Uppsala universitet Sociologiska institutionen Socialpsykologi C C-Uppsats, 15 hp HT 2012
Författare: Sofie Gottfridsson & Sara Holmström Handledare: Elin Thunman
Examinator: Bo Lewin
På jakt efter en identitet
-‐ identitetsskapande i samband med backpackingresor
2
Sammanfattning:
Titel: På jakt efter en identitet – identitetsskapande i samband med backpacking resor
Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv. Valda teorier utgår från den symboliska interaktionismen och innefattar Meads teorier om samspelet mellan individ och samhälle i den sociala handlingen samt Giddens teorier om identitetsskapande i det globala samhället. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med unga svenska backpackers. Resultatet från studien visar att informanternas identitet förändrats genom resan samt att de genomförde resan vid en brytpunkt i deras liv. Vidare belyser resultatet att resan används i syfte att skapa en berättelse om sig själv och att den även kan användas som en statusmarkör för omgivningen.
Nyckelord: resor, backpacking, jaget, reflexiv identitet, generaliserade andre
3
Abstract:
Title: In search of an identity – Identity formation in the context of backpacking journeys
The dream of traveling abroad and to discover different countries and cultures are becoming more common and is made possible with cheaper airline tickets. Backpacking has tended to increase during the last decades and has come to symbolise a new social phenomenon in Sweden. This paper concerns the phenomenon of backpacking and how backpacking is significant for the creation of an identity of the individual. The purpose of this paper is to examine whether a backpacking journey corresponds to an inner journey of the individual.
Backpacking has already been explored in other disciplines and this paper wishes to contribute to existing research with a social psychological perspective. The selected theories are based on a symbolic interactionist perspective, which include Mead's theories about the interplay between the individual and society in social action and Giddens' theories of identity formation in the global community. The empirical data consists of eight interviews with young Swedish backpackers. The result of the study show that the informant’s identities changed during and after their trip and that they completed their journey at defining moments of their lives. The result also highlights that the journey can be used in order to create a story about the self and also that some of the informants may use their journey as a status marker to their surroundings.
Keywords: travel, backpacking, the self, reflexive identity, generalized other
4
Förord
Då flera i vår nära omgivning ger sig iväg på långa backpackingresor med motiveringen att försöka ’hitta sig själv’ och upptäcka världens alla hörn, har intresset hos oss väckts om vilken betydelse en backpackingresa kan tänkas ha för individen. De reseberättelser våra informanter delat med sig av har väckt en önskan hos oss om att få upptäcka nya platser.
Uppsatsen tillägnas därför våra informanter, tack för era fantastiska och inspirerande reseberättelser!
Vi vill även tacka våra nära och kära för allt ert stöd och all er uppmuntran. Tack även till vår handledare Elin Thunman för goda råd och tydlig vägledning. Icke att förglömma är våra fantastiska kursare som peppat, stöttat och hjälpt till att bolla idéer, tack! Slutligen, vill vi även rikta ett stort tack till Docent Åsa Morberg vid Högskolan i Gävle för konstruktiv kritik och ett stort engagemang för att lyfta uppsatsen till nästa nivå, tack!
Trevlig läsning!
Sara & Sofie
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Definition av en backpacker ... 7
1.3 Uppsatsens disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 8
2.1 Standardisering av backpackingresor ... 9
2.2 Backpackerns relation till tid ... 10
2.3 Hur identiteter förändras genom resor ... 11
3. Teori ... 13
3.1 Jaget i den sociala handlingen ... 13
3.1.1 Signifikanta symboler ... 14
3.1.2 Den generaliserade andre ... 14
3.1.3 Jagets olika dimensioner ... 15
3.2 Reflexiva identiteter ... 16
3.2.1 Identitetsskapande i det moderna samhället ... 16
3.2.2 Det reflexiva projektet ... 17
4. Metod ... 18
4.1 Metodval ... 19
4.1.1 Förförståelse för fältet ... 19
4.2 Urval ... 20
4.2.1 Presentation av informanter ... 21
4.3 Intervjuguide ... 21
4.4 Etiska överväganden ... 22
4.5 Intervjuer och genomförande ... 23
4.5.1 Transkribering ... 24
4.6 Analysmetod ... 24
4.7 Kvalitetssäkring ... 25
4.8 Metoddiskussion ... 27
5. Resultat ... 27
5.1 Längtan efter det unika ... 28
5.2 Brytpunkt i livet ... 29
5.3 Frihet och framtid ... 31
5.4 Klockans betydelse på resan ... 33
5.5 Backpackingresans symbolik ... 34
5.6 Lärdomar på resan ... 36
5.7 Backpackingresan som en social nyckel ... 38
5.8 Sammanfattning av resultatet ... 39
5.9 Slutsats ... 40
6. Avslutande diskussion ... 41
6.1 Förslag till vidare forskning ... 42
7. Referenslista ... 45
7.1 Tryckta referenser ... 45
7.2 Elektroniska referenser ... 46
8. Bilaga ... 47
8.1 Intervjuguide ... 47
6
1. Inledning
I en allt mer globaliserad värld, där allt blir mer lättillgängligt för individen och många gånger ofta bara är ett knapptryck bort går det inte att bortse från att det går snabbare att resa både i tid och rum (Elliott & Lemert 2009:xxii). Detta har gjort att det blivit både billigare och enklare att resa. Sol-, skid-, och shoppingsemestrar blir allt mer lättillgängliga och det upplevs inte längre som förvånade när någon i den omedelbara närheten berättar att de ska ut och resa. Drömmen om att befinna sig ensam på en vit sandstrand, fylld med palmer som dinglar av kokosnötter, och en kall öl i handen är således inte en omöjlighet att få uppleva, utan har för många snarare blivit en vanlig företeelse. Många 80- och 90-talister kan därför tänkas ha rest en hel del med sina föräldrar i barndomen, vilket skapat en generation med resvana individer som inte längre lockas av att ligga vid hotellpoolen eller åka på guidade turer runt om i den grekiska ö-världen. Det är istället möjligt att den här generationen inspirerats av bland annat böcker så som Alex Garlands bok The Beach (1997), vilken handlar om en ung man och hans jakt efter den ultimata stranden i Thailand. Måhända har boken inspirerat många unga att själva ge sig ut i världen och söka efter unika och annorlunda upplevelser med en ryggsäck som enda packning. Även efterfrågan av reselitteratur har ökat under 2000-talet, vilket indikerar ett tilltagande intresse för att resa bortom charterbolagens kataloger (Thuresson 2005). Undersökningar visar dock att svenskar idag fortfarande reser på chartersemestrar i lika hög grad som för två decennier sedan, men att vi blivit allt mer självständiga i hur vi reser. Billigare reguljärflyg och allt fler researrangörer på Internet gör att behovet av att boka färdiga paketresor via resebyråer är mindre. Anledningen till att fler väljer bort charterresor tros också vara att vi blir allt mer resvana och inte längre behöver någon “[…] som håller oss i handen på utlandssemestern” (Andersson 2012).
Den uppmärksamhet och publicitet som finns kring resor och backpacking gör att många svenskar idag känner till och vet innebörden med en backpackingresa och backpacking kan därför ses som ett socialt fenomen bland svenskar. Det har även blivit vanligare att höra många tala om en önskan att åka iväg på en längre resa för att kunna ’hitta sig själva’ som det kallas i folkmun och koppla bort samhällets krav och förväntningar som finns på individen (Elfving 2005). Således går det att se att intresset för resor i allmänhet har ökat under 2000- talet och även för backpackingresor (Andersson 2012). Med bakgrund i detta är det intressant
7 varför många individer väljer att genomföra en backpackingresa och vilken betydelse den har för individen.
