AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humanioraLäroböcker i religionskunskap: En
diskursanalys av hur homosexualitet
framställs i läroböcker för grundskolans
senare del åk 7 - 9
Linda Svedman
2017
Uppsats, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Religionsvetenskap
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet
Sammanfattning
Denna uppsats är en diskursanalys som granskar läromedel i religionskunskap, riktade till grundskolans senare år, utifrån Lgr11. Syftet är att se vilka normer och värderingar som kommer till uttryck när homosexualitet omnämns, samt hur detta förhåller sig till skolans värdegrund samt läroplan. Analysen utgår ifrån Foucaults idé om att i skapandet av diskurser så kontrolleras människor, detta sker genom ett antal procedurer, vilka han kallar för utestängningsmekanismer, samt att makt utvecklas i relationen mellan
människor, och leder till begränsningar för vissa och möjligheter för andra. Exempel på dessa utestängningsmekanismer är när något beskrivs som sjukt eller inte sjukt, är tradition eller inte tradition, samt när något ses som rätt eller fel. Studien består av tre läromedel från olika förlag och publiceringsår. I diskussionen dras slutsatsen att det råder en heteronormativ norm i de analyserade läromedlen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 1. Inledning ... 3 1.1 Syfte ... 4 1.2 Frågeställning ... 5 1.3 Metod ... 5 1.4 Teoretisk inramning ... 6 1.5 Avgränsning ... 6 1.6 Källor... 7 2. Bakgrund ... 7 2.1 Definition läromedel ... 9 3. Tidigare forskning ... 103.1 Svenska skolans behov av ökad HBTQ-kompetens ... 10
3.2 HBTQ-ungdomars situation i skolan... 13
3.3 Forskning kring läromedel och dess roll i klassrummet ... 15
3.4 Religioners syn på sexualitet ... 19
3.5 Forskning kring homosexualitet ... 20
4. Resultat och analys ... 22
4.1 Analys av läromedel ... 22
5. Sammanfattande diskussion ... 26
1. Inledning
Som religionshistorikern Christer Hedin påtalar i Religionsundervisning: didaktik och praktik så är lärare bundna till styrdokument som i stora drag reglerar undervisningen. Vissa uppgifter återfinns i kursplanerna, medan andra följs av de etiska idealen i skolans värdegrund. Enligt skolans värdegrund ska skolan verka på ett sådant sätt att eleverna ska visa förståelse samt medmänsklighet. Detta är något som inte minst bör uppmärksammas i
religionsundervisningen.1
I kursplanen för Religionskunskap i grundskolan står följande:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.2
Vidare skrivs det i centrala innehållet för Religionskunskap i årskurs 7 - 9 att undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ”Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.” samt att undervisningen ska behandla följande:
- Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
- Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, i relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
- Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. - Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.3
Carlsson påtalar att människans rätt till sexualitet har fastslagits av
Världshälsoorganisationen, WHO, och presenterades i Genéve i januari 1976. Där framkommer det att varje enskild individ har rätt till ett sexualliv, vilket följer hennes
1Hedin, Christer, Religionsundervisning: didaktik och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2014, s. 5 2Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm, 2011
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (hämtad 2017-10-03)
lustinriktning och därmed inte enbart behöver leda till fortplantning. Det som framkommer i denna skrift, har 21 WHO-sexologer sammanställt för att få med människans sexuella rättigheter i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Dessa rättigheter skulle på sikt gynna de uppskattningsvis mellan sju och tio procent av världens befolkning som är
homosexuella, vilka i många kulturer är utsatta och föraktade minoriteter.4
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att belysa hur tre läromedel skrivna för religionskunskap i årskurs 7 - 9, skrivna utifrån Lgr 11, presenterar samt gestaltar begreppet homosexualitet. Nämns det överhuvudtaget? Syftet är även att undersöka vilka värderingar och normer som kommer till uttryck genom texter och bilder som förekommer i dessa läroböcker, samt att se hur dessa normer och värderingar förhåller sig till Lgr 11. Som ovan nämnts, enligt skolans värdegrund ska skolan verka på ett sådant sätt att eleverna ska visa förståelse samt medmänsklighet. Det framgår även i skolans värdegrund och uppdrag att skolan ska verka för:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överenskommelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.5
Utifrån detta kommer jag kritiskt granska de utvalda läromedlen, för att se om dessa utgår från skolans värdegrund samt kursplanen med det centrala innehållet för kursen
religionskunskap, där det står att undervisningen ska bidra till atteleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.6Uppfylls dessa krav om begreppet homosexualitet helt utlämnas i läroböckerna? Alternativt att begreppet får ett avsevärt mindre utrymme i texten än vad äktenskapet mellan en man och kvinna får?
