NORMALISERINGEN AV CANNABIS I NORDEN

(1)

Examensarbete, 15 hp Socionomprogrammet, 210 hp

Institutionen för socialt arbete

VT 2020

NORMALISERINGEN AV

CANNABIS I NORDEN

En selektiv litteraturstudie om den ökande

acceptansen gentemot narkotika

THE NORMALISATION OF

CANNABIS IN THE

NORDICS

A selective literature review of the

increasing acceptance towards narcotics

Gustav Virta & Pontus Wessén

(2)

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för socialt arbete Examensarbete, 15 hp

Termin 6, VT20

Författare: Gustav Virta, Pontus Wessén

Handledare: Ahmet Gumuscu / Fredrik Snellman

Sammanfattning

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka och problematisera ökningen av cannabisbruket huvudsakligen ur en nordisk kontext i relation till såväl normaliseringstendenser som

normaliserings- och acceptanspåståenden inom det vetenskapliga fältet. Bakgrunden till studien grundar sig i det faktum att i Sverige återfinns en trend där alkoholkonsumtionen minskar samtidigt som bruket av narkotika, och då främst cannabis, ökat sedan 70-talet. Även fast Sverige ligger lågt i jämförelse med andra europeiska länder när det gäller

droganvändning har vi den näst högsta drogrelaterade dödligheten i Europa. Trots detta tycks allt fler svenska ungdomar få en allt mer neutral - liberal syn på narkotika och då främst cannabis vilket skapar en orolig utveckling. Studien grundar sig i en litteraturgenomgång av nio vetenskapliga artiklar som utformat våra tre huvudsakliga teman Cannabis och

normalisering, Acceptans & Enbart normaliseringsteorin räcker inte till. Studiens

huvudsakliga resultat och slutsatser visar på att det inte går att definitivt säga om cannabis blivit normaliserat eller inte utifrån normaliseringsteorin då det råder oenigheter inom empirin. Det ska dock sägas att cannabis inte är stigmatiserande i samma utsträckning som tidigare samtidigt som drogen tas upp allt mer i den vardagliga samhällsdebatten. Främst bland ungdomar blir cannabis mer accepterat och allt fler får en neutral - liberal syn på drogen.

(3)

Innehåll

1. Inledning ... 2

1.1 Syfte & Frågeställningar ... 2

2. Bakgrund ... 3

2.1 Sveriges narkotikapolitik ... 3

2.2 Cannabisbruk, konsekvenser & beslag ... 4

2.3 Användningsområde för normaliseringsteorin ... 4

2.4 Normaliseringen av cannabis i Sverige ... 5

2.5 Kritik mot normaliseringsstudier ... 6

3 Teoretiskt förhållningssätt ... 7 3.1 Normaliseringsteorin ... 8 4. Metod ... 9 4.1 Inklusionskriterier ... 10 4.2 Litteratursökning ... 10 4.3 Dataanalys ... 11

4.4 Reliabilitet och validitet... 12

4.5 Etiska överväganden ... 12

4.6 Metoddiskussion ... 13

5. Resultat ... 14

5.1 Cannabis och normalisering ... 17

5.2 Acceptans ... 18

5.3 Enbart normaliseringsteorin räcker inte till ... 20

6. Diskussion ... 21

7. Slutsatser ... 23

(4)

1

Benämningar

Cannabis: Cannabis använder vi som ett samlingsnamn för marijuana och hasch.

Droger: Droger använder vi som ett samlingsnamn för alla typer av droger, dvs både lagliga och olagliga. Detta innefattar alkohol, tobak, narkotika och dopningspreparat.

Narkotika: Narkotika använder vi som ett samlingsnamn för alla olagliga droger. Exempelvis cannabis, kokain, amfetamin m.m.

Neutral-liberal: Ett förhållningssätt gentemot någonting, i detta fall cannabis. Neutral-liberala individer förhåller sig likgiltiga alternativ liberala gentemot cannabisanvändning

Normalisering: Hur något som tidigare setts som avvikande ur samhällets ögon blir allt mer accepterat.

Populärkultur: Något som tillhör populärkulturen tilltalar majoriteten av en befolkning. Ett samlingsbegrepp för många olika områden, exempelvis musik, tv, attityder, tankar,

värderingar.

Stigma: Något som är stigmatiserat alternativt stigmatiserande ses som avvikande från samhällets normer och ger därför en negativ stämpel.

(5)

2

1. Inledning

I Sverige har vi en trend där alkoholkonsumtionen minskat under de senaste årtiondena samtidigt som bruket av narkotika, och då främst cannabis, har ökat sedan 70-talet. Trots att narkotika är olagligt i Sverige har användningen ökat bland både ungdomar och vuxna, och även om vi än idag ligger jämförelsevis lågt gentemot andra europeiska länder är det en oroande utveckling som inte tycks stagnera. (Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning [CAN2], 2019).

Cannabis är den vanligaste förekommande formen av narkotika i Sverige och har ökat markant i popularitet de senaste årtiondena. Utbudet och efterfrågan av Cannabis är det som har format den svenska droghandeln och trots att Sverige inte är självförsörjande när det kommer till cannabis, vilket betyder att majoriteten av den cannabis som återfinns i Sverige är importerat från utlandet, finns en utveckling där det blir allt mer vanligare med inhemska odlingar (Polismyndigheten & Tullverket 2016).

Trots att Sverige grundar sin drog- och narkotikapolitik i nolltolerans, samt i den så kallade ANDT-strategin så har Sverige den näst högsta drogrelaterade dödligheten i Europa med 92 dödsfall per miljon invånare. Sverige står därför inför en stor utmaning framför sig när det kommer till bekämpningen av narkotikaanvändning då det är ett fenomen som tycks bli alltmer vanligt i samhället (EMCDDA, 2019., Folkhälsomyndigheten, 2018.)

Parker, Williams och Aldridge (2002) utvecklade i slutet av 1900-talet en teori som skulle förklara varför droganvändningen bland brittiska ungdomar ökat under det senaste årtiondet och benämnde denna teori som normaliseringsteorin. Med hjälp av denna teori kom Parker et al. (2002) fram till att en normalisering möjligtvis har skett i samhället, främst bland

ungdomar, där droganvändning har blivit mer accepterat samt mindre stigmatiserat. På grund av de rådande faktorerna ovan, det vill säga drogutvecklingen samt den

drogrelaterade dödligheten i Sverige, har vi valt att undersöka en eventuell normalisering av narkotika, och då främst cannabis, i Sverige. Uppsatsen grundar sig i en litteraturgenomgång där vi analyserar tidigare forskning inom området och sedan sammanställer den. Denna sammanställning kommer att senare ligga till grund för vårt resultat som kommer att diskuteras utifrån Parker et als (2002) normaliseringsteori.

1.1 Syfte & Frågeställningar

Syftet med litteraturstudien är att undersöka och problematisera ökningen av cannabisbruket huvudsakligen i den nordiska kontexten i relation till såväl normaliseringstendenser som normaliserings- och acceptanspåståenden inom det vetenskapliga fältet.

• Hur kan man förstå det ökade bruket av cannabis bland ungdomar?

(6)

3

2. Bakgrund

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för bakgrund kring svensk narkotikapolitik, cannabis, hur vår valda teori är uppbyggd och används samt tidigare forskning inom området.

2.1 Sveriges narkotikapolitik

Sverige hade under 60- och 70-talet ett förhållandevis liberalt synsätt på narkotika, och då främst cannabis. Men i takt med att de negativa konsekvenserna visade sig i form av missbruk och socialt utanförskap ändrades samhällsdebatten samt förhållningssättet från den sittande regeringen. Det råder idag konsensus inom svensk narkotikapolitik där utgångspunkten är att staten värnar om folkets hälsa, och eftersom narkotika har en negativ inverkan på hälsan är all icke medicinsk användning av narkotika olagligt (Socialdepartementet, 2016).

I Sverige är det sedan 1988 straffbart att bruka narkotika (Socialdepartementet, 2016) och i Sverige så klassificeras allt bruk av narkotika som missbruk om det inte är av medicinsk karaktär. Straffet för narkotikabrott delas upp i tre kategorier: ringa narkotikabrott, narkotikabrott och grovt narkotikabrott. Straffet för respektive kategori är utformat efter omfattningen av innehavet men kan resultera i högst tio års fängelse (Forkby, Olausson & Turner, 2013).

