Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
Är det någon skillnad mellan Sirius & Wave Analyzer Medica 700 vid pakymetri och
topografiska mätningar?
Författare: Philip Guthrie Ämne: Optometri
Nivå: Grundnivå
i
ii
Ger Sirius och Essilor Wave Analyzer medica 700 jämförbara mätvärden?
Philip Guthrie
Examensarbete i optometri - 15 hp Filosofie Kandidatexamen
Handledare: Karthikeyan Baskaran Institutionen för medicin och optometri.
PhD, FAAO, Linnéuniversitet Universitetslektor. 391 82 Kalmar
Examinator: Baskar Theagarayan Institutionen för medicin och optometri.
PhD, Universitetslektor. Linnéuniversitetet 391 82 Kalmar
Examensarbetet ingår i optikerprogrammet, 180 hp (grundnivå)
Sammanfattning
Syfte: Syftet med studien var att jämföra korneala mätningar tagna med två olika topografiska mätinstrument (Sirius & Wave Analyzer Medica 700) och att utvärdera om dessa två instrument kan användas utbytbart.
Metod: Det var 23 stycken deltagare i denna studie som var indelade i två grupper. Det var 17 stycken deltagare i grupp A som hade en normal kornea och i grupp B var det 6 stycken deltagare som hade en onormal kornea. Tre upprepade mätningar utfördes på det högra ögat för alla deltagare med båda instrumenten. Förutom på en deltagare som hade keratokonus i hens vänstra öga. De simulerade K (Sim-K) parametrarna som innehåller ”Flattest” (Kf), ”Steepest” (Ks) och ”Average” K (Km) analyserades. Dessutom togs den centrala korneas tjocklek också med båda mätinstrumenten och utvärderades.
Resultat: En skillnad mellan de uppmätta värdena för de två mätinstrumenten hittades. Mellan dessa två mätinstrument var medelvärdet av skillnaden i grupp A för parametrarna Kf, Ks och Km ungefär 0,1mm. I grupp B var medelvärdet av skillnaden för parametrarna Kf, Ks och Km ungefär 0,15mm. För pachymetri var medelvärdet av skillnaden för de två mätinstrumenten 23µm för grupp A och 31µm för grupp B.
Slutsats: De två topografiska mätinstrumenten visade en statistiskt signifikant skillnad i mätning utav korneala parametrarna. Trots att det var en statistiskt signifikant skillnad när man jämförde Sim-K för båda mätinstrumenten var skillnaden kliniskt obetydlig för de deltagare som hade en frisk kornea.
Därför kan båda utav dessa mätinstrument användas utbytbart för att mäta keratometri i friska ögon.
iii
Abstract
Purpose: The aim of the study was to compare corneal measurements obtained by two different topographical instruments (Sirius & Wave Analyzer Medica 700) and to evaluate whether these two instruments can be used interchangeably.
Method: There were 23 participants in this study and they were divided into two groups.
There were 17 participants in group A who had a normal cornea and in group B there were 6 participants who had an abnormal cornea. Three repeated measurement were obtained on the right eye of all the participants with both instruments, except for one who had keratoconus in his/her left eye. The measurement that were analysed was the simulated K (Sim-K) parameter. That includes the flattest (Kf), steepest (Ks) and Average K (Km). The central corneal thickness was also obtained by both instruments and were evaluated.
Results: A difference between the measured values for the two measuring instruments was found. Between these two measuring instruments, the mean of the difference in group A for the parameters Kf, Ks and Km was approximately 0.1mm. In group B, the mean of the difference for the parameters Kf, Ks and Km was approximately 0.15mm.
For pachymetry, the mean of the difference for the two measuring instruments was 23µm for group A and 31µm for group B.
Conclusion: The two topographical instruments showed a statistically significant difference in measuring corneal parameters. Even though there was a statistical significant difference when comparing the Sim-K obtained by both instruments, the difference was clinically insignificant for the healthy corneas. Therefore, both these instruments can be used interchangeably for measuring keratometry in healthy eyes.
iv
Nyckelord
Sirius, Wave Analyzer medica 700, Scheimpflug, Topografi, Kornea.
Tackord
Jag vill tacka min handledare Karthikeyan Baskaran som har guidat och hjälpt mig under detta projekt.
Jag vill också tacka Ida Nilsson som inte bara har hjälpt mig rekrytera deltagare till studien utan också hjälpt mig kontakta syncentralen i Kalmar.
Ett tack till Susanne Berggren på syncentralen i Kalmar som har ringt runt och hittat deltagare.
Jag tackar alla deltagare som ställde upp på att vara med i studien.
Jag vill också tacka Klara Lenneér som har stöttat mig under denna studie trots att hon haft mycket annat att tänka på.
v
Innehåll
1. Introduktion ________________________________________________________ 1
1.1 Ögats Anatomi ___________________________________________________ 1 1.2 Kornea _________________________________________________________ 2 1.2.1 Epitellagret __________________________________________________ 2 1.2.2 Bowmans lager _______________________________________________ 2 1.2.3 Stroma ______________________________________________________ 3 1.2.4 Descemets lager _______________________________________________ 3 1.2.5 Endotellagret _________________________________________________ 3 1.3 Keratokonus _____________________________________________________ 4 1.3.1 Symtom______________________________________________________ 5 1.3.2 Behandlingar _________________________________________________ 5 1.4 Bon, Sirius ______________________________________________________ 6 1.5 Essilors, Wave Analyzer medica 700 __________________________________ 7 1.6 Tidigare studier ___________________________________________________ 8 2. Syfte ______________________________________________________________ 12 3. Material och Metoder ________________________________________________ 13
3.1 Materialbeskrivning ______________________________________________ 13 3.2 Patientgruppen __________________________________________________ 13 3.3 Utförande ______________________________________________________ 14 3.4 Analysering av data ______________________________________________ 15 4. Resultat ___________________________________________________________ 16
4.1 Bland-Altman diagram ____________________________________________ 19 4.1.1 Bland-Altman, Grupp A ________________________________________ 19 4.1.2 Bland-Altman, Grupp B ________________________________________ 20
vi
5. Diskussion _________________________________________________________ 22
5.1 Felkällor _______________________________________________________ 24 6. Slutsats ____________________________________________________________ 25 Referenser ___________________________________________________________ 26 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A - Mätvärden __________________________________________________ I Bilaga B - Samtycke formulär __________________________________________ II
1
1. Introduktion
1.1 Ögats Anatomi
Ögat är ett av kroppens mest komplicerade organ. Ögat brukar ofta delas upp i tre lager.