Utgångspunkten för denna uppsats är därför att studera backpacking och identitetsskapande1 utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv, med teorier från den symboliska interaktionismen.
Det socialpsykologiska perspektivet gör det möjligt att försöka förstå fenomenet utifrån individens egen synvinkel och även möjligheten att kunna studera resans betydelse för individens identitet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Med bakgrund i detta formulerades följande frågeställningar:
1) Vilka motiv finns bakom ett beslut att genomföra en backpackingresa?
2) Har det betydelse för individens identitetsskapande att ha gjort en backpackingresa som ung2? Om så är fallet, hur har resan haft betydelse för identitetsskapandet hos den resande?
3) Vilken betydelse har backpackingresan för individens historieskapande?
1.2 Definition av en backpacker
Inledningsvis definieras vad som avses med begreppet backpacking. Definitionen av backpacking består av tre delar och utgår från tidigare forskning inom ämnesområdet (se kapitlet tidigare forskning nedan). För det första ska resans syfte vara av annan karaktär än enbart en turistsemester på högst ett par veckor med ett färdigt charterkoncept. Som namnet backpacker antyder, handlar det för det andra om att resa med en ryggsäck och självständigt
1 Identitetsskapande syftar till hur individen skapar sin identitet. Då den här uppsatsen utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt synsätt innebär detta att individens identitet anses skapas och utvecklas i interaktionen med andra människor (Mead 1976:109).
2 Det finns idag ingen egentlig definition av begreppet ung eller unga vuxna. Ungdomsstyrelsen använder bland annat
2 Det finns idag ingen egentlig definition av begreppet ung eller unga vuxna. Ungdomsstyrelsen använder bland annat begreppet ung och ungdom olika beroende på sammanhang. När det gäller unga och arbetsmarknaden avser de personer som befinner sig mellan 18-25 åringar (Ungdomsstyrelsen 2012a). När de talar om unga och hälsa avser de personer i åldersspannet från 13 år upp till 25 år (Ungdomsstyrelsen 2012b). Socialstyrelsen hävdar att övergångsåldern mellan ung och vuxen pågår upp till 25 års ålder (Socialstyrelsen 2009). Begreppet kan således användas i olika sammanhang och ha olika betydelser. I denna uppsats avser begreppet ung en person som befinner sig i 20-25 årsåldern.
8 planera resvägarna. Tidsaspekten är den tredje delen vilken avser att backpackingresan görs under en längre tidsperiod och där ett flertal destinationer besöks, vilket kan vara inom samma land och världsdel men även innefatta olika länder och flertalet kontinenter.
1.3 Uppsatsens disposition
Inledningsvis presenteras här uppsatsens disposition kortfattat. I kapitel två, som följer nedan, lyfts tidigare forskning fram som ringar in de fokusområden uppsatsen bygger på. I det tredje kapitlet presenteras den teori och de begrepp som är behjälpliga för att förstå det undersökta fenomenet. Den metodologiska utgångspunkten redogörs för i kapitel fyra och där presenteras metodval, insamling av material samt det tillvägagångssätt som styrt uppsatsens utformning.
Det empiriska resultatet och analysen presenteras i kapitel fem tillsammans med den teoretiska kopplingen och paralleller till den tidigare forskningen samt resultaten i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis i det sjätte och sista kapitlet diskuteras de begränsningar som varit aktuella för uppsatsen samt förslag till vidare forskning kring ämnet backpacking.
2. Tidigare forskning
Den tidigare forskningen som lyfts fram i detta kapitel är främst av antropologisk, etnografisk och sociologisk karaktär kring fenomenet backpacking, men gränsar även mot det socialpsykologiska forskningsområdet genom att de belyser relationen av ett socialt fenomen mellan individer och vissa samhällsgrupper. För att hitta tidigare forskning som är relevant för uppsatsen har material kring backpacking sökts utifrån tre aspekter; standardisering av backpackingresor, betydelsen av tid på backpackingresan och hur identiteter kan förändras genom resor. Dessa tre aspekter är intressanta att koppla till det socialpsykologiska perspektivet som bland annat försöker fånga upp är hur identiteten påverkas och formas av sociala processer genom interaktion individer emellan (Mead 1976:149 f). Den tidigare forskningen som tas upp nedan, kretsar kring individens identitetsskapande och hur denne upplever förändringar hos sig själv genom resan. Den tidigare forskningen berör även den socialpsykologiska diskursen som anser att identiteten är i en ständig förändring, en förändring som pågår hela livet (Mead 1976:150). Av den anledningen blir den tidigare
9 forskningen intressant i relation till vår frågeställning och det teoretiska ramverket som baseras på socialpsykologiska teorier.
2.1 Standardisering av backpackingresor
Camille Caprioglio O’Reilly (2006) beskriver från ett socialantropologiskt perspektiv hur backpacking kommit att stå för en mer mainstream kultur. Ett fenomen som tidigare representerats av individualitet och sällsynthet har allt mer förlorat sin unikhet och blivit mer institutionaliserat. Politisk och ekonomisk progress har som en följd av globaliseringen gjort att det går mycket enklare och snabbare att förflytta sig mellan kontinenter. O’Reilly belyser hur backpacking har utvecklats under de senaste decennierna, från att resorna tidigare skedde på en begränsad budget, där målet ofta var att utforska det outforskade. Idag går det mot att vara en alltmer standardiserad backpackingindustri där alla backpackers besöker samma platser och sällan avviker från de välkända resvägarna. Resultatet från studien visar att föreställningen om den ultimata backpackingresan fortfarande finns kvar hos informanterna, trots att chanserna att finna oupptäckta platser idag är tämligen begränsade. Det är inte alltid resans unikhet i sig som lockar människor att backpacka, utan även möjligheten att få nya erfarenheter och även att utveckla sig själv (Caprioglio O’Reilly 2006).
Scott A. Cohen (2011) lyfter även han fram i sin etnografiska intervjustudie, hur backpacking gått mot att allt mer likna massproducerad turism, men att det går att skönja hur det vuxit fram en viss livsstil och kultur bland backpackers. Informanterna från studien motiverade sina backpackingresor med att hitta unika platser och särpräglade kulturer, men att resandet också var en livsstil som blivit en del av deras personlighet. Han visar hur informanterna använde sin backpackingresa som ett attribut för att kunna skilja ut sig från andra. Studien visar även att informanterna upplevde en stress och förvirring i det egna identitetsskapandet i samband med hemkomsten. En konsekvens av att hela tiden befinna sig i miljöer och förhållanden som inte är trygga och invanda, gör att individen snabbt måste kunna anpassa sig till nya situationer. En följd av att hela tiden vara i rörelse och att behöva vara anpassningsbar är att individen vid hemkomsten kan uppleva det som att världen hemma stått still medan den resande själv utvecklats som person (Cohen 2011).
10 Caprioglio O’Reilly och Cohen belyser det paradoxala i att backpackern vill uppleva unika platser och ’hitta sig själv’ i en backpackingkultur som i allt större utsträckning blivit standardiserad. Det blir därför motsägelsefullt att försöka hitta sig själv på en resa som liknar de resor som hundratals andra individer genomfört. Utifrån dessa forskare är backpackingresor något som idag kommit att bli allt mer strömlinjeformat och standardiserat.
2.2 Backpackerns relation till tid
Det kan tyckas vara svårt att undvika klocktid i ett urbant samhälle och bara låta tiden bero.
