• No results found

Hej, här är jag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hej, här är jag"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hej, här är jag

-

Kvinnliga Musikers Syn på Självrepresentation och Identitet i 


Sociala Medier

Elina Widnersson


JMK, institutionen för mediastudier Stockholmsuniversitet examensarbete 15hp


(2)

Hej, här är jag

-

Kvinnliga Musikers Syn på

Självrepresentation och Identitet i Sociala Medier

- En kvalitativ analys om hur kvinnliga musiker resonerar kring sociala medier 


- Elina Widnersson


Sammanfattning

I denna uppsats används det induktiva tillvägagångssättet Multi Grounded Theory (MGT) i syfte att undersöka hur kvinnliga osignade musiker resonerar kring identitetsskapande och självrepresentation i sociala medier. Sverige anses vara en stark musiknation men den

musikaliska sfären är inte jämställd och få kvinnor lyckas nå ekonomiska framgångar med sitt musicerande. För att inte befästa mansnormen har denna studie därför fokuserat på kvinnliga musikers användning av sociala medier.


Identitets- och representationsteori har tillsammans med feminism legat till grund för studiens teoretiska ramverk. Genom kvalitativa intervjuer har fyra koncept kodats fram för kvinnliga musikers användning av sociala medier. En huvudtes genom uppsatsen är att identitet formas i mötet med andra vilket, efter genomförd undersökning, har visat sig stämma. De framtagna koncepten är (1) Seriositet och professionalitet som innefattar visuell professionalitet,

musikalisk professionalitet och innehålls-professionalitet. (2) Utryck via selfie:s porträtt och

videos som ett inlärt beteende för uppskattning. (3) Ambivalenta känslor till sociala medier på grund av stress samtidigt som de är gynnsamma. Slutligen (4) Sociala medier som en

plattform för underordnade att ta makt. Studien visar att den fysiska och digitala verkligheten överlappas då intervjupersonernas agerande online ger konsekvenser offline och vise versa.

Nyckelord:

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.1 Syfte och frågeställning ...2

1.2 Avgränsning ...2

1.3 Disposition ...3

2. Tidigare forskning ...3

2.1 Triangulating the Self: Identity Processes in a Connected Era ...4

2.2 Affirming the self through online profiles: Beneficial effects of social networking sites 5 ... 2.3 Identity construction on Facebook: Digitalempowerment in anchored relationships 7 . 2.4 Sammanfattning och relevans ...8

3. Teoretisk ram ...9

3.1 Identitet ...9

3.2 Representationer ...11

3.2.1 Det dramaturgiska perspektivet ...11

3.3 Feminismen och den kulturella sfären. ...13

4. Metod och material ...15

4.1 Multi grounded theory ...15

4.2 Den kvalitativa intervjun ...16

4.2.1 Urval ...16

4.2.2 Strukturerad intervju med öppna svar ...17

4.2.3 Etik ...18

4.3 Analysmetod ...19

4.3.1 Teorigenerering ...19

4.3.2 Explicit grundande ...20

5. Analys ...21

5.1 Seriositet och professionalitet ...22

5.1.1 Visuell proffessionalitet ...24

5.1.2 Musikalisk professionalitet ...25

5.1.3 Innehålls-professionalitet ...26

5.4 Uttryck via selfie:s, porträtt eller videos ...28

5.3 Ambivalenta känslor till sociala medier ...31

5.4 En plattform för att ta makt ...32

(4)

7. Litteratur- och källförteckning ...39

7.1 Tryckta källor ...39

7.2 Pdf:er ...40

7.3 Elektroniska källor ...41

(5)

1. Inledning

”Hej, här är jag” skulle kunna sammanfatta innehållet och användandet av sociala medier. Här samlas människor världen över och publicerar utvalda foton, videos och texter från sina liv. Sociala medier sammanfattas av nationalencyklopedien; ”samlingsnamn på

kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud” (ne.se, 2018). Här samlas också föreningar, företag och grupper av olika slag i ett försök att uttrycka sina tankar och forma en identitet online.

Användning av sociala medier är, sett till människans tid på jorden, ett ungt fenomen men har för många snabbt blivit en självklarhet i vardagen. Medierna är lättillgängliga och ständigt närvarande i vårt medierade samhälle där 94% av den svenska befolkningen använder internet varav 85% använder det i mobilen (Dagensanalys.se 2017). Den senaste tiden har jag, via min egen användning av sociala medier och i egenskap av musiker, kommit att fundera på

musikers identitetsskapande och självrepresentation i sociala medier. I sociala medier kan en musiker, såväl signad som osignad, ladda upp sin musik men också publicera bilder och videos som representerar vardagen.

Sverige är ett land med stora möjligheter att ägna sig åt musik. Antingen i form av

undervisning i någon av landets 283 kulturskolor (Kulturskolerådet 2016) eller på grundskole- och gymnasienivå. Efter avslutade gymnasiestudier finns det i Sverige 327 olika musikkurser på folkhögskolor att söka (folkhögskola.nu 2018) eller så finns chansen att söka vidare till högskoleutbildningar inom musik. Det finns också möjlighet att på sin fritid starta en

studiecirkel för att finansiera repetitioner i grupp med andra. Enligt SvD slog Sverige rekord gällande musikintäkter 2015 och tidningen konstaterade att ”Sverige är en musiknation av högsta rang” (SvD.se 2015).

(6)

låtskrivare blivit en norm och att få kvinnor når ekonomiska framgångar inom branschen. I boken Inte riktigt lika viktigt av Marie Selander (2012) lyfts musikhistoriens bortglömda kvinnor fram. Få idag vet kanske att den första rock-gitarristen var en svart queer-kvinna vid namn Sister Rosetta Tharpe som influerat såväl Elvis som Johnny Cash. Kvinnliga musiker har alltid funnits men har raderats när historien skrivits. Utan att fokusera på hur kvinnliga musiker ställer sig till detta vill jag studera hur de resonerar kring användningen av sociala medier. Hur sker identitetsskapande och självrepresentation i sociala medier?

1.1 Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att studera hur fem kvinnliga musiker i åldrarna 18–30 år använder sociala medier för att forma sin identitet. Genom att använda multi grounded theory (MGT) ämnar studien hitta teman och koncept som präglar användandet, självrepresentationen och

identitetsskapande. Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Forskningsfrågan kommer med anledning av metodvalet vara öppen och lyder:


Hur resonerar kvinnliga osignade musiker kring identitet och självrepresentation i sociala medier?

1.2 Avgränsning

Som ovan beskrivet kommer studien endast innefatta kvinnliga musiker. Detta med anledning att män är långt mer representerade i musikvärlden. År 2017 bestod 69% av Sveriges stora musikfestivaler av mansdominerade akter (jämställdfestival.se, 2017). Ytterligare fokus på manliga musiker kan komma att befästa den rådande mansnormen inom musikbranchen.

(7)

Studien har avgränsats till Sverige och ämnar endast undersöka hur kvinnliga osignade musiker i åldrarna 18–30 år resonerar kring självrepresentation och identitetsskapande i sociala medier. Avgränsning gällande åldern är satt då jag dels vill att mina intervjupersoner ska vara myndiga, och dels för att denna grupp hunnit utbilda sig inom musik och samtidigt tillhör den myndiga åldersgrupp som främst är aktiv i sociala medier (soi2017.se, 2017). Studien fokuserar på osignade musiker då jag vill komma åt hur dessa resonerar kring

identitet och sociala medier utan påtryckningar från skivbolag eller dylikt. Fem intervjuer har genomförts då tiden för studien är begränsad. Dessa fem musiker är bosatta i olika delar av Sverige och ägnar sig åt olika instrument och genrers.

1.3 Disposition

Uppsatsen är indelad i åtta kapitel med tillhörande underrubriker. Inledningen med problemformulering och motivering till varför studien finnes intressant utgör det första kapitlet. Inledningen efterföljs av tidigare forskning i kapitel två där en inblick i forskningsfältet ges. I det tredje kapitlet läggs den teoretiska ramen fram som främst behandlar begreppen identitet och sociala medier samt feministisk teori. I uppsatsens fjärde kapitel beskrivs metoden och studiens tillvägagångssätt. Här presenteras MGT, urval, intervjumetoden, etik samt analysmetodens tillvägagångssätt. Analys och resultat redogörs i det femte kapitlet och är indelat efter de koncept som uppkommit under arbetes gång. Uppsatsen rundas sedan av med slutsats och diskussion i det sjätte kapitlet. Kapitel sju utgör studiens litteraturlista och åttonde kapitlet uppsatsens samtliga bilagor.