Det som ligger till grund för Sveriges narkotikapolitik är FNs konventioner, de olika ämnena och substanserna som berörs i dessa konventioner ska vara illegala i de länder som godkänt FNs riktlinjer, bland dessa ämnen återfinns THC vilket är den aktiva substansen i cannabis. Lagstiftningen är uppbyggd på så sätt att den ska skydda befolkningen från narkotikans påtagliga skador, förhindra ungdomar från att hamna i ett beroende samt att möjliggöra tidiga insatser i form av vård och behandling (Socialdepartementet, 2016). I Sverige så bedrivs även en nollvision mot narkotika där man strävar efter ett samhälle fritt från narkotika. Denna nollvision är en del av Regeringens ANDT-strategi som trädde i kraft 2010 vilket är en strategi som syftar till att minska bruket av alkohol, narkotika, dopning & tobak (ANDT) i samhället. ANDT-strategins syfte på narkotikafronten grundar sig i att begränsa tillgången av narkotika i samhället utifrån att minska tillgången och efterfrågan. Tillgången ska minskas utifrån ökade polisiära insatser och ett utökat tullsystem samtidigt som efterfrågan ska minskas utifrån en restriktiv lagstiftning som återspeglar att narkotikabruk inte är accepterat. Strategin syftar sig även till att minska den drogrelaterade dödligheten och minska antalet ungdomar som hamnar i missbruk utifrån att utöka tillgången till vård och behandling (Socialdepartementet, 2016).

(7)

4

2.2 Cannabisbruk, konsekvenser & beslag

Cannabis har länge ansetts ha en kriminell association och har då likställts med andra former av narkotika såsom heroin och kokain. På senare år har den kriminella associationen blivit allt mindre samtidigt som cannabis blivit legaliserat i många länder, och då främst i medicinskt syfte (Shanahan & Ritter, 2012). Cannabis är idag den i särklass vanligaste förekommande formen av narkotika över hela världen och i Sverige brukar ungefär 250,000 personer drogen per år (CAN2, 2019). Bland ungdomar är cannabis den form av narkotika som flest kommer i kontakt med och har på senare år glorifierats som en ofarlig drog. Ny forskning visar dock att cannabis har en rad omfattande negativa konsekvenser som blir speciellt märkbara hos

ungdomar där hjärnan ännu inte är fullt utvecklad (Forkby et. al, 2013).

Friese och Grube (2013) radar upp några av dessa negativa konsekvenser och påtalar

exempelvis att tonåringar som brukar cannabis ofta söker sig till en lägre utbildning, de har en större risk att hamna i kriminella nätverk samt att de begår våldsbrott gentemot sin partner i större utsträckning än någon som inte brukar cannabis. Dessa tonåringar löper även större risk att hamna i ett beroende jämfört med tonåringar som enbart dricker alkohol. Forkby et. al. (2013) tillägger att individer som brukat cannabis regelbundet innan 18-års ålder även får försämrad intelligens och nedsatta neuropsykologiska funktioner.

Figur 1 illustrerar den ökade tillgången av cannabis i Sverige i form av antal beslag gjord av både Polis och Tullverket. Statistiken redogjordes sammanräknad mellan polis och tull fram till 2008, därefter redovisas den separat. Ökningen av antalet beslag syns tydligt i tabellen från år 2000 då 6 050 beslag gjordes jämfört med 2015 då det gjordes 18 519 beslag, det innebär en ökning med drygt 300% på 15 år.

Figur 1: Drogsituationen - Lägesbild 2013 - 2016 (Polismyndigheten & Tullverket, 2016)

2.3 Användningsområde för normaliseringsteorin

Majoriteten av sociologiska studier som är gjorda inom området för cannabis har

(8)

5 utifrån exempelvis stämplingsteorin (Hathaway, Mostaghim, Kolar, Erickson & Osborne. 2016). Idag anser forskare att bruket av cannabis sker allt mer öppet till följd av att

människors attityder gentemot drogen förändrats och försöker därför istället att undersöka bruket utifrån ett normaliseringsperspektiv. Hathaway et al. (2016) menar att cannabis idag är en del av populärkulturen samt att användandet blivit allt mer accepterat till följd av att fler människor brukar drogen öppet. Normaliseringsteorin utgör en grund för att undersöka hur attityder gentemot en viss drog förändras. Teorin lämpar sig bäst för att analysera

förändringar i stigma kopplat till drogen, konsumtion samt kultur bland främst ungdomar men fungerar även att applicera på vuxna. Teorin grundar sig i fem kriterier vars syfte är att

kartlägga i vilken utsträckning cannabis blivit normaliserat. De fem kriterierna är tillgänglighet, andel av målgruppen som testat narkotika, regelbunden droganvändning, acceptans gentemot narkotikabruk och kulturella förändringar. Dessa fem kriterier förklarar normaliseringen utifrån olika perspektiv, exempelvis acceptans förklarar hur cannabis kan bli normaliserat utifrån att bruket av drogen kan ses som mindre stigmatiserande och mer socialt accepterat. Om enbart enstaka kriterier uppfylls så går det inte att påvisa en normalisering, men om majoriteten av kriterierna uppfylls så menar Parker et al. (2002) att de tillsammans ger en indikation på en normalisering.

2.4 Normaliseringen av cannabis i Sverige

Rynbäck (2015) genomförde en kvalitativ studie vars syfte var att identifiera om det pågick en normalisering av narkotika, och då främst cannabis, bland elever på gymnasiet i Malmfälten, Norrbotten. Studien grundade sig i en redan genomförd enkät som besvarats av elever på gymnasiet under 2012 och 2014 som sedan kategoriserades och analyserades utav författaren. Resultaten i studien mynnade ut i att cannabis var den vanligaste förekommande formen av narkotika i Malmfälten, vilket återspeglar hur det ser ut i resten av Sverige.

Rynbäck (2015) påpekar att acceptans gentemot narkotikabruk, vilket är ett kriterium inom normaliseringsteorin, ökat bland de tillfrågade skoleleverna mellan 2012 och 2014 samtidigt som antalet individer som blivit tillfrågad att köpa alternativt prova någon form av narkotika sjunkit under samma tidsperiod. Detta menar författaren både talar för och emot att en normalisering ska ha skett, att acceptansen ökat ger en indikation på en eventuell

normalisering samtidigt som den minskade tillfrågan ger en indikation på att en normalisering inte skett. Att acceptansen ökat menar Rynbäck (2015) grundar sig i att individer med en restriktiv syn gentemot narkotika vart allt färre samtidigt som ett neutral-liberalt

förhållningssätt vart allt vanligare. Författaren påpekar dock att individer med ett restriktivt förhållningssätt fortfarande var majoritet. Eftersom acceptansen gentemot narkotikabruk ökar i form av att fler individer förespråkar ett neutralt - liberalt förhållningssätt menar Rynbäck (2015) att man kan säga att narkotika blivit normaliserat till viss del.

(9)

6 regelbundet mellan de två olika perioderna. Författaren påpekar dock att en allt mer neutral - liberal syn växer fram bland ungdomar och att detta kan ses som en form av ökad acceptans och bör tas i beaktning då det är en indikation på att narkotika kan komma bli mer

normaliserat i framtiden.

En annan studie genomförd av Välitalo (2017) syftade till att undersöka om en normalisering av främst cannabis förekommer på universitet och högskolor. Studien grundar sig på

intervjuer gjorda med personal vid studenthälsan vid olika universitet och högskolor i Sverige. Välitalo (2017) utgår ifrån normaliseringsteorin och applicerar teorin på den information som inhämtas utifrån intervjuerna, utifrån den inhämtade informationen menar författaren att cannabis håller på att bli mer normaliserat både bland universitets- och högskolestudenter men även i samhället rent generellt. Det främsta tecknet på att en

normalisering ska ha skett grundar sig i det faktum att cannabisbruk har blivit allt mer socialt accepterat de senaste åren.

Välitalo (2017) påpekar det faktum att normaliseringsteorin menar att en normalisering inte kan ske utan att det sker en ökning i användandet, detta förkastar författaren och menar att en normalisering kan ske utan att alla kriterier i teorin är uppfyllda. Välitalo (2017) menar att normaliseringen skett utifrån att människors syn på drogen blivit allt mer liberal istället för att själva bruket av drogen blivit vanligare. Studiens resultat visar att studenter idag generellt sett har en allt mer neutral - liberal syn på cannabis samtidigt som cannabis jämförs i större utsträckning med lagliga droger.

Trots att cannabis är olagligt har det på senare år blivit allt mer accepterat i samhället att föra diskussioner kring drogen, detta beror på att värderingar som berör cannabis håller på att förändras. Cannabis likställs i allt större utsträckning med alkohol och dess negativa konsekvenser förnekas oftast genom att hänvisa till att alkoholens skador skulle vara mer omfattande (Välitalo 2017).

