Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014.: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 84 elfisken i Örebro län 2014

(1)

Publ. nr 2015:11

Statusbedömning av miljötillståndet och samman- fattning av alla 84 elfisken i Örebro län 2014

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N

Länsstyrelsens fiskundersökningar i

18 vattendrag och tre sjöar 2014

(2)

Information

Titel: Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014.

- Statusbedömning av miljötillståndet och samman fattning av alla 84 elfisken i Örebro län 2014

Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn

Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro Telefon växel: 010-224 80 00

E-post: orebro@lansstyrelsen.se

Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Telefon 010-224 87 75

e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se Copyright: © Länsstyrelsen i Örebro län

Citering: Grahn, P./Red. (2015): Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014 (2015:11)

Framsidefoton: Bondabrobäcken, öring i Hammarskogsån

(3)

1

Förord

Denna rapport redovisar resultat från provfiskeundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar som utförts av Länsstyrelsen i Örebro län. Dessutom sammanfattas samtliga 84 elprovfiskeundersökningar som genomförts samt statusklassats i länet under 2014.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Resultaten från undersökningarna används i uppföljningen av miljökvalitetsnormer för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningspro- gram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Status- bedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedöm- ningsgrunder för sjöar och vattendrag.

Undersökningarna har bl.a. finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning samt Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:12.

Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering) och Pelle Grahn (utvärdering och samman- ställning).

Örebro i mars 2015

Peder Eriksson Pelle Grahn

Chef för Vatten och naturmiljöenheten Vattenvårdshandläggare

(4)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Mörtkontrollfiske ... 3

Fiskinsamling för analys av miljögifter ... 4

Status – Fisk i vattendrag ... 4

Karta – Fiskstatus ... 6

Inledning ... 7

Andra fiske- och biologiska undersökningar 2014 ... 8

Översiktligt mörtkontrollfiske ... 9

Metoder ... 9

Sammanfattande resultat – Mörtkontrollfiske ... 10

Gränsjön, 122-548 ... 10

Stor-Björken, 121-151... 11

Fiskinsamling för analys av miljögifter ... 12

Inledning och syfte ... 12

Metod ... 12

Resultat ... 13

Sammanfattning av alla 84 elfisken 2014 ... 14

Vädret 2013/2014 ... 16

Elfiske ... 17

Metoder ... 17

Resultat - elfiske ... 18

Bondabrobäcken, 122-311 ... 18

Brunnshyttebäcken, 138-284 ... 20

Fagerbobäcken, 122-308 ... 21

Grytebäcken, 121-225 ... 22

Grytsjöbäcken, 121-260 ... 22

Hammarskogsån, 122-616 ... 23

Håkanbolbäcken, 138-30 ... 25

Högforsälven, 122-850 ... 26

Knäppabäcken, 122-352 ... 27

Kråkån, 121-292 ... 28

Kölsjöån, 122-665... 29

Långsmoån, 121-291 ... 30

Meshattbäcken, 122-412 ... 31

Mogruvälven, 122-297 ... 32

Spettån, 121-218... 33

Tomsjöälven, 138-371 ... 34

Visjöbäcken, 121-228 ... 35

Å mellan Östra och Västra Laxsjön, 121-249 ... 36

Elfiskeprotokoll ... 37

Referenser ... 37

Bilaga - Elfiskeprotokoll ... 37

(5)

3

Sammanfattning

Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 18 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) och två sjöar (båda kalkade) i Örebro län samt fiskinsamlingsresultat för senare analys av metaller och organiska miljögifter från Hjälmaren-Hemfjärden. 13 av de undersökta vattendragen och de tre sjöarna berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 84 elfiskeundersökningar som genomförts i länet som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2014.

Åtta av de 18 undersökta vattendragen bedöms som Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället, tre som Måttlig, en som Otillfredsställande och sex som Dålig status. Mört med storleken mindre än 10 cm fångades i de undersökta sjöarna.

Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kun- skapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger.

Undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december 2009 och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervaknings- program, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

Syftet med undersökningen i Hjälmaren är fiskinsamling för senare analys av metaller och organiska miljögifter.

Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

Mörtkontrollfiske

Mört med storleken 10 cm eller mindre fångades i både Gränsjön (Hällefors kommun) och Stor-Björken (Degerfors kommun). I Grän- sjön var två av de fem fångade mörtarna mindre än 10 cm. I Stor- Björken var 20 av de 21 fångade mörtarna mindre än 10 cm.

(6)

4

Bedömningen av fisksamhället har inte utförts enligt bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen ”Provfiske i sjöar” (Havs och Vattenmyndig- heten, 2013).

Fiskinsamling för analys av miljögifter

I Hjälmaren-Hemfjärden fångades totalt 1152 fiskar av 9 olika arter.

Björkna och braxen dominerade vid fisket, vilka utgjorde 67 % av fångsten. 25 av abborrarna uppfylldes Naturhistoriska Riksmuseets krav och skickades vidare för analys av metaller och organiska miljögifter.

Även fisk från tre andra lokaler (Mellanfjärden, norra Storhjälmaren och södra Storhjälmaren) insamlades, vilket utfördes av yrkesfiskare.

Status – Fisk i vattendrag

Åtta av de 18 undersökta vattendragen bedöms som Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället, tre som Måttlig, en som Otillfredsställande och sex som Dålig status.. (tabell 2).

Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre, med varandra kopplade faktorer; fiskens invandringshistoria efter is- tiden, olika arters anpassningsförmåga till fysiska och kemiska förutsätt- ningar samt biologiska interaktioner.

Fiskfaunan påverkas också av mänsklig aktivitet. Miljöstörningar som försurning, eutrofiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar för vattenkraft, skogsbruk m.m. har påverkat och påverkar fisk liksom övrig fauna och flora. Påverkan är olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Man kan observera fiskfaunan på en given lokal och få en indikation på hur pass påverkad faunan är av olika miljöstörningar.

Kemisk eller toxisk påverkan är oftast av naturliga skäl betydligt mer drastisk för fisk jämfört med hydrologisk eller morfologisk påverkan.

Bedömning av status visar generell påverkan.

Bedömning av fisksamhället i vattendrag har utförts för generell påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i Handbok 2007:4, se tabell 1.

(7)

5

Tabell 1. Status-Generell påverkan med Klassgränser.

VIX = Vattendrags-Index (Naturvårdsverket, 2007).

Status VIX-värde Kod

Hög ≥ 0,749 H

God ≥ 0,467 och < 0,749 G

Måttlig ≥ 0,274 och < 0,467 M Otillfredsställande ≥ 0,081 och < 0,274 O

Dålig < 0,081 D

Ej bedömd Eb

Tabell 2. Statusbedömning.

Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medel- värde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst. VIX-värde beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007), där ingående parametrar är olika fiskarters andel vid fisket. Underlag för beräkning av VIX finns via http://www.havochvatten.se/

Vattendag/Sjö Vattenförekomst EU-ID Status VIX Bondabrobäcken

och Mogruvälven (a) Mogruvälven från St Ryggsjön till Venaån SE659014-144910 G 0,58 (3) Brunnshyttebäcken Brunnshyttebäcken mellan Vasselsjön och

Lundsfjärden SE661483-143936 H 0,85 (1)

Fagerbobäcken Övrigt vatten NW658742-144964 M 0,45 (1)

Grytebäcken Övrigt vatten NW654878-142478 O (b) 0,13 (2)

Grytsjöbäcken Grytsjöbäcken SE652782-143322 D (b) 0,00 (1)

Hammarskogsån Hammarskogsån mellan Gränsjön och

Råsvalen SE662316-145877 G 0,51 (2)

Håkanbolbäcken Håkanbolbäcken SE656294-141661 H 0,81 (1)

Högforsälven Högforsälven mellan Södra Hörken och

Björken SE665100-145446 M (b) 0,37 (1)

Knäppabäcken Övrigt vatten NW660054-144487 G 0,58 (1)

Kråkån Kråkån SE653209-142884 D (b) 0,01 (2)

Kölsjöån Kölsjöån SE663403-146392 H 0,82 (1)

Långsmoån Långsmoån SE653404-142841 D (b) 0,00 (1)

Meshattbäcken Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE661886-144996 G 0,58 (1)

Spettån Övrigt vatten NW655118-142580 D (b) 0,00 (1)

Tomsjöälven Tomsjöälven SE664670-142385 D (b) 0,00 (3)

Visjöbäcken Övrigt vatten NW654754-142240 D (b) 0,00 (1)

Å mellan Ö och V

Laxsjön Å mellan Ö Laxsjön och V Laxsjön SE653060-143450 M (b) 0,37 (1)

Gränsjön Gränsjön-Hällefors SE664013-143806 M Expertbed.

Hjälmaren-

Hemfjärden Hjälmaren-Hemfjärden SE657325-147381 Eb

Stor-Björken Stor-Björken SE655695-142624 G Expertbed.

Not. a = Både Bondabrobäcken och Mogruvälven visar God status. b = Syftet med fisket är inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

(8)

6 Karta – Fiskstatus

Åtta av de 18 undersökta vattendragen bedöms som Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället, tre som Måttlig, en som Otillfredsställande och sex som Dålig status.

Statusbedömning av sjöarna har utförts som s.k. expertbedömning på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen ”Provfiske i sjöar” (Havs och Vattenmyndigheten, 2013).

(9)

7

Inledning

Denna rapport redovisar resultat från fiskundersökningar av förekomst och reproduktion av fisk i 18 vattendrag (totalt 22 stationer) och två sjöar (mört) samt fiskinsamlingsresultat för senare analys av metaller och organiska miljögifter från Hjälmaren-Hemfjärden i Örebro län (Tabell 3). Sjöarna och 13 av de undersökta vattendragen är definierade som Vattenförekomst (SFS 2004:660). De resterande fem vattendragen är s.k. Övrigt vatten.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer* för vatten som senast fastställdes december 2009 och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö.

*Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom respektive vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten.

Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009;

Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009).

(10)

8

Tabell 3. Undersökta vattendrag. Station = Namn på sjön/vattendraget/stationen/ och ev.

stationsnummer. Lst nr = Länsstyrelsens interna nummer på vattendraget/sjön. X- och Y- koordinat = stationens läge eller sjöns utlopp enligt Rt90. VF = Stationen har anknytning till en vattenförekomst.

