Arbetsmiljö i byggprocessen
Överlämning av arbetsmiljöarbetet vid vägproduktion
Emelie Eriksson Malin Johansson
Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik
ARBETSMILJÖ I BYGGPROCESSEN – Ö verlämning av arbetsmiljöarbetet vid vägproduktion
Emelie Eriksson och Malin Johansson
Luleå 2010
Förord
Detta examensarbete är den avslutande delen för civilingenjörsutbildningen i Väg- och vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet och omfattar 30 högskolepoäng. Arbetet har bedrivits i samarbete med Vägverket och Institutionen för Samhällsbyggnad.
Författarna vill tacka handledaren vid Luleå tekniska universitet Romuald Rwamamara, samt Åke Petrilä och Lars Sandberg vid Vägverket för deras hjälp under arbetets gång. Ett tack riktas även till de personer som möjliggjort vårt examensarbete genom att medverka vid intervjuerna.
Luleå, maj 2010
Emelie Eriksson och Malin Johansson
Sammanfattning
För att utbytet av arbetsmiljöarbetet ska bli så stort som möjligt är det viktigt att överlämning och kommunikation mellan projektering och produktion sker på ett bra sätt. Förberedande arbete blir, om det inte implementeras i produktionsfasen, helt utan värde. Även återkoppling från produktion till projekteringen är en av nyckelfaktorerna för ett lyckat arbetsmiljöarbete. Syftet med examensarbetet är att ge förslag på åtgärder för att förbättra kommunikationen avseende arbetsmiljöarbetet mellan projektering och produktion samt att undersöka eventuella skillnader i arbetsmiljöarbetet mellan olika entreprenadformer. För att genomföra studien användes intervjuer och litteraturstudie som metod. De projekt som undersökts är Norrortsleden och Norra länken, de har båda Vägverket som beställare.
En byggherre som avser att genomföra ett byggprojekt har olika alternativ för organisering av projektet, i detta arbete undersöks entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad. En bra arbetsmiljö medför, färre skador och sjukskrivningar samt effektivare produktion och bättre ekonomi.
Arbetsmiljön förbättras när mer tid ges för planering i det tidiga projekteringsstadiet där förändringar för en bättre arbetsmiljö är enklast att genomföra. Den allmänna åsikten är att projektörerna har alltför bristfälliga kunskaper vad gäller arbetsmiljön. Förbättrad kommunikation mellan projektering och produktion kan leda till ett förbättrat arbetsmiljöarbete genom hela byggprocessen.
Abstract
In order to benefit as much as possible from Systematic Work Environment Management; it is essential that the handover of the Systematic Work Environment Management is done in a satisfactory manner. It is also essential that communication between designers and people involved in the production phase is efficient throughout the whole construction process. Systematic Work Environment Management preformed in the design phase is worthless if it is not implemented in the production phase. Another key factor for a successful Systematic Work Environment Management is sufficient routines that feedback information from the production phase to those responsible for the design phase.
The purpose of this thesis is to examine the impact of different project delivery methods on the Systematic Work Environment Management. The research methods used in this thesis are interviews as well as a literature study of the topic. Two construction projects namely Norrortsleden and Norralänken were studied, and both these construction projects are owned by Vägverket (Road Administration Authority) which was recently renamed Trafikverket (Traffic Administration Authority). The purpose of this thesis is furthermore to give suggestions on how to improve communication between people working in the design phase and people involved in the production phase as far as the Systematic Work Environment Management is concerned.
A good working environment diminishes both the number of injuries as well as the number of people reported sick. Improving the working environment also results in a more efficient production and better financial results for the project.
The working environment is improved when more time is spent on planning in the early stages of the design phase. Improvement of the working environment during the production phase are more cost effective if made in the early stages of the design phase as opposed to later in the production phase. The overall evaluation is that the staff working in the design phase has insufficient knowledge when it comes to the working environment. Improved communication between the workers in the design and production phases of the construction process could improve the Systematic Work Environment Management throughout the whole process.
Förkortningar
Arkitekt Den person som ansvarar för framtagning av arkitektritningar.
Byggherre Den person som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten.
Entreprenör Det företag som handhar produktionen.
EU Europeiska Unionen.
Projektör Person som är involverad i projekteringsstadiet SKB Självkompakterandebetong som ej kräver vibrering.
Vägverket De statliga verk som sedan den 1 april 2010 sammanslagits med Banverket och bytt namn till Trafikverket.
Innehållsförteckning
FÖRORD ... III SAMMANFATTNING ... V ABSTRACT ... VI FÖRKORTNINGAR ... VIII INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... IX
1 INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund till examensarbete ... 1
1.2 Vägverket ... 2
1.3 Syfte ... 3
1.4 Forskningsfrågor ... 3
1.5 Avgränsningar ... 3
2 METOD ... 5
2.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder ... 5
2.1 Typ av forskning ... 6
2.2 Datainsamlingsmetoder ... 6
2.2.1 Intervju ... 6
2.2.2 Deltagande observation ... 7
2.2.3 Fältstudier ... 7
2.3 Intervjuteknik ... 7
2.3.1 Att ha i beaktande inför och under intervjun ... 7
2.3.2 Bundna, slutna eller öppna frågor ... 8
2.3.3 Den standardiserade och den fria intervjun ... 9
2.3.5 Expertintervju eller systematisk intervju ... 11
2.3.6 Val av antalet intervjupersoner ... 11
2.3.7 Frågetekniker ... 12
2.4 Valt tillvägagångssätt vid intervju... 13
2.5 Validitet och reliabilitet ... 13
3 TEORI... 14
3.1 Byggprocessen ... 14
3.1.1 Projektering ... 15
3.1.2 Upphandling ... 15
3.2 Utförandeentreprenader ... 15
3.2.1 Generalentreprenad ... 15
3.2.2 Delad entreprenad ... 16
3.2.3 Samordnad generalentreprenad ... 16
3.3 Totalentreprenad... 16
3.4 Byggbranschens projektkaraktär ... 17
3.5 Arbetsmiljö i byggbranschen ... 17
3.5.1 Arbetsmiljörätt ... 18
3.5.2 Arbetsmiljöarbete i projekteringsstadiet ... 19
3.5.3 Projektörernas bristande arbetsmiljökunskaper ... 21
3.5.4 Entreprenadformers påverkan på arbetsmiljö ... 22
3.5.5 Arbetsmiljöarbetet vid utförandeentreprenad ... 22
3.5.6 Arbetsmiljöarbetet vid totalentreprenad ... 22
3.5.7 Viktiga arbetsmiljöfrågor under byggskedet ... 23
3.6 Olyckor och tillbud... 23
3.7 Arbetsmiljöplan ... 23
3.8 Systematiskt arbetsmiljöarbete ... 24
3.9 Ekonomiska aspekter på förbättrad arbetsmiljö ... 25
3.10 När arbetsmiljöarbetet inte sammanfaller med ekonomisk vinst ... 27
3.11 Byggarbetsmiljösamordnaren... 27
3.12 Industriellt byggande ... 28
3.12.1 Metoder för industriellt byggande i betong ... 28
3.12.2 Arkitektens roll i det industriella byggandet ... 29
4 EMPIRI ... 30
4.1 Vägverkets projekt ... 30
4.1.1 Norrortsleden ... 30
4.1.2 Norra länken ... 31
4.2 Sammandrag av intervju med projektör utförande entreprenad 1 .. 31
4.3 Sammandrag av intervju med KMA utförandeentreprenad 1 ... 35
4.4 Sammandrag av intervju med projektör utförandeentreprenad 2 ... 38
4.5 Sammandrag av intervju med byggledare utförandeentreprenad 2 39
4.6 Sammandrag av intervju med projektör totalentreprenad ... 40
4.7 Sammandrag av intervju med KMA totalentreprenad ... 40
4.8 Sammandrag av intervju med Vägverkets funktionsansvarig för arbetsmiljö ... 43
5 ANALYS ... 45
5.1 Skillnader i arbetsmiljöarbete mellan olika entreprenadformer ... 45
5.2 Projektörernas bristande arbetsmiljökunskaper ... 48
5.3 Ekonomiska aspekter på arbetsmiljöarbetet ... 49
5.4 Kommunikation mellan entreprenör och projektör ... 50
5.5 Förbättrad arbetsmiljö med industriellt byggande ... 51
5.6 BAS P och BAS U ... 52
5.7 Systematiskt arbetsmiljöarbete ... 53
5.8 Utländska entreprenörer ... 54
5.9 Yrkesarbetaren och skyddsombuden ... 55
5.10 Felkällor ... 56
6 SLUTSATSER ... 57
6.1 Hur fungerar arbetsmiljöarbetet i projektering respektive produktion?... 57
6.2 Vilka skillnader finns i arbetsmiljöarbetet mellan de olika entreprenadformerna?... 57
6.3 På vilket sätt kan arbetsmiljöarbetet förbättras genom att kommunikation mellan produktion och projektering förbättras? ... 58
6.4 Förslag till förbättringar i arbetsmiljöarbetet ... 59
6.5 Förslag till fortsatta studier ... 60
REFERENSER ... 61
Tryckta källor: ... 61
BILAGOR ... 64
Bilaga 1, intervjuunderlag projektering. ... 64
Bilaga 2, intervjuunderlag produktion. ... 66
Bilaga 3, intervju med projektör utförandeentreprenad ett. ... 68
Bilaga 4, intervju med entreprenör utförandeentreprenad ett. ... 78
Bilaga 5, intervju med projektör utförandeentreprenad två. ... 87
Bilaga 6, intervju med entreprenör utförandeentreprenad två. ... 90
Bilaga 7, intervju med projektör totalentreprenad ett. ... 93
Bilaga 8, intervju med entreprenör totalentreprenad ett. ... 96
Bilaga 9, intervju med Vägverkets funktionsansvarig för arbetsmiljöfrågor ... 103
1 INLEDNING
Inledningen har till uppgift att introducera läsaren i ämnet och ge en bakgrund till frågeställningen. Examensarbetets syfte presenteras samt de forskningsfrågor som examensarbetet avser att besvara. För att precisera examensarbetets omfattning presenteras även dess avgränsningar.