Välitalo (2017) konstaterar även att cannabisanvändning inte är stigmatiserande i samma utsträckning idag som det varit tidigare och hänvisar till Parker et al. (2002) som drar en liknelse mellan cigaretter och cannabis. Att röka cigaretter var tidigare något som ansågs vara alldagligt, att röka cigaretter var en norm. I samband med att samhället har utvecklats och skiftat värderingar har rökning istället blivit något som idag anses vara stigmatiserande. Välitalo (2017) menar att cannabis troligtvis kommer att bli allt mer normaliserat i framtiden i samband med att samhällets värderingar ändras, detta eftersom allt fler tycks få en neutral - liberal syn på cannabis.

2.5 Kritik mot normaliseringsstudier

Sznitman och Taubman (2016) genomförde en systematisk litteraturgenomgång där de

(10)

7 bör användas i framtiden. De kom fram till att samtliga studier inte använde sig av alla de kriterier som normaliseringsteorin förespråkar. Samtliga studier använde sig istället enbart av enstaka kriterier för att undersöka ifall en normalisering skett, många författare valde även att producera egna kriterier som ett substitut till de befintliga.

Normaliseringsteorin har tidigare blivit kritiserad för att enbart fokusera på

cannabisanvändning och inte undersöka eventuella underliggande orsaker till bruket, vilket Sznitman och Taubman (2016) också menar är sant till viss mån. Både Rynbäck (2015) och Hathaway et al. (2016) kritiserar normaliseringsteorin och diskuterar kring att

narkotikaanvändning är ett alltför komplext fenomen för att enbart förklaras utifrån en eventuell normalisering och att normaliseringsteorin tenderar att simplifiera bakomliggande orsaker till narkotikabruk. De menar att narkotikabruk grundar sig mer i anknytning till föräldrar, umgängeskretsar och relationer än en eventuell normalisering. Sznitman och

Taubman (2016) påpekar även att om det inte har varit det primära som undersökts har många av studierna som grundats i normaliseringsteorin påvisat att normaliseringen kan ses som en fas i livet hos ungdomar och unga vuxna då bruket oftast minskar desto äldre personerna blir. Eftersom samtliga studier som togs med i litteraturgenomgången inte använde sig av alla kriterier inom normaliseringsteorin menar Sznitman och Taubman (2016) att dessa studier enbart ger en indikation på normalisering och kan alltså inte ge en helhetsbild. Framtida studier bör lägga mer fokus på bakomliggande orsaker till cannabisanvändning som ett substitut till normaliseringsteorin för att bättre skapa en helhetsbild.

Sznitman och Taubman (2016) påpekar att i samband med att allt fler områden och länder väljer att legalisera cannabis är det inte omöjligt att det leder till ökad normalisering. De menar att när någonting tas från att vara avvikande eller stigmatiserande till att istället vara lagligt kommer användandet troligtvis öka och i samband med detta kommer även

normaliseringen öka. Sznitman och Taubman (2016) refererar till en annan studie som påvisar att exponering till reklam för medicinsk cannabis ökar sannolikheten att individen kommer bruka cannabis, detta till följd av att bruket inte längre upplevs som avvikande eller

stigmatiserande i samma utsträckning som tidigare.

Därför menar Sznitman och Taubman (2016) att framtida forskning kring normalisering också bör innehålla litteratur kopplad till avkriminaliseringen / legaliseringen av cannabis då det redan är påvisat att det kan kopplas till normaliseringen av cannabis.

3 Teoretiskt förhållningssätt

(11)

8 som något ofarligt (CAN1, 2019) och dels eftersom begreppet normalisering är ett välkänt begrepp som ofta används inom forskningsfältet för narkotika. Eftersom vår valda teori syftar sig till att visa sambandet mellan normalisering och narkotikabruk anser vi författare att den har en tydlig koppling till vårt ämne. Teorin har berörts till viss del i studiens bakgrund men förklaras mer utförligt nedan, därför kan viss repetition uppstå.

3.1 Normaliseringsteorin

Normaliseringsteorin grundar sig i Parker et al. (2002) studie och syftar sig till att vara ett verktyg för att kunna förklara om droganvändning har blivit normaliserat i samhället.

Enligt Parker et al. (2002) började begreppet normalisering att användas i mitten av 1900-talet och användes till en början för att förklara hur stigmatiserade samhällsgrupper eller avvikande individer kunde bli mer integrerade i det “normala” samhället. Normalisering kan alltså ses som en motsats till stigmatisering. Parker et al. (2002) beskriver själva normalisering som en förklaringsmodell för hur samhällets värderingar förändrar sig.

Under slutet av 1900-talet genomförde Parker et al. (2002) en studie där de försökte med hjälp av normalisering förstå sig på delvis varför droganvändningen ökat bland ungdomar i

Storbritannien men även varför användningen av narkotika, och då främst cannabis, blivit alltmer socialt accepterat. För att studera detta genomförde Parker et al. intervjuer med ungdomar mellan 14–18 år som senare följdes upp igen när personerna fyllt 22, dessa intervjuer jämfördes senare med varandra för att kartlägga om någon skillnad skett under de år som gått. För att kunna visa om en normalisering av cannabis skett, och i så fall i vilken utsträckning det har normaliserats, utvecklade Parker et al. (2002) fem kriterier som grund till normaliseringsteorin. De fem kriterierna är: tillgänglighet, andel som testat narkotika,

regelbunden användning, acceptans gentemot narkotikabruk & kulturella förändringar Tillgänglighet

En normalisering kan inte ske utan att det finns en tillgänglighet av, i detta fall, narkotika. För att mäta tillgänglighet så går det enligt Parker et al (2002) att göra på olika sätt, det går

exempelvis att genomföra intervjuer mellan olika tidpunkter där man undersöker i vilken utsträckning ens intervjupersoner blir erbjudna att köpa narkotika. Detta är den huvudsakliga metoden som författarna själva använde sig utav när de skulle undersöka tillgängligheten av narkotika, ifall fler personer blir erbjudna att köpa narkotika under de olika tidpunkterna så menar författarna att tillgängligheten ökat. Då intervjuer på egen hand inte ger konkreta siffror och därför också kan ge en relativt diffus bild så använde sig Parker et al (2002) sig också utav den brittiska polisens statistik över beslagtagen narkotika. Där kunde de utläsa att det under den senaste årtiondet beslagtagits betydligt mer narkotika än tidigare vilket gav en indikation på att det fanns mer narkotika i omlopp.

Andel som provat narkotika

För att kunna säga att något är normaliserat menar Parker et al (2002) att användningen måste öka. För att kunna undersöka detta så kartlade författarna i vilken utsträckning

(12)

9 intervjutillfällena så var det 11% fler som svarade att de provat någon form av narkotika, vilket författarna menar ger en indikation på att en normalisering skett. Parker et al (2002) påtalar även att det måste vara en majoritet som brukat någon form av narkotika för att det ska kunna ses som normaliserat. Har exempelvis enbart en femtedel av ens urval testat någon form av narkotika vid den första observationen och sedan två femtedelar vid den andra observationen så kan det inte ses som normaliserat.

Regelbunden droganvändning

Ett annat kriterium inom teorin är att drogen måste användas mer frekvent. Parker et al. (2002) studerade detta genom att undersöka i vilken utsträckning intervjupersonerna använt någon form av narkotika under den senaste månaden. Vid den första observationen så var det ungefär en femtedel av 776 deltagare som svarade att de brukat någon form av

narkotika den senaste månaden, vid den andra observationen som gjordes ett år senare var det drygt en fjärdedel av 752 deltagare som svarat att de brukat någon form av narkotika under samma tidsperiod. Författarna menar att ungdomar får en allt mer liberal syn på narkotika desto äldre de blir och att detta troligtvis ligger till grund för varför det är fler personer som brukat narkotika i den senare observationen. Bortfallet på 24 personer bör dock tas i beaktning

Acceptans gentemot narkotikabruk

Det mest omfattande kriteriet är i vilken utsträckning användandet av narkotika är accepterat av allmänheten. Om det finns en större acceptans gentemot bruket av narkotika har en normalisering skett. Parker et al. (2002) menar på att allt fler ungdomar, och då även

ungdomar som inte brukar narkotika själv, utvecklar en allt mer liberal syn på narkotika vilket antagligen kommer leda till att bruket blir mer accepterat i framtiden.

