Finansiella nyckeltal

(1)

Magisteruppsats 30 HP Vårterminen 2009

Handledare: Docent Paula Liukkonen

English title: Financial ratios – analysis tool or commercial? Kontakt författare: ann-britt@westdahl.net

Finansiella nyckeltal

– analysinstrument eller reklam?

(2)

© A n n -B ri tt W e st d a h l 2 0 0 9 . T e x te n f å r e n d a s t a n vä n d a s e ft e r fö rf a tt a re n s m e d g iva n d e . H e m si d a : a n n -b ri tt .w e s td a h l. n e t. K o n ta k t: ann -b ri tt @ w e st d a h l. n e t

Abstract

Are the major Swedish banks’ presentations of financial ratios comparable? That is the question I have asked myself in the purpose of creating an understanding of the extent of the difference between the banks' comparative information in the form of financial ratios. The analysis was conducted by a case study, with a system approach, and has shown that neither the banks presentation of financial ratios, or theories around ratios, can be consi-dered comparable. Major differences exist, both on the ratios presented, what they are called and how they are calculated. Financial ratios can therefore not be regarded as useful tools for analysis, or contribute to the inner market.

The results of the study are based on an analysis of the banks presented financial ratios, income statement and balance sheet, ownership structures and stock quotes. Basic data was taken from the banks' financial statements for the period 2004 - 2008, from Finansinspek-tionen and the Stockholm stock exchange. I have also interviewed representatives from banks and Finansinspektionen, an analyst and a financial journalist. The overall picture and deep understanding I have received from Jacob Palmstierna, who had the goodness to share his forty years of experience and invaluable knowledge of the Swedish banking industry with me.

The essay also includes method development in the form of a conceptual surrounding world model.

Key words: IFRS, financial ratios, comparability, usability, surrounding world model.

Sammanfattning

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.

Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presente-ras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.

Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckel-tal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspek-tionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förstå-elsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåri-ga erfarenhet och ovärderlifyrtioåri-ga kunskap om den svenska bankbranschen.

Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.

(3)

Förkortningar

Förkortning Innebörd

ABL Aktie Bolags Lagen

AICPA American Institute of Certified Public Accountants

BDO Revisionsbyrån BDO Nordic AB

BNP Brutto National Produkt

D&T Revisionsbyrån Deloitte Touche Tohmatsu E&Y Revisionsbyrån Ernst & Young

ESM Enterprise Stewarship Model

EUT Europeiska unionens officiella tidning

FASB Financial Accounting Standards Board (USA) FFFS Finansinspektionens Föreskrifter och allmänna råd

FI Finans Inspektionen

GAAP Generally Accepted Accounting Principles IAS International Accounting Standards

IASB International Accounting Standards Board (EU) IASC International Accounting Standards Committee IFAC International Federation of Accountants

IFRS International Financial Reporting Standards

KPMG Revisionsbyrån KPMG

PWC Revisionsbyrån PriceWaterhouseCoopers Sverige RFR Rådet för Finansiell Rapportering

SCB Statistiska centralbyrån

SEB Skandinaviska Enskilda Banken

SFF Sveriges Finansanalytikers Förening

SHB Svenska Handels Banken

SOM-mätning Mätning från SOM-institutet (Samhälle Opinion Massmedia)

ÅR Årsredovisning

ÅRKL Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(4)

Figur- och tabellförteckning

Tabeller

Tabell 1: Finansiella nyckeltal per författare. ... 30

Tabell 2: Finansiella nyckeltal per kategori – Nordea. ... 47

Tabell 3: Finansiella nyckeltal per kategori – Skandinaviska Enskilda Banken... 49

Tabell 4: Finansiella nyckeltal per kategori – Svenska Handelsbanken. ... 51

Tabell 5: Finansiella nyckeltal per kategori – Swedbank. ... 54

Tabell 6: Finansiella nyckeltal (standardtyp) per författare. ... 62

Tabell 7: Finansiella nyckeltal (standardtyp) per kategori och bank. ... 70

Tabell 8: Intressenternas bidrag och belöningar... 90

Tabell 9: Finansiella nyckeltal per standardtyp och bank. ... 95

Figurer Figur 1: Systemsynsätt. ... 10

Figur 2: Stegen i en kvantitativ forskningsstrategi. ... 12

Figur 3: Uppläggning beror på möjlighet till generalisering och datas relevans. ... 17

Figur 4: Årsredovisningen och dess omgivning, samt systemets aktörer. ... 19

Figur 5: Teoretisk referensram utifrån ett kommunikationsperspektiv. ... 20

Figur 6: Kommunikationsteorier. ... 21

Figur 7: Företaget eftersträvar överensstämmelse mellan identitet, profil och image. ... 23

Figur 8: Prioritering i produktion av trycksaker. ... 27

Figur 9: Hävstångskraft. ... 33

Figur 10: Intressentmodellen. ... 34

Figur 11: Data Envelopment Analysis. ... 38

Figur 12: Tillgångar. ... 45

Figur 13: Finansiering. ... 45

Figur 14: Kostnader i förhållande till totala intäkter. ... 45

Figur 15: Aktieägare. ... 55

Figur 16: Marknadsvärde. ... 56

Figur 17: Revisions- och konsultationsarvoden... 58

Figur 18: Analys utifrån ett systemsynsätt. ... 61

Figur 19: Goodwill i belopp, och förändringen i procent... 69

Figur 20: Finansiella nyckeltal, samt dess förekomst inom och mellan de olika systemen. . 73

(5)

Förord

Denna studie har gett mig värdefull insikt om finansiella nyckeltal, samt dess användning bland de svenska storbankerna.

Undersökningen hade inte varit möjlig att genomföra utan några viktiga personers medver-kan, och jag vill särskilt tacka Jacob Palmstierna för att han delat med sig av sin fyrtioåriga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen.

Ett stort tack riktas även till de personer som tog sig tid att svara på mina frågor, samt op-ponenter och andra som korrekturläst denna skrift och kommit med kloka kommentarer och synpunkter. Bonanza Education AB och Sveriges Finansanalytikers Förening har bidragit med dataprogram och litteratur, vilket jag uppskattat mycket.

Jag tackar även Catarina Wesslund Svanberg och Claes Holmberg, som coachat mig genom arbetet, samt min handledare Paula Liukkonen. Alla har bistått med värdefulla synpunkter under arbetet med denna uppsats, för vilket jag är mycket tacksam.

Stockholm, juni 2009

Ann-Britt Westdahl

Ann-Britt Westdahl

Hemsida: ann-britt.westdahl.net

(6)

