Utsortering av matavfall från hushåll i Vindelns kommun: Statistisk analys av avfallsdata samt studie av kunskap kring metoder för ökad sorteringsgrad

(1)

Examensarbete, 15 hp

Kandidatexamen miljö och hälsoskydd, 180 hp

Vt 2020

Utsortering av matavfall från hushåll i Vindelns kommun

Statistisk analys av avfallsdata samt studie av kunskap kring metoder för ökad sorteringsgrad

Rebecca Eriksson

(2)

(3)

Title: Food waste from households in Vindelns munacipility – An analysis of current data and methods to improve recycling rate

Author: Rebecca Eriksson

Abstract

One third of the food produced for human consumption ends up as food waste. Sweden has enacted laws and regulations concerning municipalities waste management as a result of EU directives. By 2021 all municipalities are obliged to have a system for collection of food waste. Vindeln established sorting of food waste on March 1, 2020 for households and organisations. The purpose of this study was to investigate whether there was a significant difference between the amount of food waste that was generated in Vindeln households and the amount of food waste that was recycled. The investigations were performed using household waste composition analyses and weight data from recycled food waste. A comparison between Vindeln and the national average was performed to create a wider image of the waste situation. The results showed that there was a

significant difference between the amount of food waste being generated in Vindeln and the average Swedish food waste. There was however not a significant difference between the amount of food waste generated in Vindeln and the food waste that was sorted out. A literature study of the state of knowledge on methods to improve household sorting was also performed. The methods to improve household recycling that are already in use is mainly consistent with the methods that scientific research studies show, such as communication, information and economic instruments. There are additional methods that can improve the recycling even more, for instance continuous feedback and improved physical circumstances.

Key words: food waste, households, Vindeln, household waste management, household

food waste

(4)

Förord

Examensarbete 15 hp är en avslutande del på Kandidatprogrammet i Miljö- och

hälsoskydd vid Umeå universitet. Jag vill rikta speciellt tack till personal på VAKIN som

bistått med material och feedback samt min handledare på universitetet, Caroline

Blomquist.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.1 Lagar och föreskrifter ... 3

1.1.2 Avfallsplan ... 3

1.1.3 Avfall från hushållssektorn, Vindeln ... 4

1.2 Syfte ... 4

1.2.1 Frågeställningar ... 4

1.3 Avgränsning ... 5

2 Metod och material ... 5

1.1 Statistiska metoder ... 5

1.2 Litteraturstudie ... 6

1.3 Plockanalyser och viktdata ... 6

3 Resultat ... 6

3.1 Fördelning av hushållsavfall i Vindeln och Sverige ... 6

3.2 Mängd matavfall i Vindeln och Sverige. ... 7

3.2.1 Sorteringsgrad uppdelat på tätort och landsbygd ... 8

3.4 Ökning av sorteringsgrad ... 9

3.4.1 Strategi i Vindeln ... 9

3.4.2 Forskningsbaserade metoder för ökad sorteringsgrad ... 9

4 Diskussion ... 10

4.1 Åtgärder för att öka sorteringsgrad ... 12

4.2 Osäkerheter i undersökningar ... 13

4.3 Slutsats ... 14

Referenser ... 15

Bilagor

Bilaga 1. Plockanalyser Vindeln 2009, 2013, 2017 och 2020

Viktdata matavfall Vindeln v. 13-17 2020, uthämtas från VAKIN

(6)

(7)

1

1 Inledning

Av den mat som producerades i världen 2011 blev cirka en tredjedel matavfall enligt en rapport av forskningsinstitutet för livsmedel och bioteknik (Gustavsson, et al. 2011). EU har tagit fram en studie beräknat på hela livsmedelskedjan i medlemsstaterna vilken visar att ca 88 miljoner ton av maten som produceras blev till avfall 2012, varav 53 procent kom från hushåll (Stenmarck, et al. 2016). En helt klar bild av exakt hur mycket matavfall som genereras globalt är omöjlig att skapa i dagsläget men 2016 antog

Europeiska rådet – som följd av informationen ovan – en rad åtgärder för att minska matavfallet. Dessa åtgärder inkluderar bland annat uppmaningar om att

medlemsstaterna och kommissionen ska förhindra uppkomsten av matavfall, förbättra övervakning och insamling av data men även samla in och använda den kvarvarande biomassan som en resurs för exempelvis energi (Vittuari et al. 2016). Enligt Svensk Miljöemissionsdata, SMED, genererar Sverige årligen ca en 1,3 miljoner ton matavfall och att minska denna mängd är en viktig del i arbetet att göra konsumtionen mer

resurseffektiv och hållbar (Regeringen 2019; SMED 2020). I EU införs nya direktiv och lagar för att bättre tillvarata det onödiga och det oundvikliga matavfallet inför 2023 när separat insamling av bioavfall blir obligatoriskt i alla EU-länder. Det onödiga matavfallet, så kallat matsvinn, är matavfall som i korthet kunde ha ätits upp om det behandlats annorlunda (Naturvårdsverket 2018), exempelvis övermogen frukt eller mat som passerat dess utgångsdatum. Målsättningen med EU:s och Sveriges avfallslagstiftning är att i första hand minska uppkomsten av matsvinn, men oundvikligt avfall kommer fortfarande att uppstå oavsett vilka åtgärder som vidtas mot matsvinnet. Oundvikligt matavfall är exempelvis ben från animalier, kärnor eller kaffesump (Naturvårdsverket 2018). Det kommer därför även fortsättningsvis finnas ett behov av strategier för att samla in och processera matavfall. Med andra ord trots åtgärder för att minska matsvinnet kommer uppkomsten av matavfall fortfarande vara ett faktum i världen. Trots att Sverige ur ett globalt perspektiv är bra på att återvinna material, energi och näring ur avfall, ökar de totala avfallsmängderna (Regeringen 2019).

På kommunal nivå implementeras varierande metoder för att följa de nya

avfallsdirektiven och lagar och där kan uppsamlingsmetod av matavfallet spela en viktig roll. Vindelns kommun är en av de kommuner i Sverige som 2020 inför obligatorisk utsortering av matavfall för hushåll och verksamheter. Detta genomförs genom att distribuera fastighetsinnehavarna två separata kärl; ett brunt för matavfall och ett grönt för blandat restavfall, vilket hushållen nyttjat sedan tidigare. Av Sveriges kommuner tillämpade 64 procent denna metod 2018 (AvfallSverige 2019). Frågan är hur denna reform påverkar invånarnas avfallsvanor och hur det i sin tur påverkar den totala

mängden matavfall från hushållen. Om allt matavfall inte sorteras ut idag trots reformen, vilka metoder kan då användas för att nå full potential?

1.1 Bakgrund

Enligt Agenda 2030 ska det globala matavfallet per person i butik- och konsumentledet halveras och minska längst hela livsmedelkedjan (Regeringen 2019)

.