2. Tidigare forskning

För att finna tidigare forskning av relevans har främst sökorden ”identity”, ”self

(8)

själv-presentation som påverkas av bl.a. självkänsla, värdighet, och blyghet. Forskningen, som i detta kapitel läggs fram, går i linje med slutsatserna Nadkarni och Hofman (2012) drar. Studierna som presenteras nedan har ingen koppling till musikers användning av sociala medier utan fokuserar enbart på hur identitet formas, påverkas och presenteras i sociala medier.

2.1 Triangulating the Self: Identity Processes in a Connected

Era

I en kvalitativ studie utförd av Davis (2014) undersöks äkthet i relation till sociala medier. Hon undersöker villkoren för identitetsförhandlingar och studerar hur individer försöker hitta en balans mellan ideal och autenticitet. Davis identifierar i sin studie tre viktiga

(9)

av. Detta kan samtidigt komma att påverka individens äkthet. 


Davis menar alltså att varje användare av sociala medier behöver balanserat hantera gränslandet mellan det digitala och fysiska, förväntningarna på noggrannheten samt de överlappande sociala nätverken. Trianguleringen har två grader; nätverkslogik och

förebyggande åtgärder. Gällande nätverkslogik menar Davis att vi som nätverkande individer implicit påverkas av vetskapen om mediernas närvaro. Eftersom vi vet att vi kanske kan förekomma på bild tänker vi efter en extra gång gällande vad vi har på oss och vad vi säger. Nätverkslogiken går både från det fysiska till det digitala och från det digitala till det fysiska. Med förebyggande åtgärder menar Davis att individer deltar i offline:a events för att kunna dokumentera och visa upp det online. Hon menar alltså att individer anpassar sitt beteende för att forma sin identitet online. (Davis, 2014).

2.2 Affirming the self through online profiles: Beneficial

effects of social networking sites

I denna studie från (2010) undersöker forskaren Toma den psykologiska effekten av att besöka sin egen Facebook-profil. Studien baseras på self-affirmation theory

(själv-bekräftelseteori) för att förklara hur sociala nätverks-profiler (såsom Facebook) kan gynna användares självuppfattning. Ett väldokumenterat resultat inom psykologin är att människan ser sig själv som god och acceptabel samtidigt som den är mer kritisk till människor i sin omgivning. För att ha en fortsatt god självbild, trots livets motgångar och misslyckanden, har människan utvecklat en defensiv försvarsmekanism. Toma tar upp exempel om hur en student som fått underkänt på en examination känner sig bättre till mods av att påpeka att läraren var orättvis eller hård. Denna försvarsmekanism gör att människan inte tar ansvar och lär sig av sina misstag. Toma poängterar att det finns en bättre strategi för att upprätthålla en fortsatt upplyft självbild och samtidigt mottaga kritik nämligen; self-affirmation.

(10)

värden utöver sina misstag. Positiva självbetraktelser kan involvera alla områden som kan härledas till jaget. Det kan handla om sociala relationer, ideologiska övertygelser,

gruppidentiteter, erfarenheter osv. Toma studerar om Facebook-profiler kan fungera som en slags self-affirmation. En Facebook profil, menar hon, innefattar många områden som just kan härledas till jaget. I profiler finns information om en individs sociala relationer genom dels de vänner man har online men också via uppladdade bilder.


För att testa teorin genomför hon ett experiment bestående av fyra testgrupper. Deltagarnas ego testades genom att utsättas för kritisk feedback på en muntlig uppgift. Innan kritiken mottogs fick testgrupp 1 studera sin egen Facebook-profil i fem minuter medan testgrupp 2 fick studera någon annans profil i fem minuter. För att gör studien jämförbar med tidigare genomförda studier gällande self-affirmation fick testgrupp 3, i likhet med tidigare studier, skriva en essä om sina främsta egenskaper medan testgrupp 4 skrev om sina sämsta

egenskaper. 


Studien visar att grupp 1, som studerade sina egna profiler i fem minuter, hade lättare att acceptera den kritiska feedbacken gällande den muntliga uppgiften än grupp 2, som studerade andras profiler. Som Toma förutsatte hade grupp 1 och 3 lika lätt att acceptera kritiken (både dessa ägnade sig åt själv-bekräftelse). Studien undersökte även vilka känslor deltagarna kände efter att ha mottagit kritiken. Utfallet för denna undersökning visade att gruppen som

studerade sin egen profil i större utsträckning kände positiva känslor än gruppen som studerade andras profiler.

(11)

2.3 Identity construction on Facebook: Digitalempowerment

in anchored relationships

I en studie publicerad av Zhao, Grasmuck och Martin (2008) undersöks identitetsskapande på Facebook. Denna forskning är idag tio år gammal och undersöker således det sociala mediet under dess tidiga stadium när det främst var en nätverkstjänst tillgänglig för collage-studenter i USA. Studien är en del av en större undersökning gällande etniska minoriteters

identitetsskapande.

Zhao och kollegorna poängterar att sociala medier, tidigare framför allt, varit anonyma och använts för att integrera med okända människor. Detta har å ena sidan givit en möjlighet att vara sig själv i stor utsträckning då användaren ej är iakttagen och inte måste leva upp till normer. Å andra sidan kan användaren ta på sig falska identiteter då ingen känner till dess offline:a identitet. Användaren kan således utge sig för att vara någon eller något den inte är. Sociala medier har idag utvecklats till en plats för icke-anonyma användare som integrerar med människor de även möter i den offline:a vardagen. Studien förutsatte därför att resultatet skulle visa liknande resultat som tidigare forskning gällande identitet på dejtingsajter.

Nämligen att identiteten i icke-anonyma sociala medier (såsom Facebook och dejtingsajter) presenterar de vi hoppas bli eller önskar vara. En annan tanke inför studien är att att

användare heller försöker visualisera vilka de är genom bilder och sociala interaktion än att förklara vilka de är.

I studiens diskussion dras fyra slutsatser från resultatet. Först och främst konstaterar

författarna att studiens deltagare presenterar olika identiteter i olika kontexter. Identiteten är inte en individuell egenskap eller något medfött i en person utan kan mer liknas med en social produkt. Identiteten är således ett resultat av en individs miljö och varierar beroende på kontext.

Den andra slutsatsen som dras är att online:a miljöer inte öppnar upp för avvikande

(12)

sociala medierna (som ökat i popularitet sedan denna studie utfördes) gäller samma

förutsättningar. Zhao, Grasmuck och Martin poängterar att den icke digitala miljön erbjuder liknande möjligheter som den digitala nämligen att det finns platser där du kan förbli anonym (som på en bar) likväl som platser där detta inte är möjligt (som i institutionella

sammanhang).

En tredje slutsats baserat på resultatet bevisar att det inte går att separera den online:a världen från den offline:a. Vad folk gör online påverkar dem offline. I den digitala eran består livet av båda världarna och en betydelsefull färdighet är att kunna navigera och balansera sitt beteende i dessa sfärer. En viktig aspekt, menar författarna, är att den online:a sfären innebär

möjligheter för identitetsskapande som kan begränsas i interaktioner ansikte- till ansikte. Den online:a identiteten är således lika ”riktig” som den offline:a.

Den fjärde slutsatsen utmanar den tidigare vanligt förekommande idéen att virtuella jag likställs med falska identiteter medan offline:a jag utgör den äkta identiteten. Författarna menar att Facebook-identiteter är uppenbart verkliga eftersom dess konstruktion har

konsekvenser för den som konstruerade den. Även om den virala identiteten inte till fullo har anammats i den offline:a tillvaron så kan de få en verklig verkan på individen. En identitet är vad vi övertygar andra att tänka om oss, det spelar ingen roll om detta sker online eller offline. Författarna menar att identiteten online presenterar de individen hoppas bli eller önskar vara (Zhao, Grasmuck & Martin, 2008).

2.4 Sammanfattning och relevans

(13)

Grasmuck och Martin (2008) har sociala medier blivit än mer etablerat och används idag inte enbart stationärt som vid Facebooks tidigare era. Idag finns sociala medierna tillgängliga i telefonerna vilket gör det tydligt att den digitala och fysiska verkligheten överlappas. 


Forskningsfrågan för min studie är bred och på så vis har tidigare forskning inom området varit relativt lätt att finna men svår avgöra relevansen för. Därför har de som direkt berör identitet och självrepresentation valts ut och presenterats ovan. I denna studie kommer resultatet matchas med slutsatser från forskningen nämnd ovan.

3. Teoretisk ram

Till grund för studien har begreppen representation och identitet varit nödvändiga att studera. I följande del kommer dessa begrepp ges en närmare förklaring. Gällande identitet har främst Gripsruds bok Mediekultur, mediesamhälle från 2011 samt Lindgrens Digital media & society från 2017 legat till grund. Under rubriken representationer förklaras först begreppets grund utifrån Halls teorier (1997) för att sedan snävas in på självrepresentation med Det

dramaturgiska perspektivet av Goffman från 1959. Den sista delen i den teoretiska ramen

berör feminism med betoning på den kulturella sfären från Gemzöes bok Feminism (2015), samt fjärde vågens feminism baserad på Maclarans (2015) beskrivning.