Torun Elsrud (2004) lyfter fram, i ett avsnitt i sin sociologiska avhandling, att backpackers också behöver ta hänsyn till tid trots att de ofta lever efter mottot ’att ta dagen som den kommer’. Syftet med avhandlingen var att belysa informanternas egna berättelser från resan och tolka dessa i förhållande till deras identitetsskapande (Elsrud 2004:18). I ett land som Sverige, där klocktid mer eller mindre styr över människors liv kan backpackingresan vara ett sätt att omdefiniera förhållningssättet till tid. Elsrud (2004:74 ff, 91) menar på att det finns tre sätt att se på förhållandet mellan att resa och synen på tid, följande begrepp menar hon representerar olika tankesätt: att ta en time out, vara i tiden eller skapa tidsramar. Att ta en time out handlar om att tillfälligt skapa ett andrum från de vardagliga strukturerna, vilket en längre resa kan tänkas göra. Elsrud hävdar dock att det finns vissa svårigheter med begreppet time out då det syftar till att vi står utanför tiden vilket är fysiskt omöjligt. Backpackingresan handlar snarare om att vara i tiden eller skapa tidsramar. Att vara i tiden innebär att befinna sig i nuet, i en specifik händelse, plats eller situation. Tidsramar å andra sidan, handlar om att skapa tidsrum och fylla tiden med mening under en period i livet. Genom att se resan i förhållande till begreppet tidsramar skapar det också rum för individens medvetenhet, frihet och kontroll över den egna tiden (Elsrud 2004:178 f). Karen Stein (2012) visar i en artikel likt Elsrud hur tidsbegreppet kan komma att omdefinieras av individen under en resa. Med hjälp av bland annat 45 djupintervjuer visar hon hur tiden kan få en mer flexibel och alternativ betydelse. Resan ger individen ett giltigt skäl att ta ett avbrott från de vardagliga rutinerna och strukturerna. Hon menar dock att det inte helt går att bortse från vardagens strukturer och begreppet tid. Hemma styr klockan över livet och kan skapa struktur och osynliga begränsningar hos individen, något som på resan inte är fullt lika markant. Resultatet visar dock att backpackingresor ofta innehar vissa element av institutionaliserad tid som kommer att ha inverkan på resans uppbyggnad (Stein 2012).
11 Elsrud (2004:84 ff) hävdar att tiden på resan inte står still, utan att det snarare handlar om att omdefiniera och ta kontroll över tiden. Detta kan också medföra en ökad medvetenhet, närvaro och utveckling av den egna identiteten, något som bekräftades av informanterna.
Genom att fysiskt förflytta sig till olika platser i världen formas också det tidsmässiga begreppet om. Hemlandets yttre strukturer och rutiner som styrs av klockan byts ut mot en inre, subjektiv och mer formbar kontroll av tid. Tidigare forskning har visat att begreppet tid kan vara en avgörande faktor vid backpackingresor och det är därför intressant att se om tid och klockor haft betydelse för identitetsskapandet hos informanterna. Då uppsatsen till synes liknar Elsruds studie kring backpacking och identitetsskapande är avsikten att undersöka om tidigare resultat kan bekräftas eller om det går att komplettera med nya infallsvinklar på fenomenet.
2.3 Hur identiteter förändras genom resor
Den tredje och sista aspekten av backpacking som lyfts fram här är vilken inverkan resor och mer specifikt backpackingresor har på identiteten och identitetsskapandet, något som Luke Desforges (2000) studerat från den kulturgeografiska forskningstraditionen. Studien baseras på material från deltagande observationer på fältet och djupintervjuer med nyligen hemkomna backpackers. Desforges beskriver hur kortare resor inom Europa blivit vanligare och att kontinenten därför kommit att kännas allt mer som hemma, vilket gör att vi söker oss längre och längre bort för att kunna hitta det outforskade. Studien visar hur resor påverkar resenärernas identiteter och identitetsskapande, vilket är kopplat till tre aspekter. Den första är hur en lång resa påverkar identitetsskapandet hos individen, den andra aspekten avser betydelsen det har för individen att göra en backpackingresa i unga år då den egna identiteten är särskilt formbar. För den tredje, resans betydelse för att skapa sig en egen livshistoria och hur den senare återberättas. Det lyfts fram i studien att långa resor ofta görs i samband med att den egna identiteten sätts på prov. Han menar att det inte är ovanligt att många väljer att göra långa resor vid exempelvis en avslutad utbildning, skilsmässa, eller när man förlorat en närstående. Det vill säga tillfällen i livet då det inte upplevs som självklart vem man är eller när avgörande beslut rörande framtiden behöver tas (Desforges 2000). En backpackingresa kan ge individen mer tid att skjuta upp dessa svåra beslut något som Naomi White & Peter White (2004) också berör i sin etnografiska intervjustudie. De använder termen passage rit
12 för att beskriva övergången mellan gamla och nya levnadssätt. Desforges använder inte termen passage rit men både han och White & White syftar till samma avgörande tidpunkt i livet. White & White (2004) visar att en resa ger individen möjligheter att frigöras från vardagens invanda mönster och rutiner. Studien visar att en längre resa gav individerna möjlighet att återhämta sig och samla kraft inför den stundande processen att påbörja ett nytt levnadssätt. Informanterna som deltog i studien var från 30 år och uppåt och kategoriserades in i tre grupper, föräldrar som reste tillsammans med sina barn, personer som närmade sig pensioneringen och pensionärer. Studiens urval och resultat visar att den långa resan inte är bunden till en specifik ålder eller specifik åldersgrupp. Identitetsskapande genom resor kan därför ses som något som är oberoende av ålder och kan ske livet igenom (White & White 2004).
Som nämndes inledningsvis till kapitlet om tidigare forskning är människan en social varelse där identiteten är i ständig förändring. Till skillnad från White & White anser Desforges att backpackingresor är något som bör göras i unga år, eftersom identiteten anses vara särskilt formbar då. Den tidigare forskningen som presenterats visar att backpackingresor tenderar att ha inverkan på individers identitetsskapande, oavsett tidpunkt i livet. Detta blir särskilt intressant till uppsatsens empiriska studie eftersom urvalet av informanter är unga vuxna i 20- 25 årsåldern (se urvalskriterier i metodkapitlet) för att eventuellt kunna se om backpackingresan kan tänkas ha format deras identitet och även hur historien om resan återberättas. Den tidigare forskningen visar att det ligger olika aspekter bakom identitetsskapandet hos backpackers. Avsikten med uppsatsen är att undersöka om identitetsskapande sker på backpackingresan samt om tidpunkterna då informanterna genomförde resan var av betydelse och därför kan liknas vid brytpunkter.
Sammanfattningsvis framgår det av tidigare forskning att det redan finns en del forskning kring fenomenet backpacking i relation till identitetsskapande. Den tidigare forskning som presenterats, har inbegripit tre aspekter: standardisering av backpackingresor, betydelsen av tid på backpackingresan och hur identiteten kan förändras genom resor. Det är relevant att studera fenomenet backpacking ur ett mer regelrätt socialpsykologiskt perspektiv eftersom tidigare studier främst haft etnografisk, antropologisk och sociologisk inriktning. Den tidigare forskningen anses vara relaterade till varandra genom den socialpsykologiska diskursen om att individens utveckling är något som sker i samspel med yttre, sociala faktorer och är under
13 ständig förändring. Det befintliga kunskapsområdet som finns i tidigare forskning kommer användas för att kunna utveckla och knyta an till den empiriska studien med hjälp av socialpsykologiska teorier. Med ett mer renodlat fokus på identitetsskapande kan valda teorier och den tidigare forskningen försöka förklara vilken mening/betydelse individen ger sin backpackingresa.
