakområdet "Farliga ämnen" togs fram (Sternbeck och Carlsson, 2004). Planen syftade till att vara ett vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området, och dels för prioritering och samordning inom SMED. Fyra uppdateringar av den långsiktiga planen har hittills genomförts, 2007/2008, 2010, 2014 samt 2016 (Brorström-Lundén et al., 2008; Hansson et al., 2010; Hansson et al., 2014; Hansson et al., 2016). Syftet var att uppdatera kunskapsläget avseende spridning av farliga ämnen, samt att identifiera rapporteringskrav enligt ”Pollutant Release and Transfer Register” (PRTR) och dess europeiska motsvarighet E-PRTR. Rapporteringarna till PRTR och E-PRTR beskrivs grundligt i den Långsiktiga planen från 2008.
Utöver själva huvuddokumentet består den långsiktiga planen även av en del som omfattar en projektförslagslista för både rapporterings- och utvecklingsprojekt samt en
prioriteringsordning bland dessa. Denna lista finns tillgänglig för Naturvårdsverket och medlemmar i SMED Farliga ämnen på www.projectplace.se och uppdaterades senast hösten 2020.
För att tillgodose behoven inom sakområdet Farliga ämnen har generella uppdateringar av informationen från 2016 genomförts bl.a. för rapporteringarna till E-PRTR och PRTR i föreliggande dokument. En stor vikt har också lagts på den internationella verksamheten inom området samt på omvärldsanalysen och de nationella databehoven.
Utgångspunkter för den långsiktiga planen
Arbetet inom sakområdet Farliga ämnen genomförs i form av rapporteringsprojekt i och med rapporteringarna till EPER, KUR (sedan utsläppsåret 2001) samt till E-PRTR (sedan
rapporteringsåret 2007). Vidare har ett antal utvecklingsprojekt genomförts. En förteckning av utvecklingsprojekten genomförda sedan den senaste uppdateringen av den långsiktiga planen presenteras i Bilaga 1 till denna rapport.
Sett ur ett helhetsperspektiv är det viktigt att resultaten från olika projekt, såväl inom Farliga ämnen som mellan Farliga ämnen och de andra sakområden inom SMED, är jämförbara och att eventuella överlappningar är kända och hanterbara. Det föreligger därmed ett stort behov av övergripande samordning rörande utsläpp av farliga ämnen.
För en fungerande programstyrning krävs en långsiktig vision om hur data ska användas.
Några exempel på hur utsläppsdata för sakområdet Farliga ämnen kan användas är:
1. Ge information till allmänheten 2. Internationell rapportering
3. Utgöra en prioriteringsgrund för åtgärder på nationell nivå
4. Utgöra underlag för att bedöma miljöpåverkan och risk för påverkan på ekosystemen, både lokalt och nationellt
5. Verka pådrivande för frivilliga åtgärder inom industrin 6. Forskning
Ett nationellt register över utsläpp och överföring av föroreningar ska underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska
nedsmutsningen av miljön.
Punkt 3-6 ovan förutsätter en någorlunda övergripande bild av vilka källtyper som i betydande grad bidrar till utsläppen av respektive ämne. En viktig aspekt är att de svenska utsläppen av farliga ämnen inte bara härrör från större punktkällor utan även från diffusa källor, såsom kemikalier i varor och produkter under användning och i avfallsled (KemI, 2020; Hansson et al., 2016b; Lexén et al., 2016).
Mot ovanstående bakgrund har följande utgångspunkter för arbetet med den Långsiktiga planen identifierats:
• Ska vara ett levande dokument. Det är därför viktigt med regelbundna avstämningar inom sakområdet Farliga ämnen.
• Ska innehålla bred analys av databehov
• Ska ta hänsyn till strategiska databehov
• Ska verka samordnande mellan de olika sakområden inom SMED Bilagor till rapporten:
• Bilaga 1 - Förteckning av genomförda utvecklingsprojekt inom SMED Farliga ämnen (2016-2020)
• Bilaga 2 - Sammanställning av nyckeldefinitioner
• Bilaga 3 – PRTR/E-PRTR ämnen
Rapporteringskrav inom sakområde Farliga ämnen
I maj 2003 undertecknade Sverige tillsammans med Europeiska unionen och 23
medlemsstater, i Kiev, ett UNECE-protokoll under Århuskonventionen om register över utsläpp och överföringar av föroreningar ”Pollutants Release and Transfer Register” (PRTR).
Protokollet trädde i kraft den 8 oktober 2009 och idag (2021-03-30) har det 38 parter1. Protokollet upprättades i syfte att uppnå Århuskonventionens bestämmelse om att varje part ska upprätta ett register över utsläpp och överföring av föroreningar. Målet är att förbättra allmänhetens tillgång till informationen, för att underlätta deltagande i beslutsfattande om miljön och att bidra till att förebygga och hindra miljöförstöring. Sverige ratificerade protokollet i oktober 2008 och Sveriges nationella utsläppsregister lanserades i november 2009.
Det europeiska utsläppsregistret (E-PRTR)2 har på EU-nivå infört UNECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar. Det europeiska utsläppsregistret är en elektronisk databas, tillgänglig för allmänheten i syfte att underlätta allmänhetens deltagande i beslut som rör miljön samt för att bidra till att förhindra och minska miljöföroreningar. Det europeiska utsläppsregistret efterträder det tidigare utsläppsregistret EPER, där uppgifter har rapporterats för åren 2001 och 2004. Den första rapporteringen till E-PRTR gjordes 2009-06- 30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter har data rapporterats till E-PRTR årligen den 31 mars (dvs 15 månader efter avslutat rapporteringsår) från 2010 till 2020 Från och med 2020 flyttades rapporteringsdatumet till den 30 november (dvs 11 månader efter avslutat rapporteringsår).
Från och med 2020 gäller nytt rapporteringsformat. Då ska utsläppsdata till E-PRTR
rapporteras integrerat med data för stora förbränningsanläggningar (LCP) årligen senast den 30 november och anläggningsuppgifterna ska rapporteras via EU-registry-rapporteringen årligen senast den 30 september. I rapporteringen till EU-registry ska alla E-PRTR
anläggningar rapportera anläggningsuppgifter medan utsläppsrapporteringen enbart krävs för de anläggningar som har utsläpp som ligger över de tröskelvärden för respektive ämne som anges i förordningen.
Inom det svenska utsläppsregistret (Utsläpp i siffror, UTIS)3 görs uttagen av de xml-filer som används vid internationell rapportering. XML-rapporteringsfilen är sådan aktuell data (E- PRTR och IED) som listats som ett prioriterat dataset inom Inspire direktivet4 och som därför ska finnas tillgängligt på EU Kommissionens Inspire geoportal5. Det svenska utsläppsregistret ska finnas tillgängligt som öppen data via Öppna dataportalen6 mot bakgrund av
bestämmelserna i den svenska PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen).