1.1 Bakgrund till examensarbete
För att möjliggöra en bra arbetsmiljö för samtliga involverade vid vägproduktion är det viktigt att arbetsmiljöarbetet är en kontinuerlig process som fortlöper likt en stafettpinne genom hela byggprocessen. Redan vid projekteringen vidtas förberedande åtgärder för en god arbetsmiljö. När sedan byggproduktion tar över implementeras det förberedande arbetet som projekteringen gjort samt att det kompletteras med ytterligare åtgärder för att uppnå en ännu bättre arbetsmiljö.
För att utbytet av arbetsmiljöarbetet ska bli så stort som möjligt är det viktigt att överlämningen och kommunikation mellan projektering och produktion sker på ett bra sätt. Förberedande arbete blir, om det inte implementeras i produktionsfasen, helt utan värde. Även återkoppling från produktion till projekteringen är en av nyckelfaktorerna för ett lyckat arbetsmiljöarbete. Detta för att projekteringen ska kunna förbättra de förberedande åtgärderna i framtida projekt.
En anledning till att tid och resurser läggs ned för att förbättra arbetsmiljöarbetet i byggprocessen är att de som vistas på byggarbetsplatsen ska ges en så säker arbetsmiljö som möjligt. Ofrånkomligt är emellertid att arbetsmiljöåtgärder generellt påverkar ekomin i byggprojektet. På vilket sätt ett förbättrat arbetsmiljöarbete påverkar ekonomin är också en viktig fråga att belysa. Vägverket handlar upp projekt i olika entreprenadformer, vanligast är utförandeentreprenad och totalentreprenad. Ansvar och arbetssätt skiljer sig åt beroende på vilken entreprenadform som väljs.
Ansvaret för en god arbetsmiljö ligger i allas händer och är en aldrig avstannande utvecklingsprocess. Detta examensarbete har för avsikt att vara en del av den ständigt eftersträvansvärda förbättringen av arbetsmiljön som Vägverket bedriver.
1.2 Vägverket
Syftet med Vägverkets arbete är att göra det möjligt för medborgare och näringsliv att resa och transportera gods. Vägverket har tre huvuduppgifter som tillsammans bidrar till att det slutliga målet uppnås (Fickfakta, 2009).
Den första är sektorsuppgifter som betyder att Vägverket samarbetar med de aktörer som finns i transportsektorn. Syftet med samarbetet är att möjliggöra olika insatser tillsammans med dessa aktörer samt att ta initiativ till forskning och utveckling av vägtransportsystemet. Även ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor, miljöfrågor, utvecklingsansvar för kollektivtrafiken och handikappanpassning av väg- och kollektivtrafiken ingår i sektorsuppgifterna.
Den andra är myndighetsutövning och avser att ta fram regler för uppförandet av vägar samt att tillse att dessa efterföljs med all kringverksamhet det för med sig. Den tredje huvuduppgiften är statlig väghållning, det handlar om planering, byggande samt drift och underhåll av de vägar som handhas av Svenska staten. Även viss tillsyn av kommunernas egen väghållning tillhör denna huvuduppgift (ibid.).
Vägverket är ett statligt organ som år 2008 hade en sammanlagd vägsträcka på 98 400 kilometer vilket innefattar 15 700 broar, cirka 20 tunnlar samt 37 färjeleder. År 2008 var den totala summan investeringar gjorda av Vägverket 9,5 miljarder svenska kronor. Största samhälleliga nyttan vid dessa investeringar är minskade restider samt färre olyckor på vägarna. De fyra olika
vägtyperna är Motorvägar, Motortrafikleder, Fyrfältsväg samt så kallad vanlig väg, varav den sistnämnda är den mest vanligt förekommande (ibid.).
Verksamheten som bedrivs av Vägverket finansieras till stora delar av statliga pengar. En del nyinvesteringar av vägar bekostas av lån från riksgäldskontoret samt i vissa fall från förskottsbetalningar av kommunerna. Avgifter och övriga intäkter finansierar resterande verksamhet (ibid.).
Stor del av Vägverkets uppgifter består av planering och upphandling av vägverksinvesteringar. I planeringsskedet använder sig Vägverket av en process i fyra steg för att säkerställa att det mest kostnadseffektiva alternativet väljs. I steg 1 undersöks huruvida transportbehovet går att minska. I steg 2 utreds om det är möjligt att använda befintliga vägar på ett mer effektivt sätt. I steg 3 undersöker man om en mindre ombyggnad är tillräcklig i steg 4 tas slutligen ställning till om en större ombyggnad eller en nybyggnation krävs (ibid.).
1.3 Syfte
Syftet med examensarbetet är att identifiera åtgärder för att förbättra arbetsmiljöarbetet inom planering och produktion.
1.4 Forskningsfrågor
Examensarbetets syfte mynnar ut i följande forskningsfrågor:
Hur fungerar arbetsmiljöarbetet i projektering respektive produktion?
Vilka skillnader finns i arbetsmiljöarbetet mellan de olika entreprenadformerna?
På vilket sätt kan arbetsmiljöarbetet förbättras genom att kommunikation mellan produktion och projektering förbättras?
Hur påverkar ett förbättrat arbetsmiljöarbete ekonomin?
1.5 Avgränsningar
De entreprenadformer som kommer att undersökas är totalentreprenad och utförandeentreprenad. Examensarbetet begränsas geografiskt till
vägar. Resultatet är endast möjligt att implementera på större projekt. De arbetsmiljörisker som undersöks innefattar varken risker för förslitningsskador eller sjukdomar. Alla projekt som undersökts har Vägverket som beställare.
Olycksfall som inträffat under rast, paus, tjänsteresor och vid utbildning avgränsas från examensarbetet.
2 METOD
Här beskrivs i detalj tillvägagångssättet för examensarbetet.
Avsikten med att metoden beskrivs är dels replikation, vilket betyder att examensarbetet ska vara möjlig för någon annan att upprepa under exakt samma förhållanden, samt evaluering, vilket möjliggör en värdering av det empiriska förfarandet (Backman, 2008).