4 Carlsson, Bo Göran, Religion, kultur och manlig homosexualitet: homosexualitetens kulturella strukturer, [Ny,
omarb. utg.], Carlsson, Stockholm, 2000, s. 13
Jag har funnit liknande studier, där läromedel analyserats utifrån liknande fokus, dock har det då varit läromedel skrivna för religionsundervisning på gymnasiet, med GY11 som grund. Jag anser att luckor finns i denna forskning när det gäller grundskolan årskurs 7 - 9, och har en förhoppning om att denna uppsats blir ett positivt tillskott.
1.2 Frågeställning
Arbetet utgår från en frågeställning som är central i själva undersökningen. Frågeställningen kommer även förtydliga det huvudsakliga syftet.
1. Vilka värderingar och normer kommer till uttryck genom texter och bilder som förekommer i utvalda läromedel, när begreppet homosexualitet omnämns?
2. Hur förhåller sig dessa värderingar och normer till Lgr 11.
1.3 Metod
För att uppnå uppsatsens syfte kommer en litteraturanalys att göras, där jag kommer att inrikta mig i detalj på den skrivna texten i utvalda läromedel. För att genomföra denna
litteraturanalys har jag som metod valt diskursanalys. Bergström och Boréus menar att
diskursanalysen i hög grad fokuserar på diskursiva relationer, som är någon form av språkliga uttryck, snarare än relationer mellan olika grupper. Detta medför att diskursanalys är ett stadium av samhällsfenomen där språket står i fokus. Oavsett vilken inriktning inom diskursanalys som väljs så har den oavsett ett alldeles bestämt sätt att se på språk och
språkanvändning. Diskursanalys som metod ger breda möjligheter till en speciell och breddad form av textanalys. Bergström och Boréus påtalar vidare att språket inte återger verkligheten direkt och på ett enkelt sätt, utan bidrar till att forma den. Diskursanalys kan relateras till makt och olika typer av maktordningar, detta eftersom att det språkliga mönstret sätter gränser för vårt sätt att tänka och handla. Diskursanalys kan uppfattas som metod, ur aspekten att det är ett sätt för att analysera texter. Lingvister som beskrivit diskursanalys hävdar att det specifika med diskursanalys är att den inkluderar en kontext.7
7 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, ”Diskursanalys” i: Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens
Diskursanalys kan anta flera olika former och omfattar därmed flera olika inriktningar. De tre huvudsakliga inriktningarna är diskursteori, kritisk diskursanalys samt diskurspsykologi. Dessa tre inriktningar delar alla samma utgångspunkt: att vårt sätt att tala på, inte neutralt avspeglar vår omvärld, våra identiteter samt sociala relationer; de spelar istället en aktiv roll i skapandet och förändringen av dem.8
1.4 Teoretisk inramning
Den franske filosofen Paul-Michel Foucault är förmodligen den personen som starkast förknippas med diskursanalys. Han menar att i skapandet av diskurser så kontrolleras människor, detta sker genom ett antal procedurer, vilka han kallar för
utestängningsmekanismer, och påtalar att makt inte är något som utövas av ett subjekt alternativt mot ett subjekt. Det är något som utvecklas i relationen mellan människor, och leder till begränsningar för vissa och möjligheter för andra. Exempel på dessa