EU har i

Avfallsdirektivet (2008:98/EG) formulerat en avfallshierarki i syfte att i alla led minska

mängden avfall i sina medlemsländer. Enligt avfallshierarkin ska avfall i första hand

förebyggas. Om detta inte är möjligt så ska avfallet återanvändas, återvinnas och i sista

hand bortskaffas (Naturvårdsverket 2018). Naturvårdsverket har av regeringen fått i

uppdrag att föreslå etappmål som en del i genomförandet av EU:s direktiv samt arbetet

med Agenda 2030 (Regeringen 2019). Naturvårdsverkets etappmål gällande matavfall är

att åtgärder ska vidtas så minst 50 procent av matavfall från hushåll, storkök, butiker och

restauranger sorteras ut 2020. Enligt dessa mål ska matavfall både behandlas biologiskt

så växtnäring tas tillvara och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi

tas tillvara (Naturvårdsverket 2018). 2018 ökade Sveriges totala insamling av matavfall

med 4 procent jämfört med 2017 vilket betyder att ca 38 procent behandlades varav 33

procent blev till energi. Av Sveriges 290 kommuner nådde 33 upp till 50 procent – målet

(8)

2

och 52 kommuner nådde upp till 40 procent- målet (AvfallSverige 2019). Målet

inkluderar inte mat och dryck som hälls ut via avloppet i hushållen (SMED 2020). Enligt det nationella miljömålet ”god bebyggd miljö” ska 80 procent av matavfallet sorteras ut från hushåll, för att omhändertas genom biologisk kompostering, såväl som

hemkompostering eller centrala anläggningar senast 2020. Förutom ovanstående mål- och riktlinjer finns Avfallssveriges 25/25- mål, vilket innebär att mat- och restavfallet ska minska med 25 procent innan 2025, jämfört med 2015 (Avfallsverige 2019). 238 av

Sveriges kommuner samlar in källsorterat matavfall i varierande omfattning. En majoritet av alla kommuner har insamling från hushåll, storkök och restauranger medan 6

kommuner endast har från storkök och restauranger (AvfallSverige 2019). Denna omfattning förväntas öka i och med den nya lagstiftningen gällande kommuners krav på att tillhandahålla ett system för insamling av matavfall från hushåll senast 2021

(Naturvårdsverket 2019)

.

EU: avfallsdirektiv (2008:98/EG) gav riktlinjer till den svenska lagstiftning och målsättning som finns idag. Avfallshierarkin är en aspekt som utformar målsättningen med Sveriges avfallslagstiftning och utgörs av de steg som nämnts tidigare och visas i figur 1. Denna studie kommer inrikta sig på en kombination mellan steg 3 och 4, det vill säga materialåtervinning och energiåtervinning. Matavfallet kan både göras om till energi och rötrester till gödsel. För att optimera båda stegen krävs att allt genererat matavfall förs vidare till biologisk behandling.

Figur 1. Avfallshierarkin som beskrivs i EU:s avfallsdirektiv (2008:98/EG) i mål att förebygga avfall (Naturvårdsverket 2019).

Enligt befintlig statistik framtagen för Sveriges rapportering till EU 2016 genererade hushållen 4,4 miljoner ton avfall. Den största mängden avfall från hushållen, 1,8 miljoner ton, utgjordes av blandat avfall, det vill säga restavfall och grovavfall. Cirka 1,1 miljoner ton avfall var avfall med producentansvar, exempelvis förpackningar och elektronik.

Matavfall från hushåll uppgick till 330 000 ton, se figur 2 (SMED 2020). Detta gäller alltså inte endast hushållsopor, utan även det som sorteras ut till återvinningscentraler eller hälls ut i avlopp.

Figur 2. Uppkommet avfall från hushållssektorn i Sverige 2016, enligt data framtagen för rapportering till EU (SMED 2020).

(9)

3

Det totala matavfallet i Sverige uppgick 2018 till ca 1,3 miljoner ton där en uppdelning gjorts på matavfallets ursprung, se figur 3. Inklusive det avfall som hälls ut i avloppen står hushållen för 70 procent av allt matavfall men ser man endast till det matavfall som slängs i kärl stod hushållen för 64 procent 2018, en mängd som kommer uppdateras 2020. Under 2018 slängdes alltså 69 kilo matavfall per person i hushållen exlusive matavfall som hälls ut i avlopp som beräknas vara en fjärdedel (SMED 2020).

Figur 3. Uppkommet matavfall i Sverige 2018 uppdelat på ursprung (SMED 2020)

1.1.1 Lagar och föreskrifter

EU:s bestämmelser i Avfallsdirektivet (2008:98/EG) har implementerats i svensk lagstiftning genom Miljöbalken med dess föreskrifter. Enligt 83 § i avfallsförordningen har Naturvårdsverket ansvar för att se till att det finns en nationell avfallsplan som uppfyller kraven i artiklarna 28 och 30 i Avfallsdirektivet (2008:98/EG), där bland annat det nämnda etappmålet gällande matavfall finns. En kommunal renhållningsordning med avfallsplan och rörande föreskrifter ska finnas hos alla kommuner enligt Miljöbalken 15 kap 41 §. Kommuner ska, om det inte finns särskilda skäl, från och med den 1 januari 2021 tillhandahålla ett system för att samla in utsorterat matavfall från hushåll och transportera bort det separat enligt 15 § Avfallsförordningen (SFS 2011:927). Enligt Avfallsförordningen (SFS 2011:972) har även hushållen och verksamheterna skyldighet att sortera ut och lämna det sorterbara avfallet till de olika insamlingssystem som finns.

De ska även följa kommunens föreskrifter för avfallshanteringen med stöd av samma förordning. I Vindelns avfallsföreskrifter 8 § står skrivet att hushåll och verksamheter ska sortera ut matavfall och hålla det skiljt från annat hushållsavfall (Vindeln 2020).

1.1.2 Avfallsplan

Den nuvarande nationella avfallsplanen sträcker sig mellan 2018-2023 och kallas ”Att göra mer med mindre”. Planen har avfallshierarkin som grund och är en översikt över de mål, styrmedel och åtgärder som har införts i Sverige för att förebygga avfall men också för att nå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering (Naturvårdsverket 2018). Det finns en gemensam kommunal avfallsplan mellan Vindeln, Vännäs, och Nordmaling 2012-2020. Avfallsplanens syfte är att nå de mål som riksdag och regeringen tilldelar samt de mål som kommunerna genom planen fastställt inom avfallsområdet. Målet med den nuvarande avfallsplanen är att genom föreslagna åtgärder minska avfallets mängd och dess farlighet (Vindelns kommun et al. 2012). Förslag till ny avfallsplan finns ute på remiss och samråd och de huvudsakliga målen med den nya planen är att minska

avfallsmängderna, öka återvinning och minska miljöpåverkan. Gällande matavfall har den som syfte att minst 60 procent av allt matavfall ska behandlas biologiskt och 98 procent sorteras rätt till år 2025 (Umeåregionen 2020).

I den nuvarande avfallsplanen redovisas översiktliga strategier och några konkreta åtgärder för att uppnå minskad avfallsmängd och farlighet. De översiktliga strategierna handlar om hållbar planering, kunskap och samverkan samt hållbar avfallshantering och

9%

4%

9%

7%

64% 7%

Matavfall i Sverige, ursprung

Jordbruk och fiske Livsmedelsindustrin Livsmedelsbutiker Storkök

Restauranger Hushåll

(10)

4

resursutnyttjande. Enligt de mer konkreta åtgärderna ska en uppföljning av avfallsplanen ske årligen, aktuell information om renhållning- och avfallshantering ges ut på hemsida, nyhetsblad ska skickas ut vid betydande förändringar och en plockanalys utföras minst var fjärde år. Statistik ska rapporteras kontinuerligt, kundenkäter ska genomföras vid givna år, kampanjer utföras mot alla berörda samt uppmuntra invånarna att använda hemkompost. Åtgärderna gäller för den samtliga avfallshanteringen och inte enbart matavfall (Vindelns kommun et al. 2012). Målen i den nya avfallsplanen ska nås genom föreskrifter, avfallstaxa, fysisk planering och tillsyn. Enligt avfallsplanen som är ute på remiss ska kommunen arbeta för att höja kunskapsnivån hos medborgarna genom information om kopplingen mellan konsumtion, avfall och miljö (Umeåregionen 2020).