2.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder
Kvantitativa metoder kännetecknas av att de utmynnar i ett numeriskt resultat alternativt att det låter sig transformeras i numeriska observationer. Exempel på detta är enkätundersökningar, tester, prov etcetera. Kvalitativa metoder har däremot ett resultat som inte innefattar siffror utan istället resulterar i uttalade eller skrivna verbala formuleringar (Backman, 2008).
Kvalitativ metod syftar framförallt till att skapa förståelse medan kvantitativ metod inriktas mer mot att vara beskrivande. Kvantitativa forskningsmetoder används huvudsakligen i forskningsprojektets inledande fas, med det primära syftet att skapa en djupare förståelse för forskningsfrågan (Andersson och Borgbrant, 1998).
När det endast är tre delprojekt som undersöks i detta examensarbete blir en kvantitativ forskningsmetodik inte möjlig att tillämpa, den kvalitativa metodiken används vid insamling av primärdata.
2.1 Typ av forskning
Förändringsinriktad forskning syftar till att studera eller bidra till förändringar inom projekterings-, konstruktions-, produktions- och förvaltningsprocessen.
Forskningen genomförs i nära kontakt med aktörer i deras dagliga verksamhet.
Utvärderande forskning syftar till att utvärdera delar eller helheter vid projektering, konstruktion, produktion och förvaltning. Denna typ av forskning verkar för en objektiv beskrivning av den studerade företeelsen samt en analys av behovet till förbättringar (Andersson och Borgbrant, 1998).
Forskningen som bedrivs i detta examensarbete avser att vara utvärderande.
Till en början bedrivs studier och utvärdering av det nuvarande arbetsmiljöarbetet samt även en analys av behovet till förbättringar. Slutligen är förhoppningen att arbetet mynnar ut i eventuella förbättringsförslag för Vägverket.
2.2 Datainsamlingsmetoder 2.2.1 Intervju
Kvalitativa intervjuer kan utmärkas av enkla och raka frågor som ger komplexa och innehållsrika svar. En kvalitativ studie är rimlig för att försöka förstå människors sätt att reagera eller resonera, eller att särskilja eller utskilja varierande handlingsmönster. Strukturerade intervjuer är ett frågeformulär eller en intervju med en tydlig struktur. De kvalitativa intervjuerna, som kan användas i forskningssammanhang, utmärks av hög struktureringsgrad. En nackdel med en hög grad av strukturering är att intervjuaren inte ges möjlighet att justera frågor och följdfrågor utifrån den intervjuades svar. På detta sätt finns risk att viktig information inte kommer fram under intervjun (Trost, 1993).
Innan intervjun skrivs en intervjuguide som mer eller mindre strängt strukturerar intervjuns förlopp. Guiden kan innehålla bara några av de ämnen som ska täckas, eller vara en detaljerad sekvens av frågor. Vid förberedelserna till intervjuerna kan det vara lämpligt att utveckla två intervjuguider, en med projektets tematiska forskningsfrågor och en annan med de frågor som ska ställas under intervjun (Kvale och Brinkmann, 2009).
Då detta examensarbete till stor del handlar om att försöka förstå hur människor resonerar samt att urskilja ett varierande handlingsmönster är
intervjuer med medelhög grad av strukturering passande för detta examensarbete.
2.2.2 Deltagande observation
Deltagande observation kan användas när det studerade fenomenet är föga känt både av allmänheten och inom forskarvärden. Det kan användas när det finns betydelsefulla skillnader mellan upplevelser av attityder till fenomenet hos utomstående och medlemmarna i gruppen. Deltagande observationer kan även användas när fenomenet är dolt eller gömt, till exempel religiösa riter, droganvändande eller mentalsjukdom (Svensson och Starrin, 1996).
Då delprojekten som undersöks i detta examensarbete i dagsläget är färdigställt är en deltagande observation inte möjlig att genomföra.
2.2.3 Fältstudier
Vid fältstudier är forskaren själv det viktigaste datainsamlingsinstrumentet, detta kräver flexibilitet och öppenhet. Forskaren kan gå nära sitt undersökningsobjekt, denne deltar i större eller mindre omfattning i livet på det fält som undersöks. De observationer som görs relateras omgående till sin sociala, kulturella och historiska kontext. Datainsamlingen förväntas generera överraskande upptäckter och är därför öppen och anpassningsinriktad (Svensson och Starrin, 1996).
Fältstudier hade varit ett bra komplement till intervjuer om mer tid funnits, för att se om intervjusvaren stämmer överens med resultatet av en fältstudie.
2.3 Intervjuteknik
För att utfallet från intervjuerna ska vara så användbara och ändamålsenliga som möjligt beskrivs i detta kapitel vad som bör tas i beaktande vid intervjun samt vad det finns för olika typer av intervjuer. Även valet av intervjumetod, antalet intervjupersoner som undersökningen ska omfatta samt frågetekniker diskuteras.
2.3.1 Att ha i beaktande inför och under intervjun
Samtliga nedanstående aspekter har författarna tagit hänsyn till vid genomförandet av intervjuerna för examensarbetet.
Innan intervjun bör det, med utgångspunkt från vem som ska intervjuas, bestämmas vilka villkor som ska råda för intervjun. För att få fram de detaljer som önskas bör övervägningar göras huruvida den intervjuade personen ska erbjudas anonymitet. Ytterligare ett sätt att skapa förtroende hos den intervjuade personen är att tydligt visa vad avsikten med intervjun är.
Intervjupersonen kan erbjudas garant att få läsa igenom materialet som intervjun resulterar i (Häger, 2007).
En förutsättning för att intervjuaren ska kunna ställa rätt frågor är att denne är påläst inom området, frågor som är formulerade så att intervjuarens okunskap avslöjas kan bli en hämmande faktor för att rätt budskap ska fås fram. Om intervjuaren är insatt i ämnet och ger uttryck för detta under intervjun leder detta dessutom till ett ökat förtroende hos den intervjuade personen vilket många gånger får till följd till att denne automatiskt öppnar sig mer i intervjun (ibid.).
Som ett avbrott från den traditionella intervjusituationen, när intervjuaren ställer sina nedskrivna och förutbestämda frågor, kan det vara fördel att använda sig av ett dokument. Dokumentet kan exempelvis vara ett resultat på en undersökning som den intervjuade personen ges möjlighet att ge sin syn och tolkning på. Vissa personer känner sig mer trygga med att tala utifrån ett dokument och utfallet blir därmed bättre. Denna metod brukar tilltala nyckelpersoner med god insyn men som inte vill bli officiellt förknippade med rapporteringen (ibid.).
För att inte ställa den intervjuade personen i försvarsställning är det viktigt att utforma frågorna så att de inte kan upplevas aggressiva eller anklagande. Om detta inte går att undvika är det fördelaktigt att börja med de icke- kontroversiella frågorna. Vartefter intervjun fortlöper glider frågorna mer och mer in på det mer känsliga området. Om den intervjuade inte ger svar på den känsliga frågan finns anledning att ändå lyssna till dennes svar eftersom det kan innehålla intressanta detaljfragment som sedan kan komma till användning (ibid.).
2.3.2 Bundna, slutna eller öppna frågor
Bundna frågor är frågor som i förhand ger ett begränsat antal svarsalternativ, där den frågade erbjuds välja ett eller flera alternativ. Denna typ av frågor lämpar sig bäst då det endast finns en referensram som den som intervjuas kan svara utifrån samt när det inom denna referensram finns ett i förväg känt antal svar som kan ges. Fördelar med bundna svarsalternativ är den ökade
reliabiliteten och jämförbarheten samt att den fortsatta bearbetningen av materialet underlättas (Hagström, 1979).
Slutna frågor är en typ av en bunden fråga men skillnaden är att en sluten fråga endast kräver antingen en bekräftelse eller ett förnekande, med andra ord ett ja eller ett nej. En spontant skriven fråga blir oftast av denna typ och kan vara rent förödande i det fall det finns en viss motvillighet till att ge svar på frågan.
Slutna frågor har också förmågan att göra intervjun mer till ett förhör än ett samtal där många viktiga detaljer riskerar att förloras (Häger, 2007).