1 PRTRs Protocol - Status of ratification | UNECE
2 Det europeiska utsläppsregistret (E-PRTR), https://prtr.eea.europa.eu/#/home
3 Det svenska utsläppsregistret (Utsläpp i siffror, UTIS), https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/
4 Inspire direktivet, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32007L0002&from=EN 5 EU Kommissionens Inspire geoportal, https://inspire-geoportal.ec.europa.eu/
6 Öppna dataportalen, https://www.dataportal.se/sv/
Kommande förändringar
En ny EU Industriportal håller på att utvecklas av Europeiska Miljöbyrån (EEA) och kommer eventuellt att lanseras under 2021. Portalen kommer att innehålla E-PRTR data som finns i det europeiska utsläppsregistret nu.
Inom PRTR har initierats ett utvecklingsarbete av protokollet som pågår nu parallellt med den revidering av E-PRTR som Kommissionen har initierat och som kommer att pågå under 2021.
Som ett led i EU-kommissionens genomförande av det åttonde miljöhandlingsprogrammet och ”Den gröna given” så pågår det under 2021 revideringar av ett antal direktiv och förordningar bl.a. IED (Industriemissionsdirektivet) och förordning 166/2006 (E-PRTR).
Resultatet i form av underlag för beslut förväntas komma i slutet av 2021. Det är oklart ännu vad revideringen av E-PRTR förordningen kommer att omfatta och inriktningen mot att synka med IED-direktivet kommer att påverka. Troligtvis kommer det att bli fråga om tillägg av verksamhetstyper, ändrade tröskelvärden, tillägg av ämnen och eventuella tillägg av kontextuella uppgifter. Förändringar i rapporteringskraven som påverkar
verksamhetsutövarnas rapportering kan inte bli aktuella förrän tidigast 2024. När beslutet tas om förordningsändring ska Kommissionen besluta om nytt genomförandebeslut. Därefter behöver troligtvis ändringar göras i den svenska miljörapporteringsföreskriften (NFS 2016:8) som sedan medför utvecklingsinsatser i Svenska miljörapporteringsportalen (SMP) eller det IT-system som planeras att ersätta SMP.
Inom Århuskonventionen pågår för närvarande ett arbete med att besluta om
rekommendationer om att tillgängliggöra information elektroniskt. Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur Sverige ska leva upp till innehållet i
rekommendationerna. Det kan bl.a. innebära att undersöka i vilken utsträckning Sverige uppfyller/inte uppfyller rekommendationerna och analysera gap. Regeringsuppdraget ska rapporteras senast 15 september 2021.
PRTR och E-PRTR
Nedan beskrivs rapporteringarna till PRTR och E-PRTR kortfattat. De båda rapporteringarna beskrivs här tillsammans eftersom de i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda rapporteringarna omfattar uppgifter från punktkällor och diffusa utsläpp.
PRTR regleras via dokumenten:
• Protocol on Pollutant Release and Transfer Registers7
• Guidance to Implementation of the Protocol on PRTRs8 E-PRTR regleras via dokumenten:
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/20069
• Förordning (EU 2019/1010) med bl.a. ändringar av E-PRTR förordningen10
• Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/174111
7 PRTR-protocol_in_Swedish.pdf (unece.org)
8 https://unece.org/DAM/env/pp/prtr/guidance/PRTR_May_2008_for_CD.pdf
9 http:/eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:033:0001:0017:SV:PDF
10 Förordning (EU 2019/1010) med bl.a. ändringar av E-PRTR förordningen
11 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1741
• Vägledning vid implementering av det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar12
Med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1741 har rapporteringsformatet ändrats.
Nu ska utsläppsdata till E-PRTR rapporteras årligen integrerat med data för stora förbränningsanläggningar (LCP) och anläggningsuppgifterna ska rapporteras årligen
tillsammans med IED-anläggningsuppgifterna via EU-registry-rapporteringen ett par månader innan utsläppsrapporteringen. I rapporteringen till EU-registry ska alla E-PRTR anläggningar rapportera anläggningsuppgifter medan utsläppsrapporteringen enbart krävs för de
anläggningar som har utsläpp som ligger över de tröskelvärden för respektive ämne som anges i förordningen.
För utsläpp från punktkällor ska verksamhetsutövarnas egna uppgifter rapporteras till PRTR och E-PRTR. Ett stort ansvar för datakvaliteten läggs på verksamhetsutövarna. I Sverige sker insamlingen av uppgifter för PRTR och E-PRTR via miljörapporteringssystemet, se vidare under rubriken ”Miljörapporteringssystemet”. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för rapporteringarna, vilket även innebär ett ansvar för att kvaliteten på rapporterade uppgifter säkerställs.
Ämnen
Verksamhetsutövare ska rapportera både den totala emissionen för ett visst ämne, samt eventuell emission genom olyckshändelse.
I Bilaga II till PRTR13och E-PRTR14redovisas de ämnen som omfattas av rapporteringskrav.
Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskelvärdet överskrids ska ämnet rapporteras. I Bilaga 3 till den här rapporten listas de ämnen som ska rapporteras till PRTR (86) respektive E-PRTR (91). Av dessa ämnen faller 26 stycken utanför definitionen för farliga ämnen (t.ex. klimatgaser, närsalter, klorider, fluorider och PM10). 65 stycken ämnen klassificeras som farliga (t.ex. metaller, organiska lösningsmedel, bekämpningsmedel, tillsatskemikalier/ industrikemikalier). 25 av dessa ämnen omfattas av totalförbud sedan många år i Sverige. Isodrin har aldrig varit registrerat för användning i Sverige, därav inget officiellt förbud. Ett flertal ämnen omfattas av vissa begränsningar.
Utsläppskällor
RAPPORTERANDE PUNKTKÄLLOR
I Bilaga I till PRTR15och E-PRTR16redovisas de verksamhetsaktiviteter som omfattas av rapporteringskrav. 65 olika aktiviteter efterfrågas enligt båda rapporteringarna. Huruvida en verksamhet ska rapporteras eller ej avgörs med hjälp av tröskelvärden för kapacitet. Om man bedriver flera aktiviteter inom samma Bilaga I-verksamhet ska kapaciteterna för dessa summeras.
