• No results found

Om kulturmiljövårdens lagstiftning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Om kulturmiljövårdens lagstiftning"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

69

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Om kulturmiljövårdens lagstiftning

Kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefull be- byggelse kan omfattas av olika skyddsformer genom Miljöbalken, Plan­ och Bygglagen eller Kulturmiljölagen.

Kulturmiljölagen

Kulturmiljölagen är en central lag för kulturmil- jövården. Lagen innehåller bland annat bestäm- melser för skydd av ortnamn, fornlämningar och fornfynd, byggnadsminnen och kyrkliga kultur- minnen. Länsstyrelserna har det praktiska ansva- ret för tillämpningen av Kulturmiljölagen.

Kyrkor uppförda fram till 1939 med tillhörande kyrkotomt/kyrkogård är skyddade av Kulturmil- jölagen och skall vårdas och underhållas så att de inte förvanskas. Även yngre kyrkor kan vara skyddade, men är då särskilt utpekade. Ändringar får inte göras utan tillstånd från länsstyrelsen.

Inom kommunen finns det två byggnadsminnen som är skyddade enligt Kulturmiljölagen, Bötte­

rums gästgivargård och tingshus samt det f.d.

komministerbostället Hammarby. För varje bygg- nadsminne finns särskilda skyddsbestämmelser som anger på vilket sätt byggnaden skall vårdas samt i vilka avseenden den inte får ändras.

Fornlämningar skyddas av Kulturmiljölagen. De får inte rubbas, tas bort, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas utan tillstånd från läns- styrelsen. Det gäller även det s.k. fornlämnings- område som omger varje fornlämning, Länssty- relsen beslutar om vad som är fornlämning och fornlämningsområde. En ny kulturmiljölag trädde i kraft 1 januari 2014. En ändring i den nya la- gen är att alla lämningar äldre än 1850, som är

Om­kulturmiljövårdens­

lagstiftning

varaktigt övergivna, per automatik är skyddade.

Lämningar efter 1850 får förklaras för fornläm- ning av länsstyrelsen om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Detta medför att många fler än de som idag är regist- rerade i fornlämningsregistret, exempelvis bebyg- gelselämningar, bör betraktas som fornlämningar.

Förslagsvis bör man i Högs by kommun överväga att skydda de lämningar som ligger inom de ut- valda kärnområdena, eller även huvudområdena, som idag är markerade i fornlämningsregistret.

Miljöbalken

Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas också genom den centrala miljölagstiftningen – Miljö balken. I Sverige finns ca 1700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården en- ligt 3 kap miljöbalken. De är mycket varierande till såväl till storlek som kulturhistoriskt innehåll och kan omfatta allt från små bebyggelsemiljöer som speglar en speciell historisk epok till vid- sträckta landskapsavsnitt som präglats av en lång tids utveckling. Enligt Miljöbalken skall ett riks- intresseområde skyddas mot åtgärder som påtag- ligt kan skada kulturmiljön. Inom Högs by kom- mun finns två områden som är av riksintresse för kulturmiljövården:

Högs by åsen – Kommunikationsmiljö och od- lingslandskap med fornlämningar från järnål- dern, bondbyar från 1800­ och 1900­talen samt järnväg och järnvägsmiljöer från 1800-talets slut markerar tillsammans rullstensåsens långvariga kulturhistoriska betydelse.

Emådalen – Emåns roll från förhistorisk tid och fram till nutid som viktig naturresurs har varit av

(2)

70

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Om kulturmiljövårdens lagstiftning

avgörande betydelse för utvecklingen av kultur- miljön i denna del av länets inland. En mångfald av väl sammanhållna kulturmiljöer med fornläm- ningar, bymiljöer, odlingslandskap, bruksmiljöer, herrgårdslandskap och kommunikationsmiljöer visar tillsammans på hur en dalgångsbygd vuxit fram i Smålands inland.

Värdefulla småmiljöer i jordbrukslandskapet, som till exempel åkerholmar, odlingsrösen, sten- murar och alléer, omfattas av biotopskydd enligt Miljöbalken. Det innebär att de inte får tas bort eller skadas.