Slutna frågors motsats, Öppna frågor, kräver istället att den intervjuade personen förklarar och utvecklar. Öppna frågor börjar ofta med frågeorden:
Vad, Hur, Varför, Vem, Var, När. Ytterligare en fördel med att använda sig av öppna frågor är att svaret blir mer nyanserat och citaten blir bättre och mer innehållsrika. Bra formulerade frågor ger också möjligheten att ställa givande följdfrågor. Dessa frågor är så pass effektiva att cirka 80 procent av de frågor som ställs under intervjun bör vara av denna karaktär (ibid.).
I detta examensarbete tillämpas inte frågor av den bundna karaktären då svarsalternativen är svåra att förutse i förväg. Slutna frågor är heller inget alternativ för detta examensarbete då det kan finnas viss motvillighet till att besvara de ställda frågorna samt att det ger en alltför onyanserad bild av det undersökta. Därmed tillämpas mestadels öppna frågor vilket ger de utvecklade svar som detta examensarbete kräver, även möjligheten att få användbara citat är en av anledningarna till att frågorna är av denna karaktär.
2.3.3 Den standardiserade och den fria intervjun
En hög grad av standardisering under intervjun innebär att samma frågor ställs i samma ordning till samtliga intervjupersoner, även omständigheterna kring intervjun ska eftersträvas att vara så lika som möjligt. Dess motsats är den fria intervjun vilken ställer högre krav på intervjuarens erfarenheter både vad gäller den allmänna intervjutekniken samt det området som intervjun innefattar. En orsak att hålla sig till standardiserade frågor kan även vara att höja reliabiliteten samt jämförbarheten (Hagström, 1979).
Vidare kan en standardiserad fråga vara objektiv alternativt subjektiv, detta med avseende på hur frågan uppfattas. Om valet faller på användning av objektivt standardiserade frågor är frågorna objektivt lika oberoende på vem som utsätts för frågan, med detta menas att frågan har exakt samma ordalydelse. Dock uppfattas inte alltid samma fråga på samma sätt av olika
personer, detta då de intervjuade personerna kan ha olika förutsättningar när det gäller språk, utbildning och liknande. Om frågorna istället ställs avsiktligt varierande till olika personer, utifrån hur de kan tänkas upplevas av olika intervjupersoner, kan dock uppfattningen av frågan hos de som intervjuas uppfattas samma. Detta är så kallade subjektivt standardiserade frågor. Den subjektivt standardiserade frågorna ställer dock högre krav på i förhand uppställda teorier om hur olika frågeställningar hos olika personer kan skapa samma stimuli (Ibid.).
I detta examensarbete anpassas frågorna beroende på vilken yrkeskategori som intervjuas detta för att få bästa möjliga utfall av intervjuerna. Dock har intervjuer inom samma yrkeskategori standardiserade frågor, det vill säga alla arbetsmiljöansvariga för produktionen intervjuas med samma frågor, i samma ordning och under så lika förhållanden som möjligt. Samma likhet kan även skönjas vid jämförelse av intervjuer med arbetsmiljöansvariga vid projekteringen. Den enda intervjuade personen som har en uppsättning helt unika frågor är intervjun med Vägverkets funktionsansvarige för arbetsmiljö, detta eftersom det inte finns någon fler intervjuad i denna yrkeskategori.
Anledningen till valet av intervjumodell är att examensarbetet ska ha så bra reliabilitet som möjligt samt till viss del forskarnas brist på erfarenhet av intervjuer. Då de intervjuade personerna anses ha samma förutsättningar för att tolka frågorna likvärdigt är objektiva standardiserade frågor de mest passande för detta examensarbete.
2.3.4 Strukturerade eller icke strukturerade intervjuer
Graden av strukturering i en intervju visar på hur öppna eller stängda de, i intervjun, ingående frågorna är. En öppen fråga ger utrymme för den som blir intervjuad att svara beroende på dennes egna preferenser och inställning i frågan. En starkt strukturerad frågeställning ger däremot väldigt strikta gränser för frågans avgränsning och räckvidd (Hagström, 1979).
Då valet mellan strukturerade eller icke strukturerade intervjuer ska göras bör flera aspekter tas i hänsyn. Ett urval av dessa är: tillgång på tid, intervjupersonal och pengar, frågornas karaktär, rådande fördomar, de intervjuades homogenitet med avseende på erfarenheter och språkvanor etcetera. I det fall där expertintervjun tillämpas (se kapitel 2.3.5) är det mest passande med en låg struktureringsgrad, detta då avsikten är att införskaffa maximal information via intervjun. Intervjuaren har sannolikt begränsade kunskaper i förhållande till intervjupersonen och en alltför strukturerad intervju
medför risk att väsentlig information missas eller att intervjuaren hamnar snett vad gäller frågornas relevans (Hagström, 1979).
Då författarna valt att använda sig av expertintervjuer i detta examensarbete är det mest passande med en semistrukturerad intervju.
2.3.5 Expertintervju eller systematisk intervju
Kännetecknet för en så kallad Expertintervju är att avsikten med intervjun är att ge djupare kunskap i en sakfråga som den intervjuade personen antas besitta.
Intervjuaren är i detta fall intresserad av informationsinsamling genom intervjupersonen. Exempel för att förtydliga detta är när en meteorolog intervjuas för att få dennes kunskap avseende växthuseffekten. Uttrycket expertintervju kan förefallas förvirrande då det inte nödvändigtvis måste vara en expert i dess teknokratiska eller elitiska betydelse, istället avses med expert i detta fall alla de som besitter de kunskaper eller färdigheter som efterfrågas i den aktuella forskningen. Kännetecken för expertintervjuer är även att intervjupopulationen är begränsat till ett mindre antal personer.
Expertintervjuer kan tänkas vara initierade i förberedande syfte i kompletterande syfte eller ibland för att bilda undersökningens primära material (Hagström, 1979).
En Systematisk intervju är däremot av så kallad ”survey-karaktär” och i detta fall är det den intervjuade personen och dess egenskaper som är det intervjun avser att undersöka. Intresset ligger alltså inte i att få information genom intervjupersonen utan om intervjupersonen. Exempel för att förtydliga detta kan vara intervjuer med en viss samhällsklass för att undersöka deras träningsvanor. Gränsen mellan expertintervju och systematisk intervju är inte alltid helt skarp (Hagström, 1979).
I detta examensarbete använder sig forskarna av expertintervjuer. Detta då avsikten med intervjuerna är att få djupare kunskap i ämnet.
2.3.6 Val av antalet intervjupersoner
När antalet uppgiftslämnare ska preciseras finns ofta tid och pengar som en begränsande faktor. Det som bör övervägas i ett sådant fall är hur mycket tillskott till informationen ytterligare en uppgiftslämnare kan tillföra forskningen samtidigt som kravet på allsidigt urval bör tillfredställas.
Vanligtvis tillför varje tillskott av antal uppgiftslämnare mindre tillskott i information än föregående uppgiftslämnare. Med andra ord ger de först
intervjuade det största tillskottet av information och vartefter fler personer intervjuas ger de mindre och mindre tillskott till informationen (Hagström, 1979).
I detta examensarbete undersöks tre projekt där två personer från respektive projekt intervjuas, en arbetsmiljöansvarig från projekteringsstadiet och en arbetsmiljöansvarig från produktionsstadiet. Avslutningsvis intervjuas Vägverkets funktionsansvarige för arbetsmiljö. Sammanlagt blir detta sju intervjuer, visserligen skulle ytterligare intervjupersoner medföra ett mervärde för forskningen men på grund av tidsbrist utesluts detta.
2.3.7 Frågetekniker
Trattmetoden går ut på att intervjun börjar med en mycket allmän och ostrukturerad fråga som i detta fall skulle kunna vara: Vad är arbetsmiljö för dig? Vartefter frågeställningen blir mer strukturerad och specifik ju längre intervjun fortlöper. Anledning till val av denna metod kan vara att man inte är säker på till vilken grad intervjupersonen är insatt i ämnet som berörs av intervjun. En rak fråga med hög precision tidigt i intervjun skulle i detta fall kunna ge högst olika svar som saknar jämförbarhet. En annan anledning till att använda sig av trattmetoden är att det kan vara intressant att till en början få intervjupersonens generella uppfattning om ämnet för att sedan gå in på de mer specifika frågorna. Ytterligare en fördel med trattmetoden är att de allmänna inledande frågorna ger en underlättad kontakt mellan intervjuaren och intervjupersonen (Hagström, 1979).