Kulturella förändringar

Parker et al. (2002) menar att alla samhällen i världen idag blir influerade av andra samhällen. Det innebär att de samhällen där cannabis ses som något alldagligt kommer att influera de samhällen som inte har samma syn på cannabis. Parker et al. (2002) menar att eftersom allt fler och fler länder börjat att bli mindre restriktiv i sin lagstiftning kring cannabis kommer det i slutändan mynna ut i att länder som inte har en mer eller mindre liberal syn på cannabis blir en minoritet. Cannabis får idag stor uppmärksamhet inom populärkulturen och Parker et al. (2002) menar att det därför inte är konstigt att ungdomar som lever i länder med en restriktiv narkotikapolitik får en allt mer liberal syn på cannabis och menar på att denna trend enbart kommer bli mer omfattande i framtiden.

4. Metod

Metoden som ligger till grund för denna uppsats är en selektiv litteraturgenomgång. Vårt val av metod baseras på de positiva sidor som Bryman (2008) beskriver, det är en objektiv

(13)

10 att studien blir replikerbar och skapar goda möjligheter för uppföljningsstudier. Bryman (2008) menar att en litteraturgenomgång utgörs av fem steg:

(1) Formulera syfte / frågeställningar (2) Beskriva inklusion / exklusionskriterier (3) Utföra litteraturgenomgång

(4) Sammanställa data (5) Analysera data

Enligt Forsberg och Wengström (2013) är det viktigaste av dessa steg litteraturgenomgången, det vill säga steg 3, samt att ha en adekvat sökstrategi för att lyckas hitta så relevanta artiklar som möjligt. Denna sökstrategi ska grunda sig i diverse inklusionskriterier som säkerställer att det först och främst är enbart vetenskapliga artiklar som ligger till grund för arbetet, men även för att säkerställa att den tidigare forskningen som används är av relevans för det nya arbetet. För att kunna utforma en sökstrategi måste området som ska undersökas preciseras, alltså att det som ska undersökas bryts ner i diverse sökord så att det blir lättare att hitta relevanta artiklar (Forsberg & Wengström, 2013).

4.1 Inklusionskriterier

För att säkerställa att informationen och litteraturen vi samlat in håller en hög kvalité har vi haft som inklusionskriterie att endast använda oss av referentgranskade artiklar som blivit publicerade i vetenskaplig tidskrift. Vi har även fokuserat på att hitta studier som gjorts i Sverige eller i närliggande länder för att deras resultat ska kunna bidra till att uppfylla syftet med vår studie och svara på våra frågeställningar. För att begränsa litteraturgenomgången ytterligare valde vi att använda oss av ett bestämt tidsintervall som artiklarna blivit publicerade under, då vi ville använda oss av moderna och aktuella artiklar satte vi detta spann på år 2000–2020. Vi valde också att enbart använda oss utav studier skrivna på engelska då majoriteten av svenska studier inom området är gjorda på kandidatnivå vilket innebär att vi inte kan använda oss av dessa i vår litteraturgenomgång.

4.2 Litteratursökning

I vår litteratursökning använde vi oss huvudsakligen av en databassökning vilket Forsberg och Wengström (2013) menar är när en eller flera databaser används för att hitta och

sammanställa artiklar som är intressant för ens forskningsområde. Sökmotorn vi använt är SocINDEX där vi använde oss av de huvudsakliga sökorden “normalisation”,

(14)

11 genomfördes i något nordiskt land så inkluderades även en studie gjord i Kanada och en studie gjord i England. Majoriteten av de inkluderade studierna är dock genomförd i Norden vilket var något som vi strävade efter utifrån studiens syfte.

Figur 2. Illustration av urvalsprocess.

Vår sökning lämnade oss med ett urval av 309 artiklar som sedan granskades utifrån dess titlar, om titeln på studien bedömdes relevant utifrån nyckelord såsom normalization, cannabis, youth, adolescent m.m så togs den vidare tills nästa steg. Studier vars titel inte bedömdes relevant för vår studie exkluderades från urvalet. De resterande 42 artiklarna som var kvar granskades utifrån abstract och i det här steget exkluderades 26 artiklar som inte bedömdes relevant. Nästa steg var att

skumläsa de 16 artiklar som var kvar, utifrån dessa exkluderades 5 artiklar utifrån att kvaliteten i dessa studier var betydligt lägre än de andra vilket resulterade i att 11 artiklar fanns kvar som lästes i sin helhet. Utifrån dessa 11 artiklar exkluderades ytterligare 3 studier utifrån dess kvalitet vilket lämnade oss med 8 artiklar att grunda vårt arbete i. De artiklar som exkluderats på grund av dess kvalitet bedömdes utifrån arbetets omfattning, metod som låg till grund för studien, vilka

frågeställningar som studerats samt hur välskriven och utförlig studiens metodavsnitt var. När vi läste dessa artiklar märkte vi att en del av dem

refererade till en annan artikel skriven av Duff (2003) som söktes upp manuellt på SocINDEX utifrån artikelns titel. Då den kändes högst relevant för vårt arbete valde vi att inkludera även den i vår studie. Forsberg och Wengström (2013) menar att en litteratursökning kan göras antingen manuellt eller via en databas. En manuell sökning kan innebära att man “backtrackar” litteratur man finner relevant för att se vilken litteratur de använt sig av, vilket är det vi gjort med vår ena artikel Duff (2003) som redovisades ovan

4.3 Dataanalys

(15)

12 försöker förstå vad som pågår i artiklarna och att målet är att fördjupa sig i texten. För att göra detta måste artiklarna läsas noggrant flera gånger om, Elo och Kyngäs (2007) fortsätter och menar att data inte kan ge någon insikt eller grund till teori om forskaren inte är fullständigt bekant med den, vi gjorde därför upprepade noggranna läsningar av våra artiklar radvis från matrisen. När detaljanalysen var fullständig initierades en skrivfas av resultatet från analysen.

4.4 Reliabilitet och validitet

Bryman (2011) beskriver reliabilitet som huruvida ens studies resultat skulle bli densamma om studien gjordes om på nytt. Det vill säga om någon utomstående vill genomföra studien på nytt ska denne person få fram samma resultat som personen som genomförde studien från början. Då vi strävat efter en väl detaljerad genomgång av vår litteratursökning samt metod anser vi att studien håller en hög reliabilitet då tillvägagångssättet är lätt att replikera. Validitet delar Bryman (2011) upp i två underkategorier, intern och extern validitet. Intern validitet beskrivs som trovärdighet, alltså i vilken mån de slutsatser som studien kommit fram till är trovärdiga eller inte. Extern validitet beskrivs som generaliserbarhet, det vill säga om studiens resultat går att använda för att dra en slutsats på en större population. Vår studie grundar sig i relativt små studier vilket innebär att det kan vara svårt att generalisera resultat utifrån dessa, det ska dock sägas att majoriteten av våra studier är genomförda i Sverige alternativt Norden och kan därför vara representativt i viss mån för dessa regioner, särskilt bland skolungdomar i Sverige då vårt resultat grundar sig i två omfattande studier som utgår ifrån CAN / ESPADs årliga enkätundersökning bland skolungdomar. För att sträva efter en hög intern validitet har vi författare enbart inkluderat forskning och artiklar som vi anser håller en hög kvalitet utifrån de kriterier som beskrivits i kapitel 4.2. Vi anser att de slutsatser och resultat vi kommit fram till är trovärdiga utifrån den forskning som ligger till grund.

4.5 Etiska överväganden

Vi författare har förhållit oss objektiva gentemot resultaten och även inkluderat studier vars resultat talat emot vår initiala hypotes. Då samtliga artiklar publicerats på engelska har dessa studier tolkats och översatts till svenska i den mån vår kunskap förmått. Eftersom detta är en litteraturstudie så har vi inte behövt förhålla oss till de vanliga forskningsetiska kraven som man vanligtvis förhåller sig till i kvalitativa och kvantitativa studier, det vill säga

(16)

13 Suri (2020) påtalar vikten att vara medveten om att det bedrivs partisk forskning som syftar till att snedvrida resultat som främjar de som finansierat studien. Att undvika studier som kan syfta sig till att vara partisk är av största vikt när man bedriver systematiska genomgångar och litteraturstudier då det annars kan snedvrida ens eget resultat. I fyra av de studier som vi grundat vårt arbete i tydliggör författarna att de förhållit sig opartisk och inte haft någon intressekonflikt med de som finansierat forskningen, i de resterande studierna redovisas enbart vilka som finansierat forskningen men inte om någon intressekonflikt uppstått. Vi har även tagit avstånd till plagiat i form av att inte kopiera tidigare arbeten och den data som presenteras i studien är omskriven, återberättad och refererad till i enlighet med

Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer.