1.1.3 Avfall från hushållssektorn, Vindeln

Vindeln är en glest befolkad inlandskommun som 2019 hade ett invånarantal på 5423 personer med 2,1 invånare per km

²

vilket kan jämföras med Umeås 55,6 invånare per km

²

(SCB 2019). 20 procent av befolkningen är över 65 år till skillnad från Sveriges 15 procent och 27 procent har en eftergymnasial utbildning till skillnad från Sveriges 40 procent (SCB 2017). Från första mars 2020 infördes kravet att sortera matavfall för Vindelns hushåll och verksamheter vilket uppgick till ca 2100 fastigheter som då erhöll ett brunt separat kärl för sortering och inhämtning av matavfall. Idag finns även 274 abonnemang med hemkompost jämfört med 2017 när inga hushåll anmält ett sådant abonnemang (Fahlander 2020). Alltså sorterar samtliga 2374 hushåll matavfall genom någon av dessa metoder.

VAKIN, vatten- och avfallskompetens i Norr AB, hanterar Vindelns och Umeå kommuns avfall genom bland annat insamling av hushållsavfall (Vakin 2020). Det finns olika metoder för att behandla avfall; materialåtervinning, biologisk återvinning,

energiåtervinning och deponering (AvfallSverige 2019). Allt insamlat matavfall, från hushåll och verksamheter transporteras till Skellefteå där det finns en anläggning för förbehandling och rötning av matavfallet för att sedan transporteras till Dåva i Umeå för att bli biogas eller gödsel.

Fastighetsinnehavare i Vindeln är avgiftsskyldig med stöd av 27 kap 4 § Miljöbalken (SFS 1998:808) och ska teckna abonnemang för aktuella avfallsslag i hushållsavfallet.

Fastighetsinnehavare är skyldig att betala avgifter enligt en avfallstaxa som är framtagen av VAKIN och godkänd av kommunfullmäktige. Om otillåtet avfall läggs i behållare som är avsedda för annat avfall har VAKIN rätt att ta ut en felsorteringsavgift. Otillåtet avfall kan vara exempelvis brännbart avfall i matavfallskärlet (Vakin 2020).

Fastighetsinnehavarens olika avgifter består av en grundavgift, kärlavgift samt en viktavgift varav kärlavgiften beror på vilket hämtningsintervall fastighetsinnehavaren valt. Det bruna kärlet för matavfall är billigare än det gröna och kilopriset skiljer sig mellan fraktionerna; 1 kr/kg för matavfall och 2 kr/kg för övrigt brännbart (Vakin 2020).

Tanken med taxan är att miljöstyra beteendet till att fastighetsinnehavaren ska vilja sortera matavfallet även ur ett ekonomiskt perspektiv.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att ta reda på hur mycket matavfall som sorterats ut i Vindeln och vad den fulla potentialen är. En jämförelse med nationell avfallsstatistik kommer utföras i syfte att skapa en bredare bild av Vindelns roll i den nationella reformen gällande matavfallssortering. En jämförelse mellan mängd genererat och utsorterat matavfall i Vindelns tätort och landsbygd kommer utföras för att med hjälp av detta resultat se vart insatser för att förbättra sorteringen bör riktas. En litteraturstudie och intervju kommer genomföras i syfte att komma fram till om Vakins metoder för att öka matavfallsortering stämmer överens med metoder som tidigare forskning presenterat.

1.2.1 Frågeställningar

• Hur ser fördelningen av hushållsavfall ut i Vindeln och i Sverige för hushåll som

inte sorterar matavfall?

(11)

5

• Finns det någon signifikant skillnad i mängd utsorterat matavfall och sorterningsgrad mellan Vindeln och riksgenomsnittet?

• Finns det någon signifikant skillnad mellan mängden matavfall som genereras i Vindeln 2020 och det avfall som sorteras ut samma år?

• Finns det någon signifikant skillnad mellan mängd genererat och utsorterat matavfall samt skillnad i sorteringsgrad i Vindelns tätort och landsbygd 2020?

• Överenstämmer VAKINs metoder för att öka sorteringgraden av matavfall i Vindelns kommun med vad som rekommenderats i litteraturen?

1.3 Avgränsning

Undersökningen avgränsas enbart till Vindels kommuns totala matavfall från hushåll undantaget det som avlägsnas via avlopp. I matavfallet inkluderas både oundvikligt och onödigt matavfall. Ny nationell sammanställning av avfallsläget kommer att komma under våren 2020 men i denna studie används redan befintlig information. I

litteraturstudien om metoder att öka Vindelns källsorteringsgrad kommer

undersökningen endast utgå ifrån hushåll. Den geografiska avgränsningen är förutom inom kommungränserna även uppdelat i tätort och landsbygd men utöver denna indelning görs ingen annan uppdelning av komuninvånarna.

2 Metod och material

Underlaget består av plockanalyser från Vindelns hushållsavfall 2009, 2013 och 2017, vilka är gjorda på senvintern/våren för åren 2009 och 2017 och hösten för 2013 . Plockanalysen 2009 utesluts vid beräkningar av kg per hushåll eftersom antalet hushåll saknas. En analys av hur Vindeln förhåller sig till nationella trender har utförts med hjälp av Avfall Sveriges nationella sammanställning av kommuners plockanalyser 2013-2016.

Vid jämförelse med riksgenomsnitt användes ett medelvärde av Vindelns tätort och landsbygd i jämförelse med villahushåll i Sverige med och utan separat sortering av matavfall. Detta eftersom de flesta hushåll i Vindeln utgörs av villor och för att ingen nationell uppdelning av tätort och landsbygd finns i det sammanställda dokumentet av plockanalyser i Sverige. Både villor och ett fåtal lägenhetshus är inräknade i Vindelns totala utsorterade matavfall som jämförs med enbart villahushåll i Sverige.

För att ta reda på i vilken utsträckning Vindelns hushåll sorterar ut matavfall finns underlag i plockanalyser genomförda 20:e till 26:e feburari innan möjligheten till matavfallsutsortering fanns samt viktdata från matavfallkärl under v. 13-17 2020 efter matavfallsutsortering infördes. De hushåll som använder sitt kärl för restavfall men inte matavfall, det vill säga där vikten i matavfallskärlet är noll inkluderas inte i

beräkningarna. Källsorteringsgraden bestämdes genom att dividera mängden källsorterat matavfall med den totala mängden matavfall som tidigare uppmätts i plockanalysen 2020.

1.1 Statistiska metoder

För att beräkna signifikanta skillnader användes olika former av t- test med en signifikansnivå som motsvarar 95 procent. Om p-värdet understiger 0,05 kan en signifikant skillnad säkerhetsställas.

För att statistiskt säkerhetsställa skillnad mellan mängden utsorterat matavfall i Vindelns

hushåll per vecka och riksgenomsnittet användes ett ensidigt one sample t-test som antog

olika varianser. För att ta reda på om mängden matavfall som uppstår i Vindeln är lika

mycket matavfall som också sorteras ut utfördes ett tvåsidigt one sample t-test som antog

lika varianser mellan genererat matavfall enligt plockanalys 2020 per hushåll och vecka

och mängden utsorterat matavfall per hushåll och vecka. Detta test användes även för att

(12)

6

säkerhetsställa signifikant skillnad mellan genererat och utsorterat matavfall i tätort respektive landsbygd.

1.2 Litteraturstudie

Litteraturstudien av metoder för ökad sorteringsgrad har utgått från avfallsplaner, intervju med VAKIN:s kommunikationsansvarige samt undersökning av befintliga forskningsstudier. Databas och sökmotor som använts är Web of Science och Google Scholar.

Sökord: food waste, matavfall, household waste, hushållsavfall, reduce household food waste, household waste behaviour, waste management policies, recycling attitudes 1.3 Plockanalyser och viktdata

Syftet med plockanalyser är att ge en bild av avfallets sammansättning. Metoden har utförts i enlighet av Avfall Sveriges manual för plockanalys av hushållsavfall och består av sex steg; planering, förstudie, provinsamling, delning av prov, sortering och utvärdering (AvfallSverige 2017). Plockanalyser i Vindeln 2017 och 2020 har utförts av Envir AB medan plockanalyser från 2009 och 2013 är utförda av Atkins Sverige AB (bilaga 1).

