År 2007 utvandrade

utmaningen

01

uÅr 1950 var Sverige världens 53:e största land befolkningsmäs- sigt. År 2000 var vi på 82:a plats. År 2050 väntas vi vara på 103:e plats. uÅr 2007 utvandrade 45 418 personer från Sverige. Mer än hälften av dem som utvandrade var svenska medborgare. Det är den största utvandringen sedan 1892. uÅr 2007 invandrade 99 485 per- soner till Sverige. 168 olika medborgarskap fanns representerade, varav svenska medborgare var den största enskilda gruppen. u2006 fanns det 1 268 svenska koncerner som hade dotterbolag utomlands.

Sammanlagt hade dessa koncerner ca 1,5 miljon anställda. Bara var tredje, knappt 500 000, arbetade i Sverige, medan resten arbetade utomlands. uSedan 1991 har det internationella resandet i världen ökat med drygt 100 procent. Antalet utländska övernattningar i Sver- ige har under samma period också ökat med närmare 100 procent.

I Europa har utvecklingen under perioden varit något sämre – en ökning mde ca 80 procent. u1995 var Danmark det största turistlan- det i Norden och svarade för ca 38% av den inkommande turismen i Norden. Sverige låg på andraplats och svarade för ca 28%. 2007 var rollerna de omvända – Sverige var det mest besökta nordiska landet (ca 34%) medan Danmark låg på andraplats (ca 28%). uMellan 2005 och 2007 fördubblades svenskarnas resande till Malackahalvön (Thailand m fl), från ca 250 000 till ca 500 000 resor. uI en ranking över världens 400 främsta universitet placerade sig bästa svenska universitet på plats 71 uSvenska företag expanderar i utlandet sam- tidigt som utlandsägda företag expanderar i Sverige. På mindre än tio år har antalet anställda i utlandsägda företag mer än fördubblats i Sverige. Idag arbetar över 600 000 anställda i utländska företag i Sverige. uÅr 1950 hade Indien ca 370 miljoner invånare och USA cirka 152 miljoner. Indien var alltså ca 2,4 gånger så stort som USA.

År 2050 väntas Indien ha drygt 1,8 miljarder invånare och USA cirka 420 miljoner. Då är Indien ca 4,3 gånger så stort som USA. uUSA:s import och export av varor uppgick år 2000 till 21% av landets BNP och hade till år 2006 ökat till 22%. Indiens export och import av varor uppgick år 2000 till 20% av landets BNP och hade till år 2006 ökat till 32%. uSom andel av landets totala import svarade jordbruks- och livsmedelsimporten år 1992 för 7,4% och år 2007 för 7,5%. Däremot ökade vår export av jordbruks- och livsmedelsprodukter från 2,0%

till 3,6% som andel av landets totala export under samma period.

uYouTube:s hemsida lanserades officiellt i november 2005. I februari 2008 tittade över 80 miljoner Internetanvändare på mer än 3,4 mil- jarder videoklipp på YouTube. uDet svenska handelsnettot har varit positivt varje år sedan 1983, d v s vi har exporterat mer än vad vi har importerat. Under några år på 1970-talet var handelsnettot däremot negativt. uUnder första halvåret 2008 ökade värdet på Sveriges ex- port till Ryssland med 30 procent jämfört med första halvåret 2007.

Under samma period minskade Sveriges export till EU med 0,4 pro- centenheter. EU svarar dock fortfarande för 61,2 procent av vår ex- port; Ryssland för endast 2,2 procent. uMellan 1995 och 2002 föddes en procent av mänskligheten. uKina har idag fler Internetanvändare än USA. Totalt har över en miljard tillgång till Internet. uÅr 2000 lanserade IKEA sin Internethandel. År 2007 hade IKEA:s hemsidor 450 miljoner besökare. uVolvo Cars har 80 hemsidor i 64 länder på

År 2007 utvandrade

Sedan 1991 har det

internationella resandet i världen ökat med drygt

100 procent

År 2000 lanserade IKea sIn Internethandel.

År 2007 hade IKeas hemsIdor

mIljoner besöKare 450

Åtta av tio patent som söks av

svensKa företag

rör internationellt patentskydd

45418 personer frÅn sverIge

e g

Utmaningen är det samman- fattande namnet på Svenskt Näringslivs kraftsamling för att starta en diskussion om vad förändringar i vår om- värld betyder för Sverige och det svenska företagsklimatet.