3. Teori
I detta kapitel presenteras den teori som ligger till grund för uppsatsens analysdel. Teorierna utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv och grundar sig i den symboliska interaktionismen. Den symboliska interaktionismen försöker förklara hur människan hela tiden vill skapa mening i vardagliga företeelser genom tolkningar av symboler. Detta tar sig uttryck i att individer agerar utifrån den mening och betydelse ett objekt har för dem, något de lärt sig från den sociala kontext de befinner sig i (Blumer 1986:2). De valda teoretiska begreppen kommer från George Herbert Meads klassiker, Medvetandet, jaget och samhället (1976) och Anthony Giddens Modernity and Self-identity (1991). Meads verk publicerades första gången 1934 och måste därför ses som en produkt av sin tid samtidigt som den fortfarande anses vara aktuell i dagens diskussion kring identitet, jaget och den sociala interaktionen. Som ett komplement till Mead har även Giddens teorier kring identitetsskapande valts för att få ett mer samtida sätt att se på hur individen skapar sin identitet i det globaliserade samhället. 3
3.1 Jaget i den sociala handlingen
Socialpsykologin, såsom Mead (1976:27) ämnat förklara den är att det går att förstå individens föreställningsvärld genom att titta på hur relationen mellan samhälle och individ samverkar genom interaktion. Med utgångspunkt i att individen är en social varelse och att jagets samlade erfarenheter härstammar från en social kontext, är socialpsykologins uppgift att utröna vilken inverkan den sociala gruppen har på individens handlingar och upplevelser och hur dessa tar sig uttryck hos individen. Individens handlingar kan förklaras utifrån den
3 Mead och Giddens använder olika begrepp för att förklara de processer som sker i samband med individers identitetsskapande. Genomgående i uppsatsen kommer begreppet identitet användas för att beskriva denna process, förutom i vissa delar av analysen då Meads teorier relateras till resultatet, då används begreppet jaget.
14 sociala grupp individen tillhör. Genom att titta på den sociala grupptillhörigheten kan vi också förstå den enskilde individens tankevärld. Den sociala handling som individen utför bör ses utifrån ett dynamiskt perspektiv i relation till gruppens attityder, där sociala processer hela tiden förändras och påverkar både individer och samhälle (Mead 1976:30). För att förstå hur individer påverkas av sociala handlingar och processer används Meads begrepp: signifikanta symboler, generaliserade andre samt I och Me, vilka är centrala begrepp i denna uppsats och förklaras nedan.
3.1.1 Signifikanta symboler
Först när individen ingår i ett större sammanhang, exempelvis en grupp eller ett samhälle kan denne tillgodose sig en viss mening av ett fenomen eller symbol, genom den gemensamma tolkningen av fenomenet ifråga. Mening skapas genom signaler, vokala uttryck, gester och symboler som sammantaget ger individen verktyg för interaktion och handling gentemot gruppen (Mead 1976:72 f). Omedvetet och utan egentlig reflektion antar individen andras syn på sig själv, både genom framställning, tilltal och attityder. Denna handling kan ses som en respons på en annan individ -eller grupps handling gentemot dem själva. Symboler kan sägas ha samma effekt. Först när en symbol får samma mening för individen som för gruppen når den statusen av att ha blivit signifikant. Det existerar således en gemensam tolkning av symbolen, vilket bygger på individens förmåga att projicera andras attityder och göra dem meningsfulla (Mead 1976:68 ff). En förutsättning för att tillgodogöra sig den signifikanta symbolens mening är att individen har internaliserat denna, dvs. införlivat andras tankar i sin begreppsvärld genom den generaliserade andre, ett begrepp som förklaras nedan (Mead 1976:120 f).
3.1.2 Den generaliserade andre
Mead (1976:118 ff) menar således att den generaliserade andre, som utgör en del av varje individs jag, uppkommer från ett organiserat samhälles eller sociala grupps samlade attityder.
Begreppet syftar inte till en specifik grupps attityder utan mer till en abstrakt och imaginär grupp, vilken individen tillskriver sin sociala omgivnings attityder och även rättar sig efter. På så sätt kan man säga att individen alltid bär med sig sin sociala omgivnings normer och attityder, vilket påverkar alla de beslut som hon behöver ta. Dessa attityder är inget
15 konstant, utan växlar utifrån den sociala kontext som individen befinner sig i för stunden. De internaliserade attityder som utgör individens generaliserade andre, är därför inget som individen föds med utan utvecklas genom lek och spel i barnets uppfostran och förändras då individen och den sociala kontexten skiftar eller byts ut (Mead 1976:120). Individen står därför aldrig helt ensam, dess jag skulle inte existera utan samhälleliga attityder som individen tillgodogjort sig genom den generaliserade andre och de egna handlingarna (Mead 1976:123 ff). Samhället behövs således för att individen ska kunna utveckla ett jag, på samma sätt som samhället är beroende av individen för att kunna existera (Mead 1976:150).
3.1.3 Jagets olika dimensioner
Begreppen I och Me försöker förklara jagets olika dimensioner. Dessa begrepp går inte att särskilja, då jaget inte skulle kunna existera utan varken det ena eller det andra. När individen internaliserar andras attityder genom den generaliserade andre skapas Me, den enkelt beskrivet, logiska delen av jaget.
‘Me’ representerar en bestämd samhällsordning i våra egna attityder och påkallar en respons, men den respons som äger rum är något som bara händer [...] När den sedan äger rum upptäcker vi vad som har gjorts (Mead 1976:135).
Det är denna del som hela tiden ger lämpliga och rimliga förslag till hur I ska agera i den omedelbara stunden. De spontana beslut som I tar läggs till erfarenheten hos Me, vilka i sin tur kommer att användas nästa gång I´s spontana sida visar sig (Mead 1976:146). “Det är när vi handlar som vi är medvetna om oss själva. Det är i minnet som ‘I’ är ständigt närvarande i erfarenheten” (Mead 1976:133). För att jaget skall kunna förändras behövs båda sidorna av jaget, dvs. I och Me. De kan sägas vara åtskilda i den sociala processen, men är likväl väsentliga delar av helheten. Tillsammans står de för vad som ger oss en social erfarenhet och ett dynamiskt jag. Skulle endast Me finnas hade jaget enbart varit ansvarstagande och eftertänksamt och omvänt hade inte jaget erfarit något nytt om I inte funnits. De lever i ett symbiotiskt beroendeförhållande på vilka jagets grundvalar vilar (Mead 1976:135).
16
3.2 Reflexiva identiteter
Som vidare teoretisk utgångspunkt har Anthony Giddens (1991:32) teoretiska ansats valts, vilken berör hur individens identitetsskapande i dagens moderna samhälle skiljer sig från tidigare epoker. Idag är det inte längre bara den enskilde individen som påverkar det egna identitetsskapandet utan samhällets globala karaktär har en stor inverkan. Han framhäver att det i större utsträckning idag, krävs av människor att ha så kallade reflexiva identiteter för att kunna anpassa oss till omvärlden. Begreppet försöker beskriva hur identiteter inte är något människor föds med utan är pågående processer, vilka kontinuerligt konstrueras och omarbetas (Giddens 1991:54). Identiteter är således de historier individen skapar om sig själv.
Något som också betonas är vikten av att kunna känna trygghet och tillit i en allt mer rörlig och globaliserad värld. För att individen ska ha möjlighet att känna kontinuitet och säkerhet i den egna identiteten behöver hon skapa en historia om sig själv (Giddens 1991:76).