Innehållsförteckning

1 Introduktion __________________________________ 2 1.1 Bakgrund 6

1.2 Från problemdiskussion till problemställning 6

1.3 Syfte 7

1.4 Avgränsningar 7

2 Metod och tillvägagångssätt ______________________ 9

2.1 Val av ämne 9

2.2 Deduktiv ansats 9

2.3 Systemsynsätt, och i huvudsak positivistisk forskningsgrund 10

2.4 Kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi 12

2.5 Maximerande variationsfallstudie som undersökningsdesign 12

2.6 Datainsamling för att studera jämförbarhet 14

2.6.1 Urvalsmetod för att studera fler företag i samma bransch 14

2.6.2 Mätinstrument i form av intervjuer och ekonomisk data 14

2.7 Analysmetod för att blottlägga eventuella differenser 15

2.8 En intensiv uppläggning för djupare analys 16

2.9 Trovärdighet, validitet och reliabilitet 17

2.10 Sammanfattning 18

3 Teorier ur ett kommunikationsperspektiv __________ 19

3.1 Att föra ut ett budskap 20

3.1.1 Informationsmodellen 21

3.1.2 Kommunikationsmodellen 21

3.2 Företaget sänder ett budskap 22

3.2.1 Marknadsföring med kommunikation via finansiella nyckeltal 23

3.2.2 Informationsasymmetrin innebär fördelar för företagen 23

3.2.3 Mänskligt beteendet kan påverkas via psykologiska principer 24

3.2.4 Människor agerar utifrån specifika förväntningar på utfall 25

3.2.5 Företag är beroende av legitimitet gentemot samtliga intressenter 25

3.3 Budskapet förmedlas via årsredovisningen 26

3.3.1 Nyckeltalen är inte standardiserade mellan teorierna 28

3.3.2 Kreativ redovisning kan användas för att redovisa önskat resultat 32

3.3.3 Hävstångsformeln härleder varifrån företagets avkastning härstammar 33

3.4 Intressenterna tar emot budskapet 34

3.4.1 Företaget har många olika typer av intressenter 34

3.4.2 Informationen måste vara kvalitativ för att vara användbar 35

3.4.3 Informationen är inte kvalitativ och användbar om den inte är jämförbar 36

3.4.4 Informationen ska vara användbar för en genomsnittlig investerare 38

3.5 Regelverket definierar inte finansiella nyckeltal 39

3.6 Kontrollen sker mot fastställda regelverk 40

4 Vilka finansiella nyckeltal presenteras? ____________ 43

4.1 Bankerna är avsändare av budskapet 43

4.1.1 Nordea – stammar från början av 1800-talet 43

4.1.2 Skandinaviska Enskilda Banken – Sveriges första privatbank 44

4.1.3 Svenska Handelsbanken – kallades länge för ”Frånskilda Banken” 44

4.1.4 Swedbank – har sitt ursprung i jordbrukskassorna 44

4.2 Bankernas budskap presenteras i årsredovisningar 45

4.2.1 Nordea 46

4.2.2 Skandinaviska Enskilda Banken 48

4.2.3 Svenska Handelsbanken 50

(7)

4.3.1 Bankföreningen ser det inte som sin uppgift att bedöma företagen 56

4.3.2 Analytiker räknar ut egna nyckeltal 56

4.3.3 Ekonomijournalister kommunicerar direkt med företagen 57

4.4 Regelverk styr bankernas rapportering 57

4.4.1 Företagen lämnar speciella finansiella rapporter till Finansinspektionen 57

4.5 Hur granskas de finansiella nyckeltalen? 58

4.5.1 Granskning sker mot gällande regelverk 58

4.5.2 Revisorerna granskar inte alla nyckeltal 59

5 Är de finansiella nyckeltalen jämförbara? __________ 61

5.1 Teorierna är inte analoga 62

5.2 Bankerna säger sig följa regelverket 65

5.3 De finansiella nyckeltalen är inte jämförbara 65

5.3.1 Nordea – utför beräkningar utifrån avancerade interna metoder 65

5.3.2 Skandinaviska Enskilda Banken – preciserar inte definitioner 66

5.3.3 Handelsbanken – är otydliga i namngivningen 67

5.3.4 Swedbank – exkluderar goodwill nedskrivningar år 2008 68

5.3.5 Bankernas presentationer är inte jämförbara med varandra 69

5.4 Intressenterna använder inte de presenterade nyckeltalen 72

5.5 Regelverket brister kring jämförbarhet 72

5.6 Kontrollen är rimlig 72

5.7 Teorierna används inte i praktiken 73

6 De finansiella nyckeltalen är inte jämförbara ________ 76

6.1 Nyckeltalen är inte användbara som analysinstrument 76

6.2 En konceptuell omvärldsmodell – metodutveckling 77

6.3 Förslag till vidare forskning 78

6.4 Kritisk granskning av arbetet 79

7 En extern betraktares syn på uppsatsen____________ 81

7.1 Jacob Palmstiernas reflektioner kring resultaten 81

7.1.1 Jämförbarhet är viktigt för förtroendet för bankerna 81

7.1.2 Jämförande analyser är svåra idag 82

7.1.3 Bankerna har ett egenintresse av att ta tag i detta 82

8 Källförteckning _______________________________ 83

8.1.1 Citerade arbeten 83

8.1.2 Intervjuade personer 89

9 Bilagor _____________________________________ 90

9.1 Intressenternas bidrag och belöningar 90

9.2 Författarnas finansiella nyckeltal 90

9.2.1 Brealy 90

9.2.2 Messier 91

9.2.3 Mulvehill 91

9.2.4 Thomasson 91

9.2.5 Evans 92

9.3 Författarnas finansiella nyckeltal, efter typ 92

9.4 Bankernas finansiella nyckeltal, efter kategori och typ 95

(8)

A n n -B ri tt W e st d a h l 2 0 0 9 . T e x te n f å r e n d a s t a n vä n d a s e ft e r fö rf a tt a re n s m e d g iva n d e . H e m si d a : a n n -b ri tt .w e s td a h l. n e t. K o n ta k t: ann -b ri tt @ w e st d a h l. n e t

Disposition

1. Introduktion

Kapitlet inleds med en bakgrundsbeskrivning av regelverket kring finansiella rapporter, samt jämförbarhetens betydelse för att företagen i gemenskapen ska kunna konkurrera på lika villkor i de globala kapitalmarknaderna. Vidare förs en problemdiskussion för att pre-cisera ämnet, vilken leder fram till problemformulering och syfte. Slutligen redogörs för uppsatsens avgränsningar.

2. Metod och tillvägagångssätt

I detta avsnitt redovisas de metoder och tillvägagångssätt som använts i undersökningen. Avsnittet inleds med en redogörelse för ämnesvalet och därefter presenteras de forsknings- och undersökningsmetoder jag använt mig av, och som jag anser lämpar sig bäst för denna typ av undersökningar.

3. Teori

Följande kapitel ägnas åt att presentera den teoretiska referensram som ligger till grund för undersökningen. Referensramen utgår ifrån viktiga faktorer i nyckeltalens omvärld, med informations- och kommunikationsmodellerna som ramverk. Dit knyts sedan detalj-erade teorier. Avsändaren kopplas till marknadsföring, agentteorin, förväntningsteorin, och legitimitetsteorin. Budskapet kopplas till regelverket, kontroll, nyckeltal, kreativ redo-visning, och hävstångsmodellen. Mottagaren kopplas till intressentmodellen, användbar-het, jämförbarhet och transparens.

4. Vilka finansiella nyckeltal presenteras?

I detta avsnitt beskrivs de företag, årsredovisningar, finansiella rapporter och finansiella nyckeltal jag har analyserat för att kunna besvara frågeställningen.

5. Är de finansiella nyckeltalen jämförbara?

I detta kapitel analyseras det empiriska materialet och relateras till teori och tidigare forskning på ett metodiskt och systematiskt sätt.

6. De finansiella nyckeltalen är inte jämförbara

Här genereras en slutsats om huruvida de svenska storbankerna presenterar jämförbara finansiella nyckeltal i sina årsredovisningar eller ej. Dessutom presenteras mitt bidrag till metodutveckling, i form av en konceptuell omvärldsmodell, samt förslag till vidare forsk-ning. Slutligen följer en kritisk granskning av arbetet.

7. En extern betraktares syn på uppsatsen

(9)

n -B ri tt W e st d a h l 2 0 0 9 . T e x te n f å r e n d a s t a n vä n d a s e ft e r fö rf a tt a re n s m e d g iva n d e . H e m si d a : a n n -b ri tt .w e s td a h l. n e t. K o n ta k t: ann -b ri tt @ w e st d a h l. n e t

1 Introduktion

Kapitlet inleds med en bakgrundsbeskrivning av regelverket kring finansiella rapporter, samt jämförbarhetens betydelse för att företagen i gemenskapen ska kunna konkurrera på lika villkor i de globala kapitalmarknaderna. Vidare förs en problemdiskussion för att pre-cisera ämnet, vilken leder fram till problemformulering och syfte. Slutligen redogörs för uppsatsens avgränsningar.

Ekonomin utvecklas ständigt och över hela jorden knyts stater och samhällen samman i ömse-sidiga politiska, ekonomiska och kulturella beroendeförhållanden. Företagen agerar nu på samma marknad, och använder sig i huvudsak av samma regelverk för att utforma sina finan-siella rapporter. Frågan jag ställt mig är dock varför mätmetoderna för att jämföra företagen fortfarande inte är standardiserade, och varför det ska vara så svårt att jämföra företagens ekonomiska prestationer med varandra?