Plockanalysen från 2009 utfördes på våren och används endast vid angivande av hur stor andel alla fraktioner har i hushållsavfallet men inte vid jämförelser som är beräknade på kg per hushåll och vecka eftersom antal hushåll saknas i det årets plockanalys.

Plockanalysen 2013 utfördes på hösten och innehöll enligt notering ett extremvärde i både tätort och landsbygd i form av 15 kg slaktavfall. 2017 års plockanalys utfördes på våren liksom plockanalysen 2020. När plockanalysen 2020 utfördes hade de flesta fastighetsinnehavare redan tillhandahållit sitt kärl för matavfall. Det har inhämtats hushållssopor från olika antal hushåll vid varje plockanalys. Viktdata från Vindelns kommun är hämtade under en månads tid och en till två hämtningar efter det att insamlingssystemet infördes.

3 Resultat

3.1 Fördelning av hushållsavfall i Vindeln och Sverige

År 2013 och 2017 slängdes i genomsnitt 8,7 kg blandat hushållsavfall per hushåll och vecka i Vindeln (bilaga 1) vilket kan jämföras med det nationella genomsnittet för villahushåll mellan 2013-2016 på 7,1 kg per hushåll och vecka beräknat på hushåll utan utsortering av matavfall (AvfallSverige 2016). I respektive cirkeldiagram i figur 4, redovisas sammansättningen av olika fraktioner i blandat restavfall, det vill säga avfall som uppstår utan separat utsortering av matavfall. Fraktionerna är beräknade i procent per moderprov. Matavfall med drygt en tredjedel av hushållsavfallet är den största fraktionen i Vindeln liksom nationellt. Även storleken på övriga fraktioner av

hushållsavfall skrivna i fallande storleksordning som produkter med producentansvar,

övrigt brännbart, inert avfall samt elektronik och farligt avfall i Vindeln liknar den

nationella fördelningen.

(13)

7

Figur 4. Fördelning av fraktioner i hushållsavfall i Vindeln och nationellt (AvfallSverige, 2016).

Det går att tyda en tendens till en svagt nedåtgående trend i både mängd genererat blandat avfall och mängd genererat matavfall i Vindeln, se figur 5. Däremot kan en nationell trend avseende mängd genererat matafall inte tydas, bortsett från mängden matavfall från lägenhetshushåll där andelen tycks ha minskat mellan 2007 och 2016 (AvfallSverige 2016).

Figur 5. Orange linje visar mängd genererat blandat hushållsavfall per hushåll enligt plockanalyser 2013, 2017 och 2020 med trendlinje. Blå linje visar hushållens genererade matavfall per vecka i Vindeln enligt

plockanalyser 2013, 2017 och 2020 med trendlinje. Samtliga plockanalyser utförda under våren förutom 2013 som utfördes under hösten.

3.2 Mängd matavfall i Vindeln och Sverige.

Villahushåll i Sverige genererar i genomsnitt 3,7 kg matavfall i veckan 2013–2016 varav 2,8 kg sorteras ut till separat kärl, vilket motsvarar en källsorteringsgrad med 73 procent.

Vindelns hushåll genererar i genomsnitt 3,0 kg matavfall i veckan 2013 och 2017, se tabell 1, varav 2,7 kg sorteras ut till separat kärl 2020, se tabell 2. Källsorteringsgraden för matavfall från samtliga hushåll i Vindeln var därmed 90 procent och ingen signifikant skillnad kan fastställas mellan det genererade och det utsorterade matavfallet (p=0.06).

Mängden utsorterat matavfall i Vindeln på 2,7 kg per vecka och hushåll är dock signifikant lägre (p <0,001) än det nationella genomsnittet.

Vindelns hushåll genererar i genomsnitt 2,5 kg matavfall i veckan 2020, se tabell 1, varav 2,7 sorteras ut i separat kärl, se tabell 2. Källsorteringsgraden för matavfall från samtliga hushåll i Vindeln var därmed 108 procent och ingen signifikant skillnad kan fastställas mellan det genererade och utsorterade matavfallet (p=0,12).

Av hushåll i Vindeln uppmättes 0 kg utsorterat matavfall i 379 hushåll, se tabell 2, varav 98 av dem även har 0 kg restavfall.

38,0%

2,6%

33,2%

22,8%

0,6% 2,9%

Vindelns hushållsavfall

37,6%

2,1%

30,9%

20,6%

0,5% 3,4%

Nationellt hushållsavfall, villa

Matavfall Trädgårdsavfall Produkter med producentansvar Övrigt brännbart Elektronik och farligt avfall Inert avfall

4.33

2.36 2.46

8.95 8,62

7.45

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2012 2014 2016 2018 2020 2022

Kg avfall per hushåll

År

(14)

8

3.2.1 Sorteringsgrad uppdelat på tätort och landsbygd

Vid uppdelning av Vindeln kommuns totala hushållsavfall till tätort och landsbygd blir resultaten följande för respektive område:

Hushåll i Vindeln kommuns landsbygd genererar 2,9 kg matavfall i veckan 2020, se tabell 1, medan 3,1 kg sorteras ut till separat kärl för matavfall, se tabell 2. Källsorteringsgrad för matavfall från hushåll i Vindelns landsbygd 2020 var därmed 107 procent. Det kan inte fastställas någon signifikant skillnad mellan det genererade matavfallet och det utsorterade (p=0,79).

Hushåll i Vindeln kommuns tätort genererar 2,0 kg matavfall i veckan 2020, se tabell 1, medan 2,3 kg sorteras ut till separat kärl för matavfall, se tabell 2. Källsorteringsgrad för matavfall från hushåll i Vindelns tätort 2020 var därmed 115 procent. Det kan inte fastställas någon signifikant skillnad mellan det genererade matavfallet och det utsorterade (p=0,48).

Tabell 1. Massa och mängd matavfall i blandat hushållsavfall under åren 2009, 2013, 2017 och 2020 i Vindeln enligt plockanalyser (bilaga 1).Tot vikt avfall är både matavfall och restavfall. Angivet i kilogram per hushåll och vecka och procentandel av det totala hushållavfallet.

Matavfall i Vindeln utan sortering LANDSBYGD Antal hushåll totalvikt

avfall matavfall % av total

2009 34%

2013 100 10,1 5,3 52%

2017 144 8,5 2,6 31%

2020 192 7,3 2,9 40%

Medelvärde 145 8,6 3,6 39%

TÄTORT

2009 33%

2013

²⁰⁰

7,8 3,4 43%

2017 219 8,7 2,1 24%

2020 207 7,6 2,0 26%

Medelvärde 209 8,0 2,5 32%

Medelvärde landsbygd och tätort 2013, 2017

177 8,3 3,0

Medelvärde landsbygd och tätort 2020

199,5 7,5 2,5

Tabell 2. Mängd utsorterat matavfall och restavfall i Vindeln enligt viktdata från inhämtning av kärl av matavfall och restavfall v 13-17 2020 (bilaga 2). Angivet i kilogram per hushåll och vecka och procentandel matavfall av det totala hushållsavfallet.

