Redogörelse av marknadsstyrka på den svenska elmarknaden

EXAMENSARBETE

Redogörelse av marknadsstyrka på den svenska elmarknaden

PATRIC TIRMÉN

2004:134 SHU

Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

NATIONALEKONOMIPROGRAMMET • D-NIVÅ

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

Vetenskaplig handledare: Bo Jonsson

”Naturally I am biased in favor of economists learning theory; I would make them all learn theory; and then I would let the clever ones learn econometrics as an honor,

and do empirical research as a treat.”

Winston Churchill (1930)

SAMMANFATTNING

Denna uppsats syfte är att förklara den svenska elmarknadens konkurrenssituation med Lerner index och Herfindahl index. Genom att estimera priselasticiteten med en ekonometrisk modell som logaritmerats kunde dess värde skattas fram. Vidare har denna elasticitet använts för att skatta fram Lerner index. Avslutningsvis har ett Herfindahl index beräknats för att mäta marknadens koncentration. Resultatet från empirin visar existens av marknadsstyrka på elmarknaden och att den är oligopolistisk.

ABSTRACT

The purpose of this paper was to examine the Swedish power markets competition situation with respect to Lerner index and Herfindahl index. By estimating the price elasticity with an econometric model where the variables was estimated through a regression analyses. The use of a log linear approach was made to identify the price elasticity which combines the calculations of Lerner index. Finally a Herfindahl index has been calculated to measure the markets seller concentration. The result implies existence of market power and display an oligopoly market in the Swedish power market.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ...II ABSTRACT... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING... IV FIGURFÖRTECKNING ... VI TABELLFÖRTECKNING ...VII KAPITEL 1

INTRODUKTION ...1

1.1 Bakgrund och problemformulering ...1

1.2 Syfte...2

1.3 Avgränsningar...2

1.4 Metod ...2

1.5 Disposition ...3

KAPITEL 2 ÖVERBLICK AV ELMARKNADEN ...4

2.1 Inledning ...4

2.2 Avregleringen och NordPools grundande ...4

2.3 Den nordiska elmarknaden...5

2.4 Den nordiska elmarknadens struktur och aktörer...5

2.5 Sammanfattning...5

KAPITEL 3 TEORI OCH MODELL...6

3.1 Förklarande variabler för elefterfrågan...6

3.2 Variabler och modell i skattningen av elefterfrågan ...8

3.2.1 Specifikation av ekonometrisk modell och förklaring av variabler...8

3.2.2 Variablernas reliabilitet och validitet...10

3.3 Förklaring av Lerner index...10

3.3.1 Redogörelse av marknadsstyrka ...11

3.3.2 Lerner index...12

3.4 Förklaring av Herfindahl index...13

3.4.1 Herfindahl index ...13

3.4.2 Lerner index påverkat av Herfindahl index ...14

3.5 Sammanfattning...15

KAPITEL 4

EMPIRISKA RESULTAT...16

4.1 Den loglinjära modellens resultat...16

4.2 Estimering av Herfindahl index ...17

4.3 Analys av marknadsstyrka via Lerner index ...18

4.3.1 Lerner index för marknaden...18

4.3.1 Lerner index för den dominerande aktören...20

4.3 Sammanfattning...21

KAPITEL 5 SLUTSATS ...22

LITTERATURFÖRTECKNING...24

BILAGA I BILAGA II

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1.1 Elspot priser...1 Figur 3.1 Modell av elefterfrågan...7 Figur 3.2 Skillnad mellan Full konkurrens och Monopol...11

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 4.1 Estimerade koefficienter...16 Tabell 4.2 Krafttillgångar i MW och Herfindahl index jan år 2000. ...17

1 Kapitel 1 INTRODUKTION

1.1 Bakgrund och problemformulering

Vid årsskiftet 1995/96 reformerades den svenska elmarknaden. Reformen innebar framför allt att produktionen och försäljning av el separerades från nätverksamheten.

Medan elproduktion och handel med el utsattes för konkurrens behölls nätverksamheten som ett naturligt monopol. Då den svenska elmarknaden innan 1996 kännetecknats av monopolkrafter kan man ställa sig frågan vad denna reglering fått för betydelse för priset på el, det vill säga har det blivit billigare för konsumenterna? Figur 1 visar elspotpriser på den nordiska elbörsen.

Figur 1.1 Elspot priser.

Källa: Nordiska elbörsen, Sep-01.

När marknaden avreglerades låg priserna på en förhållandevis hög nivå. Idén med reformen var att priserna successivt skulle sjunka på grund av den ökande konkurrensen.

I figuren visas vidare hur priserna inledningsvis avtog för att längre fram stabiliseras kring ett intervall. Variationer i pris härstammar från en rad olika faktorer. En påverkande

0,00 50,00 100,00 150,00 200,00 250,00 300,00 350,00

jan- 96

maj-96 sep

-96 jan-

97 maj-97

sep-97 jan-

98 maj-98

sep -98

jan- 99

maj-99 sep-99

jan-00 maj-00

sep -00

Pris i SEK/MWh

2

faktor är klimat där exempelvis sträng kyla kombinerat med låga nivåer i vattenmagasin som driver upp priset på el. Prisökningar kan även bero på att de olika aktörerna inom elmarknaden har en större marknadsmakt än vad som skulle ha varit fallet i en marknad under full konkurrens.

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka konkurrenssituationen i form av marknads- dominans och marknadskraft på den svenska elmarknaden.