Utmaningens främsta syfte är att sätta företagarfrågorna högt upp på den politiska agendan.

Utmaningen ges ut i sex nummer och medföljer som bilaga till Tidningen Entreprenör.

Kontaktperson för Utmaningen är Markus Uvell.

markus.uvell@svensktnaringsliv.se

Minskad byråkrati

lyfte indisk företagsamhet

Byråkratiska hinder är en viktig orsak till att världens fattiga nationer inte förmår utvecklas. Indiens historia är ett tydligt exempel på detta. Nationella monopol, handelshinder och besvärliga licensregler satte stopp för konkurrens och nyföretagande. Istället växte ineffektiva storföretag fram som inte förmådde utvecklas. En viktig del av reform- arbetet i Indien under 90-talet var att öppna upp den indiska ekonomin så att företagen i betydligt mindre utsträckning behövde söka nationella licenser för att bedriva en viss verksamhet eller få lov att expandera.

Tillsammans med en friare handelspolitik skapade detta bättre förutsätt- ningar för växande företag och minskade myndigheternas makt och den korruption som omgav dessa. Som en följd av reformerna har hundratals miljoner indier upplevt en snabb ökning av sin levnadsstandard.

Utbildning i entreprenörskap gav effekt

På 80-talet fanns det bara en handfull universitet och högsko- lor i USA som gav kurser i entreprenörskap. År 2000 fanns det mer än 1500. Idag är det ingen som motsätter sig att entrepre- nörskap har en avgörande betydelse för ett lands ekonomiska utveckling.

Således har de flesta amerikanska universitet med självrespekt ett entre- preneurshipcenter. I genomsnitt är de studenter som läst entreprenör- skap tre gånger mer inblandade i start av nya företag. Undersökningar visar också att företag som ägs av eller har anställda som studerat entre- prenörskap, har en fem gånger kraftigare tillväxt.

Sänkt skatt gav fler företag

Schweiziska Obwalden ville stoppa utflyttning och satsade på skattesänkning. Det gjorde staden mer attraktiv med ökat invå- narantal och fler företag. Bolagsskatten i Obwalden, som tidi- gare hade varierat mellan 16 och 19 procent, sänktes till 13,1 procent och redan under de första tolv månaderna efter skattesänkningarna kunde rejäla effekter skönjas. Antalet registrerade företag hade ökat med 17 procent och befolkningen hade vuxit med 1,5 procent. Skatteintäkterna, som initialt hade beräknats minska med drygt 20 miljoner schweizer- franc, hade enbart minskat med 10 miljoner. Förslaget testades i en folk- omröstning då en rungande majoritet godkände förändringen. De nya skattesatserna gäller från och med den 1 januari 2008.

Spansk integration tack vare reformer

Under den tioårsperiod som tre miljoner invandrare kom till Spanien halverades också arbetslösheten och är nu nere på cirka åtta procent. Nyckeln till den framgångsrika integra- tionen ligger i en rad ekonomisk-politiska reformer, men framför allt i reformer på arbetsmarknaden. Det sannolikt enskilt viktigaste beslutet var att tillåta en ny kategori anställningsavtal vid sidan av de normala kontrakten. Dessa avtal omfattades inte av samma rigida regleringar som vanliga anställningsavtal, vilket öppnade upp för tillfälliga anställningar.

På det viset fick såväl invandrare som unga arbete. Sysselsättningsgraden är idag lika hög bland invandrare som bland infödda.

UTBLICK

utmaningen

LäS Mer på

www.svensktnaringsliv.se /utmaningen

u

u

u

u

Sverige är en av världens ledande företagarnationer.

Trots att vi är ett så litet land har vi ovanligt många globalt framgångsrika företag, står bakom ett stort antal banbrytande uppfi nningar och ligger långt framme på många marknader.

denna position har vi byggt upp snabbt. På bara 100 år, en historiskt sett kort period, förvandlades Sverige från ett fattigt land till en av världens ledande industrinationer. Denna period följdes av en lång expansiv fas, där framgångsrika entreprenörer lade grunden för svenska framgångar på en lång rad marknader. Företagens framgångar blev möjliga tack vare en off ensiv och långsiktig reformpolitik som lyfte bort hinder, öppnade upp ekonomin och etablerade stabila spelregler för investeringar, utveckling och expansion.

idag präglas den svenska debatten ofta av ängslighet, rädsla och pessimism. Den reformiver som präglade vårt land på 80-och 90-talen har övergått i slags blocköverskridande tvekan. Förändringen har bromsats upp. Det är en riskabel utveckling, för omvärlden bromsar inte.