Station Lst nr X-koord Y-koord Elfiske Nätfiske VF

Bondabrobäcken Stn 1 122-311 6587650 1451200 1 Ja

Bondabrobäcken Stn 2 122-311 6588390 1450730 1 Ja

Brunnshyttebäcken 138-284 6615070 1439000 1 Ja

Fagerbobäcken 122-308 6589550 1448850 1 Nej

Grytebäcken Norra 121-225 6548934 1424014 1 Nej

Grytebäcken Södra 121-225 6546261 1425250 1 Nej

Grytsjöbäcken 121-260 6528185 1433135 1 Ja

Hammarskogsån Stn 1 122-616 6620750 1459350 1 Ja

Hammarskogsån Stn 2 122-616 6619831 1460742 1 Ja

Håkanbolbäcken Stn 1 138-30 6563600 1418750 1 Ja

Högforsälven 122-850 6648853 1453041 1 Ja

Knäppabäcken 122-352 6600500 1445000 1 Nej

Kråkån 121-292 6531757 1428789 1 Ja

Kölsjöån 122-665 6635400 1464450 1 Ja

Långsmoån 121-291 6533883 1428096 1 Ja

Meshattbäcken Stn 3 122-412 6619465 1450315 1 Ja

Mogruvälven 122-297 6592750 1447500 1 Ja

Spettån 121-218 6551291 1426113 1 Nej

Tomsjöälven Norra 138-371 6646725 1423851 1 Ja

Tomsjöälven Södra 138-371 6645678 1423871 1 Ja

Visjöbäcken 121-228 6548326 1422640 1 Nej

Å mellan Ö och V Laxsjön 121-249 6530679 1434428 1 Ja

Gränsjön 122-548 6640130 1438060 1 Ja

Hjälmaren-Hemfjärden 121-309 6572716 1470684 1 Ja

Stor-Björken 121-151 6556950 1426240 1 Ja

Summa: 22 3

Andra fiske- och biologiska undersök- ningar 2014

Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 1989 i Långsjön (652412-143738) i Tiveden. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU- programmet, där IKEU står för Integrerad KalkningsEffektUppföljning.

Sjön specialundersöks nu i det nya delprogrammet ”IKEU kalkavslut” som innebär att sjön inte kalkas längre.

Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 2000 i Trösälven.

Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Lim- mingssjön samt sedan 2007 i Ämten. Trösälven, Fagertärn, Limmingssjön och Ämten ingår i det nationella delprogrammet Trendvattendrag respektive Trendsjöar. SLU ansvarar för fiske- och bottenfaunaundersökningarna ovan, dataregistrering samt redovisning.

Elfisken har även utförts av Sävenfors vattenbruksskola, Hushållnings- sällskapet och konsulter (SLU, 2015).

(11)

9

På uppdrag av Länsstyrelsen genomförde en konsult undersökning av fiskfaunan vid 28 vattendragsavsnitt (Länsstyrelsen, 2015).

I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfauna-, kisel- alg- och växtplanktonundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för.

Översiktligt mörtkontrollfiske Metoder

Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (< 10 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 2002).

Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från ”Undersöknings- typ: Provfiske i sjöar (Havs och Vattenmyndigheten, 2013)). Vi har emeller- tid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidén är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda 30 m långa och ca 1,5 m djupa nät med maskstorlek med 16 mm sträckt maska. Fisket avbröts när vi fått mört < 10 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön.

(12)

10

Sammanfattande resultat – Mörtkontrollfiske

Sjöar där mörtkontrollfiske har genomförts under året.

Gränsjön, 122-548

Fisket utfördes 2014-08-18 med 5 bottensatta nät. Vid fisket fångades 5 mörtar, 3 benlöjor och 39 abborrar. Antalet mört och särskilt småmört är mycket lågt. Det är färre än en 1 mört per nät vid provfiske. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle är påverkat av försurning eller av annan

(13)

11

miljöpåverkan. Sjöns status bedöms som Måttlig med hänsyn till mörtsam- hället. Mörtkontrollfiske utfördes även 2004 med ungefär samma resultat.

Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90):

Nät nr Xkoord Ykoord Nät 1 6640244 1438046 Nät 2 6641840 1436350 Nät 3 6642611 1437277 Nät 4 6643758 1437315 Nät 5 6642833 1437987

Gränsjön (374 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Stora Bred- sjön, sedan 1981. Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2012 t.o.m. våren 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,2- 6,7.

Stor-Björken, 121-151

Fisket utfördes 2014-08-22 med 7 bottensatta nät. Vid fisket fångades 21 mörtar, 25 benlöjor, 19 gersar och 63 abborrar. Sjöns fisksamhälle är inte påverkat av försurning. Antalet mört mindre än 10 cm är fler än 1 st per nät vid provfisket. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle inte är allvarligt påverkat av försurning. Sjöns status bedöms som God med hänsyn till mörtsamhället. Mörtkontrollfiske utfördes även 2003 med ungefär samma resultat. Vanliga provfisken har utförts 1976 och 1981.

I VISS (VISS, 2015) har dock sjön bedöms som Måttligt för parametern fisk med motiveringen att sjöns reglering påverkar gäddleken negativt under vårarna genom effekter på Gäddans lekområden.

0 1 2 3

ANTAL

LÄNGD cm

MÖRT (n=5) Gränsjön 122-548

(14)

12 Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90):

Nät nr Xkoord Ykoord Nät 1 6557549 1424287 Nät 2 6557548 1424367 Nät 3 6557250 1425579 Nät 4 6559951 1424518 Nät 5 6562232 1423543 Nät 6 6562749 1424282 Nät 7 6562487 1424422

Stor-Björken (438 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Stor- Björken, sedan 1985. Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2012 t.o.m. våren 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,4- 6,7.