1.3 Avgränsningar

I arbetet med uppsatsen kommer vissa avgränsningar att göras. Undersökningen kommer enbart att se till den svenska marknaden och omfattar perioden 1976 till 2000, samt avser förklara förändringen i elpriset med en kortsiktig lösning. Periodens längd har valts av hänsyn för att minska extern påverkan av variablerna, exempelvis oljekrisen 1973 genom OPEC: s prishöjning och förändringar beteende av elanvändning, och för att få med största antal observationer. Elmarknadens efterfrågan kan delas upp i två delar. Den första delen är marknaden med elektricitet till bland annat hushållsmaskiner och den kännetecknas av en låg efterfråga till eventuella substitut för el. Den andra delen är marknaden för uppvärmning, där är det lättare att substitutionerna till alternativa uppvärmningsmetoder. Den sektor som kommer att undersökas i den svenska elmarknaden är bostäder, service m.m. Vidare kommer antalet förklarande variabler i skattningen av priselasticiteten att begränsas på grund av begränsad tillgång på data.

1.4 Metod

I denna uppsats kommer jag att göra en historisk fallstudie för att skatta priselasticiteten med av OLS¹ metoden. Elasticiteten kommer vidare att användas vid skattning av Lerner index och slutligen kommer Herfindahl index att beräknas.

1 Dougherty, 1992, s. 58ff

3 1.5 Disposition

Kapitel 2 är ett kort bakgrunds kapitel som skall introducera läsaren i ämnet samt generera en överblick av elmarknaden. Kapitel 3 behandlar berörda teorier som sedan kommer att ligga till grund för presentationen av de empiriska resultaten i kapitel 4.

Avslutningsvis kommer i kapitel 5 en kort diskussion och redogörelse kring slutsatser.

4 Kapitel 2

ÖVERBLICK AV ELMARKNADEN

I detta kapitel kommer elmarknadens kort att presenteras. För att tydliggöra elmarknadens struktur kommer en historisk tillbakablick att ges samt hur utvecklingen sett ut efter avregleringen i Sverige 1996.

2.1 Inledning

För att förbättra konkurrensen och effektiviteten på elmarknaden är det viktigt att elmarknaden öppnas för den internationella handeln. Den oligopolistiska företags- strukturen som i allmänhet finns inom respektive land förväntas få en mindre negativ effekt om möjligheter ges för handel över gränserna. Detta på grund av att företagens marknadsandel minskar när elhandelsområdet blir större vilket leder till att priserna sjunker när konkurrensen ökar.

Idén med den nya elmarknaden är att el ska kunna köpas och säljas i konkurrens som vilken vara som helst. Kunderna kan söka den leverantör som ger de lägsta priserna, vilket i sin tur leder till att leverantörerna måste konkurrera om kunderna och priset bör sjunka.

2.2 Avregleringen och NordPools grundande

I Norge etablerades 1993 Statnett Market AS som den första nordiska elbörsen. I januari 1996 blev den befintliga elbörsen tillgängligt för svenska och norska aktörer på lika villkor. Statnett Market AS ägdes av det norska stamnätsbolaget Statnett SF. I april samma år köpte Svenska kraftnät hälften av aktierna och bolaget bytte samtidigt namn till dagens NordPool, den nordiska elbörsen. Senare samma år startade även den finska elbörsen, EL-EX, vilket öppnade upp Finlands elmarknad för en ökad utländsk konkurrens. Då de finska aktörerna fick tillträde till den nordiska elbörsen kom EL-EX

5

att fungera som en mindre elbörs för balansjustering.² Sedan 1998 har de finska elproducenterna kunnat sälja el på NordPool. Under 1999 anslöt sig Danmarks västra prisområde och nästföljande år anslöts det östra prisområdet. Under våren 2000 slogs NordPools spotmarknad ihop med EL-EX till NordPool nordisk Elspot.

2.3 Den nordiska elmarknaden

I och med de ovan omtalade förändringarna på elmarknaden kan svenska elhandlare idag enklare sälja el direkt till kunder samtidigt som svenska kunder lättare kan köpa el från leverantörer i Danmark, Norge och Finland. Detta har lett till att elhandel till viss del kan balansera tillfälliga nationella under- och överskott av el. Variabler som har stor påverkan på handelströmmarna är temperatur, nederbörd, årstid och konjunktursvängningar.

Sverige som har en relativt hög andel vattenkraft importerar el vid låga nivåer i vattenmagasinen samt exporterar el vid hög tillrinning i vattenmagasinen.

2.4 Den nordiska elmarknadens struktur och aktörer

Förenklat består elmarknaden av elproducenter och elhandelsföretag. Elproducenterna producerar el. Elhandelsföretag är återförsäljare som köper el av elproducenterna och säljer den till slutanvändarna bestående av hushåll och företag. Större energikrävande företag handlar ofta direkt med elproducenterna genom skräddarsydda kontrakt för elleveranser, det vill säga bilaterala kontrakt.

Marknadsstrukturen på den nordiska elmarknaden kan bäst beskrivas av Cournot- modellen som bland annat karaktäriseras av homogena produkter, få aktörer och en relativt svag konkurrens.³

2.5 Sammanfattning

I detta kapitel har elmarknaden kort beskrivits för att ge förståelse för den senare delen av studien. I nästa kapitel kommer relevant teori att förklaras.

2 Idag används EL-EX endast av svenska och finska aktörer för att sälja eller köpa överskottsproduktionen samma dygns som leverans ska ske för att balansera produktionen mot försäljningen av el.

3 Shy, 1995, s. 98.

6 Kapitel 3

TEORI OCH MODELL

I detta kapitel beskrivs de modeller som används till att förklara marknadsstyrka. Först kommer den ekonometriska modellen visas. Därefter kommer marknadsstyrka att förklaras av Lerner index med hjälp av priselasticiteten. Vidare kommer modellen för Herfindahl index tolkas för att kunna redovisa marknadskoncentrationen samt dess koppling till Lerner index.

3.1 Förklarande variabler för elefterfrågan

I denna uppsats kommer bostäder & service att användas som mått på efterfrågan av el.