Det första och yttersta lagret av ögat kallas för sclera. Det är scleran som syns som det vita i ögat. Scleran sträcker sig hela vägen runt ögat, förutom på två ställen, vid synnervs utträdet och vid ögats främre del. Vid ögats främre del går den vita scleran över till den transparanta kornea. Sclerans fibrösa struktur gör den tålig och agerar som ögats första försvar mot omgivningen. Det är också i scleran som de extraokulära ögonmusklerna som ansvarar för ögats rörelse är fästa i.
Under scleran kommer choroidia vilket är det andra lagret. Detta lager är fyllt med en massa blodkärl. Det är choroidias främsta uppgift att tillförse ögat med syrerikt blod.
Choroidia innehåller mycket pigment som absorberar ljus vilket gör att inget ströljus kommer in och stör retina vilket är det tredje och innersta lager av ögat. (Widmaier, Raff, & Strang, 2016)
Retina innersta lager innehåller sinnesceller som kallas för fotoreceptorer. Dessa finns i två varianter, de kallas stavar och tappar. Stavarna är de fotoreceptorer som är mest ljuskänsliga. De kan avgöra hur mörkt eller ljust det är och vid mörkerseende är det stavarna som främst används. De kan dock inte se skillnad på olika färger. Därför har ögat tapparna som är mer känsliga för vilken typ av ljusvåglängd de träffas av.
Tapparna kräver mer ljus för att kunna utskilldra de olika färgerna och funkar därför som bäst i en ljus miljö. Stavarna finns mer i retinas ytterkanter medan tapparna ligger mer i fovea (Rosenfield, Logan, & Edwards, 2009).
För att ljuset ska kunna tolkas rätt utav retinan och få fram en skarp bild krävs att den fokuseras på fovea. Detta görs med hjälp utav den kristallina linsen och ciliarmuskeln.
Den kristallina linsen har en brytningskraft på ca 17D och är fäst till ciliarmuskeln med hjälp av vad som liknar små trådar. Dessa trådar kallas för zonulatrådar. Detta gör det möjligt för ciliarmuskeln att dra i den kristallina linsen vilket ändrar fokalpunkten i ögat. Detta i sin tur gör att ögat kan behålla en klar bild när det tittar på avstånd och när det kollar på nära. (Widmaier, et al. 2016; Remington, (2011).
2
1.2 Kornea
Ögats totala brytningsstyrka när dess fokus är på oändligheten ligger på ungefär 60 till 65 dioptrier. Det är kornea som är ögats starkaste brytande mediet, vilket har en
brytningskraft på ca 43 till 48 dioptrier. Kornea är främst uppbyggt utav tre större lager som senare är uppbyggd utav mindre lager. Dessa fem större lager kallas för
epitellagret, Bowmans lager, stroma, descemets lager och endotellagret (Remington, (2011).
1.2.1 Epitellagret
Epitellagret är det lager som sitter längs ut och agerar som den första barriären till omvärlden. Detta lager är uppbyggt utav ca. 5 till 7 skikt utav stratifierade skivformiga epitelceller. Dessa celler plattar ut sig själva desto närmare ytan dem kommer och hålls ihop med tight junctions. Tight junction bildas inte förens cellerna har plattat ut sig och bildat det yttersta lagret av epitellagret. Dessa epitelceller fungerar som ett väldigt bra försvar då de flagnar av och sköljs bort av tårfilmen. Detta gör att bakterier och virus har svårt att kunna få ett fotfäste och kommer att sköljas bort med de gamla
epitelcellerna (Dziasko, Armer, Levis, Shortt, Tuft, & Daniels, 2014; Remington, (2011). Nya epitelceller bildas kontinuerligt från så kallade stamceller. Dessa kommer så småningom att trycka på underifrån och tillslut plattas ut och ersätter dem gamla epitelcellerna som då har sköljts bort med tårfilmen. (DZiasko et al.,2014; Dua,
Shanmuganathan, Powell-Richards, Tighe, & Joseph, 2005). Det tar ungefär 7 dagar för dem nya epitelcellerna att ersätta det gamla lagret. Denna snabba ersättning av celler gör att epitellagret är mycket snabb läkt.
1.2.2 Bowmans lager
Stromat och epitellagret separeras utav Bowmans lager som är uppbyggt utav kollagenfibrer. Detta lager är ca 8 till 14 µm tjockt och är främst betraktat som ett övergångs lager (Remington, (2011).
3 1.2.3 Stroma
Det mellersta lagret av dem fem större lagren i kornea kallas för Stroma. Det är även det tjockaste lagret. Stromat utgör den största delen av kornea och är ungefär 500 µm (Matthyssen, Bogerd, Dhubhghaill, Koppen, & Zakaria, 2018; Remington, 2011).
Stromat består utav kollagena fibriller som är organiserade. Det interfibrillära avståndet är 41,5 nm. Dessa är arrangerade med likformigt avstånd och dem har samma riktning.
Denna struktur är väldigt viktig för att kornea ska kunna vara transparant.
Kollagenfibrillernas diameter är ungefär 22,5 till 35nm.
Kollagenfibrillerna bildar tillsammans ca 200 lager av lameller. Varje lamell lager ligger ortogonalt mot varandra. Denna struktur på lamellerna är vad som ger kornea sin styrka och motståndskraft. Det är också denna unika struktur som skapar den korneala kurvaturen. (Matthyssen et al., 2011)
1.2.4 Descemets lager
Descemets lager är det lager som är placerat mellan stromat och endotellagret. Detta lager slutar inte växa utan försätter att växa livet ut. Vid 40 års ålder har descemets lager fördubblats i tjocklek från vad den var vid födsel. Hos barn brukar tjockleken ligga runt 5 µm och under en livstid brukar detta lager ha nått en tjocklek på ca 15 µm. Descemets lager har en elastisk egenskap trots att den inte innehåller några elastiska fibrer. Det som ger lagret denna egenskap är hur kollagenfibrillerna är anordnade. (He, Forest, Gain, Rageade,Bernard, Acquart,Peoc’h,Defoe, & Thuret, 2016; Remington, 2011)
1.2.5 Endotellagret
Det innersta lagret av kornea är endotellagret. Detta lager kan ses med ett biomikroskop.
Cellerna i endotellagret är platta och har en sexkantig form. Cellerna bildar ett lager som brukar vara runt 5 µm i tjocklek (He, Forest, Gain,Rageade,Bernard, Acquart, Peoc’h,Defoe, & Thuret, 2016; Remington, 2011). När endotellagret observeras i biomikroskopet beskrivs ofta cellerna i lagret ha en mosaikstruktur (Remington, 2011;
Bourne W. M., 2010). Endotelet agerar som en barriär för kornea och främre kammare i ögat. Den sköter också passage av olika näringsämnena och metaboliska avfall till och
4
från stroma. Den främsta huvuduppgiften endotellagret har är att sköta kontrollen av stromal hydrering. Utan endotelet kommer stomat att svälla upp och förlora sin transparanta förmåga. (He Z., 2016).