3.1 Identitet

Identitet är ett mångbottnat begrepp som kan gynnas av en närmare definition. Begreppet betyder från början en-het eller likhet. Via intryck från vår omgivning och från medier kartlägger människan såväl likheter som skillnader mellan varandra (Gripsrud, 2011). Gripsrud gör en distinktion mellan å ena sidan vår sociala kontext som präglas av andra människor uppfattning av oss och å andra sidan vår personliga identitet som besvarar frågan ”vem är jag?”. De båda identiteterna är starkt sammanlänkande och påverkar ständigt varandra. Beroende på situationen kan olika delar av den sociala identiteten ha olika

(14)

ett musikaliskt sammanhang är kanske ens musikaliska tillhörighet av störst vikt medan ens könstillhörighet kan vara av större betydelse i ett annat sammanhang. Uppfattningen andra har om en människa är till stor del vad som formar dennes självbild och identitet (Gripsrud, 2011). Gällande den personliga identiteten försöker en individ ta reda på vad som gör denna unik och vad som skiljer den från andra. Här kan våra erfarenheter och känslor spela in, vilka också är präglade av den sociala identiteten vilket visar hur tydligt det hänger samman (Gripsrud, 2011). Magnus Andersson (2017) adderar ytterligare ett begrepp när han menar att människan, i relation till symbolisk-interaktionism, skapar sin själv-identiteten i ett reflexivt projekt i samspel med sin omgivning. Symboliska interaktionism åsyftar, i likhet med

Gripsruds beskrivningar, hur identitet skapas och omskapas via social interaktion i mötet med andra (Bergman, 2009). Identitet är på så vis lika mycket en effekt av människans handlande som den är orsak till ett specifikt handlande (Bergman, 2009).

Social interaktion är jämngammalt med människan och tankarna har uppkommit redan innan sociala mediers ankomst i vår vardag då TV fortfarande var ett okänt medie. Anderson (2017) menar att det således inte är teknologin bakom medierna som är viktig utan vilken mening och användning dessa tillskrivs av människor. 


Till stor del väljer vi inte vilken identitet vi bär, vi kan exempelvis inte styra över den sociala klass vi vuxit upp i, vart vi växer upp, vilket kön vi föds med eller vilket modersmål vi talar. De val vi sedan kan göra, såsom val av utbildning eller intressen är delvis betingade av denna bakgrund (Gripsrud, 2011).


Gripsrud (2011) kopplar medier till identitetsskapande och menar att de påminner oss om att vi är medlemmar i ett samhälle med många olika nivåer. Han menar att vi tillhör två

socialisationer, den primära samt den sekundära. Den primära socialisationen utgörs av de närmaste, såsom familjen. Den sekundära socialisationen består av de olika

(15)

ontologiska uppfattning definierar dessa också vem en människa är (Gripsrud, 2011). Detta gäller inte enbart nyhetsrapporteringar, film, musik och böcker utan idag talar omvärlden även till oss via sociala medier (Lindgren, 2017). Lindgren menar i likhet med Gripsrud att

identitetsskapande i dagens samhälle utgör en mer betydelsefull del av livet än tidigare historiska eror. Även om det till viss del alltid existerat så är idag valmöjligheterna gällande identitet större även om dessa, som ovan beskrivet, påverkas av sociala, kulturella och ekonomiska aspekter av samhället. Lindgren (2017) påpekar att internet och sociala medier ger plats för människan att utveckla och forma en önskad identitet som denne visar upp genom publiceringar hen finner representativa.

3.2 Representationer

Begreppet representationer har rötter i latinet och betyder ”stå för” (Gripsrud, 2011). Bilder, texter och ljud står i detta avseende för något annat än sig själv, exempelvis står ett porträtt för den som har avmålats. En representation är således en konstruktion av det som framställs och inte en komplett objektiv reflexion. Hall (1997), som främst anses ha lanserat begreppet, menar att representationer är meningsproduktioner som skapas via bilder, språk och diskurser. Vidare menar han att representationer kan behandla två olika saker; att beskriva samt att symbolisera. I sociala medier kan inte varje sekund av ett liv publiceras och därför väljs delarna som individen finner representativa för den själv ut. Dessa tolkas i sin tur av mottagaren efter dennes erfarenheter. Dock behöver dessa representativa delar inte vara det som individens liv till störst del består av utan snarare vad denne önskar att livet bestod av: en slags idé av vem hen är, baserad på sin egen och andras uppfattning. En representationsteori som utformades redan 1959, men som med moderna mediers etablering åter blivit aktuell, är Goffmans Dramaturgiska perspektiv.

3.2.1 Det dramaturgiska perspektivet

(16)

omgivningen. Denna teori kan låta cyniskt och som vi aldrig är oss själva. Goffman menar dock att vi just är de roller vi spelar om vi gör det övertygande. Han tar i sin text upp begreppet impression management med vilket han menar att varje människa önskar styra andras intryck av hen själv. Sättet att styra andras uppfattning om denne är genom att framföra sin spelade roll med trovärdighet. Goffman talar om give expression, vilket avser uttrycket som en person sänder ut, och give of expressen,vilket avser uttrycket som överförs. Alltså det uttryck som publiken uppfattar och tolkar. I denna studie är det främst give expression som kommer studeras då det är sändaren som kommer undersökas.


Vidare menar Goffman att vardagslivet inte uteslutande är ett skådespel utan påpekar att det finns en slags ridå eller bakre region, för publiken dold (”backstage”), där framträdande kan planeras, poleras och analyseras (Goffman, 1959/2014). I denna kuliss behöver inte

skådespelarens mask bäras. Ett exempel på detta skulle kunna vara hur Instagram-användare innan en publicering på sociala medier väljer en bild, redigerar den, funderar på hur den ska presenteras innan den slutligen publiceras i den valda kanal som således är ”frontstage". 


Goffmans teorier om jaget publicerades redan 1959, långt innan sociala medier blivit en del av vår vardagliga aktivitet. Hans teorier är ändå intressanta och användbara i det medierade samhället. Simon Lindgren (2017) refererar till Goffman när han skriver om dagens sociala medier och applicerar identitetsteorier. Simon skriver att det som publiceras i sociala medier sker i olika sociala kontexter. De sociala kontexterna får, i likhet med Goffmans teorier, användarna av sociala medier att agera efter de förväntningar de möts av (Lindgren, 2017). Vidare skriver han att vår sociala närvaro skiljer sig från, men samtidigt sammanflätas med våra individuella jag. Det dramaturgiska perspektiv har alltså blivit en högst aktuell teori i förhållande till användandet av sociala medier. Hogan (2010) diskuterar dock om sociala medier inte snarare kan liknas med en online utställning. Datan som lämnas kan andra människor gå tillbaka till för att integrera med. Detta i kombination med att vi kan ha direkt interaktion med andra människor gör att sociala medier inte enbart kan ses som en scen likt Goffmans metafor utan även som en deltagande utställning. 


(17)

interaktionen med de roller vi spelar och å andra sidan artefakten som är resultatet av ett utfört uppträdande. Ett utställningsrum kan vara online-sajterna där människor vistas och tar del av artefakter (data). Samtliga artefakter finns lagrade i databasar och de olika online-sajternas algoritmer är med och skapar vad som ska vara synligt för vem. Algoritmerna kan på så vis liknas med curators (museiintendenter). Publiken består av dem som har tillgång till

artefakterna (användarna). Sett till historien har artefakter hanterats av professionella curators. När det gäller utställningar om oss själva i sociala medier har denna uppgift blivit lagd på datorer i form av algoritmer. Algoritmens uppgift blir att visa upp det som, för publiken, kan vara intressant då antalet artefakter är fler än vad som ryms i en utställning.

Vidare poängterar Hogan, i likhet med Goffman (1959/2014), att vad som är ett framträdande i en aspekt även kan vara en kuliss i en annan aspekt. Han använder exemplet att professorer på ett universitet gör ett framträdande genom att visa upp en professionell sida till sina

kollegor och inte surfar på internet på arbetstid utan arbetar flitigt. Detta framträdande är i sin tur en kuliss inför ett kommande framträdande på exempelvis en föreläsning eller konferens (Hogan, 2010: 379).