3.2.1 Identitetsskapande i det moderna samhället
Precis som den tidigare forskningen berört så har avstånden i det moderna samhället minskat i och med globaliseringen. Tid- och rum konvergensen har allt mer tappat sin betydelse idag.
Mobiltelefoner, Internet och andra globala nätverk har medfört att individen har möjlighet att ta del av händelser på andra sidan jorden utan att fysiskt behöva befinna sig där (Giddens 1991:17). Det kan vara svårt, nästintill omöjligt, menar Giddens (1991:22) att undvika globaliseringen idag. Den berör oss i flera avseenden, allt från konsumtionsvanor, då det går att köpa samma hamburgare i Sverige som Indien och Argentina till att allt mer av den sociala interaktionen sker på Internet idag i och med spridningen av stora världsomspännande sociala nätverk. Globaliseringen handlar således inte enbart om ekonomiska förhållanden stater emellan. Det har även blivit en viktig faktor i individens sociala interaktioner både lokalt och globalt, något som i sin tur påverkar individens identitetsskapande (Giddens 1991:21 f).
A person´s identity is not to be found in the behaviour, nor-important though this is-in the reactions of others, but in the capacity to keep a particular narrative going. The individual´s biography if she is to maintain regular interaction with others in the day-to-day world, cannot be wholly fictive. It must continually integrate events which occur in the external world and sort them into the ongoing ‘story’ about the self (Giddens 1991:54).
17 Giddens (1991:54) beskriver att människan idag har en så kallad reflexiv identitet, vilket innebär att hon inte föds med en fast identitet. Istället menar han att människans identitet är något som skapas i interaktionen med andra människor och framförallt grundar sig i hennes förmåga att kunna skapa en berättelse om sig själv. En reflexiv identitet är därför inte något som begränsas till specifika egenskaper hos individen utan handlar om hur väl hon kan upprätthålla och forma sin egen historia i förhållande till de situationer hon upplever.
De ramverk som tidigare skyddat mindre samhällen och traditioner har allt mer försvunnit och ersatts med större och opersonliga organisationer i det moderna samhället. Tidigare har individen kunnat lita på traditioner om hur man bör tycka och agera, men ett resultat av moderniteten och globaliseringen är att traditioner allt mer har spelat ut sin roll (Giddens1991:33). Individen tvingas istället att varje dag vara beredd på att ta egna snabba beslut, kunna väga för och nackdelar mot varandra och bestämma vad som anses vara rätt eller fel. Att alltid vara beredd på att ta ställning och på att eventuellt kunna förändra sina åsikter i varje ny situation medverkar till en ny typ av identitetsskapande (Giddens 1991:36 f).
I en värld där få saker är säkra och fasta behöver individen således en identitet som hon kan lita på, men även en historia om sig själv där hon kan söka svar på vad hon tycker och få svar på vem hon är (Giddens 1991:54).
3.2.2 Det reflexiva projektet
Samtidigt som det är viktigt att individen är reflexiv och ser sin identitet som en pågående process så måste hon även kunna skapa sig en bild av vem hon är för tillfället så att hon har något att hålla sig fast vid i stunder av osäkerhet. Här kommer betydelsen av att kunna skapa sig sin egen historia in och som är kopplat till språket och vårt meningsskapande (Giddens 1991:52 ff). I mer traditionsbundna samhällen menar Giddens (1991:33) att individens identitetsskapande har en mer tydligt utstakad riktning än i de numera ofta moderniserade och globala västsamhällena. I mer traditionellt grundade samhällen sker den främsta förändringen hos individens identitet i samband med den enskilda kulturens så kallade passageriter. Dessa hållpunkter är de tillfällen där identiteten anses förändras som mest. Utöver dessa tillfällen ses identiteten som relativt konstant och oföränderlig. I en värld fylld av snabba och föränderliga budskap finns det däremot många saker runt människan som gör att den egna identiteten lätt kan ifrågasättas, vilket kan skapa oro och ångest (Giddens 1991:54 f). Exempelvis kan alla
18 de olika identitetsförslag som ges av media skapa förvirring och ängslan hos individen om vilket/vilka alternativ som är bäst. På samma sätt ger alla de institutioner och diskurser som strukturerar världen, individen ett antal olika val att ta ställning till. Det anses till exempel finnas en mängd olika alternativ för att bota en förkylning, vilka alla beskriver sig som det bästa alternativet. Detta leder till att individen måste ta beslutet kring vad som anses vara mest effektivt. Expertisråden har således blivit allt fler i och med moderniteten vilket däremot inte gjort verkligheten klarare utan snarare medfört ett större och starkare metodologisk tvivel hos individen (Giddens1991:84).
Genom att skapa en egen historia som individen kan sätta sig själv i relation till, rörande vart hon har varit, vart hon är idag och vart hon eventuellt är på väg imorgon gör att hennes identitet blir mer stabil och hon kan lättare röra sig i världen utan att behöva vara osäker på den egna identiteten. Hon kan känna en viss tillförlit till sig själv i en annars relativt osäker värld (Giddens 1991:54 f). I den historia som skrivs av individen, har hon en tendens att ofta referera till framtida handlingar, till exempel i formuleringar som: ‘när jag blir gammal...’,
‘när jag får barn...’ etcetera. Individen bygger upp historier utan vetskapen om den någonsin kommer att ges möjlighet att skrivas. Individen förutsätter en framtid trots att hon inte vet vad som ska hända imorgon eller vem hon kommer att vara om två decennier. Genom att använda sig av enskilda händelser som har hänt försöker individen sortera och strukturera sin historia.
På så sätt används händelser och tidpunkter för att kunna skapa en viss kronologi i den egna identiteten och dess historia. På det sätt som identiteterna konstrueras är därför bundet både till de tolkningar individen gör av egna historiska händelser och även tänkta framtida planer (Giddens 1991:85).
4. Metod
I detta kapitel redovisas den metodologiska ansats och de överväganden som ligger till grund för uppsatsens datainsamling. Inledningsvis ges en introduktion till metodval, urval av intervjupersoner, undersökningens genomförande samt de metodologiska problem som framkommit under studiens gång. Till hjälp att utforma den metodologiska design som passar uppsatsens utgångspunkt används Jan Trosts Kvalitativa intervjuer (2010), Steinar Kvale och Svend Brinkmanns Den kvalitativa forskningsintervjun (2009) samt Alan Brymans Samhällsvetenskapliga metoder (2002).
19
4.1 Metodval
Vid val av metod inför en forskningsstudie är det viktigt att utse en metodologisk ansats som stämmer överens med undersökningens syfte (Trost 2010:31). Kvalitativa studier anses ofta vara bättre lämpade för frågeställningar som vill studera subjektiva tankar, upplevelser och sociala handlingar kring ett fenomen (Kvale & Brinkmann 2009:17). Avsikten med denna studie har varit att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen och även försöka fånga upp informanternas subjektiva bild kring fenomenet backpacking passar det att utgå från en kvalitativ forskningsansats. Uppsatsen avser således inte att fånga upp kvantitativa data, såsom hur frekvent eller i vilken grad en företeelse uppkommer, varför en kvalitativ ansats anses vara ett bättre val (Trost 2010:32). Uppsatsens analysdel är inspirerad av den fenomenologiska ansatsen som utgår ifrån informantens egen livsvärld och förståelse av sociala fenomen och behandlas närmare i kapitlet om analysmetod (Kvale & Brinkmann 2009:42). Uppsatsen har en induktiv ansats vilket innebär att det empiriskt insamlade materialet ligger till grund för valda teoretiska perspektiv (Trost 2010:36 f). Motivet bakom en induktiv ansats grundar sig i att genom informanternas berättelser kunna identifiera eventuella mönster, för att sedan koppla dem till valda teoretiska begrepp. Det centrala i uppsatsen är informanternas egna upplevelser och subjektiva bild av förändringar i jaget, och det är med den utgångspunkten som syfte och frågeställningar ämnar bli besvarade.