Hushållsavfall i Vindeln v. 13-

17 2020

Antal

hushåll Restavfall Utsorterat

matavfall Total vikt

avfall % av total

Landsbygd 574 4,8 3,1 7,9 39%

Tätort 3465 4,0 2,3 6,3 37%

Antal hushåll

med 0 kg 379 mat

98 rest - - -

Total/medel 4516 4,2 2,7 6,6 39%

(15)

9

3.4 Ökning av sorteringsgrad 3.4.1 Strategi i Vindeln

Övergripande strategier enligt den nuvarande avfallsplanen handlar om hållbar

planering, kunskap och samverkan samt hållbar avfallshantering och resursutnyttjande (Vindelns kommun et al. 2012). Den nya avfallsplanen berör mer strategier för att specifikt minska matsvinn och öka sortering, varav de konkreta åtgärderna inkluderar föreskrifter, avfallstaxa, fysisk planering, tillsyn, kunskap och information

(Umeåregionen 2020). VAKIN har tillsammans med kommuner i Umeåregionen tagit fram en kommunikationsplan med fem delmål som ska leda till att invånare i första hand minskar den totala mängden avfall men även sorterar det resterande avfallet korrekt. I de fem delmålen behandlas framgångsfaktorer för ökad sorteringsgrad som information, kunskap, attityd, motivation och beteenden (Bäckström 2020). Kommunikationsplanen implementerades cirka ett år innan sortering av matavfall blev aktuell. Detta gav

möjlighet till att nå invånarna tidigt med information och att hushållen hade möjlighet att ställa frågor inför projektet (Bäckström 2020). För att nå så stor andel av hushållen nyttjades olika informationskällor som informationsbrev, sociala medier, webbplatser, lokaltidningar, event och dekaler på sopbilar. Materialet som invånarna fick ta del av var fortlöpande information om hur matavfallsinsamlingen går till, varför det görs samt vanliga frågor och svar rörande sortering av matavfall. I god tid innan

matavfallssorteringen startade tillhandahöll VAKIN matavfallspåsar, skrapa och påshållare för matavfall för att sorteringen ska kunna ske praktiskt vid

genomförandefasen (Bäckström 2020).

3.4.2 Forskningsbaserade metoder för ökad sorteringsgrad

Kommunikation med hushållen är en viktig del i implementering av krav på

matavfallsinsamling enligt studier av Liegeard och Manning (2020). Kommunen bör kommunicera konkreta mål på önskade beteenden till abonnenterna för ett lyckat resultat (Lind & Salmonsson 2018). För att uppnå målet med hög sorteringsgrad krävs långvariga beteendeförändringar hos hushållen och för detta fodras kunskap om målgruppens värderingar och attityder angående avfallssortering och miljö. Förändring av hushållens tankesätt kring avfall och miljö är följaktigen viktig i strävan mot att öka sorteringsgraden (Schanes, et al. 2018; Liegeard och Manning 2020; Miliute-Plepiene och Plepys 2015).

Samtidigt finns studier som visar att värdering och attityd inte nödvändigtvis speglar det faktiska beteendet kring avfall och att man därför bör fokusera på de fysiska åtgärderna, såsom förutsättningar med kärl och närhetsprinciper (Schanes, et al. 2018; Liegeard och Manning 2020).

Information om målsättning, motiv och tillvägagångsätt till de vars beteende man vill förändra visar sig i vissa fall vara betydande (Lind och Salmonsson 2018; Elberg Nielsen, et al. 2016). Enbart information om hur en individs ökade sorteringsgrad påverkar miljön kan dock för vissa individer vara främmande eller långsökt (Lind & Salmonsson 2018).

Exempelvis visade en svensk studie att information om matavfallsortering via

dörrknackning inte resulterade i ökad sorteringsgrad (Jansen, et al. 2013). Därför behövs ofta flera metoder införas parallellt med information för att ändra hushållens inställning och beteende, exempelvis ekonomiska styrmedel (Lind och Salmonsson 2018). Det finns studier som visar att personer som har en negativ inställning till avfallssortering tenderar att utveckla en desto mer negativ inställning om de upplever att omgivningen försöker påverka dem. Samtidigt ger samma form av påverkan positiva effekter för personer som redan innan har en svagt positiv inställning till avfallssortering (Taylor och Todd 1995).

Ekonomiska styrmedel har visat sig effektiva för att påskynda beteendeförändring hos ett

stort antal individer (Andersson och Stage 2017) och utgör ett viktigt skäl hos många

hushåll till att sortera ut matavfall (Andersson och Stage 2017). En svensk studie visade

redan på 90-talet att detta styrmedel gav högre sorteringsgrad och en minskning av det

totala hushållsavfallet (Andersson och Stage 2017; Bartelings och Sterner, 1999). Utfallet

med ökad sorteringsgrad till följd av ekonomiska styrmedel stärks i kombination med

(16)

10

andra insatser som förbättring av förutsättningarna i den fysiska miljön, såsom fastighetsnära sortering (Lind och Salmonsson 2018).

Att förbättra de fysiska omständigheterna och göra det enklare att sortera har bevisats påverka hushållens beteende mest (Nixon och Saphores 2014; Bartelings och Sterner 1999). Alltså om det är tydligt och enkelt att sortera så kommer sorteringsgraden mest troligt att öka, och tvärtom. Några forskningsstudier har redovisat praktiska åtgärder för att uppnå tydlig och enkel sortering och dessa omfattar tillgänglighet, tydlighet och kompabilitet (Bernstad 2014; Lind och Salmonsson 2018). I en svensk studie jämfördes två metoder med målet att öka källsorteringsgraden för både matavfall och andra

fraktioner; den ena var med hjälp av information och den andra med hjälp av installerad sorteringsutrustning i hemmet inklusive instruktioner. Resultatet visade att information inte gav någon skillnad i sorteringsgrad medan sorteringsutrustningen påvisade en starkt ökad sorteringsgrad (Bernstad 2014).

Återkoppling anses vara en viktig del i långvarig beteendeförändring, enligt behavioristisk forskning. Närmare bestämt löpande återkoppling i form av mätningar och resultat. Ju oftare återkopplingen på beteendet sker, ju större är sannolikheten för att beteendet ändras långsiktigt. Återkopplingen bör helst ske både skriftligt och muntligt (Lind och Salmonsson 2018; Schanes, et al. 2018; Elberg Nielsen, et al. 2016)

4 Diskussion

Återvinning spelar en viktig roll i ett hållbart samhälle och det är därför viktigt att avfallet från hushåll ses som en resurs och behandlas på rätt sätt utifrån avfallshierarkin.

Vindelns totala hushållsavfall i veckan var 8,7 kg i genomsnitt för 2013 och 2017 jämfört med Sveriges 7,1 kg mellan 2012–2016. Eftersom Vindeln genererar mer avfall än

riksgenomsnittet ger detta anledning till att fokusera ännu mer på att ta fram åtgärder för ökning av sorteringsgrad. Förutom att öka graden av matavfallsortering bör fokus även vara på att minska det totala avfallet för att nå målet med minskning av 25 procent mat- och restavfall till 2025 som sats av Avfall Sverige (2019). Vindelns 8,7 kg minskade enligt plockanalysen 2020 till 6,6 kg (bilaga 1), en minskning som motsvarar 24 procent och därför är en god väg till att uppnå Avfall Sveriges 25/25-mål.