Kompletterings- och kontrollfrågor används för att intervjuaren vill försäkra sig om att denne förstått svaret på en föregående fråga korrekt alternativt för att intervjuaren vill få klart för sig att intervjupersonen har förstått frågan rätt (ibid.).
I detta examensarbete inleds intervjuerna, enligt Trattmetoden, med en öppen fråga för att sedan gå in på detaljfrågor. Kompletterings- och kontrollfrågor tillämpas frekvent för att på så sätt kontroller att både frågor och svar uppfattats rätt. På så sätt ökar validiteten.
2.4 Valt tillvägagångssätt vid intervju
Författarna fick tillgång till ett stort antal delprojekt och dess olycks- och tillbudsrapporter utifrån detta valdes tre delprojekt ut för vidare fördjupning.
Vid valet av dessa tre delprojekt strävade författarna efter att få en så stor spridning av olyckstyperna som möjligt.
De mest intressanta tillbuden valdes ut och användes som underlag vid intervjun. Innan intervjuunderlaget fastställts granskades dessa av handledare och Vägverkets funktionsansvarig för arbetsmiljöfrågor, med avsikt att optimera frågorna och deras utfall.
Efter intervjuer med projektörer och entreprenörer hölls en diskussionsintervju med Vägverkets funktionsansvarig för arbetsmiljöfrågor. I intervjun diskuterades utfallet från de föregående intervjuerna.
2.5 Validitet och reliabilitet
Validitet betyder att det som mäts är relevant för sammanhanget, det vill säga att rätt saker mäts. Reliabilitet däremot är ett mått på hur tillförlitlig mätningen är, det vill säga att man mäter rätt. Således kan en mätning ha hög reliabilitet samtidigt som den har låg validitet och även det omvända sambandet kan inträffa (Backman, 2008).
För att säkerställa en tillfredställande grad av validitet i detta examensarbete hålls regelbundna återkopplingar med både handledare på Luleå tekniska universitet och på Vägverket.
För att trygga en bra reliabilitet när det gäller den undersökta litteraturen används den senast tryckta litteraturen som finns i det aktuella ämnet. För att få så hög grad av reliabilitet som möjligt vid intervjuerna läggs stor vikt vid att rätt intervjupersoner väljs ut. Detta görs i samarbete med både handledare från Luleå tekniska universitet samt från Vägverket. Ett sätt att öka reliabilitet i examensarbetet är att intervjupersonerna ges möjlighet att granska sina intervjusvar i efterhand. Reliabiliteten ökar när arbetsmiljöansvariga från både projektering och produktion intervjuas
3 TEORI
I detta kapitel sammanställs den tidigare forskning som gjorts inom området, denna forskning ligger sedan till grund för examensarbetet. Här beskrivs bakomliggande teorier, hur byggprocessen fungerar och hur arbetsmiljöarbetet bedrivs i byggbranschen.
3.1 Byggprocessen
En byggherre som avser att genomföra ett byggprojekt har olika alternativ för organisering av projektet. Ett alternativ innebär att byggherren handlar upp och sluter avtal med en entreprenör om både projektering och produktion, detta kallas totalentreprenad. Ett annat alternativ är att byggherren anlitar konsulter som genomför projekteringen och upprättar färdiga bygghandlingar. Därefter upphandlas byggandet av en eller flera underentreprenörer. Om en entreprenör får i uppdrag att svara för uppförandet av hela byggobjektet kallas det för generalentreprenad. Entreprenaden kan delas upp i flera delar och utföras av olika entreprenörer, detta kallas för delad entreprenad. Byggherren kan även använda sig av funktionsentreprenad som innehåller krav på anläggningens underhåll under en fastställd garantitid (Nordstrand och Révai, 2002).
3.1.1 Projektering
Projektering innebär att skapa ett byggnadsverk som uppfyller kraven enligt byggnadsprogrammet och redovisa dessa i ritningar och beskrivningar.
Bygghandlingarna används sedan för att kunna uppföra byggnaden eller anläggningen. Vid upphandling av totalentreprenader övergår en stor del av projekteringsarbetet till någon i totalentreprenörens organisation.
Projekteringen sköts av konsulter, främst arkitekter och konstruktörer (Nordstrand, 2000)
Det är vanligt att byggherren anlitar någon, antingen från den egna organisationen eller från en utomstående konsultfirma, som ansvarar för samordningen inom byggprojektet. Denne kallas för byggledare eller byggprojektledare. Organisationen av projekteringen kan göras på flera sätt.
Antingen sluts avtal med varje specialprojektör för sig eller så sluts avtal med hela projektörsgruppen. I båda fallen utses normalt en ansvarig projekteringsledare, som ansvarar för samordningen av de olika projektörsinstanserna. Byggledaren kan ibland sköta denna roll eller den projektledande arkitekten (Söderberg, 2005).
3.1.2 Upphandling
I byggprocessen upphandlar både byggherrar och entreprenörer projekteringstjänster från konsulter. Avtalslagen reglerar hur avtalen sluts, ett avtal består av ett anbud och ett antagande svar. Vid utförandeentreprenader inleds upphandlingen med att beställaren infodrar anbud som grundas på ett förfrågningsunderlag. Entreprenören sammanställer villkor och gör en kostnadskalkyl som ligger till grund för anbudet. Beställaren väljer därefter det förmånligaste anbudet och beställer entreprenaden (Nordstrand, 2000).
3.2 Utförandeentreprenader
Vid utförandeentreprenader har byggherren låtit utföra projekteringen fram till färdiga bygghandlingar. Det finns tre olika typer av utförandeentreprenader som presenteras i detta kapitel (Nordstrand, 2000).
3.2.1 Generalentreprenad
En typ av utförandeentreprenad är generalentreprenad där entreprenören lägger ett bud på ett förfrågningsunderlag som omfattar hela utförandet av objektet, förfrågningsunderlaget har sammanställs av projektörerna. Den entreprenör
som får beställningen på entreprenadarbetena kallas generalentreprenör.
Beställaren har endast ett entreprenadavtal och endast en part att samarbeta med under byggskedet (Nordstrand, 2000).
De övriga entreprenörerna blir underentreprenörer till generalentreprenören.
Samordningen av underentreprenörerna ansvarar generalentreprenören för automatiskt. Byggherren har endast avtal med en part på byggarbetsplatsen vilket innebär ett enkelt ansvarsförhållande. Fortfarande kvarstår dock byggherrens ansvar för projekteringen gentemot generalentreprenören (Söderberg, 2005).
3.2.2 Delad entreprenad
Den andra typen av utförandeentreprenad är delad entreprenad där anlitar beställaren flera entreprenörer som ansvarar för olika delar av byggandet. Det kan vara en entreprenör för mark och en annan för byggande och så vidare.
Beställaren sluter avtal med varje delentreprenör och har samordningsansvaret men kan överlåta det på någon av entreprenörerna (Nordstrand, 2000).
3.2.3 Samordnad generalentreprenad
Vid samordnad generalentreprenad görs upphandlingen i två steg. Först upphandlas entreprenörerna på samma sätt som vid delad entreprenad sedan övertar generalentreprenören beställarens kontrakt med de andra entreprenörerna. Detta medför att de andra entreprenörerna blir underentreprenörer under byggtiden. Till skillnad från generalentreprenaden är det beställaren som bestämt vilka entreprenörer som ska samarbeta (Nordstrand, 2000).
3.3 Totalentreprenad
Vid totalentreprenad låter byggherren en enda entreprenör svara för både utformning av byggobjektet och byggandet. Vid en totalentreprenad preciserar byggherren ett byggnadsprogram där de krav som ställas på det färdiga byggnadsverket finns. Byggherren kan även upprätta en rambeskrivning för önskemål om utseende och övriga egenskaper. Varje entreprenör måste vid anbudsgivandet låtit utforma ett förslag till byggnadsvek, förslaget bedöms sedan med avseende på om alla krav och önskemål är uppfyllda.