1.3 Keratokonus
Keratokonus klassas som en icke inflammatorisk sjukdom som främst uppkommer under tonåren. Keratokonus är en progressiv sjukdom som ofta brukar bromsa in någon stans mellan 30-40år. Även om det är vanligast att utveckla keratokonus under tonåren är det inte omöjligt att kan det uppkomma senare i livet. Det är sällsynt att keratokonus är en sjukdom som någon skulle födas med utan uppkommer som sagt vid tonåren eller senare i livet (Rabinowitz Y. S., 1998). Denna sjukdom förtunnar korneas stroma. Det är stromat som ansvarar främst för den korneala kurvaturen. När stromat då blir
förtunnad blir den korneala kurvaturen komprimerad, vilket resulterar i att den antar en mer konisk form (Matthyssen et al., 2011; Rabinowitz Y. S., 1998). Tillstånd som Downs syndrom, Lebers medfödda amauros och bindvävssjukdomar är kända för att öka risken för att utveckla keratokonus. Denna sjukdom kan till en början visa symtom i endast ett öga. Efter att det har utvecklats mer kommer det i slutändan att ha spridit sig till andra ögat och blir då en binokulär sjukdom (Rabinowitz Y. S., 1998).
Nya studier har dock tyckts hittat bevis på inflammatoriska mediatorer som cytokiner och interleukin-6 (IL-6) i keratokonus patienters tårar. Upptäckten av dessa mediatorer kan därför motbevisa det tidigare konceptet att keratokonus är en icke inflammatorisk sjukdom. Förutom fyndet utav cytokiner och interleukin-6 har det även hittats
reducerade nivåer utav superoxiddismutas. Superoxiddismutas funktion är att avlägsna reaktiva syreföreningar som är kända för att hänga ihop med en inflammatorisk
reaktion. Med dessa nya studier anser vissa forskare att inflammation har en påverkande roll i uppkomsten och utvecklingen utav keratokonus (Gordin-Shaag, Millodot, Shneor,
& Liu, 2015).
Keratokonus påverkar både kvinnor och män. Studier som publicerades efter 1970-talet kom fram till att män har en högre prevalens att få keratokonus än vad kvinnor har. De studier som publicerades före 1970-talet och två stycken nyligen gjorda studier visar på
5
motsatsen. Idag är det fortfarande oklart om något kön har högre prevalens än det andra för att kunna utveckla sjukdomen (Gordin-Shaag A., 2015).
1.3.1 Symtom
Genom att korneas form ändras kommer dess brytningsförmåga att bli kompromissad.
Detta i sin tur kommer att resultera i en oregelbunden astigmatism, myopi och tillslut en synnedsättning (Rabinowitz Y. S., 1998; Gordin-Shaag A., 2015). I början burkar keratokonus ofta vara asymtomatisk. När sjukdomen har utvecklats mer brukar patienten ofta klaga på att synkorregeringen slutat fungera. Detta är på grund av den ökande myopi och den oregelbundna astigmatism som ständigt förändras (Gordin-Shaag A., 2015).
Tidiga tecken på keratokonus som kan observeras i ett biomikroskop är Fleischers ring och Vogts striae. Fleischers ring är en fullständig eller partiell ring som är gjord utav järnavlagringar i epitelet kring kornea. Vogts straie är däremot fina vertikala linjer som framkommer utav en ihop pressning utav Descemets membran (Gordin-Shaag A., 2015)
1.3.2 Behandlingar
I tidiga stadiet av keratokonus brukar ett par glasögon oftast kunna räcka för att kunna ge patienten god syn. När sjukdomen har utvecklats lite mer kan inte glasögonen anpassas efter korneas ovanliga form. Därför är kontaktlinser ett bättre korrigerings alternativ. Kontaktlinser brukar oftast vara det första steget vid keratokonus behandling och är ca 90% av behandlingsvalet för patienterna (Rabinowitz Y. S., 1998; Gordin- Shaag A., 2015). De kontaktlinser som används kallas för hårda linser eller stabila gaspermeabla linser (GP-linser). (Gordin-Shaag A., 2015).
När sjukdomen har utvecklats mer upplever ungefär 20% av dem som har en mer avancerad keratokonus att linser inte kan tolereras eller förbättra synen längre. Nästa steg för dessa individer är att genomgå en operation. En av dessa operationer kallas för
”corneal cross linking” och har visat väldigt lovande resultat. Denna operation förhindrar den enzymaska nerbrytningen av stromas kollagen. Det resultat som har observerats av denna behandling är en förbättring av synskärpan, detta leder också till
6
en förstyvning av kornea som också har en uppbromsande effekt på keratokonus progression. I vissa fall kan även en regression ske (Gordin-Shaag A., 2015).
En annan operation för att behandla keratokonus är en så kallad
hornhinnetransplantation. Här finns det två variationer som kan göras. Den ena
variationen kallas för penetrerat keratoplastik. Detta går mer eller mindre ut på att byta ut hela korneas tjocklek med en ny kornea från en donator. Den andra varianten heter lamellär keratoplastik. Denna procedur går ut på att inte ta bort hela kornea (Bowling b.
2016; Gordin-Shaag A., 2015). Istället lämnas antingen endotellagret och en liten bit av gamla stromat kvar eller så tas allt bort fram till descemets lager. Det som då lämnas kvar blir ett fundament för den partiella donators kornea. Donator korneans tjocklek har då blivit anpassad utefter behovet (Bowling b. 2016).
1.4 Bon, Sirius
Sirius (Bon, Lübeck, Tyskland) är ett mätinstrument som används vid bland annat topografiska mätningar. För att kunna spåra det ljus som faller in mot ögat vid en mätning exakt, använder sig sirius utav
”Raytracing”. Med hjälp utav ”Raytracing”
kan därför Sirius göra exakta IOL beräkningar. Den kan även göra detta på redan opererade ögon (ex. LASEK). Sirius kamera kräver endast en rotation på 180
graders för att få en 360 grader täckning av ögat (Bon, 2015).
Sirius funktioner omfattar:
• Främre och bakre hornhinnans topografi (sagittalt och tangentiell, krökning och höjd kartor),
• Korneal pakymetri (12 mm i diameter),
• Meibography,
• IOL beräkning med Raytracing teknik,
• Fungerar också på redan behandlade ögon (t.ex. LASEK),
Bild.1 Sirius enheten som användes i denna studie.