3.3 Feminismen och den kulturella sfären.

Feminismen existerar i olika former och inriktningar och bör benämnas som feminism(er) i plural (Gemzöe, 2015). Enligt ordboksdefinitionen är en feminist någon ”som anser (1) att kvinnor är underordnade män och (2) att detta förhållande bör ändras” (Gemzöe, 2015:16). Definitionen sammanfattar och ringar in en gemensam grundpelare i de olika feministiska riktningarna. I sin bok Feminism (2015) beskriver Gemzöe de olika sfärerna inom vilka kvinnor bevisats underordnade män. Detta görs då motståndare till feminismen antytt att kvinnor kan ha mycket makt i samhället, exempelvis i hemmet, över familjen osv. Hon

beskriver först den politiska sfären för att som tvåa ut beskriva familjesfären, efterföljd av den tredje sfären, tillika den kulturella, och slutligen den fjärde sfären som behandlar våld/

sexualiserat våld mot kvinnor. Intressant för denna studie är den tredje sfären; kulturell

(18)

eller betraktas som betydelselösa. Vidare är den kunskap som produceras via forskning oftast präglad av en manlig norm, detta trots den senare tidens feministiska forskning (Gemzöe, 2015). 


Inom den musikaliska sfären finns det ideal och stereotyper som menar att vissa instrument är feminint kodade och andra manligt. Vilket instrument en individ spelar påverkar således omgivningens uppfattning om denne. Exempelvis anses flöjt och harpa vara feminint kodade medan trummor och tuba kodas maskulint. Forskning visar att de som spelar ett feminint kodat instrument i större utsträckning uppfattas som ödmjuk och omhändertagande (Cramer, Million & Perreault, 2002). Gemzöe (2015) menar att kvinnorna inom denna

mansdominerade sfär, som präglar scenkonst, film-, musik- och konstvärlden, har kämpat för att få makt över de konstnärliga produktionerna samt att på egna villkor ha möjlighet att uttrycka sig kreativt. Här har Internet blivit en betydande arena att bedriva kampen på. Internet och sociala medier har blivit en viktig pelare inom, vad som benämns som, fjärde vågens feminism. Detta då det erbjuder en plattform för röster som i den fysiska verkligheten saknar ett forum att göra sig hörda i.


I dagsläget delas feminismen in i fyra vågor vid vilka feminismen haft särskilda uppsving (Gemzöe, 2015). Den första vågen avser Suffragetternas rörelse under industrisamhället och sekelskiftet. Vågen kopplades samman med kamp och dialog gällande dåtidens stora ism:er, liberalismen och socialismen. Den andra vågen berör 1960– 80-talet och kopplas samman med kvinnors sexuella och kroppsliga frigörelse från normer (Maclaran, 2015). Den tredje vågen kom under 90-talet och kritiserade andra vågens feminism för att inte ta i beräkning de komplexa identiteterna såsom klass, etnicitet och sexualitet. Kritiken riktades mot feminismen som hittills främst involverat heterosexuella vita medelklasskvinnor (Maclaran, 2015). Idag befinner vi oss i den fjärde vågens feminism vilket har kommit att ta sitt uttryck via internet. Den fjärde vågen har många likheter med den tredje vågen och har ett intersektionellt perspektiv och strävar efter materiell rättvisa (Gemzöe, 2015). Skillnaden är främst

(19)

4. Metod och material

I följande stycke redogörs studiens metod och material. För att uppfylla studiens syfte har det induktiva tillvägagångssättet multi grounded theory (MGT) valts för undersökning. Datan har samlats in via kvalitativa djupgående intervjuer. Materielet som slutligen har analyserats består av de transkriberade intervjuerna samt de publicerade inlägg, som vid varje intervjutillfälle, studerats tillsammans med intervjupersonerna.

4.1 Multi grounded theory

MGT har sitt ursprung i grounded theory (GT). GT är en metod framtagen av Glaser och Strauss under 1960-talet och syftar till att induktivt, genom observationer och intervjuer, samla empiri för att sedan utveckla teori grundat i materialet. Metoden åsyftar således inte att pröva en redan existerande teori utan att med hjälp av empiri induktivt utveckla teori (Kvale & Brinkmann, 2009). Tanken är att forskaren med en öppen forskningsfråga studerar ett fält och försöker finna begrepp och teman som definierar fältet. Metoden har stött på kritik då en undersökning med enbart induktivt tillvägagångssätt kan skapa kunskapsisolering. Denna kritik har lett till den utvecklade metoden MGT som i stället förespråkar att viss teoretisk bakgrund kan gynna studien och blandar således det induktiva och deduktiva (Goldkuhl &
 Cronholm, 2010). Goldkuhl och Cronholm menar att det induktiva tillvägagångssättet är en av GT:s stora styrkor men också dess svaghet. Motviljan att arbeta med redan existerande teorier genererar förlorad kunskap. Jag vill även tillägga att ingen någonsin undersöker ett fält helt utan påverkan från tidigare erfarenheter och studier. Min förförståelse kommer finnas med oavsett om jag aktivt väljer teorier till min studie eller ej. MGT är således en metod där ett fält undersöks med en viss teoretisk ram i åtanke för att sedan utveckla teorier. MGT som metod byggs på följande tre punkter:

- Empirisk data insamlad med ett induktivt tillvägagångssätt; empiriskt grundat. - Etablerade teorier som valts i linje med studien; teoretiskt grundat.

(20)

I mitt fall kommer den empiriska datan samlas in med hjälp av den kvalitativa intervjun vilket finns att läsa i punkt 4.2. Valet av teori har baserats på undersökningens syfte och behandlar således identitet, representation och feminism.

4.2 Den kvalitativa intervjun

För att samla in empiri till denna studie kommer den kvalitativa intervjun tillämpas. Tanken med den kvalitativa intervjun är att via de frågor som ställs omvandla explicit kunskap till implicit (Flick, 2014). Den kvalitativa intervjuns styrka är att den är djupgående och såväl tonfall, ordval och pauser kan via inspelning tas i beräkning. Via en inspelning kan jag som forskare och intervjuare även utveckla min förmåga att intervjua genom att lyssna

konstruktivt och på så vis ständigt utveckla det hantverk som den kvalitativa intervjun utgör. Detta är en viktig aspekt då intervjuandet kräver sin övning att behärska (Trost, 2010).

Metodens största nackdel är att den är tidskrävande. Det tar dels tid att finna en gemensam tid för utförandet av intervjun likväl som det tar tid att transkribera den inspelade intervjun. Slutligen genererar intervjuandet ett stort material att slutligen analysera. Intervjuerna i denna studie har transkriberats ordagrant efter inspelningarna och inkluderar hummanden, pauser samt stakningar. Grammatiken har således inte korrigerats. Detta har bara frångåtts när

inspelningens ljudkvalité brustit och de exakta orden inte gått att tyda. Varje gång det skett har detta noterats i transkriberingen. Jag har valt att inte beskriva intervjupersonens alla gester förutom när det är nödvändigt för att förstå sammanhanget. Exempelvis förtydligar jag när intervjupersonen pekar på en specifik bild i sin telefon eller dylikt.

4.2.1 Urval

För att finna lämpliga medverkande till denna studie har ett typurval tillämpats. Mina

intervjupersoner har valts för att just de representerar det specifika fält denna studie syftar att undersöka (Larsson, 2010). Samtliga deltagare är kvinnliga osignade musiker i åldrarna 18– 30 år och är någon jag känner eller träffat. På så vis kan urvalet även ses som ett

bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurvalet är en lättillgänglig metod som möjliggör praktisk hänsyn till begränsad tid och resurs (Larsson, 2010). För att följa Trots (2009)

(21)

försökt finna till viss mån olika instrumentalister samt olika bostadsorter. 


Inför denna studie skrev jag till ett antal musiker i mitt kontaktnät för att undersöka om de var lämpliga intervjupersoner. Jag tog reda på huruvida de var bundna till skivbolag eller ej samt deras ålder. Samtliga kontaktade musiker visade intresse och tack vare tillfälliga besök i Stockholm kunde intervjuerna ske utan att jag behövde åka runt i landet. Endast en intervju behövde ske via Skype. I studiens analys benämns de citerade med instrument och ålder; ”slagverkare, 26år”. 


Medverkar i studien gör:


Intervjuperson 1 - 21 år, flöjtist, läser kandidat i klassisk musik i Göteborg.
 Intervjuperson 2 - 19 år, gitarrist, studerar musik på gymnasieskola i Stockholm.


Intervjuperson 3 - 26 år, slagverkare, studerar ämneslärarutbildning, Rock & Pop i Malmö.
 Intervjuperson 4 - 21 år, artist/rappare, verksam i Malmö.


Intervjuperson 5 - 24 år, gitarrist/låtskrivare, verksam i Stockholm.


Studien har i förväg inte definierat sociala medier för deltagarna. I stället har de fått prata fritt utefter de medier de använder och nämner. Främst har, på deltagarnas intiativ, Instagram diskuterats; en foto-app där användarna kan ladda upp bilder och korta videos som kan like:as och kommenteras. Användarna kan följa andra användare för att på så vis ta del av vad dessa publicerar. Under intervjuerna har även Facebook, YouTube, Snapchat, Twitter och Myspace nämnts.