Totalentreprenören ska sedan låta sina projektörer utföra resterande projektering och sedan genomföra byggproduktionen (Nordstrand, 2000).
Ur ansvarsynpunkt är totalentreprenad den enklaste formen, byggherren har då endast avtal med en part. Om det skulle uppstå felaktigheter eller brister har han bara totalentreprenören att vända sig till för åtgärdande. Detta gäller både projekteringsfel och utförandefel. Totalentreprenad kan vara en fördel för större byggföretag eftersom de har större ekonomiska resurser att klara projektering i samband med anbudsgivningen (Söderberg, 2005).
3.4 Byggbranschens projektkaraktär
Ett bygge styrs alltid i projektform till skillnad från vanlig industri där produktionen sker i kontinuerliga cykler som fortlöper år efter år. En stor del av byggprocessens projektkaraktär är att det är en tillfällig företeelse Byggherrens process indelas i projektskeendena: program, projektering, produktion och drift. Avvikelser som uppkommit i tid-, kostnad- eller kvalitetsplaneringen kan ofta byggherren kompensera för i driftstadiet genom att öka intäkterna. Därför finns en del likheter mellan den traditionella industriella verksamheten och byggherrens process. Byggentreprenören arbetar under andra förutsättningar och har inte samma möjligheter som byggherren för att kompensera misstag som begåtts tidigare i projektet (Mikaelsson m.fl, 1992).
3.5 Arbetsmiljö i byggbranschen
En bra arbetsmiljö medför färre skador och sjukskrivningar samt effektivare produktion och bättre ekonomi. Anställda, arbetsgivare och byggherren gynnas av en god arbetsmiljö. Byggnadsarbete är ofta tungt och belastande för kroppen, därför ska det finnas lämplig utrustning för att lyfta och transportera byggprodukter. Det är viktigt att variera arbetet för att få en möjlighet att återhämta sig efter ansträngningar. När rörelsevariation ges i arbetet sprids belastningen på olika delar av kroppen (ADI 539 2009).
Vid arbete utomhus ska de anställda skyddas mot väder och vind om det är skadligt för hälsan, det kan gälla hård blåst, stark värme eller kyla, kraftigt regn eller snöfall. En bra åtgärd är väderskydd som täcker in arbetsplatsen.
Markarbeten ska planeras och genomföras så att stabiliteten i marken blir tillräcklig. Det ska kontrolleras om det finns ledningar eller farliga ämnen i marken. Alla arbeten ska planeras så att de kan utföras i en sund och säker miljö, planeringen ska grundas på en riskbedömning. En disposition för arbetsplatsen är bra att upprätta för att planera in utrymme för bodar,
verkstäder och upplag samt för förbindelser och transportvägar. Vägar för fordonstrafik ska separeras från leder för gående (ibid.).
3.5.1 Arbetsmiljörätt
Arbetsmiljölagen finns som grund för arbetsmiljöregleringen och arbetsmiljöavtalen, denna ramlag kräver kompletteringar på något sätt för att den ska få ett innehåll av konkret art. Arbetsmiljöverket kompletterar lagen med föreskrifter och råd, dessa publiceras årligen i arbetsmiljöverkets författningssamling. Arbetsmiljölagen kompletteras vidare med arbetsmiljöförordningen som till största del innehåller regler om skyddsombud och skyddskommittéer. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar finns reglerat i arbetsmiljölagen, ansvaret gäller enbart skydd för arbetstagare som är anställda i verksamheten. De insatser som arbetsgivaren måste vidta för att förbättra arbetsmiljön ska vara rimliga i förhållande till de resultat som kan uppnås.
Även för arbetstagaren finns krav att medverka i arbetsmiljöarbetet, vilket innebär de ska följa föreskrifter, utnyttja lämpliga skyddsanordningar och iaktta den försiktighet som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Arbetstagaren ska även underrätta arbetsledning och skyddsombud om denne anser att arbetet medför allvalig fara för liv eller hälsa (Gunzel och Zanderin, 2008).
Skyddsombud ska utses på arbetsplatser med fler än fem anställda, det ska även finnas ersättare för skyddsombuden. Arbetstagarna företräds av skyddsombuden i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en god arbetsmiljö.
Anser skyddsombudet att åtgärder behöver vidtas ska denne vända sig till arbetsgivaren för åtgärder. Skyddsombuden har även rätt att avbryta arbete som medför fara för arbetstagaren, avbrytandet gäller tills arbetsmiljöverket tagit ställning i frågan. Inte bara arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön, även andra grupper som producenter, distributörer, lokaluthyrare med flera har ett visst ansvar vad gäller arbetsmiljön. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare och arbetstagare bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet (ibid.).
Arbetsgivaren kan delegera arbetsuppgifter till underställda chefer och på så sätt frånlyftas det dagliga arbetsgivaransvaret för de uppgifter som delegerats.
Arbetsgivaren överflyttar ansvaret då ansvaret för att lagstiftningsbestämmelserna följs, arbetsmiljöansvaret finns ändå kvar hos den högsta ledningen. I praktiken är delegation till underställda chefer nödvändig eftersom den verkställande ledningen ofta är placerad på annan ort än där verksamheten bedrivs (ibid.).
3.5.2 Arbetsmiljöarbete i projekteringsstadiet
Projektörer och byggherrar har ett ansvar för arbetsmiljön, både under byggskedet och när den färdiga byggnaden eller anläggningen används. Bygg- och anläggningsarbeten är ofta tungt och farligt, det är även en av mest skadedrabbade branscherna och sjukskrivningstiderna är långa. För att förebygga risker och problem har ett ansvar för byggherren och projektören införts i Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Syftet med detta är att arbetsmiljön ska förbättras i ett tidigt skede. Förutseende under projekteringen och planeringen kan minimera risken för ohälsa och olyckor under byggskedet. Byggherren och projektören ansvarar för arbetsvillkor som är följder av de olika val som görs under projekteringen, det kan vara arbetsutrymmen, arbetsställningar vid montage, arbete med farliga ämnen eller i bullrig miljö (ADI 574, 2004).
Det är byggherren som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljöarbetet i projekteringen. Projektörens ansvar begränsas till det som påverkas av de delar denne projekterar. Det behövs rutiner för hur projektörer och byggherrar ska ta med arbetsmiljöaspekterna vid projektering. Byggherren ska styra projektören aktivt mot en god arbetsmiljö och projektören ska biträda byggherren med upplysningar om arbetsmiljöfrågor. När byggherren utser ansvariga till att sköta arbetsmiljöfrågor och samordningen i projekteringen är det viktigt att de har god kompetens när det gäller arbetsmiljö. Det är även viktigt att samordningsansvariga har kunskaper om bygg- och anläggningsarbeten för att förstå hur valen i projekteringen påverkar arbetsmiljön på bygget. Byggherren kan inte överlåta det juridiska ansvaret för arbetsmiljöarbetet i projekteringen till någon annan, varken i sin helhet eller delvis. Byggherrens ansvar ligger kvar oavsett entreprenadform. Byggherren kan däremot överlåta ansvaret för samordningen av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemensamt arbetsställe. Byggherren ska se till att en arbetsmiljöplan för hela bygg- och anläggningsarbetet upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. Under hela projekteringen ska det planeras för att skapa en god arbetsmiljö i byggnadsverket, inte bara när det används utan också under byggtiden (ibid.).
Det är viktigt att arbetsmiljöarbetet startar tidigt i projektet, det är då de största förändringarna kan göras för att förbättra arbetsmiljön. Förändringar i tidiga skeden kan vara: ändrade konstruktionslösningar, lokalisering av projektet, integrering av skyddsanordningar samt logistik- och transportplaneringar. När projektet går framåt blir fler variabler låsta, vilket både medför att förändringarna för att förbättra arbetsmiljön blir mer komplicerade att
genomföra och även att kostnaden för genomförandet blir högre, se figur 1 (Hecker m fl, 2004).
