Patienters upplevelser av
kostförändring vid diabetes typ 2
-En litteraturstudie
Experiences of dietary changes in patients with Diabetes Type 2 -A literature review
Moa Engdahl och Elin Jansson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/ Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Anna Hollsten och Jonas Svanström Jan Nilsson
2020-04-23
Sammanfattning
Titel: Patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes typ 2 Experiences of dietary changes in patients with Diabetes Type 2 Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Moa Engdahl och Elin Jansson
Handledare: Anna Hollsten och Jonas Svanström Sidor: 27 sidor, exklusive bilaga 1
Nyckelord: Diabetes typ 2, upplevelse, kostförändring, patienter
Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom där antalet patienter som insjuknar ständigt ökar. Komplikationerna är många men genom att förändra sin kost kan patienterna minska symtomen och risken för komplikationer.
Syfte: Att belysa patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes mellitus typ 2.
Metod: En litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar som samlades in genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.
Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmall.
Resultat: Baserades på följande teman: relationella aspekter med subteman “Stöd och information från vårdpersonal”, “Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang”, Att hantera kosten i sociala situationer, “Familjens och närståendes roll vid kostförändring”, “Tillgång till hälsosam mat” och “Media”, och individuella aspekter med subteman “Upplevda känslor vid kostförändring”
och “Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar”.
Slutsats: Kostförändring vid DM2 ger upphov till både positiva och negativa känslor och
upplevelser. Genom att sjuksköterskan har förståelse för hur patienter kan uppleva en kostförändring
kan sjuksköterskan lättare individualisera vården och utföra en personcentrerad vård.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 5
Bakgrund ... 5
Diabetes Mellitus ... 5
Egenvård hos patienter med diabetes ... 6
Kostrekommendationer ... 6
Personcentrerad vård och sjuksköterskans kompetens ... 7
Problemformulering ... 7
Syfte ... 8
Metod ... 8
Litteratursökning ... 8
Inklusions- och exklusionskriterier ... 9
Urval 1 ... 11
Urval 2 ... 11
Urval 3 ... 11
Databearbetning och analys ... 11
Forskningsetiska överväganden ... 12
Resultat ... 13
Relationella aspekter ... 13
Stöd och information från vårdpersonal ... 13
Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang ... 14
Att hantera kosten i sociala situationer ... 14
Familjens och närståendes roll vid kostförändring ... 15
Tillgång till hälsosam mat ... 16
Media ... 16
Individuella aspekter ... 16
Upplevda känslor vid kostförändring ... 16
Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar ... 17
Diskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Metoddiskussion ... 20
Slutsats ... 21
Klinisk betydelse ... 22
Förslag till fortsatt forskning ... 22
Referenser ... 23
Bilaga 1: Artikelmatris
5 Forskningsområde: Hantering av komplexa ohälsotillstånd
Introduktion
Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som beskrivs som en folksjukdom. Det beräknas finnas cirka 422 miljoner människor med diabetes mellitus globalt varav cirka 90 procent lider av diabetes mellitus typ 2 [DM2] (World Health Organization, WHO, 2018). Mer än 15 procent av befolkningen bär på arvsanlag för att utveckla DM2 och riskfaktorer som kan leda till utveckling av sjukdomen är arvsanlag, ohälsosam kost, övervikt och fysisk inaktivitet (WHO 2018). Den som har diabetes har ett ansvar för sin egenvård av sjukdomen men även hälso-och sjukvården har ansvar för att ge god omvårdnad och riktlinjer till patienterna (Socialstyrelsen 2018).
Bakgrund
Diabetes Mellitus
Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som innebär att en person antingen har en otillräcklig insulinproduktion eller är insulinresistent (Nolan et al. 2011; WHO 2018). Insulinresistens innebär att effekten av insulin har försämrats i kroppens vävnader och organ och det uppstår en insulinbrist (Mulder 2017).