4.2.2 Strukturerad intervju med öppna svar

Jag har i denna studie till stor del tillämpat Kvale och Brinkmanns (2009) sju stadier inom en intervjuundersökning. Dessa är; (1) Tematisering - här formuleras studiens syfte och

(22)

skrivs en rapport av undersökningens resultat. 


Tack vare intervjumetodens kumulativa förståelse får jag som forskare akta mig för att inte börja ta information för given. Samtidigt är det av värde att hela tiden ta med den nya kunskapen till nästa intervju för att fortsätta utveckla förståelsen för fältet. Jag har själv erfarenhet av att vara musiker som brukar sociala medier vilket varit en fördel då det resulterat till en ledigare samtalsstil. Detta har samtidigt behövt balanseras med att

upprätthålla en förutsättningslös inställning till varje intervjusituation (Larsson, 2010). Synen på huruvida intervjuaren bör förhålla sig passiv till sin intervjuperson går isär mellan Kvale och Trost. Kvale menar att det finns ett värde i utbytet av synpunkter mellan dem båda medan Trost motsätter sig detta och menar att intervjuaren endast bör ställa frågor för att inte influera den intervjuade (Trost, 2010). Jag har förhållit mig till dem båda och har under vissa

sekvenser av intervjun förhållit mig distanserad till intervjupersonen medan jag vid vissa ämnen varit mer deltagande. Under varje intervju har den intervjuade talat majoriteten av tiden. 


Intervjuerna som genomförts är strukturerade med öppna svar vilket möjliggör för öppna och reflekterande svar. I bilaga 2 finns intervjuguiden att läsa. Frågorna har endast använts som skiss att utgå från och har inte ställts i någon särskilt ordning. Målet har varit att dynamiskt följa intervjupersonernas samtalsvägar. Under varje enskild intervju har följdfrågor tillkommit samt improviserade frågor som ej går att se i intervjuguiden. De två första intervjupersonerna blev, efter genomförd transkribering, uppringda för att svara på några följdfrågor som visat sig vara betydande i de senare intervjuerna. Ett moment i varje intervju har bestått av att låta intervjupersonen berätta om några av hennes publiceringarna i sociala medier. Därav bland annat de tre senaste publiceringarna på Instagram. Intervjupersonen har även fått välja den publicering hon finner mest representativ för henne själv.

4.2.3 Etik

(23)

studiens syfte beskrivits samt deras rättigheter som medverkande (se bilaga 1).

Intervjupersonerna är i studien anonyma även om somliga inte haft någonting emot att förbli identifierbara. Varje medverkande har haft rätt att när som helst under studiens gång dra tillbaka sin medverkan. Intervjupersonerna har inte tagit del av transkriberingarna men kan, vid begäran, få dem mailade till sig.

I uppsatsen förekommer bilder från intervjupersonernas sociala medier. De foton som förekommer i uppsatsen har vid dess färdigställande fått ett godkännande av bildens upphovskvinna.

4.3 Analysmetod

MGT är ett tillvägagångssätt att utveckla teori. Metodens process för detta är uppdelad i två moment som med varsin rubrik nedan beskrivs. Även om metoden GT, och således också utveckligen MGT, ämnar att generera teori är det inget krav och oftast tas endast koncept fram (Bryman, 2016:381). Då detta är en liten studie med en begränsning på tid och resurser

kommer inga nya teorier att utvecklas utan enbart en djupare förståelse för fältet har eftersträvats.

4.3.1 Teorigenerering

Goldkuhl och Cronholm (2010) delar in teorigenereringen i ett antal underrubriker där de först tar upp induktiv kodning och belyser vikten av att från start studera den insamlade datan med öppet sinne och låta den tala för sig själv. Det är svårare att i efterhand studera materialet med ett öppet sinne om jag som forskare från början haft förutfattade meningar om studiens resultat. De beskriver även att förbestämda kategorier kan förstora datan och att det på så vis är till fördel att först efter materialet är insamlat börja leta efter samband. Kategorierna får således växa fram ur materialet i stället för att materialet ska klämmas in i förbestämda teman (Goldkuhl & Cronholm, 2010). I den induktiva kodningen ingår det att efterhand finna

(24)

Nästa moment som nämns är konceptuell förfining vilket förklaras som det moment där datan kritiskt granskas av forskaren. Det är viktigt att komma ihåg att datan från en intervju består av intervjupersoners uppfattningar och nödvändigtvis inte måste vara fullständigt korrekt. Att bygga kategorier på vaga uttalanden från intervjupersoner kommer inte ge en studie dess önskade validitet och därför behövs ett kritiskt förhållningssätt till materialet tillämpas. För att följa detta förhållningssätt har Goldkuhl och Cronholm (2010) identifierat sex frågor att utgå från när materialet granskas. (1) Vad är det? (2) Vart existerar det? (3) Vad är sammanhanget av det? (4) Vad är funktionen av det? (5) Vad är ursprunget för det? (6) Hur talar vi om det? För att fastställa en kategori betonas även den centrala frågan; Vad är detta fenomen? Genom att fastställa lokalisation, kontext och syfte kan frågan besvaras. Om ett fenomen existerar måste vi således veta vart det existerar. Det är också nödvändigt att förstå att ett fenomen inte uppstår isolerat utan förhåller sig till ett kontext. Slutligen är det också av vikt att förstå fenomenets funktion i förhållande till andra fenomen och människor.

Nästa steg som Goldkuhl och Cronholm (2010) beskriver är mönsterkodning där de olika kategorierna kombineras för att utveckla teorier. Jag kommer i denna studie stanna vid detta moment då studien inte är tillräckligt omfattande och således inte generaliserbar nog att ta fram nya teorier med tillräckligt stor validitet. 


Slutligen beskrivs också det avslutande steget teorikondensering vilket åsyftar de moment då teorin förtätas. Här skiljer sig återigen MGT från GT då den senare anser en kärnteori

nödvändig att ta fram medan Goldkuhl och Cronholm (2010) anser detta ej vara nödvändigt. 
 Som ovan skrivet kommer just denna studie inte ta fram nya teorier utan endast studera koncept och kategorier.

4.3.2 Explicit grundande

(25)

kapitel 3. Den andra processen som nämns kallas explicit empirisk validering som innebär att fokus riktas mot att kontrollera och testa teorins validitet. Sista processen består av en

utvärdering av teorins sammanhållning där separata delar av teorin, exempelvis ett eller flera begrepp, testas och bedöms i relation till andra delar av den utvecklade teorin. Detta görs för att nå fram till en så tydlig slutgiltig teori som möjligt (Goldkuhl & Cronholm, 2010).

5. Analys

I detta stycke kommer analysen presenteras i enlighet med MGT:s analysmetod. Först presenteras en tabell med koncept och kategorier som kodats fram i materialet med hjälp av frågorna från metoden, se kapitel 4.3.1.Sammanlagt presenteras fyra koncept, se tabellen nedan, som med varsin rubrik förklaras närmare och matchas med det teoretiska ramverket från kapitel 3. Intervjupersonerna hade svårt att hålla isär den fysiska verkligheten från den digitala och hoppade ständigt mellan de båda i sina svar. Detta i sig är ett fynd som visar hur identiteten online påverkar den offline:a och vise versa. 


Under intervjuerna diskuterades främst Instagram och till viss del Facebook. Dessa var de sociala medier som musikerna i studien främst brukade. Utöver dessa nämndes även

(26)

Tabell 1. Identifierade koder, koncept och kategorier.

5.1 Seriositet och professionalitet

”För väldigt många människor kommer in på dina sociala medier utan att dom känner dig! […] Du vill ju dom ska uppfatta dig som seriös. Om man kanske vill bli

Kod Koncept Huvudkategori

Stor press gällande kvalitén på materialet som ska publiceras.

Presenterar professionellt material; såväl fotot/

videons kvalité som innehållets seriositet. 1. Seriositet & professionalitet Den musikaliska professionella delen

representerar drömmar och mål.

Har lärt sig vilket innehåll som ger mest respons från andra.

Lägger ut en bild på sig själv men kopplar det

skriftligt till musik. 2. Uttryck via selfie:s,

porträtt eller videos

Bilder på dem själva representerar bäst deras

liv. Intervjupersonernas

syn på sociala medier

Musikaliteten gynnas av sociala medier. Får ta del av andras musikalitet och visa upp sin egen.

Tar mycket tid och energi. Upplever det som

skadligt. 3. Ambivalenta känslor

till sociala medier

Hade kanske inte haft det om det inte var kutym för musiker att ha det. Fear of missing out.