Denna sektor är den största elanvändaren i Sverige⁴ och dominerar tillsammans med den näst största förbrukaren industrin nästan hela den totala konsumtionen av el. I motsats till industrin, där en viss självproduktion av el sker i exempelvis massabruk, har bostäder ingen nämnvärd egenproduktion av el. Eftersom de olika sektorerna delvis påverkas av olika variabler skiljer sig efterfrågan på el. Det är enklare att skatta efterfrågan för bostäder & service istället för enbart industrin eller för de båda sektorerna sammanslagna.

Det finns många variabler som påverkar bostäder & service efterfrågan på el. I denna uppsats kommer inte alla påverkande variabler att behandlas av två huvudsakliga orsaker.

Först är svårigheter i variabelns inverkan på efterfrågan, det vill säga dess låga förklaringsgrad, exempelvis antal hushåll som innehar solpanel. Den andra orsaken är problemet att hitta mätbart datamaterial till undersökningen vilket exempelvis kännetecknar variabeln bostadens byggår.

4 Energiläget i siffror 2001.

7

I figur 3.1 kommer läsaren dock att ges en inblick i förklarande variabler. De variabler i figuren som antas ha effekt på elefterfrågan är dock inte fullständiga men antas ha en hög förklaringsgrad.

Figur 3.1 Modell av elefterfrågan

Källa: Egen bearbetning av elefterfrågan

Detta är en teoretisk modell som antas generera en hög förklaringsgrad på elefterfrågan för den valda sektorn med få utelämnade variabler. De förklarande faktorerna i figur 3.1 är vid vissa av fallen svåra att både finna data till såväl som att uppskatta. Detta leder till att variabler utelämnas när elefterfrågan undersöks. Exempel på utelämnad variabel är bostadens byggår, andel hushåll som använder fjärrvärme och typ av bostad på grund av brist på data. Ytterliggare en svårighet är variablernas påverkan på varandra där ett starkt samband kan finnas. Exempel på sådant samband är klimatvariabelns påverkan på elpris såväl som elproduktion. Datamaterialet från Energiläget i siffror 2001 i rapporten är rensat från klimatpåverkan. Syftet med modellen är att ge läsaren en inblick i påverkande faktorer.

Elanvändning Bostäder & service

Hushållens disponibla inkomst Klimat

Pris substitut i form eldningsolja

Pris el

Bostadens byggår

Typ av bostad Teknisk förändring

av hushållsapparater

Hur elen disponeras i hushållet Andel hushåll som

använder fjärrvärme

8

3.2 Variabler och modell i skattningen av elefterfrågan

I detta stycke kommer modellen för estimeringen av elefterfrågan och dess variabler att presenteras. Vidare kommer även variablerna förklaras och dess reliabilitet samt validitet att behandlas.

3.2.1 Specifikation av ekonometrisk modell och förklaring av variabler

Den modell som kommer att testas i studien utgår ifrån en multipel linjär modell som innehåller en beroende variabel som förklaras av tre oberoende variabler. En nackdel med modellen är att det finns utelämnade variabler och ett teoretiskt resonemang behandlade detta i föregående stycke. Dessa utelämnade variabler kommer istället att fångas upp i feltermen. Detta gör att modellen bör få en sämre förklaringsgrad. Ytterliggare en negativ aspekt av modellen är den svårighet som alltid uppkommer kring antalet observationer och tidsperiodens längd. Om det är för få observationer kan det ge bristfälliga variationer på variablerna och en för kort tidsperiod kan även fånga upp kortsiktiga trender. Vidare kan långa tidsperioder istället påverkas av strukturförändringar. Undersökningens modell har påverkats av strukturförändringar i elkonsumtionen såsom teknologisk förändring och för att fånga upp denna effekt har en linjär tidstrend använts.

Efterfrågemodellens variabler bygger på 25 observationer från 1976 till 2000.⁵ Den beroende variabeln Q mäter kvantiteten el i MWh. Variabeln _el P mäter priset inklusive _el skatt på el i MWh omräknad enligt 1980 års KPI. Hushållens disponibla inkomst mäts i kronor omräknad enligt 1980 års KPI. Variabeln S mäter priset inklusive skatt på bränslepris per MWh omräknad enligt 1980 års KPI. Variabeln T representeras av tiden och avser den teknologiska förändringen.⁶ Genom denna variabel kommer den teknologiska förändringen implicit att förklaras.

Vid skattningen av elefterfrågan kommer en modell för multipel regressionsanalys användas vilket motiveras av att det finns flera påverkande variabler i den valda modellen⁷ som kommer att mätas simultant. Skattningen avser mäta tidsperioden mellan

5 Energiläget i siffror 2001.

6 Dougherty, 1992, s. 159, 183-84.

7 Ibid, s. 136ff

9

åren 1976 till 2000. De faktorer som kommer innefattas i modellen visas av en efterfrågefunktion (1) för el där variablerna är indexerade över tid.

) , , , (P I S T f

Q_el = _el (1)

Ekvation (2) visar den multipla linjära modellen.⁸

u T S I P

Q_el =α +β_{1 el} +β₂ +β₃ +β₄ + (2)

Där de olika variablerna förklaras nedan:

Q el = Bostäder och service faktisk elanvändning.

α = Modellens konstant.

β = Respektive variabels koefficient.

P el = Pris på el inklusive skatt beräknad med KPI från 1980.

I = Hushållens disponibla inkomst beräknad med KPI från 1980.

S = Pris på substitut inklusive skatt beräknad med KPI från 1980.