På individnivå innebär globaliseringen bland annat nya möjligheter till inköp och konsumtion, vilket företagen mött genom att starta en transnationaliseringsprocess. Företagens relationer knyts därigenom i större utsträckning via gränsöverskridande kontakter (Gustavsson, 2009). Globaliseringen är delvis resultatet av medvetna politiska beslut och har lett till en rad förde-lar, men även till en del följdproblematik, bland annat kring jämförbarhet i företagens finansi-ella rapporter.

Marknaden i förändring

Välståndet i västvärlden grundlades genom handelns tillväxt i Italien under 1100-talet, och tilltog efter mitten av 1400-talet (Holm, 2002 ss. 20-25; Rosenberg, o.a., 1991 s. 54). En rela-tivt självständig klass av yrkesköpmän utvecklades sedan. Denna grupp slapp i stor utsträck-ning undan politiska och religiösa kontroller, vilka var utmärkande för det rådande feodala systemet, och ett pluraliskt samhälle började ta form. Det blev enklare att starta företag utan politiska restriktioner. Beslutsfattandet delegerades till företaget självt, som nu fick byta in-riktning och verksamhet själva, samt på egen risk skaffa och lagerhålla varor. Företagen skyddades även från godtycklig konfiskering och exponering.

År 1539 byggde Gustav Vasa upp Kammaren, under sin egen direkta ledning, som stöd för att bevaka statens intressen (Asker, 2009). Idag handlägger Kammarkollegiet, som ämbetsverket nu benämns, frågor om Sveriges indelning och om statlig egendom och permutation. Kam-markollegiet svarar även för fond- och förmögenhetsförvaltning, samt lämnar administrativ, ekonomisk och juridisk service. Även statens rätt i vissa avseenden och andra allmänna in-tressen bevakas.

Industriell revolution

(10)

Den europeiska gemenskapens tillkomst

De växande marknaderna avgjorde vem som skulle belönas och vinna i den mångfaldiga kon-kurrensen och under perioden 1820 till första världskrigets utbrott år 1914 globaliserades ekonomin starkt (Ekholm, 2004 s. 366). Efter andra världskriget fanns en drivkraft att säkra varaktig fred, och att värna om fortsatt ekonomisk livskraft, vilket ledde till den Europeiska gemenskapens tillkomst. Detta är den kanske största politiska förändring som inträffat under 1900-talet. Samordningsarbetet ledde så småningom till utvecklingen av den inre marknaden och etableringen av de fyra friheterna, friheten för varor, tjänster, kapital och arbete att röra sig fritt inom gemenskapen.

Den europeiska handelspolitiken förändrades i slutet av 1870-talet, i samband med den ameri-kanska spannmålskonkurrensen från tillverkare med betydligt mer effektiv distribution via ett utbyggt järnvägsnätverk. Flertalet länder försökte skydda näringen genom att införa tullar, medan andra länder valde att anpassa sig till den nya situationen och övergå till annan typ av produktion.

I samband med depressionerna under 1920- och 1930-talen ingrep staten genom stödpolitik för att kontrollera utbudet och därmed prisbilden. Detta skedde genom konhandel, det vill säga genom att eliminera konkurrensen på hemmamarknaden via importregleringar och in-malningstvång kring socker, spannmål och mjölk.

Teknologisk revolution

Den informationsteknologiska revolutionen är en historisk händelse av samma mått som den industriella revolutionen (Castells, 2000 s. 42; Holm, 2002 ss. 39-57). Tre väsentliga sam-hällsdrag har spelat centrala roller för samhällenas utveckling i västvärlden: utrymme för in-novationer, en väl utvecklad autonomi, samt konkurrens och mångfald.

Praktiskt taget hela värden har nåtts av den nya informationsteknologin på tjugo år, från 1970-talet till 1990-1970-talet. Motsvarande tid för den industriella revolutionen var två hundra år. Det infofmationella samhällets materiella grund kan sägas utgöra ett teknologiskt paradigm, vilket kännetecknas av (Castells, 2000 s. 72):

 Information är råvara.

 Den nya tekniken är en del av all mänsklig aktivitet och har en genomsyrande effekt.  Nätverkslogiken existerar hos varje system och uppsättning av relationer som

begag-nar informationsteknologi.

 Flexibilitet genom ständiga förändringar.  Olika teknikformers integration.

Under 1980- och 1990-talen förändrades konkurrensens karaktär genom att en artskild eko-nomi med global spridning formades. Förmågan att skapa, behandla och dra nytta av kun-skapsbaserad information började skapa framgång och överlevnad och en global ekonomi utformades.

Det finansiella systemet

Holländaren Johan Palmstruch startade den första banken i Sverige, Stockholm Banco, år 1657 och redan år 1659 inrättade kung Karl X Gustav en banköverinspektörstjänst för över-vakningen (Finansinspektionen, 2009). Regelverket kring bankerna har förändrats med tiden och sedan 1991 sköts kontrollen av Finansinspektionen.

(11)

Sedan år 1995 är Sverige medlem i EU och ingår i det integrerade europeiska finansiella sy-stemet.

I dagens samhälle ses statens mål och ambitioner som faktorer som kan försvaga marknads-ekonomins funktionssätt. Exempel på dessa faktorer är arbetsmarknadens spelregler, syssel-sättning, miljöpolitik, fördelningspolitik, internationell integration, säkerhets och försvarspoli-tik, jordbrukspoliförsvarspoli-tik, samt invandringsfrågor. Marknadssystemets tydligaste motståndare kan sägas vara kommunismen (Ekholm, 2004 s. 366).

Finansiella rapporter

Finansiella rapporter upprättas av företag världen över, men trots att de kan förefalla likvärdi-ga finns stora skillnader från land till land (IASB, 2001). I de finansiella rapporterna presente-ras sammanfattande information i form av nyckeltal, vars huvudsakliga uppgift är att förse investerare och andra intressenter med jämförbara data kring viktiga faktorer som kan påverka läsarens bedömning av ekonomiska beslut.

De nationella redovisningskraven fastställs på skilda sätt i de olika länderna beroende på skillnader i sociala, ekonomiska och legala faktorer. Dessutom definieras rapporternas huvud-grupper, såsom tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader, på skilda sätt, vilket skapar förvirring för den som försöker jämföra olika företeg.

Europeiska rådet har uppmärksammat problematiken och vidtagit åtgärder (Europaparlamentets och rådets förordning (EG), 2002):

Redovisning som offentliggörs av noterade företag ska bli lättare att jäm-föra.

Genom en jämförbar finansiell rapportering ska den inre marknadens funktion förbättras, och en ändamålsenlig och kostnadseffektiv fungerande kapitalmarknad formas. Syftet med detta är att skapa skydd åt investerare och förstärka den fria rörligheten för kapital på den inre marknaden, samt att skapa förutsättningar för företag i gemenskapen att konkurrera på lika villkor i de globala kapitalmarknaderna. Från år 2005 är det således obligatoriskt för samtliga noterade företag i gemenskapen att utarbeta sin koncernredovisning i enlighet med de interna-tionella redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS).

Arbetet med att kvalitetsförbättra redovisningsstandarderna inom EU utförs av International Accounting Standards Board (IASB), det oberoende standarsättarorganet hos International Accounting Standards Committee Foundation (IASC Foundation). Tillsammans med dess amerikanska motsvarighet, Financial Accounting Standards Board (FASB), har IASB för av-sikt att eliminera skillnaderna mellan IFRS och det amerikanska regelverket Generally Accep-ted Accounting Principles (US GAAP) (IASB, 2008).

