Patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes typ 2: En litteraturstudie

Patienters upplevelser av

kostförändring vid diabetes typ 2

-En litteraturstudie

Experiences of dietary changes in patients with Diabetes Type 2 -A literature review

Moa Engdahl och Elin Jansson

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/ Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Anna Hollsten och Jonas Svanström Jan Nilsson

2020-04-23

Sammanfattning

Titel: Patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes typ 2 Experiences of dietary changes in patients with Diabetes Type 2 Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Moa Engdahl och Elin Jansson

Handledare: Anna Hollsten och Jonas Svanström Sidor: 27 sidor, exklusive bilaga 1

Nyckelord: Diabetes typ 2, upplevelse, kostförändring, patienter

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom där antalet patienter som insjuknar ständigt ökar. Komplikationerna är många men genom att förändra sin kost kan patienterna minska symtomen och risken för komplikationer.

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes mellitus typ 2.

Metod: En litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar som samlades in genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.

Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmall.

Resultat: Baserades på följande teman: relationella aspekter med subteman “Stöd och information från vårdpersonal”, “Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang”, Att hantera kosten i sociala situationer, “Familjens och närståendes roll vid kostförändring”, “Tillgång till hälsosam mat” och “Media”, och individuella aspekter med subteman “Upplevda känslor vid kostförändring”

och “Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar”.

Slutsats: Kostförändring vid DM2 ger upphov till både positiva och negativa känslor och

upplevelser. Genom att sjuksköterskan har förståelse för hur patienter kan uppleva en kostförändring

kan sjuksköterskan lättare individualisera vården och utföra en personcentrerad vård.

Innehållsförteckning

Introduktion ... 5

Bakgrund ... 5

Diabetes Mellitus ... 5

Egenvård hos patienter med diabetes ... 6

Kostrekommendationer ... 6

Personcentrerad vård och sjuksköterskans kompetens ... 7

Problemformulering ... 7

Syfte ... 8

Metod ... 8

Litteratursökning ... 8

Inklusions- och exklusionskriterier ... 9

Urval 1 ... 11

Urval 2 ... 11

Urval 3 ... 11

Databearbetning och analys ... 11

Forskningsetiska överväganden ... 12

Resultat ... 13

Relationella aspekter ... 13

Stöd och information från vårdpersonal ... 13

Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang ... 14

Att hantera kosten i sociala situationer ... 14

Familjens och närståendes roll vid kostförändring ... 15

Tillgång till hälsosam mat ... 16

Media ... 16

Individuella aspekter ... 16

Upplevda känslor vid kostförändring ... 16

Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar ... 17

Diskussion ... 17

Resultatdiskussion ... 17

Metoddiskussion ... 20

Slutsats ... 21

Klinisk betydelse ... 22

Förslag till fortsatt forskning ... 22

Referenser ... 23

Bilaga 1: Artikelmatris

5 Forskningsområde: Hantering av komplexa ohälsotillstånd

Introduktion

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som beskrivs som en folksjukdom. Det beräknas finnas cirka 422 miljoner människor med diabetes mellitus globalt varav cirka 90 procent lider av diabetes mellitus typ 2 [DM2] (World Health Organization, WHO, 2018). Mer än 15 procent av befolkningen bär på arvsanlag för att utveckla DM2 och riskfaktorer som kan leda till utveckling av sjukdomen är arvsanlag, ohälsosam kost, övervikt och fysisk inaktivitet (WHO 2018). Den som har diabetes har ett ansvar för sin egenvård av sjukdomen men även hälso-och sjukvården har ansvar för att ge god omvårdnad och riktlinjer till patienterna (Socialstyrelsen 2018).

Bakgrund

Diabetes Mellitus

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som innebär att en person antingen har en otillräcklig insulinproduktion eller är insulinresistent (Nolan et al. 2011; WHO 2018). Insulinresistens innebär att effekten av insulin har försämrats i kroppens vävnader och organ och det uppstår en insulinbrist (Mulder 2017).

De två vanligaste formerna av diabetes mellitus är diabetes mellitus typ 1 [DM1] och DM2.

DM1 debuterar oftast hos barn och unga och innebär att insulinproduktionen upphör helt medan DM2 ofta drabbar vuxna. Vid DM2 klarar bukspottkörteln inte längre av att producera tillräckligt med insulin eller så har vävnadernas celler förlorat sin insulinkänslighet (Mulder 2017). DM1 och DM2 ger liknande symtom i form av trötthet, ökad törst och diures, synpåverkan och viktnedgång men hos patienter med DM2 uppkommer symtomen långsammare och mer gradvis (WHO 2018).

Patienter med diabetes mellitus har en högre risk att drabbas av njursvikt, hjärt- och kärlproblem, synnedsättningar med risk för att bli blind och amputation av de nedre extremiteterna (Stratton et al. 2000; WHO 2018).

Faktorer som påverkar utvecklingen av DM2 är övervikt, försämrade kostvanor och fysisk

inaktivitet. Behandlingen av DM2 består ofta av en ändrad kost, ökad fysisk aktivitet samt

viktnedgång. Viktnedgången gör att den befintliga insulinproduktionen blir tillräcklig igen

(Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 2009; WHO 2018), vilket också Bowes et

6 al. (2017) kom fram till i sin studie. För en tredjedel av patienterna med DM2 räcker det inte med dessa förändringar utan det behövs läkemedel i form av insulin och/eller tabletter som minskar cellernas insulinresistens (SBU 2009; WHO 2018).

Egenvård hos patienter med diabetes

Egenvård är när en patient själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en sjukvårdsåtgärd för att främja egen hälsa (Socialstyrelsen 2013). I egenvården har patientutbildning hos patienter med diabetes en central roll i vården. Det bör erbjudas patientutbildning av personal som har både ämneskompetens och pedagogisk kompetens inom hälso-och sjukvården för att nå det bästa resultatet. Viktiga aspekter är att anpassa egenvården utefter eventuella skillnader av synen på sjukdom och hälsa (Socialstyrelsen 2018).

Egenvård har stor betydelse vid DM2 för både patienten och sjukvården. Om egenvården utförs effektivt och med god följsamhet kan komplikationer som kan uppstå vid DM2 förhindras samt sjukdomsprognosen förbättras (Hall 2015; Shrivastava et al. 2013). Det finnns sju styrande egenvårdsbeteende hos patienter med DM2: fysiskt aktiv, äta en hälsosam kost, kontrollera p- glukoshalten, ha en bra problemlösningsförmåga, följa ordinationer, förmåga att hantera stressfyllda och känslomässiga situationer samt ett riskreducerande beteende. Dessa egenvårdsbeteenden kan också medföra förbättringar i patientens livskvalité (Shrivastava et al.

2013).

Kostrekommendationer

Rekommendationer för alla patienter som har diabetes är att de bör få strukturerad och personlig kostrådgivning. Fokuset vid kostrådgivningen bör vara på kvaliteten och mängden mat, samt anpassas till patientens matpreferenser och kultur (Campos-Outcalt 2018).

Intentionerna till kostråden bör vara att patienten ska uppnå ett lämpligt HbA1C, och därmed

minska skaderisker som vanligtvis uppkommer vid långvarig diabetes, samt att flertalet

patienter behöver gå ner i vikt (Petterson 2011). HbA1C kallas också för långtidsblodsocker

och är ett blodprov som visar patientens genomsnittliga blodglukoshalt för de senaste 12

veckorna (WHO 2011). Att justera energiinnehållet i kosten är av större betydelse än

uppdelningen av kolhydrater, protein och fett. Det spelar exempelvis mindre roll om kosten är

till största del baserad på fett eller kolhydrater vid viktminskning, eftersom det viktiga är att det

förbrukas mer energi än vad kosten tillför (Petterson 2011).