Runtom i världen genomgår nu ett stort antal andra länder samma typ av förändring som en gång gjorde Sverige rikt. Vi ser det hända i Kina, i Indien, i delar av Latinamerika och i de baltiska länderna. Nya grupper ges tillgång till demokrati, frihet och marknadsekonomi. Nya marknader öppnas upp. Nya konkurrenter till svenska företag växer sig starka.

för att kunna möta alla dessa förändringar krävs en svensk kraftsamling. En medveten satsning på att återuppväcka arvet av förändringsvilja och reformiver. Det är denna kraftsamling vi i Svenskt Näringsliv sammanfattar i satsningen Utmaningen.

Utmaningens uppgift är att bidra till att sätta de svenska företagens vardag högt på den samhällspolitiska agendan. Att göra deras framtida livskraft och vitalitet till en viktig fråga. Kraftfulla reformer som ger svenska företag konkurrenskraftiga förutsättningar lägger också grunden för fortsatt och ökat välstånd i Sverige. Utmaningen är ett faktum. Hur vi klarar den bestämmer vi däremot själva.

hur klarar

utmaningen?

hur klarar

utmaningen? sverige

det saknas inte skäl till oro. Trots de senaste årens goda tider står många fortfarande utanför arbetsmarknaden. Särskilt svårt är det för ungdomar och personer med invandrarbakgrund att etablera sig, att skaff a en egen försörjning.

Trots världens högsta skatter fungerar välfärdens kärnuppgifter ofta dåligt. Väntetiderna till vården är långa, många lämnar fortfarande gymnasiet utan betyg. Ovanpå detta läggs nu den demografi ska utvecklingen - de äldre blir allt fl er - vilket ytterligare ökar trycket på trygghetssystemen.

en bättre väg är möjlig. Med fl er i arbete kan den demografi ska utmaningen klaras utan skattehöjningar. Om privata aktörer ges chansen att bidra kan kvaliteten och tillgängligheten i välfärden ökas. Med en mer fl exibel arbetsmarknad kan utsatta grupper gå från bidrag till arbete.

för att detta ska vara möjligt krävs en växande företagsamhet, bättre förutsättningar för svenska företag att konkurrera globalt och

gynnsamma och stabila villkor för den som vill investera, satsa och nyanställa.

utmaningen är därför egentligen inte en, utan snarare fl era stycken utmaningar inom olika områden:

• På globaliseringens område, där svenska företag måste ges bättre möjligheter att konkurrera.

• På välfärdens område, där privata aktörer måste ges chansen att bidra till att skapa trygghet och god omsorg.

• På skatteområdet, där en ny genomgripande skattereform krävs för att vitalisera den svenska ekonomin.

för att vi ska kunna möta Utmaningen krävs gott ledarskap. I näringslivet - absolut, men också i politiken. Sverige behöver politiker med engagemang, vilja och mod att förändra. Med rätt reformer blir Utmaningen en möjlighet - inte ett problem.

Färre än var tionde svensk tror att livet kommer att bli lättare för deras barn än vad det varit för dem själva. Pessimismen breder ut sig. Men hur framtiden kommer att bli bestämmer vi själva.

Vad behöver göras?

en klar majoritet av unga ester, 70 procent, anser att det är viktigt att lära sina barn entreprenörskap. endast 14 procent anser det i Sverige.

entreprenörskap är viktigt tillväxttakt 1970 - 2006

redan på 80-talet ökade Kinas tillväxttakt kraftigt och från 90-talet och framåt har Kinas tillväxt ökat

Utmaningen har betydelse för oss alla, på olika sätt.

Om var och en drar sitt strå till stacken och använder sina resurser så bra som möjligt kan vi vända Sveriges utmaningar till möjligheter.

du och jag

Varje enskild människa har ett ansvar att ta till vara sin egen förmåga, sin vilja och sina idéer. Det gynnar alla.