T = Tid är den teknologiska utvecklingen för perioden.

u = Efterfrågemodellens slumpterm.⁹

Regressionens syfte är att identifiera elefterfrågans priselasticitet vilket medför att förhållandet mellan variablerna kommer att estimeras som en ickelinjär funktion. Genom logaritmering erhålles elasticiteten via respektive variabels koefficient β. Vid ett ickelinjärt samband kan funktion (3) antas.¹⁰

u e S I P

Q_el =α _el^{β1 β2 β3 β4T} (3)

8 Dougherty, 1992, kap. 5 “Multiple regression analysis”

9 Ibid, s. 54-56

10 Ibid, s. 143ff

10

I ekvation (3) visas ett ickelinjärt samband som vid logaritmering ger ekvation (4).¹¹

u T

S I

P

Q_el log log _el log log log

log = α+β₁ +β₂ +β₃ +β₄ + (4)

Den loglinjära modellens β₁värde visar priselasticiteten. Endast den loglinjära modellen estimeras i enlighet med studiens syfte att skatta priselasticiteten.

3.2.2 Variablernas reliabilitet och validitet

Den ekonometriska modellen mäter 25 observationer från 1976 till 2000 och samtliga tidsperioder är fulltaliga. Den statistik som rör elmarknaden har inhämtats från energimyndigheten¹² och anses ha god reliabilitet. Hushållens disponibla inkomst har hämtats från ekonomifakta¹³ utom den sista observationen som erhållits från Finansdepartementet¹⁴ och reliabilitet är god då statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån. Variablernas validitet antas därför vara tillfredsställande.

Modellens validitet kan dock ifrågasättas då den har en förhållandevis kort tidsperiod och utelämnar flera påverkande variabler. Variabeln pris på substitut som kan ifrågasättas.

Denna variabel är för komplicerad för att benämnas som ett normalt substitut, varav den kännetecknas av höga inträdeskostnader och att många bostäder inte har möjlighet att installera den utrustning som krävs. Avslutningsvis bör tilläggas att studiens tidsperiod bygger på ett litet antal observationer för att undvika att fånga upp förmodad extern påverkan av variablerna, exempelvis oljekrisen 1973 genom OPEC: s prishöjning.

3.3 Förklaring av Lerner index

I detta stycke kommer marknadsstyrka att förklaras med fokus på Lerner index. Vidare kommer även marginalkostnadens samband med Lerner index via den inversa elasticiteten ifrån priselasticiteten visas.

11 Ibid, s. 144, 159

12 http://www.stem.se/

13 http://www.ekonomifakta.com/

14 http://www.finans.regeringen.se/propositionermm/propositioner/vp01/pdf/bilaga1.pdf

11 3.3.1 Redogörelse av marknadsstyrka

Lerner index är en ett sätt att beräkna marknadsstyrkan som mäter förhållandet mellan företagets marginalkostnad och dess prissättning. Då marginalkostnaden är mycket svår att erhålla, eftersom företag är ovilliga att utelämna denna eller att de i många fall inte själva känner till den, är Lerner index en metod för att själv uppskatta kostnaden. I ekonomisk teori är kostnaderna lika med priset för en vara då det råder full konkurrens¹⁵, där det inom kostnaderna inräknas avkastning för investeringar. När priset är högre än kostnaderna agerar inte företaget/marknaden i full konkurrens utan då rör de sig mot monopol, som är motsatsen till fullständig konkurrens. I de allra flesta marknader råder ett mellanting av full konkurrens och monopol. Detta mellanting brukar betecknas i termer av marknadsstyrka där en hög marknadsstyrka möjliggör en hög prissättning, det vill säga ett pris närmare P än _M P i figur 3.2. _FK

Figur 3.2 Skillnad mellan Full konkurrens och Monopol.

Källa: Egen bearbetning av teori.¹⁶

I figur 3.2 illustreras skillnaden mellan den prissättning som råder på de olika marknaderna och området V där det uppstår välfärdsförlust vid monopolprissättning.

15 Nicholson, 1998, Part V, Perfect Competition, kap. 14-17.

16 Varian, 1996.

12

Sammanfattningsvis visar marknadsstyrka hur effektiv marknaden är och om priset är högre än kostnaderna kommer det att generera samhället en välfärdsförlust.

3.3.2 Lerner index

Som beskrivits innan i avsnitt 3.3.1 är Lerner index är en benämning på marknadsstyrka som mäter förhållandet mellan företagets marginalkostnad och dess prissättning.

Eftersom det är svårt att erhålla företagens marginalkostnader har Lerner index utvecklats till att vara en alternativ metod. Metoden har ett direkt samband med priselasticiteten på den marknad som ska undersökas. Genom att identifiera marknadens efterfrågefunktion och därefter estimera företagets priselasticitet kan Lerner index lösas. Då ett företag antas sträva efter att vinstmaximera kan marginalintäkten sättas lika med marginalkostnaden, vilket visar att Lerner index är den inversa elasticiteten ifrån marginalintäkten förklarad av priselasticiteten som visas i ekvation (5).¹⁷

MC dq P

dP P P q dq P qdP MR

P q

=











 +

=



 



 + ×

= +

=

,

1 1

1 ε ⁽⁵⁾

Vilket omskrivet i ekvation (6) ger Lerner index.

P

P q

MC P

,

1

−ε

− =

(6)

Vid en marknad där det råder full konkurrens är Lerner index lika med noll. Om det råder någon form av marknadsstyrka kommer L att vara positivt men mindre än ett, antaget en priselastisk efterfrågan. Det innebär att kvantiteten vid en procents ökning av priset, sett i absolutvärde, genererar mer än en procents minskning av kvantiteten. Vid inelastisk efterfrågan kommer en negativ marginalintäkt i detta fall att uppstå, då kostnaderna är högre än priset och en förlust görs för varje såld enhet.