Nyckeltal – en sorts statistik

Skolastikerna tillhandahöll vid 1100-talets slut principen att stora mängder information kan ordnas i alfabetisk ordning, för att på så sätt bli lättillgänglig (Crosby, 1997 ss. 58-59). År 1749 myntades termen statistik av juristen Gottfried Achenwall, som en beskrivning av de egenskaper som påverkade ett lands välstånd (Bondesson, 2009). August von Schölzer, Achenwalls elev, utvecklade sedan statistiken mot en mer kvantitativ inriktning. Statistik kan dock uppfattas som en urgammal vetenskap eftersom folk- och boskapsräkningar företogs redan i det forntida Egypten.

(12)

bergsboende år 1835, och år 1949 visade en statistisk jämförande undersökning att lungin-flammation botades bäst genom att inte behandla sjukdomen alls.

Under 1880-talet fotsatte metodutvecklingen, där regressionsanalys, korrelation och sannolik-hetsfördelningar utgjorde viktiga upptäckter. R.A. Fisher fortsatte utvecklingen av statistik och framträdde under 1920-telet som den teoretiska statistikens fader. Fisher framlade början på en allmän skattningsteori, försöksplanering och variationsanalys. Konfidensintervall och en allmän hypotesprövningsteori utvecklades sedan av Jerzy Neyman och Egon Pearson i början av 1930-talet.

I Sverige grundades Statistiska Föreningen år 1901, och Svenska statistikersamfundet år 1962. Statistiska Centralbyrån ger idag ut information kring en rad ämnen, exempelvis kring företa-gens ekonomi och finansstatistik. Syftet med detta är att förse olika användare med underlag

om utveckling och struktur med avseende på branscher och regioner (Statistiska centralbyrån,

2008).

Det existerar inte någon vedertagen standard kring finansiella nyckeltal, vilket kan innebära problem för läsaren eftersom denne tvingas att kontrollera vilken definition som använts. Ett stort behov av enhetliga definitioner av nyckeltal finns således (Sveriges Finansanalytikers Förening, 2009 ss. 21-23).

Pågående arbete mot en harmonisering av regelverken

Arbetet med att ta fram internationella standarder startades i liten skala för flera årtionden sedan.

Standarden har växt i takt med globaliseringen – allt eftersom regelstadgare, investerare, stora företag och revisionsbyråer började se betydelsen i att tillämpa standardiserade regler i alla områden kring den finansiella rapporteringen. Enhetliga standarder anses som mycket viktiga för den ekonomiska tillväxten och utfärdare som önskar samla kapital i mer än ett land skulle ha stor fördel av detta, då de inte längre skulle behöva utfärda olika rapporter för olika länder. Även andra aktörer på marknaden skulle ha fördel av enhetliga rapporter eftersom jämförbar-heten skulle öka, både inom ett företag över tid och mellan olika företag i olika länder (AICPA, 2008; Daske, o.a., 2006 s. 461).

IASB och FASB driver sedan hösten 2003 projektet Financial statement presentation, vilket har som huvudsyfte att öka användbarheten av de finansiella rapporterna (Hällefors, 2006 ss. 40-43; McClain, o.a., 2008 ss. 56-64).

Företagets intressenter ska således få utökade möjligheter att analysera företagets prestation och finansiella ställning. Dessutom ska jämförbarheten mellan regelverken öka.

Projektet är uppdelat i tre faser. I fas A ska skillnaderna mellan IFRS och US GAAP minskas, vilket innebär att det kommer att finnas krav på att inkludera vissa rapporter och jämförande information. I fas B, som just nu pågår, kommer detaljerade krav på rapporternas utformning, där exempelvis kategorisering specificeras. I fas C behandlas kraven för hur delårsrapporterna ska utformas.

Valmöjligheter i upprättandet av finansiella rapporter

Projektet föreslår en rad förändringar i regelverket kring upprättandet av de finansiella rappor-terna, IAS 1.

(13)

pre-n -B ri tt W e st d a h l 2 0 0 9 . T e x te n f å r e n d a s t a n vä n d a s e ft e r fö rf a tt a re n s m e d g iva n d e . H e m si d a : a n n -b ri tt .w e s td a h l. n e t. K o n ta k t: ann -b ri tt @ w e st d a h l. n e t

sentera resultatrapporterna finns. Detta kommer att försvåra jämförbarheten (Thinggaard, o.a., 2006 ss. 35-63).

Valmöjligheterna innebär att företagen kan välja mellan att:  Dela upp resultaträkningen i en eller två delar.  Välja mellan funktions- eller kostnadsslagsindelning.

 Presentera övriga redovisade intäkter och kostnader före eller efter skatt.  Specificera återföring per komponent direkt i rapporten eller via en not.  Specificera skatt per komponent eller i en not.

Förändringarna träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 juli 2009 (IASB, 2008).

1.1 Bakgrund

Globaliseringen får konsekvenser för såväl företagen som dess intressenter. I takt med att fö-retagen växer uppstår positiva synergieffekter där föfö-retagen får spelrum att utveckla sitt sor-timent och erbjuda mer förmånliga erbjudanden till sina kunder. Då företagen blir så stora att de styrs ”på distans”, blir dess verksamhet dock mer komplex samt svår att överblicka och förstå. För att råda bot på detta började företag utveckla modeller för att få relevant styrinfor-mation ur redovisningssystemet redan i slutet av 1800-talet. Syftet var att beräkna styckkost-nader för producerade produkter, för att på så sätt kunna kalkylera hur stort lagervärde det fanns i företaget, samt som ett stöd i prissättningsprocessen (Catasús, o.a., 2008 ss. 111-112). I början av 1900-talet utvecklades företagens metodik för att beräkna nyckeltal ytterligare. Tidigare hade den ekonomiska bokföringen preliminärt upprättats för att ägarna skulle få in-formation om verksamheten och således kunna göra en bedömning om hur företagsledningen skött sitt jobb – att förvalta ägarnas tillgångar. Nu började företagsledningen se resultat- och balansräkning som en närmast outtömlig källa till information och utvecklade metoder för att mäta verksamheten på olika sätt. Genom att sätta olika numeriska värden i relation till var-andra kunde förståelsen för verksamheten öka, vilket i sin tur innebar att företagsledningen kunde mäta om företaget var framgångsrikt eller ej, samt vidta åtgärder där så krävdes. En av de viktigaste modellerna i finansiell styrning utvecklades vid denna tidpunkt av bland annat kemiföretaget Du Pont och bilföretaget General Motors. I Sverige är modellen även känd som hävstångsformeln, eller Johanssonformeln efter professor Sven-Erik Johansson, som lanserade begreppet i Sverige (Johansson, 1995 s. kap 4). Du Pont-metoden används fort-farande då den använder sig av några av nyckeltalens absoluta fördelar och blandar resultat-mått från resultaträkningen med kapitalresultat-mått från balansräkningen (Catasús, o.a., 2008 ss. 115-119). Många företag använder fortfarande Du Pont-metoden som analysverktyg för att

genomföra inre förändringar vid omstruktureringar av företagen (Donaldson, 1994 ss. 3-12). I kölvattnet av den pågående amerikanskt ledda globaliseringen förs diskussioner om globali-seringens framtida konsekvenser på exempelvis valutamarknaden (Ohmae, 2008 ss. 29-30).

1.2 Från problemdiskussion till problemställning

International Accounting Standards Committee (IASC) strävar efter att minska skillnaderna i den finansiella rapporteringen genom en harmonisering av de bestämmelser, redovisnings-standarder och metoder som sammanhänger med upprättande och utformning av de finansiella rapporterna (IASB, 2001).

(14)

formu-A n n -B ri tt W e st d a h l 2 0 0 9 . T e x te n f å r e n d a s t a n vä n d a s e ft e r fö rf a tt a re n s m e d g iva n d e . H e m si d a : a n n -b ri tt .w e s td a h l. n e t. K o n ta k t: ann -b ri tt @ w e st d a h l. n e t

lerar följaktligen egna nyckeltal så som de själva önskar från år till år (Williamson, 1984 ss. 296-300). Viktiga skillnader i rapporteringen av nyckeltal finns således i företagens årsredo-visningar, vilket påverkar jämförbarheten (Moradi, o.a., 2008 s. 38).