12 http://ec.europa.eu/environment/industry/stationary/eper/pdf/sv_prtr.pdf
13 PRTR-protocol_in_Swedish.pdf (unece.org)
14 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006R0166&from=EN
15 PRTR-protocol_in_Swedish.pdf (unece.org)
16 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006R0166&from=EN
DIFFUSA KÄLLOR
Utsläpp från diffusa källor ska rapporteras till PRTR för enskilda länder. Till E-PRTR
ombesörjer EU- kommissionen ländernas rapportering av diffusa emissioner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (t.ex. UNFCCC, CLRTAP etc.).
Diffusa emissioner omfattas av:
• Punktkällor under tröskelvärde som finns listade i Bilaga I
• Källor som ej finns listade i Bilaga I
• Kemikalier i varor och produkter under användning och i avfallsled
Exempel på diffusa källor är vägtrafik, sjöfart, flygtrafik, jordbruk, byggindustri, användning av lösningsmedel, bränsleförbrukning i hemmen, distribution av fossila bränslen och små industrienheter (”SME”). Det är dock inte klart hur de diffusa flödena ska rapporteras, det saknas kunskap och metoder i många fall.
Mottagare
Verksamhetsutövare, som utför en eller flera av de aktiviteter som tas upp i Bilaga I till PRTR och E-PRTR omfattas av rapporteringskrav förutsatt att verksamheten genererar:
• utsläpp till luft, vatten och mark (utsläpp till mark förekommer ej i Sverige) av någon av de föroreningar som anges i Bilaga II till PRTR och E-PRTR överstiger tröskelvärdet i kolumn 1 i bilagan, eller
• borttransport av farligt avfall som överstiger 2 ton per år, eller om borttransporten av annat avfall som överstiger 2 000 ton per år, eller
• borttransport i avloppsvatten för avloppsrening av någon av de föroreningar som anges i Bi- laga II och överstiger tröskelvärdet i kolumn 1 b i bilagan.
Miljörapporteringssystemet
Sveriges PRTR-system regleras av fem olika lagar vilka tillsammans utgör det så kallade miljörapporteringssystemet (se Figur 1).
Figur 1. Den rättsliga grunden för Sveriges PRTR-system. Miljöbalken (SFS 1998:808), Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899), Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251), Förordningen om miljösanktionsavgifter (SFS 2012:259) och Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2016:8).
I kapitel 26 § 20 i miljöbalken (SFS 1998:808) anges att den som bedriver en tillståndspliktig verksamhet årligen ska inkomma med en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten, samt att detta även gäller för verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd. Dessutom anges att även om en verksamhet inte är tillståndspliktig, får en föreskrift om skyldighet att lämna en miljörapport meddelas.
I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) anges att en miljörapport ska innehålla uppgift om verksamhetsutövarens namn och organisationsnummer samt de uppgifter i övrigt som följer av föreskrifter som Naturvårdsverket har meddelat.
Naturvårdsverket ges rätten att meddela föreskrifter om miljörapport för verksamheter som omfattas av tillståndsplikt, ett föreläggande att ansöka om tillstånd eller för verksamheter som inte är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen, men som regleras av E-PRTR- förordningen (EG/166/2006). Synergier ges genom att rapporteringskraven i EPRTR förordningen försörjer både det svenska utsläppsregistret och E-PRTR rapporteringen med data.
Huruvida en anläggning är tillståndspliktig eller inte regleras både genom förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251).
I föreskriften om miljörapport (NFS 2016:8) regleras vilka uppgifter som tillståndspliktiga verksamhetsutövare, verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd eller verksamheter som omfattas av Bilaga I till E-PRTR-förordningen (EG/166/2006)17ska rapportera i miljörapporten. Miljörapporten är uppbyggd av tre stycken olika delar:
• Grunddel, vilken innehåller administrativa uppgifter om verksamheten
• Textdel, består av verksamhetsbeskrivning, uppföljning av villkor etc.
• Emissionsdeklaration, innehåller utsläppsdata för anläggningen
Alla miljörapporter ska innehålla en grunddel och de anläggningar som omfattas av Bilaga I till E-PRTR-förordningen ska även innehålla en emissionsdeklaration.
I emissionsdeklarationen redovisas verksamhetens årsvärden för utsläpp eller överföringar av de föroreningar eller avfallsmängder som anges i Bilaga II till E-PRTR-förordningen
(EG/166/2006) eller Bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2016:8) förutsatt att tröskelvärdena för dessa överskrids.
Via emissionsdeklarationen insamlas utsläppsdata avseende luft och vatten (direkt till recipient och indirekt via externt avloppsreningsverk) och borttransporterade mängder avfall från de verksamheter som omfattas av rapportering.
Från och med utsläppsår 2009 har det varit möjligt för tillståndspliktiga verksamheter att lämna in en miljörapport elektroniskt via svenska miljörapporteringsportalen, SMP18. Från och med utsläppsår 2010 är det obligatoriskt att inkomma med sin miljörapport via SMP.
17http:/eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:033:0001:0017:SV:PDF
18 svenska miljörapporteringsportalen, SMP, https://smp.lansstyrelsen.se/
Tillsynsmyndigheten får bevilja anstånd i högst en månad med grunddelen och
emissionsdeklarationen och högst tre månader med textdelen, om det finns särskilda skäl. I förordning (SFS 2012:259) om miljösanktionsavgifter anges, med stöd av kapitel 30 i miljöbalken, att en miljösanktionsavgift ska betalas om miljörapporten lämnas in försent:
1. med 2 000 kronor, om ”tillståndsplikt A” gäller för verksamheten enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), och
2. med 1 000 kronor, om ”tillståndsplikt B” gäller för verksamheten enligt miljöprövningsförordningen.
I syfte att ge en bakgrund till bestämmelserna avseende miljörapporter och information om vad som ska rapporteras och hur uppgifterna ska rapporteras i SMP tar Naturvårdsverket årligen fram dokumentet ”Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport”.
Vägledningen finns tillgänglig på Naturvårdsverkets webbplats.
Det svenska PRTR
Det svenska PRTR ska utvecklas i enlighet med kraven i PRTR-protokollet och E-PRTR förordningen så att en så total bild av utsläppen i Sverige som möjligt ska finnas tillgänglig för allmänheten. Synergier ges genom att rapporteringskraven i E-PRTR förordningen ger underlag både åt det svenska PRTR- och E-PRTR-rapporteringen till EU. I den här planen för sakområdet Farliga ämnen presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR. Förslagen till utvecklingsmöjligheter är tänkta bland annat som grund för sakområdets input till förvaltningsområdet Rapportering och statistik (tidigare förvaltningsobjektet
Miljödataförsörjningen, MDF) när det gäller ändringar och utveckling.