7 Något som visats vara gynnsamt vid kostrådgivning är att försöka ändra så lite som möjligt i patientens nuvarande kost. Detta för att det ofta är möjligt att likna den nuvarande kosten till någon av de kostrekommendationer som anses vara bra vid diabetes, utan att patienten helt måste överge sina tidigare matvanor (Petterson 2011). Livsmedel som anses vara gynnsamma att äta vid diabetes oavsett vilka kostrekommendationer som följs är bland annat: fullkorn, bönor, linser, fisk, frukt och grönsaker (Petterson 2011; Salas-Salvadó et al. 2011). Genom att öka intaget av dessa livsmedel i kosten och samtidigt minska intaget av mindre bra alternativ kan kostförändringen vara tillräcklig, men om patienten drastiskt behöver ändra sina matvanor är det enklast att göra det stegvis (Petterson 2011). Salas-Salvadós et al. (2011) beskriver att det är gynnsamt för hälsan att minska intaget av vissa livsmedel, till exempel rött kött, godis, mjölkprodukter med hög fetthalt samt raffinerat spannmål.

Personcentrerad vård och sjuksköterskans kompetens

Utifrån den personcentrerade vården är det viktigt att bekräfta patientens upplevelser av ohälsa och sjukdom och att arbeta för att främja hälsa utifrån vad det betyder för varje enskild patient (Svensk sjuksköterskeförening 2016).

För att ha möjlighet att ge stöd till patienter med diabetes är det viktigt att sjuksköterskan besitter rätt sorts kompetens. Sjuksköterskan ska skaffa kunskap om hur vardagslivet ser ut för personer med diabetes mellitus och respektera individens livssituation och olika val.

Sjuksköterskan ska också kunna stärka patientens egna resurser att leva med sjukdomen, bedöma ett individuellt utbildningsbehov och kunna motivera och stödja patienter med diabetes mellitus och dess anhöriga för att de ska kunna ta eget ansvar för sjukdomen och dess behandling (Svensk sjuksköterskeförening 2013).

Problemformulering

Antalet patienter med diabetes mellitus stiger och det beräknas finnas 422 miljoner personer med diabetes varav cirka 90 procent av dessa har DM2. I många fall går det att behandla DM2 genom viktnedgång, ökad fysisk aktivitet och bättre kostvanor, som är exempel på egenvård.

Kostförändring är en viktig del i grundbehandlingen av DM2 men är ofta svår att genomföra

eftersom det innebär olika utmaningar för patienterna. Det är därför viktigt att sjuksköterskan

individanpassar vården utifrån varje enskild patient och på så sätt ger det stöd och den

motivation som patienterna behöver för att genomgå en kostförändring. För att kunna

8 individanpassa vården är det därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och förståelse för hur kostförändringen upplevs av patienterna.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes mellitus typ 2.

Metod

Metoden som användes för arbetet var en litteraturstudie. En litteraturstudie är en studie där resultat från tidigare publicerade artiklar och forskning sammanställs. Enligt Polit och Beck (2017) finns olika steg för förberedelser och genomförande av en litteraturstudie. De olika stegen beskrivs nedan i figur 1, fritt översatt från engelska till svenska.

Figur 1.

Litteratursökning

I den här litteraturstudien har Polit och Becks (2017) nio steg följts. Först skapades en problemformulering och ett syfte, vilket är steg 1. Därefter, i steg 2, valdes databaserna CINAHL och PubMed ut, som har inriktning mot omvårdnad och medicinsk forskning samt

Steg 7:

Kvalitetsgranskning

Steg 5:

Artiklar läses i sin helhet Steg 1:

Formulering av frågeställning och syfte

Steg 3:

Sökning i databaser

Steg 4:

Granskning av titel och abstrakt

Steg 6:

Relevansgranskning Steg 2:

Sökstrategi, databaser och sökord bestäms

Steg 8:

Artikelsammanställning och teman identifieras

Steg 9:

Sammanställning av resultat

9 vilka sökord som skulle användas vid databassökningen. För att finna lämpliga sökord i de båda databaserna användes så kallade Mesh-termer som i CINAHL heter CINAHL Headings och i PubMed kallas för MeSH.

I CINAHL användes sökorden; “MM Diabetes Mellitus, Type 2”, “MH Diet+”, “MH Life Style Changes”, “MH Perceptions+ OR Experiences OR Attitudes OR Views OR Feelings”, där

“Experience”, “Attitudes”, “Views” och “Feelings” var i fritext, se tabell 1.

I Pubmed användes sökorden; “Diabetes Mellitus, Type 2[Majr]”, “Diet Therapy[Mesh]”,

“Diet[Mesh]”, “Lifestyle Changes” och “Perception [Mesh] OR Attitudes [Mesh] OR Experience OR Emotions [Mesh]”, där “Lifestyle Changes” och “Experience” var en fritextsökning, se tabell 2.

Anledningen till att “diet therapy” endast användes som sökord i Pubmed och inte i CINAHL var att sökordet ej gav ett resultat vid sökning i CINAHL.

I båda databaserna kombinerades sedan sökorden med booelska operatorn AND för att avgränsa sökningen och de olika kombinationerna kan ses i tabellerna i bilagorna. “MM” som betyder

“Major Concept” och [Majr] som betyder “Mesh Major” har använts med “Diabetes Mellitus, Type 2”, för att finna artiklar med huvudämnet DM2. Beteckningarna “MH” som betyder

“Major Headings” och “MeSH” som betyder “Medical Subject Heading” innebär att sökorden är en Mesh-term. I sökningarna gjordes begränsningar till peer reviewed och till att artiklarna inte fick vara äldre än 10 år.

Som steg 3 gjordes sökningar i de valda databaserna, såväl fristående som kombinerade sökningar.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier: Artiklar som var peer reviewed, artiklar som var skrivna på engelska samt artiklar som var publicerade mellan 2010-01-01 och 2020-02-03. Studier på vuxna över 18 år.

Exklusionskriterier: Studier med deltagare med prediabetes och risk för DM2. Reviewartiklar.

10 Tabell. 1 Databassökning Cinahl 2020-02-03 – 2020-02-05

Sökning Sökord Antal

träffar

Urval 1

Urval 2

Urval 3

S1 MM “Diabetes Mellitus, Type 2” 25 367

S2 MH“Diet+” 52 681

S3 MH "Life Style Changes" 5160

S4 MH "Perception+" OR experiences OR attitudes OR views OR feelings (fritext)

396 210

S5 S1 AND S2 AND S4 175 35 11 11

S6 S1 AND S2 AND S3 AND S4 25 8(6) 0 0

Totalt: 37 11 11

S = Sökning () = Interna dubbletter

Tabell. 2 Databassökning Pubmed 2020 -02-03 – 2020-02-05

Sökning Sökord Antal

träffar

Urval 1

Urval 2

Urval 3

S1 “Diabetes Mellitus type 2” [Majr] 58 297

S2 “Diet Therapy” [Mesh] 18 737

S3 “Diet” [Mesh] 109

045

S4 “Lifestyle Changes” (fritext) 4010

S5 “Perception” [Mesh] OR “Attitude” [Mesh] OR

“Experience” (fritext) OR “Emotions” [Mesh]

721 270

S6 S1 AND S2 AND S5 192 15((2)) 2 2

S7 S1 AND S3 AND S4 AND S5 13 2((1)) 1 1

Totalt: 14 3 3

S = Sökning (()) = Externa dubbletter

11

Urval 1

Vid steg 4 genomfördes en granskning av artiklarnas titel och abstrakt för att se om de var relevanta för litteraturstudien utifrån inklusions- och exklusionskriterierna och syftet. Här exkluderades flertalet artiklar eftersom de bland annat fokuserade på barn och var skrivna på andra språk än engelska samt att de ej besvarade studiens syfte. Sökningarna där sökorden kombinerades gav resultatet 200 artiklar i CINAHL och 205 artiklar i PubMed, se tabell 1 och tabell 2. Efter granskningen blev det i urval 1 sammanlagt 37 artiklar kvar i CINAHL och 14 artiklar kvar i PubMed varav 3 externa dubbletter.