7
• Pupillography,
• Tårfilm analys,
• Katarakt screening,
• Keratokonus screening,
• Glaukom screening,
• IOP-korrigeringsformler,
• Förkammaranalys,
• Karta över främre kammardjupet,
• OPD analys och visus simulering,
• Planeringsverktyg för brytnings och kataraktkirurgi,
• Topografi ringar kan redigeras, liksom ytan i Scheimpflugens bilder,
• Automatisk beräkning av iridokorneal yta,
• Optisk analys av hornhinnan,
• Scheimpflugs bild jämförelse
• Sammanfattning förvärvs tillförlitlighet.
1.5 Essilors, Wave Analyzer medica 700
Wave Anylazer medica 700 (Essilor, Charenton-le-Pont, Frankrike) Freigburg, Tyskland) är ett nyare mätinstrument från Essilor som är helt automatiserad. Under en topografisk analysering mäter den över 100 000 punkter på kornea. Dessutom kan den upptäcka om patienten har eller riskerar att få keratokonus. Förutom detta kan den också screena för glaukom. IOP-värden kommer att korrigeras automatiskt utefter korneas tjocklek. (Essilor international) Wave Anylazer medica 700s funktioner omfattar:
• Aberrometri,
• Topografi,
• Pupillometri,
• Retroilluminering,
• Pakymetri,
Bild.2 Wave Analyzer medica 700, enheten som användes i denna studie.
8
• Tonometri,
• Objektiv refraktion,
• Keratometri,
• Katarakt screening,
• Keratokonus screening,
• Glaukom screening.
1.6 Tidigare studier
Att ha pålitliga topografiska mätvärden är viktigt i många situationer. Bland annat vid tillpassning utav kontaktlinser. Dessutom är det viktigt att ha pålitliga mätvärden vid en keratokonus undersökning och vid koll av progressionen utav sjukdomen. Det är också essentiellt att ha pålitliga mätvärden vid planering inför och under utförandet utav en operation. Därför är det uppskattat att veta vilka mätinstrument som ger pålitliga mätvärden och om dessa mätinstrument är utbytbara.
Sirius är ett av många instrument som kan utföra korneal topografi. Den har också varit med i flera studier där dess förmågor har testats och jämförts med andra mätinstrument som utför samma mätvärden. En utav dessa studier handlar om att undersöka
repeterbarhet och jämförbarhet mellan mätinstrumenten Sirius och Pentacam och utfördes utav De la Parra-Colín, Garza-León, Barrientos-Gutierrez (2014). De tittade på medel simulerad keratometri (Sim K), ”flat” och ”steep” keratometri (K1 och K2), främre kammar djup, centrala och tunnaste korneal tjocklek. Undersökningen gjordes på 6 stycken deltagare som alla var friska. De exkluderade deltagare med ögonsjukdomar, som utsatts för trauma eller genomgått en operation eller deltagare som använder kontaktlinser. Mätningarna gjordes endast på höger öga och upprepades 3 gånger.
Pentacam visade sig ge högre värden av alla parameter som togs. Dock var det endast
”steep” keratometri, central korneal tjocklek och tunnaste korneal tjocklek som gav en statistisk signifikant skillnad mellan mätinstrumenten. Sim K, ”flat” keratometri och främre kammar djup gav däremot en bra överstämmelse mellan mätinstrumenten. Som slutsats kom de fram till att dessa två mätinstrument visade sig ge en hög
upprepningsbarhet vid mätningar utav friska kornea. De går vidare med att säga att
9
dessa två mätinstrument inte är utbytbara för pakymetri mätningar och att ytterligare utvärderingar bör göras.
I en annan studie som gjordes utav Finis, Ralla, Karbe, Borrelli, Schrader, och Geerling (2015) jämförde de Sirius och Pentacam. De jämförde dessa två olika scheimpflug enheter vid keratometri och pachymetri mätningar. Dessutom undersökte de mätinstrumentens förmåga att upptäcka keratokonus, regelbunden astigmatism och friska kornea. Undersökningen utfördes på båda ögonen hos 10 stycken deltagare och mätningarna upprepades 3 gånger per öga. Deltagarna bestod av keratokonus patienter, deltagare med regelbunden astigmatism och deltagare med en frisk kornea. Vid
insamlingen utav pakymetri värden utfördes också referensmätningar med ultraljuds pakymetri.
Pachymetri mätningarna som utfördes utav Sirius enheten visade sig enligt denna studie vara signifikant högre i jämförelse med Pentacam enheten och referensmätningarna som gjordes med ultraljud pachymetri. Vid keratometri värdena upptäckte Finis et. al. (2015) att Pentacam visade ge ett signifikans högre värden jämfört med Sirius. Dem observerar också att vid friska ögon ger dem två mätinstrumenten nästan jämförbara keratometri värden men inte vid keratokonus patienter. Dem sammanfattar det hela med att på grund utav dem skillnader som observerades i keratometri och pachymetri värdena, bör därför dessa två mätinstrument inte användas utbytbart.
En liknande studie till Finis et. al. (2015) som utfördes utav Teberik, Eski, Kava och Ankarli (2018) där de jämförde 4 stycken mätinstrument för att testa jämförbarheten vid mätningar utav den centrala korneala tjockleken. Dessa 4 stycken mätinstrument var indelade i 2 olika kategorier. Första kategorin var ”noncontact central corneal thickness”
som utfördes med hjälp utav Sirius och Pentacam HR. Den andra kategorin var ”contact central corneal thickness” vilket utfördes med ultraljuds pakymetri enheterna Echoscan US-500 och iPac. Mätningarna gjordes 3 gånger för båda både höger och vänster öga och utfördes på 76 deltagare.
10
Det visade sig att störst överenskommelse fanns mellan Echoscan US-500 och iPac.
Utöver det så var överenskommelsen mellan alla mätinstrumenten höga
(överenskommelsekoefficienten är högre än 0.90). Till skillnad från Finis et. al. (2015) kom denna studie fram till att med den höga överenskommelsen mellan
mätinstrumenten, kan alla dessa mätinstrument då användas alternerande vid mätningar utav den centrala korneala tjockleken.
Ett annat mätinstrument som kan utföra korneal topografi är Essilors Wave Anylazer medica 700. Däremot har den inte varit med i så många studier där den har jämförts med andra mätinstrument. Detta beror förmodligen på att det är ett rätt så nytt mätinstrument. Dock så finns det en studie som är gjord utav
Mülhaupt, Dietzko, Wolffsohn och Bandlitz, (2018) där de jämförde Wave Anylazer medica 700 och OCULUS Keratograph 4 för att testa jämförbarheten mellan dem. I denna studie använde de sig endast utav friska ögon och 4 st. glas bollar.