Andel matavfall i hushåll utan separat sortering av matavfall i Vindeln och Sverige liknar varandra med 36,4 och 37,6 procent. Vindelns kommun består till stor del av hushåll i villa och utifrån plockananlyser som gjorts av hushållsavfall under det senaste decenniet är andelen matavfall knappt 40% vilket överstämmer väl med andelen matavfall hos villägare i övriga Sverige. Trenden för mängden blandat hushållsavfall och matavfall är minskande i Vindelns kommun men inte hos övriga villaägare i Sverige men detta resultat kan bero att ett litet antal plockanalyser med realtivt stora variationer använts i

mätningen. Med tätare plockanalyser under en längre tid skulle en säkrare trend kunna tydas. Det totala mängden avfall och mängden matavfall kan förhoppningsvis fortsätta sjunka om Vindeln följer samma mönster med minskade mängder matavfall som andra kommuner gjort vid införande av utsortering av matavfall till separata kärl på grund av ändrade vanor och inställning till avfall hos invånarna (Andersson och Stage 2017;

Miliute-Plepiene och Plepys 2015). Framtida plockanalyser med data från utsorterat matavfall kan urskilja om mängden matavfall ökat eller minskat efter reformen, samt om den totala mängden avfall ökat eller minskat. Då bör hänsyn även tas till fler faktorer, såsom tillgängligheten till återvinningscentraler och återvinningsstationer. Införandet av separat sortering av matavfall har även visat sig förbättra graden av sortering av andra fraktioner (Miliute-Plepiene och Plepys 2015). Det finns dock fler faktorer som är

avgörande för avfallsmängd såsom högkonjuktur som visat öka det totala hushållsavfallet

(AvfallSverige 2016). Ytterligare en faktor som kan ha betydelse för avfallsmängden är när

analyserna görs under året. Plockanalysen i Vindeln 2013 är den enda analysen som är

(17)

11

utförd på hösten medan övriga gjordes på våren, vilket kan ha haft betydelse för det högre utfallet, bland annat på grund av extremvärde på 15 kg slaktavfall.

Det är en signifikant skillnad mellan mängden utsorterat matavfall i Sverige per hushåll och vecka och Vindelns mängd utsorterat matavfall under mitten av 2010-talet. Mängden matavfall som sorteras ut i Vindeln är lägre än genomsnittet i Sverige och kan därför inte liktställas med riksgenomsnittet i dagsläget. Denna skillnad kan bero på flera faktorer.

Det utsorterade matavfallet i Vindeln gäller 2020 medan det svenska gäller för tiden mellan 2012 och 2016. I den nationella sammanställningen av plockanalysen anges att det i en villa bor i genomsnitt 2,7 personer. I Vindeln har inga överslagningar gjorts på hur många som i genomsnitt bor i ett hushåll, därför kan mängden genererat matavfall per hushåll skilja sig mellan Vindeln och Sverige eftersom olika många personer bor i

hushållen. Vissa faktorer skiljer Vindeln från riksgenomsnittet och dessa kan ha betydelse för hur mycket matavfall som sorteras ut (Ishangulyyev, et al. 2019; Schanes, et al. 2018;

Lind och Salomonsson 2018). Dels utgörs befolkningen över 65 år i Vindeln 20 procent till skillnad från Sveriges 15 procent. Eller att i Vindeln har 27 procent en eftergymnasial utbildning till skillnad från Sveriges 40 procent (SCB 2017). En äldre befolkning ger möjligtvis inte upphov till lika mycket matavfall eftersom de är uppväxt i en kultur där ett tillvaratagande av mat var nödvändigt. En annan anledning kan vara att pensionärers ekonomi inte tillåter matsvinn eller att de ofta lever på färdigproducerade måltider och därför inte ger upphov till oundvikligt matavfall. Utbildningsnivå har visat sig ha

betydelse för sorteringsbeteende där människor med lägre utbildning tenderar att sortera sämre och ha en inställning som kan ge upphov till mer matavfall (Ishangulyyev, et al.

2019; Lind och Salmonsson 2018).

Det finns ingen signifikant skillnad mellan Vindelns genererade matavfall per hushåll och mängden utsorterat matavfall, detta gäller även mängden genererat och utsorterat

matavfall på landsbygd och i tätort. Att en signifikant skillnad inte kan fastställas mellan genererat och utsorterat matavfall samt att sorteringsgraden är hög (över 100 procent i landsbygd och tätort) kan utifrån rådande data tolkas som ett positivt resultat för miljökvalitetsmålen. I det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” ska 80 procent av matavfallet från hushåll behandlas biologiskt och enligt sorteringsgraderna i denna studie med data från 2020 uppnår Vindeln detta. Men på frund av osäkerheter i den inhämtade datan kan inte den positiva slutsatsen dras utifrån denna undersökning.

Anledningar till att sorteringsgraden ligger över 100 procent i kan bero på att i

plockanalysen 2020 har redan abbonenter börjat sortera ut matavfall i deras bruna kärl som det tillhandahöll tidigare än 1 mars, mer om detta och andra felkällor i ”osäkerheter i undersökningar”. En annan anledning kan vara att abbonenterna med tillgång till det bruna kärlet genererar mer matavfall eftersom de inte har lika dåligt samvete över att slänga mer mat när matavfallet blir sorterat.

Ser man till sorteringsgraden ligger Vindeln över riksgenomsnittet, totalt sett, i tätort och på landsbygd. Det är dock oklart om den beräknade sorteringsgraden i den nationella sammanställningen är beräknat på ett kontrollerat utsorterat matavfall. Det vill säga om det utsorterade matavfallet är endast matavfall och inte andra fraktioner som också hamnat i kärlet för matavfall. I vikterna från Vindeln är det endast vikten av kärlen som används och där tas ingen hänsyn till eventuellt felsorterat material i kärlen för matavfall.

För att få en exakt beräkning behöver fraktionen koncentreras till endast matavfall och om ännu bättre beräknas på torrvikt. Risken att hushåll slänger mer än matavfall i det bruna kärlet är befintlig bland annat på grund av att kilopriset i det kärlet är billigare.

Risken reduceras dock av att hushållen kan bli tvungna betala en avgift om det upptäcks att fel material slängs i det bruna kärlet.

Av hushåll i Vindeln uppmättes 0 kg utsorterat matavfall i 379 hushåll varav 98 av dom

även har 0 kg restavfall. Det kan betyda att 281 hushåll har ett kärl för matavfall utan att

använda det eftersom att det antingen inte uppkommer något matavfall i hushållet eller

att matavfallet slängs någon annanstans än i kärlet för matavfall, exempelvis en oanmäld

hemkompost. Det fanns inga anmälda hemkomposter i Vindeln vid plockanalysen 2017

(18)

12

medan det inför införandet av matavfallinsamling anmäldes 274 stycken abonnemang med hemkompost. Ett antagande är att några redan hemkomposterade men inte anmält det till miljökontoret, men en förmodad ökning kan ha ägt rum för att undvika

avfallstaxan för kärlet för matavfall.

4.1 Åtgärder för att öka sorteringsgrad

Fokus i denna frågeställning låg på att öka sorteringsgraden, det vill säga få invånarna att slänga allt det matavfall som uppstår i hushållen i de bruna kärlen. Flera studier

fokuserar parallellt med detta även på att minska matsvinnet men i denna studie begränsas det till enbart metoder för att sorteringsgraden ska förbättras. Det finns flera befintliga litteraturstudier som behandlar metoder för att öka sorteringsgrad hos hushåll, som genomförts med hjälp av branschundersökningar, enkäter och publicerad forskning.

Målet med metoderna som framtagits är att uppnå en beteendeförändring och sammantaget kan detta uppnås genom kommunikation, information, ekonomiska styrmedel, ändring av fysiska omständigheter och återkoppling.

Efter VAKIN genom ett brett spann av medier informerat Vindelns invånare om den kommande implementeringen av matavfallsortering gavs invånarna möjlighet att komma med frågor och synpunker (Bäckström 2020). Dessa frågor och synpunkter kommer bearbetas för att därefter förbättra den information som når ut till invånarna. Enligt avfallsplanens strategi, den nuvarande och den kommande, ska aktuell information om renhållning- och avfallshantering ges ut på hemsida, kundenkäter genomföras,

nyhetsblad ska skickas ut vid betydande förändringar samt att kommunen ska arbeta för att höja kunskapsnivån hos medborgarna genom information om kopplingen mellan konsumtion, avfall och miljö (Vindelns kommun, et al. 2012; Umeåregionen 2020). Dessa strategier kan delvis likställas med de forskningsbaserade metoder inom kommunikation och information som presenteras i resultatet ovan. Kunskap om invånarna i Vindelns inställning till matavfall insamlas för att få en bild av värdering och attityd hos de vars beteende man vill förändra. Inför planering av avfallsförebyggande och

sorteringsförbättrande strategier används ofta, och även i detta fall, enkätstudier som undersöker de berördas inställning och avsikter kring avfall (Schanes, et al. 2018).

