Resan mot hållbar el En fallstudie av hur två företag arbetar internt med CSR i elbranschen.

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats, våren 2011 Handledare: Caroline Waks Datum för inlämning: 2011-06-03

Resan mot hållbar el

En fallstudie av hur två företag arbetar internt med CSR i elbranschen.

ii

Förord

Vi vill tacka vår handledare Caroline Waks för den hjälp och det stöd vi fått

under arbetet med denna uppsats. Vi vill också tacka alla de personer som ställt

upp på våra intervjuer och vår opponentgrupp för er kritik, utan er hade denna

uppsats inte varit möjlig att genomföra.

UPPSALA 3 juni 2011

_________________________ _________________________

iii

Sammanfattning/Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor.

Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera. Dels att företagen bedömer arbetet med CSR på olika sätt, att de har olika intressenter som de anser har mer eller mindre inflytande och att de kommunicerar CSR på olika sätt.

Då denna uppsats endast undersöker hur två kommunalt ägda företag arbetar med CSR kan det vara intressant för framtida studier att undersöka två privata företag alternativt ett kommunalt och ett privat företag inom samma bransch och jämföra om det finns skillnader och likheter i deras sätt att ta och arbeta med socialt ansvar.

Nyckelord: Corporate Social Responsibility, socialt ansvar, intern kommunikation,

energibranschen, översättning

iv

Innehållsförteckning

2.1 Corporate Social Responsibility ... 7

2.2 Olika typer av socialt ansvarstagande ... 7

2.3 Identifiering av intressenter ... 8

2.4 Kommunicera och anpassa CSR ... 9

2.5 Sammanfattning av teoriavsnitt ... 10

3 Metod ... 10

3.1 Urval ... 10

3.2 Design och datainsamlingsmetoder ... 12

3.2.1 Primärdata ... 12

3.2.2 Sekundärdata ... 13

3.3 Respondenter ... 13

3.4 Metoddiskussion... 15

4. Metoder och standarder för arbete med socialt ansvar ... 15

4.1 Swedish Standard Institutes ... 15

4.2 Global Compact... 16 4.3 Certifiering ... 16 4.4 CSR Sweden ... 16 5 Bakgrundsinformation om företagen ... 17 5.1 Om Telge ... 17 5.2 Om Gävle Energi ... 18 6. Resultat av fallstudien ... 20

6.1 Intervju med CSR Sweden ... 20

6.2 Intervju med Telge ... 21

6.3 Intervju med Gävle Energi ... 25

7 Analys ... 27

7.1 Corporate social responsibility ... 27

7.2 Olika typer av ansvarstagande... 29

7.3 Identifiering av intressenter ... 30

7.4 Kommunicera och anpassa CSR ... 31

5

1 Introduktion

1.1 Problembakgrund

I och med globaliseringsprocessen där allt fler företag tar sin verksamhet till den internationella marknaden reses frågor angående vilket ansvar företag har gentemot olika marknader (Grafström et al. 2008). Det uppstår frågor som “vad har företag för ansvar gentemot barnarbete på deras fabriker i Kina?” och “hur ser arbetsförhållandena ut för bomullsplockare i Indien?”. Företagen måste alltså förhålla sig till olika institutionella tryck från sin omgivning för att de ska ses som socialt accepterade, det kan handla om att följa olika lagar och regler men också att anpassa sig till de oskrivna regler och normer som finns. Att engagera sig i arbete medsocialt ansvar är ofta helt frivilligt. Många företag väljer dock att arbeta med samhällsfrågor för att skapa legitimitet och de känner sig ofta tvingade till detta då företag som inte arbetar med socialt ansvar brukar ses som illegitima. Genom de ökade kraven på öppenhet och ansvarstagande tvingas företagen att lära sig hantera situationen (Grafström et al. 2008).

I dagens samhälle där allmänheten kräver ökad transparens är det därför viktigt för företagen att tillmötesgå omgivningens krav (Grafström et al. 2008). Ett sätt att göra detta är att företagen använder sig av det som kallas för Corporate Social Responsibility (CSR). Det finns olika förklaringar och definitioner av CSR-begreppet men en gemensam uppfattning bygger på en grundläggande idé om en företagsroll som tillhandahåller samhället med någonting bra. Detta kan vara i form av jobb, tillväxt, välgörenhet, miljömässigt förvaltande, försvarande av rättigheter, men också andra förväntningar (Hirschland, 2006). Carroll (1991) talar om ekonomiskt, socialt, miljömässigt, och filantropiskt ansvarstagande när det gäller CSR. Enligt Carroll (1991) ska företag vara livskraftiga och gå med vinst men samtidigt respektera det lagliga och etiska ansvar som man har. Vidare ska företagen tänka på vilken påverkan de har på sin omgivning samt gärna bidra till att samhället förbättras (Carroll, 1991).

6 (Ramovic & Rastoder 2010, Grafström et al., 2008). Givet skulle det här betyda att arbetet med CSR-frågor inom en specifik bransch bör se jämförelsevis likartat ut. Men frågan är om det verkligen är så enkelt? Hur lika är företag inom samma bransch egentligen? Tittar man på företag som Shell Oils, Nike och Adidas har de alla orsakat skandaler till följd av att de ignorerat CSR-frågor. Shell hade problem med negativ miljöpåverkan, Nike använde sig av barnarbete och när det kommer till Adidas så var det frågan om opassande arbetssätt. Dessa företag fick efter skandalerna börja arbeta med de diverse frågor som var aktuella för just dessa företag (Hirschland, 2006). Här kan man alltså se att olika företag och branscher väljer att koncentrera sig på olika typer av socialt ansvarstagande. Detta är någonting som Hirschland (2006) också understryker i sin bok “Corporate social responsibility and the

shaping of global public policy”. Behandlingen av CSR-frågor varierar från företag till

företag och fokus läggs vid olika delar av CSR beroende på vilken organisation man pratar om (Hirschland, 2006).

Telge och Gävle Energi är två energibolag som kan tyckas lika varandra. De tillhör samma bransch och tittar man på företagens respektive hemsidor förstår man att de båda värnar om miljön och är måna om naturen. Det finns dock indikationer på att CSR-arbetet skulle se olika ut för Telge och Gävle Energi. Telge fick år 2009 en utmärkelse av Veckans Affärer för att de arbetat exceptionellt bra med sociala ansvarsfrågor (Veckans Affärer, 2011). Vidare blev även företagets koncernchef utsedd till “Sveriges mest hållbara ledare 2010” (Telge a, 2011). Detta skulle alltså indikera att Telge och Gävle Energi arbetar olika med CSR eftersom Gävle Energi inte fått samma uppmärksamhet för sitt arbete med CSR-frågor. Som det ser ut idag har det gjorts få studier av företags interna CSR-arbete (Frostenson, 2007). Detta är därför det vi i denna uppsats vill undersöka. Hur arbetar de två företagen med CSR internt? Varför är det så? Hur kommunicerar de CSR internt? Finns det några likheter och framför allt några skillnader mellan företagens sätt att arbeta med och kommunicera CSR internt, och om det skulle vara så, vad kan det bero på?

1.2 Syfte

7 mellan företagens sätt att arbeta med och kommunicera CSR-frågor internt och samtidigt försöka förklara vad skillnaderna och likheterna kan beror på.

2 Teoretisk genomgång

2.1 Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility är en metod som företag använder sig av idag när de vill ta sitt och visa sitt samhälleliga ansvar (Grafström et al., 2008). Det kan bland annat ses som en motaktion mot att omvärlden exploateras av företagen (Sahlin-Andersson, 2006). Idag har användandet av CSR blivit allt mer vanligt och flera forskare bland annat Sahlin-Andersson (2006) benämner det som en trend inom management. Kraven på företagen har under de senaste åren ökat i det avseendet att de förväntas operera på ett, ur flera aspekter, hållbart sätt (Grafström et al., 2008). CSR har utvecklats från att vara en relativt frivillig metod att använda sig av till att bli mer “tvingande”, i den formen att företagen idag har ökad press på sig att handla på ett legitimt och socialt accepterat sätt. För att undvika risken att bli bojkottad av sina kunder känner företagen sig manade till att arbeta med CSR och de gör detta genom mer explicita åtaganden och aktiviteter (Maon et al., 2008). I och med att det är frivilligt att imitera arbete med CSR så är det är upp till företagen själva att bestämma vad CSR innebär för dem och hur och vad detta arbeta ska innefatta (Grafström et al., 2008).

