Honungsbin i Urbana Miljöer? – Möjligheter och Hinder
Rebecca BylundPopulärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2015
Honungsbiet (Apis) har levt i samexistens med människan i över 2,5 miljoner år. Genom biets ekosystemtjänster kan vi med gott samvete njuta utav olika bakverk, maträtter eller en kopp te, tack vare den naturliga sötma honung bidrar med. Vidare existerar grödor såsom mango, avokado samt solros enbart på grund utav honungsbiets
pollineringstjänster. Att städer expanderar är ingen nyhet men leder till komplikationer då minskning utav grönska kan bidra till negativa konsekvenser för biets välmående.
Honungsbiets population är hotad runt om i världen då man sett en betydlig minskning utav arten under många år, vilket blir problematiskt då orsaken till minskandet ännu inte är klarlagt.
Hur kan man integrera bin i storstäder på bästa sätt?
För att bina och andra arter skall kunna få tillgång till natur, även i urbana miljöer, har forskare uppfunnit så kallade grön tak som implementeras i områden i urbana miljöer som inte utnyttjas utav människan. För att undvika att arter dör ut som en konsekvens utav mindre grönska, är det viktigt att hitta lösningar i miljöer där gröna områden inte är lika påtagligt. Det finns olika varianter på dessa tak då de antingen kan vara mer eller mindre utförligt uppbyggda. De mer utförligare innefattar en blandning utav både växter, buskar och träd. De tak som är mindre utförligare består oftast utav sedum växter, vilka har placerats på en matta som lätt kan rullas ut på taken. Gröna tak har gett positiva resultat vilket har lett till att flera storstäder runt om i världen har blivit inspirerade utav detta och därmed följt trenden. I Tyskland har gröna tak gett sådana positiva resultat att de ökar med cirka 13,5 kvadratmeter per år.
Varför har bina minskat?
Olika faktorer ligger till grund för honungsbiets globala nedgång. Föroreningar, som en konsekvens utav expandering utav städer, kan bidra till negativa påfrestningar för biet.
Dessutom, i och med den brist på natur urbana miljöer utgör, är det inte svårt att förstå att binas habitat lätt kan gå förlorade. Även habitatförlust kan ha negativa konsekvenser på bisamhällen då det kan leda till stress i och med den försämrade tillgången till natur och därmed föda. Vidare kan bekämpningsmedel för olika grödor bland jordbruk samt klimatförändringar hämma binas utveckling. Dock har många studier kommit fram till att den största boven i dramat är parasiter och kvalster, vilka kan infiltrera bisamhällen och ge upphov till sjukdomar och på så sätt bidra till att kolonier dör. Dock eftersom det är svårt att förstå de bakomliggande orsakerna binas nedgång, pågår forskning ännu idag.
Människan och våra behov utav en ständig förändring utav miljön, är en högt bidragande faktor till arters försvinnande då många behöver tillgång till grönska för att kunna
överleva. För att förbättra livssituationen för bin, både i urban och icke-urban miljö, måste vi förstå den verkliga insats honungsbiet och andra pollinerande insekter gör för oss människor. Jag vill inte leva i en framtid utan äppelpaj och jordgubbssaft, vill du?