Beskrivning
Det svenska PRTR – ”Utsläpp i siffror (UTIS)” lanserades 2009. Registret har sedan 2012 ingått i Naturvårdsverkets förvaltningsobjekt Miljödataförsörjning (MDF), som 2021 bytte namn till förvaltningsområdet Rapportering och statistik. Under 2014 integrerades UTIS delvis i webbplatsen www.naturvardsverket.se. I förvaltningsområdet ingår bland annat UTIS, svenska miljörapporteringsportalen (SMP) och Miljödataportalen. Förvaltningsobjektet MDF styrdes fram till 2021 enligt förvaltningsmodellen - Pm3 för IT-system med egen
organisation, behovs- och målbild, förvaltningsplan och budget. Från och med 2021 används inte längre Pm3-modellen utan den har ersatts av digitaliseringsavdelningens (D-avd) rutin för förvaltningsstyrning.
Inom PRTR-protokollet definieras behovet av ett elektroniskt inrapporteringsverktyg.
Verktyget ska helst vara webbaserat och syftet är att verksamhetsutövarna själva ska
rapportera in sina utsläppsdata. Ansvaret för data är tydligt utpekat till verksamhetsutövarnas.
För att uppfylla kravet på ett inrapporteringsverktyg har SMP utvecklats av Naturvårdsverket.
Ett annat krav inom PRTR är att visa alla utsläppsdata för allmänheten på ett lättillgängligt och sökbart sätt, helst elektroniskt via webben. När data tillgängliggörs så ska
Naturvårdsverkets datapolicy19 följas. Syftet med webbapplikationen UTIS är att presentera dessa utsläppsdata för allmänheten. UTIS är en sök- och visningstjänst för punktutsläpp och borttransporter av avfall och avloppsvatten från anläggningar som bedriver miljöfarlig verksamhet samt utsläpp från diffusa källor. Data från de miljöfarliga verksamheternas miljörapporter överförs från SMP till UTIS där data bearbetas och tillgängliggörs. Från och med 2019 överförs även data från de stora förbränningsanläggningarna (LCP), som ska ingå i den integrerade LCP/E-PRTR utsläppsrapporteringen.
Tillsynsmyndigheterna (länsstyrelser, kommuner och Försvarsinspektionen för hälsa och miljö20) kan direkt i SMP granska miljörapporterna och få tillgång till aktuella utsläppsdata.
För internationell rapportering används uppgifterna i systemet främst av sakområdena Farliga ämnen, Avfall och Luft på Naturvårdsverket och av sakområdet Vatten på Havs- och
vattenmyndigheten (delansvar Naturvårdsverket). Viktiga systemsamband finns mellan UTIS och SMP/länsstyrelsernas system Nikita (ersatte Miljöreda för ett par år sedan). Systemen är
19 Naturvårdsverkets datapolicy
20 http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/hogkvarteret/generallakaren/
nära kopplade till varandra, se Figur 2. Nikita används av tillsynsmyndigheterna och förvaltas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. SMP är sedan 2013 flyttad från Naturvårdsverket till Länsstyrelsen och samförvaltas av Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.
Figur 2. Dataflödesöversikt
UTIS är en publik webbapplikation. Här kan allmänheten och andra målgrupper söka och titta på E-PRTR-klassade anläggningars uppgifter registrerade i SMP:s emissionsdeklaration och vissa grunduppgifter om anläggningarna samt exportera dessa uppgifter genom Exceluttag.
Under 2014 integrerades UTIS delvis i Naturvårdsverkets webbplats, i syfte att öka
tillgängligheten och användbarheten av det svenska PRTR. Databasen och möjligheterna att söka i registret och i karta samt en del information finns kvar t.ex. om ämnen och utsläpp från diffusa källor till luft och till vatten. Det går att söka luftutsläpp från den nationella
luftemissionsdatabasen, som omfattar geografisk fördelning av utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar, som SMHI producerar på uppdrag av Naturvårdsverket. Under 2021 ska den flyttas in i Luftwebb som SMHI utvecklar på uppdrag av Naturvårdsverket. Mycket annan information kan hämtas från hela Naturvårdsverkets webbplats. För att underlätta
allmänhetens möjligheter att delta och påverka hur det svenska PRTR ser ut och fungerar finns det möjlighet att skicka in synpunkter via mailfunktionen på webbplatsen. Genom återkommande användarundersökningar inhämtas synpunkter på tillgängligheten och användbarheten. Synpunkterna finns med som underlag när UTIS utvecklas. Även
återkommande tillgänglighetsgranskningar21 (WCAG) av UTIS görs och de senaste resultaten publiceras på Naturvårdsverkets webbplats.
21http://www.naturvardsverket.se/Om-webbplatsen/Tillganglighet/Tillganglighetsredogorelser/Tillganglighet-for-Utslapp-i- siffor/?epslanguage=sv
Verksamheter
Tillsynsmyndighet Länsstyrelse
UTIS
Miljörapport (elektronisk)
Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen
SMP Nikita
(lst ärendehanteringssystem)
UTIS utgör det publika gränssnittet till en delmängd av de uppgifter som finns i SMP. I dagsläget presenteras endast E-PRTR-klassade anläggningar i UTIS. Uppgifterna överförs löpande mellan SMP och UTIS. Inom det svenska utsläppsregistret (UTIS) görs uttagen av de xml-filer som används vid internationell rapportering. Xml-rapporteringsfilen är sådan aktuell data (E-PRTR och IED) som listats som ett prioriterat dataset inom Inspire direktivet och som därför ska finnas tillgängligt på EU Kommissionens Inspire geoportal. Det svenska
utsläppsregistret ska finnas tillgängligt som öppen data via Öppna dataportalen mot bakgrund av bestämmelserna i den svenska PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av
handlingar från den offentliga förvaltningen).
Användning, intressenter, uppdrag och mål
Kraven på det svenska PRTR utgår i grunden från rapporteringskraven i Århuskonventionens PRTR-protokoll och E-PRTR-förordningen (EG-förordning 166/2006). Sverige har möjlighet att anpassa innehållet till nationella behov och kan utnyttja andra nationella inventeringar och dataförsörjning.
Varje år ska alla tillståndspliktiga verksamheter lämna in en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över verksamheten. Det framgår av 26 kap. 20 § i miljöbalken. Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251), förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt E-PRTR förordningen reglerar vilka
verksamheter som ska lämna miljörapport. Innehållet i miljörapporten regleras i
Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2016:8), medan innehållet i UTIS främst styrs av PRTR-protokollet vars krav är implementerade i föreskriften, i linje med kraven i E- PRTR förordningen.