17 Nicholson, 1998, s. 370-371.

13

Ekvation (6) går att utveckla till att gälla för marknadens priselasticitet via relationen med företagets marknadsandel och marknadens totala storlek, oberoende antalet aktörer och efterfrågans priselasticitet. Detta visas i ekvation (7).¹⁸

P Q

i

i s

P MC P

ε ,

−

− =

(7)

Där s är en kvot som enligt ekvation (8). _i

Q

s_i = qⁱ (8)

Skillnaden från ekvation (6) är att man använder marknadens priselasticitet istället för det enskilda företagets och utnyttjar dess marknadsandel. Företag som verkar på en marknad där efterfrågan är inelastisk och där företag har relativt stora marknadsandelar, kommer då att inneha stor marknadsstyrka uttryckt i Lerner index.

3.4 Förklaring av Herfindahl index

I följande stycke kommer begreppet marknadsdominans att redogöras med hjälp av Herfindahl index och avslutningsvis kopplas ihop med Lerner index.

3.4.1 Herfindahl index

Herfindahl index är ett koncentrationsmått där företagens marknadsandelar används för att tolka hur konkurrenssituationen är på den undersökta marknaden. Vid uträkning av Herfindahl index summeras alla företags marknadsandelar i kvadrat vilket visas i ekvation (9).¹⁹

∑=

= + + +

= ^N

i i

n s

s s

s H

1 2 2

2 2 2

1 ... (9)

18 Pepall, Richards & Norman, 1999, s.251-252.

19 Martin, 1998, s.164ff.

14

Herfindahl index antar värden mellan noll och ett där högsta värde existerar om det finns ett företag på marknaden. Värdet av Herfindahl index anger hur koncentrationen ser ut på marknaden som helhet samt för det enskilda företaget. Följande definitioner gäller och har tillämpats som riktlinjer vid fusioner.²⁰

• Högt koncentrerad marknad är större än 0,18 H-index.

• Moderat koncentrerad marknad mellan 0,10 och 0,18 H-index.

• Okoncentrerad marknad mindre än 0,10 H-index.

Det är viktigt att påpeka att om detta mått är högt behöver inte priset vara nämnvärt skiljt från priset vid fullständig konkurrens, då även högt koncentrerade marknader kan ha hög priskonkurrens som vid Bertrandkonkurrens, men risken är betydligt större.

3.4.2 Lerner index påverkat av Herfindahl index

Sambandet mellan Lerner index och Herfindahl index bygger på Cournots antagande²¹ vilket innebär att alla företag på en marknad är under oligopol inflytande. Vidare antar teorin att företagen på marknaden förutsätter att de övriga företagen kommer att hålla sin produktion konstant oberoende vad företaget själv tar för produktionsbeslut. Företagen antas också ha olika men konstanta marginalkostnader, homogen produkt och att det råder någon form av inträdes hinder på marknaden. I ekvation (7) visas sambandet med utgångspunkt från det enskilda företaget sett mot hela marknaden, i ekvation (10), där vi nu multiplicerar båda sidorna med ∑^{s .i 22} I vänsterled ges.

P MC P P

MC s P s P

MC s P

N i

i i N

i i i

N i

i

= −



 



 −

=



 



 − ∑ ∑

∑ ^{= =}

=

1 1

1

(10)

20 Charlton, Perloff, s. 260.

21 Ibid, s.21.

22 Pepall, Richards & Norman, 1999, s.253-254.

15

Där vi erhåller den genomsnittliga viktade marginalkostnaden på marknaden. I högerled ges.

( )

P Q P

Q N i

i H

s

, ,

1 2

ε

ε ⁼

∑= (11)

Detta resulterar i nedanstående samband.

( )

P Q

H P

MC P

ε ,

− =

(12)

Denna ekvation visar ett direkt samband mellan marknadens koncentration och företagens genomsnittliga marginalkostnader samt efterfrågans priselasticitet. Detta samband kan i sin tur användas till att undersöka marknadsstyrka via Lerner index.

Vidare ger modellen teoretiskt stöd för bilden av att när koncentrationen stiger, mätt i Herfindahl index, stiger också priset längre från marginalkostnaden.²³

3.5 Sammanfattning

I kapitel 3 har relevant teori presenterats med avseende på nästkommande kapitels genomgång av de empiriska resultaten. Där kommer bland annat resultatet av den ekonometriska estimeringen att uppvisas och den skattade priselasticiteten kommer vidare att användas för att beräkna Lerner index. Avslutningsvis kommer marknadens aktörers marknadsandelar att användas till att beräkna koncentrationsgraden med Herfindahl index.

23 Ibid, s. 254.

16 Kapitel 4 Empiriska resultat

I detta kapitel kommer det empiriska resultatet att presenteras. Inledningsvis kommer regressionsanalysen tolkas för att uppvisa den erhållna priselasticiteten. Vidare kommer marknadsdominans beräknas med hjälp av Herfindahl index och dess resultat kommer användas för att förklara marknadsmakt med hjälp av Lerner index och Herfindahl index.

4.1 Den loglinjära modellens resultat

Modellen som estimerats är ekvation (4) från kapitel 3. De empiriska resultaten presenteras i tabell 1.

Tabell 4.1 Estimerade koefficienter

Variabel Koefficient Std avvikelse t-stat Sannolikhet

Konstant -45,57 8,67 -5,26 0

Pris el -0,64 0,17 -3,75 0,00

Pris substitut 0,16 0,07 2,33 0,03

Disponibel inkomst -0,14 0,43 -0,33 0,74

Proxy för Teknologist utveckling 0,03 0,01 4,92 0

R-kvadrat 0,93

Durbin-Watson d-stat ( 5, 25 ) 0,88

I tabell 4.1 framgår resultaten från estimeringen av den loglinjära modellen, med robusta standardfel²⁴, att alla variablerna utom Disponibel inkomst är signifikanta på minst fem procents nivå. Den erhållna priselasticiteten är negativ och tolkas som en 1-procentig ökning i priset medför en minskad efterfråga på kvantiteten el med 0,64 procent, det vill säga att priselasticiteten är inelastisk. Övriga variabler lämnas då de är modellens kontrollvariabler. I den logaritmerade ickelinjära modellen är förklaringsgraden 93 %

24 Gujarati, 2003, s.439-440.

17

vilket antas vara en tillfredställande förklaringsgrad. Vidare kan Durbin-Watson d-stat med en procents signifikansnivå utesluta autokorrelation.