4.6 Metoddiskussion

Arbetet grundar sig i både kvantitativa samt kvalitativa studier vars gemensamma nämnare är att de försöker förklara sig utifrån normaliseringsteorin. Några av de kvalitativa studierna som vi använt oss av har relativt få respondenter och kan därför vara svåra att generalisera samt applicera på en hel befolkning. Att vi grundar vårt resultat på studier som inte är

generaliserbara kan ses som en svaghet, det ska dock sägas att studiernas resultat backas upp till viss mån av större kvantitativ forskning som vi använt oss utav vilket ökar validiteten av de mindre studierna. Syftet i majoriteten av de studier som vi använt återspeglar inte vårt eget syfte, dvs att undersöka och problematisera ökningen av cannabisbruk ur en nordisk kontext. Studierna syftar dock till att undersöka liknande vetenskapliga områden och därför har vi valt att ändå använda dessa studier då de försett oss med ett tankesätt, dvs hur vi bör tänka när vi resonerar kring normalisering.

Att vårt resultat grundar sig i enbart nio vetenskapliga artiklar kan ses som en svaghet då det går att argumentera för att vi inte har nog med grund för att komma fram till de resultat som vi gjort. Att arbetet enbart grundar sig nio artiklar handlar till viss del om att det varit svårt att hitta studier som vi funnit relevanta samtidigt som forskningsområdet fortfarande är relativt nytt vilket innebär att det inte finns oändligt med forskning att tillgå. Majoriteten av de studier som gjorts inom området i Sverige är gjorda på kandidatnivå och kan därför inte användas i en litteraturgenomgång, därför har vi istället fått söka oss till forskning gjord inom norden och applicerat en nordisk kontext på vårt arbete. Vi anser dock att samtliga inkluderade studier håller en hög kvalitet och att resultaten från dessa är trovärdiga, därför anser vi också att resultaten från vår egen studie är pålitliga.

Frågan är om en litteraturstudie är rätt typ av tillvägagångssätt utifrån vår studies syfte? Eftersom det inte finns nog mycket forskning att tillgå för att grunda en hel litteraturstudie på enbart svenska studier kan det vara svårt att få fram ett resultat som är helt representativt för Sverige, vi har som tidigare nämnts därför haft en nordisk kontext som utgångspunkt. Till viss mån kan vi tycka att en litteraturstudie var rätt metod att utgå ifrån då denna typ av genomgång ger oss en god överblick på området. Att vi varit tvungna att använda oss utav utländska studier ser vi inte som något negativt, samtliga större studier som väger tungt inom området är utländska och eftersom vi kunnat använda oss utav dessa anser vi att det ger det en hög validitet i vårt eget resultat.

(17)

14

5. Resultat

I detta avsnitt så kommer vi först att presentera vår matris där vi sammanställt våra nio artiklar utifrån författare, syfte, vilket land som studien genomförts i, vilket urval som

använts, datainsamlingsmetod, resultat och slutsats. Därefter presenteras ytterligare en matris där vi sammanställt artiklarna utifrån tema samt vilka artiklar som ingår i respektive tema. Utifrån dessa teman redovisas sedan studiens resultat i form av de teman som utformats. Tabell 1.

Sammanställning av de inkluderade artiklarna (kronologisk ordning).

Studie Syfte Land Urval Datainsamlingsmetod Resultat Slutsats Shildrick (2002) Undersöka kopplingen mellan ungdomars identitetssökande och droger, sambandet mellan socioekonomiskstatus och droger samt om droger blivit normaliserat bland ungdomar i England. England 76 ungdomar mellan 16-26 år. 49 djupgående semi-strukturerade intervjuer Vissa ungdomar kunde visa aspekter av en normalisering men

normaliseringsteorin anses vara för “bred” och riskerar att demonisera ungdomars droganvändande.

Hela normaliseringsteorin behöver inte förkastas men det krävs en annan typ av variant som tillåter att vissa droger kan vara normaliserade bland vissa grupper av ungdomar för att lättare kunna förstå relationen som kan finnas mellan ungdomar och droger.

Duff (2003) Att undersöka normaliseringsteorin och leta efter värdet av att karaktärisera ungdomars

droganvändning som “normaliserat”.

Australien Hänvisar till Parker et al. (2002) samt en studie gjord av konsultföretaget Blue Moon på utförande av australiensiska hälsodepartementet. Ungdomar associerar inte längre droganvändning som avvikande, marginaliserade eller dysfunktionellt

Kulturen och innebörden kring droganvändning av ungdomar i västvärlden har skiftat

anmärkningsvärt men detta innebär inte att normalisering är ett faktum. Drogpolicyn måste baseras på noggranna analyser av kulturen kring- och innebörden av ungdomars droganvändning, analysen måste tillåta ungdomar att berätta om sina egna erfarenheter av droger och dess kultur för att

(18)

15

Studie Syfte Land Urval Datainsamlingsmetod Resultat Slutsats

Sznitman (2007)

Att utveckla

normaliseringsbegreppet samt att undersöka om cannabis blivit normaliserat bland skolungdomar i Sverige & Schweiz Sverige & Schweiz 3169 elever i Sverige samt 2600 elever i Schweiz i åldern 15 - 16 år. ESPAD:s enkätundersökning bland skolelever år 2003. Umgängeskrets samt benägenhet att begå brott är två av de största bakomliggande faktorerna till cannabisanvändning bland ungdomar Cannabisanvändning är inte normaliserat bland ungdomar i Sverige och Schweiz utifrån de variabler som undersökts.

Sznitman (2008)

Att undersöka begreppet normalisering och se hur det kan hjälpa till att förstå Sveriges drogsituation, samt att informera samhällsdebatten om just normalisering. Sverige 44 missbrukare som skulle uppfylla tre kriterier, ett strukturerat liv, ej kontakt med myndigheter p.g.a. Sitt missbruk & de skulle missbruka mer än en drog. En intervjustudie av Collins (1998) Det är en låg andel av befolkningen som använder droger och det finns en allmän

inställning till att droger inte är acceptabelt samt en väldigt restriktiv drogpolitik.

Droganvändning är inte på väg att bli normaliserat i Sverige. Järvinen och Demant (2010) Att analysera normaliseringen av cannabis ur ett nytt åldersperspektiv från att ungdomar är 14–15 år tills att dom är 18–19.

Danmark Ungdomar i åldrarna 14– 15 fram till att dom fyllt 18–19. Intervjuer med 49 olika ungdomsgrupper. “Icke-brukare” av cannabis hade fått en allt mer accepterande bild av drogen när dom var 18–19 år än tidigare, men mot andra illegala droger fanns det fortfarande en negativ attityd.

Normaliseringen av cannabis hos danska ungdomar handlar främst om ett sporadiskt och socialt bruk snarare än ett vardagligt bruk. Sandberg (2012) Undersöka Cannabis-användares syn på normalisering. Har cannabis blivit normaliserat i Norge? Norge 100 personer mellan 20 - 62 år. Snöbollsurval med kriterium att man använt cannabis under en längre period. Semi-strukturerade intervjuer som varade mellan ½ - 3 timmar.

Diskursen bland ungdomar kring cannabis ger en indikation på att cannabis har blivit ett allt mer normaliserat fenomen

(19)

16 Författare Syfte Land Urval Datainsamlingsmetod Resultat Slutsats Holm,

Sandberg, Kolind & Hesse (2013)

Att mäta både de upplevda positiva effekterna samt negativa effekterna av cannabis Danmark 1416 studenter i åldrarna 16– 22.

Webbaserad enkät 57% hade aldrig provat cannabis, 30% hade provat någon gång. 55% svarade att det inte var okej att röka cannabis regelbundet.

Ungdomar som brukar cannabis står generellt bakom en tro att det har positiva effekter, detta indikerar en

cannabiskultur som blundar för risker i tron om att det är vanligt att bruka drogen och accepterat bland skolkamrater. Asbridge, Valleriani, Kwok & Erickson (2016) Jämföra normaliseringen av tobak jämfört med cannabis. Kanada 202 personer i åldern 20 - 49 år som brukar antingen cannabis, tobak eller både och. “Mixed methods” intervjuer genomfördes med samtliga som medverkade i studien mellan 2008 - 2010

Tobak anses vara mer skadligt än cannabis men eftersom tobak är lagligt känns det inte lika farligt att konsumera.