2.2 Olika typer av socialt ansvarstagande

När det kommer till CSR brukar man prata om olika typer av ansvarstagande. För det första finns det ekonomiska skyldigheter, ett ekonomiskt ansvar. Det gäller för företag att vara produktiva och ekonomiskt livskraftiga. För det andra har företagen en laglig och etisk skyldighet, ett socialt ansvar. De måste följa lagen och acceptera värderingar och normer. Slutligen har företagen ett miljömässigt ansvar. Med det menas att företag bör utvärdera all direkt och indirekt miljöpåverkan av verksamheter, aktiviteter, tjänsteutbud samt tillverkning av produkter (CSR - Socialt ansvarstagande för företag, 2005). Maignan och Ferell (2004) tar upp en filantropisk skyldighet där företagen har krav på sig att proaktivt ge tillbaka till samhället. Archie B. Carroll (1991) hävdar att samtliga ovannämnda kategorier av socialt ansvarstagande tillsammans bildar CSR. De fyra olika delarna har i viss utsträckning alltid varit aktuella, men med åren har den etiska och den filantropiska aspekten tagit allt större plats (Carroll, 1991).

8 I denna uppsats kommer fokus på dessa olika aspekter av socialt ansvar att ta stor plats eftersom olikheter här mellan företagen skulle påvisa att CSR-arbetet inom en bransch inte är homogent, utan att det kan se olika ut. Vi kan då besvara frågan om hur företagen som vi studerar arbetar med CSR. För att kunna förstå varför våra undersökta företag arbetar med just de sociala frågor som de gör kommer vi nu ta upp teorier som identifierar ett företags intressenter. Detta eftersom arbetet med CSR är direkt kopplat till vilka intressenter ett företag har (Maignan & Ferell, 2004).

2.3 Identifiering av intressenter

Corporate Social Responsibility handlar om att företag ska ta sitt sociala ansvar, men Maignan och Ferell (2004) menar att det kan hävdas att ansvaret inte ska riktas huvudsakligen mot samhället som helhet, utan snarare mot de som direkt eller indirekt påverkar eller blir påverkade av företagets aktiviteter. Dessa personer kallas för intressenter. Anledningen till att intressenterna är viktiga när det kommer till tillämpningen av CSR är det faktum att de har så pass stor makt över företagen. De har makten att påverka företagens aktiviteter eftersom företagen är beroende av dessa intressenter som kunder, leverantörer, anställda och så vidare. Maignan och Ferell (2004) skriver vidare att “organizations act in a

socially responsible manner when they align their behaviours with the norms and demands embraced by their main stakeholders (including their managers)”. Enligt teorin kan ett

företags beteende förstås och förutses med hjälp av att identifiera de diverse intressenternas natur, de normer som definierar rätt och fel och som har anammats av intressenterna och slutligen genom att undersöka deras inflytande över företagets beslut (Maignan & Ferell, 2004). Detta innebär att intressenterna till stor del styr företagens val av vilka CSR-frågor de ska arbeta med, varför det är viktigt för vår uppsats att titta ytterligare på teorier som identifierar intressenter. Det skulle ge en förklaring till frågan varför företagen arbetar med CSR på det sättet de gör. Det nätverket av aktörer som finns runt omkring ett företag kan alltså påverka dess verksamhet. Intressenterna som påverkar företaget inkluderar bland annat: stater, intresseorganisationer, kunder, leverantörer och media. Den modell som beskriver detta sammanhang kallas för intressentmodellen (Grafström et al., 2008).

9 intressent kan inneha en, två eller alla tre av dessa attribut och beroende på vilka av dessa attribut som intressenterna kännetecknas av, är de indelade i olika typer av intressenter. En intressent som endast karaktäriseras av ett eller två av dessa attribut kan inhämta ytterligare attribut, och därmed få en större chans att påverka, genom att samarbeta med en intressent som innehar de/det saknade attributet/attributen (Mitchell et al., 1997).

För att kunna bemöta dessa intressenters krav är det viktigt att kommunikationen inom ett företag fungerar (CSR - Socialt ansvarstagande för företag, 2005).

2.4 Kommunicera och anpassa CSR

Studier har visat att företag anpassar sig efter de “normer”, som CSR i viss mån kan betraktas som, i jakten på att ses som legitima av omgivningen. Hur använder sig företag av de idéer som cirkulerar? Sahlin-Andersson och Wedlin (2008) menar att företag använder sig av olika mekanismer för att tillgodogöra sig dessa idéer och anpassar dessa för att de ska passa in på ens eget företag. Det har visat sig att en viktig mekanism är “imitation” av idéer som företaget fångar upp eller exponeras för. Varför uppfinna hjulet igen när man kan använda sig av redan beprövade idéer och metoder? En annan viktig aspekt är hur dessa idéer översätts och förmedlas vidare. Idéerna går inte oförändrade ur processen att färdas mellan företag och organisationer. Att imitera en idé är inte att enbart kopiera idén och använda den i det ursprungliga skicket. Idén behöver ibland anpassas och förnyas för att den ska passa det sammanhang som företaget opererar i och i vilket idén ska användas (Sahlin-Andersson & Wedlin, 2008; Frostenson, 2006). De idéer som används flitigt kan ses som trender och att det är “på modet”. CSR är en sådan idé som är väldigt “inne” just nu (Sahlin-Andersson, 2006).

Varför imiterar företag andra företag? Som ovan nämnt är det onödigt att uppfinna hjulet på nytt och en anledning till att företag imiterar idéer är att de vill bli mer lika andra företag och framförallt vill de likna de mest framgångsrika företagen (Haveman, 1993). Dock kan imitering också vara ett sätt för företagen att särskilja sig från andra företag det vill säga motsatsen till vad Haveman (1993) menade (Sahlin-Andersson & Wedlin, 2008).

10 I denna uppsats är vi intresserade av hur våra valda företag arbetar med och kommunicerar CSR. Det är därför av stor vikt att vi förstår hur de översätter, imiterar och redigerar idéer, i detta fall idén CSR. På så vis kan i få svar på vår undersökningsfråga om hur företagen kommunicerar CSR internt.

2.5 Sammanfattning av teoriavsnitt

Teorigenomgången börjar med en beskrivning av vad begreppet CSR innebär. Det är en frivillig metod som företag använder sig av när de vill skapa legitimitet och visa omgivningen att de tar sitt sociala ansvar. Carroll (1991) delar upp det sociala ansvaret i olika delar. Dessa delar innefattar ett ekonomiskt-, socialt-, miljömässigt- och ett filantropiskt ansvar som förtagen kan välja att arbeta med. Maignan och Ferell (2004) menar vidare att intressenters åsikter är högst relevanta när det kommer till vilket område ett företag bör fokusera sitt CSR-arbete på. Därför är det viktigt att kunna identifiera vilka intressenter företaget har. Detta kan göras genom att använda intressentmodellen som bland annat Grafström et.al (2008) skriver om. Intressentmodellen beskriver vilka intressenter ett företag har men den nämner inte vilket inflytande de olika intressenterna har på företaget. Det gör däremot Mitchell et.al (1997) Stakeholder Theory, där intressenterna inflytande över företaget beror på vilket/vilka av de tre attributen som tilldelats intressenten. Därför är detta en relevant modell då företagets CSR-arbete är kopplat till vilka krav intressenterna ställer på dem. För att kunna bemöta dessa krav är det viktigt att den interna kommunikationen på ett företag fungerar (CSR – Social ansvarstagande för företag, 2005). Som en del av kommunikationen måste företagen kunna översätta, imitera och redigera konceptet CSR så att det passar det sammanhang som företaget verkar i. Frostenson (2006) samt Sahlin-Andersson och Wedlin (2008) menar att det inte går att kopiera en idé rakt av utan företagen måste anpassa idén till sin egen verksamhet för att den ska bli optimal. Att imitera andra företag kan vara ett sätt att likna framgångsrika företag (Haveman, 1993) men också kan det vara ett sätt att särskilja sig (Sahlin-Andersson & Wedlin, 2008).

3 Metod

3.1 Urval

11 gjort ett medvetet val att välja de företag som vi tror kan svara bäst på våra frågor och som passar bäst in på den studie vi vill göra.