Figur 1, möjligheten att påverka arbetsmiljön under byggprocessen (Hecker m fl, 2004).
Felprojekteringar i arbetsmiljöfrågor är en faktor som bör undvikas för att inte senare i projektet behöva vidta nödåtgärder som både blir kostsamma och komplicerade att genomföra. Om entreprenören involveras under projekteringen kan felprojekteringar undvikas. Entreprenören får då ge sin syn på hur man i det unika fallet bäst planerar för en så god arbetsmiljö som möjligt och samtidigt får entreprenören en förståelse för hur projektörerna har resonerat kring de lösningar som slutligen valts (ibid.).
Det är svårt att härleda enskilda olycksfall till en bristfällig projektering. I byggbranschen finns traditionellt en anklagande kultur, vilket medför att intervjuer med arbetsmiljöansvariga kan leda till att de försöker lägga över ansvaret på någon annan. I många fall finns inte heller, hos projekteringen, förståelsen för hur de kan påverka arbetsmiljön i produktion. För att arbetsmiljöåtgärder, som vidtagits vid projekteringen, ska få den önskade riskreduceringen under produktionsskedet krävs en förbättring av utförandet på byggarbetsplatsen (ibid.).
3.5.3 Projektörernas bristande arbetsmiljökunskaper
För att projektörerna ska ta arbetsmiljön i beaktande redan vid projekteringsstadiet krävs att de har kunskaper inom området. Minimikravet bör vara att projektörerna är införstådda med hur byggföretag hanterar säkerhet på arbetsplatsen och på vilket sätt den enskilde yrkesarbetaren är tvingad eller självmant ofta väljer att ta genvägar förbi säkerhet. Den största delen av projektörerna besitter inte nog kunskap inom detta område. I syfte att eliminera denna brist föreslås att projektörer antingen bör ha arbetsmiljö som en del av deras utbildning alternativ att de ges möjlighet att få den typen av vidareutbildning via arbetsgivaren (Hecker m fl, 2004).
För att möjliggöra ett bra arbetsmiljöarbete under projekteringen krävs att de involverade har kunskap om hur olika arbetsförfaranden på byggarbetsplatsen går till. Utan den typen av kunskap finns inte möjligheten för projektörerna att realisera de kunskaper de har i arbetsmiljöområdet på ett sätt som är möjligt i praktiken. De flesta projektörer saknar kunskap om arbetsförfarandet på en byggarbetsplats både gällande de enskilda arbetsmomenten samt det totala förfarandet på byggarbetsplatsen (ibid.).
Största anledningen till avsaknaden av denna kunskap, hos projektörerna, är att förståelse för hur en byggarbetsplats fungerar inte kan förvärvas genom traditionella studier och inte heller genom studiebesök. För att den fulla insikten ska infinna sig krävs en längre tid som aktiv medarbetare på en byggarbetsplats. Endast på detta sätt kan förståelsen för byggproduktionens specifika nyanser förstås till fullo. Krav på en längre tids praktik på en arbetsplats, som en del av utbildningen, är inte fullt möjligt och skulle möta motstånd från den akademiska sfären. Det finns många fördelar med att komplettera akademiska studier och praktik på en byggarbetsplats (ibid.).
Vid arkitekternas övervägningar, för det framtida byggnadsverket, är de främsta nyckelfaktorerna funktionalitet och kostnad. När gestaltningen är fastställd övervakas ofta resultatet för att säkerställa att kvalitets-, kostnads och funktionskrav är uppfyllt samt att byggnaden är möjlig att uppföra, sällan överses huruvida den valda designen även lämpar sig väl ur arbetsmiljöhänseende. Denna övervakning bör även säkra att den gestaltning som valts också verkar för en god arbetsmiljö och att de förberedande arbetsmiljöåtgärder som kan tillämpas vidtagits. Övervakningen kan utföras av någon inom det projekterande företaget med arbetsmiljöarbete som specialinriktning alternativt av en kvalificerad tredje part (ibid.).
3.5.4 Entreprenadformers påverkan på arbetsmiljö
Traditionellt brukar byggprocessen ses som ett stafettlopp där projekteringsgruppen helt överlämnar projektet till produktionsgruppen så snart produktion tar vid. Detta synsätt kan på många sätt vara en hämmande faktor för arbetsmiljöarbetet (Hecker m fl, 2004).
För att projekteringsgruppens arbetsmiljöarbete ska bli så bra som möjligt krävs ett samarbete med produktionsgruppen. Samarbetet bör påbörjas redan vid projekteringsstarten där projekteringsgruppen kan ta lärdom av produktionsgruppens erfarenheter när de startar arbetsmiljöarbetet och anpassa det arbetet där efter (ibid.).
När sedan produktion tar vid finns det fördelar med att ta del av projekteringens tankar och avsikter med de vidtagna arbetsmiljöåtgärderna för att de under produktionsfasen ska utnyttjas. Projekteringsgruppen kan till exempel göra förberedelser för integrering av skyddsanordningar som, om de inte används vid produktion, är helt utan verkan. Detta kan undvikas om projekteringsgruppen håller en dialog med produktionsgruppen för att säkerställa att samtliga avsikter med de vidtagna arbetsmiljöåtgärderna utnyttjas. Den negativa inverkan som detta ”stafettlopp” har på arbetsmiljöarbetet är olika beroende på vilken entreprenadform som tillämpas (ibid.).
3.5.5 Arbetsmiljöarbetet vid utförandeentreprenad
Nackdelen med utförandeentreprenad som vald entreprenadform är att entreprenören, som sedan ska leda byggprojektet, inte är vald när projekteringen startar. Att under projekteringen samarbeta med den entreprenör som sedan ska sköta produktionen är därav inte möjligt. En lösning på detta kan vara att involvera en byggentreprenör i projekteringsstadiet som konsult mot timersättning. Avsikten med detta är att ge en byggentreprenörs erfarenheter och åsikter en plats i projekteringen för att vidta de arbetsmiljöåtgärder som är mest effektiva vid produktionen (Hecker m fl, 2004).
3.5.6 Arbetsmiljöarbetet vid totalentreprenad
Ur arbetsmiljöhänseende är totalentreprenaden den mest fördelaktiga entreprenadformen. Detta för att samma företag står för både projekteringen och produktion, på så sätt kan erfarenheter från produktion tillämpas direkt vid
projekteringen. Detta förutsätter att det är samma organisation som sköter både projekteringen och produktion, vilket fallet inte alltid är. Vanligt är att totalentreprenören i sin tur köper in en underentreprenör som exempelvis sköter produktionen, alternativt att det skapas ett så kallat ”joint venture”
mellan ett projekteringsföretag och en byggentreprenör. Arbetsmiljöarbetet blir i detta fall mycket likt arbetsmiljöarbetet vid en generalentreprenad. Stora byggfirmor som arbetat på detta sätt under en längre tid tenderar att hantera detta samarbete på ett bra sätt jämfört med mindre (Hecker m fl, 2004).
3.5.7 Viktiga arbetsmiljöfrågor under byggskedet
Fallolyckor är den vanligaste orsaken till dödsfall och olyckor på byggarbetsplatserna. Dessa kan till en viss del förebyggas under projekteringen. Skyddsåtgärder mot fall ska redovisas i arbetsmiljöplanen.
Arbete med händerna över axelhöjd eller under knähöjd är mycket belastande.
Det är därför viktigt att under projekteringen göra sådana val att denna typ av arbete minskas. Håltagning och bilningsarbeten ger fler slags arbetsmiljöproblem som buller, damm, vibrationer och fysisk belastning, dessa arbeten ska därför även minimeras (ADI 574 2004).
3.6 Olyckor och tillbud
För att ett olycksfall ska godkännas som arbetsskada fordras att olycksfallet har samband med arbetet eller arbetsförhållandena. Olycksfallet ska i huvudsak ske på arbetsplatsen när den anställde utför sitt arbete. Normalt omfattas även olycksfall under rast, paus, tjänsteresor och vid utbildning som beordras av arbetsgivaren (Jakobsson, 2006).