Fiskinsamling för analys av miljögifter Inledning och syfte

Nedan redovisas vissa resultaten av ett nätfiske i Hjälmaren-Hemfjärden,.

Detta var en av fyra provlokaler som ingick i en större insamling av Hjälmarfisk med syftet att ta redo på halter av metaller och organiska miljögifter i fisk. För att resultaten skulle vara jämförbara på en nationell nivå, ansluts provtagningen till Naturhistoriska Riksmuseets (NRM) årliga analyser. Hemfjärden fiskades av Länsstyrelsens personal medan fisk från de andra tre lokalerna (Mellanfjärden, norra Storhjälmaren och södra Storhjälmaren) insamlades av yrkesfiskare. I denna text redovisas bara resultaten av artbestämningen som utfördes för provfisket i Hemfjärden.

Metod

Till NRMs analyser behövdes minst 12 abborrar i storleksklassen 16 – 20 cm. Fisken skulle fångas på hösten (augusti – september) och vara frisk

0 1 2 3 4 5 6

ANTAL

LÄNGD cm

MÖRT (n=21) Stor-Björken 121-151

(15)

13

samt utan synliga skador. För detta ändamål sattes ut tio bottensatta nät (19,5 mm maskstorlek, 30 m långa, kopplades två och två). Näten lades ut under eftermiddagen på den 3 september 2014 och togs upp följande morgon. Alla fiskar som fångades i Hemfjärden artbestämdes. Lämpliga abborrar behandlades enligt instruktioner från NRM; de förpackades individuellt i plastpåsar och förvarades i en kylväska tills det var möjligt att frysa in dem.

Nätens placering vid fisket i Hemfjärden.

Resultat

Totalt fångades 1152 individer av 9 olika arter under provfisket. Fångsten dominerades av björkna/braxen, vilka stod för 67 % alla fiskar som togs upp. 25 av abborrarna uppfylldes NRMs krav och har skickats vidare för analys av metaller och organiska miljögifter.

Artsammansättning och artfördelning i Hjälmaren-Hemfjärden

Art Antal

Björkna/Braxen 776

Abborre 179

Mört 126

Gös 40

Gers 14

Asp 13

Benlöja 2

Sarv 2

Total 1152

(16)

14

Sammanfattning av alla 84 elfisken 2014

Under 2014 har 84 lokaler, som berör 60 vattendrag, elfiskats av bl.a.

Länsstyrelsen, SLU, Sävenfors vattenbruksskola, konsulter (SLU, 2015).

Bedömning av vattendragens status med hänsyn till fisksamhället visas i tabellen nedan. Efter tabellen visas de 84 elfiskelokalerna och vattendragens status på karta från undersökningarna 2014.

Tabell 4. Statusbedömning från samtliga undersökningar 2014.

Vattenförekomst (Exb): Expertbedömning.

Vattenförekomst (GM): Gränsfall mellan god och måttlig status.

EU-ID: EU-ID som börjar med SE är Vattenförekomst, NW är Övrigt vatten (VISS, 2015).

Status: H=Hög, G-God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status.

VIX: VIX-värde, se Tabell 1. Antal provfiskelokaler visas inom parentes som är underlag för beräkning av VIX-värdet (medelvärde).

Vattenförekomst EU-ID Status VIX

Aspaån SE651797-144159 D 0,07 (1)

Aspaån biflöde nedströms N Asplången

(Exb) SE651849-143986 D 0 (1)

Aspaån biflöde nedströms S Asplången

(Exb) SE651700-144019 O 0,04 (1)

Aspaån biflöde uppströms N Asplången SE652187-143764 D 0 (1)

Brohyttebäcken NW656781-144338 M 0,43 (1)

Brunnshyttebäcken mellan Vasselsjön och

Lundsfjärden SE661483-143936 H 0,85 (1)

Bäck till Söderhavet NW655114-146892 D 0 (2)

Emmaån/Boverkeån mellan Storsjön och

Lyren (Exb) SE652856-147444 O 0,03 (1)

Fagerbobäcken NW658742-144964 M 0,45 (1)

Flosjöbäcken NW660489-143042 G 0,68 (3)

Fräsebäcken mellan Stora Trehörningen

och Unden SE651231-142631 G 0,49 (3)

Garhytteån SE663823-145699 O 0,25 (1)

Grepsjöbäcken EU-ID saknas i VISS M 0,31 (2)

Grytebäcken NW654878-142478 O (a) 0,13 (2)

Grytsjöbäcken SE652782-143322 D (a) 0,00 (1)

Göljebäcken NW658062-145390 G 0,59 (3)

Haddeboån mellan Glottrabäcken och

Avern SE653114-147956 D 0,01 (1)

Hammarskogsån mellan Gränsjön och

Råsvalen SE662316-145877 G 0,51 (2)

Hjortsbergabäcken EU-ID saknas i VISS D 0 (1)

Håkanbolbäcken SE656294-141661 H 0,81 (1)

Högforsälven mellan Södra Hörken och

Björken SE665100-145446 M (a) 0,37 (1)

Jonagårdenbäcken EU-ID saknas i VISS D 0 (1)

Knäppabäcken NW660054-144487 G 0,58 (1)

Kråkån SE653209-142884 D (a) 0,01 (2)

(17)

15

Tabell 4. Fortsättning

Vattenförekomst EU-ID Status VIX

Kråkån SE653209-142884 D (a) 0,01 (2)

Kölsjöån SE663403-146392 H 0,82 (1)