Decker och Sale (2009) skriver i en bok att “The 2008 financial crisis brought CSR in this

industry dramatically into public consciousness and also highlights the importance of trust and reputation as part of the CSR agenda of bankers” (Wolf, 2008 i Decker & Sale, 2009).

Detta betyder att finanskrisen 2008 fick banker att hamna i rampljuset och att det blev viktigt för dem att bygga upp ett bra förtroende och rykte. Man skulle kunna misstänka att samma fenomen inträffar inte bara inom bankbranschen utan även inom andra branscher. Detta styrks vidare av en artikel i Aktiespararna som pekar åt samma håll. Artikeln säger att finanskrisen har gjort att CSR har blivit mer populärt och allt viktigare över lag (Aktiespararna, 2011). Under de senaste åren har elpriserna skjutit i höjden och detta har fått mycket utrymme i dagspressen (Dagens Industri, 2011). Tittar man på Wolfs påstående skulle det här kunna innebära att CSR blivit viktigare för företag inom energibranschen till följd av den offentliga uppmärksamheten, vilket gör det intressant att titta på just den branschen i denna uppsats.

Vi har lagt upp vår studie så att vi började med att gå in på CSR Swedens hemsida för att inhämta information. De är ett företagsnätverk som hjälper andra företag att arbeta med frågor som rör socialt ansvarstagande. Det är därför av intresse att först utgå från denna organisation för att ta reda på vad arbete med CSR-frågor kan innebära, då det är en känd organisation som arbetar aktivt med CSR. För att kunna dra nytta av en intervju med CSR Sweden och för att kunna integrera den intervjun med en fördjupad studie av två andra företag ansåg vi att det vore klokt att välja dessa företag utifrån CSR Swedens medlemslista. Då det endast fanns ett elbolag på denna lista valde vi även ett företag som inte var medlemmar i CSR Sweden. Telge är ett av de 18 företag som har ett samarbete med CSR Sweden, Gävle Energi tillhör inte dessa företag. Då dessa företag arbetar inom samma bransch borde de i grunden vara ganska lika och därför är det intressant att göra en jämförelse mellan dem för att se vad eventuella skillnader och likheter kan bero på. Dessa företag är även intressanta att jämföra då Telge är medlemmar i ett nätverk som aktivt arbetar med CSR och ligger i framkant inom det området och Gävle Energi som är ett lite mindre företag med en tydlig miljö- och kvalitetsinriktning. Uppsatsen är därför en djupgående studie av energibolagen Telge och Gävle Energi.

12 Vi har medvetet valt företagen för studien dels utifrån CSR Swedens medlemslista, dels utifrån vår egen erfarenhet av vilka elbolag som finns, och dels beroende på vilka företag vi tror skulle vilja ställa upp på intervjuer, dessa medvetna val kan ha haft inverkan på vårt resultat. Att Telge Energi är ett tillhandahållande företag och Gävle Energi är delvis ett tillhandahållande men även ett producerande företag av el kan också ha haft påverkan på vårt resultat.

3.2 Design och datainsamlingsmetoder

Vi har genomfört sex intervjuer. En med en representant för CSR Sweden, tre med representanter från Telge och två med representanter för Gävle Energi. Samtliga intervjuer som har genomförts har varit semi-strukturerade. Eftersom uppsatsen är en beskrivande, och till viss del förklarande studie är detta upplägg det mest passande. Vi har förberett en lista med specifika intervjufrågor men följdfrågor har skapats under intervjuernas gång. Den intervjuade har givits tillåtelse att frångå mallen för att vi som intervjuare eventuellt skulle få fram information som vi annars inte hade fått tillgång till. Intervjufrågorna med CSR Sweden såg annorlunda ut än de frågor som ställdes till Telge och Gävle Energi, vilka var näst intill identiska (Se bilagor). Frågor rörande samarbete med CSR Sweden exkluderades vid intervjun med Gävle Energi eftersom ett sådant samarbete inte existerar. Att frågeformulären såg annorlunda ut var ett medvetet val och anledningen till det är att företagen spelar olika roller i vår uppsats. Intervjun med CSR Sweden var en explorativ intervju som skedde i undersökningens inledningsfas medan Telge och Gävle Energis intervjuer är del av uppsatsens djupgående studie.

13 intervjun med Telge, som var en kompletterande intervju, skedde också via telefon. I och med en telefonintervju uppstår vissa fördelar och nackdelar som vi är medvetna om och som vi vill poängtera. Kontakten med den intervjuade blir inte lika stark som vid ett personligt möte, men en telefonintervju uppfattas inte lika tidskrävande för den intervjuade varför det kan vara lättare att få en telefonintervju bokad (Saunders et al., 2009). Den tredje intervjun med Telge, även den en kompletterande sådan, skedde via mail. Gör man en intervju genom mailkontakt finns det en risk att svaren på de ställda frågorna blir fördröjda. Detta kan å andra sidan ge en chans till reflektion i väntan på svar (Saunders et al., 2009).

Den primära datan är alltså inhämtad genom personliga möten, via telefon samt genom mailkontakt. Detta skulle kunna ses som inkonsekvent datainsamlande och skulle kunna vara en faktor som har påverkat vårt resultat. Vi ser dock att vi använt oss av de metoder som varit mest lämpade för de situationer vi under arbetets gång ställdes inför.

3.2.2 Sekundärdata

Utöver intervjuerna har vi granskat ett antal vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnesområdet Corporate Social Responsibility. Vi har även granskat våra valda företags hemsidor och års- och miljörapporter för att se hur de framställer sitt arbete med CSR.

3.3 Respondenter

De personer vi valt att intervjua är alla insatta i företagets arbete med socialt ansvar. Detta var en förutsättning för att vi skulle få så bra insyn som möjligt i respektive företags CSR-arbete. Samtliga intervjuade benämns vid befattning i detta arbete då vi finner att namnge dem inte tillför något för själva uppsatsen. I resultatet redovisas Telge och Gävle Energis intervjuer var för sig men de olika respondenternas svar är sammanvävda i dessa respektive delar.

14 lättare kunna återskapas och för att vi som uppsatsförfattare skulle kunna lyssna på den igen om så behövdes. Under intervjun behandlades framför allt ämnet CSR men också CSR Swedens roll som nätverkande företag samt deras relation till och arbete med de företag som är medlemmar i CSR Sweden.

Vi gjorde två intervjuer med Gävle Energi. Båda var telefonintervjuer. Den första skedde med företagets övergripande miljö- och kvalitetssamordnare den 10 maj 2011. Företaget har ingen avdelning som sysslar specifikt med CSR utan Gävle Energi koncernen har istället ett miljö- och kvalitetsledningssystem. Intervjun behandlade arbetet med och kommunikation av sociala frågor, huvudsakligen miljöfrågor i Gävle Energis fall. Intervjun gav även viss information rörande företagets intressenter och deras betydelse. Frågorna som ställdes under intervjun hade mailats till den intervjuade i förväg för att samtalet skulle koncentreras till det som var väsentligt för uppsatsen. Även denna intervju spelades in för att underlätta sammanställningen. Den andra intervjun skedde med företagets personalhandläggare den 12 maj 2011. Efter den första intervjun bad vi om ytterligare en kontakt på Gävle Energi som komplettering till den intervjun. Vi fick då numret till företagets personalhandläggare som har övergripande kunskap om miljöarbetet. Under den andra intervjun behandlades samma frågor som under den första, men eftersom vi pratade med en anställd på en annan del av företaget gav intervjun oss mer bredd i svaren.

15 Vi har i vår studie enbart intervjuat personer med övergripande kunskaper om CSR. Detta kan ha påverkat resultatet då vi endast får se CSR-arbetet ur ett “expert”-perspektiv.

3.4 Metoddiskussion

Vår teoretiska referensram bygger främst på vad andra forskare har kommit fram till inom området. Vi ska börja med att identifiera vilka CSR-frågor som våra respektive företag arbetar med genom att använda Carrolls fyra aspekter av socialt ansvar. Vi kan då fastställa hur företagen i denna uppsats arbetar med CSR. Maignan och Ferell (2004) menar vidare att arbetet med socialt ansvar är direkt kopplat till vilka intressenter företaget har, varför vi även vill identifiera dessa. På så vis kan vi få svar på frågan varför företagens interna CSR-arbete ser ut på ett visst sätt. Genom att sedan titta på hur företagen översätter, imiterar och redigerar idéer kommer vi även kunna förklara hur kommunikationen inom företagen ser ut när det kommer till de sociala frågorna. Utifrån vad vi sedan får fram vid en jämförelse av företagen ämnar vi slutligen fastställa de likheter och skillnader som vi ser. Vår ambition är att vi med hjälp av vårt valda teoretiska ramverk kan förklara vad dessa likheter och skillnader beror på genom att gå tillbaka till vår teori.