Urval 2

De 60 artiklarna från urval 1 lästes i fulltext och granskades efter användbar data enligt steg 5 och 6. Även i det här urvalet skedde en exkluderingsprocess där artiklarna granskades mot studiens syfte och inklusions- och exklusionskriterierna. Efter granskning återstod 11 artiklar i CINAHL och 3 artiklar i PubMed.

Urval 3

I urval 3 granskades artiklarna kritiskt med hjälp av Polit & Beck’s (2017) granskningsmall

”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”, vilket är steg 7. Alla 14 artiklar som granskades höll god kvalitet och inkluderades i litteraturstudiens resultat. Artiklarna redovisas i bilaga 1.

Databearbetning och analys

Artiklarnas resultat sammanställdes och teman identifierades, enligt steg 8. De 14 artiklarna från urval 3 skrevs ut och granskades individuellt av de båda författarna. Granskningen av artiklarna gjordes med en induktiv ansats, vilket betyder att behandlingen av materialet skedde utan förutfattade meningar. Resultatet i artiklarna som besvarade studiens syfte urskiljdes och markerades med överstrykningspenna. Markeringarna jämfördes och granskades gemensamt av författarna för att minimera feltolkningar. Om olika tolkningar av resultatet uppstod förde författarna en diskussion samtidigt som de granskade resultatet ytterligare för att åstadkomma en enad slutsats av resultatet. Författarna identifierade också nyckelord och antecknade dessa i anslutning till markeringarna. Artiklarna sifferkodades för att underlätta sammanställningen och granskades ytterligare för att med hjälp av nyckelorden identifiera subteman och teman.

Det resulterade i två teman och åtta subteman och en diskussion fördes om vilket tema de

enskilda resultaten tillhörde. Enligt steg 9 sammanställdes sedan artiklarnas resultat till text.

12

Forskningsetiska överväganden

Inom forskningsetiken är det centralt att det sker etiska överväganden vid alla moment vid vetenskapliga arbeten och projekt. Grunden för forskningsetiken baseras på respekt för individen, om att göra gott och inte skada samt om rättvisa för studiens deltagare (Polit och Beck 2017).

I den här litteraturstudien har artiklar som använts varit kollegialt granskade och godkända, även kallat “peer review”. Vid översättning av artiklarna har elektroniskt lexikon använts.

Författarna har granskat översättningarna då det finns risk för feltolkningar av innehållet. Fakta

har inte medvetet förvrängts eller utelämnats och artiklar har lästs igenom noggrant, både

enskilt och tillsammans av författarna för att minimera risken för tolkningsfel. Författarna har

varit så objektiva som möjligt och egna eller andras åsikter har försökts minimerats, eftersom

det är oetiskt att presentera resultat som endast stödjer författarnas åsikter (Polit och Beck

2017).

13

Resultat

Resultatet i den här studien baserades på 14 artiklar från länderna Nederländerna (n=1), Australien (n=2), USA (n=5), Singapore (n=1), Storbritannien (n=2), Norge (n=1) och Sverige (n=2). 13 artiklar i resultatet var genomförda med kvalitativ metod medan en var gjord med mixad-metod, dessa redovisas i bilaga 1. I resultatet framkom två teman som var relationella aspekter med subteman “Stöd och information från vårdpersonal”, “Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang”, “Att hantera kosten i sociala situationer”, “Familjens och närståendes roll vid kostförändring”, “Tillgång till hälsosam mat” och “Media”, och individuella aspekter med subteman “Upplevda känslor vid kostförändring” och “Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar”.

Relationella aspekter

Stöd och information från vårdpersonal

En viktig del i kostförändringen var stödet och information från vårdpersonal. Många deltagare som genomgick kostförändringen hade en stor önskan om att få någon form av stöd från vårdpersonal (Murrock et al. 2013). För att underlätta kostförändringen ville flertalet deltagare ha tydliga instruktioner och en kostplan som var framtagen specifikt för den deltagaren (Ball et al. 2015; Murrock et al. 2013). Deltagarna upplevde att de behövde hjälp med att planera sina måltider (Murrock et al. 2013), få information om vad som var hälsosamt att äta (Murrock et al. 2013; Shaw et al. 2012) samt hur de kan identifiera hälsosamma livsmedel i matbutikerna (Shaw et al. 2012).

Flertalet deltagare upplevde att stödet från vårdpersonalen gjorde det lättare att följa en hälsosam kost. När deltagarna visste att vårdpersonalen fanns tillgänglig att kunna besvara frågor upplevdes kostförändringen mindre ansträngande (Gutschall et al. 2011; Shaw et al.

2012). Några deltagare beskrev också hur vårdpersonal försedde dem med det emotionella stödet som de saknade från sin familj och vänner (Murrock et al. 2013).

Informationen och stödet från vårdpersonalen upplevdes också som överväldigande och blev

för mycket för en del deltagare, som blev förvirrade och stressade av att få för mycket

information vid ett tillfälle (Ball et al. 2015). Andra deltagare upplevde att de inte fick

tillräckligt med individualiserat stöd och att vårdpersonalen inte tog sig tiden till att informera

och stödja deltagarna (Ball et al. 2015; Murrock et al. 2013). Ett par deltagare upplevde också

att de hade svårt för att lita på vårdpersonalens kostrekommendationer eftersom de inte var

14 tillräckligt strikta utan istället byggde på en diskussion mellan vårdpersonalen och deltagaren (Jager et al. 2018).

Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang

I flertalet studier lyfter deltagarna att det var svårt att genomgå en kostförändring eftersom traditionell mat är en viktig del i deras kultur. Att äta sig mätta och känna sig nöjda efter en måltid beskrev deltagarna som en betydande del av livet enligt deras kultur (Abuelmagd et al.

2019; Jager et al. 2018; Tan et al. 2018). Flertalet deltagare berättade också att de äter utifrån deras kulturella tradition vilket också speglar deras syn på vad som anses vara hälsosam mat (Jager et al. 2018).

Stora kulturella och religiösa sammankomster gjorde också att deltagarna upplevde det svårt att äta en hälsosam kost, bland annat på grund av att den traditionella maten som serverades sällan var hälsosam utan innehöll mycket kalorier (Abuelmagd et al. 2019; Tan et al. 2018).

Att sluta äta som tidigare och ändra på matvanor var en förändring som var svår att genomföra, men genom att vända sig till sin tro och Gud upplevde många deltagare att det var lättare att genomgå kostförändringen. Många deltagares tro var en avgörande faktor när det gällde deras hantering av DM2 och kostförändringarna (Shaw et al. 2012).

Att hantera kosten i sociala situationer

Sociala situationer och sammankomster beskrevs av deltagarna som utmanande och gjorde det svårt att äta en hälsosam kost (Booth et al. 2012; Carolan et al. 2014; Gutschall et al. 2011).

Sociala situationer upplevdes utmanande eftersom det sällan erbjöds hälsosamma matalternativ vilket gjorde att frestelsen av den ohälsosamma maten ofta blev stor (Booth et al. 2012;

Gardsten et al. 2018; Gutschall et al. 2011). På grund av frestelserna, viljan att äta hälsosam mat och att det skulle upplevas otrevligt att tacka nej till mat stannade flertalet deltagare istället hemma (Benavides-Vaello & Brown 2016; Jager et al. 2018). Deltagarna upplevde också att grupptrycket från omgivningen påverkade deras kosthållning negativt (Booth et al. 2012; Shaw et al. 2012).