4.1.1 Förförståelse för fältet
Inför denna studie finns en viss förförståelse för fenomenet backpacking, då en av uppsatsförfattarna gjort en liknande resa för ett antal år sedan. Förförståelsen finns även där då backpacking, som nämnts inledningsvis, är en del av ett kollektivt medvetande i Sverige, oavsett om den enskilde individen gjort en resa eller inte. Det har eftersträvats att i varje intervjusituation ha en nyfikenhet och öppenhet gentemot informanten, att lyssna och inte lägga några värderingar i deras uttalanden. Det har även eftersträvats att försöka fånga upp vissa outtalade självklarheter som informanterna yttrade sig om genom att låta dem utveckla och beskriva dessa. Vidare har informanterna exempelvis ombetts att definiera ordet backpacker, vilket gett nyansrika svar som inte varit präglade av den givna definitionen och förförståelsen hos författarna. Viss förförståelse för fältet kan dock vara nyttigt, eftersom en bra intervju är avhängig av att intervjuaren är inläst på ämnet och kan ställa relevanta frågor
20 till informanten, med reservation för viss försiktighet så att förförståelsen inte utnyttjas på fel sätt (Kvale & Brinkmann 2009:98).
4.2 Urval
Rekryteringen av informanterna gjordes genom kontakter i uppsatsförfattarnas närliggande omgivning. Urvalet kan benämnas som ett strategiskt bekvämlighetsurval (Trost 2012:138 ff) och har skett i två steg. Kriterierna som informanterna behövde uppfylla för deltagandet i studien var först och främst att de själva definierat sin resa som en backpackingresa och att de även passade in på den givna definitionen av en backpacker för denna uppsats. Vidare urvalskriterier var fem stycken, först att de gjort en backpackingresa under de senaste fyra åren. Bakgrunden till detta kriterium var att de skulle ha resan relativt nära i minnet, för att bilden och upplevelserna kring resan inte skulle riskera att romantiseras och förskönas allt för mycket. För det andra att resans längd varit från två månader och upp till ett år. Detta kriterium sattes utifrån föreställningen om att förändringar hos informanterna upplevdes av dem själva först efter en tid hemifrån. Backpackingresor över ett år faller inte inom urvalsramarna för studien då dessa resor med stor sannolikhet krävt av informanten att på något sätt finansiera sitt uppehälle och därmed stannat på en och samma plats under en längre period. Det tredje urvalskriteriet var att informanterna skulle befinna sig i åldersspannet 20-25 år när resan genomfördes. I tidigare forskning har bland annat White & White (2004) och Elsrud (2004) hävdat att vid studier av backpackingresor ska inte ålder få allt för stor betydelse eftersom identitetsskapande är något som sker i livets alla faser. Desforges (2000) å andra sidan, menar att backpackingresor är något som bör göras i unga år, när individen lägger grunden för den egna identiteten. Detta har funnits i åtanke inför urvalet till denna empiriska undersökning, då det varit av vikt att notera om informanterna under en period i livet, då stora förändringar kan tänkas ske, har upplevt att resan påverkat deras identitetsskapande. Då uppsatsförfattarna är av svenskt ursprung var ett fjärde urvalskriterium att informanterna skulle tala svenska. Detta för att underlätta vid intervjusituationen samt vid transkribering och analys då annars viktiga nyanser i språket kunnat gå förlorade i förfarandet.
Totala antalet intervjuer som genomförts och som ligger till grund för uppsatsen är åtta stycken, varav tre intervjuer var med män och fem med kvinnor. Detta var det femte urvalskriteriet och tanken var att ha möjlighet att se om backpacking och
21 identitetsskapande skiljde sig åt mellan könen. Utifrån dessa intervjuer har det inte gått att dra några slutsatser om män och kvinnor reser på olika sätt eller om deras identitetsskapande under och efter resan skiljer sig åt. Därför har detta urvalskriterium inte varit i fokus vid analysen. Urvalsstorleken är gjord för att ge djup till analysen. Därav har antalet informanter varit relativt få till antalet, samtidigt som det eftersträvats att uppnå mättnad i materialet.
Mättnad innebär att fler intervjuer inte kommer ge någon ny kunskap om det undersökta ämnet och där svaren påminner och överensstämmer med de som tidigare samlats in (Kvale &
Brinkmann 2009:129). Efter åtta genomförda och transkriberade intervjuer gjordes bedömningen att mättnad uppnåtts i materialet då inga nya mönster eller företeelser kunde identifieras.
4.2.1 Presentation av informanter
Resmålen som har besökts varierar mellan informanterna och innefattar destinationerna Sydamerika, Centralamerika, Sydostasien, Australien, Nya Zeeland, Afrika, USA. På samma sätt varierar även längden på informanternas resor mellan 2 månader och upp till 10 månader.
Majoriteten av informanterna har genomfört sina backpackingresor tillsammans med vänner från Sverige. Vissa har dock valt att göra mindre avstickare, ofta mot slutet av resan, på egen hand. Endast en informant valde att göra hela sin resa ensam, med förhoppningar om att möta många nya intressanta människor. Samtliga resor skedde mellan år 2009 och år 2012.
4.3 Intervjuguide
En intervjuguide konstruerades för att lättare ha struktur och kunna överblicka att intervjun täckte det undersökta området. Intervjuguidens strukturerades tematiskt för att täcka in de områden som ämnats undersökas. Frågorna har haft en låg grad av standardisering vilket inneburit att frågorna anpassats till intervjusituationen, men utgått från intervjuguiden (Trost 2010:39 f). Intervjupersonens svar har således styrt de vidare frågornas ordningsföljd samt eventuella följdfrågor. På så sätt har intervjuerna varit en levande interaktion mellan informant och intervjuare där samtalet hölls igång och intervjupersonen återgav sina tankar och upplevelser (Kvale & Brinkmann 2009:147).
22 Innan intervjuguiden användes för studien genomfördes en testintervju. (Detta efter att först ha lämnat in intervjuguiden för godkännande av handledaren och förändrat den efter givna rekommendationer.) Efter den genomförda testintervjun strukturerades frågorna upp i intervjuguiden kring följande teman: planering/tid, mellanmänskliga möten och egen utveckling. Detta för att ge en tydligare bild av vad som sagts under intervjun samt att alla frågeområden täckts in. Eftersom inga avvikelser eller frågetecken varken förekom från informantens eller intervjuarnas sida ansågs en testintervju räcka för att kunna säkerställa att intervjuguiden höll sig inom ämnets ramar och frågornas relevans för att besvara uppsatsens frågeställningar. Testintervjun ansågs efter samtliga genomförda intervjuer besvara intervjuguidens frågor väl och överensstämde även med resterande intervjuer, varav den kom att inkluderas i det slutgiltiga materialet.
4.4 Etiska överväganden
Vid forskning och publicering av insamlat material finns det ett flertal viktiga aspekter att ta hänsyn till. För att säkerställa att denna uppsats håller den kvalitet och uppfyller de krav som satts har hänsyn tagits till samtliga fyra av Forskningsrådets etiska riktlinjer (Vetenskapsrådet 2002). Det första kravet, informationskravet, innebar att informanterna gavs en kortare beskrivning av syftet samt dennes roll i studien. Informanterna meddelades även om deras rätt att själv avbryta sin medverkan i studien. Detta i likhet med samtyckeskravet, vilket inneburit att samtliga deltagare fått godkänna och själva kunnat bestämma över sin egen medverkan.