Viktigt att hävda sig för att vinna respekt från manliga musiker.

Jämförs endast med kvinnliga musiker 


jämför sig själv endast med kvinnliga musiker. 4. En plattform för att ta makt

(27)

stor!” - Rappare, 21 år.


I flertalet intervjuer visar intervjupersonerna att deras främsta strävan med att, som musiker, använda sociala medier är att visa upp en seriös och professionell bild av sig själva. Samtliga intervjupersonen fick frågan om de ansåg att sociala medier ingick i arbetet som musiker. Även om några ställde sig tveksamma till ifall det verkligen måste göra det menade alla att musiker gynnas av sociala medier. Några menade att det inte måste ingå utan att det går att välja men att det då ses som ett ställningstagande. Några ansåg att det används dels i syfte att visa upp sig likväl som i syfte att få musikalisk inspiration (genom att följa andra musiker). Inspirationen påverkar såväl identiteten online som offline då vissa dels legitimerar sina egna publiceringar genom att studera andra och dels tar efter musikaliska uttryck att använda i den fysiska verkligheten.

Studiens deltagare uttryckte att de främst publicerade musik-relaterat innehåll. En anledning till detta är att det är musiken de främst är stolta över i sina liv. Några av musikerna framhöll, oberoende av varandra, att deras musikaliska publiceringar visade upp vem de önskade vara samt deras drömmar och mål.


”Jag lägger ju ut det som jag vill ses som egentligen! Aa de e ju, amen ja vill att folk ska se mig som en slags, att jag, jag, siktar liksom mot mina drömmar typ! […] Å försöker kämpa för att komma dit jag vill komma.” - Gitarrist, 19 år.


”[…](musikerkontot) e viktigare för mig, typ. För de… de, de representerar mig i mina drömmar och i det jag vill göra liksom!” - Slagverkare, 26 år.


När musikerna i studien fick välja vilken publicering i deras privata konton de fann mest representativ valde samtliga en bild med musikalisk anknytning. Gripsrud (2011) säger att olika identiteter hos individen är viktig vid olika tillfällen. I intervjupersonernas sociala medier är den musikaliska identiteten den främsta vilket också är den främsta identiteten i deras fysiska verklighet. Samtliga identifierade sig som musiker, instrumentalist eller artist.

(28)

verkade det som att de önskade kunna publicera mer musikrelaterade bilder eller videos men kände sig begränsade dels på grund av tekniska förutsättningar och dels på grund av rädslan för att bli dömda för sitt musikaliska uttryck. En tredje aspekt av professionalitet och

seriositet gällde innehållet som publiceras. Således går det att konstatera att det finns tre olika kategorier av professionalitet som påverkar konstruktionen av identitet i sociala medier;

visuell proffessionalitet, musikalisk professionalitet och innehålls-professionalitet. Samtliga

tre aspekter verkar vara av vikt vid musikernas själv-representation. Det framstår som att det inte finns tillräckligt med resurser backstage för att planera det önskade framträdande

frontstage för att referera till Goffmans (1959/2014) dramaturgiska perspektiv.

5.1.1 Visuell proffessionalitet

Vid upprepade tillfällen talar intervjupersonerna om vikten att framstå som professionell genom bilder och videos ”proffsiga” framställning. Musikern vill sända ut signaler, give

expression, om att denna är en seriös musiker (Goffman, 1959/2014). Detta verkar vid flera

tillfällen hindra dem att publicera innehåll. På frågan om vad de önskar de publicera mer av ges, bland annat, svaren:

”Ja, asså, jag skulle nog vilja lägga upp mer asså… jamen proffsiga bilder!

Asså..med…taget med en..bra kamera! […] Asså om jag hade haft den möjligheten å lägga upp mer proffsiga bilder på typ när vi spelar på scen eller har en fotosession så hade jag ju lagt mindre liksom typ repinspelningar! […] Så de önskar jag att jag hade material för å lägga upp mer sånt!” - Gitarrist, 24 år


”…asså jag vill också ha proffsiga bilder å lägga ut, att varje bild du tar e såhär

jättebra redigerad å hit å dit!” - Rappare, 21 år.


(29)

av att vara musiker. Såsom den förstnämnda, gitarristen, gör då hon publicerar bilder från reptillfällen vilket kan liknas med bandets kuliss.

Det framkommer också att det är intressant att följa etablerade musiker som visar upp både professionella bilder och annat då de ger en insyn i musikerns liv. Inte helt olikt hur Goffman menar att människan har en frontstage och backstage (Goffman 1959/2014). Musikern visar då upp hur dess liv ser ut backstage genom att visa annat än professionella foton. 


”Eller ehm, och många av dom lägger ju upp lite blandat. Asså om man tänker att det är såhär personer som kanske..eeh..på en nivå att dom är väletablerade liksom. Så tycker jag också att det är ganska kul att se lite ur folks liv! Liksom, sen vill man ju inte, sen vill man ju ha lite proffsigare grejer också såklart. [..] Det är ju det som visar att man…att man håller en viss nivå! På nåt sätt.” - Gitarrist, 24 år

Ovan går det att läsa hur musikerna eftersträvar att visa sig professionella via bilder och videos kvalitet. En anledning verkar vara att de spelat rollen som en seriös musiker tillräckligt länge för att förväntningen på denna är att leverera professionellt framställt material. En annan aspekt som ofta framkom var att kvaliteten på det musikaliska framträdandet var av stor vikt.

5.1.2 Musikalisk professionalitet

En intervjuperson menar att hon gärna hade publicerat mer videos från övningsrummet hon befinner sig i om dagarna men stoppar sig själv med rädsla för att musikaliteten ska bedömas.

”Det kanske är att jag är feg, att publicera mig själv, att vad folk ska tycka typ. Såhär; har jag tillräckligt bra klang typ. Det är det, det är där skon klämmer såhär! Typ tekniskt, det är inga problem, men såhär just flöjt-mässigt så är det, då kommer folk börja lyssna på min klang å mitt vibrato såhär..” - Flöjtist, 21 år.


Ett problem en intervjuperson uppger är att hon gärna vill spela in sina slagverks-klipp med metronomen hon har i telefonen men det går inte samtidigt som hon filmar. Det gör henne 1

rädd att inte leva upp till förväntningarna om att vara en musiker med bra tajming. 


(30)

”… En grej som e jättesvår tycker jag för att jag övar ju alltid med klick eller

metronom. [..] Eh, å som jag har på mobiltelefonen, och när man spelar in en film så kan man inte ha igång metronomen samtidigt! […] de e ju därför de tar så

himla lång tid också egentligen tror jag för mig att bli nöjd med mina klipp för att jag kanske sackar eller ökar eller sådär. - Slagverkare, 26 år.


På sätt och vis stoppas intervjudeltagarna från att framhäva sig själva i den mån de önskar eftersom det är rädda för att skada det som är deras främsta angivna identitet. Vid vissa tillfällen avstår det hellre från att publicera än att riskera att inte verka bra på något de till stor del identifierar sig som; musiker. Rädslan att inte kunna agera efter de förväntningar de har på sig stoppar dem således att överhuvud taget agera ibland.

5.1.3 Innehålls-professionalitet

Samtliga musiker konstaterar att deras artist-persona i sociala medier strävar efter att vara seriös. Utöver att, som ovan beskrivet, ha professionella bilder eller väl utförda musikaliska framträdanden påverkas även vad som läggs upp. Bilderna ska helst vara musikrelaterade och inte visa upp flamsiga inslag som kan förekomma i mer privata konton och miljöer. Några av de intervjuade hade separata konton för detta ändamål, ett privat och ett artist/bandkonto, på såväl Facebook som Instagram. De som inte hade två konton försökte ändå främst framstå som professionella i alla de musikaliska avseendena.

”Men försöker va mer professionell på min bandsida liksom! […] Jag försöker va mig själv, fast mer professionell.[…] Visa min bästa eller coolaste sida, kanske.”

- Gitarrist, 24 år.

”Ehm, satt, satt där visar man ju upp sig kanske från sin, från sin bästa sida eller vad man ska säga!” - Slagverkare, 26 år. 


Att musikerna i denna studie väljer att vara professionella i sitt innehåll visar att det inte vill riskera att tappa anseende gällande sin musikaliska identitet. Den professionella

(31)

sfären. Eftersom platserna för kvinnor inom musikbranschen är få behövas det en dubbel ansträngning för att nå dit gällande såväl det musikaliska som det administrativa arbetet. Detta skulle kunna vara en anledning till att seriositeten, inom samtliga ovannämnda kategorier, så starkt framhålls under intervjuerna (Gemzöe, 2015). 