Deltagarna upplevde det utmanade när deras vardagsrutin blev störd av sociala sammankomster eftersom de upplevde att det var svårt att anpassa sin kost vid dessa tillfällen (Murrock et al.

2013). Kostförändringen hos deltagarna gjorde att de kände att de inte längre kunde äta fritt

vilket påverkade deras sociala liv och minskade möjligheterna till impulsiva beslut när det

handlar om mat. Att träffa vänner spontant för att exempelvis ta en fika kändes besvärligt för

15 en deltagare eftersom han kände sig begränsad av sin kost (Carolan et al. 2014). Flertalet deltagare upplevde att kostförändringarna påverkade deras relation med vännerna negativt bland annat på grund av att när de umgås var mat nästan alltid involverat (Shaw et al. 2012).

Efter att ha diagnostiserats med DM2 och börjat äta en hälsosammare kost upplevde en annan deltagare att människor i hens närhet blev rädda för att bjuda på mat (Ball et al. 2015).

Familjens och närståendes roll vid kostförändring

Många deltagare beskrev stödet från familjen som en avgörande faktor i kostförändringen, där de deltagare som fick stöd från familjen hade lättare för att göra hälsosamma val medan de som fick mindre stöd hemifrån hade svårare att hålla sig till en hälsosam kost (Benavides-Vaello &

Brown 2016; Gutschall et al. 2011; Jager et al. 2018). En deltagare uppgav att hennes pojkvän underlättade kostförändringen bland annat genom att hjälpa henne att förbereda maten och räkna kolhydrater (Murrock et al. 2013), medan en annan deltagare berättade att hans fru hjälpte honom att äta en hälsosam kost genom att alltid se till att det fanns hälsosam mat tillgängligt, även om det var ont om tid (Gutschall et al. 2011).

Familjen fungerade också som en motivator vid kostförändringen där deltagarna bland annat beskrev det som att de ville föregå som ett gott exempel för sina barn (Benavides-Vaello &

Brown 2016; Jager et al. 2018). De kände sig oroliga för barnens skull och ville inte att deras dåliga vanor skulle påverka barnens hälsa (Jager et al. 2018).

Ett problem som framförallt många kvinnliga deltagare upplevde vid kostförändringen var att resten av familjen inte var villig att ändra sin kost för att äta mer hälsosamt, vilket medförde att deltagarna antingen var tvungna att laga två olika maträtter eller äta den ohälsosamma maten som familjen förväntade sig (Abuelmagd et al. 2019; Booth et al. 2012; Gardsten et al. 2018;

Murrock et al. 2013). En manlig deltagare uttryckte att han ibland kände sig utanför vid måltiderna eftersom familjen inte var villiga att äta den hälsosamma maten som han behövde äta (Gardsten et al. 2018). Flertalet deltagare uppgav också att de prioriterade familjens önskemål om att inhandla ohälsosamma snacks och mellanmål till hemmet före sina egna behov, vilket försvårade deltagarnas matval hemma (Booth et al. 2012: Gardsten et al. 2018).

Deltagarna kände inte att de hade rätten att påtvinga familjemedlemmarna sin kost (Jager et al.

2018).

16 Tillgång till hälsosam mat

En svårighet med att genomgå en kostförändring, uttryckte ett par deltagare, var bland annat att de lokala matbutikerna hade ett dåligt utbud av hälsosam mat (Lee et al. 2016; Shaw et al.

2012). Det upplevdes också vara svårt att hitta hälsosam mat och mellanmål när man var på resande fot (Carolan et al. 2014). Deltagarna uttryckte vidare en frustration över att den hälsosamma maten, så som frukt och grönsaker, som finns i butikerna ofta är betydligt dyrare än den ohälsosamma maten (Lee et al. 2016; Murrock et al. 2013).

Media

Flertalet deltagare uttryckte att media försvårade att genomgå en kostförändring (Carolan et al.

2014; Lee et al. 2016). Enligt deltagarna sänds det ut information om olika dieter i både TV- program och reklam vilket förvirrar och försvårar att välja en hälsosam kost eftersom de förmedlar motstridiga budskap (Carolan et al. 2014). På TV och i sociala medier görs det ofta reklam för skräpmat medan det sällan görs reklam för hälsosammare alternativ, vilket påverkar deltagarna till att välja ohälsosam mat. Reklamen på TV stimulerar också deltagarna till att äta trots att de inte var hungriga (Lee et al. 2016).

Individuella aspekter

Upplevda känslor vid kostförändring

Att genomgå en kostförändring upplevdes ofta som påfrestande och gav upphov till många olika

känslor hos deltagarna (Booth et al. 2012; Gutschall et al. 2011; Tan et al. 2018). Känslor som

uppkom var bland annat stress (Abuelmagd et al. 2019; Gutschall et al. 2011), rädsla, ilska

(Gutschall et al. 2011), känslor av meningslöshet (Tan et al. 2018), avundsjuka (Lee et al. 2016)

och nedstämdhet (Carolan et al. 2014; Gutschall et al. 2011). Ett par deltagare beskrev att de

kände sig stressade när de genomgick kostförändringen eftersom de upplevde att de ständigt

behövde tänka på kosten (Abuelmagd et al. 2019). Stress påverkade också deltagarnas

självdisciplin som var en avgörande faktor för en lyckad kostförändring där deltagare med en

hög självdisciplin hade lättare för att följa kostrekommendationerna än den med en låg

självdisciplin (Gutschall et al. 2011). Känslor av meningslöshet uppkom framför allt på grund

av att deltagarna kände sig begränsade och kontrollerade av kostförändringen vilket innebar att

de inte fick äta den maten ville (Tan et al. 2018), medan avundsjukan uppstod när deltagarna

jämförde sig själva med personer i sin omgivning som inte behövde äta en begränsad kost (Lee

et al. 2016). Rädslan var kopplad till risken för komplikationer vilket hos fler deltagare blev en

motivator till att följa kostrekommendationerna (Abuelmagd et al. 2019; Booth et al. 2012).

17 Flertalet deltagare berättade också att de upplevde kostförändringen som krävande eftersom det var svårt att bryta sina gamla vanor (Lee et al. 2016; Patel & Iliffe 2017; Pikkemaat et al. 2019).

Den hälsosamma maten upplevdes, av flera deltagare, som tråkig och saknade variation (Booth et al. 2012). Deltagarna beskrev också att kostförändringen var ansträngande eftersom de nu var tvungna att äta mat de tidigare inte tyckt om (Booth et al. 2012; Pikkemaat et al. 2019).

Känslorna av att känna sig begränsad resulterade också i att ett par deltagare fick ett ökat begär av ohälsosam mat som var svår att motstå, vilket påverkade deltagarnas upplevelse av kostförändringen negativt (Carolan et al. 2014).

Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar

Kostförändringen medförde att flertalet deltagare upplevde att de var hälsosammare och att de efter ett tag inte behövde tänka på att äta hälsosamt utan att de hade utvecklat en vana att göra det (Ball et al. 2015; Booth et al. 2012). Deltagarna såg förändringar både genom viktminskning och genom att symtomen för DM2 försvann vilket ledde till att de blev fortsatt motiverade till att fortsätta att äta hälsosamt (Booth et al. 2012). De positiva effekterna som uppstod efter att deltagarna genomgått en kostförändring vägde upp för de negativa känslorna som deltagarna kände av att vara begränsade i sin kost, vilket motiverade deltagarna till att fortsätta äta en hälsosam kost (Ball et al. 2015).