 Skillnader i vilka beräkningar som rubriceras som nyckeltal.  Skillnader i vilka nyckeltal som presenteras.

 Skillnader i vad man exkluderar ur vissa nyckeltal.  Skillnader i terminologi.

 Skillnader i definitionen av formler.

 Skillnader i redovisningsprinciper, företagens möjligheter att redovisa önskat resultat. Konsekvensen av bristerna i jämförbarheten innebär att själva huvudsyftet med nyckeltalsrap-porteringen försvinner (Engstrom, o.a., 1997 ss. 16-34). Dessutom blir informationen vilsele-dande för användarna av de finansiella rapporterna om användaren lever i tron att de tal som presenteras är likvärdiga.

För att nyckeltalen ska anses vara jämförbara måste samma nyckeltal presenteras från år till år, av samtliga koncerner. Detta även om koncernen befinner sig mitt i en brinnande

finanskris av sällan skådat slag.

Detta leder mig fram till undersökningsfrågan.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbar?

Innehåller de finansiella nyckeltalen betydelsefull information, som kan påverka mottagarnas ekonomiska beslut? Kan de finansiella nyckeltalen användas som analysinstrument?

Med jämförbar avses här frågan om huruvida de olika företagens presentation av finansiella nyckeltal kan anses vara jämförbara med varandra, men även om en och samma koncern pre-senterar jämförbara finansiella nyckeltal över tid.

Jag vill studera jämförbarheten främst med nyckeltal och bakomliggande värderingsprinciper i beaktande. Hur presenterar koncernerna viktiga nyckeltal från år till år? Finns grundläggan-de skillnagrundläggan-der i vilka beräkningar som presenteras som nyckeltal, vilka nyckeltal man presente-rar och inte presentepresente-rar, vad som exkluderas, terminologi och definitioner?

Jag vill även studera om koncernerna använt sig av skilda värderingsprinciper över tid och om relationerna mellan de olika delposterna i resultat- och balansräkning fluktuerar.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för omfattningen av skillnaden mellan de svenska storbankernas jämförande information via finansiella nyckeltal i årsredovisningarna. Med skillnader avses här såväl skillnader inom en och samma koncern över tid och skillnader mellan koncerner.

Jag vill även undersöka om koncernerna förändrar sina redovisningsprinciper från år till år för att på så sätt redovisa det resultat man önskar.

Jag vill således generera en slutsats om huruvida de finansiella rapporterna kan anses vara jämförbar enligt syftet med IASC intentioner.

1.4 Avgränsningar

(15)

ba-n -B ri tt W e st d a h l 2 0 0 9 . T e x te n f å r e n d a s t a n vä n d a s e ft e r fö rf a tt a re n s m e d g iva n d e . H e m si d a : a n n -b ri tt .w e s td a h l. n e t. K o n ta k t: ann -b ri tt @ w e st d a h l. n e t

lansräkning. Jag kommer således inte att studera övriga typer av nyckeltal, eller företagets redovisningsprinciper i detalj. I rapporten kommer jag att använda mig av benämningen nyck-eltal då jag avser finansiella nycknyck-eltal.

Jag har valt att analysera de fyra stora bankerna på Stockholmsbörsen eftersom de alla finns på samma marknadsplats, och således vänder sig till samma grupp investerare, samt att de alla använder sig av IFRS regelverk och därmed i teorin ska vara jämförbara.

(16)

2 Metod och tillvägagångssätt

I detta avsnitt redovisas de metoder och tillvägagångssätt som använts i undersökningen. Avsnittet inleds med en redogörelse för ämnesvalet och därefter presenteras de forsknings- och undersökningsmetoder jag använt mig av, och som jag anser lämpar sig bäst för denna typ av undersökningar.

2.1 Val av ämne

Denna studie är en vidareutveckling och fördjupning av kandidatuppsatsen, Årsredovisningen

– jakten på nyckeltal, vilken jag producerade tillsammans med två studiekamrater under

vår-terminen 2008 (Moradi, o.a., 2008). I takt med att kandidatuppsatsen arbetades fram väcktes en stark nyfikenhet kring problematiken kring jämförbarhet, både inom ett företag mellan olika år och mellan olika företag inom en bransch, mellan branscher och mellan länder. I kan-didatuppsatsen fann vi stora skillnader i de nyckeltal företagen presenterar och jag vill studera om dessa skillnader även återfinns inom ett och samma företag över tid, samt inom en och samma bransch – på en och samma börs – inom ett och samma land. Samtidigt vill jag se om det går att urskilja några mönster i vilka nyckeltal företagen valt att presentera i sina årsredo-visningar.

Grunden till frågan kommer ifrån att IFRS/IAS säger sig sträva efter att företagen ska presen-tera jämförbar information, men trots detta inte reglerat användandet av nyckeltal. Eftersom huvudsyftet med nyckeltal är att komprimera informationen i syfte att göra den mer tillgänglig för en användare finns således en risk för missförstånd mellan företaget och dess intressenter. På grund av den bristfälliga regleringen finns även risk att företaget försöker försköna sin situation genom att manipulera nyckeltalen och inte vara konsekventa över tid. Detta är ett område det gjorts få undersökningar om, vilket gör att området känns mycket angeläget att studera. I dagarna publicerar även företagen sina första årsredovisningar baserade på IFRS efter den finansiella krisen 2008, vilket gör ämnet ännu mer spännande och aktuellt.

2.2 Deduktiv ansats

Även om samtliga forskare anses ha som mål att beskriva verkligheten råder det oenighet om vilken strategi som är optimal för att nå denna kunskap.

Denna undersökning bygger på den deduktiva och teoriverifierande ansatsen. Detta innebär att forskaren inleder undersökningen med att skaffa sig förväntningar kring det fenomen som ska studeras och därefter testar dessa förväntningar via en empirisk analys kopplat till en re-dan existerande teoriram för att generera en slutsats om huruvida förväntningarna stämmer överens med verkligheten. Denna uppsats bygger således på existerande teorier kring jämför-barhet, nyckeltal, regelverk, presentationsteknik och mottagare av de ekonomiska rapporterna. Dessa teorier har sedan skapat förväntningar kring undersökningsfrågan och kommer, till-sammans med det empiriska materialet och metoden att ligga till grund för den kommande analysen och medföljande resultatbeskrivning. Genom detta val koncentrerar sig forskaren på ett avgränsat område, som tycks relevant utifrån dennes förförståelse i ämnet. Detta kan leda till att viktig fakta förbises eller inte upptäcks, vilket ses som en brist med metoden (Bryman, 2002 s. 20; Saunders, o.a., 2007 s. 57; Teorell, o.a., 2007 s. 49).

Alternativet till den deduktiva ansatsen hade varit att istället bygga undersökningen via en

induktiv och teorigenererande ansats, vilket innebär ett omvänt tänkande. Med en induktiv

(17)

2.3 Systemsynsätt, och i huvudsak positivistisk forskningsgrund

Jag utgår ifrån ”forskarens perspektiv” i denna studie och kommer således att tolka resultatet utifrån mina egna observationer. Under arbetets gång ska jag noggrant redogöra min förståel-se inom undersökningsområdet eftersom detta i slutändan kommer att utgöra utgångspunkten för mina tolkningar (Olsson, o.a., 2007 s. 64). Detta innebär även att jag ser verkligheten som ömsesidigt beroende fält av information, och således antagit ett systemsynsätt, där synergief-fekter kan förekomma då summan av kunskaperna är högre än de ingående komponenterna. Jag kommer således att arbeta med en slags analogier för att jämföra olika fall med liknande strukturer (Arbnor, o.a., 1994 ss. 69-73).

Systemsynsätt

I likhet med tidigare forskare upplever jag en otillfredsställelse med de klassiska metoderna, som hermeneutik och positivism (Starrin, o.a., 1991 s. 13). Även jag anser således att det är hög tid att överge motsättningarna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning och anser att komplexa och hybrida ämnen som företagsekonomi kräver ett annat språk och tankesätt, vil-ket förespråkas i systemsynsättet. Även om grunden till arbetet i huvudsak kommer att vara av positivistiskt slag, kommer delar av studien utgöras av mer kvalitativa och hermeneutiska inslag.