L Myggsjöbäcken (Exb) NW662814-145538 D 0,00 (1)

Långbrobäcken EU-ID saknas i VISS G 0,52 (1)

Långsmoån SE653404-142841 O (a) 0,00 (1)

Lövsjöälven mellan Lövsjön och Mången

(Exb) SE664644-143340 O 0,00 (1)

Marstrandsbäcken EU-ID saknas i VISS M 0,46 (1)

Mellansjöbäcken (Exb) EU-ID saknas i VISS M 0,00 (1)

Mettjärnsbäcken NW664513-143319 G 0,57 (1)

Mogruvälven från St Ryggsjön till Venaån SE659014-144910 G 0,58 (3)

Moån NW655888-146905 G 0,58 (1)

Näsbygraven/Frogestabäcken (Exb) SE655330-147073 O 0,24 (1) Rällsälven mellan Ljusnaren och Norrsjön SE663290-145753 G 0,49 (3) Rävsjöbäcken/Brostugubäcken (Exb) SE653794-146800 O 0,26 (1)

Rönnhöjdsbäcken EU-ID saknas i VISS G 0,60 (1)

Rösjöbäcken mellan Fagertärn och Södra

Aspaån (Exb) SE651751-143881 G 0,74 (1)

Sandån från Kälktjärnen till inloppet i

Kölsjön (Exb) SE664424-146464 O 0,06 (1)

Sannaån EU-ID saknas i VISS M 0,37 (1)

Sibbasbäcken NW655760-148390 G 0,57 (1)

Sikforsån mellan Norr-Älgen och Sör-Älgen

(Exb) SE663231-143150 D 0,35 (1)

Skagersholmsån SE653342-142228 M 0,35 (2)

Sköllerstabäcken/Hammarsån SE655580-147311 D 0 (2)

Spettån NW655118-142580 D (a) 0,00 (1)

Stenebäcken (Exb) SE655777-145994 O 0,29 (1)

Svenshyttebäcken (Exb) NW657454-144745 G 0,58 (1)

Sågsnårsälven från Stora Grytsjön till

inloppet i Älvlången (Exb) SE658691-144233 M 0,54 (1)

Sågån (Exb) SE661149-147333 O 0,01 (1)

Sörbybäcken (Exb) SE655032-146374 D 0 (1)

Tomsjöälven SE664670-142385 D (a) 0,00 (3)

Trösälven SE659564-142727 G 0,57 (3)

Tybblebäcken NW655856-147971 D 0 (1)

Vasslabäcken från Kroktjärnen till

Rastälven SE661886-144996 G 0,58 (1)

Vattendrag mellan Lilla Högsjön och Norr-

Älgen (Exb) SE663592-143345 M 0,01 (1)

Venabäcken/Kånstabäcken NW655544-147832 D 0 (2)

Visjöbäcken NW654754-142240 D (a) 0,00 (1)

Ykullaån (Exb) SE651573-143177 O 0,00 (3)

Å mellan Ö Laxsjön och V Laxsjön SE653060-143450 M (a) 0,37 (1) Not. a = Syftet med fisket är inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

(18)

16

Samtliga 84 lokaler där elprovfiske utförts 2014 och de berörda 60 vattendragens status med hänsyn till fisksamhället.

Vädret 2013/2014

Källa: SMHI

2013 fick vi fick vänta till mitten av april innan våren behagade komma på riktigt. Men resten av året dominerades av övervägande varmt väder. 2013 blev ett varmt år. Men bland annat ovanligt kyligt väder i mars bidrog till att

(19)

17

året inte kan mäta sig med de allra varmaste åren historiskt sett. Generellt blev 2013 något nederbördsfattigare än normalt i länet. Bland enskilda månader sticker mars ut som torr eller mycket torr och juni som nederbörds- rik på de allra flesta håll.

2014 var vintern som helhet mild eller mycket mild. Våren var ovanligt varm och kom tidigt. Nederbörden var något mindre än normalt. Sommaren bjöd på väldiga kast med en regnrik juni till en varm och torr julimånad som i sin tur följdes av en regnig augustimånad och en torrare september samt något högre temperatur än normalt..

Elfiske Metoder

Huvudsyftet med elfiskeundersökningen är att ta fram vattendragets status med avseende på fiskfaunan. Ett syfte är även att konstatera eventuell före- komst av öring alternativt bäckröding och dess reproduktion. Undersök- ningsmetodiken har anpassats till detta. De elfiskeaggregat som använts redovisas i respektive elfiskeprotokoll, se bilaga.

Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämp- ligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen.

Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts tre gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget.

Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts.

Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar i detta sammanhang med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. Statusbedömning av resultatet har utförts enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2007).

För skattning av besättningstätheten av öring på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. Vid beräkning av besättningstätheten av öring på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av örings- fångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll.

(20)

18

I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Samtliga fisken finns i Databasen för provfiske i vattendrag (SLU, 2015).

Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket, 2010).

Resultat - elfiske

Primärdata redovisas i bilaga.

Bondabrobäcken, 122-311

Vid elfisket, station 1, fångades 33 öringar, vilket utgör en skattad besätt- ningstäthet av 21 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 26 flodkräftor.

Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Vid station 2, fångades 64 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 30 öringar per 100 m2. Vattendragets status bedöms, inklusive ett elfiske nedström (Mogruvälven), som God med hänsyn till fisksamhället.