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes mellitus typ 2. Litteraturstudiens resultat bestod av 14 vetenskapliga artiklar som sammanställdes till följande teman: relationella aspekter med subteman “Stöd och information från vårdpersonal”, “Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang”, Att hantera kosten i sociala situationer, “Familjens och närståendes roll vid kostförändring”,

“Tillgång till hälsosam mat” och “Media”, och individuella aspekter med subteman

“Upplevda känslor vid kostförändring” och “Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar”.

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat visade att kulturen har en stor påverkan på kostförändringen. De

deltagare som lever i en kultur där mat och sociala sammankomster är centrala upplevde sig

begränsad av kostrestriktionerna och hade svårt att anpassa sig till den nya kosten. Detta

bekräftas av Saunders (2019) och Whittemore et al. (2019) som båda beskriver att kulturen är

18 en stor barriär till att genomgå en kostförändring. Saunders (2019) beskriver också att anledningen till att kulturen är en stor barriär till kostförändring är att maten har en central roll i kulturen, vilket gör deltagarna ovilliga till att genomföra en kostförändring.

I resultatet framkom att deltagarna upplevde kostförändringen jobbig eftersom de kände att de inte kunde äta sig mätta, vilket de var vana vid i deras kultur. Detta kan dock vara kopplat till okunskap eftersom det är fullt möjligt att äta sig mätt även vid en kostförändring. Det bekräftas av Saunders (2019) som beskriver att brist på kunskap och förståelse om DM2 och egenvårdsstrategier är en barriär till att genomgå en kostförändring.

Att hitta nya kostalternativ och bryta gamla matvanor är en utmaning. Det är viktigt för patienten att få information om vilka koster som finns att välja på. Att som patient också få ett kostschema som är individuellt anpassat är förmodligen också av stor vikt för genomförandet av en kostförändring. Ett kostschema som utgår från patientens egna matpreferenser som gör att patienten inte behöver äta mat som hen inte tycker om och visar på att man kan äta sig mätt kommer underlätta för patienten och kan förhoppningsvis ge ökad motivation. En diskussion mellan sjuksköterskan och patienten om vilken kost man kan välja utifrån sina preferenser och sin kultur kan hjälpa patienten till att inte uppleva kostförändringen som något negativt.

Resultatet i studien visade också på att familjen har en avgörande roll vid kostförändringen. Om en deltagare får stöd av sina anhöriga upplevs förändringen lättare medan en deltagare utan stöd, vars anhöriga vägrar ändra sin kost upplever det betydligt svårare att genomföra en kostförändring vilket bekräftas av Ahlin och Billhult (2012), Hushie (2019) och Knutsen et al.

(2015). Ahlin och Billhult (2012) skriver bland annat att deltagarna ofta sätter sin familj i första hand och låter dem bestämma, vilket också litteraturstudiens resultat visar. Även Hushie (2019) beskriver att familjen har en viktig roll i kostförändringen. Hushie (2019) beskriver att stödet från familjen är viktigt och att många av deltagarna fick bra stöd från familjen, bland annat genom hjälp med att förbereda rekommenderad mat och anpassa sig efter deltagarens nya kost.

I resultatet framkom också att deltagarna upplevde kostförändringen som svår och jobbig på

grund av den begränsade tillgången till hälsosam mat i matbutiker. Kostförändringen upplevdes

också svår att genomföra på grund av att den hälsosamma maten var dyrare och därför var svår

att ha råd med när familjen redan hade det svårt ekonomiskt. Detta bekräftas av Whittemore et

al. (2019) som beskriver att flertalet deltagare inte prioriterade hälsosam mat eftersom det

upplevdes dyrt. Även Albarran et al. (2006) beskriver att familjens ekonomi har en stor

19 påverkan på kostförändringen. Deltagarna beskriver bland annat att den hälsosamma maten är utom deras budget (Albarran et al. 2006).

Patienter som upplever att det är för dyrt att äta en hälsosam kost kan vara i behov av att få information om vilka livsmedel de kan välja i matbutikerna och hur de kan planera sina måltider utifrån en budget. Att äta en hälsosam kost behöver inte vara dyrare än att äta en ohälsosam kost men det krävs att patienten har viljan att lägga tid på att finna de billiga och hälsosamma livsmedlen i butiken.

Litteraturstudiens resultat visar på att sociala sammankomster har en stor påverkan på möjligheten att äta en hälsosam kost och att många deltagare valde att stanna hemma. Sociala sammankomster så som bröllop och fest gör det svårt för personer med DM2 att äta en hälsosam kost eftersom det ofta finns många frestelser och få hälsosamma alternativ, vilket bekräftas av Hushie (2019). Även Mathew et al. (2012) beskriver att flertalet deltagare valde att stanna hemma från till exempel bröllop eftersom de hade svårt att motstå frestelserna som serverades.

Mathew et al. (2012) beskriver också att många deltagare avstår från att delta på grund av frestelserna trots att vårdpersonal har informerat om att de kan äta ohälsosam mat med måtta.

Deltagarna beskriver att de känner att de förlorar kontrollen om de börjar äta ohälsosam mat och har svårt att sluta, vilket gör att de hellre avstår helt (Mathew et al. 2012).

Resultatet i litteraturstudien visar också på att deltagarna upplever stödet, från vårdpersonal, både positivt och negativt. Deltagarna kände att de ville ha stöd från vårdpersonal men att stödet de fick ibland var bristande och att de inte hade tilltro till vårdpersonalen. Det bekräftas av Saunders (2019) som beskriver att deltagarna kände sig påskyndade av vårdpersonalen och de verkade ointresserade av deltagarnas tankar och känslor. Saunders (2019) förklarar vidare att deltagarna hade en bristande tilltro till vårdpersonalen samt upplevde att vårdpersonalen inte tog hänsyn till deltagarnas individuella behov. Jallinoja et al. (2007) beskriver att många i vårdpersonalen upplevde att de inte hade tid till att sätt sig in i patienternas livssituation på grund av att deras arbetsschema var hektiskt. Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att det är viktigt att sjuksköterskan individualiserar vården och tar hänsyn till patienternas tankar och känslor. För att kunna ge en personcentrerad vård krävs det också att sjuksköterskan har kännedom om patientens värderingar, synsätt prioriteringar och intressen (Svensk sjuksköterskeförening 2016), vilket inte ses i litteraturstudiens resultat.

I litteraturstudiens resultat framkommer att deltagarna kände sig påverkade av medias

marknadsföring och annonsering av ohälsosam mat. De upplevde att de blev sugna på att äta

20 den ohälsosamma maten vilket försvårade genomförandet av kostförändringen. I en studie av Dixon et al. (2007) som utfördes på barn konstaterades det att barnen i studien också blev påverkade av reklamen på TV. Studien visade på att barnens konsumtion av ohälsosam mat hade en direkt koppling till TV-reklamerna. Ju fler reklamannonser de hade sett på TV desto mer ohälsosam mat åt de (Dixon et al. 2007).

Reklam har en påverkan på varje enskild individ, både medvetet och omedvetet, och påverkar individens konsumtion. Det är svårt att undgå all reklam om ohälsosamma mat då de finns i stort sett överallt i dagens samhälle. Samtidigt ses betydligt färre reklamannonser för hälsosam mat, än för ohälsosam mat, vilket gör det svårare för patienterna att göra hälsosamma val.