Cannabis är något normaliserat då det blivit allt mer accepterat. I den takt cannabis

normaliseras i nuläget så kommer det att vara framtidens tobak. Karlsson, Ekendahl, Månsson & Raninen (2019) Undersöka om droganvändning blivit normaliserat bland svenska ungdomar Sverige 3374 elever i årskurs 9 eller andra året på gymnasiet. CAN:s årliga enkätundersökning bland skolelever. År 2012 - 2015. Socioekonomisk bakgrund, umgängeskrets samt ålder vid alkoholdebut ligger till grund för droganvändning.

Droganvändning i sig kan inte ses som normaliserat men experimentering med cannabis verkar bli allt mer accepterat bland svenska ungdomar.

De nio artiklarna i vårt urval är publicerade mellan 2003 och 2019. Med undantag för tre av studierna har de resterande gjorts inom Norden. Den gemensamma nämnaren för alla studier är begreppet normalisering, samtliga studier återkopplar till Parker et als (2002)

normaliseringsteori och söker svar på likartade syften. Artiklarnas urvalsprinciper skiljer sig något från varandra men en majoritet riktar sina arbeten gentemot skolelever och ungdomar, de tre studier som som riktar sig mot vuxna har alla som kriterium att personerna någon gång ska ha brukat cannabis. När vi sammanställt artiklarna har vi utformat tre huvudsakliga teman som redovisas i sin helhet nedan.

Tabell 2.

Sammanställning av teman

Tema Använda studier

Cannabis och normalisering Karlsson et al. 2019., Sznitman, 2007., Sandberg, 2010., Shildrick, 2002

Acceptans Asbridge et al. 2016., Duff, 2003., Holm et al. 2013.,

(20)

17 Enbart normaliseringsteorin

räcker inte till

Karlsson et al. 2019., Sznitman 2007., Shildrick 2002.

5.1 Cannabis och normalisering

Fyra av studierna har som syfte att ta reda på om cannabis eller andra droger blivit

normaliserade i respektive länder, dessa är Sverige, Schweiz, Norge och England (Karlsson et al. 2019., Sznitman, 2007., Sandberg, 2010., Shildrick, 2012). Resultaten som redovisas tyder på en ambivalens beträffande normaliseringsteorin; Om det enda som mäter graden av

normalisering är förekomsten av drogen och antalet personer som brukar den kan man inte säga att cannabis blivit normaliserat varken i Sverige eller i något av de andra länderna. Sznitman (2007) skriver att Schweiz med sina 40% kommer nära att uppfylla den majoritet som Parker et al. (2002) menar kan tolkas som bevis på en normalisering, Sverige däremot är långt ifrån med sina 7%. Sznitman (2007) menar att det är den kulturella aspekten som gör normaliseringsteorin mer tvetydig. I Schweiz har cannabisbrukarna en anmärkningsvärt svagare social anknytning till sina föräldrar jämfört med cannabisbrukare i Sverige, den sociala anknytningen mättes genom att föräldrar i båda länderna blev tillfrågade om de visste vart deras barn befann sig på en lördagkväll. Sznitman (2007) menar att detta med försiktighet kan tolkas som en högre grad av kulturell normalisering av cannabis i Sverige jämför med Schweiz då cannabisbruket inte tycks påverka svenska ungdomars relationer gentemot sina föräldrar i samma utsträckning. Sznitman (2007) menar att den kulturella normaliseringen visar sig i form av att ungdomar i Sverige inte tycks få samma negativa konsekvenser av sitt cannabisbruk som ungdomar i Schweiz. Även hos studenter i Sverige är antalet som brukar narkotika för lågt för att dra slutsatsen att en normalisering har skett, cannabis skapar dock besvärande omständigheter för att dra samma slutsats som för övriga narkotika. Enligt Karlsson et al. (2019) visar den stora majoriteten av cannabisrökande studenter inga negativa sociala tecken i form av skolk, föräldrakontroll eller negativa omdömen i skolan. Då

ungdomars användning av cannabis inte tycks påverka deras roll negativt i det vanliga samhället indikerar det att brukandet nödvändigtvis inte blir sett på som avvikande utan istället kan ses som normalt, detta menar Karlsson et al. (2019) tyder på en kulturell normalisering.

Shildrick (2002) påtalade redan i början av 2000-talet att cannabis jämfört med andra droger har en relativt låg grad av socialt stigma och att ett rekreationellt bruk skulle kunna tolkas som tämligen normaliserat till följd av detta. Shildrick (2002) menar också att eftersom allt fler ungdomar kommer i kontakt med olika droger i större utsträckning än vad ungdomar gjort tidigare så ger det en indikation på att en normalisering skett. Sandberg (2010) menar tvärtom att eftersom användningen av cannabis är olaglig och brukarna av drogen känner ett behov av att rättfärdiga sitt rökande visar det på att deras samhällsställning är stigmatiserad och därför inte normaliserad, detta gäller även för rekreationellt bruk. Det ska dock sägas att en

(21)

18 Sammanfattningsvis går det alltså inte att definitivt säga huruvida cannabis blivit normaliserat i Sverige eller inte utifrån Parker et al (2002) normaliseringsteori då den granskade empirin ger delade meningar. Det som framförallt talar emot att en normalisering skulle ha skett utifrån teorin är det låga antalet människor som brukar drogen. Motsättningsvis finns det tendenser som pekar på att en kulturell normalisering av drogen pågår, främst hos ungdomar, där bruket av drogen inte verkar påverka individernas relationer eller position i samhället i samma utsträckning som tidigare. Sznitman (2007) talar om det faktum att Schweiz har en betydligt högre andel av befolkningen som brukar cannabis och att landet i det avseendet närmar sig den majoritet som Parker et al (2002) menar krävs för att kunna påvisa en

normalisering. Samtidigt är Sverige långt ifrån att uppfylla detta kriterium men har en högre kulturell normalisering av cannabis än Schweiz (Sznitman, 2007) vilket ger tyngd i det som Shildrick (2002) säger att en normalisering inte bör ses som definitiv utan en process som pågår i olika steg.

5.2 Acceptans

Flera av de inkluderade studierna talar för att det idag finns en större acceptans gentemot cannabisanvändning i samhället. Järvinen och Demant (2010) talar för att den största

förändringar i människors syn på cannabis sker i de sena tonåren. De menar att 14 - 15 åringar generellt fortfarande ser cannabisanvändning som något avvikande medan 18 - 19 åringar generellt får en allt mer liberal syn gentemot drogen och jämställer den med alkohol och tobak. Asbridge et al. (2016) menar att det blir vanligare att människor idag jämför cannabis, tobak och alkohol, alltså att cannabis har på något sätt tagit sig ifrån att vara tabu och

avvikande till något som tas upp i den vardagliga samhällsdiskussionen. Detta till följd av att allt fler människor fått en mer neutral - liberal syn på cannabis.

Redan i början av 2000-talet uppmärksammade Duff (2003) att många ungdomar inte längre associerade cannabisbruk med ett avvikande beteende. Istället sågs cannabisanvändning som något socialt och likställdes i större utsträckning med alkohol. Holm et al. (2013) noterade senare samma sak, att många ungdomar inte längre förknippar cannabis med någonting negativt. Det ska dock sägas att de ungdomar som förespråkar, alternativt har ett neutralt - liberalt förhållningssätt gentemot cannabis är en minoritet som ofta utgörs av en subkultur där majoriteten själva brukar cannabis samt förnekar riskerna som finns kopplade till drogen (Holm et al. 2013., Sandberg, 2012).

(22)

19 (2010) lyfter också att cannabisbruk har blivit allt mer accepterat hos ungdomar, de menar dock att detta bruk handlar mer om ett socialt bruk och drar en liknelse med alkohol som också ses som en social drog. Det här kan tolkas som att attityden gentemot cannabis har förändrats i linje med att acceptansen ökat, vilket ger en mindre stigmatiserad tillvaro för de individer som väljer att bruka drogen. Det handlar alltså snarare om en ökad acceptans för bruket av cannabis än en övergripande normalisering.

Sammanfattningsvis kan vi utläsa att cannabis i större grad blir allt mer socialt accepterat och då främst bland ungdomar. Sznitman (2008) delar dock inte den uppfattningen och menar att det fortfarande är en alltför låg andel av den svenska befolkningen som brukar cannabis samt att majoriteten av befolkningen fortfarande ser cannabis som en “tung” drog och inte delar uppfattningen om att den bör likställas med alkohol och tobak. Författaren menar att hon förstår att ungdomar i större utsträckning börjar få en allt mer neutral - liberal syn på cannabis och att det i framtiden kan mynna ut i att drogen blir mer accepterad än vad den är i nuläget, men som samhället ser ut idag menar Sznitman (2008) att drogen inte kan ses som accepterad då det handlar om en betydande minoritet av befolkningen som brukar drogen.