4. Metoder och standarder för arbete med socialt ansvar

Här presenteras olika standarder och metoder som kan användas i arbetet med sociala ansvarsfrågor.

4.1 Swedish Standard Institutes

16 Vidare säger standardiseringsorganisationen SIS att kommunikation mellan olika nivåer och mellan olika funktioner och avdelningar inom företaget är viktigt för att ledningssystemet för socialt ansvarstagande ska fungera. Genom att informera anställda kan deras motivation öka, samtidigt som förståelsen och acceptansen av företagets sociala ansvar öka. Företaget bör underlätta dialog mellan ledning och de anställda på samtliga nivåer. Exempel på informationskanaler för intern kommunikation är mötesprotokoll, anslagstavlor, interna nyhetsbrev, förslagslåda, intranät, e-post och möten (CSR - Socialt ansvarstagande för företag, 2005).

4.2 Global Compact

Förenta nationerna (FN) har ett eget initiativ som de kallar “the Global Compact”, detta består av tio principer som täcker områdena mänskliga rättigheter, arbete, miljö och anti-korruption (United Nations Global Compact a). Genom att följa dessa tio principer kan internationella företag, som är en bidragande faktor till den ökade globaliseringen, bidra till att samhället och ekonomin gynnas (United Nations Global Compact b).

4.3 Certifiering

ISO 14000 är samlingsnamnet för de standarder som handlar om miljöledning. Dessa standarder skapar i sin tur ett miljöledningssystem som enkelt kan integreras i den befintliga verksamheten (Swedish Standard Institutes a). För att införa ett miljöledningssystem ska företaget först upprätta en miljöpolicy, sedan planera verksamheten. Vidare ska företaget införa och driva miljöprogrammet samt följa upp och kontrollera arbetet. Slutligen ska företaget åtgärda och ständigt förbättra arbetet (Swedish Standard Institutes b).

4.4 CSR Sweden

17 inspirerar också företag till CSR-aktiviteter genom att visa på goda exempel. Vidare synliggör man företagens samhällsengagemang genom aktiviteter gentemot opinionsbildare (CSR Sweden d, 2011).

CSR Sweden har en egen definition på begreppet CSR. De menar att det sociala ansvarstagandet handlar om att företag, på eget initiativ, visar upp ett aktivt engagemang i samhällets utveckling. Vidare påpekar de att det är en självklarhet att företag ska tjäna pengar och att diskussionen om CSR i mångt och mycket handlar om just hur de tjänar pengar (CSR Sweden d, 2011).

5 Bakgrundsinformation om företagen

5.1 Om Telge

Telge AB är ett moderbolag bestående av flera olika dotterbolag inom olika branscher (Telge b, 2011). I denna uppsats kommer vi att titta på bolaget Telge Energi men även vissa initiativ som Telge AB tar.

Samtliga bolag i Telgekoncernen är helägda av Södertälje kommun, så även Telge Energi. Som uppdrag har de att ge Södertäljeborna bra tjänster, bidra till ett attraktivt Södertälje, samt leverera ett ekonomiskt överskott som kommer alla Södertäljebor till del (Telge b, 2011). Telge Energi är ett oberoende elbolag som verkar på den fria elmarknaden. All el som säljs är ren el och produceras av vind och vattenkraft. De erbjuder energiavtal och näraliggande tjänster till hushåll och företag i Sverige. De erbjuder även elavtal med tydlig miljöprofil samt miljövänlig pellets och övriga tilläggstjänster. Deras affärside är att förbättra konkurrensen och få lägre elpriser (Telge c, 2011). Telge Energi har ett antal olika direktiv från ägarna som de ska uppfylla. Under 2010 uppfylldes alla ägardirektiven för Telge Energi (Telge Årsrapport 2010).

Miljön

18 bolagen i Telgekoncernen. I detta miljömål är det beslutat att Telge ska minska utsläppen av koldioxid med i genomsnitt två procent om året. Samtidigt ska Telgebolagen effektivisera energianvändningen med i genomsnitt två procent per år. Under åren 2006- 2010 minskade Telge sina koldioxidutsläpp med nio procent, eller 11 000 ton (Telge e, 2011).

Telgemodellen

När det kommer till behandlande av CSR-frågor använder sig Telge av någonting som de kallar för Telgemodellen. Denna modell innebär att företaget söker affärsmässiga lösningar på angelägna samhällsproblem ofta tillsammans med näringslivet. Telge skriver på sin hemsida att samhällsengagemanget är en naturlig del av affärsutvecklingen och att det inte finns någon motsättning mellan att tjäna pengar och samtidigt ta ansvar för samhällsutvecklingen (Telge f, 2011). Kärnan i Telgemodellen ligger i att lyckas med att både göra gott för samhället och att tjäna pengar till sina ägare, Södertälje kommun. Inte att enbart göra det ena eller det andra. Att arbeta på detta sätt tvingar således fram nya typer av lösningar på gamla och svårtlösta samhällsproblem (Telges Årsrapport 2010).

Telgemodellen anses vara framgångsrik och har blivit uppmärksammad av olika ledare inom näringslivet, bland riks- och lokal politiker och i media. Koncerndirektören och Vice VD har deltagit i många seminarier och konferenser runt om i landet för att berätta om Telgemodellen. Telge deltog även under Almedalsveckan 2010 för att berätta om sitt arbete med Telgemodellen (Telges Årsrapport 2010).

Utmärkelser

Telgekoncernen blev i augusti 2009 tilldelade utmärkelsen “Social Capitalist Award” av tidningen Veckans Affärer. De fick detta pris bland annat för sitt sätt att lösa svåra samhällsproblem, som ungdomsarbetslöshet, utanförskap etcetera., med sina bolag Telge Hovsjö, Manpower Telge Jobbstart och Telge Peab (Telges Årsrapport 2010). Telges koncernchef Kjell Hasslert fick även priset för Hållbart Ledarskap år 2010 av den ideella föreningen Näringslivets miljöchefer och tidningen Miljöaktuellt (Telge a, 2011).

5.2 Om Gävle Energi

19

inom energi och kommunikation som på bästa sätt ger våra företagskunder försprång, konkurrenskraft och tillväxtkraft och våra privatkunder ett behagligt liv, god ekonomi och närhet till andra. Det gör vi med stor hänsyn till miljö och natur.”. De vill inte enbart

fokusera på kortsiktiga ekonomiska mål utan vill bidra till en långsiktig utveckling av Gävleregionen (Gävle Energi a, 2011).

Gävle Energi tillhandahåller “Källmärkt el” vilket är en typ av garanti som säkerställer att kundens totala elbehov täcks av en kraftproduktion som baserats på förnyelsebar energi. Denna garanti tvingar även samarbetande elproducenter att använda sig av miljöanpassade metoder för att producera den el som Gävle energi köper in till sina kunder (Gävle Energi b, 2011).

Gävle Energis el och energi kommer från flera olika källor bland annat från vindkraftverk, biokraftverk och från flera lokala vattenverk i regionen. De använder sig dessutom av, utöver sina egna produktionsanläggningar, vattenkraft från älvar i Norrland. Detta för att säkerställa att kunderna inte hamnar i kläm om produktionen på deras egna anläggningar inte räcker till (Gävle Energi b, 2011).

Miljön

Inom Gävle Energi ses miljö- och kvalitetsarbete som frågor som ska tas i beaktning på alla nivåer i organisationen. På sin hemsida skriver de att de tycker att den viktigaste frågan är klimatfrågan. En fråga och ett problem som ständigt växer. De säger bland annat att de vill minimera användandet av fossila bränslen i så stor utsträckning som möjligt. Genom att arbeta långsiktigt med dessa frågor har Gävle energi bidragit till en miljömässig utveckling genom att ersätta olja med biobränsle. De arbetar även med energieffektivisering, vilket innebär att de aktivt arbetar med att förbättra och effektivisera sitt produktionssätt (Gävle Energi c, 2011). Gävle Energi arbetar också kontinuerligt med miljöutbildning för alla anställda. Under 2007 genomförde man en utbildning med temat klimatpåverkan. Mer specifika utbildningar inom miljö hålls också anpassas efter behoven på respektive arbetsplats (Gävle Energi d, 2011).