Metoddiskussion

Litteraturstudien utfördes utifrån Polit och Becks (2017) nio steg för genomförande av en litteraturstudie. Det innebär att studien genomfördes på ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Databaser som valdes för insamling av vetenskapliga artiklar var CINAHL och Pubmed eftersom de är relevanta för omvårdnadsforskning. De valdes också eftersom de förmodades ge upphov till tillräckligt många relevanta artiklar för studiens syfte. Sökningarna genomfördes endast i två databaser vilket kan ha resulterat i att artiklar som var relevanta från andra databaser har förbisetts. Databasen Psycinfo är relevant för psykologiforskning, alltså upplevelser, men var inte relevant för litteraturstudiens resultat eftersom den trots det inte gav tillräckligt med träffar vid en kontrollsökning, och valdes därför bort.

Studiens resultat stärktes genom att artiklarna som ingick var genomförda i flera olika länder vilket redovisas i resultatet och påvisar att studien har en global representation. Genom att studierna som ingick i resultatet var från flertalet olika länder kan man se att litteraturstudiens resultat inte bara speglar en del av världen, vilket ökar överförbarheten som enligt Polit och Beck (2017) är till vilken utsträckning resultatet är applicerbart på andra grupper.

Sökorden som användes i studien valdes, i så stor utsträckning som möjligt, som “MH” (Major Heading) och “Mesh” (Medical Subject heading) termer. I ett par fall gjordes en fritextsökning eftersom det inte fanns några lämpliga mesh-termer. Det gjordes bland annat för “experiences”,

“attitudes”, “views” och “feelings” i CINAHL och “experience” och “lifestyle changes” i

PubMed. Målsättningen vid val av sökord var att innebörden skulle vara likvärdig för sökorden

i de båda databaserna vilket resulterade i att ett par sökord inte är precis lika i databaserna. En

21 annan skillnad mellan sökningarna var att det i PubMed bland annat användes sökordet “Diet Therapy” medan det i CINAHL endast användes “Diet” vilket berodde på att “Diet Therapy” i kombination med andra sökord inte gav några relevanta träffar i CINAHL.

Majoriteten av artiklarna som ingick i studiens resultat använde sig av en kvalitativ metod. Det betyder att artiklarna har fått fram erfarenheter och förståelse i resultaten genom intervjuer av deltagarna. Att använda sig av kvalitativa artiklar ansågs vara relevant eftersom studiens syfte inriktade sig på upplevelser hos patienter. En nackdel med kvalitativa studier är att de ofta har få deltagare jämfört med kvantitativa studier vilket kan innebära att resultatet inte blir generaliserbart.

En artikel i litteraturstudiens resultat använde sig av mixad metod. Eftersom studien var av mixad metod skulle den ha granskats utifrån Polit och Becks (2017) ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” och “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”. Den kvalitetgranskades dock endast utifrån Polit och Becks (2017) ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” som är en granskningsmall för kvalitativa studier. Det kan ses som en svaghet eftersom studien inte blivit korrekt kvalitetsgranskat och brister i studien kan ha missats.

Artiklar som kan vara relevanta för studien men är äldre än 10 år har fallit bort då ett av inklusionskriterierna för studien var artiklar publicerade mellan 2010-01-01 och 2020-02-03 eftersom författarna önskade ny och aktuell forskning. I urval 1 granskades endast artiklarnas titel och abstrakt, vilket innebär att relevanta artiklar kan ha valts bort på grund av att syftet och resultatet inte tydligt framkom. De artiklar vars titel och abstrakt som författarna var osäkra på besvarade syftet, inkluderades även till urval 2 för att minimera risken för bortfall av relevanta artiklar.

Under arbetets gång har författarna arbetat både självständigt och tillsammans. Författarna har till exempel granskat artiklar enskilt först för att sedan granska dem ihop, vilket minimerar risken för feltolkningar och ökar trovärdigheten. De har sedan identifierat subteman och teman samt sammanställt resultatet tillsammans.

Slutsats

Kostförändring vid DM2 gav upphov till både positiva och negativa känslor och upplevelser.

Känslor som uppkom vid genomförandet av en kostförändring var bland annat stress, rädsla,

avundsjuka och nedstämdhet. Stöd från både familj och vårdpersonal ansågs vara en viktig

22 faktor för hur kostförändringen upplevdes. Faktorer som påverkade upplevelsen av kostförändringen var bland annat kulturella och sociala sammanhang, där deltagarna ofta kände sig begränsade av kostrestriktionerna. Kostförändringen medförde också positiva effekter, såsom viktnedgång, vilket vägde upp för de negativa känslorna som deltagarna kände av att vara begränsade in sin kost. Genom att sjuksköterskan har förståelse för hur patienter kan uppleva en kostförändring kan sjuksköterskan lättare individualisera vården och utföra en personcentrerad vård.

Klinisk betydelse

Resultatet i litteraturstudien redogör för olika upplevelser av att genomgå en kostförändring hos patienter med DM2. Genom att ha kunskap om vilka svårigheter och bekymmer patienter kan uppleva vid kostförändringen kan vårdpersonal lättare stödja patienterna och hitta möjliga lösningar. Att ha insikt i hur patienter upplever sin kostförändring gynnar den personcentrerade vården och underlättar för vårdpersonalen att identifiera varje patients individuella behov och därmed främjas en god vårdrelation. Detta skapar goda förutsättningar för patientens hantering av DM2 och minskar risken för komplikationer.

Förslag till fortsatt forskning

I litteraturstudien framkommer att deltagarna upplever en kostförändring både positivt och

negativt. Stöd från både vårdpersonal och anhöriga har framkommit som en viktig faktor för

genomförandet av en kostförändring men flertalet deltagare i studiens resultat har uttryckt att

de inte fått tillräckligt med stöd från vårdpersonal. Det kan tyda på att vårdpersonal inte har

kunskap om hur de kan bemöta varje enskild patient och hjälpa dem utifrån deras individuella

behov. Vidare forskning bör därför fokusera på hur vårdpersonal kan stödja varje enskild patient

och vilka strategier som kan underlätta genomförandet av en kostförändring.

23

Referenser

*Artiklar som ingår i studiens resultat.

*Abuelmagd, W., Osman, B. B., Håkonsen, H., Jenum, A. K., & Toverud, E.-L. (2019).

Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Scandinavian journal of primary health care, 37 (3), 345–352, https://doi.org/10.1080/02813432.2019.1639911

Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30 (1), 41-47, DOI: 10.3109/02813432.2011.654193

Albarran, N. B., Ballesteros, M. N., Morales, G. G., & Ortega, M. I. (2006). Dietary behavior and type 2 diabetes care. Patient Education & Counseling, 61 (2), 191-199, doi:10.1016/j.pec.2005.03.008

*Ball, L., Davmor, R., Leveritt, M., Desbrow, B., Ehrlich, C., & Chaboyer, W. (2015).

Understanding the nutrition care needs of patients newly diagnosed with type 2 diabetes:

a need for open communication and patient-focussed consultations. Australian Journal of Primary Health , 22 (5), 416-422, http://dx.doi.org/10.1071/PY15063

*Benavides‐Vaello, S., & Brown, S. A. (2016). Sociocultural construction of food ways in low- income Mexican-American women with diabetes: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 25 (15-16), 2367-2377, http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13291

*Booth, A. O., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S. J., & McKinley, M. C. (2012). Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research & Development, 14, 293–306, doi:10.1017/S1463423612000412

Bowes, A., Begley, J., & Kerr, D. (2017). Lifestyle change reduces cardiometabolic risk factors and glucagon-like peptide-1 levels in obese first-degree relatives of people with diabetes. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 30, 490-498, doi:10.1111/jhn.12440

Campos-Outcalt, D. (2018). Dietary recommendations for patients with diabetes. The Journal

of family practice, 67 (7), 426-428.