I vissa privata konton kombinerades den musikaliska identiteten med en humoristisk sida av individen. I dessa fall lämnades en lucka för intervjupersonerna att visa en mer avslappnad sida av sin musikalitet. Oftast kunde detta ge en inblick i vad som kan liknas med Goffmans (1959/2014) backstage, alltså vad som händer bakom kulisserna i en musikers liv. Vad försegår när denne inte visar upp färdiga material i form av perfekta tagningar, fullt producerade låtar eller bilder från live-framträdanden. Samtidigt kan allt som publiceras i sociala medier liknas med framträdanden frontstage medan valet av bild och innehåll är det som ses som en kuliss. Nedan finns två bildexempel från personliga konton som visar upp en mer humoristisk sida i kombination med musikalitet.

! 


Bild 1. Ett musik-relaterat foto”bakom kulissen”.


(32)

!

Bild 2. En musik-relaterad video ”bakom kulissen”


I sina personliga konton befinner sig intervjupersonerna i ett bredare kontext vilket gör dem bekvämare med att uttrycka andra betydelsefulla delar av deras identitet. Här förekommer inte bara den musikaliska identiteten utan andra viktiga inslag i enlighet med Gripsruds lapptäcks-liknelse om att vi består av flera olika, men sammanflätade, identiteter. Kvinnorna i studien tar, i bilderna ovan plats i den kulturella sfären på flera plan. De tillåter sig visa upp en musikalisk och humoristiskt sida samtidigt som den kvinnliga kroppen tar plats. Genom att visa tabubelagda delar av kvinnlighet, i form av ett mens-relaterat inlägg, tar intervjupersonen plats på egna villkor, i sfären som historiskt kontrollerats av män.

5.4 Uttryck via selfie:s, porträtt eller videos

Men det här är ju bah för att man vill få likes! Hahah när man lägger upp en selfie!


- Slagverkare, 26 år.


(33)

!

Bild 3 - En selfie med musik-relaterat bildtext.


Bilden ovan visar en inblick i kulisserna till en musikers liv på flera plan. Dels bjuder den in att förstå hur kulisserna till en musikers liv kan se ut. På ett plan bjuder intervjupersonen in till den kuliss som är förberedelsen till ett annat framträdande, nämligen det som nästa dag kommer ske i lektionssalen där hon kommer spela ”rollen” som lärare inför sina elever. Samtidigt är själva publiceringen ett framträdande frontstage (Hogan, 2010; Goffman, 1959/2014).

Tre intervjupersoner uppgav, utan att ha blivit frågade, att selfie:s gav mest respons i form av like:s. Att intervjupersonerna lägger upp en specifik sorts bild, såsom en selfie eller bild där de själva medverkar, är ett sätt att anpassa sitt beteende för att söka acceptans och bekräftelse hos sin omgivning. Intervjupersoner agerar i detta fall efter förväntningarna på dess roller i vardagens skådespel (Goffman, 1959/2014). Det kan också liknas med hur Gripsrud (2011) förklarar att vi skapas i samklang med vår omgivning likväl som hur den symboliska

interaktionismen präglar vår konstruktion av identiteten (Andersson, 2017; Bergman, 2010).

(34)

”Jag tänker så mycket på vad som gör att folk, asså de låter ju så töntigt, men man tänker ju på de, vad som gör att folk like:ar nånting liksom?! Å att såhär jag bah; amen jag kanske borde lägga upp selfie:s på mitt bandkonto! För de e de folk gillar?”

- Gitarrist, 24 år.


De resterande två uppgav att det förekommer mycket bilder på dem själva men att de inte anser det viktigt för dem att själva förekomma i publiceringen. Av de totalt 15 publiceringarna (endast medräknat personliga konton och inte band- eller artistkonton) medverkade

intervjupersonen på samtliga, antingen i form av en video på sig själv, en selfie, ett porträtt eller bredvid en vän. 11 publiceringar var musikrelaterade via antingen fotot/videon eller texten. Av dessa 11 bilder var 6 stycken musikrelaterade rent bildligt (spelade eller höll i instrument). Exempelvis kunde det se ut såhär:

!

Bild 4 - Musik-relaterad selfie och bildtext.

(35)

förekommer i bilderna. Dessutom verkar intervjudeltagarna vilja att deras sociala medier ska representera deras liv vilket gör det naturligt att själva förekomma i stor utsträckning.

5.3 Ambivalenta känslor till sociala medier

”De e så himla klurigt med sociala medier för att de e bra på så många sätt, eh, men de e också dåligt på många sätt liksom. Och de, de tillför ju egentligen bara mer stress liksom.” - Slagverkare, 26 år.


Samtliga musiker i denna undersökning uttryckte ambivalenta känslor till användandet av sociala medier. Alla verkar ha ägnat många tankar åt fenomenet och någon gång känt oro över hur de uppfattas av andra användare. Oron sker i vad Goffman (1959/2014) beskriver som backstage och grundar sig i hur deras framförande frontstage ska tas emot av omgivningen. Alltså hur deras publiceringar ska tas emot. En oro finns även för hur en okänd person ska bilda sin uppfattning efter första intrycket på någons profil. I dessa fall är en profil inte lika mycket ett framträdande längre utan liknas mer vid en utställning av en persons liv (Hogan, 2010). En annan fundering från intervjupersonerna gällde huruvida hennes innehåll

påverkades av mediernas algoritmer.

”Men liksom hur, hur, tillexempel Facebook som sida göra att vissa saker syns för

alla eller många eller jag ser vissa konton som jag inte valt ut å att jag, de e många som säger till mig ”du har inte postat nånting på Facebook för de här eventet” så har jag gjort det.” - Gitarrist, 24 år.

Här har algoritmen troligtvis fungerat som en curator i likhet med Hogans (2010) metafor om hur visst innehåll sorteras bort då det finns mer artefakter, i form av publiceringar, än vad det finns utrymme i den skräddarsydda utställningen algoritmer erbjuder varje användare.


En gemensam åsikt hos samtliga intervjupersoner var att sociala medier upptog en del energi, som de menade kunde lagts på att musicera, och som fick dem att undra hur stor påverkan sociala medier har på dem rent psykiskt.

(36)

allmänt sen när jag gör musik också blir det mycket lättare för mig när jag med ett knapptryck kan se alla människor jag jämför mig med! - Rappare, 21 år


Personen jämför sig med sin omgivning och påverkas därför av andras sociala medier i enlighet med Gripsrud (2011) som menade att medier är den främsta sekundära

socialisationen. En annan menade att hon i den fysiska verkligheten, som i socialisationen skolan, kunde vara blyg och inte våga sig på olika interaktioner och framträdanden. Hon förklarade hur det ledde till att hon blev osäker, hade svårt att slappna av och inte kunde vara sig själv. På så vis kom hon fram till att sociala medier gav en mer rättvis bild av vem hon uppfattade sig själv som. Lindgren (2017) menar att sociala medier ger utrymme för gemene person att skapa en önskad identitet, vilket intervjupersonen i detta fall har gjort. Sociala medier gav henne en plattform att uttrycka sig och utmana omgivningens uppfattning om henne. På denna plattform fick hennes personliga identitet ett utrymme att påverka den sociala identiteten då människor (från den fysiska verkligheten) kunde få en ny uppfattning om vem hon var. 


Trots att samtliga intervjupersoner någon gång under intervjun uttryckte en tveksamhet kring huruvida sociala medier verkligen vara bra för dem eller ej, använde de dem dagligen. Inte nödvändigtvis genom att publicera material men till att studera andras publiceringar och få inspiration. Det framstod som att de mer eller mindre kände sig tvungna att bruka sociala medier eftersom många andra gör det och i synnerhet för att de flesta musikerna gör det. De verkade relativt överens om att de personligen skulle klara sig utan sociala medier men att i sfären av musiker anses det vara viktigt att synas på sociala medier. Kanske extra viktigt som kvinna då det är en plattform att ta den plats som den mansdominerade branschen annars inte tillåter (Gemzöe, 2015; Maclaren 2015).

5.4 En plattform för att ta makt

(37)

Under flera intervjuer diskuterades eller nämndes känslorna kring att vara kvinnlig musiker i en mansdominerad bransch och hur det tog sig uttryck i, eller påverkade, användandet av sociala medier. Samtliga intervjupersoner hade någon gång mött sexism i förhållande till musikaliska framträdanden i den fysiska verkligheten. Alla hade dock inte valt att tala om det på sociala medier, även om de uppger att de ibland hade velat göra det så sviker orken. 
 Däremot finns en vilja att försöka utmana den typiska bilden av hur en musiker och kvinna ska vara. En säger: 


”Amen det här typiska du vet såhär, det som jag kan störa mig på att man är flöjtist, å man e den här lilla söta flöjtist-flickan som man alltid har varit liksom.” 


- Flöjtist, 21 år. 