I samband med att allt fler ungdomar förhåller sig neutral - liberalt gentemot bruket av

cannabis och tar med sig detta förhållningssätt och dessa värderingar när de växer upp kan det komma att påverka hur samhället ser på cannabis i framtiden, men i nuläget bör inte

cannabisbruk ses som accepterat (Sznitman 2008). Det ska dock sägas att eftersom allt fler ungdomar testar samt får en mer neutral - liberal syn på cannabis så talar det för att en normalisering skett bland ungdomar i form av att acceptansen ökat, däremot eftersom det fortfarande är en betydande minoritet i landet som brukar cannabis så talar det emot att en normalisering skett. Det går alltså att säga att det både skett och inte skett en normalisering utifrån hur man väljer att tolka resultaten, men utifrån Parker et al (2002) normaliseringsteori så räcker det inte med att enbart ett kriterium uppfylls för att cannabis ska kunna ses som normaliserat. Shildrick (2002) riktar kritik till användningen av normaliseringsteorin då teorin är relativt strikt i dess användning och inte tar i beaktning att en eventuell normalisering kan fortgå trots att majoriteten av kriterierna inte är uppfyllda. Detta påtalar även Välitalo (2017) som också menar att det går att argumentera för att en normalisering sker utifrån att enbart enstaka kriterier uppfylls men att det isåfall enbart normaliseras utifrån det kriterium som uppfylls. Exempelvis om acceptansen ökat så går det enligt Välitalo (2017) att säga att en normalisering skett utifrån att acceptansen ökat, men det går inte säga att det blivit generellt normaliserat. Med denna kunskap går det därför att argumentera för att teorin inte behövs användas så strikt som den är utformad. Eftersom acceptans mot narkotikabruk är det mest omfattande kriteriet enligt Parker et al (2002) så ger det även grund för att argumentera att en normalisering pågår ifall det kriteriet uppfylls.

(23)

20 normaliseringsteorin och att forskare då likställer begreppen acceptans och normalisering men väljer att använda sig av det förstnämnda.

5.3 Enbart normaliseringsteorin räcker inte till

Några av de inkluderade studierna påtalar att droganvändning är ett allt mer komplext fenomen för att enbart kunna förklaras utifrån normaliseringsteorin på egen hand. De som dessa studier har gemensamt är att de påtalar att socioekonomisk bakgrund samt sociala relationer spelar större roll för om en individ kommer att bruka droger än om drogerna i sig är normaliserade (Karlsson et al. 2019., Shildrick, 2002., Sznitman, 2007). Karlsson et al. (2019) påpekar att det är viktigt att särskilja individer från varandra när man studerar

droganvändning då den bakomliggande orsaken till bruket kan variera kraftigt från person till person. I sin studie jämförde Karlsson et al. (2019) bruket mellan individer som kommer från en stark socioekonomisk bakgrund med individer som kommer från en svag socioekonomisk bakgrund, resultatet av detta var att individer som kommer från en svag socioekonomisk bakgrund tenderar till att bruka droger i större utsträckning än individer som kommer från en stark socioekonomisk bakgrund.

Shildrick (2002) menar att normaliseringsteorin är ett bra redskap för att förstå sig på

droganvändning till en viss mån men att den måste kompletteras med andra kunskaper för att förstå sig på först och främst ungdomars droganvändning. Normaliseringsteorin inkluderar inte bakomliggande faktorer som en orsak till droganvändning vilket Shildrick menar förenklar det komplicerade fenomenet som droganvändning är.

Sznitman (2007) belyser teorin om sociala band och dess betydelse för droganvändning. En individ med starka sociala band har betydligt bättre förutsättningar för att inte börja bruka droger än en individ med svaga sociala band. Sznitman (2007) påpekar att de är ens sociala band till främst föräldrar som är en av de största skyddsfaktorerna när det kommer till droganvändning, individer med ett svagt socialt band gentemot sina föräldrar tenderar att i större utsträckning bruka droger. Sznitman (2007) påpekar även att det är betydligt fler män än kvinnor som brukar droger samt att precis som Karlsson et al. (2019) påpekat att det är vanligare att någon från ett svagt socioekonomiskt hushåll brukar droger än någon från ett medel - starkt socioekonomiskt hushåll. Dessa kunskaper menar Sznitman (2007) alltså bör ligga till grund när man studerar droganvändning och kan för all del kompletteras med normaliseringsteorin men bör inte förklaras utifrån normaliseringsteorin på egen hand. Sznitman och Taubman (2016), Rynbäck (2015) och Hathaway et al. (2016) riktar liknande kritik mot normaliseringsteorin där de påpekar att teorin på egen hand inte är nog omfattande för att förstå sig på det komplexa fenomen som droganvändning är och bör därför

kompletteras med annan kunskap.

I helhet så bör framtida studier lägga mer fokus på bakomliggande orsaker till

droganvändning istället för att enbart kolla på om bruket eller acceptansen ökat, vilket

(24)

21 studera området men bör kompletteras med annan kunskap för att ge en sån omfattande bild som möjligt. Utifrån den empiri som redovisats så vet vi att ungdomars droganvändning går att förklaras utifrån en rad olika perspektiv, exempelvis normaliseringsperspektivet som försöker förklara ungdomarnas cannabisbruk utifrån att drogen i sig blivit normaliserad. Sedan finns det socioekonomiska perspektivet som förklarar ungdomars tendenser till droganvändning utifrån deras socioekonomiska bakgrund och status. Det sista perspektivet har vi valt att benämna som det sociala perspektivet där ungdomars droganvändning förklaras utifrån individernas sociala nätverk i form av relationer, umgängeskretsar m.m. Dessa

perspektiv skulle tillsammans komplettera varandra och utgöra en god grund för att förstå sig på ungdomars droganvändning, men på egen hand blir de inte nog omfattande.

6. Diskussion

Flera av studierna som analyserats i detta arbete menar att en normalisering av cannabis inte kan ha skett i Sverige då det är för liten andel av befolkningen som brukar drogen (Karlsson et al. 2019., Sandberg, 2010., Shildrick, 2002., Sznitman, 2007). Parker et al. (2002) menar att cannabis bara kan ses som normaliserat om majoriteten av teorins kriterier uppfylls. Ett av dessa kriterier är antalet personer som provat drogen, siffrorna från ovanstående studier visar att Sverige inte är i närheten av dom 55 procent som Parker et al. (2002) kunde utmäta när normaliseringsteorin formades. Det som talar emot att att cannabis ska ha blivit normaliserat i Sverige är alltså att det är alldeles för få människor som brukar drogen eller någon gång har provat den.

Så vad är det som talar för att en normalisering av cannabis har skett i Sverige? Välitalo (2017) skriver att det kan ske en normalisering utan att alla Parker et al. (2002) kriterier är uppfyllda, därför menar vi att det finns anledning att reflektera över en eventuell kulturell normalisering av cannabis, främst bland ungdomar. Den kulturella normaliseringen visar sina drag i form av ungdomar vars vardagliga liv samt sociala relationer inte påverkas av att dom brukar drogen, detta pekar på att deras användande av cannabis inte är avvikande på samma vis som för majoriteten av samhällets befolkning (Karlsson et al. 2019).

(25)

22 Det råder inte konsensus i studierna som använts i denna litteraturgenomgång gällande

huruvida cannabis har blivit normaliserat i Sverige eller inte, vi har därmed enbart kunnat svara på vad som talar för och emot. När Parker och hans kollegor arbetade med

normaliseringsteorin kunde antalet som brukat någon form av narkotika sträcka sig över 50 procent och den siffran kommer Sverige inte i närheten av (Sznitman, 2007). Vi har svårt att tänka oss att cannabis eller någon annan narkotika för den delen ska kunna uppfylla alla fem kriterier för att enligt Parker et al. (2002) klassas som normaliserad innan den har blivit legaliserad eller alternativt avkriminaliserad av riksdagen. Ett av dessa kriterier är

acceptansen gentemot narkotikabruket, det är svårt att föreställa sig att brukandet av en drog ska kunna komma att ses som accepterat eller icke-stigmatiserat när det är olagligt. Även om tendenser av en kulturell normalisering av cannabis går att se bland ungdomar i Sverige idag menar vi att en samhällelig normalisering av drogen är långt utom synhåll om man strikt kollar utifrån de fem kriterier som Parker et al. (2002) utformat.