De två vanligaste formerna av diabetes mellitus är diabetes mellitus typ 1 [DM1] och DM2.
DM1 debuterar oftast hos barn och unga och innebär att insulinproduktionen upphör helt medan DM2 ofta drabbar vuxna. Vid DM2 klarar bukspottkörteln inte längre av att producera tillräckligt med insulin eller så har vävnadernas celler förlorat sin insulinkänslighet (Mulder 2017). DM1 och DM2 ger liknande symtom i form av trötthet, ökad törst och diures, synpåverkan och viktnedgång men hos patienter med DM2 uppkommer symtomen långsammare och mer gradvis (WHO 2018).
Patienter med diabetes mellitus har en högre risk att drabbas av njursvikt, hjärt- och kärlproblem, synnedsättningar med risk för att bli blind och amputation av de nedre extremiteterna (Stratton et al. 2000; WHO 2018).
Faktorer som påverkar utvecklingen av DM2 är övervikt, försämrade kostvanor och fysisk
inaktivitet. Behandlingen av DM2 består ofta av en ändrad kost, ökad fysisk aktivitet samt
viktnedgång. Viktnedgången gör att den befintliga insulinproduktionen blir tillräcklig igen
(Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 2009; WHO 2018), vilket också Bowes et
6 al. (2017) kom fram till i sin studie. För en tredjedel av patienterna med DM2 räcker det inte med dessa förändringar utan det behövs läkemedel i form av insulin och/eller tabletter som minskar cellernas insulinresistens (SBU 2009; WHO 2018).
Egenvård hos patienter med diabetes
Egenvård är när en patient själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en sjukvårdsåtgärd för att främja egen hälsa (Socialstyrelsen 2013). I egenvården har patientutbildning hos patienter med diabetes en central roll i vården. Det bör erbjudas patientutbildning av personal som har både ämneskompetens och pedagogisk kompetens inom hälso-och sjukvården för att nå det bästa resultatet. Viktiga aspekter är att anpassa egenvården utefter eventuella skillnader av synen på sjukdom och hälsa (Socialstyrelsen 2018).
Egenvård har stor betydelse vid DM2 för både patienten och sjukvården. Om egenvården utförs effektivt och med god följsamhet kan komplikationer som kan uppstå vid DM2 förhindras samt sjukdomsprognosen förbättras (Hall 2015; Shrivastava et al. 2013). Det finnns sju styrande egenvårdsbeteende hos patienter med DM2: fysiskt aktiv, äta en hälsosam kost, kontrollera p- glukoshalten, ha en bra problemlösningsförmåga, följa ordinationer, förmåga att hantera stressfyllda och känslomässiga situationer samt ett riskreducerande beteende. Dessa egenvårdsbeteenden kan också medföra förbättringar i patientens livskvalité (Shrivastava et al.
2013).
Kostrekommendationer
Rekommendationer för alla patienter som har diabetes är att de bör få strukturerad och personlig kostrådgivning. Fokuset vid kostrådgivningen bör vara på kvaliteten och mängden mat, samt anpassas till patientens matpreferenser och kultur (Campos-Outcalt 2018).
Intentionerna till kostråden bör vara att patienten ska uppnå ett lämpligt HbA1C, och därmed
minska skaderisker som vanligtvis uppkommer vid långvarig diabetes, samt att flertalet
patienter behöver gå ner i vikt (Petterson 2011). HbA1C kallas också för långtidsblodsocker
och är ett blodprov som visar patientens genomsnittliga blodglukoshalt för de senaste 12
veckorna (WHO 2011). Att justera energiinnehållet i kosten är av större betydelse än
uppdelningen av kolhydrater, protein och fett. Det spelar exempelvis mindre roll om kosten är
till största del baserad på fett eller kolhydrater vid viktminskning, eftersom det viktiga är att det
förbrukas mer energi än vad kosten tillför (Petterson 2011).