Ett tillbud är en oönskad händelse som med annat förlopp kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Det kan vara fallande föremål som inte träffar en person eller en mindre skada som inte kräver sjukvård. Allvarliga tillbud är sådana händelser som kunnat orsaka allvarlig olyckor, en byggnadsställning som rasar eller liknande. Tillbud är betydligt vanligare än olyckor (ibid.).
3.7 Arbetsmiljöplan
Redan innan byggarbetsplatsen etableras ska en arbetsmiljöplan för hela objektet ha tagits fram. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker. Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet. Det är
tillgänglig på arbetsplatsen när den etableras och genomföra anpassningar av planen om det behövs. Planen ska innehålla de regler som ska tillämpas på arbetsplatsen, hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras samt en beskrivning på hur risker ska minimeras. Om bygg- eller anläggningsarbetet ska utföras på en plats där annan verksamhet pågår samtidigt ska detta uppmärksammas i arbetsmiljöplanen (ADI 539 2009).
3.8 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete betyder enligt arbetsmiljöverket att arbetsgivaren ska arbeta med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall förebyggs och arbeta för en god arbetsmiljö. En arbetsmiljöpolicy krävs för att arbetsgivaren ska kunna driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det ska finnas rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara utformat. Arbetsmiljöpolicy och rutiner ska dokumenteras om en arbetsgivare har fler än tio anställda. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas av arbetsgivaren som en naturlig del av den dagliga verksamheten och det ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras i samarbete med arbetstagare och skyddsombud (Gunzel och Zanderin, 2008).
Arbetsmiljöfrågor behöver på samma sätt som produktion, ekonomi och kvalitet hanteras i verksamheten och inte som ett eget system i sig. Många verksamhetsbeslut berör arbetsförhållanden och följderna för arbetsmiljön behöver därför bedömas och beaktas innan besluten fattas (AFS 2001:1).
Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan stärka företaget genom att öka kvalitén och förbättra ekonomin. Det enskilda företaget bör anpassa det systematiska arbetsmiljöarbetet till just deras förutsättningar och arbetsmiljörisker. Chefer och arbetsledare har en mycket viktig roll i arbetet att skapa en säker och god arbetsmiljö för de anställda. Genom en klar och tydig fördelning av arbetsmiljöuppgifter skapas ett ansvarstagande i linjeorganisationen, vilket är grunden för en sådan arbetsmiljö. Vid ett effektivt arbetsmiljöarbete är det viktigt att veta vilka riskerna är i verksamheten, efter kartläggningen av dessa ska en handlingsplan göras så att riskerna kan minskas eller tas bort. Av handlingsplanen ska det framgå vad som ska göras, när det ska vara klart och vem som är ansvarig för genomförandet. En stor del av olyckorna drabbar nyanställda, därför är det viktigt med en genomgång av arbetsmiljön, risker och skyddsåtgärder för dem. Informationsskyldigheten finns reglerad i kollektivavtalen. De chefer eller personer som har fått arbetsmiljöuppgifter
delegerade till sig ska vara utbildade i arbetsmiljöfrågor så att de klarar av sitt ansvar. Skyddsombud ska få särskild arbetsmiljöutbildning och personalen ska informeras om risker vid byte av arbetssätt (Sveriges Byggindustrier, 2008).
Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete reglerar samordningsansvaret för skyddsåtgärder på gemensamt arbetsställe. Detta ansvar ligger i första hand på byggherren som kan överlåta ansvaret till någon av dem som bedriver arbete på arbetsplatsen.
De övriga entreprenörerna på arbetsplatsen är skyldiga att följa de anvisningar som den samordningsansvarige föreskrivit. Entreprenörerna ska lämna uppgift till den samordningsansvarige om de särskilda risker som kan uppstå på grund av deras egen verksamhet. De är också skyldiga att medverka till att god ordning råder och att arbetsplatsen inte täcks med material, redskap, eller liknande. Samordningsansvaret fritar inte de enskilda arbetsgivarna från ansvaret för de egna anställdas säkerhet och arbetsmiljö (ibid.).
3.9 Ekonomiska aspekter på förbättrad arbetsmiljö
För att öka medvetenheten om sjukfrånvarons kostnader ska alla arbetsgivare med fler än tio anställda redovisa sjukfrånvaron i sin årsredovisning. Ett viktigt motiv för att satsa på bättre arbetsmiljö och ökad hälsa är att de kan bidra till en förbättring i verksamhetens effektivitet och lönsamhet.
Sjukfrånvarons kostnad är det vanligaste måttet när det gäller att beräkna hur lönsamma investeringar i bättre arbetsmiljö och hälsa kan vara. (Jakobsson, 2006).
En arbetsplatsolycka kan mätas i olika typer av förluster som påverkar det ekonomiska resultatet för verksamheten, oavsett om det leder till personskada eller inte. Olyckor kostar alltid pengar därför är det lönsamt att förebygga olycksfall och störningar i verksamheten (ibid.).
Det kan vara svårt få ett grepp om kostnaderna som en dålig arbetsmiljö medför, en anledning till detta är att de effekter som en dålig arbetsmiljö förorsakar inte alltid kan kopplas direkt till den dåliga arbetsmiljön. En annan anledning, till svårigheten i att bestämma de merkostnader som en dålig arbetsmiljö förorsakar, är att antalet intressenter som drabbas är så pass många och att incitamentet till att urskilja de kostnader som är relaterade till en bristfällig arbetsmiljö inte alltid är motiverat. Inte heller något överordnat gemensamt intresse finns för att utreda vad en dålig arbetsmiljö verkligen kostar (Arbetarskyddsstyrelsen, 1997).
Samhällets kostnader för en dålig arbetsmiljö fördelar sig på tre aktörer. Den enskilde arbetstagaren, arbetsgivaren och offentliga sektorn (ibid.).
Den enskilde arbetstagarens lidande av en skada förorsakad av en bristfällig arbetsmiljö är av naturliga skäl mycket svår eller omöjlig att värdera i pengar.
En arbetsskada kan i värsta fall leda till en kraftigt försämrad social situation med försämrad trygghet för individen, detta gäller framförallt de arbetsskador som medför att arbetstagaren tvingas lämna arbetet som en konsekvens av en arbetsskada. Inte att förglömma innebär en arbetsskada av detta slag även en mer direkt ekonomisk konsekvens för individen i form av inkomstbortfall (ibid.).
Genom att räkna ut vad frånvaron kostar företaget går det att räkna ut vad minskad sjukfrånvaro är värd i pengar. För en anställd med månadslönen 22 000 svenska kronor kostar en korttidssjukskrivning på 14 dagar 18 000 svenska kronor. Arbetsgivarens övriga kostnader som är svårare att göra mätbara i pengar är till exempel kostnader för driftsstörning, kostnad för rekrytering av ersättare, kostnad för inskolning av ersättare, kvalitetsförsämringar, administrativa kostnader etcetera. En långtidssjukskrivning är lättare för arbetsgivaren att klara ekonomiskt, när en fullt produktiv ersättare finns på plats är merkostnaderna för arbetsgivaren som lägst. De korttidssjukskrivna är de mest kostsamma, men kostnaderna för ohälsa på företaget finns alltid där. Den viktigaste åtgärden en arbetsgivare kan vidta är att dels skapa en handlingsplan för hur ohälsa ska förhindras på företaget samt en handlingsplan för hur ohälsa ska hanteras om det ändå uppstår (ibid.).
Offentliga sektorns utgifter för ohälsa på arbetsplatserna i Sverige är stora.
Utgiftsökningar är exempelvis kostnader för sjukvård, rehabilitering samt kostnader förknippade med förtidspensioneringar. Offentliga sektorn drabbas även av inkomstminskningar i form av minskade skatteintäkter, lägre intäkter från arbetsgivaravgifter med mera. Produktionsbortfallet medför också att bruttonationalprodukten påverkas negativt. Om arbetsmiljörelaterad ohälsa skulle kunna minska får detta till följd att bruttonationalprodukten tillåts öka, en ökad tillväxt leder till fler jobb och bättre förutsättningar för att säkra den framtida välfärden (ibid.).