Det kan dock vara betydelsefullt att se på normalisering som en pågående process istället för en definitiv slutstation för att vara uppmärksam på den ökade acceptansen gentemot cannabis. Parker et als. (2002) normaliseringsteori bör inte förkastas helt men för att kunna göra

politiska och värderingsmässiga ställningstaganden kan det vara betydande att tänka på normalisering som någonting skeende och inte stirra sig blind på de fem kriterier som Parker et al. menar bevisar att en normalisering har skett.

Vi har under arbetets gång insett att vår frågeställning om hur man kan förstå sig på bruket av cannabis bland ungdomar kan förklaras med mer än bara normaliseringsteorin. Som nämnts i vårt resultat finns det fler orsaker som har betydelse för att ungdomar kommer bruka cannabis än att drogen i sig skulle vara normaliserad, exempelvis deras socioekonomiska bakgrund eller styrkan i deras sociala band. Med detta i åtanke anser vi i linje med Hathaway et al. (2016) och Rynbäck (2015) att normaliseringsteorin möjligtvis inte är nog omfattande för att förstå sig på ungdomars bruk av cannabis på egen hand och bör kompletteras med annan kunskap. Vi håller även med Shildrick (2002) och Välitalo (2017) om att normaliseringsteorin kan anses vara för strikt i sin användning och att en normalisering kan pågå trots att inte samtliga kriterier i teorin uppfylls.

Om man förkastar det faktum att normaliseringsteorin menar att majoriteten av kriterierna ska vara uppfyllda så kan vi se att det pågår en normalisering av cannabis i Sverige. Detta utifrån det faktum att empirin återspeglar att acceptansen gentemot cannabis har ökat bland

(26)

23

7. Slutsatser

Det råder motstridigheter inom den använda empirin vilket omöjliggör ett absolut svar om huruvida cannabisanvändning är ett normaliserat fenomen i Sverige eller inte. Utifrån Parker et als (2002) normaliseringsteori så går det inte att säga att en normalisering skett i Sverige då majoriteten av den svenska befolkningen fortfarande associerar cannabisanvändning med ett avvikande beteende samtidigt som andelen människor i Sverige som brukar cannabis

fortfarande är en betydande minoritet. Det återfinns dock tecken på en normalisering av cannabis bland svenska ungdomar i form av att allt fler får en neutral - liberal syn på cannabis samtidigt som ungdomar som brukar cannabis inte blir stigmatiserade alternativt exkluderade i samma utsträckning som tidigare. Empirin talar också för att en normalisering inte behöver ses som definitiv utan bör beaktas som en process, vilket står i stark kontrast till hur

normaliseringsteorin är uppbyggd. Mer studier behövs dock göras inom området och framtida studier bör sammanväva de perspektiv som vi lyft fram i vårt resultat, det vill säga det

(27)

24

Referenslista

Asbridge, M., Valleriani, J., Kwok, J., & Erickson, P. G. (2016). Normalization and denormalization in different legal contexts: Comparing cannabis and tobacco. Drugs:

Education, Prevention & Policy, 23(3), 212–223.

https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.3109/09687637.2015.1118442

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN1]. (2019). Skolelevers

drogvanor 2019. (CAN rapport 187). EO Grafiska: Stockholm

Hämtad från: https://www.can.se/publikationer/skolelevers-drogvanor-2019/

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN2]. (2019). Drogutvecklingen i

Sverige 2019. (CAN rapport 180). EO Grafiska: Stockholm

Hämtad från: https://www.can.se/publikationer/drogutvecklingen-i-sverige-2019/

Duff, C. (2003). Drugs and Youth Cultures: Is Australia Experiencing the “Normalization” of Adolescent Drug Use? Journal of Youth Studies, 6(4), 433–447.

https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/1367626032000162131

Elo, S., & Kyngäs H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced

Nursing 62(1), 107–115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) (2019).

Europeisk narkotikarapport, Trender och utveckling. Luxemburg: Europeiska unionens

publikationsbyrå

Folkhälsomyndigheten. (2020). Cannabisanvändning i befolkningen. Hämtad från

(28)

25 Forkby, T., Olausson, S. & Turnell, R. (2013). Cannabisanvändning bland ungdomar, en

sammanställning av forskning för en kunskapsbaserad prevention. (FoU i Väst Rapport

1:2013) Hämtad från

https://socialutveckling.goteborg.se/uploads/cannabisanv%C3%A4ndning_Russell_Forkby_O lausson2013.pdf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013) Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation. (3 uppl.) Natur & Kultur Akademisk: Stockholm.

Friese, B. & Grube, J. W. (2013). Legalization of medical marijuana and marijuana use among youths. Drugs: Education, Prevention & Policy, 20(1), 33–39. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.3109/09687637.2012.713408

Hathaway, A., Mostaghim, A., Kolar, K., Erickson, P. G. & Osborne, G. (2016). A nuanced view of normalisation: Attitudes of cannabis non-users in a study of undergraduate students at three Canadian universities. Drugs: Education, Prevention & Policy, 23(3), 238–246.

Holm, S., Sandberg, S., Kolind, T., & Hesse, M. (2014). The importance of cannabis culture in young adult cannabis use. Journal of Substance Use, 19(3), 251–256.

Järvinen, M., & Demant, J. (2011). The normalisation of cannabis use among young people: Symbolic boundary work in focus groups. Health, Risk & Society, 13(2), 165–182.

Karlsson, P., Ekendahl, M., Månsson, J., & Raninen, J. (2019). Has illicit drug use become normalised in groups of Swedish youth? A latent class analysis of school survey data from 2012 to 2015. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 36(2), 21-35.

https://doi.org/10.1177/1455072518814306

Parker, H., Williams, L., & Aldridge, J. (2002). The Normalization of “Sensible” Recreational Drug Use: Further Evidence from the North West England Longitudinal Study. Sociology,

36(4), 941–964. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1177/003803850203600408

Polismyndigheten & Tullverket. (2016). Drogsituationen - Lägesbild Sverige 2013 - 2016. Hämtad från

https://www.tullverket.se/download/18.792224361590183a4d33ffa/1484816923713/Drogsitu ationsrapporten_2013-2016_webb.pdf

Rynbäck, E. (2015). Normalisering av droger bland gymnasieelever i Malmfälten.

(29)

26 Sandberg, S. (2012). Is cannabis use normalized, celebrated or neutralized? Analysing talk as action. Addiction Research & Theory, 20(5), 372–381.

Shanahan, M. & Ritter, A. (2012). A CBA of cannabis legalisation: Lessons learned and

future directions. Hämtad från

https://pdfs.semanticscholar.org/d38e/1950482f0bcdd76109585d28549dce241a2f.pdf

Shildrick, T. (2002). Young People, Illicit Drug Use and the Question of Normalization.

Journal of Youth Studies, 5(1), 35–48.

Socialdepartementet. (2016). Svensk narkotikapolitik – en narkotikapolitik baserad på

mänskliga rättigheter och jämlik hälsa.

Suri H. (2020). Ethical Considerations of Conducting Systematic Reviews in Educational Research.. I: Zawacki-Richter O., Kerres M., Bedenlier S., Bond M., Buntins K. (eds)

Systematic Reviews in Educational Research (s. 41-54). Wiesbaden: Springer VS.

https://doi.org/10.1007/978-3-658-27602-7_3

Systembolaget. (2020). Vårt uppdrag. Hämtad 2020-03-09 från

https://www.omsystembolaget.se/vart-uppdrag/om-uppdraget/darfor-finns-systembolaget/

Systembolaget. (2020). Ursprunget. Hämtad 2020-03-03 från

http://www.systembolagethistoria.se/Teman/Ursprunget/

Sznitman, S. R. (2007). An examination of the normalisation of cannabis use among 9th grade school students in Sweden and Switzerland. Addiction Research & Theory, 15(6), 601–616.

Sznitman, S. R. (2008). Drug normalization and the case of Sweden. Contemporary Drug

Problems, 35(2/3), 447–480. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1177/009145090803500212 Sznitman, S. R., & Taubman, D. S. (2016). Drug Use Normalization: A Systematic and Critical Mixed-Methods Review. Journal of Studies on Alcohol & Drugs, 77(5), 700–709.

https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.15288/jsad.2016.77.700

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Välitalo, E. (2017). ‘Det är en jätte attitydförändring på femton år’ Normalisering av

(30)