Konfidentialitetskravet innebar att informanterna gavs största möjliga anonymitet i det publicerade materialet. Inga utomstående personer förutom forskarna har haft tillgång till personuppgifter och annan information kring informanterna. Det fjärde och sista kravet var nyttjandekravet som syftade till att forskarna säkerställt att informationen inte använts till något annat än studiens ändamål. Dessa riktlinjer har tagits i beaktande genom hela uppsatsarbetet. Samtliga informanter fick ta del av information kring sin medverkan i studien, dels vid den initiala kontakten då intervjun bokades samt vid intervjutillfället då de fick ta del av ett samtyckesbrev med studiens syfte och informantens egen roll i undersökningen.
23
4.5 Intervjuer och genomförande
Intervjuer är som tidigare nämnt en bra metod för denna studie då den avser undersöka individers egna tankar och tolkningar av ett socialt fenomen. Samtliga intervjuer genomfördes vid ett personligt möte, ansikte mot ansikte, då detta ansågs ge bästa möjlighet för informanterna att berätta om de egna upplevelserna kring sin resa och var ett givande sätt att fånga upp informanternas kroppsspråk och ansiktsuttryck under intervjun (Kvale &
Brinkmann 2009:165). När informanterna godkänt sin medverkan i studien, bokades plats och tid för intervjun enligt deras önskemål, detta för att de skulle känna sig så bekväma och trygga som möjligt vid intervjusituationen. Samtliga intervjuer genomfördes på en offentlig plats, avskilt från åhörare och eventuella störningsmoment som vilka skulle ha kunna påverka informanterna och intervjuarna negativt. Längden på intervjuerna varierade mellan 45-60 minuter och genomfördes mellan den 2012-11-19 och den 2012-11-29.
Innan varje intervju påbörjades tillfrågades informanterna om de var bekväma med att samtalet spelades in, något samtliga godkände. Detta för att kunna ge en så rättvis bild av informanternas berättelser som möjligt och för att de själva inte skulle kunna bli felciterade i uppsatsen. Båda uppsatsförfattarna deltog vid samtliga intervjutillfällen för att kunna komplettera varandra med frågor som annars lätt hade förbisetts. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det kan ha påverkat informanten negativt att det varit två intervjuare närvarande.
Det kan ha uppfattas av informanten som att denne blev utfrågad och befann sig i ett underläge i förhållande till intervjuarna (Trost 2010:66 f). Detta togs i beaktning vid intervjuerna genom att försöka få informanterna att känna sig trygga och bekväma med oss som intervjuare innan intervjun påbörjades. Även om noggrannhet lagts vid att styra intervjuerna åt det håll och kring de ämnen som intervjuguiden avsett har stor försiktighet lagts vid att inte ställa ledande frågor vid intervjusituationerna. Detta är något som förbättrats successivt hos uppsatsförfattarna i samband med intervjuerna (Kvale & Brinkmann 2009:187 f). Genom att ställa öppna frågor gavs informanten utrymme att berätta i stora drag om sin resa, samtidigt som nyanser och djup fångades upp av intervjuguidens teman och kompletterande relevanta följdfrågor.
24 4.5.1 Transkribering
Transkriberingen av samtligt material gjordes, och genomfördes utav den av intervjuarna som utförde intervjun och ställde frågorna. Trots att båda författarna var närvarande vid samtliga intervjuer ansågs det mest fördelaktigt om den som varit huvudintervjuare för intervjun skötte transkriberingen av materialet. Det visade sig även vara ett bra beslut då intervjuaren lyssnade igenom materialet och kunde förbättra sin intervjuteknik. Vid transkriberingen lades noggrannhet vid att använda samma tillvägagångsätt för att undvika textmässiga skillnader vid analysen. Vid utskriften av intervjuerna, transkriberades de med pauser, betoningar av vissa ord och skratt för att få med nyanserna i språket. Detta resulterade i ett försök att ligga så nära intervjupersonernas språkbruk och formuleringar som möjligt. Dock överfördes talspråksmässigt ordval till skriftspråk för att ge en mer lätthanterlig text att arbeta med (Kvale & Brinkmann 2009:197).
4.6 Analysmetod
Det empiriska materialet analyserades efter intervjuguidens teman, allteftersom dessa växte fram genom arbetsprocessen. På så sätt har intervjuerna kunnat analyseras löpande efter varje genomförd intervju vilket motverkat en anhopning av allt analysarbete till senare, vilket även Kvale & Brinkmann (2009:209 f) rekommenderar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en fenomenologisk livsvärldsanalys, vilket innebär en strävan att förstå informanternas egna perspektiv och tolkningar av det upplevda fenomenet, vilket Kvale & Brinkmann (2009:42 f) definierar enligt följande:
Generellt är fenomenologi i kvalitativa studier en term som pekar på ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och beskriva världen som den upplevs av dem enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är.
Eftersom uppsatsens syfte och frågeställning avser att undersöka ett fenomen utifrån informanternas livsvärldsperspektiv passar den fenomenologiska ansatsen väl. Det empiriska materialet som presenteras i resultatet är baserat på meningskoncentrering, vilket innebär att forskaren har samlat ihop informanternas utsagor till kortare meningar och där tyngdpunkten ligger på essensen av uttalandet (Kvale & Brinkmann 2009:221 f). Vid en fenomenologisk grundad meningskoncentrering läggs stor vikt vid att ge väl utbyggda och nyansrika
25 beskrivningar av fenomenet ifråga (Kvale & Brinkmann 2009:223). Detta har genomsyrat hela resultatet. Genomgående för samtliga intervjuer har varit att utgå från informanternas subjektiva upplevelser, känslor och viktiga hållpunkter på resan. Informanterna berättade under intervjuerna om situationer och upplevelser, för att sedan försöka beskriva hur de själva tolkat situationen, utan att uppsatsförfattarna gjort någon tolkning av uttalandet utöver informanternas. Tidigt i analysarbetet sorterades de mest centrala styckena ut, där informanterna talat om erfarenheterna av fenomenet för att få en hanterbar textmängd att arbeta med. Därefter strävade uppsatsförfattarna efter att sammanställa de mönster som framkommit utifrån informanternas beskrivningar av fenomenet och upplevelsen.
Materialet har tematiserats efter både begreppsstyrd och datastyrd kodning. Begreppsstyrd kodning innebär att forskaren använder sig av redan befintliga koder (Kvale & Brinkmann 2009:218). I denna studie har det gjorts genom att utgå från intervjuguidens övergripande teman, vilka var: planering/tid, mellanmänskliga möten samt egen utveckling. Vidare har även en datastyrd kodning använts vilket inneburit att koder utvecklats av forskarna genom en tolkning av materialet (Kvale & Brinkmann 2009:218). Detta ansågs nödvändigt eftersom den begreppsstyrda kodningen inte fångade upp vissa nyanser och uttalanden hos informanterna.
De datastyrda koderna som framkommit ur materialet berörde följande: resans symbolik, resan som brytpunkt i livet, frihet, framtid, förhållningssätt till tid, spontanitet, handlingsutrymme på resan och personliga utveckling. Dessa har även kommit att styra resultatdelens utformning.