Det de kom fram till var att mätningarna i genomsnitt för den centrala korneala
kurvaturen med Wave Anylazer medica 700 var betydligt kupigare än mätvärdena som de fick från Keratograph 4. Dessutom vid det genomsnittliga mätningarna vid ”corneal eccentricity” med Wave Anylazer medica 700 var signifikant större än de mätvärden som kom från Keratograph 4. Deras slutsats säger att jämförelsen av korneal topografi från Wave Anylazer medica 700 och Keratograph 4 visar att det finns en signifikant skillnad mellan mätinstrumenten vid uppmätning utav den korneala kurvaturen och
”corneal eccentricity”. Därför kan dessa två inte användas utbytbart (Mülhaupt M., 2018).
11
2. Syfte
Syftet med studien var att jämföra korneala mätningar tagna med två olika topografiska instrument (Sirius & Wave Analyzer Medica 700) och att utvärdera om dessa två instrument kan användas utbytbart.
12
3. Material och Metoder
3.1 Materialbeskrivning
Denna studie använder sig utav Wave Anylazer medica 700 (Essilor, Charenton-le-Pont, Frankrike) Freigburg, Tyskland) och Sirius (Bon, Lübeck, Tyskland) för att utföra mätningarna på kornea. För Wave Anylazer skapades ett anpassat program just för denna studie. I detta program ställdes mätinstrumentet in på att endast göra topografi och pakymetri mätningar. Mätningarna för Sirius och Wave Anylazer gjordes 3 gånger på endast ett öga. I grupp A som innehåller friska ögon gjordes alla mätningar på det högra ögat. I grupp B som innehåller de deltagare med en kornea som har en onormal struktur, mättes det ögat som hade störst progression/utveckling utav detta.
3.2 Patientgruppen
Denna studie utfördes på 23 deltagare som blev rekryterade. Rekyteringen skedde genom sociala medier så som facebook, fråga studenter på Linnéuniversitetet och med hjälp av syncentralen i Kalmar.
Utav dessa 23st deltagare var 17st av dem i grupp A och 6st i grupp B.
Grupp A
Första gruppen , grupp A, bestod av de deltagare som har en kornea vars naturliga struktur och form inte blivit rubba av till exempel trauma, kirurgi och/eller sjukdomar som exempelvis keratokonus.
Grupp A bestod utav 6st män och 10st kvinnor, medelåldern i grupp A är 25,53år.
Grupp B
Den andra gruppen, grupp B, bestod av de deltagare där deras naturliga struktur och form på kornea störts. Detta kan vara på grund utav en sjukdom som exempelvis keratokonus. Det kan också vara på grund utav kirurgi och/eller trauma. I denna grupp var det 2 stycken deltagare som genomgått en LASEK operation och 4 stycken som var diagnostiserade med keratokonus.
Grupp B bestod utav 3st män och 3st kvinnor, medelåldern i grupp B är 26,5år.
13
3.3 Utförande
Deltagaren informerades först vad studien handlar om och vad dess syfte. Sedan signera ett informerat samtycke. Därefter utfördes en visus undersökning för att kolla
deltagarens habituella visus, detta utfördes binokulärt.
Efter visus undersökningen påbörjades mätningarna med Wave Anlyazer medica 700.
Mätinstrumentet ställdes in efter deltagaren så att de satt bekvämt (Bild. 3). Efter detta fick deltagaren instruktioner om att ha
hakan i hakstödet, pannan emot
pannstödet och titta in på luftballongen (detta instrument har det som ett objekt för att kunna fokusera på) hela tiden under undersökningen. Vid utförandet av mätningen krävdes endast att ögat var i fokus och att sedan trycka på ”Go”.
Detta beror på att Wave Anylazer är fullt automatiserad. Mätningarna upprepades 3 gånger.
Därefter påbörjades mätningen med Sirius. Instrumentet anpassades så som vid det tidigare mätinstrument så att deltagaren satt bekvämt (Bild. 4). Deltagaren instruerades
igen att ha hakan i hakstödet, pannan emot pannstödet och kolla in i mätinstrumentet hela tiden under undersökningen. Sedan ställdes instrumentet in så att det var rätt djup och centrering vid själva mätningen.
När detta hade uppfyllts togs
mätvärdena. Mätningarna upprepades 3 gånger.
Bild. 3 Deltagere sitter i Wave Anylazer medica 700. Deltagare i bilden godtar användning av bild.
Bild. 4 Deltagare sitter i Sirius.
Deltagare i bilden godtar användning av bild.
14
3.4 Analysering av data
Mätvärden som togs var de simulerade K (Sim-K) parametrarna som innehåller
”Flattest” (Kf), ”Steepest” (Ks) och ”Average” K (Km) samt togs Pakymetri mätningar.
För att jämföra och analysera skillnader mellan dem två olika mätvärdena och mätinstrumenten användes Bland-Altman och parad t-test.
figur 1. Skärmen för Wave anylazer medica 700 med mätvärden.
figur 2. Skärmen för Sirius med mätvärden.
15
4. Resultat
En skillnad mellan mätvärdena för dem två mätinstrumenten hittades. Mellan dessa två mätinstrument var medelvärdet av skillnaden i grupp A för parametrarna Kf, Ks och Km ungefär 0,1mm (Tabell 1.). I grupp B var medelvärdet av skillnaden för parametrarna Kf, Ks och Km ca. 0,15mm (Tabell 2.). För pakymetri var medelvärdet av skillnaden för dem två mätinstrumenten 23µm för grupp A och 31µm för grupp B (Tabell 1. & 2.)
Tabell 1.
Grupp A Medel, Siriusa,c Medel, Wavea,c Skillnadb p-värde Kf 7,82mm ± 0,07 7,73mm ± 0,07 0,09mm <0,001 Ks 7,66mm ± 0,07 7,56mm ± 0,07 0,1mm <0,001 Km 7,74mm ± 0,07 7,65mm ± 0,07 0,09mm <0,001 Pakymetri 538µm ± 5,69 561µm ± 6,47 23µm <0,001
Tabell 2.