0 5 10 15 20 25

1990 1993 1997 1998 2004 2004 2008 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Bondabrobäcken, station 1

0+öring >0+öring

(21)

19

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Bocksbodasjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Sjöarna uppströms har kalkats sedan 1986.

Bäcken har sitt utflöde i Mogruvälven.

Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,0-6,6 och alkaliniteten 0,09- 0,10 mekv/l.

Elfiskestationerna i Bondabrobäcken.

0 5 10 15 20 25 30 35

2004 2008 2008

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Bondabrobäcken, station 2

(22)

20 Brunnshyttebäcken, 138-284

Vid elfisket fångades 100 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 140 öringar per 100 m². Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Vasselsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1979.

Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,5-7,0 och alkaliniteten 0,08- 0,16 mekv/l.

Elfiskestationen i Brunnshyttebäcken.

0 50 100 150 200

1987 1995 2001 2004 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Bunnshyttebäcken 0+öring >0+öring

(23)

21 Fagerbobäcken, 122-308

Vid elfisket fångades 15 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 10 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 38 stensimpor, 20 signalkräftor, 1 gädda och 1 lake. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället.

Vid elfisket så var pH-värdet 6,7 och alkaliniteten 0,16 mekv/l.

Bäckens vatten kommer främst från Sibbosjön och Fagerbosjön och har sitt utflöde i Mogruvälven. Sjöarna har varit med i länets kalkningsprogram sedan 1991. Under 2007 utfördes restaureringsåtgärder genom utläggning av lekgrus på lämpliga lokaler.

Elfiskestationen i Fagerbobäcken.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1990 1998 2009 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Fagerbobäcken 0+öring >0+öring

(24)

22 Grytebäcken, 121-225

Vid fisket fångades 1 gädda i Grytebäckens norra del och ingen fångst erhölls nedströms i Grytebäckens södra del. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fiskena är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Spettån avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. i Grytebäcken.

Från de tre vattenundersökningar som utförts från Spettåns nedre del sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har pH-värdet varierat mellan 4,7-5,2 och alkaliniteten har varit 0 mekv/l. Vid fisketillfället bedömdes vattennivån vara låg till medel. Vattnet var klart men kraftigt färgat.

Grytebäcken är ett tillflöde till Visjöbäcken som rinner via Stor-Trysslingen och Spettån till Toften.

Elfiskestationerna i Grytebäcken.

Grytsjöbäcken, 121-260

Vid fisket erhölls ingen fångst. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Vid ett elfiske 2013 fångades 3 lakar och vattendragets status bedömdes då som God med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

(25)

23

För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Laxåns avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. Grytsjöbäcken.

Från de tre vattenundersökningar som utförts från Grytsjöns utlopp sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,2-6,7 och alkaliniteten 0,09-0,14 mekv/l.

Grytsjöbäcken rinner från Grytsjön i söder, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1979, till Västra Laxsjön i norr.

Elfiskestationen i Grytsjöbäcken.

Hammarskogsån, 122-616

Vid elfisket, station 1, fångades 2 öringar, vilket utgör en skattad besätt- ningstäthet av 0 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 26 stensimpor, 15 elritsor, 1 mört och 1 gädda.

(26)

24

Vid station 2, fångades 10 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 3 öringar per 100 m2. Stationen har tidigare inte elfiskats. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Resultat från 2014 års elfiske.

Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,5-6,8 och alkaliniteten 0,06- 0,12 mekv/l.

Åns vatten kommer huvudsakligen från ett relativt stort sjösystem, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1980. Under 2008 utfördes restaureringsåtgärder genom ytläggning av sten och lekgrus på rensade lokaler från Danshyttan och uppströms i vattensystemet. Nästan samtliga forsande sträckor i vattensystemet uppströms Danshyttan har restaurerats

0 2 4 6 8 10

1989 1994 1998 2003 2009 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Hammarskogsån, station 1

0 1 2 3

2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Hammarskogsån, station 2

(27)

25

från flottledsrensning. Under 2009 bytte Vägverket ut vägtrumman vid Danshyttan till valvbåge vilket gör att ett vandringshinder eliminerats.

Elfiskestationerna i Hammarskogsån.

Håkanbolbäcken, 138-30

Vid fisket fångades 97 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 63 öringar per 100 m². Dessutom fångades 10 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället.

Från de tio vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har pH-värdet varierat mellan 5,9-6,9 och alkaliniteten 0,06- 0,24 mekv/l.

0 20 40 60 80 100 120

1986 1993 1997 2003 2009 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Håkanbolbäcken 0+öring >0+öring

(28)

26

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Björksjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1981. Våtmarkskalkning har utförts 2012 och 2014. Under 2008 utfördes restaureringsåtgärder genom utläggning av lekgrus och sten på lämpliga lokaler i vattendraget.

Elfiskestationen i Håkanbolbäcken.

Högforsälven, 122-850

Vid fisket fångades 7 öringar, vilket utgör en täthet av knappt 1 öringar per 100 m². Dessutom fångades 33 elristor, 174 stensimpor, 2 mörtar och 1 gädda. Med tanke på att sträckan är lämpad för strömlevande fisk och att en mycket lång sträcka provfiskades var visserligen antalet öringar mycket få, men antalet elritsor och stensimpor medför att vattendragets status bedöms som Måttlig till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

I Högforsälven har den ekologiska statusen tidigare bedömts som Otill- fredsställande, baserade på fiskklassificeringen. Detta grundades på elfiske på tre lokaler som utfördes 2011 av en konsult på uppdrag av Länsstyrelsen Örebro. På samma lokal som fiskades 2014 fångades då endast en stensimpa och en mört. Trots att vattendraget bedömts väl lämpad att hysa fisk, var fångsten sämre än förväntad. Uppgifter i VISS indikerar att delar av vattendraget periodvis kan torrläggas beroende på vattenreglering från kraftverks- dammarna i systemet.