Forskningsstudier visar dock att hushållens avsikter och egen uppfattning av deras beteende kring avfall sällan eller måttligt är korrelerad med det verkliga beteendet (Schanes, et al. 2018; Liegeard och Manning 2020; Huffman, et al. 2014). För att förstå vilken inställning Vindelns hushåll har till avfallssortering behöver man särskilja

individernas avsikter och de faktiska förutsättningarna och vilket sorteringsbeteende det medföljer. Det finns dessutom mängder av psykosociala faktorer som spelar in när man ser till sorteringsgraden hos hushåll, faktorer som bör tas i beaktning vid utformning av metoder med syfte att förbättra sorteringen. Exempelvis har både globala och nationella studier visat samband mellan sorteringsgrad och sociodemografiska variabler, sociala faktorer, ekonomiska styrmedel, inkomst med mera (Ishangulyyev, et al. 2019; Schanes, et al. 2018; Lind och Salmonsson 2018). Dessa studier har stor geografisk variation vilket gör att sambanden mellan olika länder dessutom kan säga emot varandra. Först med kunskap om hushållens faktiska beteende tillsammans med samtliga psykosociala faktorer och sociodemografiska variabler och hur de samverkar kan åtgärdsprogram tas fram som får önskvärda effekter. Eftersom information om hur en individs ökade sorteringsgrad påverkar miljön kan upplevas främmande eller långsökt behövs flera andra metoder införas parallellt (Lind och Salmonsson 2018), vilket görs i Vindelns fall genom viktbaserad avfallstaxa och annat.

De ekonomiska styrmedel som används i Vindelns är den viktbaserade avfallstaxan som ger upphov till en form av miljöstyrning där målet är att både minska hushållens avfall men även främja ökad sortering. Utan viktbaserad taxa, med andra ord en fast avgift, finns risken att hushållen fyller sina kärl till bredden vilket resulterar i större

avfallsmängder och därmed större miljöpåverkan. Studier visar att viktbaserad avfallstaxa lik den i Vindeln visar incitament på att både avfallsmängden minskar och

sorteringsgraden ökar (Bartelings och Sterner 1999; Andersson och Stage 2017). Dessa

(19)

13

forskningsbaserade metoder anger att ekonomiskt styrmedel bör införas parallellt med andra insatser, vilket Vindeln efterföljer.

Enligt avfallsplanernas strategier ska åtgärder införas för hållbar fysisk planering inom avfallssektorn (Vindelns kommun, et al. 2012; Umeåregionen 2020), vilket exempelvis innebär att man i detaljplanering ska underlätta för sortering av olika fraktioner, däribland matavfall. Att VAKIN bortsett från uppsamlingskärl förser invånarna med matavfallspåsar, skrapa och kärlet för inomhusbruk kan också anses förbättra de fysiska omständigheterna. Att förbättra de fysiska omständigheterna och göra det enklare att sortera har bevisats påverka hushållens beteende mest (Nixon och Saphores 2014;

Bartelings och Sterner 1999). Med andra ord bör det finnas behållare och utrymme i hemmet men även närhet till miljörum och insamlingsplatser. Det ska vara enkelt att förstå vad som ska slängas i vilken behållare och kärlen i miljörummen bör stämma överens med behållarna i hemmet samt att det finns kärl för alla fraktioner (Bernstad 2014). Frågan är om man ytterligare skulle kunna underlätta avfallssorteringen för hushållen i Vindeln, både i hemmet och i eventuella soprum genom att exempelvis installera påshållare i hemmet istället för att enbart tillhandahålla själva

sorteringsutrustningen. Detta kommer givetvis att kräva extra resurser och samarbete med hyresvärdar och andra fastighetsägare.

Enligt avfallsplanernas strategi ska uppföljning av avfallsplanen ske årligen, och en plockanalys utföras minst var fjärde år, statistik ska rapporteras kontinuerligt och tillsyn utföras. Dessa åtgärder kan ses som en form av återkoppling som är en betydande metod för långvarig beteendeförändring enligt forskning (Lind och Salmonsson 2018; Schanes, et al. 2018). En viktig punkt i Umeåregionens kommunikationsplan är uppföljning där en analys ska göras för att se om informationen fått rätt spridning, om den har varit tydlig, relevant, korrekt och tillräcklig samt om de som fått informationen ökat sin kompetens om matavfallsinsamling. Analysen kommer utföras med hjälp av mängden frågor som kommit in till VAKINs kundservice, antal besökare på webbplatsen samt plockanalyser (Bäckström 2020). Analysen kommer visa om andra eller fler metoder behövs för att ändra hushållens attityd gällande sorteringsbeteende. Därefter kan uppföljning ske i den form som efter analysen bevisas vara den mest fungerande. Återkoppling till invånarna kring hur avfallsmålen uppnås eller inte nämns dock inte uttryckligen i avfallsplaner eller kommunikationsplan.

4.2 Osäkerheter i undersökningar

En faktor som kan ge betydande variationer i plockanalyserna är vilken del på året den utförts, såsom plockanalysen 2013 som är utförd på hösten. Vikterna av det utsorterade matavfallet v 13-17 2020 kommer från hushåll som hunnit haft minst en hämtning sedan 1 mars, de med hämtning varje vecka har hunnit haft två hämtningar. Oavsett

hämtningsintervall är sortering av matavfall nytt för hushållen i Vindeln tätort och landsbygd. Som nämnt tidigare så kan sorteringsbeteendet och därmed sorteringsgrad och mängden avfall ändras med tiden och denna studie är gjord väldigt tidigt i Vindelns system för matavfallsinsamling. Dessa osäkerheter i plockanalyser och viktdata kan ha en inverkan på samtliga resultat.

Sorteringsgraden i Vindeln beräknas genom att mängden utsorterat matavfall divideras med mängden genererat matavfall hos hushåll utan separat sortering. Sorteringsgraden i Sverige beräknas genom att dividera mängden utsorterat matavfall med mängden

matafall som genereras i villahushåll med separat sortering av matavfall. Mängden genererat matavfall kan som nämnt även förändras beroende på insamlinggsystem eller vid avsaknad av separat sortering och därför bör mängden utsorterat matavfall i Vindeln divideras med mängden genererat matavfall efter införandet av separat sortering.

Sorteringsgraden i detta resultat kan med andra ord vara missvisande.

Lägenhetshus är inräknade i Vindelns totala utsorterade matavfall som jämförs med

endast villahushåll i Sverige. Anledningen till att även ett par lägenheter finns med i

(20)

14

Vindelns beräkningar är för att de från början fanns med i plockanalyserna i både tätort och landsbygd. Nationellt är källsorteringsgraden i villahushåll högre än i

lägenhetshushåll. Hela 73 procent av matavfallet från villahushåll är rätt sorterat jämfört med 47 procent i lägenhetshushåll. Detta gäller i genomsnitt för hushåll med utsortering av matavfall oavsett insamlingssystem (AvfallSverige 2016). Eftersom denna studie inkluderar både villor och lägenheter i Vindeln, även om antalet lägenheter är förhållandevis få, är jämförelsen med riksgenomsnittet inte helt likvärdig.

Avfallet i plockanalysen 2020 är inhämtad 20:e och 26:e februari, vid den tidpunkten hade de flesta hushåll fått sitt bruna kärl för matavfall. Trots att insamling av matavfall börjar efter den 1 mars kan vissa hushåll redan börjat sortera ut matavfall från det

blandade restavfallet. Plockanalysen är endast gjord på hushållsavfallet i de gröna kärlen.