7 Något som visats vara gynnsamt vid kostrådgivning är att försöka ändra så lite som möjligt i patientens nuvarande kost. Detta för att det ofta är möjligt att likna den nuvarande kosten till någon av de kostrekommendationer som anses vara bra vid diabetes, utan att patienten helt måste överge sina tidigare matvanor (Petterson 2011). Livsmedel som anses vara gynnsamma att äta vid diabetes oavsett vilka kostrekommendationer som följs är bland annat: fullkorn, bönor, linser, fisk, frukt och grönsaker (Petterson 2011; Salas-Salvadó et al. 2011). Genom att öka intaget av dessa livsmedel i kosten och samtidigt minska intaget av mindre bra alternativ kan kostförändringen vara tillräcklig, men om patienten drastiskt behöver ändra sina matvanor är det enklast att göra det stegvis (Petterson 2011). Salas-Salvadós et al. (2011) beskriver att det är gynnsamt för hälsan att minska intaget av vissa livsmedel, till exempel rött kött, godis, mjölkprodukter med hög fetthalt samt raffinerat spannmål.
Personcentrerad vård och sjuksköterskans kompetens
Utifrån den personcentrerade vården är det viktigt att bekräfta patientens upplevelser av ohälsa och sjukdom och att arbeta för att främja hälsa utifrån vad det betyder för varje enskild patient (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
För att ha möjlighet att ge stöd till patienter med diabetes är det viktigt att sjuksköterskan besitter rätt sorts kompetens. Sjuksköterskan ska skaffa kunskap om hur vardagslivet ser ut för personer med diabetes mellitus och respektera individens livssituation och olika val.
Sjuksköterskan ska också kunna stärka patientens egna resurser att leva med sjukdomen, bedöma ett individuellt utbildningsbehov och kunna motivera och stödja patienter med diabetes mellitus och dess anhöriga för att de ska kunna ta eget ansvar för sjukdomen och dess behandling (Svensk sjuksköterskeförening 2013).
Problemformulering
Antalet patienter med diabetes mellitus stiger och det beräknas finnas 422 miljoner personer med diabetes varav cirka 90 procent av dessa har DM2. I många fall går det att behandla DM2 genom viktnedgång, ökad fysisk aktivitet och bättre kostvanor, som är exempel på egenvård.
Kostförändring är en viktig del i grundbehandlingen av DM2 men är ofta svår att genomföra
eftersom det innebär olika utmaningar för patienterna. Det är därför viktigt att sjuksköterskan
individanpassar vården utifrån varje enskild patient och på så sätt ger det stöd och den
motivation som patienterna behöver för att genomgå en kostförändring. För att kunna
8 individanpassa vården är det därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och förståelse för hur kostförändringen upplevs av patienterna.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes mellitus typ 2.
Metod
Metoden som användes för arbetet var en litteraturstudie. En litteraturstudie är en studie där resultat från tidigare publicerade artiklar och forskning sammanställs. Enligt Polit och Beck (2017) finns olika steg för förberedelser och genomförande av en litteraturstudie. De olika stegen beskrivs nedan i figur 1, fritt översatt från engelska till svenska.
Figur 1.
Litteratursökning
I den här litteraturstudien har Polit och Becks (2017) nio steg följts. Först skapades en problemformulering och ett syfte, vilket är steg 1. Därefter, i steg 2, valdes databaserna CINAHL och PubMed ut, som har inriktning mot omvårdnad och medicinsk forskning samt
Steg 7:
Kvalitetsgranskning
Steg 5:
Artiklar läses i sin helhet Steg 1:
Formulering av frågeställning och syfte
Steg 3:
Sökning i databaser
Steg 4:
Granskning av titel och abstrakt
Steg 6:
Relevansgranskning Steg 2:
Sökstrategi, databaser och sökord bestäms
Steg 8:
Artikelsammanställning och teman identifieras
Steg 9:
Sammanställning av resultat