24

*Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2014). Experiences of diabetes self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 24 (7-8), 1011-1023, http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12724

Dixon, H. G., Scully, M. L., Wakefield, M. A., White, V. M., & Crawford, D. A. (2007). The effects of television advertisements for junk food versus nutritious food on children's food attitudes and preferences. Social Science & Medicine, 65 (7), 1311-1323, https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2007.05.011

*Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018).

Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing, 3666–

3678, doi: 10.1111/jocn.14330

*Gutschall, M., Onega, L. L., & Wright, W. K. (2011). Patients' Perspectives About Dietary Maintenance In Type 2 Diabetes. Topics in Clinical Nutrition, 26 (3), 180-189, doi:

10.1097/TIN.0b013e3182260d69

Hall, G. (2015). Supporting successful self-management in diabetes. Diabetes & Primary Care, 17(2), 94-101.

Hushie, M. (2019). Exploring the barriers and facilitators of dietary self-care for type 2 diabetes:

a qualitative study in Ghana. Health Promotion Perspectives, 9(3), 223–232, doi:

10.15171/hpp.2019.31

*Jager, M. J., van der Sande, R., Essink-Bot, M.-L., & Muijsenbergh, M. (2018). Views and experiences of ethnic minority diabetes patients on dietetic care in the Netherlands – a qualitative study. European Journal of Public Health, 29 (2), 208–213, https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1093/eurpub/cky186

Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2007).

The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25 (4), 244- 249, DOI: 10.1080/02813430701691778

Knutsen, I. R., Foss, C., Todorova, E., Roukova, P., Kennedy, A., Portillo, M. C., Rogers, A.

(2015). Negotiating Diet in Networks: A Cross-European Study of the Experiences of

Managing Type 2 Diabetes. Qualitative Health Research, 7(3), 299–310,

https://doi.org/10.1177/1049732315610318

25

*Lee, L. T., Willig, A. L., Agne, A. A., Locher, J. L., & Cherrington, A. L. (2016). Challenges to healthy eating practices: A qualitative study of non-Hispanic black men living with diabetes. The Diabetes Educator, 42 (3), 325–335, doi: 10.1177/0145721716640904 Mathew, R., Gucciardi, E., De Melo, M., & Barata, P. (2012). Self-management experiences

among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 13 (22), https://doi.org/10.1186/1471-2296-13-122

Mulder, H. (2017). Diabetes Mellitus- ett metabolt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

*Murrock , C. J., Taylor , E., & Marino, D. (2013). Dietary Challenges of Managing Type 2 Diabetes in African-American Women. Women & Health, 53 (2), 173-184, http://dx.doi.org/10.1080/03630242.2012.753979

Nolan, C. J., Damm, P., & Prentki, M. (25 Juni 2011). Type 2 diabetes across generation: from pathophysiology to prevention and management. The lancet, 378 (9786) , 169-181.

Ockleford, E., Shaw, R. L., Willars, J., & Dixon-Woods, M. (Mars 2008). Education and self- management for people newly diagnosed with type 2 diabetes: a qualitative study of patients’ views. Chronic Illnes, 4 (1), 28-37. doi: 10.1177/1742395307086673

Orem, D. E. (2001). Nursing-Concepts Of Practice. St-Louis: Mosby, Inc.

*Patel , V., & Iliffe , S. (2017). An exploratory study into the health beliefs and behaviours of British Indians with type II diabetes. Primary Health Care Research & Development, 18, 97-103 , doi:10.1017/S1463423616000232

Petersson, A. (2011). Kost vid diabetes: en vägledning till hälso- och sjukvården. Stockholm:

Socialstyrelsen.https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2011-11-7.pdf [2020-01-27]

*Pikkemaat, M., Bengtsson Boström, K., & Strandberg, E. L. (2019). "I have got diabetes!" - interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocrine Disorders.

19 (53), doi: 10.1186/s12902-019-0380-5

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing Research-Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

26 Salas-Salvadó, J., Martinez-González, M. Á., Bulló, M., & Ros, E. (2011). The role of diet in the prevention of type 2 diabetes. Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, 21(2), 32-48, https://doi.org/10.1016/j.numecd.2011.03.009

Saunders, T. (2019). Type 2 Diabetes Self-Management Barriers in Older Adults: An Integrative Review of the Qualitative Literature. Journal of gerontological nursing, 45 (3), 43-54, https://doi.org/10.3928/00989134-20190211-05

Sebire, S. J., Toumpakari, Z., Turner, K. M., Cooper, A. R., Page, A. S., Malpass, A., &

Andrews, R. C. (2018). “I’ve made this my lifestyle now”: a prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus. BMC Public Health. 18 (204), DOI 10.1186/s12889-018-5114-5

*Shaw, J. L., Brown, J., Khan, B., Mau, M. K., & Dillard, D. (2012). Resources, Roadblocks and Turning Points: A Qualitative Study of American Indian/ Alaska Native Adults with Type 2 Diabetes. Journal of Community Health, 38 (1), 86–94, http://dx.doi.org/10.1007/s10900-012-9585-5

Shrivastava, S. R., Shrivastava, P. S., & Ramasamy, J. (5 Mars 2013). Role of self-care in management of diabetes. Journal of Diabetes & Metabolic Disorders, 12 (1), doi:10.1186/2251-6581-12-14

Socialstyrelsen . (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård: stöd för styrning och ledning.

Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf [2020-01-27]

Socialstyrelsen. (2013). Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård.

Socialstyrelsen.https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/meddelandeblad/2013-4-17.pdf [2020-01-27]

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009). Patientutbildning vid diabetes: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

https://www.sbu.se/contentassets/cea67d2c011443a4a914556566fb08d0/patientutbild ning_vid_diabetes_fulltext.pdf [2020-01-27]

Stratton, I. M., Adler, A. I., Neil, H. W., Matthews, D. R., Manley, S. E., Hadden, D., Holman,

R. R. (12 Augusti 2000). Association of glycemia with macrovascular and

microvascular complications of type 2 diabetes (UKPDS 35): prospective observational

study. British Medical Journal, 405-412, https://doi.org/10.1136/bmj.321.7258.405

27 Svensk sjuksköterskeförening. (Oktober 2016). Personcentrerad vård:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016 .pdf [2020-02-12]

Svensk sjuksköterskeförening. (2013). Kompetensbeskrivning och förslag till utbildning för specialistsjuksköterska i diabetesvård: https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning_sjukskorterka.diabetes.vard.pdf [2020-01-27]

*Tan, C. C., Cheng, K. K., Sum, C. F., Shew, J. S., Holydard, E., & Wang, W. (2018).

Perceptions of Diabetes Self-Care Management Among Older Singaporeans With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study. Journal of Nursing Research, 26 (4), 242-249, http://dx.doi.org/10.1097/jnr.0000000000000226

Whittemore, R., Vilar-Compte, M., De La Cerda, S., Marron, D., Conover, R., Delvy, R., Pérez- Escamilla, R. (2019). Challenges to diabetes self-management for adults with type 2 diabetes in low resource settings in Mexico City: a qualitative descriptive study.

International Journal for Equity in Health, 18 (133), https://doi.org/10.1186/s12939- 019-1035-x

World Health Organization. (2011). Use of Glycated Haemoglobin (HbA1c) in the Diagnosis of Diabetes Mellitus: https://www.who.int/diabetes/publications/report- hba1c_2011.pdf [2020-02-28]

World Health Organization. (2018). Diabetes: https://www.who.int/news-room/fact-

sheets/detail/diabetes [2020-01-23]

Bilaga 1.

Författare, årtal, land Syfte Metod Huvudresultat

Abuelmagd, W. et. al.

2019

Norge

Undersöka immigrerande kurdiska patienters upplevelser av hanteringen av DM2, i Oslo, Norge.

Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer.