20 Flera av Gävle Energis medarbetare har gått en Eco-driving kurs, där de lärt sig att köra miljöekonomiskt (Gävle Energi d, 2011).

Företaget har en miljöpolicy som de följer men de arbetar i huvudsak efter Miljöbalken i sitt arbete med miljö och kvalitetsfrågor. Gävle Energi och dess dotterbolag är certifierade enligt ISO 14001:2004 och ISO 9001:2008. Dessa certifieringar integrerar miljö- och kvalitetsfrågorna i alla processer och i allt arbete som utförs (Gävle Energi e, 2011).

Gävle Energi upprättar miljörapporter för de anläggningar som företaget äger. Samtliga rapporter är utformade med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapporter för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. I rapporterna skriver företaget hur de olika anläggningarna fungerar, vad de är till för och vilken påverkan de har haft på natur och miljö. Rapporterna klargör även åtgärder som Gävle Energi har tagit för att minska denna påverkan (Gävle Energi – Miljörapporter 2009).

6. Resultat av fallstudien

6.1 Intervju med CSR Sweden

CSR handlar om väldigt mycket och är väldigt brett. CSR Sweden menar att Corporate Social Responsibility är ett begrepp som många människor har kommit att lära sig och som folk känner till. Många tar dock bort s:et och pratar bara om företagsansvar. Hållbarhet är det också många som använder men då används det väldigt stort. Det har dock en lite miljömässig klang men det kan ju även innebära ekonomiskt ansvar. I slutändan innebär CSR egentligen att företag måste göra mer positiva saker och mindre negativa saker (Intervju med Företagsansvarig, 5 maj 2011).

21 ta sitt sociala ansvar medan de privatägda företagen som i större utsträckning är mer inriktade på att tjäna pengar. CSR Sweden säger samtidigt att CSR är en långsiktig investering och att många företag idag tänker för kortsiktigt. De kan prata mycket fina ord men vill tjäna snabba pengar. Tanken kring ekonomi måste förändras och det håller den på att göra (Intervju med Företagsansvarig, 5 maj 2011).

CSR Sweden vill inspirera företag till att bli bättre på arbetet med sociala ansvarsfrågor. Ett företag kan ställas inför en ny utmaning och kan därmed behöva få komma i kontakt med andra företag. Då finns CSR Sweden där för att skapa ett möte företagen emellan. Företaget ser inte sig själva som några konsulter utan menar att det snarare handlar om match-making och agera ”spindeln i nätet” (Intervju med Företagsansvarig, 5 maj 2011).

6.2 Intervju med Telge

Det har varit svårt att urskilja Telge AB från Telge Energi när det kommer till arbetet med sociala ansvarsfrågor då de arbetar enligt samma modell, Telgemodellen. Därför benämns företaget fortsättningsvis enbart som Telge med undantag för enstaka fall där Telge Energi ställs i jämförelse med Telgekoncernen.

Telges samarbetet med CSR Sweden

Redan innan Telge blev medlemmar i CSR Sweden arbetade företaget med socialt ansvar. De säger dock att arbetet inte skedde i lika stor utsträckning som idag och att det främst var miljöfrågor som behandlades. Det var först efter att Telge fått pris av Veckans Affär för att de arbetat bra med sociala frågor som företaget verkligen började fundera på hur detta arbete faktiskt såg ut. CSR hade länge varit en självklarhet inom hela Telge utan att man egentligen tänkt på det eller varit medvetna om det. De gick därför igenom sitt arbete och tittade på vad de hade gjort för att få priset, och det var då som Telge landade i Telgemodellen (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011).

22 Sweden tror de att CSR-arbetet hade sett likadant ut. Telge ser mer nätverket, som CSR Sweden erbjuder, som ett forum där man kan diskutera saker rörande CSR. Från början hade man möten med CSR Sweden men nu är Telge i full gång med att implementera Telgemodellen på hela koncernen och då modellen är självgående ses inte mötena som lika viktiga längre. Företaget säger att nätverk och kommunikation är viktigt men att man måste även hitta sina egna strategier (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011).

Socialt ansvar

Telge ägs av Södertälje kommun och som kommunalt bolag har de till uppgift att skapa ett mervärde för Södertäljeborna. Företaget har arbetat länge med frågor som rör socialt ansvarstagande, men från början handlade det mest om miljöfrågor. Idag arbetar man med Telgemodellen som täcker in alla aspekter av CSR. Denna modell ska samtliga dotterbolag i Telgekoncernen arbeta efter och man ser Telgemodellen som en ny vision och CSR-satsning. Som en del av CSR-arbetet har Telge bland annat en återvinningscentral, kraftvärmeverk och levererar ren el. Verksamheten bedrivs enligt gällande miljödirektiv (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011).

Inom Telge arbetar man med CSR enligt synsättet att föra över makten om vilken el som ska tillverkas till kunden. Genom att företaget aktivt väljer att enbart köpa och leverera ren el slipper kunderna göra denna bedömning. Utgångspunkten är att göra det så enkelt för kunden som möjligt. Många kunder tycker det är svårt att veta vad de ska göra och hur de ska gå tillväga för att få ren el, och på så sätt bidra till en bättre miljö. Då är det bra att Telge redan tagit ställning i frågan och därmed kan vägleda kunden. Genom att hjälpa kunden och tillhandahålla detta miljövänliga alternativ så avlägsnas ett hinder i form av en informations- och sökprocess som kunden annars skulle vara tvungen att genomgå och överkomma. Detta kan enligt den avgående VD:n resultera i mer affärer för Telge då många kunder väljer det enklare alternativet framför ett annat (Telefonintervju med avgående VD, 11 maj 2011).

23 kommunens ungdomar. Telge Tillväxt går ut på att halvera arbetslösheten bland unga på tre år. Detta projekt driver Telge tillsammans med sju andra nationella företag, att gärna samarbeta med andra företag är lite av en företagskultur inom koncernen enligt Telge Energis avgående VD. Företaget sponsrar även elitklubbar. Som gengäld ställer spelarna i dessa elitidrottslag upp som nattvandrare i staden några gånger per år (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011; Telefonintervju med avgående VD, 11 maj 2011).

Telge själva menar att projekten är viktiga för Södertälje kommun, men säger också att man inte skulle starta upp ett projekt om man inte visste att det var ekonomiskt bärande långsiktigt. Telge har även direktiv från ägarna att företaget ska gå med vinst (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011). Telge Energis avgående VD anser att genom att ta ett ansvar och ställning till att enbart sälja ren el så gör de en insats till att förbättra miljön vilket i sin tur ger en ekonomisk vinst få de får fler kunder och fler långsiktiga relationer. Ett annat sätt för Telge att ta socialt ansvar är att de istället för att hyra in en telemarketing firma (TM) vid försäljning av elavtal till kunder tar in Södertäljeungdomar som under kvällstid ringer runt till kunder och säljer avtal. Dessa utför sitt arbete på arbetsplatsen och det innebär att alla arbetsplatser utnyttjas fullt ut och lokalerna står då inte tomma annat än nattetid. Detta gör också att kostnaderna för Telges personal inom TM kan minska samtidigt som det skapas fler jobbtillfällen än vad det skulle ha gjorts om de hyrt in en utomstående TM firma. (Telefonintervju med avgående VD, 11 maj 2011).

Man kan säga att arbetet med CSR ligger i företagets natur. VD:n berättar att de arbetar med CSR genom att företaget bland annat driver frågan att bygga vindkraftverk och säljer andelar i dessa till sina kunder. Finansieringen av denna typ av energikällor ses ofta som ett hinder och då Telge erbjuder sin kunskap och resurser för dessa projekt så underlättas arbetet med förnyelsebara energikällor. Detta genererar nödvändigtvis ingen vinst för företaget. VD:n anser också att Telge har ett utökat miljöansvar då de arbetar med el och detta tycker VD:n att de uppfyller med sin tydliga profilering mot att enbart använda ren el. Slutligen så berättar han också att tidigare har det varit politiker och de stora elproducenterna som bestämt vilken typ av el som ska produceras. I och med att allmänheten har blivit mer medveten om miljön har det behövts ett systemskifte och idag har Telge fört över den makten till sina kunder (Telefonintervju med avgående VD, 11 maj 2011).