Grupp B Medel, Siriusa,c Medel, Wavea,c Skillnadb p-värde
Kf 7,83mm ± 0,28 7,75mm ± 0,29 0,08mm 0,03
Ks 7,67mm ± 0,26 7,43mm ± 0,30 0,24mm 0,01
Km 7,70mm ± 0,28 7,59mm ± 0,30 0,11mm 0,02
Pakymetri 464µm ± 10,68 495µm ± 9,19 31µm 0,02
a Mean av mean
b Skillnad mellan Sirius och Wave
c Medel ± SR
Resultaten visar att för samtliga parametrar är p-värdet <0.05 (parad t-test). Detta medför att skillnaden mellan dessa mätinstrument är statistiskt signifikant mellan alla parametrar (Tabell 1. & 2.).
Sirius fick för parametrarna Kf, Ks och Km i både grupp A och B ett CR (coefficient of repeatability) värde som låg mellan ±0,03–0,07mm. För pakymetri var CR värdet
±5,65µm för grupp A och ±8,43µm för grupp B.
CR värdet för Wave Analyzer medica 700 för båda grupperna var ca. ±0,12mm för parametrarna Kf, Ks och Km. För pakymetri var CR värdet ±13,19µm för grupp A och
±12,44µm för grupp B.
16
figur 3. Visar spannet på SimK värdena för grupp A och hur mätinstrumenten förhåller sig mellan varandra.
figur 4. Visar spannet på pakymetri värdena för grupp A och hur mätinstrumenten förhåller sig mellan varandra. Pricken hos Sirius stapeln visar ett så kallat outlier värde.
17
figur 5. Visar spannet på SimK värdena för grupp B och hur mätinstrumenten förhåller sig mellan varandra.
figur 6. Visar spannet på pakymetri värdena för grupp B och hur mätinstrumenten förhåller sig mellan varandra.
18
4.1 Bland-Altman diagram
4.1.1 Bland-Altman, Grupp A
figur 7a. figur 7b.
figur 7c. figur 7d.
Figur 7. Bland-Altman diagram i grupp A för k-värden, kf (7a) figur 7. Bland-Altman diagram i grupp A för k-värden, ks (7b) figur 7. Bland-Altman diagram i grupp A för k-värden, km (7c) figur 7. Bland-Altman diagram i grupp A för pakymetri (7d)
Bland-Altman diagrammen (figur 5a-d & 6a-d) visar överenskommelse mellan Sirius och Wave Analyzer medica 700. Skillnader mellan enheterna är på Y-axeln (Bias- linjen). Medelvärdena mellan enheterna är på X-axeln. Den tjocka röda linjen representerar den observerade medelskillnaden mellan enheterna och de orange prickade linjerna är 95% ”limits of agreement” (LoA).
19
Den så kallade bias-linjen (den röda linjen) för Bland-Altman diagrammen visar att Sirius har en tendens att mäta ungefär 0.1mm flatare för Kf, Ks och Km än vad Wave Analyzer gör i grupp A (figur 7a-c).
Vid pakymetri däremot visar bias-linjen att i grupp A har Sirius en tendens att ge mätvärden som är 23µm tunnare än vad Wave Analyze ger (figur 7d).
4.1.2 Bland-Altman, Grupp B
figur 8a. figur 8b.
figur 8c. figur 8d.
figur 8. Bland-Altman diagram i grupp B för k-värden, kf (8a) figur 8. Bland-Altman diagram i grupp B för k-värden, ks (8b) figur 8. Bland-Altman diagram i grupp B för k-värden, km (8c) figur 8. Bland-Altman diagram i grupp B för pakymetri (8d)
20
Sirius mäter också ca 0.1mm flatare för Kf och Km i grupp B (figur 8a & 8c). Men för Ks (figur 8b) mäter den däremot till och med ännu mer flatare, där ligger bias-linjen på 0.25mm. Detta medför att en större skillnad mellan mätinstrumenten brukar uppstå i grupp B för Ks. I grupp B ses det också att Sirius mäter 31µm tunnare för pakymetri än vad Wave Analyzer gör.
21
5. Diskussion
Resultaten av denna studie visade att Sirius gav flatare mätvärden i jämförelse med Wave Analyzer medica 700 när det kommer till SimK mätningar (figur 1 & 3). Vid pakymetri mätningar visar det sig att Sirius mäter tunnare än vad Wave Analyzer gör.
Vilket kan observeras i figur 2 & 4. P-värdet för alla de testade parametrarna i båda grupperna låg under <0.05 vilket medför att det finns en statistisk signifikant skillnad mellan alla mätvärdena för alla parametrar. Men finns det en klinisk signifikant skillnad? Denna studie anser som Finis et. al. (2015) att en skillnad på mer än 1% är klinisk signifikant.
För mätningar som togs för frisk kornea som dem i grupp A var skillnaden för Kf, Ks och Km 0.1mm, skillnaden hamnar då på ungefär 1%. Detta hamnar innanför gränserna för att inte klassas som klinisk signifikant. Mätinstrumenten kan därför användas utbytbart för detta syfte. Pakymetri däremot skiljer det sig för mycket med 23,25µm.
Detta är ungefär en skillnad på 4%. Detta gör att för pakymetri mätningar går det inte att använda dessa två mätinstrumenten i ett utbytbart syfte.
I grupp B ses en större skillnad mellan parametrarna. Eftersom Wave Analyzer mäter kupigare i hälsosamma kornea till att början med, blir därför mätningar av kornea med t.ex. keratokonus ännu kupigare. Skillnaden för Kf och Km mellan de två
mätinstrumenten i grupp B är ungefär 0.1mm. Här hamnar skillnaden inom toleransen för 1%. För Ks är skillnaden 0,25mm, detta motsvarar en skillnad på ungefär 3% och är då klinisk signifikant. Intressant nog så skriver de i Finis et. al. (2015) att vid deras mätningar i keratokonus patienter för Ks är det 0,2mm skillnad mellan Pentacam och Sirius. Detta skulle kunna antyda på att Sirius har en tendens att mätta Ks mer kupigare hos ex. keratokonus patienter. Därför skulle det vara intressant att utforska detta vidare.
Denna studie fick fram en skillnad på 31µm för pakymetri i grupp B vilket motsvarar en 6% skillnad.
För att veta vilket av Sirius och Wave Analyzer som hade mätvärden som var närmst det sanna värdet, skulle studien kunnat ha gjorts med en Ultraljuds pakymetri där den används som referensvärde.
Det som kunde hittas i denna studie var att både Sirius och Wave Analyzer medica 700 har bra upprepningsbarhet. Dock har Sirius en bättre upprepbarhet än vad Wave
22
Analyzer har. Detta verkar stämma överens med vad som observerades i De la Parra- Colín et. al. (2014) studie. På grund utav den höga upprepbarhet hos Sirius medför det att mätvärden förmodligen är mer sannolika. Om mätningarna skulle göras om i en ny examination hade resultaten förmodligen bli väldigt likt de i första undersökningen.