4.7 Kvalitetssäkring
Traditionellt sett avser validitet hur bra det som ska mätas, faktiskt mäts och reliabiliteten huruvida det som mäts görs på ett tillförlitligt sätt. I studier där forskaren ämnar fånga upp subjektiva företeelser hos en individ blir det missvisande att tala om att svaren skall kunna reproduceras vid ett annat tillfälle av andra forskare. Detta eftersom individen är en del av en social kontext och att dennes berättelser hela tiden förändras (Trost 2010:132 f). I studier som har en kvalitativ ansats värderas validitet och reliabilitet något annorlunda än i en kvantitativ studie (Kvale & Brinkmann 2009:262 ff). Med bakgrund i detta används därför Lincoln och Gubas (i Bryman 2002) begrepp: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet
26 att styrka och bekräfta studien, för att kvalitetssäkra den empiriska studie som uppsatsen är baserad på.
Tillförlitligheten avser att kontrollera så att studien har genomförts enligt riktlinjerna för forskning samt att deltagarna i studien getts möjlighet att ta del av materialet för att på så sätt kunna säkerställa att forskaren inte missförstått eller återgivit felaktiga fakta (Bryman 2002:258). I uppsatsen har tyngdpunkten lagts vid att följa de riktlinjer som avses vid en intervjustudie samt att ha en metodologisk utformning som passar syfte och frågeställningar.
Till skillnad från vad Lincoln & Guba (i Bryman 2002) rekommenderar, har inte informanterna fått läsa igenom de färdigställda intervjuerna. Detta med bakgrund i Trosts (2010:127) argument att när intervjun väl är genomförd tillfaller allt material forskaren.
Vidare motivering är att intervjuerna var situationsbundna och informanternas berättelser kan av dem själva uppfattas i ett helt annat ljus när de väl blivit nedskrivna (Trost 2010:132 f).
Den andra aspekten är överförbarhet. Detta avser att göra utförliga och detaljrika beskrivningar av det undersökta fenomenet (Bryman 2002:260). Då det sedan tidigare finns forskning inom området backpacking har det eftersträvats att återge resultatet så nyanserat och detaljrikt som möjligt för att undersökningen ska hålla en så god överförbarhet.
Tredje aspekten av kvalitetssäkring vid intervjustudier är pålitlighet. Pålitligheten kan styrkas genom att författarna redogjort för sin förförståelse samt noga redovisat studiens tillvägagångssätt. Om en kritisk granskning av studiens alla moment kan genomföras av utomstående anses studien hålla en hög pålitlighet (Bryman 2002:260 f). Genomgående i hela uppsatsen beskrivs tillvägagångsätt och hur forskningsprocessen framskridit, vilket är ett krav för pålitlighet enligt Lincoln & Guba (i Bryman 2002). Vidare har medstudenter och handledare tagit del av och gett feedback på uppsatsen vilket ger ytterligare tyngd åt pålitligheten.
Den fjärde och sista aspekten är möjlighet att styrka och bekräfta studien, vilket är en utmaning inom samhällsvetenskaplig forskning, eftersom det inte går att hävda att någon forskning är objektiv. Det ligger i informantens, forskaren och forskarsamhällets tolkning av ett fenomen, varvid möjligheten att styrka och bekräfta v är beroende av att forskaren framhäver att denne handlat i god tro och inte har låtit resultatet påverkas eller snedvridas
27 (Bryman 2002:261). I denna uppsats har hänsyn tagits till tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet genom vilken en transparent och öppen forskningsprocess har eftersträvats. Detta har gjorts genom att presentera studiens motiv, metodologiska design och resultat så att läsaren lätt ska kunna följa uppsatsförfattarnas tankegångar och slutsatser. Detta har gjort att möjligheten att styrka och bekräfta studien, trots svårigheterna kring objektivitet inom samhällsvetenskaplig forskning, är god. En styrka är att ha varit två uppsatsförfattare vilket medfört ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till undersökningen och varandras tolkningar av fenomenet.
4.8 Metoddiskussion
Då uppsatsen som tidigare nämnts är en intervjustudie med åtta informanter kan slutsatser enbart dras kring resultat, analys och den följande diskussionen utifrån det empiriska materialet. Det kan således inte dras några generella slutsatser om backpackingresor till en hel population, utan materialet kan enbart belysa vissa tendenser som framkommit bland svenska 20-25 åringar, som genomfört en backpackingresa. Läsaren bör även vara uppmärksam på det faktum att studien ämnar undersöka en händelse som kan ha skett flera år bakåt i tiden, vilket kan ha påverkat informanternas berättelser och upplevda minnen. Informanternas reflektioner kring resan blir således bundna till intervjusituationen.
5. Resultat
I det här kapitlet kommer resultatet från samtliga åtta intervjuer presenteras. Syftet är, som tidigare nämnts, att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Beskrivningar av vad som lyftes fram under intervjuerna kommer att presenteras med hjälp av utdrag och citat för att ge en god bild av det empiriskt insamlande materialet.
För att få en djupare förståelse för det empiriska materialet kommer tolkningen ske med hjälp av de teoretiska begrepp som presenterats samt i relation till den tidigare forskningen. De koder och teman som resultatet är strukturerat kring och som framkom ur intervjumaterialet är följande: backpackingresans symbolik, brytpunkt, frihet och framtid, planering och tid, spontanitet och handlingsutrymme samt personlig utveckling. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet där uppsatsens frågeställningar besvaras.
28
5.1 Längtan efter det unika
Att som ung vuxen ge sig ut på en backpackingresa anses idag inte vara något ovanligt, utan ses snarare som en del av utvecklingen mot vuxenlivet. En av de initiala frågorna som ställdes vid intervjuerna, var informanternas definition av vad en backpackingresa är och motiven bakom denna. Orsaken till frågan var att försöka förstå informanternas uppfattning av fenomenet backpacking och för att se vilken betydelse de la i fenomenet. Det är dock inte centralt för uppsatsens syfte eller frågeställningar och har således endast kunnat kopplas till den tidigare forskningen då ingen teoretisk förankring återfunnits.
Ett av urvalskriterierna som ställts på informanterna var att de skulle ha genomfört en resa de själva definierat som en backpackingresa i minst två månader och som varade längst ett år.
Några av informanterna har gjort flertalet backpackingresor, varvid fokus i intervjuerna lagts på den senast genomförda resan. Precis som namnet antyder återgavs uppfattningen bland samtliga, att en backpacker först och främst reser med en ryggsäck som enda packning till ett flertal olika destinationer. Gemensamt för samtliga var att de definierade backpacking som:
“att ta det som det kommer”. Informanterna betonar känslan av att vara fri från vardagliga måsten och rutiner, vilket möjliggör att man kan göra vad man vill, när man vill och hur man vill. Någon beskriver det som att vara en “fri själ”. Beslut tagna på impulser och spontanitet anses vara synonymt med att backpacka, då det är helt upp till individen att bestämma över sina dagar. Några anser att en backpackingresa är något spännande som görs på egen hand, inte en resa ordnad av en resebyrå och att mycket av charmen i att backpacka ligger i det egna pusslandet och att på förhand inte veta vad som händer dagen därpå. Man tar helt enkelt dagen som den kommer. I resultatet har två olika synsätt på varför en backpackingresa görs, kunnat identifieras. Den första gruppen nämner att ett av målen som backpacker är att hitta speciella och unika platser. En informant beskriver hur detta blir allt svårare i en mer exploaterad turistvärld där alla hänvisas till samma platser, vilka marknadsförs av reselitteratur och lokala guider som exklusiva guldkorn:
Du söker efter någon form av genuina upplevelser som är svårare och svårare att få tag på.
Nu finns det snart inga, nu måste du till Kiribati i Söderhavet för att kunna få genuina upplevelser[...] Det finns ett egenvärde i backpackerkulturen att nå svåruppnåeliga mål.