24 Intressenternas påverkan

Telge är ett kommunalt ägt bolag och får därmed vissa direktiv från kommunen. Sedan har företaget delägande i andra bolag, vilka också kan ses som intressenter till Telge. Företaget säger dock att dessa bolag delar Telges egna värdegrunder, något som är en förutsättning för att delägandet ska vara aktuellt. Vidare menar Telge att det finns krav från arbetssökande som företaget vill möta. De vill ses som en attraktiv arbetsgivare. Kunderna är en självklar intressentgrupp för Telge där mesta delen av makten i valet av energikälla ligger hos kunderna. Även media är en intressent som företaget tar upp i intervjun. Telge är uppmärksamma på vad media skriver om företaget och det är någonting som man själva säger speglar sig i CSR-arbetet (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011).

Kommunicera och anpassa CSR

CSR är en del av kärnverksamheten på Telge. Därför säger företaget också att man är duktiga på att kommunicera om sitt arbete med socialt ansvar. Företaget säger att kommunikationen anpassas till olika nivåer inom företaget. De använder sig av ”kulturpiloter” som arbetar via chefer och VD:ar, vilka får ta CSR-frågorna till sina respektive arbetsgrupper. Detta menar även kommunikationsansvarig i koncernen. Chefer och VD:ar i koncernen är de främsta medierna för informationsspridning av CSR internt. Cheferna i sin tur får informationen genom en särskild chefsportal och via chefsmail (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011).

Eftersom Telgemodellen är en så pass integrerad del i företagets affärsplan så förefaller arbetet med CSR sig som en självklar del i chefernas planeringsarbete. Företaget berättar också om en ”visionsresa” som man gjorde inom företaget, vilken symboliserade Telgemodellen. Det var ett rollspel där man bröt upp visionen till olika stationer som de anställda fick besöka och då lära sig mer om Telgemodellens olika delar. Telge startar också ett ledarutvecklingsprogram till hösten där deltagarna får lära sig hur företaget vill att man ska vara som ledare (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011; mailintervju med kommunikationsansvarig, 11 maj 2011).

25 verksamhet profilerade de sig som ett företag som utmanade eljättarna. Idag vill de hellre bli erkända för att de levererar ren el (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011).

Rapportera CSR

Telge har inte någon hållbarhetsredovisning. Det arbete som de bedriver när det kommer till frågor om socialt ansvarstagande rapporteras i årsrapporten. Företaget använder sig av vissa riktlinjer när de rapporterar sitt CSR-arbete. När Telge gör upphandlingar så följer dem de tio principer som FN:s Global Compact innehåller (Intervju med projektansvarig, 10 maj 2011).

6.3 Intervju med Gävle Energi

För Gävle Energi är det miljön som ligger i fokus. Övriga frågor rörande socialt ansvar får inte lika stor plats på företaget (Telefonintervju med miljö- och kvalitetssamordnare, 10 maj 2011). Miljöprofilen som företaget har är viktig eftersom den gör företaget konkurrenskraftigt och man är måna om att ta ansvar för framtiden (Telefonintervju med personalhandläggare, 12 maj 2011). Eftersom Gävle Energi själva anser att de gör mest påverkan på miljön, som tillexempel koldioxidutsläpp vid produktion, så anser de att det är inom det området som de ska ta sitt sociala ansvar. För att minska sin påverkan på naturen arbetar de för att fasa ut arbetet med allt fossilt bränsle. De har också ett projekt som heter ”Hållbara familjer” där företaget lär familjer att leva mer hållbart. Gävle Energi får de medverkande familjerna att se över bland annat energiförbrukning, konsumtion, avfall och transport. Tanken bakom hela projektet är att familjerna ska lära sig att leva resurssnålt. Detta projekt drivs i samarbete med andra företag som alla får familjerna att titta på respektive område som företagen är verksamma inom. Gävle Energi bidrar med att uppmärksamma familjerna om sin energiförbrukning (Telefonintervju med miljö- och kvalitetssamordnare, 10 maj 2011). Företaget är också med i ett projekt där elbilar ligger i fokus. Gävle Energi bidrar med forskning om stolparna där elbilarna ska laddas (Telefonintervju med personalhandläggare, 12 maj 2011).

26 idrottsföreningar som Brynäs och Gävle IF (Telefonintervju med personalhandläggare, 12 maj 2011). Även det lagliga ansvaret finns på Gävle Energi. Först och främst opererar företaget i enlighet med Miljöbalken, sedan svarar företaget också på kommunens krav. Gävle Energi är kommunalt ägda fullt ut och måste därmed följa kommunens regler och riktlinjer. Företaget har även interna riktlinjer och policys. Många av dessa riktlinjer, både de interna och kommunens handlar om miljöarbetet eftersom det är viktigt att ha en miljöprofil mot hållbar utveckling i energibranschen (Telefonintervju med miljö- och kvalitetssamordnare, 10 maj 2011)

Intressenternas påverkan

Gävle Energi har flera intressenter och företaget kan bekräfta att det finns krav från dessa intressenter. Kunderna är en viktig intressent och man måste lyssna på vad de efterfrågar. Sedan säger företaget också att de har nationella, regionala och kommunala krav. Dessa krav som kommer från intressenterna är anledningen till att Gävle Energi lägger fokus på att ta ett miljömässigt ansvar när det kommer till socialt ansvar (Telefonintervju med miljö- och kvalitetssamordnare, 10 maj 2011) Det miljöfokus som företaget har kan även ses som en möjlighet vid rekrytering eftersom många arbetssökande tycker att det är viktigt med ett företag som tar sitt miljömässiga ansvar (Telefonintervju med personalhandläggare, 12 maj 2011).

Kommunicera och anpassa CSR

För att kommunicera miljötänket på Gävle Energi internt använder företaget sig av ett antal olika medel. De har bland annat ett webbaserat informationsverktyg som för information vidare inom företaget. Vidare har man också produktionsmöten, och då på alla nivåer, för att kommunicera miljöarbetet inom företaget. Även projektarbeten är ett sätt för Gävle Energi att föra informationen vidare internt. Miljörapporter, och företagspolicys är andra kommunikationsmedel som Gävle Energi använder sig av. Sedan försöker man rent generellt att väva in miljöfrågorna i arbetet på företaget (Telefonintervju med miljö- och kvalitetssamordnare, 10 maj 2011; Telefonintervju med personalhandläggare, 12 maj 2011).

27 säger man att fokus ser olika ut på olika delar av företaget. För kontorsanställda kan miljöarbetet kännas mer abstrakt än för de som arbetar på projektavdelningen (Telefonintervju med personalhandläggare, 12 maj 2011).

På Gävle Energi har man startat ett kompetensutvecklingsprojekt. Man upptäckte att det fanns ett behov att utbilda alla anställda i miljösatsningen som företaget gör. De anställda behövde en grundplattform när det kommer till miljöfrågorna. När man som anställd börjar på Gävle Energi är en stående punkt i introduktionsprogrammet att de nyrekryterade får höra om företagets miljöpolicy (Telefonintervju med personalhandläggare, 12 maj 2011).

Gävle Energi bevakar även hur andra företag inom energibranschen arbetar med sitt miljöarbete. De menar på att konkurrensen inom energibranschen är hård och att det därför är viktigt att visa att man har ett miljöengagemang. Genom att arbeta med miljöfrågor kan man få en konkurrensfördel (Telefonintervju med miljö- och kvalitetssamordnare, 10 maj 2011). Även om konkurrensen är hård ser det lite annorlunda ut idag än det gjorde förut. Förr såg man andra energibolag i regionen som rena konkurrenter. Idag samarbetar och samverkar man mer. Detta samarbete kan visa sig i till exempel gemensam utbildning för anställda i olika energibolag (Telefonintervju med personalhandläggare, 12 maj 2011).

Rapportera CSR

Gävle Energi säger själva att de inte använder några speciella riktlinjer när de rapporterar om sitt miljöarbete. Företaget har en miljörapport som är ganska formell där till exempel mål med miljöarbetet ska finnas med och även vilka förbättringar som man ska genomföra. Sedan har de också en hållbarhetsrapport. Denna är upplagd på ungefär samma sätt som miljörapporten (Telefonintervju med miljö- och kvalitetssamordnare, 2011).