I sin vardag möter flöjtisten fördomar om hur hon ska vara för att leva upp till idealet av en duktig flicka som spelar flöjt. Cramer, Million och Perreault (2002) konstaterade att flöjt kodas feminint och att musikern således förväntas vara omhändertagande och ödmjuk, något som flöjtisten i detta fall verkar råkat ut för. Hon fann det också provocerande att få kvinnor satt på de betydande platserna i stora orkestrar. I flöjtistens Instagram förkommer det

publiceringar där hon spelar progg eller jazz som en slags protest mot det fack, hon av omgivningen, placeras i. I linje med hur feminismens fjärde våg beskrivs äga rum online (Maclaran, 2015), använder hon sin plattform för att dementera bilden som söt flöjtist-flicka som spelar klassiskt. Hon säger: 


”Jag håller på såhär å lägger ut såhär; aa jag håller på å lär mig beat-boxa. […] Att om jag lägger upp nåt när jag spelar så lägger jag inte upp när jag spelar skalor å såhär; Jag är duktig å övar klassisk musik, utan då lägger 


jag upp när jag har kommit på nåt tufft som jag spelat in.” - Flöjtist, 21 år. 


När hon vid ett första möte med omgivningen visar att hon spelar tvärflöjt, hennes give

expression, förväntar sig omgivningen att hon ska vara på ett visst sätt (söt och duktig flöjtist),

(38)

arbeta för att ta makt inom den kulturella sfären (Gemzöe, 2015). Plötsligt agerar således ”den söta flöjtist-flickan” inte efter omgivningens förväntningar på henne. Kanske lever hon upp till sina närmastes förväntningar, de som verkligen känner henne medan hon utmanar andras förväntningar (Goffman, 1959/2014; Gripsrud, 2011; Lindgren, 2017).


En intervjuperson är inne på samma spår och menar att hennes sociala medier används som en plattform för att ta plats. Plats som är nödvändig att ta för att bli accepterad kring manliga musiker.

”Ehm, de e ju..de e ju, mycket tuffare liksom…eller eh, man har, man får inte riktigt samma respekt å man måste ta ganska mycket plats typ! Ehm, för att … bli accepterad utav de här..gubbiga gubbarna liksom!” - Slagverkare, 26 år.


I sina sociala medier tar hon platsen som branschen, och sfären, länge exkluderat kvinnor från att ta. Samma intervjuperson valde att, i sitt musikerkonto på Instagram, främst följa kvinnliga musiker. Kontot används således som ett forum för att finna förebilder, inspiration och

identifikation. Slagverk är vanligtvis ett manligt kodat instrument men i sina sociala medier kan hon skapa ett utrymme för en större kvinnlig representation än vad den fysiska

verkligheten erbjuder. I sitt eget flöde sätts de traditionella stereotyperna inom musik i gungning. 


En av intervjudeltagarna berättade om hur hon, av arrangören, inför en konsert hade beskrivits som en rappare som skriver feministiska låtar trots att hon själv inte sagt att så var fallet. Hon menade att låtarna inte alls handlade om sådant och att hon hade känt sig förvånad även om hon själv klassade sig som feminist. Kvinnor är inte normen inom den musikaliska sfären, och framför allt inte inom rap-genren, genom att bara vara kvinna blir framförandet politiskt. Intervjupersons give expression hade således sänt ut mer än vad hon själv hade för avsikt att göra. 


Som tidigare beskrivet uttrycker vissa att det på sociala medier blir extra lätt att jämföra sig med sin omgivning, något som påverkar flera intervjupersoner negativt: 


(39)

Jag vill verkligen inte gör de men de känns som att alla gör de åt mig! Så då får jag också göra det! Liksom jag försöker ju tävla mot killar, ehm, men hur jag än gör så gör jag aldrig de!” - Rappare, 21 år.

Även om hon själv inte önskar jämföra sig med andra tjejer så upplever hon att detta görs åt henne vilket hon påminns om i sociala medier. På ett sätt agerar hon efter vad som förväntas av henne i likhet med Goffmans (1959/2014) som menar att människan agerar efter publikens förväntningar. I sociala medier blir det för intervjupersonerna lätt att ta del av andras flöden där de blir lätt för dem att jämföra sig med omgivningen. Det är också en maktfaktor att den rådande normen gör så att kvinnor blir en egen kategori som innehar en lägre status och inte kan tävla mot killar inom samma sfär. Inom den kulturella sfären, som Gemzöe (2015) beskriver, sitter män på betydande positioner som kvinnor har svårt att nå upp till. 


Intervjupersonen ovan vill egentligen inte jämföras med enbart tjejer men under rådande maktstrukturer tvingas hon göra det. Även om hennes sociala medier är en plattform där hon kan göra motstånd, såsom fjärde vågens feminism verkar, är den rådande normen stark och lämnar avtryck ändå. Citatet nedan är också ett exempel på hur kvinnor sätts i konkurrens mot varandra om det lilla utrymme som, för kvinnor, finns i den kulturella sfären i stället för att på lika villkor konkurrera om alla platser.

”När jag ser män som det går bra för så blir jag avundsjuk på dom. Så kan jag känna såhär; aa de e liksom patriarkatets fel, dom har så mycket privilegier. Å så kanske jag ser nån tjej å då känner jag såhär; aa det e mitt fel, dom har samma förutsättningar som jag, […] jag har gjort nåt fel! Asså det här är ju såhär, under mina destruktiva dagar.” - Gitarrist, 24 år.


(40)

6. Slutsats och diskussion

I denna studie har kvinnliga osignade musikers tankar kring identitetsskapande och självrepresentation undersökts med hjälp av metoden MGT. Fältet undersöktes med den öppna forskningsfrågan; Hur resonerar kvinnliga osignade musiker kring sin identitet och självrepresentation i sociala medier? Metoden avser att generera nya teorier men på grund av begränsade tidsramar och resurser har endast koncept kodats fram ur materialet. Koncepten som tagits fram i denna studie går i linje med den teoretiska ramen, beskriven i kapitel 3, och lutar sig mot identitet- och representationsteorier samt feministisk teori. En huvudtes för studien har varit att identitet formas i mötet med andra. Tesen har i denna studie fått stöd då intervjupersonerna uttryckte att sociala medier används för att integrerar med sin omgivning, för att få inspiration och för att uttrycka sig själva. I mötet med andra har intervjupersonerna mer eller mindre undermedvetet lärt sig vilket beteende som får mest uppskattning online och anpassat sig därefter. Sociala medier har även givit intervju personerna en plattform för uttryck och plats som inte givits i den fysiska verkligheten.


Det första konceptet rör musikernas strävan efter seriositet och professionalitet och innefattar tre olika aspekter. (1) Visuell professionalitet i form av foton och videos med hög kvalitét. Avsaknaden av dessa kunde hindra intervjupersonerna från att publicera material. (2)

Musikalisk professionalitet som avser att det musikaliska innehållet som publiceras håller god kvalitet. (3) Innehålls-professionalitet med vilket intervjupersonerna avsåg publicera relevant innehåll med en seriös ton. Intervjupersoner menade att den professionellt framställda

musikaliteten representerade dennes drömmar och mål. Resultatet stämmer överens med Zhao, Grasmuck och Martins (2008) resultat som menar att identiteten online presenterar de vi hoppas bli eller önskar vara. Det framkom också att det som musikerna valde att ladda upp var det som de främst var stolta över. Vilket också innebär att studiens resultat går i linje med Tomas (2010) studie som visade att sociala medier kan användas för att bekräfta egot när det utsätts för prövning.

References

Related documents

Valet av företag hamnade på tre företag i tre olika branscher och detta var medvetet, därför att jag ville se om dessa arbetade på samma sätt eller om de använder sig av sociala

Detta är en av sociala mediers styrkor gentemot traditionella medier och något som företag bör försöka utnyttja genom att skapa virala komponenter i sin

Studien har även syftet att undersöka sociala mediers påverkan, detta för att skapa ökad reflektion och kunskap om sociala medier för att förhindra framkomsten

Det sociala är något uppenbart komplext men för enkelhetens skull kan vi här sluta oss till är att det inbegriper relationer som på ett eller annat sätt knyter olika aktörer

Uppsatsen syftar till att skapa förståelse för hur medieföretag arbetar internt med strategier och policys för sociala medier, samt hur detta påverkar de anställda på

I detta kapitel behandlas grunderna i hur 3d-grafiken är uppbyggd och vilka möjligheter det finns för användaren att styra dessa.. Grunderna i exportering av 3d-grafik skapad

Också hos Montesquieu finner Ekelund stöd för sin antikvurm, i det att han citerar ur Pensées diverses, fortfarande i egen översättning: ”De moderna författarna ha skrifvit

Although single duration times become more and more equal (stable) while a user gets used to a particular LP pair, the implementation of an identity verification system, which