4.2 Estimering av Herfindahl index

I detta avsnitt kommer ett Herfindahl index att beräknas för den svenska elmarknaden och för de enskilda aktörerna.

Till grund för beräkningarna av Herfindahl index har Kraftverksföreningens medlemsföretags krafttillgångar i MW från januari år 2000. ²⁵ Storheten Megawatt (MW) mäter effekt och är en tidsoberoende enhet medan Megawatt timme (MWh), som hitintills använts, mäter energi och är en tids beroende storhet. Att använda aktörernas marknadsandelar från den volym de har möjlighet att producera motiveras av svårigheten att lagra producerad elektricitet och att produktionen varierar. Nackdelen med ett kapacitetsmått är att det inte visar faktisk produktion men det vägs upp av det faktum att man erhålles en inblick i aktörens storlek. I tabell 4.2 visas fördelningen i faktisk produktionskapacitet och fördelningen mellan aktörerna mätt i Herfindahl index.

Tabell 4.2 Krafttillgångar i MW och Herfindahl index jan år 2000.

Elproducenter Krafttillgångar i MW Marknadsandel Herfindahl index

Vattenfall AB 14325 0,497 0,247

Sydkraft AB 5878 0,204 0,042

Birka Energi 4399 0,153 0,023

Stora Enso Energi AB 1331 0,046 0,002

Skellefteå Kraft 598 0,021 0,000

Graninge 552 0,019 0,000

MoDo Kraft (Holmen Kraft) 247 0,009 0,000

Jämtkraft AB 198 0,007 0,000

Västerås Energi & Vatten AB 192 0,007 0,000

Tekniska Verken i Linköping AB 166 0,006 0,000

Umeå Energi AB 150 0,005 0,000

Uppsala Energi AB 170 0,006 0,000

Norrköping Miljö och Energi AB 116 0,004 0,000

Karlstads Energi AB 109 0,004 0,000

Övriga medlemsföretag 420 0,015 0,000

Summa 28851 1 0,314

Källa: Egen bearbetning²⁶

25 Swarén,2001.

26 Ibid.

18

Vid en genomgång av tabell 4.2 åskådliggörs att marknaden domineras av tre stora aktörer som tillsammans kontrollerar uppemot 85 procent av elmarknaden. Vid återkoppling till teorin tolkning av Herfindahl index i kapitel 3 visar sig marknaden vara en koncentrerad marknad med ett H-index på 0,314 då gränsen för en koncentrerad marknad är vid H-index på 0,18. Övriga företag uppvisar inga anmärkningsvärda resultat utan sett till de största aktörerna så har Vattenfall ensam en dominerande ställning med ett H-index på 0,247 vilket beror på att företaget svarar för ungefär hälften av Sveriges kraftstillgångar i MW. Viktigt att förtydliga är, som beskrivs i stycke 3.4.1, att detta resultat möjliggör men inte nödvändigtvis resulterar i ett högre pris på marknaden.

4.3 Analys av marknadsstyrka via Lerner index

I följande stycke kommer marknadsstyrkan att analyseras utifrån de empiriska resultaten.

Gemensam nämnare för dessa resultat är kopplingen till Lerner index som fyller en central funktion vid redogörelsen för begreppet marknadsstyrka.

4.3.1 Lerner index för marknaden

Vid en utvärdering om det existerar någon marknadsstyrka och hur pass påtaglig den i så fall är, går det via teoretiska antaganden som redogörs i kapitel 3, beräkna en kvot som uttrycker relationen mellan priset och kostnaden för att producera ytterliggare en enhet av varan på den undersökta marknaden. Denna kvot brukar kallas Lerner index och har ett direkt samband med marknadens priselasticitet. Via information om ett företags marknadsandelar går denna kvot att tillämpas på de enskilda aktörerna. Den erhållna priselasticiteten från skattningen av marknaden är -0,64 och avslöjar att marknaden är inelastisk. Vidare visar skattningen av Herfindahl index att koncentrationen för marknaden ligger på 0,314 vilket åskådliggör att det finns en möjlighet för aktörerna att sätta ett högre pris än vad som skulle råda på en marknad under fullständig konkurrens.

För att på ett enklare sätt presentera resultaten kommer jag börja med att redogöra ur ett företags perspektiv. Från ekvation (6) vet vi att ur det enskilda företagets perspektiv som ensam aktör måste priselasticitet vara minst lika med eller mindre än -1 för att

19

marginalintäkten inte ska vara negativ, antaget villkoret om vinstmaximering. Detta samband illustreras nedan.²⁷

• ε_q,P <−1 ⇔ MR>0

• ε_q,P =−1 ⇔ MR=0

• ε_q,P >−1 ⇔ MR<0

Givet detta måste kvoten anta ett positivt värde när en aktör uppvisar marknadsstyrka.

Följaktligen gäller detta marknaden som helhet antaget en aktör på marknaden. Är det flera aktörer på marknaden finns det således en individuell priselasticitet för de enskilda företagen såväl som en för marknaden i sin helhet. Detta innebär vidare att det kan finnas en spridning av aktörernas marginalintäkt, allt från negativ till positiv, på en marknad. I ekvation (7) visas sambandet mellan det enskilda företagets Lerner index och marknadens priselasticitet. Därmed vet vi att det inte ligger någon motsägelse i att vår skattade priselasticitet är inelastisk. Likaså kan vi konstatera en relationen med det konkurrensmått som Herfindahl index genererar, det vill säga hur många aktörer det finns på marknaden och dess marknadsandelar, och marknadens priselasticitet. Förklaringen blir då att när täljaren är mindre än nämnaren i ekvation (12), alltså positiv, existerar marknadsmakt vilket i sin tur visar relationen mellan priset och marknadens marginalkostnad. I ekvation (13) visas resultatet av den kvot som beräknats för marknaden.