Föreskrifterna administreras av industrienheten (Ki) på Naturvårdsverket. Inom
Naturvårdsverket finns sakområdesansvariga som inom sina respektive områden ansvarar för sammanställning och rapportering av miljödata. För sakområdet Vatten finns huvudansvaret på Havs- och vattenmyndigheten med delansvar på Naturvårdsverket. Detta innebär behov av en nära samordning mellan verksamhetsförvaltningen, rapporteringsansvariga på
Naturvårdsverket och HaV samt industrienheten på Naturvårdsverket som ansvarar för föreskriften.
Uppgifterna i det svenska PRTR har två huvudanvändningsområden:
• Uppfyllande av kraven i Århuskonventionens PRTR-protokoll om allmänhetens tillgång till miljöinformation
• Internationell rapportering
Det svenska PRTR har ett antal intressenter t.ex:
• Naturvårdsverket och andra myndigheter
• Verksamhetsutövare
• Tillsynsmyndigheter
• Allmänheten
• SMED (konsortium där SCB, SLU, SMHI och IVL ingår)
• UTIS förvaltning
• NV.se förvaltning
• SMP Förvaltning
• Teknisk förvaltare, (Consid)
• Driftsleverantör (Nordlo)
Några av sakområdet Farliga ämnens utpekade uppdrag och mål:
1. Tillgodose internationella rapporteringskrav och användarnas behov.
2. Öka tillgängligheten och användarvänligheten.
3. Leverera data till internationella rapporteringen i tid och med rätt kvalitet.
Viktiga frågor som bör utredas och ev. utvecklas under 2021-2022:
• Teknisk uppgradering av UTIS för att på kortare sikt kunna bedriva verksamheten att hålla utsläppsregister och efterleva internationella rapporteringskrav.
• Förstudie om UTIS – lösningar på lång sikt (ska vara klar sista april 2021)
• Anpassa data till rätt format för Inspire geoportalen och Öppna data portalen.
Underlagen för detta är bland annat PM Förstudie om UTIS – lösningar på lång sikt (2020), Projektet teknisk uppgradering av UTIS (2021), SMED rapporten Användarundersökning av svenska PRTR (2019), Initiativen utveckling av PRTR-protokollet och revidering av E-PRTR förordningen, planerade organisationsförändringar och ändringar av rapporteringsverktygen hos EEA samt Naturvårdsverkets IT-strategier och strukturer för hantering av
miljöinformation.
Förvaltning av det svenska utsläppsregistret, UTIS
From 2021 har drift- och förvaltning av Naturvårdsverkets systemstöd skiljts från utvecklingen av systemstöd. Drift- och förvaltningsenheten (Dd) på Naturvårdsverket ansvarar för it-säkerhet, teknikstrategi, infrastruktur- och mjukvaruarkitektur,
förvaltningsstyrning, förvaltning, förvaltningsutveckling samt drift av myndighetens
systemstöd. IT-utvecklingsenheten (Du) på Naturvårdsverket ansvarar för projektledning och genomförande av de (it-) utvecklingsinitiativ som beslutats, för att utvecklingsprojekten genomförs i enlighet med beslutad projekt- och utvecklingsmodell samt att leveranserna är behovsanpassade och rättssäkert framtagna och genomförda. Överlämning av framtagna systemstöd sker till drift- och förvaltningsenheten i enlighet med gällande krav i projekt- och utvecklingsmodellen.
UTIS ingår i förvaltningsområdet ”Rapportering och statistik”.
Förvaltningsområdesplaneringen finns dokumenterad i Stratsys (Naturvårdsverkets verktyg för informationshantering). Förvaltningsområdesplanen innehåller mål och aktiviteter för vidmakthållande av systemstöden inom förvaltningsområdet. Följande punkter med aktiviteter för 2021 berör särskilt UTIS:
• Ny version av UTIS dvs. den tekniska uppgraderingen av UTIS kommer att tas emot från it- utvecklingsenheten. När drift- och förvaltningsenheten tar emot resultaten från it-
utvecklingsprojekt ser man till att verksamhetsmässiga och tekniska krav uppfyllts.
• Följa upp Luftwebbsprojektet – acceptanstesta, se till att länk i UTIS läggs in. Se till att det finns ett avtal för tillgängliggörande av data (geografisk fördelning).
• Följa upp och utföra väsentliga delar ur tillgänglighets (WCAG)-rapporterna
• Delta i informationssäkerhets klassningar och åtgärda säkerhetsmässiga brister
• Gå igenom teknisk dokumentation, se till att allt finns, komplettera eller gör plan för att ta fram
• Genomföra regelbundna möten med verksamhetsspecialister för att samla in behov ur ett förvaltnings- och vidmakthållandeperspektiv.
Nationell omvärldsanalys och rapporteringsbehov
Naturvårdsverket är den myndighet som ansvarar för officiell statistik för områdena: Avfall, Utsläpp till vatten och luft samt Miljöbalkens tillämpning. Utsläppsdata tas fram i syfte att tillgodose både internationella och nationella behov av data.
Utsläppsdata rapporteras internationellt via flertalet konventioner och direktiv. På nationell basis använder Naturvårdsverket data för uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar beställda av den svenska regeringen.
Miljökvalitetsmålen
Idag saknas det för många ämnen kunskap om sambandet mellan halter i miljön och olika spridningsvägars betydelse. Den diffusa spridningen från varor är viktig för många ämnen men det är stora kunskapsluckor om spridningens storlek av olika ämnen från olika varor.
Utsläpp av miljöföroreningar från industrier och andra punktkällor har minskat kraftigt.
Därför flyttas i stället fokus över till diffus spridning av miljöföroreningar, dvs. spridning via många små källor på många olika platser, som tillsammans kan ge betydande miljöförorening.
Inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö finns delmål och indikatorer. Naturvårdsverket har 2017 publicerat en skrivelse som redovisar en uppsättning av 5 nya indikatorer (tidigare 14 stycken) för miljökvalitetsmålet (Naturvårdsverket, 2017). Dessa är:
• Allergiframkallande kemiska produkter
• Farliga ämnen i slam
• Förorenade områden
• Miljögifter i modersmjölk och blod
• Växtskyddsmedel i ytvatten
Det är således inga utsläppsdata som används som indikator idag. I ett delbetänkande av Miljömålsberedningen föreslåsen strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser (SOU, 2020). Där anges preciseringar om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö så att med målet avses att:
• den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden,
• användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört,
• spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga,
• förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön,
• kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning, och
• information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.