Från de nio vattenundersökningar som utförts sedan 2013 t.o.m. juni 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,9-7,0 och alkaliniteten 0,19-0,36 mekv/l.

(29)

27

Högforsälven rinner från Södra Hörken i norr via Hånsjön till Björken i söder.

Elfiskestationen i Högforsälven.

Knäppabäcken, 122-352

Vid elfisket fångades 19 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 10 öringar per 100 m². Dessutom fångades 50 stensimpor, 4 signalkräftor, 3 nejonögon och 1 gädda. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har pH-värdet varierat mellan 5,6-6,8 och alkaliniteten 0,03-

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

1987 1990 1994 1998 2003 2008 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Knäppabäcken 0+öring >0+öring

(30)

28

0,15 mekv/l. Från sex vattenundersökningar från hösten 2013 t.o.m. våren 2014 varierade halten oorganiskt aluminium mellan 20 och 50 µg/l.

Knäppabäcken samt den uppströms belägna Dammsjön ingår i länets kalkningsprogram. Dammsjön har kalkats sedan 1982. Våtmarkskalkning har utförts 2013. Dessutom har kalkning utförts med doserare i Knäppabäcken 1989-2008.

Elfiskestationen i Knäppabäcken.

Kråkån, 121-292

Vid fisket fångades 1 signalkräfta. Ett elfiske utfördes av konsult på en annan station som gav resultatet 1 abborre, 5 gäddor och 5 lakar. Vatten- dragets status bedöms från de båda undersökningarna som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Laxåns avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. Kråkån.

Från de tre vattenundersökningar som utförts från Kråksjöns utlopp sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har pH-värdet varierat mellan 5,9-6,5 och alkaliniteten 0,06-0,11 mekv/l.

Kråkån rinner från Kråksjön i söder, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1982, till Borasjön i norr.

(31)

29

Elfiskestationen i Kråkån.

Kölsjöån, 122-665

Vid elfisket fångades 64 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 45 öringar per 100 m². Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1989 1994 1997 2002 2009 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Kölsjöån 0+öring >0+öring

(32)

30

Åns vatten kommer främst från Kölsjön som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1980. Kölsjöån har sitt utflöde i Storån mellan Norrsjön och Sörsjön.

Elfiskestationen i Kölsjöån.

Långsmoån, 121-291

Vid fisket fångades 6 abborrar, 2 mörtar, 1 gädda och 1 lake. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Laxåns avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. Långsmoån.

Från de tre vattenundersökningar som utförts från Långens utlopp sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,2-6,9 och

alkaliniteten 0,05-0,0,17 mekv/l.

Långsmoån rinner från Lången i söder, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1983, via Kråkån till Borasjön i norr.

(33)

31

Elfiskestationen i Långsmoån.

Meshattbäcken, 122-412

Vid elfisket fångades 8 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 6 öringar per 100 m². Dessutom fångades 51 stensimpor, 1 nejonöga och 8 lakar. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Vid elfisket så var pH-värdet 7,3 och alkaliniteten 0,19 mekv/l.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Meshatten, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1983.

0 1 2 3 4 5 6

2004 2008 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Meshattbäcken 0+öring >0+öring

(34)

32

Elfiskestationen i Meshattbäcken.

Mogruvälven, 122-297

Vid elfisket fångades 21 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 11 öringar per 100 m². Dessutom fångades 27 stensimpor och 1 signalkräfta.

Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

0 2 4 6 8 10 12

1987 1994 2000 2005 2007 2014

A nt al

Skattad täthet/100 m² i Mogruvbäcken 0+öring >0+öring

(35)

33

Sjöarna i Mogruvälvens avrinningsområde ingår i länets kalkningsprogram sedan 1986.

Elfiskestationen i Mogruvälven.

Spettån, 121-218

Vid fisket fångades 2 abborrar och 1 gädda. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

I Spettån har den ekologiska statusen tidigare bedömts som Dålig, baserade på fiskklassificeringen. Detta grundades på elfiske som utfördes 2013 av en konsult på uppdrag av Länsstyrelsen Örebro. På samma lokal som fiskades 2014 fångades då tre abborrar, vilka var väl spridda inom lokalen. Av miljön både vid sidan av och i ån borde fler fiskarter ha kunnat påträffas.

För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Spettån avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. i Spettåns nedre del.

Spettån rinner från Stor-Trysslingen till Toften.

(36)

34

Elfiskestationen i Spettån.

Tomsjöälven, 138-371

Vid fisket fångades 7 abborrar i norra delen och 1 abborre i södra (ned- ströms). Ett elfiske utfördes av konsult ca 1 månad tidigare i norra delen som gav resultatet 18 abborrar. Vid denna station fångades 1 elritsa och 4 abborrar 2013. Vattendragets status bedöms från de tre undersökningarna under 2014 som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket 2014 är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

Tomsjöälvens ekologisk status har tidigare bedömts vara Otillfredsställande på grund av fisktillståndet. Ett elfiske utfördes bl.a. 2011 av en konsult på uppdrag av Länsstyrelsen på en kort sträcka i Tomsjöälven. Trots att vattendraget ansågs som en fin biotop för fisk, fångades ingen fisk.