utestängningsmekanismer är när något beskrivs som sjukt eller inte sjukt, är tradition eller inte tradition, samt när något ses som rätt eller fel.9 I min analys är det detta perspektiv som är det centrala, då jag kommer att undersöka om, och i sådant fall hur homosexualitet framställs i läromedel för religionskunskap. Framställs heterosexualitet som norm och homosexualitet som något avvikande och felaktigt? Beroende på hur homosexualitet framställs i läromedlen, är jag av den åsikten att några elever kan komma att begränsas eller exkluderas, genom att som exempel att homosexualitet framställs som något som avviker från normen. Detta stödjer jag i det som står i skolans värdegrund, där det framgår att skolans uppdrag är att verka för individens frihet och integritet, samt alla människors lika värde. Skolan ska även förmedla solidaritet med svaga och utsatta grupper i samhället.10
1.5 Avgränsning
Uppsatsen är avgränsad till läromedel inom religionsundervisning framtagna för grundskolans senare år. Att jag valt att inrikta mig på grundskolans senare del beror på att jag anser det relevant att undersöka om läromedlen innehåller den bredd och synen på olikheter som är särskilt viktiga i en ålder då identitetsbildning är en central del i elevernas liv, och en tid då identiteten prövas mot olika livssyner. Jag har aktivt valt att endast se till svensk forskning, då
8Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund,
2000, s. 7
9 Bergström & Boréus 2012, s. 358 - 361
detta känns mest relevant för min studie som inriktar sig på den svenska skolan, den svenska skolans läroplan, samt undervisningslitteratur skriven på svenska. Då jag upplever svårigheter att hitta studier som enbart inriktar sig på elevers uppfattningar och attityder om
homosexualitet som enbart knyter an till ämnet religionskunskap, har jag valt att även ta del av studier som visar på elevers uppfattningar samt attityder till homosexualitet även utifrån andra skolämnen såsom svenska och engelska. Detta urval har även gjorts för att påvisa, samt ge en tydligare bild av dels attityden till homosexualitet bland eleverna allmänt, men även situationen för homosexuella elever i den svenska skolan som helhet. Jag har svårigheter i att hitta aktuell relevant forskning rörande detta, och har varit i kontakt med såväl
diskrimineringsombudsmannen (DO) och skolverket, som menar att det inte finns några studier från senare år som behandlar detta. Därav är delar av den forskning som ligger till grund några år gammal.
1.6 Källor
Presentation av valda religionsläroböcker
Som underlag för analysen i uppsatsen har tre religionsböcker för årskurs 7 – 9 i grundskolan valts ut. Urvalet av böcker har fallit på tre slumpmässigt utvalda läroböcker skrivna för Lgr11. Dessa böcker har jag sedan tidigare inte haft någon kontakt med, vilket jag anser är till fördel då jag kan ge en allt mer objektiv analys av dessa läroböcker.
Lärobok 1: Re – Religion 7 – 9 – Olofsson, Hans & Uppström, Rolf, 2014 Lärobok 2: Religion 7 – 9 – Enkvist Wallmark, Ulrika m.fl, 2015
Lärobok 3: Prio Religion 9 – Högberg, Ole, Isaksson, David & Sundqvist, Mats, 2014
2. Bakgrund
Den 1 juli 1995 började 1994 års läroplaner (Lpo94) att gälla i den svenska skolan.