Det finns möjligheter att SMED kan bidra med underlag för utvärdering av de nya indikatorerna utifrån de preciseringar som Regeringen har angivit. Det gäller framförallt indikatorn ”Farliga ämnen i slam” där data finns tillgängligt via SMP. Under 2019-2020 genomfördes även ett SMED-projekt med syftet att ta fram underlag för miljögifter i modersmjölk och blod vilket har en direkt anknytning till miljökvalitetsmålet. Underlaget användes för att presentera data och trender i rapporten i Regional Monitoring Report för Stockholmskonventionen som planeras att publiceras under hösten 2021. Denna typ av projekt skulle kunna utvecklas i framtida projekt inom sakområdet Farliga ämnen.
Regeringsuppdrag
Regeringsuppdragen finns samlande på Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens (KemI) hemsidor22,23.
Naturvårdsverket redovisade den 26 maj 2020 uppdraget ”Industriutsläppsdirektivet.
Redovisning av ett regeringsuppdrag”. En genomgång av industriutsläppsdirektivet inklusive Sevillaprocessen visar att regelverket fyller sitt syfte och i stort fungerar väl, men att det finns en utvecklingspotential inom vissa områden. Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag av regeringen att lämna ett underlag om ett antal frågeställningar kopplade till industriutsläppsdirektivet (IED). Syftet med uppdraget var att inför en eventuellt kommande revidering sammanställa kunskapen om IED inom Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har gjort en bred genomlysning av direktivet som presenteras i skrivelsen. Naturvårdsverket kan konstatera att IED är EU:s viktigaste instrument för att reglera utsläpp av olika föroreningar från industrianläggningar. Naturvårdsverket konstaterar att det finns en rad centrala delar som bör utvecklas för att skapa förutsättningar för att minska industrins påverkan på människors hälsa och miljön så att de nya miljöutmaningar som samhället ställts inför kan adresseras.
Utvecklingen i Europa, och världen, har sedan direktivets tillkomst inneburit att en rad miljöfrågor behöver omhändertas på ett annat sätt än vad som då var fallet. Detta gäller bl.a.
utsläpp av växthusgaser, miljöaspekter kopplade till cirkulär ekonomi och arbetet mot ett giftfritt samhälle. Naturvårdsverket anser att vid en omarbetning av direktivet är det viktigt att dessa nya utmaningar omhändertas på ett tillfredställande sätt. Naturvårdsverket kan redan nu konstatera att det finns ett behov av att skärpa vissa bestämmelser och att införa nya
bestämmelser. Naturvårdsverket anser att det är särskilt tydligt att direktivet behöver stärkas när det gäller frågor som kopplar till en cirkulär ekonomi.
Naturvårdsverket fick 2017 i regleringsbrevet uppdrag att kartlägga utsläppen från småskalig vedeldning och utreda hur stora utsläppsminskningar som samlat krävs för att preciseringarna i miljökvalitetsmålet Frisk luft ska kunna nås. Småskalig förbränning av biobränsle i bostäder är en stor källa till utsläpp av bland annat PM2,5, sot och Benso(a)Pyren, (B(a)P). I
Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2018 förlängdes uppdraget och utökades med att även ta fram förslag till etappmål för att minska påverkan på luftkvaliteten av småskalig vedeldning och se över möjligheten att med ekonomiska styrmedel minska påverkan på luftkvaliteten av småskalig vedeldning. Detta uppdrag redovisades i rapporten ”Kartläggning och analys av
22 Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/
23 Kemikalieinspektionenhttps://www.kemi.se/om-kemikalieinspektionen/vart-uppdrag/regeringsuppdrag
utsläpp från vedeldning. Redovisning av regeringsuppdrag”. Studier som tagits fram för detta uppdrag visar att miljökvalitetsmålet Frisk lufts precisering av B(a)P överskrids på flera platser i Sverige. Den största andelen av utsläppen från bostäder av PM2,5 och B(a)P kommer från konventionella vedpannor. Hur snabbt utsläppen kommer att minska beror framförallt på hur snabbt de äldre konventionella vedpannorna fasas ut.
Kemikalieinspektionen har i uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Den första delredovisningen lämnades 2016 och har redovisats till regeringen varje år mellan 2017 och 2022. Uppdraget innebär att KemI ska bidra till att genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen i enlighet med EU-kommissionens handlingsplan. Kemikalieinspektionen redogör för vilka delmål i strategin som närmast berör myndighetens verksamhetsområde och hur KemI verkar genom strategin för att nå dessa mål.
I rapporten ”Kemikalieinspektionens medverkan i genomförandet av EU:s strategi för
Östersjöregionen och dess handlingsplan år 2016–2020” redovisas det arbete som KemI gör för delmålen under huvudmålet Rädda havsmiljön. Rapporten redovisar en rad EU-
finansierade projekt där KemI medverkar samt nätverk och samarbeten.
Regeringen gav redan i december 2010 KemI i uppdrag att ta fram och genomföra en
handlingsplan för en giftfri vardag för åren 2011–2014. Regeringen har beslutade att förlänga handlingsplanen fram till år 2020. Kemikalieinspektionen har inom regeringsuppdraget
”Handlingsplan för att genomföra strategin om en giftfri vardag och nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 2015–2017” redovisat slutsatserna i rapporten ”Vägen mot en giftfri vardag.
Slutredovisning av handlingsplan för en giftfri vardag”. I rapporten beskrivs en rad samarbetsprogram där KemI deltar för att arbeta mot en giftfri miljö:
• KemI tillsammans med andra myndigheter utvecklat förslag så att de innefattar gruppvis bedömning av ämnen.
• Inspel till EU-kommissionen om hur gränsytorna mellan de olika regelverken för kemikalier, produkter och avfall inom EU behöver förbättras
• placera en nationell expert vid EU-kommissionen.
• Kemikalieinspektionen bidragit till utvecklingen av begränsningar av långlivade organiska ämnen inom Stockholmskonventionen.
• Kemikalieinspektionen har arbetat nationellt för att främja substitution så att företag och andra aktörer i ökad utsträckning ska byta ut farliga ämnen i sina produkter eller vid inköp.
• Kemikalieinspektionen har fram till 2020 fortsatt det samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent som initierades tidigare inom ramen för handlingsplanen.
• Kommunnätverket, som initierades av Kemikalieinspektionen, är ett nätverk för utbyte av information och tips för att främja arbete med att uppnå miljökvalitetsmålet en Giftfri miljö.
• Inom arbetet med handlingsplanen har KemI ökat tillsynen av konsumentvaror, exempelvis leksaker, hemelektronik och varor tillverkade av kända riskmaterial såsom mjuka plaster Sverige har kunnat bli tongivande i den europeiska tillsynssamverkan och KemI har varit drivande i att ha utvecklat tillsynen av e-handeln inom EU.