Från de tre vattenundersökningar som utförts från Stora Tomsjöns utlopp sedan maj 2013 t.o.m. maj 2014 så har pH-värdet varierat mellan 6,4-6,8 och alkaliniteten 0,08-0,12 mekv/l.

Tomsjöälven rinner från Stora Tomsjön i norr, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1981, till sjön Flaxen i syd. Båda sjöarna är reglerade vilket har en betydande påverkan på vattendraget. Det finns uppgifter i VISS som tyder på att delar av älven kan torrlagas under vissa perioder beroende på vattenreglering från kraftverksdammar i systemet. Vid elfisketillfället var vattennivå hög, vilket gjorde vattendraget svårfiskat.

(37)

35

Elfiskestationerna i Tomsjöälven.

Visjöbäcken, 121-228

Vid fisket fångades 1 abborre. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Spettån avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. i Visjöbäcken.

Visjön rinner till Visjöbäcken som rinner via Stor-Trysslingen och Spettån till Toften.

(38)

36

Elfiskestationen i Visjöbäcken.

Å mellan Östra och Västra Laxsjön, 121-249

Vid fisket fångande 3 gäddor. För gädda fungerar tydligen ån, som sannolikt är för flack med för korta strömsträckor för att fungera för strömfiskfauna.

Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället.

Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk.

För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Laxåns avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. ån mellan Östra och Västra Laxsjön.

Från de tre vattenundersökningar som utförts från Östra Laxsjön 2011-2013 så har pH-värdet varierat mellan 6,9-7,0 och alkaliniteten 0,12-0,13 mekv/l.

Elfiskestationen i ån mellan Östra och Västra Laxsjön.

(39)

37

Elfiskeprotokoll

I separat bilaga redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning.

Referenser

Havs och Vattenmyndigheten, 2013. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar.

Länsstyrelsen, 2015. Elfiske av 28 vattendragssträckor 2014. Publ. nr 2015:8.

Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4.

Naturvårdsverket, 2010. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten.

SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

SLU, 2015. Databasen för provfiske i vattendrag:

http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl-fakulteten/om-

fakulteten/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/

Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009. Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009.

Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009. Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015.

Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009. Förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt 2009-2015.

VISS, 2015. Vattensysteminformation Sverige:

http://www.viss.lansstyrelsen.se/

Bilaga - Elfiskeprotokoll

Elfiskeprotokoll med bl.a. längdfördelningsdiagram för öring.

(40)

(41)

Bilaga till Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1 Elfiskeprotokoll ... 2

Bondabrobäcken, station 1 ...2 Bondabrobäcken, station 2 ...4 Brunnshyttebäcken...6 Fagerbobäcken ...8 Grytebäcken ... 10 Grytsjöbäcken ... 10 Hammarskogsån, station 1 ... 11 Hammarskogsån, station 2 ... 13 Håkanbolbäcken ... 15 Högforsälven ... 17 Knäppabäcken ... 18 Kråkån ... 20 Kölsjöån ... 21 Långsmoån... 23 Meshattbäcken... 24 Mogruvälven ... 26 Spettån ... 28 Tomsjöälven ... 28 Visjöbäcken ... 29 Å mellan Östra och Västra Laxsjön ... 29

(42)

(43)

1

Inledning

I denna rapportbilaga redovisas resultatet från Länsstyrelsens elfiskeundersökningar i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning.

Karta – Elfiskeundersökningar

Vattendrag där elfiskeundersökningar har utförts under året.

(44)

2

Elfiskeprotokoll

Bondabrobäcken, station 1

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Bondabrobäcken 122-311 2014-09-09 Nyberg & Gateman

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Stn 1 Skjutfältet kilsbergen 658765 145120 + 14 grader Kraftigt färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

67 2,8 187,6 Block Mossa

Vattenföring 40 l/s Vattendjup 0 - 59 cm

Anmärkning

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Öring 20 6,5 - 21,5

1 Flodkräfta 2 5,5 - 7,0

2 Öring 8 7,0 - 17,5

3 Öring 5 7,0 - 16,5

(45)

3

Bondabrobäcken 122-311 2014-09-09 ELFISKEUNDERSÖKNING

Vattensystem Arbogaån 122

Kommun Nora

Lokal Stn 1 Skjutfältet kilsbergen Koordinater 658765 145120 Avfiskad yta m² 187,6

Antal avfiskn. 3

Fångst Öring Antal Medellängd cm

0+ 11 7,1

> 0+ 22 14,7

Totalt 33 12,2

ÖRING

Fångst antal öring / 100 m² 18 Beräkning enl. Zippin´s

Skattad population antal 39 0+ öring 15

>0+ öring 23

Antal per 100 m² 21

0+ öring 8

>0+ öring 12 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING

0 1 2 3 4 5 6 7 8

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Antal öring

Längd cm

(46)

4

Bondabrobäcken, station 2

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Bondabrobäcken 122-311 2014-09-05 Nyberg & Gateman

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Stn 2 Högaforsen 658839 145073 +13 grader Kraftigt färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

82 2,6 213,2 Sten, block Påväxtalger

Vattenföring 40 l/s Vattendjup 0 - 50 cm

Anmärkning Endast två fisken

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Öring 49 6,5 - 18,5

2 Öring 15 7,0 - 14,5