( )

P Q

H P

MC P

ε ,

− =

⇒ 0,491 64

, 0

314 ,

0 = (13)

Ekvationen tolkas genom att när koncentrationsgraden Herfindahl index minskar är det ett resultat av omfördelning av marknadsandelar från stora aktörer till små, alternativt inträde av nya aktörer på marknaden när fördelningen mellan gamla aktörer är konstant.

Detta leder till att kvoten minskar och att marknadsstyrkan avtar, vilket stöds i

27 Nicholson, 1998, s. 370.

20

definitionen av fullständig konkurrens²⁸. Vid en tolkning av nämnaren konstateras, givet konstant täljare och vinstmaximering, en högre kvot på en marknad där efterfrågan blir mer inelastisk. Vidare kan noteras att kvoten på 0,491 innebär att priset är 1,965 gånger marginalkostnaden för marknaden.

Beräkningen av marknadsstyrka visar ett pris som väsentligt överstiger marginalkostnaden samtidigt där marknaden har en hög marknadskoncentration.

Resultatet av den skattade elasticiteten indikerar dock att det inte råder någon monopolprissättning, alternativt ett perfekt kartellsamarbete, på den svenska elmarknaden. Om så vore fallet skulle ett företag ha valt sin produktion där marginalintäkten är lika med marginalkostnaden, vilket hade resulterat i att företagen endast skulle ha prissatt längs den elastiska delen av efterfrågan.²⁹ Detta i enlighet med definitionen av monopolprissättning där monopolet väljer var den vill producera längs marknadens efterfrågekurva.³⁰ Resultatet visar att det råder oligopol på marknaden.

4.3.1 Lerner index för den dominerande aktören

Med hänseende till analysen i stycke 4.2.1 utreds huruvida marknadens största aktör, Vattenfall AB, erhåller marknadsstyrka. Från ekvation (7) kan det enskilda företagets kvot beräknas via den information skattningarna tidigare i kapitel 4 genererat. I ekvation (14) redovisas den största aktörens marknadsstyrka.

P Q

i

i s

P MC P

ε ,

−

− =

⇒ 0,776 64

, 0

497 ,

0 = (14)

Resultatet visar att det dominerande företaget innehar en särställning på marknaden.

Vidare kan det konstateras att kvoten på 0,776 innebär att priset är 4,464 gånger marginalkostnaden, givet företaget vinstmaximerar. Företaget har därmed en relativt låg marginalkostnad vilket i sin tur troligt härstammar från skalfördelar.

28 Varian, 1996.

29 Nicholson, 1998, s. 549-552.

30 Ibid, s.549.

21 4.3 Sammanfattning

I kapitlet 4 har resultatet av den ekonometriska estimeringen redovisats och dess rimlighet diskuterats. Vidare har en modell för beräkning av marknadsdominans använts för att undersöka konkurrenssituationen på den svenska elmarknaden. Den framställda priselasticiteten och marknadens koncentrationsmått har sedermera legat till grund för beräkningen av marknadsstyrka, som uppvisats, med hjälp av Lerner index.

Avslutningsvis kommer nästa kapitel att innehålla diskussion och slutsatser från studiens empiriska resultat.

22 Kapitel 5 SLUTSATS

Den svenska elmarknaden har under en längre tid varit reglerad. Det har medfört att den samtidigt har varit utsatt för stark monopolistisk påverkan vilket i sin tur påverkat hur marknadsstrukturen är utformad. Marknadsstrukturen på den nordiska elmarknaden kan bäst beskrivas av Cournotmodellen som bland annat karaktäriseras av homogena produkter, få aktörer och en relativt svag konkurrens. I och med avregleringen 1996 och Sveriges medverkan i den nordiska elbörsen har konkurrenstrycket ökat då nya aktörer stigit in på marknaden samtidigt som de tidigare deltagarna börjat konkurrera utanför Sverige. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka konkurrenssituationen i form av marknadsdominans och marknadskraft på den svenska elmarknaden.

Genom att estimera elmarknadens priselasticitet och beräkna aktörernas koncentrations- mått, i MW, har studien analyserat marknadsstyrkan på den svenska elmarknaden.

Resultaten från empirin visar att priselasticiteten är -0,64, det vill säga inelastisk, samt att den svenska elmarknaden genom ett Herfindahl index på 0,314 är en högt koncentrerad marknad. Man ska dock notera att långt ifrån alla de variabler som antas påverka efterfrågan ingår i modellen. Av detta har jag dragit slutsatsen att det är viktigare att beskriva variablernas relation jämte varandra än att beräkna några exakta mått för exempelvis marginalkostnad. Högt Herfindahl index innebär inte automatiskt ett högre pris på en marknad utan ökar sannolikheten för att aktörerna på marknaden kan utnyttja möjligheten till att sätta ett högre pris. Genom att undersöka det samband som finns mellan Lerner Index och priselasticiteten har marknaden analyserats avseende på marknadsmakt. Med Lerner index menas en kvot som är en relation mellan priset marginalkostnaden för ett företag eller marknad. Genom dessa samband har Lerner index skattats för marknaden och resultatet 0,491, där noll antas var full konkurrens, visar att det existerar marknadsmakt. Resultatet från beräkningen av Herfindahl index visar att ett

23

företag besitter en särställning på elmarknaden, där Vattenfall AB innehar nästan hälften av alla kraftillgångar. Vidare innehar Vattenfall ett högt Herfindahl index mått på 0,247.