Regeringen gav i regleringsbrevet för 2017 KemI i uppdrag att arbeta med att kartlägga förekomsten av farliga ämnen i produkter och varor som ännu inte är begränsade inom EU.
Kartläggningen redovisas i ”Regeringsuppdraget om kartläggning av farliga ämnen 2017 – 2020” och resulterade i tio olika kartläggningsprojekt som har redovisats i rapporter och PM.
De övergripande kartläggningarna är:
• Materialkartläggning av papper och papp
• Materialkartläggning av gummi och silikon
• Materialkartläggning av plaster
• Kartläggning av farliga kemiska ämnen i olika branscher i Kemikalieinspektionens produktregister
• Kartläggning av plastpartiklar i kemiska produkter
• Kartläggning av miljömärkningskriterier för farliga ämnen
Några specifika kartläggningar har även redovisats inom uppdraget där kartläggning av farliga kemiska ämnen redovisats i:
• intimhygienprodukter
• textilier
• livsmedelsförpackningar
• vissa produkter riktade till barn och ungdomar
Syftet med kartläggningsuppdraget var att skapa en ökad och mera tillgänglig kunskap om farliga kemiska ämnens förekomst i material, varor och kemiska produkter som ännu inte är begränsade inom EU. Kartläggningen tar sikte på särskilt farliga ämnen, men omfattar även farliga ämnen i de fall det är relevant för att skydda människors hälsa och miljön.
Farliga ämnen i varor och kemiska produkter
Kunskap om förekomst av farliga ämnen i varor och produkter är viktig för att kunna
analysera och kvantifiera diffusa utsläpp. Området är komplext, inte minst pga. förekomsten av farliga ämnen i importerade varor. Detta har identifierats som ett växande problem och att det finns ett behov av en skattning omfattningen av dessa emissioner.
Produktregistret
Vad gäller farliga ämnen är Produktregistret24 en viktig datakälla för kemikalier i kemiska produkter som t.ex. färger, lacker och lim. Detta skulle i praktiken innebära att utsläpp från kemiska produkter skulle kunna skattas via uppgifter i Produktregistret tillsammans med emissionsfaktorer. Eftersom Produktregistret endast har uppgifter om kemiska produkter och inte andra varor som t.ex. datorer, textilier, möbler och fordon kommer data från
Produktregistret bara ge en liten del av den diffusa emissionen. I dagsläget är dock emissionsfaktorer för kemiska produkter och varor sparsamt förekommande och mycket osäkra.
Kemikalieinspektionen gör en analys över i vilken grad ett ämne möjligen hamnar i en viss miljö; ytvatten, luft, mark, avloppsvatten, konsument, eller arbetsmiljö, ett så kallat ”Use Index”. Denna analys kan vara till stöd för prioritering ifall man t.ex. vill minska emissionen till ytvatten. Data finns på sökverktyget SPIN som nås via Kemikalieinspektionens
webbplats25.
24 https://www.kemi.se/produktregistret 25 https://www.kemi.se/databaser
KemI – Varuguiden
Varuguiden är en databas som har utvecklats av Kemikalieinspektionen och finns tillgänglig på Kemikalieinspektionens webbplats26. I Varuguiden kan man söka på olika typer av varor och få fram information om vilka material som vanligen ingår och vilka ämnen materialen kan innehålla. Man kan också söka på enskilda material och ämnen och se i vilka varor och varugrupper de används. Det finns information om ämnen i plast, gummi och textil. Det viktigaste syftet med Varuguiden är att man kan prioritera fortsatt arbete för att få en
överblick över i vilka varor ett ämne eller material kan finnas eller tvärtom vilka ämnen eller material som kan finnas i en viss vara. Information i Varuguiden skulle i framtiden kunna nyttjas för att uppskatta diffusa emissioner från varor, om man använde schabloner över emissionskoefficienter, t.ex. över emission per kvadratmeter.
Avfall och farliga ämnen
Varor som innehåller farliga ämnen blir avfall, förr eller senare. Enligt EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) ska alla medlemsländer ha ett avfallsförebyggande program. Programmet ska innehålla mål, åtgärder och indikatorer som mäter hur bra det går att minska mängden avfall och farliga ämnen. Sverige har ett avfallsförebyggande program ”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017”
(Naturvårdsverket, 2013). Syftet med programmet är att det ska vägleda och inspirera svenska aktörer så att miljömålen nås och det blir mindre avfall och produkter utformas utan innehåll av farliga ämnen oavsett hur mycket ekonomin växer. Produkter med farliga ämnen kan ge diffus emission av ämnen, idag finns ingen uppföljning med stöd av avfallsförebyggande programmet.
I och med genomförandet av EU:s avfallsstatistikförordning (EU 2150/2002) har en detaljerad avfallsstatistik tagits fram. Avfallets innehåll av farliga ämnen redovisas inte utan man
redovisar endast avfall per avfallsslag och om det är ”farligt” eller ”icke-farligt”. T.ex. kan trä redovisas som både farligt (impregnerat virke) och icke-farligt (vanligt trä) (Naturvårdsverket, 2014). Till PRTR/E-PRTR rapporteras mängden farligt och icke-farligt avfall men inte dess innehåll av farliga ämnen.
Under 2020 genomfördes inom sakområdet Avfall ett projekt på uppdrag av Regeringskansliet med syftet att kartlägga materialströmmar av småelektronik i samhället. Småelektronik är ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i avfallsskedet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och den omgivande miljön. Dessa skador uppstår från lokal till global nivå t.ex. genom att långlivade och bioackumulerande ämnen sprids vid öppen förbränning av småelektronik. Förbättrad kunskap om flöden av småelektronik är därför av vikt för uppföljningen av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och minskade
avfallsmängder i God bebyggd miljö. I juni 2020 tillsatte Miljödepartementet en utredning för att ta fram ett förslag på hur producentansvaret för elutrustning kan kompletteras med krav på pant för småelektronik (Miljödepartementet, 2020). Som en del i arbetet med att utforma ett förslag på pantsystem ska befintliga flöden av småelektronik, samt hur konsumenter och företag hanterar uttjänt småelektronik kartläggas. Exempel på småelektronik är
26 http://webapps.kemi.se/varuguiden/
mobiltelefoner, läsplattor och annan mindre elektronisk utrustning. Uppdraget rapporterades till Regeringskansliet i december 2020.
Forskning om diffusa källor och punktkällor
Forskning om spridning och förekomst av kemikalier i miljön är omfattande, både nationellt och internationellt. Utsläpp av farliga ämnen från diffusa källor och punktkällor bidrar till förekomst av dessa ämnen i miljön. Nedan följer några exempel på aktuella forskningsprojekt och program.