Målet med denna undersökning är att analysera jämförbarheten i undersökningsobjekten. Ef-tersom samtliga företag presenterar jämförande infor-mation i form av nyckeltal kommuniceras ett värde utåt. Min ambition är att pröva om de valda teorierna kan erbjuda en möjlig förklaringsmodell till de even-tuella skillnader som framstår, inte att hitta samtliga relevanta förhållanden som påverkar de undersökta företagens ställningstagande. Denna studie utgörs så-ledes av ett öppet system, där de ingående komponen-terna studerats i sitt sammanhang (Arbnor, o.a., 1994 s. 128). Varje nyckeltal utgör således ett litet system, som ingår i en viss koncerns subsystem av nyckeltal, som i sin tur utgör en del av en viss bransch, som är en del av supersystemet marknaden.

Undersökningen kan anses vara positivistisk i den be-märkelse att jag inte ämnar utveckla en djupare förstå-else av de involverade personernas beteende, något som hade varit möjligt med en hermeneu-tisk ansats. Min ambition är snarare att förklara vad som presenterats och hur detta påverkar jämförbarheten (Jacobsen, 2002 s. 30; Bryman, 2002 ss. 25-26). Eftersom ett system inte kan betraktas som en modell, enligt det analytiska och positivistiska synsättet, är tänkandet omori-enterat och mer omfattande. Fler faktorer studeras således, utan koppling till orsak/verkan samband (Arbnor, o.a., 1994 ss. 125-130).

Mätbara resultat

I likhet med positivisterna anser jag att information ska ge tillförlitlig kunskap som går att mätas. Detta innebär att en rad viktiga krav måste uppfyllas för att kunna generera ett korrekt svar på frågeställningen.

Att anta en positivistisk syn föll naturligt eftersom jag vill förklara vad, hur och varför före-tag väljer att presentera viss information till externa intressenter i sina årsredovisningar. Enligt min åsikt genomför positivister sina undersökningar genom att samla information tills en slut-sats kan genereras, vilket stämmer med min övertygelse om hur ett korrekt svar på frågan kan Figur 1: Systemsynsätt.

(18)

genereras. Att liksom hermeneutikerna studera undersökningsobjektet inifrån, och ömsom variera detta arbete med bearbetning av informationen tills tillräckligt med underlag för att frambringa en slutsats, ses således inte som ett adekvat alternativ. Även om delar av studien kommer att ha starka hermeneutiska drag, kommer således inte studien utföras utifrån herme-neutiska metoder.

Objektivitet

(19)

2.4 Kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi

Undersökningen ska genomföras i huvudsak via en kvantitativ forskningsstrategi eftersom den kvantitativa strategin är metodisk och stämmer överens med min positivistiska syn på hur denna studie bör fullbordas. Jag vill således beskriva företeelsen i fråga undersöka och förkla-ra de bakomliggande orsakerna (Bryman, 2002 s. 92). Mitt mål är dock inte att generalisera studien till andra företag, eller andra branscher, vilket ofta är syftet med kvalitativa studier. Den djupa förståelsen för ämnet hämtas dock via kvalitativa inslag i studien.

Replikerbarhet

Eftersom jag anser att replikerbarhet är viktig, kom-mer jag löpande och noggrant att dokumentera det kon-kreta tillvägagångssättet, så att andra forskare kan upp-repa studien och få samma resultat.

Även om delar av undersökningen kommer att vara av en mer djuplodande och tolkningsinriktad natur, där tyngdpunkten ligger på förståelse, kommer den inte att vara kvalitativ i ordets bemärkelse. Jag intar således inte en struktionistisk ontologisk ståndpunkt och kom-mer inte att analysera informationen som ett resultat av ett samspel mellan individer ”där ute”. Min strävan att tolka och förstå baserar sig således på själva fenomenet och inte den bakomliggande sociala verkligheten. Säkerställa resultat

Att använda sig av metodtriangulering och kombinera den kvantitativa och den kvalitativa metoden ser jag inte som ett alternativ, trots att denna metod kan mot-verka svagheter med att endast använda en metod. En-ligt min mening överstiger ”kostnaderna” för denna metod ”nyttan” med den och jag väljer därför att verifi-era och säkerställa mina resultat via andra metoder, som exempelvis att jämföra data från olika källor (Jacobsen, 2002 s. 411).

2.5 Maximerande variationsfallstudie som undersökningsdesign

Eftersom undersökningen genomförs under en begränsad tidsperiod ansåg jag att den lämpli-gaste metoden var att inleda arbetet med en skrivbordsundersökning, liknande en förstudie. Arbetet startades således med en genomgång av metoder, teorier och tidigare forskning i äm-net. Därefter utvärderades denna samlade kunskap och de mest intressanta undersökningsvari-ablerna plockades ut för vidare analys.

Valet av undersökningsdesign styrdes sedan mot en fallstudie, då undersökningen bygger stu-dier av multipla fall inom en bransch (Bryman, 2002 s. 65).

Flera informationskällor

En fallstudie kan definieras som ”en empirisk undersökning som använder flera

informa-tionskällor för att undersöka ett fenomen i sin naturliga miljö där gränserna mellan fenome-net och den kontext där det förekommer inte är klart åtskilda”(Carlsson, 1991 ss. 80-82).

1 • Teori 2 • Hypotes 3 • Undersökningsdesign 4 • Utformning av mått 5 • Val av plats 6 • Val av respondenter 7 • Datainsamling 8 • Bearbetning av data 9 • Analys av data 10 • Resultat och slutsats 11 • Formulering

Figur 2: Stegen i en kvantitativ forsk-ningsstrategi.

(20)

om ett ämne, såväl som produkten av tillvägagångssättet, exempelvis en avhandling (Cooper, 2008 s. 160). Studien kan bli mycket detaljrik eftersom datainsamlingen kan ske på en mängd olika sätt, exempelvis genom granskning av sekundärdata, intervjuer och observationer (Schroeder, o.a., 2001 s. 37).

Denna studie har utgått ifrån det man vet inom ett antal områden, exempelvis nyckeltal. Ur dessa teoretiska överväganden samlades sedan data in och bearbetades i syfte att bekräfta eller förkasta hypoteserna. Undersökningen har således varit teoriverifierande, och av deduktivt slag (Bryman, 2002 s. 21; Wallén, 1996 s. 47).

Forskning kring redovisning är periodvis ifrågasatt vad gäller dess praktiska relevans och ve-tenskapliga bedrifter. Fallstudier är värdefulla verktyg för att utveckla och reflektera över pro-fessionellt kunnande och kan därför bidra till väsentlig kunskap (Cooper, 2008 ss. 159-178). Fallstudien är speciellt användbar vid forskning kring komplexa och dynamiska fenomen med många variabler. Även studier av praktiskt handhavande, där detaljer i specifika aktiviteter kan vara varierande, samt fenomen där sammanhanget är viktigt eftersom det påverkar det studerade problemet, är väl lämpade för fallstudier.

Fallstudier existerar i många varierande former, varav fyra generella typer av fallstudier läm-par sig särskilt i forskningssyfte (Cooper, 2008 ss. 159-178).

 Extrema eller abnormala studier. Avvikande och onormala fall undersöks

Används för att kommunicera idéer, eller undersöka gränserna för en teori.  Maximerande variations studier.

Likartade fall, som skiljer sig ur vissa aspekter undersöks. Används för att ge insikt till ett specifikt problem.

 Kritiska studier.

Ett generellt fall undersöks.

Används för att bekräfta eller förkasta teorier för en hel population  Paradigmstudier.

Ett utvalt fall studeras.

Används för att etablera ett nytt perspektiv, eller en ny teoretisk förståelse.

Valet av fallstudiemetod för denna studie, vilken undersöker likartade finansiella nyckeltal – som skiljer sig ur vissa aspekter, föll således på en maximerande variationsstudie.