Miljöbalken ger också länsstyrelser och kom- muner möjlighet att inrätta kulturreservat enligt samma regler som gäller för inrättande av natur- reservat.

Plan-­och­bygglagen

Kommunerna har också ansvar för kulturmiljö- frågor utifrån de bestämmelser som finns i Plan- och bygglagen. Lagen reglerar användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas.

Inför större förändringar eller ingrepp i kulturmil- jön upprättas detaljplaner, som beskriver var, hur och vad det är tillåtet att bygga. Genom bestäm- melser i en detaljplan finns långtgående möjlig- heter att skydda ett områdes kulturvärden och att ange hur ett område kan utvecklas och förändras utan att kulturvärden skadas. I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det tydliggöras vilka kul- turvärden området har och hur de påverkas av den föreslagna förändringen. Genom skyddsbestäm- melser kan rivningsförbud införas och med var- samhetsbestämmelser kan man beskriva vilken ut- formning en byggnad ska ha. Utökad lovplikt och underhållsbestämmelser kan också tillämpas.

Utanför detaljplanelagt område ger områdesbe- stämmelser en möjlighet att värna områden med höga kulturvärden. I Högs by kommun finns såda- na områdesbestämmelser framtagna för Drage- ryds by.

Plan-­och­bygglagen­(2010:900) 8­kap­13­§­–­Förbud­mot­förvanskning 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömäs- sig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på

1. anläggningar som är bygglovsplik- tiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, 2. tomter i de avseenden som om-

fattas av skyddsbestämmelser i en detalj plan eller i områdesbestäm- melser,

3. allmänna platser och 4. bebyggelseområden

8­kap­14­§­–­Underhåll­och­varsamhet 14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utform- ning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Under- hållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömäs- sig och konstnärlig synpunkt. Om bygg- nadsverket är särskilt värdefullt från his- torisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhål- las så att de särskilda värdena bevaras.

8­kap­17­§­–­Varsamhet

17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karak- tärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

(3)

71

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Om kulturmiljövårdens lagstiftning

Förvanskning

Byggnader, bebyggelseområden och allmänna platser som anses vara särskilt värdefulla his- torisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst- närlig synpunkt har ett förstärkt skydd mot för- vanskning. De miljöer och byggnader som finns med i Kulturmiljöprogrammet omfattas av detta krav. Förvanskningsförbudet är inget föränd- ringsförbud, utan det är de värden som gör bygg- naden värdefull som är skyddade. Underhåll av kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader ska också utföras så att de särskilda värdena beva- ras. Kommunen har ansvar att kontrollera detta i samband med bygglov. För byggnader med myck- et högt kulturhistoriskt värde och som är med i Kulturmiljöprogrammet kan byggnadsnämnden begära att en antikvarisk förundersökning görs.

Kommunen kan ingripa mot en fastighetsägare som inte lever upp till det kravet.

Varsamhet

Alla byggnader omfattas av varsamhetskravet i Plan- och Bygglagen. Detta innebär att ändring av en byggnad alltid ska utföras varsamt, så att man tillvaratar byggnadens värden och kvaliteter.

Hänsyn ska tas till byggnadens karaktärsdrag och ta tillvara dess tekniska, historiska, kulturhisto- riska, miljömässiga och konstnärliga värden. Be- stämmelsen kan ses som ett förhållningssätt, där varje ändring utgår från den befintliga byggnaden och dess värden och kvaliteter. Det gäller såväl invändigt som utvändigt oavsett om en åtgärd är bygglovs- eller anmälningspliktig eller inte. Även underhållet av en byggnad ska anpassas till dessa värden och till omgivningens karaktär.

References

Related documents

13 b § Om spridningen av en samhällsfarlig sjukdom innebär en påtaglig risk för att lokalerna för hälso- och sjukvård inte räcker till, och om det behövs för

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning

tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter i fråga om ett komplementbostadshus

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. 8 § 3 När

4 f § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och 3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en

8. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen. 8 § 5 När kommunen upprättar ett förslag till

hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, pla- ner och program av betydelse för en