7 Analys

7.1 Corporate social responsibility

28 själva får bestämma om de ska engagera sig med CSR, hur det ska arbeta med CSR och vilka områden de vill inkludera i sitt CSR-arbete.

Det är frivilligt att engagera sig i arbete med CSR-frågor, men enligt Maon et al.(2008) så känner sig många företag manade att arbeta med denna typ av frågor för att inte riskera att bli betraktade som illegitima och att bli bojkottad av kunderna. För våra företag så verkar det förfallit sig naturligt att arbeta med denna sorts frågor för att de arbetat i just elbranschen då denna ofta har en stor inverkan på miljön.

Telge har egentligen alltid arbetat med CSR fast det var först då de fick utmärkelsen från Veckans Affärer som de på allvar satte sig ner och undersökte vad de hade gjort för att vinna detta pris. Det arbetet mynnade så småningom ut i det som de kallar Telgemodellen. Kanske hade medvetenheten angående CSR-arbetet sett annorlunda ut om de inte hade fått denna utmärkelse. De skulle säkert ha arbetat vidare med sociala ansvarsfrågor som tidigare, dock tror vi inte att de skulle haft ett lika uttalat CSR-arbete som idag. Som ett kommunalägt företag har koncernen även andra ansvar än just de som Telge Energi kan antas ha. De arbetar till exempel för att minska arbetslösheten och utanförskapet hos unga och invandrare, tar initiativ med andra företag och bygger bostäder och bidrar till sportkulturen och då samtidigt öka tryggheten i samhället genom att låta spelarna i sina elitidrottslag nattvandra i staden. Telge Energi har i och med sitt ansvar tagit ett klart ställningstagande att enbart leverera 100 % ren el från antingen vind- eller vattenkraft. De finansierar projekt att bygga vindkraftverk där kunderna sedan kan köpa andelar i vindkraftverket och på så sätt producera sin egen rena el.

Gävle Energi har som ovan nämnt ett smalare synsätt på CSR och deras arbete är främst inriktat mot miljöfrågor med bland annat källmärkt el. Man kan nästan säga att de har, som CSR Sweden menade på i sin intervju, uteslutit den sociala aspekten ur CSR och enbart fokuserar på företagets ansvar. Vi kan anta att detta beror på att de ser sig själva som ett energibolag som endast har påverkan på miljön. Fastän de själva inte hävdar på sin hemsida att de tar särskilt stort socialt ansvar så bidrar även de till lösningar av olika samhällsproblem och även Gävle Energi bidrar till idrottskulturen genom att sponsra sina elitidrottslag. Detta kom fram först efter en andra kompletterande intervju (Telefonintervju med Personalhandläggare, 12 maj 2011).

29 Även om båda företagen är kommunalt ägda och verkar inom samma bransch och således bör se ganska likartade ut (Ramovic & Rastoder 2010, Grafström et al., 2008) kan vi se skillnader i sättet de arbetar med CSR. Dessa skillnader tror vi kan bero på att Telge Energi är dotterbolag till Telge AB medan Gävle Energi är moderbolaget. Också storleken och omsättningen för dessa företag kan ha en inverkan på deras möjligheter att arbeta med socialt ansvarsfrågor.

7.2 Olika typer av ansvarstagande

Precis som vi har nämnt ovan kan man urskilja olikheter mellan företagen när det gäller arbetet med CSR-frågor. Inom Telge är CSR en del av företagets kärnverksamhet och man inkorporerar samtliga av Carrolls fyra aspekter av CSR i sitt arbete. Gävle Energi å andra sidan har ett tydligt miljöfokus i sin verksamhet. Vi kommer nedan att visa i vilken utsträckning som de båda företagen arbetar efter Carrolls modell för att förtydliga detta.

Ekonomiskt ansvar innebär för Telge att företaget ska gå med vinst. Telge säger också att en förutsättning för att man ska starta upp ett projekt är att det ska vara ekonomiskt hållbart. När det kommer till etiskt och lagligt ansvar säger Telge att de har en återvinningscentral, kraftvärmeverk samt levererar ren el. De bedriver också sitt miljöarbete enligt gällande direktiv. Det miljömässiga ansvaret är en självklar aspekt för Telge. De säljer bara ren el, någonting som gör det lättare för kunderna att vara miljömedvetna. De båda projekten Telge Peab och Telge Tillväxt klassas som filantropiskt ansvar. Likaså nattvandringen som görs tack vare Telges sponsring till elitidrottslag samt beslutet att inte använda sig av telemarketingfirmor. Slutligen kan vi nämna, som filantropiskt ansvar, att Telge driver frågan att bygga vindkraftverk och säljer andelar i dessa till sina kunder. VD:n framhäver detta som ett filantropiskt ansvar då Telge enbart tillhandahåller resurserna för att bygga vindkraftverken, detta är inte något de nödvändigtvis går med vinst på.

30 filantropiska aspekten eftersom projektet bidrar till ett bättre samhälle där familjer lever mer resurssnålt. Inom denna aspekt faller även sponsringen av idrottslag samt upprättandet av stolpar som ska ladda elbilar.

Vi kan konstatera att Telge är ett företag som uttalat arbetar med CSR och som därmed tänker på alla typer av socialt ansvar. CSR är därmed en del av Telges kärnverksamhet. Gävle Energi menar att de fokuserar på miljön och inte ägnar sig åt de andra delarna av det sociala ansvaret. De menar själva att deras miljöfokus har uppstått till följd av företagets natur som energibolag. Företaget säger att man gör mest påverkan på miljö och natur och att det därför är inom detta område som man bör ta ansvar. Vi kan dock se, efter att ha pratat med Gävle Energi, att de faktiskt arbetar med annat än bara miljöfrågor. Företaget verkar dock inte se detta arbete som en del av det sociala ansvaret. Anledningen till detta kan tänkas vara att begreppet CSR och dess olika aspekter inte är lika väl rotat i Gävle Energi som i Telge. Man kan också misstänka att samarbetet med CSR Sweden har gjort Telge mer medvetet om vad arbete med de sociala frågorna innebär. Men även om de båda företagen i viss utsträckning arbetar med samtliga aspekter av CSR kan vi konstatera att detta arbete är mer utbrett inom Telge än det är inom Gävle Energi.

7.3 Identifiering av intressenter

Vi kan se att både Telge och Gävle Energi pekar ut nästan samma intressenter. Kraven som båda företagen känner att de måste tillgodose kommer huvudsakligen från kommunen, kunderna och framtida anställda, det vill säga arbetssökande. Samma intressenter till trots, så pekar emellertid våra intervjuer och annat insamlat material på att företagen arbetar olika med CSR. Detta kan betyda att även om intressenterna kan kategoriseras på samma sätt för Telge och Gävle Energi, så är ändå dessa intressenter olika när man ställer dem mot varandra. Värderingarna i Gävle kommun kan skilja sig från värderingarna i Södertälje kommun, vilka sträcker sig vidare till en viss del av kunderna men framförallt till arbetssökande som man kan tänka i stor utsträckning bor i kommunerna. Ett giltigt antagande är därför att kommunerna har stort inflytande över företagen.