Helheten i en komplicerad värld

(21)

2.6 Datainsamling för att studera jämförbarhet

2.6.1 Urvalsmetod för att studera fler företag i samma bransch

För att få tillgång till den information jag anser vara nödvändig för att besvara frågeställning-en startade jag frågeställning-en urvalsprocess för att bilda mig frågeställning-en överblick över tänkbara undersöknings-objekt. Det mest grundläggande kriteriet var att samtliga koncerner i studien skulle tillhöra en och samma bransch och dessutom vara svenska börsnoterade koncerner på Stockholmsbörsen som tillämpar IFRS i sin årsredovisning. Genom en branschvis överblick insåg jag snabbt att det inte fanns så många branscher som var lämpliga att analysera eftersom inte tillräckligt många jämförbara koncerner ingick i en och samma industriindelning. Inledningsvis hade jag exempelvis funderat över möjligheten att analysera energibranschen, vilket visade sig vara ogenomförbart eftersom denna bransch inte uppfyllde ett av grundkriterierna – att alla företag skulle vara noterade på samma lista och således vända sig till samma intressentgrupp. Valet föll så småningom på de stora bankerna, vilka för övrigt var den enda grupp som uppfyllde samtliga krav. Samtliga företag är noterade i samma grupp på Stockholmsbörsen OMX Large Cap, bedriver likartad verksamhet, är svenska och följer IFRS regelverk.

Koncernerna är valda utifrån ett bekvämlighetsurval

Urvalet av företag som ingår i studien består av ett icke-sannolikhetsurval i form av ett be-kvämlighetsurval. Detta innebär att jag bedömt en rad viktiga komponenter för att på så sätt identifiera lämpliga studieobjekt. Ett sannolikhetsurval, där statistiska metoder och sannolik-hetsprinciper utgör basen för valda studieobjekt lämpar sig, enligt min mening, inte i en studie av jämförande karaktär så som denna. Ur ett systemanalytiskt perspektiv innebär detta att de studerade objekten valts för att representera en viss typ av system. Anledningen till detta val är att de är mångsidiga och ger en bred bild över det studerade fenomenet, samt möjligheten att leda utvecklingen och söka efter unika och avvikande fall (Arbnor, o.a., 1994 s. 240). Ur-valsmetoden tangerar även aktörssynsättets förståelse- och problemorienterade urvalsmetoder, vilka används för att studera betydelse för sociala fenomen utifrån dess inneboende subjektiva logik.

Intervjuade personer är utvalda utifrån förmodad insikt och kunskap om branschen

Urvalsprocessen för de individer som intervjuats i studien baserade sig på att jag ville höja undersökningens reliabilitet och validitet och således hitta rätt respondenter, med rätt insikt och kunskap om de studerade organisationerna.

Dels ville jag intervjua någon ur företagets interna organisation, dels företagets revisorer, och dels externa branschorganisationer och analytiker och ekonomijournalister.

2.6.2 Mätinstrument i form av intervjuer och ekonomisk data

Insamling och bearbetning av data kan ske på en mängd olika sätt, vilket påverkar utgången av undersökningen.

Primärdata i form av intervjuer med bankerna och några av dess intressenter

Datainsamling av primärdata innebär att data samlas in i form av direkta observationer, inter-vjuer eller experiment. I denna studie användes endast interinter-vjuer som primärdata. Observatio-ner och experiment uteslöts eftersom dessa bygger på förutsättningar som inte är giltiga med mitt systemsynsätt.

(22)

Sekundärdata i form av företagens årsredovisningar och från information i externa databaser Datainsamling av sekundärdata innebär att redan befintlig data används i undersökningen (Artsberg, 2005 ss. 47-48). Till denna studie hade jag planerat att använda sekundärdata av årsredovisningar, företagens hemsidor och ekonomisk information från databasen SIX Trust (SIX AB, 2009), vilken tillhandahålls till studenter på Stockholms universitet via universi-tetsbiblioteket (Stockholms universitetsbibliotek).

SIX tillhandahåller finansiell information via databaser och förmedlar och förädlar kursinfor-mation från de ledande internationella börserna, samt från samtliga nordiska börser. Genom samarbete med nyhetsbyråer och ledande aktörer på ränte- och valutamarknaden kan SIX ge en heltäckande bild av det företag som analyseras.

Den ekonomiska informationen från databasen SIX Trust visade sig dock inte vara användbar i arbetet eftersom informationen i databasen inte var strukturerad på ett likartat sätt för banker, och därmed inte jämförbar. Att istället hämta informationen direkt från företagens årsredo-visningar och själv sammanställa informationen sågs inte som ett alternativ. Att själv struktu-rera informationen hade medfört sämre kvalitet på grundmaterialet, eftersom jag själv hade varit tvungen att genomföra en subjektiv bedömning och strukturera informationen för att kunna genomföra en jämförande studie. Valet föll istället på att använda information från Fi-nansinspektionen, för att säkerställa validitet och reliabilitet i studien.

2.7 Analysmetod för att blottlägga eventuella differenser

Analysen genomfördes i syfte att bekräfta eller förkasta de teorier som legat till grund för un-dersökningen, enligt en positivistisk, kvantitativ, deduktiv ansats i ett systemsynsätt. Företa-gens ägarstruktur, styrning, och finansiella rapporter, inklusive resultaträkning, balansräkning och nyckeltal, analyserades och sammanställdes därför ur en rad olika dimensioner och på olika sätt.

Detta gick rent praktiskt till genom att informationen sammanställdes i databaser i Excel, var-vid informationen kunde undersökas och relateras till varandra via olika beräkningar och pi-vottabeller. Syftet var att vrida och vända på informationen för att på så sätt hitta mönster i och mellan de olika systemen. För att blottlägga mönster och variationer tilldelades varje nyckeltal ett ”standardtyp”. Avkastning på totalt kapital och Räntabilitet på totala tillgångar, vilket är två namn som egentligen speglar ett och samma mått tilldelades exempelvis stan-dardnamnet ROA, det vill säga Return on assets, i både det teoretiska och det empiriska mate-rialet. Eftersom vedertagna standarder för finansiella nyckeltal inte existerar i Sverige använ-de jag min tidigare kunskap och förförståelse i ämnet då jag använ-definieraanvän-de använ-de olika standard-namnen.

Små avvikelser mellan de olika teorierna och mellan de olika företagen rensades även bort, eftersom syftet med studien är att hitta väsentliga skillnader mellan de olika systemen – inte att analysera betydelselösa skillnader i presentationerna. Databasen justerades därför så att exempelvis beskrivningar av mängd i form av procenttecken, eller angivelse av Tkr rensades bort. Även små stavningsvariationer justerades, där exempelvis Receivable och Receivables benämndes enhetligt.

(23)

Eftersom resultat- och balansräkningarna i de studerade företagen är så olika utformade valde jag att inte grunda övergripande analyser av företagen på de finansiella rapporter som banker-na själva distribuerar via sibanker-na årsredovisningar. Istället valde jag att hämta information från en extern part. Därigenom kunde jag förvissa mig om att presentationerna varit uppställda på ett identiskt sätt, samt att de olika posterna värderats på ett likartat sätt, vilket innebar att reliabi-litet och validitet i studien säkerställdes. Initialt hade jag för avsikt att hämta denna informa-tion från någon av de ekonomiska databaser som vi studenter har fri tillgång till. Detta visade sig dock inte vara möjligt, eftersom informationen antingen inte fanns tillgänglig på grund av sekretessregler, eller att kvaliteten inte var tillfredsställande. Efter ansökan till Finansinspek-tionen fick jag dock till slut ta del av de uppgifter som bankerna är ålagda att redovisa till dem, och det är på dessa uppgifter övergripande analyser är gjorda.