Med hjälp av denna information kombinerat med elmarknadens priselasticitet kunde Lerner Index beräknas till 0,776, vilket visar på betydande marknadsmakt. Marknadens inelastiska efterfrågan kombinerat med en högt koncentrerad marknad med betydande marknadsmakt gör att resultaten indikerar att marknaden kan kännetecknas av en oligopolmarknad.

I studien har det inte gjorts någon djupare redogörelse och analys i de bakomliggande orsaker som har genererat den situation med påtaglig marknadsstyrka som antas råda. Vid en analys utifrån mina resultat kan jag konstatera att den dominerande aktören torde ha en relativt låg marginalkostnad jämfört med övriga aktörer. Ytterliggare en slutsats är att de tre dominerande företagen, som tillsammans innehar 85 procent av marknaden, kan dra nytta av skalfördelar. För att förbättra konkurrenssituationen på elmarknaden bör det dominerande företaget särställning brytas, exempelvis genom åtgärder som ökar konkurrensen. Som förslag till fortsatta studier av marknadsstyrka på elmarknaden kan det vara av intresse att undersöka hur marknadsstyrkan har förändrat sig över tiden. Med ett sådant index skulle sedan olika förändringars betydelse kunna analyseras mot marknadsstyrkans variation och därmed kunna identifiera variabler som framkallar förändringar. Vidare torde det vara av intresse att undersöka hur produktionens sammansättning påverkar det enskilda företaget såväl som marknadens utseende.

Exempelvis kan det antas att stora elproducenter med en betydande del av sin produktion i storskalig vattenkraft gynnas av låga kostnader för insatsvaror i elproduktionen.

Avslutningsvis utifrån tillgängliga data möjliggör resultaten att det går att visa att den svenska elmarknaden, utifrån syftes frågeställning, är en marknad med bristfällig konkurrens och en prisnivå över den som skulle råda vid fullständig konkurrens.

24

LITTERATURFÖRTECKNING

Carlton, Dennis W. and Perloff, Jeffery M. (1994), Modern Industrial Organisation, New York, R.R. Donnelley and Sons Company

Dougherty, Christopher, (1992), Introduction to Econometrics. Oxford University Press.

Gujarati, Damodar N. (2003), Basic Econometrics, McGraw-Hill/Irwin

Martin, Stephen, (1998), Advanced industrial economics, Blackwell Publishers Inc.

Nicholson, Walter, (1998), Microeconomic theory: Basic principles and extensions, The Dryden Press.

Pepall, Lynne. Richards, Daniel J. and Norman, George. (1999), Industrial organization:

Contemporary theory and practice, South-Western College Publishing.

Shy, Oz, (2000), Industrial organization: Theory and Applications, The MIT Press.

Swarén, Caroline, (2001), Marknadsläget på den nordiska elmarknaden, D-uppsats, Linköpings universitet.

Varian, Hal R, (1996), Intermediate Microeconomics, W.W Norton & Company Inc§

Statistiska referenser

Ekonomifakta, Hushållens disponibla inkomst.

http://www.ekonomifakta.com/

25 Energiläget i siffror 2001, Energimyndigheten:

www.stem.se

Finansdepartementet, Hushållens disponibla inkomst.

Internet 1:

http://www.finans.regeringen.se/propositionermm/propositioner/vp01/pdf/bilaga1.pdf

Internet adresser: Information Den nordiska elbörsen NordPool www.nordpool.com

I BILAGA I

Statistisk information

Q = Bostäder, service mm i Mwh

P = Elpris inkl skatt omräknat efter 1980 års KPI i Mwh S = Bränslepris inkl skatt omräknat efter 1980 års KPI i Mwh I = H.håll. disp.ink omräknat efter 1980 års KPI

Tid P S Q I

1976 204,78 55,31 35900000 279478

1977 211,80 58,98 38100000 279390

1978 240,24 52,44 40100000 283025

1979 223,86 79,55 42500000 286858

1980 236,00 93,00 43000000 293087

1981 222,12 116,86 44800000 287316

1982 218,57 123,25 48200000 284104

1983 220,21 125,19 51231000 285499

1984 216,48 138,27 54420000 288115

1985 223,02 152,15 62931000 295276

1986 226,45 107,92 63518000 308014

1987 220,96 113,17 65771000 313166

1988 199,21 106,96 64471000 315428

1989 207,87 123,87 63876000 320674

1990 230,25 128,61 65007000 331819

1991 238,12 124,12 68890000 350488

1992 242,89 112,83 67814000 362753

1993 246,71 137,75 69425000 356998

1994 244,27 128,77 70210000 364873

1995 243,72 116,95 70428000 361682

1996 262,89 119,92 71602000 361777

1997 280,61 102,99 69572000 361539

1998 292,27 100,27 69925000 375132

1999 281,78 103,49 69068000 388252

2000 281,93 133,10 70395000 397008

Källa: Från Statistiska referenser ur litteraturförteckningen.

II BILAGA II

Resultat från regressionsanalysen av den loglinjära modellen.

. reg lnq lnp lns lni time if time>=1976, robust

Regression with robust standard errors Number of obs = 25 F( 4, 20) = 80.65 Prob > F = 0.0000 R-squared = 0.9315 Root MSE = .06557 --- | Robust

lnq | Coef. Std. Err. t P>|t| [95% Conf. Interval]

---+--- lnp | -.6411881 .1708341 -3.75 0.001 -.9975418 -.2848344 lns | .162198 .0695891 2.33 0.030 .0170377 .3073582 lni | -.1423728 .42887 -0.33 0.743 -1.03698 .7522342 time | .0342016 .0069553 4.92 0.000 .0196931 .0487101 _cons | -45.5686 8.668493 -5.26 0.000 -63.65076 -27.48644 --- . dwstat

Durbin-Watson d-statistic( 5, 25) = .8834364