31 saker av sina företag. Man kan då undra om en indelning efter intressenter kan ge den bästa förklaringen till varför företag arbetar som de gör när de kommer till CSR-frågor, eftersom värderingarna inom en intressentgrupp inte tycks vara samma. Att bara identifiera intressenter verkar inte vara tillräckligt för att förstå varför företag arbetar med CSR på ett specifikt sätt. Att föredra vore kanske istället att uppmärksamma olika preferenser eller krav som företagen möter. Detta kan vi finna i Stakeholder theory-modellen som delar in intressenterna i grupper baserade på deras attribut. Vi kan tilldela de olika intressenterna ett eller flera av de attribut som Mitchell et al. (1997) tar upp i sin artikel. Då ägarna till de respektive företagen är kommuner bör dessa ses som en intressent med makt, legitimitet och viss brådskande karaktär. Denna intressentgrupp innehar då fler än ett och upp till tre attribut och är därför en grupp företaget måste ta hänsyn till. Medborgarna i dessa kommuner ses som företagens kunder och i och med sitt “medborgarskap” i dessa kommuner får de rätten att ställa legitima krav. Maktattributet kan vi finna åtminstone i Telge som uttalat ger makten till kunden. I Gävle Energi kan det finnas men inte lika tydligt som i Telge. Därför blir invånarna en intressent som Telge måste ta hänsyn till medan Gävle Energi vars kunder enbart innehar ett tydligt attribut kan ignoreras. En tredje intressentgrupp är framtida anställda. Denna grupp kan vara legitima men är inte ett måste, de innehar inte särskilt mycket makt och är inte heller särskilt brådskande, därför skulle företagen enligt teorin kunna ignorera dessa helt. Något som de valt att inte göra. Den sista intressentgruppen vi identifierat är media. Media kan ha makt och kan inneha legitimitet. Tillsammans med andra intressentgrupper kan de även tillförskaffa sig det brådskande attributet och blir därför en intressentgrupp som företagen ska vara medvetna om. Beroende på hur många attribut denna grupp tillförskaffar sig desto mer eller mindre hänsyn måste företaget ta till dem (Mitchell et al., 1997).

7.4 Kommunicera och anpassa CSR

32 till informationsspridning vidare i organisationen. De skickar även ut ett nyhetsbrev som heter CSR-nytt till dem som valt att prenumerera på detta. Gävle Energis främsta kommunikation mot den externa omgivningen är eras miljörapporter. Internt använder de sig av ett webbaserat informationsverktyg som de anställda använder sig av. De har vidare produktionsmöten där alla nivåer i företaget är involverade för att informationen ska nå alla och integreras i miljöarbetet. För att alla anställda ska bli medvetna om detta arbete så har Gävle Energi startat ett projekt för kompetensutveckling och alla nyanställda får genomgå ett introduktionsprogram där de informeras om hur man arbetar med bland annat miljön på Gävle Energi. Både Telge och Gävle Energi menar att de på ett så pedagogiskt sätt som möjligt anpassar informationen beroende på till vem i företaget som ska ta emot den.

Både Telge och Gävle Energi tittar på andra företag och tar till vara på de bra idéer och metoder dessa andra företag har. Detta kan jämföras med översättningsteorin då företagen imiterat idéer från andra företag men redigerat och översatt dessa så att de ska passa den lokala kontexten. Här har CSR Sweden spelat en viktig roll för Telge då de erbjudit möjligheten att få kontakt med andra företag som arbetar aktivt med CSR, dock påpekar Telge att de inte imiterat dessa företags strategier rakt av utan de anser att själva måste hitta egna fungerande strategier. CSR Sweden kan tänkas ha spelat en väldigt stor roll för Tele i kontakten med andra företag och Tele har antagligen fått ett större idéutbyte än vad Gävle Energi har haft möjligheter till. Gävle Energi menar i sin tur att det är delvis en konkurrensfråga huruvida de tittar på andra företag eller ej. De vill ligga på topp och behöver därför se på de företag som lyckats bäst, som också Haveman (1993) påpekar. Men det kan ju också vara som Sahlin-Andersson och Wedlin (2008) menar att företagen ser hur andra tar socialt ansvar för att de själva ska kunna särskilja sig från sina konkurrenter. Telge tittar inte som Gävle Energi gör, på andra energibolag utan Telge tar ställning till vilka de tycker arbetar bra med CSR och följer sedan dessa företag oavsett bransch.

7.5 Rapportering av CSR

Båda företagen redovisar sitt sociala ansvar i sina respektive års- eller miljörapporter. De är ISO-14000 certifierade och det säger egentligen endast att företagen har tillämpat en standard för miljöarbete. Denna standard är ett frivilligt ledningsverktyg som finns till för att underlätta arbetet inom företaget (Swedish Standard Institutes, 2011). För att kunna införa detta system måste företagen upprätta en miljöpolicy vilket både Telge och Gävle har.

33 När det kommer till rapporteringen av CSR-arbetet säger företrädare på Telge och Gävle Energi att de egentligen inte använder sig av några speciella riktlinjer. Gävle Energi använder sig av både miljörapporter, som upprättas för deras diverse anläggningar, samt en hållbarhetsredovisning. Telge å andra sidan rapporterar allt sitt arbete med CSR i årsredovisningen och företaget nämner Global Compact som en del av rapporteringsarbetet.

Efter att ha granskat båda företagens rapporter kan vi konstatera att de ser förhållandevis likartade ut när det gäller innehållet, trots att de inte använt sig av några uttalade riktlinjer. Rapporterna avslöjar vilka sociala frågor som företagen har ägnat sig åt, deras påverkan på sin omgivning, mål samt vad som ska förbättras. Eftersom Telge och Gävle Energi har valt att lägga fokus på olika sociala frågor speglar naturligtvis rapporterna detta val. Telges årsredovisning tar upp miljöfrågor men också filantropiska och etiska frågor. Gävle Energis rapporter riktar in sig på miljöfrågorna.

När man läser företags rapporter som är upprättade för att informera om deras CSR-arbete, kan man få en chans att jämföra detta arbete företagen emellan. Detta skulle vara lättare om företagen använde sig av samma riktlinjer när de upprättade rapporterna. På så vis kunde dessa rapporter fylla samma syfte som företags olika nyckeltal. Jämförelsen mellan företagen skulle då bli mer rättvis. Eftersom det är frivilligt att ägna sig åt CSR-arbete är det förståeligt att rapporterna inte är uppbyggda på samma sätt, även om både Telges och Gävles rapporter på det stora hela ger en bild av båda företagens CSR-arbete.

8 Slutsats

Nedan presenterar vi de resultat vi kommit fram till utifrån vår studie. Vi besvarar samtliga frågeställningar enskilt under respektive fråga.

Hur arbetar de två företagen med CSR internt?

De båda företaget ägnar sig åt CSR-arbete i olika utsträckning. Telge arbetar med flera aspekter av socialt ansvar i sin kärnverksamhet och Gävle Energi har ett uttalat miljö- och kvalitetstänkande och kan sägas ha ett smalare arbetssätt.

34 Varför arbetar de så?

Både Telge och Gävle Energi kan identifiera ett antal olika intressenter, vilka påverkar företagen i deras CSR-arbete. Telge arbetar med de fyra aspekterna av CSR i större utsträckning än vad Gävle Energi gör. Anledningen till det är att intressenterna till respektive företag förväntar sig och kräver olika saker av företagen. Det är främst kommunerna som gör att CSR-arbetet skiljer sig åt mellan företagen. Södertälje kommun ställer kravet på Telge att de ska skapa mervärde för invånarna i kommunen. Gävle kommun vill att Gävle Energi ska ta sitt miljömässiga ansvar.

Hur kommunicerar de CSR internt?

Båda företagen använder sig av webbaserade informationsverktyg för att nå ut med informationen till sina anställda. Telge vänder sig främst till cheferna via en chefsportal och menar att chefer och VD:ar är de främsta medierna för informationsspridning i företaget. Gävle Energi har flera produktionsmöten där anställda på alla nivåer i företaget deltar, de har även ett projekt för kompetensutveckling och alla nyanställda får genomgå en introduktionsutbildning där de sätts in i företagets värderingar och vision.

Finns det några likheter och framför allt några skillnader mellan företagens sätt att arbeta med och kommunicera CSR internt, och om det skulle vara så, vad kan det bero på?

Telge och Gävle Energi är två kommunalt ägda företag. En av de huvudsakliga likheterna är att kommunerna har stort inflytande över hur företagen arbetar med CSR. Både Telge och Gävle Energi är miljömedvetna, engagerar sig i projekt samt sponsrar idrottslag i sin respektive kommun. En annan likhet är att den interna kommunikationen kring CSR-arbetet försöker anpassas efter mottagaren på företaget. En del av dessa likheter kan tänkas vara en följd av att det är två stycken energibolag som har undersökts i denna uppsats.

Den största olikheten mellan Telge och Gävle Energi är att CSR är en del av Telges kärnverksamhet och de arbetar med alla delar av socialt ansvarstagande. Gävle Energi tycks inte själva anse att de arbetar med CSR. De lägger störst fokus på miljöfrågor och menar att arbete med andra sociala frågor inte sker i speciellt stor utsträckning. Denna skillnad vad gäller synen på socialt ansvarstagande gör olikheten mellan företagen påtaglig.