Avloppsreningsverk som tar emot förorenat vatten från olika industriella verksamheter och hushåll arbetar både förebyggande med att identifiera och minimera belastningen uppströms reningsverken samt med att implementera nya reningstekniker för att minska utsläppen från avloppsreningsverken till recipienter. VA-kluster Mälardalen27, ett forsknings- och
utbildningskluster inom vatten och avloppsområdet, bedriver forskning i nära samarbete med branschen, branschorganisationen Svenskt Vatten samt med svenska forskningsinstitut och lärosäten. Forskningsresultaten är tillgängliga via klustrets webbsida28. Mycket av branschens fokus kring uppströmsfrågor ligger idag på kartläggning och kvantifiering av källor till ämnen som exempelvis poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS), mikroplaster,
läkemedelsrester, ämnen som i dagsläget inte omfattas av rapporteringen till PRTR/E-PRTR.
Ett annat exempel på forskning som bedrivs i nära samarbete med branschen är programmet Mistra SafeChem29 (2020-2024) som har ett långsiktigt mål att utveckla en permanent
forsknings- och innovationsplattform för grön och hållbar kemi i Sverige. Programmet tar ett helhetsgrepp om kemikalierna, genom att t.ex. arbeta med nya syntesprocesser och förbättrade verktyg för riskbedömning av kemikalier. Programmet består av sex arbetspaket där
forskargrupper med experter från olika discipliner deltar. Livscykelanalys löper som en röd tråd genom programmets alla delar. Forskningen i programmet utförs i nära samarbete med kemiindustrin för att säkerställa relevans och nyttiggörande av resultaten.
Mistra TerraClean30 (2017-2021), har som mål att utveckla material med förmågan att
kommunicera med användarna för att på så sätt få till en jämnare och mer effektiv rening. Det handlar om både att utveckla befintlig teknik och att ta fram nya smartare material för att tillgodose behovet av att mer effektivt kunna rena bort föroreningar som släpps ut i luft, vatten eller mark. Programmet ska forma en plattform för ny kompetens och svensk
konkurrenskraft kring interaktiv miljöteknik och avancerade material för ett hållbart samhälle.
Resultaten ska komma till nytta för alla som driver någon form av industriell eller kommunal verksamhet som orsakar utsläpp av hälso- eller miljöskadliga ämnen, det inkluderar även de kommunala avloppsreningsverken.
27 https://www.va-malardalen.se/2.1acdfdc8146d949da6d5ca0.html
28 https://www.va-malardalen.se/forskning.4.1acdfdc8146d949da6d5d68.html 29 https://www.ivl.se/projektwebbar/mistra-safechem.html
30 https://www.mistra.org/forskningsprogram/mistra-terraclean/
I Formas-projektet RedMic31 som leds från Umeå universitet studeras diffus spridning av kemikalier från enskilda avlopp - ett forskningsområde med stora kunskapsluckor. Enskilda avlopp står för en stor del av avloppsreningen i Sverige, men mycket lite är känt om hur organiska kemikalier renas i dessa anläggningar.
Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklar riskbedömningsverktyget MACRO-SE vilket är ett scenariobaserat
simuleringsverktyg för bekämpningsmedelförluster till vattenmiljön32. Med verktyget kan man genomföra simuleringar av bekämpningsmedelstransport och prediktera risken för förluster av ämnen till vattenmiljön i olika typer av jordbruksområden, samt bedöma hur olika motåtgärder kan minimera oönskade effekter. Verktyget är tänkt att fungera som ett
beslutsstöd för myndigheter på avrinningsområdes- och regional skala, t.ex. inom vattenförvaltningsarbetet, men skulle även kunna användas för att beräkna det diffusa läckaget av växtskyddsmedel för framtida rapportering inom E-PRTR.
På EU-nivå pågår det mycket olika initiativ och aktiviteter kring kemikaliefrågor. Utlysningar inom programmen Green Deal och Horizon Europe är omfattande och kommer resultera i flertalet relevanta projekt med koppling till kemikaliefrågor och utsläpp av föroreningar.
Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals (PARC)33 är ett EU-omfattande forsknings- och innovationsprogram som just nu utformas för att stödja EU:s och de nationella riskbedömnings- och riskhanteringsorgan med nya data, kunskap, metoder och nätverk för att hantera nuvarande och nya utmaningar med kemiska ämnen.
Inom Minamatakonventionen finns ett Global Mercury Partnership (GMP) med syfte att stärka arbetet att ta fram effektiva åtgärder att minska de skadliga effekterna från utsläpp av kvicksilver. Universitet, myndigheter och NGO kan ansluta sig till GMP och driva projekt.
Det finns än så länge ingen finansiering att söka inom detta deltagande men SMED har kontakt med detta genom SLU.
Nationell screening av kemikalier
Screening av nya kemikalier i miljön (inom Miljöövervakningens programområde Miljögiftssamordning) genererar data som kan ge ett visst stöd vid uppskattningar av
storleken av diffusa emissioner till miljön. Screening är mätningar vid ett eller ett par tillfällen vid många platser och i flera olika matriser för att undersöka om ett ämne förekommer i miljön och vilka de viktigaste spridningsvägarna är och om människa och miljö påverkas.
Sedan starten av programmet har många ämnen som kopplar till PRTR/E-PRTR screenats, t.ex. tennorganiska föreningar, ftalater, klorparaffiner och flamskyddsmedel.
En screeningstudie kan vara upplagd på olika sätt och omfatta olika matriser. Både halter i miljön (t.ex. sediment, luft, vatten, biota) samt matriser som visar flöden av olika ämnen mellan samhället och miljön (t.ex. inkommande/utgående vatten från reningsverk, atmosfärisk deposition, dagvatten, lakvatten, slam) brukar vanligen ingå i en screeningundersökning.
31 Novel strategies to reduce diffuse emissions of micropollutants from on-site sewage facilities, Andersson et al., dnr 216 - 2012-2101. www.redmic.se
32 www.slu.se/ckb
33 https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/research_and_innovation/funding/documents/ec_rtd_he-partnerships-chemical-risk- assessment.pdf
Matriser som visar på flöden av ämnen inom samhället är särskild viktiga i arbetet med emissioner eftersom dessa kan vidare användas vid massbalans- och
belastningsuppskattningar av kemikalieflöden till vatten, mark och övriga miljön. Det är dock viktigt att poängtera att osäkerheten i dessa uppskattningar kan vara stora eftersom de baseras på data från enstaka undersökningar. Data från undersökningar som ingår i Naturvårdsverkets screeningsprogram lagras i en publik, nationell databas34.
34 Screeningdatabasen, https://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/nationella-datavardskap/datavardskap-for-miljogifter/