Detta gör att mängden matavfall i plockanalysen 2020 visar en reducerad mängd matavfall än det som faktiskt uppstod i hushållen vid plockanalysen. På grund av den stora skillnaden i genererat och utsorterat matavfall skulle man kunna anta att det fanns lite matavfall i bruna tunnorna när analysen 2020 gjordes. En annan felkälla är att hushållen med hemkompost inkluderas i plockanalysen och att följaktligen inte genererade matavfall till det gröna kärlet och därför sänker genomsnittet.

4.3 Slutsats

Mängden utsorterat matavfall i Vindeln är signifikant lägre än det nationella riksgenomsnittet i denna studie. Ingen signifikant skillnad kunde fastställas mellan mängden genererat matavfall i Vindeln och mängden utsorterat matavfall. Inte heller kunde en signifikant skillnad fastställas mellan mängden genererat och utsorterat matavfall vid en uppdelning av Vindelns hushåll i tätort och landsbygd. Vindeln har en sorteringsgrad på 108 procent vilket överstiger målet på 80 procent som fastställs i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Andelen och mängden matavfall visar en nedåtgående trend. Emellertid behöver framtida studier utföras för att beräkna

sorteringsgrad med hjälp av plockanalyser utförda efter införandet av separat sortering.

En bra kommunikation med invånarna i kommunen ökar chansen till en positiv

förändring avseende sorteringsbeteende. Det effektivaste sättet att snabbt se resultat ur ett även långsiktigt perspektiv är om man kombinerar flera åtgärder. Metoder enligt de nuvarande strategierna samt metoder enligt undersökta forsknings- och litteraturstudier kan sammanfattas i följande punkter och Vindeln använder sig av majoriteten av dessa metoder:

• Involvera berörda i processen, så tidigt som möjligt

• Kartlägg målgruppen; sociodemografiska variabler, sociala faktorer, inkomst, attityd med mera

• Använd ett brett spann av medier för att nå alla målgrupper

• Meddela konkreta mål på önskade beteenden

• Utbildningar och informationskampanjer

• Ekonomiska styrmedel

• Återkoppling, muntligt och skriftligt.

• Tillgänglighet, tydlighet och kompatibilitet

• Anpassa termer, skyltar och behållare till de boendes vardag

• Justera praktiska omständigheter så att sorterandet blir enkelt, bekvämt och

intuitivt, även inne i hushållen.

(21)

15

Referenser

Andersson, C och Stage, J. 2017. Direct and indirect effects of waste management policies on household waste behaviour: The case of Sweden. The Working Paper 76: 19-27. doi:

https://doi.org/10.1016/j.wasman.2018.03.038

AvfallSverige, 2016. Vad slänger hushållen i soppåsen? Malmö: AvfallSverige.

AvfallSverige, 2017. Manual för plockanalys av hushållens mat och restavfall.

https://www.avfallsverige.se/aktuellt/nyhetsarkiv/artikel/manual-for-plockanalys- av-hushallens-mat-och-restavfall/ (Hämtad 21 03 2020)

AvfallSverige, 2019. Insamling matavfall.

https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/insamling/matavfall/ (Hämtad 16 03 2020).

AvfallSverige, 2019. Svenska avfallshantering 2018, Malmö: AvfallSverige.

Bartelings, H och Sterner, T. 1999. Household waste management in a Swedish municipality.

Environmentar and Resource Economics 13: 473-491. doi:

https://doi.org/10.1023/A:1008214417099

Bernstad, A., 2014. Household food waste separation behavior and the importance of convenience.

Waste management 34 (7): 1317-1323. doi:

https://doi.org/10.1016/j.wasman.2014.03.013

Bäckström, E. 2020. Kommunikationsansvarig VAKIN [Intervju] (15 04 2020).

Fahlander, L. 2020. Projektplanerare VAKIN [mail] (07 05 2020)

Gustavsson, J; o.a. 2011. Global food losses and food waste - Extent, causes and prevention, Rom:

FAO.

Huffman, A H; Van Der Werff, R B; Henning, B J och Wartrous-Rodriguez, K. 2014. When do recycling attitudes predict recycling? An investigation of self-reported versus observed behavior. Journal of Environmental Psychology 38: 262-270.

doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1016/ j.jenvp.2014.03.006

Ishangulyyev, R; Sanghyo, K och Sang, H L. 2019. Understanding food loss and waste - Why are we losing and wasting food? Foods 8 (8): 297. doi: 10.3390/foods8080297 Jansen, J l; C, Aspegren, A och Bernstad, A. 2013. Door-stepping as a strategy for imroved food

waste recycling behaviour - evaluation of a full - scale experiment. Resources, conservation and recycling 73: 94-103. doi:

https://doi.org/10.1016/j.resconrec.2012.12.012

Liegeard, J och Manning, L. 2020. Use of intelligent applications to reduce household food waste.

Critical reviews in food science and nutrition 60 (6): 1048-1061. doi:

10.1080/10408398.2018.1556580

Lind, M och Salmonsson, L. 2018. Sortering av hushållavfall - En förstudie om varför människor sorterar eller inte sorterar hushållsavfall, Örebro: Örebro universitet.

Naturvårdsverket. 2018. Att göra mer med mindre, Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. 2019. Miljömålen, Bromma: Arkitektkopia AB.

Naturvårdsverket. 2019. Vägledningar om avfall. https://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/ (Hämtad: 10 06 2020)

Nixon, H och Saphores, J-D M. 2014. How effective are current household recycling policies?

Results from a national survey of U.S. households. Resources Conservation and Recycling: 1-10.

https://scholarworks.sjsu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1002&context=urban_p lan_pub (Hämtad 04 03 2020)

Miliute-Plepiene, J och Plepys, A. 2015. Does food sorting prevents and improves sorting of household waste? A case in Sweden. Journal of cleaner production 101: 182-192.

doi: https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2015.04.013 Regeringen. 2019. Nya etappmål för att minska Sveriges matavfall.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/nya-etappmal-for-att- minska-sveriges-matavfall/ (Hämtad: 18 03 2020)

SCB, 2019. Kommuner i siffror. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i- siffror/#?region1=2404&region2=2480 (Hämtad: 13 03 2020)

Schanes, K; Dobernig, K och Gözet, B. 2018. Food waste matters - A systematic review of household food waste practices and their policy implications. Journal of cleaner production 182: 978-991. doi: https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2018.02.030 SFS 1998:808 Miljöbalk

SFS 2011:927 Avfallsförordning

SMED, 2018. Matavfall i Sverige 2016, Stockholm: Naturvårdsverket.

SMED, 2020. Avfall i Sverige, uppkomst och behandling 2018, Bromma: Naturvårdsverket.

(22)

16

Stenmarck, Å; Jensen, C; Quested, T och Moates, G. 2016. Estimates of european food waste levels, Stockholm: Fusion.

Taylor, S och Todd, P. 1995. An Integrated Model of Waste Management Behavior: A Test of Household Recycling and Composting Intentions. Environment and behavior 27(5): 603-630. doi: https://doi.org/10.1177/0013916595275001

Umeåregionen, 2020. Handlingsplan med åtgärder.

VAKIN, 2020. Avfallstaxa Vindeln, Umeå: VAKIN.

VAKIN, 2020. Om VAKIN. https://VAKIN.se/omVAKIN.4.48245ffc1616565ce4b45a8.html (Hämtad 30 03 2020)

Vindeln, 2020. Föreskrifter om avfallshantering för Vindelns kommun. Vindeln: Vindelns kommun.

Vindelns; Nordmaling; Vännäs; Bjurholm. 2012. Avfallsplan: Vindelns kommun.

Vittuari, M. o.a. 2016. Recommendations and guidelines for a common European food waste policy framework, Bologna: Fusions.