Wave Analyzer har däremot inte lika bra upprepbarhet som Sirius. Detta vill säga att på grund av att Wave Analyzer har sämre upprepningsbarhet är det större risk att detta mätinstrument är längre ifrån det sanna värdet än vad Sirius borde vara.
Sirius har varit med i fler studier som undersökte dess överenskommelse med andra mätinstrument som tar samma mätvärden. Dessa studier visar att Sirius har en bra överenskommelse med bl.a. Pentacam för friska korneas Kf, Ks och Km värden (De la Parra-Colín et. al. 2014). Däremot visar flera studier att Sirius har svårt att hitta
jämförbara mätvärden för pakymetri som inte är klinisk signifikant (De la Parra-Colín et. al. 2014; Finis et. al. 2015).
Wave Analyzer medica 700 är inte ett dåligt mätinstrument. För keratometri mätningar vid t.ex. tillpassningen för dagslinser fungerar den bra att använda. Dessutom funkar det utmärkt att använda Wave Analyzer för att screena patienter. Dock vid patienter med t.ex. keratokonus där en mer detaljerad undersökning behövs kan det vara bättre att använda sig utav ett mätinstrument som specialiserar sig inom ett område som Sirius gör. Därför anser denna studie att Wave Analyzer som kan utföra flera undersökningar (som bl.a. objektiv refraktion) kanske passar bättre in i en butik. Vid kirurgi och bedömning utav korneas tillstånd vid sjukdomar behövs en mer detaljerad
undersökning, i detta syfte är Sirius ett bättre alternativ eftersom den specialiserar sig inom det området.
23
5.1 Felkällor
Grupp B innehåller en mix utav deltagare som är diagnostiserade med keratokonus och deltagare som genomgått en LASEK operation. För att kunna öka noggrannheten för grupp Bs resultat skulle därför en större grupp med endast t.ex. keratokonus deltagare kunna ha använts. Om denna studie skulle upprepas hade detta förmodligen varit ett bättre alternativ och förbättrat exaktheten i grupp B.
Eftersom Sirius är ett manuellt instrument gör detta att den är mycket känsligare för mänskliga misstag. Det vill säga att beroende på hur skicklig den som gör mätningarna är på att använda mätinstrumenten kommer det påverkar kvalitén av mätningarna. Då personen som utförde denna studie inte har erfarenhet utav att använda dessa
mätinstrument kan detta då leda till att kvalitén av mätningarna blivit sämre än om de hade gjorts av någon med mer erfarenhet av mätinstrumentet. Eftersom att Wave Analyzer medica 700 är ett automatiserat instrument minskar den chansen för att mänskliga misstag ska uppstå. Så länge undersökaren har kunskapen att kunna starta mätnings proceduren och vet vilka mätvärden som kommer tas kan Wave Analyzer ta mätvärdena oberoende på undersökaren.
Då Wave Analyzer inte väljer ut eller markera vart den tunnaste punkten är. Därför var undersökaren tvungen att gå in manuellt och hitta vart den låg och markerar främre och bakre ytan på kornea. Detta i sin tur gör att de pakymetri värden för grupp B hos Wave Analyzer är mer subjektiva än vad de är hos Sirius.
24
6. Slutsats
Denna studie kom fram till att dessa två mätinstrument ger statistisk signifikant skillnad mellan alla testade parametrar. Däremot är skillnaden mellan keratometri värdena (Kf, Ks och Km) hos en frisk kornea så pass liten att den inte uppfattas som kliniskt
signifikant. Keratometri värdena för patienter som har en onormal struktur på kornea som bl.a. vid keratokonus var skillnaden både statistisk och kliniskt signifikant. För pakymetri var skillnaden både statistisk och kliniskt signifikant för både patienter med en hälsosam kornea och patienter som har en onormal struktur på kornea.
Som slutsats säger denna studie att Sirius och Wave Analyzer medica 700 kan endast användas utbytbart vid keratometri mätningar för patienter med en frisk kornea.
25
Referenser
Widmaier, E.P., Raff, H. & Strang, K.T. (2016). Vander's human physiology: the mechanisms of body function. (14. ed.) New York: McGraw-Hill Education.
Rosenfield, M., Logan, N. & Edwards, K. (red.) (2009). Optometry: science, techniques and clinical management. (2nd ed.) Edinburgh: Butterworth Heinemann Elsevier.
Remington, L.A. (2012). Clinical anatomy and physiology of the visual system. (3rd ed.) St. Louis: Elsevier/Butterworth-Heinemann.
Dziasko, M.A., Armer, H. E., Levis, H. J., Shortt, A. J., Tuft, S., Daniels, J. T., (2014).
Localisation of epithelial cells capable of holoclone formation in vitro and direct
interaction with stromal cells in the native human limbal crypt. PLoS One. 9(4), e94283.
doi: 10.1371/journal.pone.0094283
Dua, H. S., Shanmuganathan, V. A., Powell-Richards, A. O., Tighe, P. J., Joseph, A., (2005). Limbal epithelial crypts: a novel anatomical structure and a putative limbal stem cell niche. Br. J. Ophthalmol. 89(5), 529–532. doi: 10.1136/bjo.2004.049742
Matthyssen, S., Bogerd, B. V., Dhubhghaill, S. N., Koppen, C., & Zakaria, N., (2018).
Corneal regeneration: A review of stromal replacements. Acta Biomater. 69, 31-41. doi:
10.1016/j.actbio.2018.01.023
Meek, K. M., Knupp, C., (2015) Corneal structure and transparency. Progress in Retinal and Eye Research. 49, 1-16. doi: 10.1016/j.preteyeres.2015.07.001.
Bourne, W. M., (2010) Corneal endothelium--past, present, and future. Eye contact lens.
36(5), 310-314. doi: 10.1097/ICL.0b013e3181ee1450
He, Z., Forest, F., Gain, P.,Rageade, D.,Bernard, A.,Acquart, S.,Peoc’h, M.,Defoe, D.
M.,Thuret, G., (2016) 3D map of the human corneal endothelial cell. Scientific reports.
6, 29047. doi: 10.1038/srep29047
Rabinowitz, Y. S., (1998) Keratoconus. Survey of Ophthalmology. 42(4), 297-319 Gordin-Shaag, A., Millodot, M., Shneo,r E., Liu, Y., (2015). The Genetic and
Enviromental Factors for Keratoconus. BioMed Research International. 2015:795738.
doi: 10.1155/2015/795738
26
Bowling, B. (2016) Kanski´s Clinical Ophthalmology: a systematic approach (8. Ed.).