Strategiskt urval genom att potentiella deltagare blev

kontaktade, fick muntlig och skriftlig information och blev inbjudna till att delta i studien.

Totalt 18 deltagare.

Bortfall: Inga redovisade.

Analysmetod: Tematisk innehållsanalys.

Deltagarna upplevde det emotionellt utmanande att leva med DM2.

Majoriteten beskrev att de hade gjort kostförändringar, trots att det

upplevdes utmanande.

Ball, L. et.al.

2015

Australien

Att undersöka patienter med DM2 upplevelser av kostförändring och hur sjukvårdspersonal på effektivast sätt kan stödja till ett långsiktigt upprätthållande av kostförändringen.

Kvalitativ studie genom semi- strukturerade intervjuer.

Strategiskt urval där deltagarna rekryterades genom nyhetsbrev och sociala medier via flertalet

diabetesförbund i Australien. Totalt 10 deltagare.

Bortfall: Inga redovisade.

Analysmetod: Två-stegs dataanalys.

Patienterna gjorde omfattande försök

att förändra sina kostvanor. De flesta

upplevde negativa känslor kopplat

till restriktionerna som behövdes för

att kunna upprätthålla en hälsosam

kost, medan ett par deltagare

upplevde kostförändringen mer

hanterbar.

Benavides-Vaello,S. & Brown, S.

2016

USA

Undersöka hur latinamerikanska kvinnor som har haft DM2 mer än 10 år hanterar sjukdomen, speciellt inriktat på kosten.

Kvalitativ studie med grounded- theory, konstruktivistiskt paradigm och etnografi.

Semi-strukturerade intervjuer.

Strategiskt urval.

Totalt 16 deltagare.

Bortfall: 4.

Analysmetod: Iterativ jämförelseanalys.

Kvinnorna använde sig utav olika strategier för att hantera

förändringen av kosten. De fortsatte att upprätthålla kulturella matvanor.

Booth, A. et al.

2012

Storbritannien

Undersöka patienter som nyligen blivit diagnostiserade med DM2:s upplevelser av hantering av kost och fysisk aktivitet och jämföra detta med vårdpersonalens upplevelser.

Kvalitativ studie med

fokusgruppsintervjuer och semi- strukturerade djupintervjuer.

Strategiskt urval.

Totalt deltog 16 patienter och 7 vårdpersonal.

Bortfall: Inga redovisade.

Analysmetod: Tematisk analys.

Resultatet delades in i 6

huvudkategorier: Svårigheter med att ändra rutiner, negativ

uppfattning av det rekommenderade

och “nya” levnadssättet, hinder som

hör till sociala förhållanden, brist på

kunskap, brist på motivation och

hinder för att kunna göra praktiska

livsstilsförändringar.

Carolan, M. et. al.

2014

Australien

Undersöka erfarenheter och oro hos individer med DM2 i en

övervägande låg socioekonomisk miljö.

Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer.

Deltagarna rekryterades genom affischer, annonser i den lokala tidningen och på sociala medier.

Totalt 22 deltagare.

Bortfall: Inga redovisade.

Analysmetod: Tematisk analys.

Individerna beskrev sina erfarenheter av att hantera kosten som

emotionellt, fysiskt och socialt påfrestande. Familjens stöd och uppmuntran hjälpte individernas egenförmåga vid DM2.

Gardsten, C. et. al.

2018

Sverige

Identifiera upplevda utmaningar relaterade till egenvård bland nyligen diagnostiserade vuxna samt vuxna med längre erfarenhet av DM2.

Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer.

Strategiskt urval.

Totalt 12 deltagare.

Bortfall: 1.

Analysmetod: Innehållsanalys.

Utmaningar som identifierades hos deltagarna var bland annat

svårigheter med att utveckla förståelse och färdigheter med att välja hälsosam mat, äta regelbundet och att förändra gamla vanor.

Gutschall, M. et. al.

2011

USA

Undersöka individer med DM2:s uppfattningar angående faktorer som är nödvändiga för att upprätthålla kostförändringar.

Kvalitativ studie med semi-

strukturerade intervjuer och enkät.

Deltagare rekryterades genom annonsering. Telefonkontakt för att avgöra lämplighet för studien.

Totalt 29 deltagare.

Bortfall: 6.

Analysmetod: Tematisk analys.

Fem kategorier framkom gällande diagnosrelaterade kostförändringar:

Självdisciplin, förståelse av känslor,

stödjande relationer med familj,

vänner och vårdgivare, behov av

utbildning och strategier för att

upprätthålla en hälsosam kost.

Jager, M. et.al.

2018

Nederländerna

Att undersöka upplevelserna av en hälsosam kost och dietist-vård hos patienter, med DM2, som är en etnisk minoritet

Kvalitativ studie genom semi- strukturerade djupintervjuer.

Strategiskt urval där deltagarna rekryterades från 9 dietistkliniker i olika delar av Nederländerna.

Totalt 12 deltagare.

Bortfall: Inga redovisade.

Analysmetod: Tematisk analys.

Patienternas uppfattning kring hälsosam mat påverkades mer av kulturella idéer, än av sjukvårdens riktlinjer och de hade svårt för att ändra sin diet även fast att de visste att de behövde göra det.

Lee, L. et.al

2016

USA

Att utforska aktuella dieter och upplevda hinder för att äta en hälsosam kost hos mörkhyade icke- latinamerikanska män med DM2.

Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer.

Deltagarna rekryterades genom att potentiella deltagare först

identifierades i en databas och fick sedan ett brev hemskickat,

innehållande information om studien samt förfrågan om de ville delta i studien.

Totalt 34 deltagare.

Bortfall: Inga redovisade.

Analysmetod: Innehållsanalys.

Faktorer som påverkade möjligheten att äta en hälsosam kost var bland annat: svårigheter att bryta gamla vanor, begränsade resurser,

tillgänglighet av mat i hemmet och i

närliggande livsmedelsbutiker samt

upplevelsen av dålig kommunikation

inom sjukvården.

Murrock, C. et. al.

2013

USA

Undersöka utmaningar med hanteringen av kost hos

afroamerikanska kvinnor med DM2.

Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer.

Bekvämlighetsurval.

Totalt 33 deltagare.

Bortfall: 9.

Analysmetod: Tematisk analys.

Fyra teman identifierades:

Svårigheter med att ändra kostvanor, behov av individuell vägledning, brister vid information och stöd.

Patel, V. & Iliffe, S.

2017

Storbritannien

Att utforska påverkan av

hälsouppfattningar och beteende på hanteringen av diabetes hos indier bosatta i Storbritannien, eftersom en lyckad hantering av diabetes är beroende av underliggande kulturella beteenden och tro.

Mixad-metod med semi- strukturerade intervjuer.

Deltagarna blev inbjudna av sin husläkare att delta i studien.

Totalt 10 deltagare.

Bortfall: Inga redovisade.

Analysmetod: Tematisk analys.

Deltagarna hade svårigheter med att förändra kosten. De var medvetna om att de behövde undvika

ohälsosam mat men fortsatte ändå att konsumera den.

Pikkemaat, M. et.al

2019

Sverige

Att utforska nydiagnostiserade patienter med DM2:s tankar, erfarenheter och reaktioner på sjukdomen och risken för att utveckla komplikationer.

Kvalitativ metod med semi- strukturerade intervjuer.

Deltagarna rekryterades via vårdcentralen där en av studiens författare jobbade.

Totalt 10 deltagare.

Bortfall: Inga redovisade.

Analysmetod: Tematisk analys.

Utmaningar som deltagarna

upplevde vid kostförändringen var

att förändra gamla vanor, äta mat de

tidigare inte tyckt om och att

upprätthålla kostförändringen.