Ju fl er människor som förverkligar sin potential – som antar sin personliga Utmaning – desto rikare, tryggare och mer spännande blir världen.

företagen

Bakom varje framgångsrikt företag står en eller fl era en- treprenörer med idéer, drömmar och ambitioner. Även om företagen är föremål för regelverk och krångel kan de förstås också påverka sin egen situation. Vart och ett av Sveriges företag har därför skäl att fråga sig: Vad kan just vi göra för att klara de utmaningar vi möter? Hur kan vi på bästa sätt ta till vara de förutsättningar vi har?

På vilket sätt kan vi bli framgångsrika i den stenhårda konkurrensen?

kommuner och landsting

Allt börjar i det lokala. Det fi nns mycket att lära för poli- tiker som vill stärka sin region inför omvärldens utma- ningar. Lärdomar om lokalt, pragmatiskt ledarskap. Om att våga öppna den egna verksamheten för konkurrens.

Om att bli mer fl exibel, mindre byråkratisk och mer personlig. Om att våga satsa på det lokala företagskli- matet.

regering och riksdag

Politik handlar om att vilja och att välja. Att verkligen vilja stärka människors och företags kraft att skapa något nytt och bättre. Att välja bort den defensiva, ängs- liga, beskyddande politiken och istället välja att göra utmaningen till en möjlighet. Att släppa fram konkur- rensen, kreativiteten och entreprenörskapet. Politiker kan inte skapa utveckling. Men de kan välja att inte för- hindra eller försvåra den.

antar du Utmaningen?

procentuellt sett ligger nyföretagandet i Sverige på en ganska låg nivå. I Indien startar till exempel dubbelt så många företag.

sveriges plats i välståndsligan

nyföretagande i världen

lennart gabrielsson menar att det är omöjligt att of- fentlig verksamhet ska kunna tillgodose behoven från den växande äldre befolkningen och önskemålen från dagens kravmaskiner som 70-talister och framåt är.

– Det blir en absurditet att inte kunna erbjuda valmöjlig- heter till den växande, allt rikare, äldre befolkningen, då de offentliga inkomsterna inte ökar i samma takt, säger Lennart Gabrielsson.

susanne rönngren är sedan 2006 vd för Commodia, ett avknoppat företagshälsovårdsföretag i Östersund.

– 1998 hade vi en omsättning på sex miljoner, idag ligger den på 22 miljoner och prognosen för 2008 är 28 miljoner, säger Susanne Rönngren. Och det är en utveckling som inte hade varit möjlig om vi inte var egna, fortsätter hon.

grunden till framgången lades genom att verksamhe- ten 1997 knoppades av och att företaget 1998 gick samman med ett konkurrerande företag. Därme d fick det nya bola-

get både en bredare kompe- tens och en större kundbas.

Därefter har Commodia både kunnat serva privata aktörer och ytterligare två kommuner. Dessutom har man vidareutvecklat af- färsidén till att omfatta verksamhets- och organisa- tionsutveckling.

susanne rönngren tycker att det är mycket som skulle kunna förenklas i relationen mellan företag och kommu- ner och trycker på betydelsen av en kompetent och lyhörd upphandlingsenhet.

– Vår väg vidare har varit bra för såväl oss själva, kunder och länet, säger hon och menar att receptet bakom fram- gången byggt på en öppen och förtroendefull dialog med Östersunds kommun.

Friskolornas konkurrens- kraft och regelbördan. Det var två av de ämnen som avhandlades när fem po- litiker och tre företagare i Uddevalla möttes i septem- ber för en diskussion kring företagandets villkor.

En av de företagare som deltog på den näringspolitiska träffen var Birgitta Arosenius, vd för Frida- skolorna AB. Hon reflekterade över friskolan och fritt företagande i en traditionell kommunal verksamhet.

– Ett fritt företagande gynnar all verksamhet i kommunen. Får vi fler företag så kommer fler familjer som jobbar där. Då blir det fler kunder i affären, mer skattemedel och en le- vande skola.

det inte alltid så lätt att hitta rätt när man ska starta den här typen av verksamhet. Mängden regler och måsten blir också ofta en börda för företagarna. Riksdagsledamoten Anita Brodén (fp) undrade därför vad man som politiker kan göra för att underlätta för företagen.

birgitta arosenius efterlyste ett större helhets- och servicetänk hos kommunerna.