Edinburgh: Elsevier
Mülhaupt, M., Dietzko, S., Wolffsohn, J., Bandlitz, S., (2018). Corneal topography with an aberrometry-topography system. Contact Lens and Anterior Eye. 41(5), 436-441.
doi: 10.1016/j.clae.2018.05.001
De la Parra-Colín P., Garza-León M., & Barrientos-Gutierrez T. (2014). Repeatability and comparability of anterior segment biometry obtained by the Sirius and the
Pentacam analyzers. International Ophthalmology. 34(1):27-33. doi: 10.1007/s10792- 013-9780-0
Finis, D.,Ralla, B., Karbe, M., Borrelli, M., Schrader, S., & Geerling, G. (2015).
Comparison of Two Different Scheimpflug Devices in the Detection of Keratoconus, Regular Astigmatism, and Healthy Corneas. Journal of Ophthalmology. 2015:315281.
doi: 10.1155/2015/315281
Teberik, K., Eski, M. T., Kava, M., & Ankarli, H. (2018). Comparison of central corneal thikness with four different optical devices. International Ophthalmology.
38(6):2363-2369. doi: 10.1007/s10792-017-0736-7
Rachele, R. P., de Sanctis, U., Catalano, M., Brusasco, L., Grignolo, F. M., (2017).
Placido disk-based topography versus high-resolution rotating Scheimpflug camera for corneal power measurements in keratoconic and post-LASIK eyes: reliability and agreement. International Journal of Ophthalmology. 10(3):453-460. doi:
10.18240/ijo.2017.03.20.
Essilor international. Wave analyzer medica 700: AUTOMATIC SCREENING SOLUTION TO STREAMLINE YOUR PRACTICE [Broschyr]. hämtad från:
https://www.essilor-instruments.com/en/consultation-diagnostic-2/product-wave- analyzer-medica-700/
Bon (2015). Sirius 3D Rotating Scheimpflug Camera & Topography System [Broschyr]. hämtad från: https://www.bon.de/bon-scheimpflugkamera-sirius- 836.html?___store=english&___from_store=german
I
Bilagor
Bilaga A - Mätvärden
Information om deltagareSim-K (Kf) i mmSim-K (Ks) i mmSim-K (Km) i mmPakymetri i µm Grupp AMan/KvinnaÅlderHab. VisusWAVE, MEDLEdSirius, MEDELdSkillnadene WAVE, MEDLEdSirius, MEDELdSkillnadene WAVE, MEDLEdSirius, MEDELdSkillnadene WAVE, MEDLEdSirius, MEDELdSkillnadene 11Kvinna311,5-17,477,600,137,367,490,137,427,550,1255352825 12Kvinna222,07,437,580,157,287,420,147,367,490,1454952128 13Kvinna331,57,687,770,097,467,590,137,577,680,1253551719 14Man241,5-27,807,860,067,737,770,047,767,810,0555953722 15Kvinna212,0-18,058,040,017,887,910,037,967,970,0155053911 16Kvinna211,57,958,140,197,828,040,227,898,090,2053251023 17Man231,57,657,660,017,647,630,017,657,640,0052551511 18Man261,5-27,197,230,047,087,140,067,137,180,0554752819 19Kvinna261,57,797,750,047,627,610,017,707,680,0259958415 20Kvinna261,57,547,640,107,427,530,117,487,580,1055653620 21Kvinna231,5-17,807,790,017,627,630,017,717,710,0062759235 22Kvinna271,58,198,300,117,968,080,128,088,130,0556253724 23Man331,5-17,697,880,197,427,650,237,557,760,2157553342 24Kvinna231,5-17,787,820,047,657,700,057,727,770,0558555629 25Man301,57,707,970,277,587,870,297,647,920,2959055931 26Man232,0-18,378,410,048,088,160,088,228,280,0655954019 27Kvinna221,57,417,480,077,007,060,067,207,270,0753551224 Medel7,737,820,097,567,660,107,657,740,0956153823 SD0,290,300,070,290,300,080,290,290,0827238 SR0,070,070,020,070,070,020,070,070,02662 Grupp BMan/KvinnaÅlderHab. VisusWAVE, MEDLEdSirius, MEDELdSkillnadene WAVE, MEDLEdSirius, MEDELdSkillnadene WAVE, MEDLEdSirius, MEDELdSkillnadene WAVE, MEDLEdSirius, MEDELdSkillnadene 31Man261,58,918,910,008,608,670,078,768,790,0346541945 32Kvinna251,5-18,218,360,158,058,210,168,148,290,144924884 33Kvinna251,5-27,227,260,047,097,190,107,157,230,0751549125 34Kvinna301,2-17,367,440,086,727,110,397,047,110,0748645729 35Man270,7-17,797,840,057,297,700,417,547,600,0748547114 36Man261,5-27,017,190,186,827,160,346,927,180,2652745869 Medel7,757,830,087,437,670,257,597,700,1149546431 SD0,710,680,070,740,650,150,720,690,08232623 SR0,290,280,030,300,260,060,300,280,039119 d medel av alla tre mätningar tagna för en parametere Skillnad mellan Sirius och Wave anylazer medica 700
II
Bilaga B – Samtycke formulär
Kalmar 2019-04-01
Informerat samtycke – Ger Sirius Scheimpflug och Essilor Wave Analyzer jämförbara mätvärden?
Välkommen till examensarbete på Linnéuniversitetet som möjlig forskningsperson.
Denna forskning har som mål att jämföra två mätinstrument för att se om de ger lika mätvärden eller om de skiljer sig. Dessa två mätinstrument är Sirius Scheimpflug och Essilors Wave Analyzer.
Så går det till.
Du kommer först att få ta mätvärden på ett öga med en utav mätinstrumenten ex Sirius Scheimpflug. Sedan ta om samma mätvärden på samma öga med nästa mätinstrument som då är Essilors Wave Analyzer. För att sedan kunna jämföra de två mätinstrumenten.
Mätningarna kommer att ta ca 15 till 20 minuter. Registreringen av mätningarna kommer endast att göras med ålder och kön. All mätdata avidentifieras i rapporten och ingen obehörig kommer att få tillgång till resultaten.
_____________________________________________________________
Jag har muntligt och skriftligen informerats om studien och har tagit del av ovanstående skriftliga information. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är fullt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag samtycker till att deltaga:
………
Namn: ……… Datum: ……….
Födelseår/månad: ……/…… Man Kvinna Annat
III
IV
Linnéuniversitetet
Kalmar Växjö
Lnu.se