Tillsammans med utvärderingen av bankernas finansiella rapporter utvärderades primärdata i form av intervjusvar för att på så sätt få en djupare förståelse för de studerade systemen. Slut-ligen sammanställdes informationen för att tydliggöra skillnaderna och uppdaga om de skill-nader vi fann inom olika branscher då vi skrev kandidatuppsatsen även återfinns inom en och samma koncern eller inom en och samma bransch (Moradi, o.a., 2008 s. 38).

 Skillnader i vilka beräkningar som rubriceras som nyckeltal.  Skillnader i vilka nyckeltal som presenteras.

 Skillnader i vad man exkluderar ur vissa nyckeltal.  Skillnader i terminologi.

 Skillnader i definitionen av formler.

 Skillnader i redovisningsprinciper, företagens möjligheter att redovisa önskat resultat. I denna studie valde jag dock att förenkla problemet till att besvara tre frågor kring jämförbar-het, nämligen vilka nyckeltal som presenterats, vad de kallats och hur de beräknats.

2.8 En intensiv uppläggning för djupare analys

För att öka förståelsen och besvara frågan jag ställt mig har jag valt att utföra låg förstorings-nivå, där många undersökningsdetaljer analyseras (Arbnor, o.a., 1994 s. 131). Detta kan liknas vid en intensiv uppläggning, där frågeställningen kräver en djupare analys (Jacobsen, 2002 ss. 92-106). Vid tillämpning av en intensiv uppläggning har forskaren som mål att åskådlig-göra så många förhållanden som möjligt i ett, eller ett fåtal fall. På så sätt kan viktiga och re-levanta slutsatser genereras, utan att forskaren för den sakens skull har som mål att kunna generalisera resultaten till en större population.

En intensiv fallstudie kan, enligt min mening, ge relevanta underlag för att besvara fråge-ställningen. En hög förstoringsnivå, eller extensiv fallstudie, där många enheter analyseras, men med få variabler, hade inte kunnat besvara den fråga jag ställt mig i denna studie. Problemområdet är definierat så att själva undersökningen kan klassificeras som både

explo-rativ och deskriptiv. En exploexplo-rativ undersökning är utforskande till sin natur. Genom att

(24)

Möjlighet till gene-ralisering

Stor

Liten

Låg Hög Datas relevans

Figur 3: Uppläggning beror på möjlighet till generalisering och datas relevans.

Studien utförs i form av en intensiv uppläggning för att åskådliggöra många förhållanden i ett fåtal fall. Källa: (Jacobsen, 2002 s. 106).

Eftersom denna undersökning syftar till att undersöka en enda bransch är således inte genera-liserbarhet ett mål, vilket automatiskt medfört att en extensiv uppläggning valts bort. Under-sökningen har med andra ord inte som mål att undersöka bredden av problemställningen, utan avser endast att granska det specifika fallet och undersöka jämförbarheten bland bankernas nyckeltal i årsredovisningar de senaste fem åren, det vill säga perioden år 2004 – 2008. Med en utökad studie, avsett att studera jämförbarheten över flera olika branscher hade en

utformningstriangulering valts. På så sätt hade fördelarna med trianguleringen skapat både

ett djup och en bredd i analysen och därmed även gjort studien generaliserbar över fler bran-scher.

2.9 Trovärdighet, validitet och reliabilitet

Säkerheten i en kvantitativ studie påverkas till hög grad av kvaliteten på den analyserade

informationen. Det finns en inneboende osäkerhet kring självkonstruerade datainsamlings-instrument, vilket denna studie grundar sig på, som kan resultera i osäkerhet. För att vara tro-värdig behöver undersökningen därför verifiera en god validitet, vilket innebär att vi undersö-ker det vi avser att undersöka (Strömquist, 2003 s. 109), samt en god reliabilitet, vilket inne-bär att undersökningen görs på ett tillförlitligt sätt (Bryman, 2002 s. 98) .

Validiteten i en undersökning kan mätas och verifieras genom ett antal olika metoder. I denna

studie säkerställs informationen på flera sätt genom jämförelser inom och mellan de olika systemen teori och empiri.

Bekräftelse på att de mätta måtten speglar innehållet i de aktuella begreppen mäts via

ytvali-ditet, vilken anses vara hög i denna undersökning, då begrepp och terminologi hämtats från

(25)

tet således inte föreligger. Detta trots att samtliga företag i undersökningen följer samma reg-ler och lagar (Bryman, 2002 s. 44).

Eftersom denna undersökning är genomförd av en enda person har samtlig information be-dömts och kategoriserats på ett likartat sätt. Problematiken kring överensstämmelse mellan olika observatörers tolkningar har således kunnat undvikas, vilket medfört att internbedömar-reliabiliteten anses vara hög. Detta har således genomgående säkerställt internbedömar-reliabiliteten i under-sökningen.

Validitet och reliabilitet i intervjuerna, som kan sägas utgöra den kvalitativa delen av studien, handlar om att möjliggöra resultat som speglar källan och som därmed är tillräckligt tillförlit-liga. Genom detta äger de giltighet och blir användbara för andra (Lantz, 1993 ss. 13-17).

2.10 Sammanfattning

Uppsatsämnet är valt utifrån en stark nyfikenhet kring jämförbarhet i finansiella rapporter, vilket det internationella regelverket IFRS anger som ett huvudsyfte. Trots detta specificerar inte regelverket vilka finansiella nyckeltal som företagen ska presentera, vad de ska kallas eller hur de ska beräknas. Frågan jag ställt mig är om företag presenterar jämförbara finansiel-la nyckeltal över tid, samt om de finansielfinansiel-la nyckeltalen är jämförbara inom en och samma bransch – på en och samma börs - inom ett och samma land. Jag vill även se om det går att urskilja några mönster i vilka nyckeltal företagen valt att presentera i sina årsredovisningar. En jämförande studie av detta slag lämpade sig enligt min uppfattning bäst för en maximeran-de variationsfallstudie, där likartamaximeran-de fall stumaximeran-deras för att ge insikt till ett visst problem. Med utgångspunkt från ett systemsynsätt har jag således tagit avstånd från den traditionella indel-ningen i strikt positivistisk eller hermeneutisk utgångspunkt och ser att de två synsätten snara-re kompletterar varandra än kontrasterar varandra. Min tyngdpunkt ligger åt det positivistiska hållet, där objektet studeras utifrån, med hermeneutiska drag i analys och tolkning. Anled-ningen till detta val är att jag anser att viktig kunskap går förlorad vid antagande av endast den ena eller den andra metoden.

(26)

3 Teorier ur ett kommunikationsperspektiv

Följande kapitel ägnas åt att presentera den teoretiska referensram som ligger till grund för undersökningen. Referensramen utgår ifrån viktiga faktorer i nyckeltalens omvärld, med informations- och kommunikationsmodellerna som ramverk. Dit knyts sedan detalj-erade teorier. Avsändaren kopplas till marknadsföring, agentteorin, förväntningsteorin, och legitimitetsteorin. Budskapet kopplas till regelverket, kontroll, nyckeltal, kreativ redo-visning, och hävstångsmodellen. Mottagaren kopplas till intressentmodellen, användbar-het, jämförbarhet och transparens.

Nedan visas en övergripande bild över hur företag kommunicerar nyckeltal i finansiella rap-porter. Utifrån denna figur kommer jag sedan att knyta relevanta teorier för att besvara fråge-ställningen.

Figur 4: Årsredovisningen och dess omgivning, samt systemets aktörer.

Företaget ger varje år ut en årsredovisning, vilken tas emot av företagets intressenter. Delar av årsredovisning-en utgörs av finansiella rapporter och ska, årsredovisning-enligt regelverket, inkludera årsredovisning-en balansräkning (BR), årsredovisning-en resultaträk-ning (RR), förändringar i eget kapital (EK), kassaflöden (KF) samt noter. De obligatoriska uppgifterna kontrol-leras av företagets revisorer. Nyckeltal sammanfattar informationen i de finansiella rapporterna genom att be-skriva förhållanden. (Egen bearbetning)

Företag ger ut årsredovisningar, vilka tas emot av intressenterna. Årsredovisningen upprättas utifrån gällande lagar och regler och kontrolleras av revisorer.