– Det finns tyvärr ett revirtänkande internt mellan nämnder och för- valtningar som gör att man ibland jobbar mot varandra och hindrar nystarter och företagande. När man konkurrensutsätter offentlig sektor måste regelverket förtydligas. Spel- reglerna skall vara glasklara för alla, så det inte är upp till den enskilde tjänstemannens tolkningar, tyckte hon.

Mötet avslutades med konstateran- det:

– Skall man bygga det här landet måste man göra det utifrån småföre- tagen. Börsföretagen kommer inte att expandera här, det gör de någon annanstans på jorden.

nödvändigt med privata vårdföretag

På sikt är nya affärskoncept och marknader nödvändiga som komplement till offentlig verksamhet. Det sade Lennart Gabrielsson, tredje vice ordförande för Sveriges kommuner och landsting och kommunalråd i Sollentuna, under Kom- mundagen på Arlanda i september.

Landet måste byggas utifrån småföretagen

Birgitta Arosenius, vd för Fridasko- lorna diskuterade företagarnas vil- lkor i Uddevalla.

Susanne Rönngren, vd för vårdföretaget Commodia, pratade på Arlanda.

INBLICK

Utmaningen kommer att diskuteras på mer än 100 möten ute i regionerna under hösten och våren. Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster kommer att vara delaktig på flera av dem.

Vad kommer du att prata om?

Att ta itu med alla dessa utmaningar kräver en bättre utveckling för företagandet lokalt. Jag skall därför prata om de konkreta lokala utma- ningar som finns på respektive ort.

Vilka hoppas du kommer på mötena?

Det skulle vara väldigt roligt om vi kunde få en bred uppslutning kring de viktiga samtal som måste föras kring de utmaningar vi står inför.

Därför hoppas jag att utöver bekanta ansikten, också få chansen att möta många nya, både före- tagare, politiker och tjänstemän runt om i hela landet.

Varför är Utmaningen viktig?

I potten ligger både möjligheten att bättre bidra till att lösa världens gemensamma problem, men längs vägen också göra det bästa av de möj- ligheter som globalisering, konjunktursväng- ningar, och miljöinriktade teknikskiften för med sig.

vad är det

du ska prata om, stefan?

det här händer i november:

”Från fyrkantiga regler till runda bord”

Företagare och politiker i samtal om Utmaningen 3/11 Höglandet

3/11 Kalmar län 10/11 Gnosjö 10/11 Linköping 10/11 Kalmar län 14/11 Motala/Vadstena 14/11 Kronobergs län 17/11 Nyköping 17/11 Jönköping 17/11 Kalmar län 21/11 Norrköping 24/11 Katrineholm 24/11 Kronobergs län

Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster diskuterar Utmaningen

6/11 Nyköping 18/11 Falun 25/11 Skellefteå

Företagare möter politiker

10/11 Umeå: Näringspolitiska rådet + globaliseringsmöte

12/11 Örebro: Lunch med skattetema tillsammans med Jens Spendrup

19/11 Örnsköldsvik: Jan Edling, Vinnova samtalar om ”Hur skall näringspolitiken se ut

för att stimulera utvecklingen i företag och öka sysselsättningen?”

19/11 Luleå: ”Utmaningar och möjligheter inom energi- och klimatområdet”

19/11 Östergötland: Mona Sahlin besöker vårdföretagare

26/11 Östersund: Företagarlunch där Jens Spendrup berättar om Skattekommissionens arbete 26/11 Östersund: Jens Spendrup, lokala politiker,

riksdagsledamöter och företagare samtalar om

”Skatter som hindrar företagens tillväxt”

Fler än 20 betraktelser över hur andra gjort för att skapa tillväxt, i vid bemärkelse. Besök oss och diskutera vilka reformer som skulle kunna vara bra för Sverige! Och tipsa Stefan Fölster om fler!

är estland mer demokratiskt än Sverige

vad har Spanien gjort för att integrera invandrare

vad har polisstationerna i Manchester med antalet brott att göra vad gjorde Cleveland för att skapa företagare av fångar

varför lockar schweiziska obwalden företagare

vad hände när holländska drachten tog bort trafikreglerna

?

Svaren hittar du på

www.reformbanken.se