Regeringen delegerade den 9 februari 2006 ansvarigt statsråd att tillkalla en särskild utredare med uppdraget att se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan kan stärkas samt förbättras. Regeringen menar att tydligare och allt mer lättillgängliga styrdokument i form av samlade läroplaner och nya kursplaner skulle leda till att långt fler elever kan komma att nå skolans kunskapskrav. Förslaget är att kunskapskraven tydliggörs, samt att skolan ska arbeta för att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp samt utvärderas. De trycker även på att måldokumenten bör vara allt mer ordnade i en mer logisk och samlad struktur än vad det är i Lpo94. Dock anser de att skolans värdegrund samt uppdrag ska förbi oförändrade i de samlade läroplanerna. Regeringen påtalar att enligt Lpo94 kan undervisningen i grundskolan, i ämnen såsom geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap ske antingen
ämnesintegrerat eller ämnesuppdelat. Samlingsnamnet för alla dessa ämnen är
samhällsorienterande ämnen (SO). Det är även upp till varje enskild lärare att välja om ett ämnesbetyg ska sättas, eller om ett sammanfattande betyg för hela ämnesblocket ska sättas. Problemet med detta anser regeringen vara att de elever som får blockbetyg missgynnas i jämförelse med de elever som får betyg i de enskilda ämnena, detta vid beräkning av meritvärde för ansökan till gymnasieskolan.11 Utifrån detta trädde de nya läroplanerna, däribland Lgr11 i kraft från och med den 1 juli 2011.12
Hedin påtalar att i dagens mångkulturella samhälle är värdegrunden en viktig del, vilken är en sammanfattning av de värden som varje enskild medborgare bör vara överens om. För att vi ska kunna leva tillsammans i Sverige måste vi vara eniga om dessa grundläggande punkter. De är även dessa ideal som ligger till grund för etiken i världens religioner. I skolans värdegrund framhålls en fostrande uppgift. Detta är något som läroplaner sedan lång tid tillbaka har strävat mot, dock blev detta ännu starkare i och med Lpo 94, där demokrati, miljöansvar och respekt för människovärdet är viktiga begrepp.13
Då syftet i studien är att undersöka vilka värderingar och normer som kommer till uttryck genom texter och bilder som förekommer i de utvalda läromedlen, vill jag förtydliga innebörden i begreppet ”norm”. Normer är alla de föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss människor. Det är också normerna som utgör de gränser för hur vi är och hur
11 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan - Regeringens proposition 2008/09:87, 2008, s. 4
- 21
vi får vara. Så länge ingen bryter mot normerna brukar de vara osynliga. Historiskt sett kan konstateras att normer i alla tider spelat en avgörande roll för vilka som blir diskriminerade.14
Normer har med diskriminering och makt att göra. Om man bryter mot normer genom att till exempel vara homosexuell, transperson, inte kunna se eller ha en mörk hudfärg, får det
konsekvenser. Det kan vara allt från att bli retad i skolan eller inte få ett jobb man söker till att bli utsatt för rasistiska eller homofoba hatbrott. Människor som bryter mot normerna klumpas ihop och ses som likadana. Det är till exempel mer vanligt att någon uttalar sig om hur alla bögar är än om hur alla hetero- sexuella är.15
2.1 Definition läromedel
”Ur ett historiskt perspektiv har läromedel varit en av de styrfaktorer som staten använt för att åstadkomma den likvärdiga eller enhetliga skolan.”16 detta påtalar skolverket i sin rapport
Läromedlens roll i undervisningen, de menar vidare att tidigare reglerade staten i allt större
utsträckning såväl läromedelsval som läromedelsanvändning. Då innehöll kursplanerna en detaljerad beskrivning av undervisningens innehåll samt genomförande. Detta är något som inte finns med i dagens styrsystem. Nu i och med Lgr11, betonas istället lärarens
professionalitet och ger denne friheten att själv välja metoder samt läromedel för att uppnå målen.17
Skolverket påtalar att det inte finns någon officiell definition av vad läromedel är. Dock går det att läsa i 1980 års läroplan för grundskolan att ”läromedel är sådant som lärare och elever
kommer överens om att använda för att nå uppställda mål.”18 För att istället se till Lpo 94
nämns läromedel enbart i sammanhanget ”att rektorer har ett särskilt ansvar för att eleverna
får tillgång till läromedel av god kvalitet.”19
14Nordberg, Stefan & Rindå, Joakim (red.), Bryt!: ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i
synnerhet, 2. uppl., Forum för levande historia, Stockholm, 2008
https://www.miun.se/siteassets/forvaltning/personalavdelningen/lika-villkor/lika-villkorsdag/metodmaterialet-brytpdf (hämtad 2017-11-28) s. 5
15Nordberg, & Rindå, 2008 s. 6
16Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs] : grundskollärares val, användning och bedömning av
läromedel i bild, engelska och samhällskunskap, Skolverket, [Stockholm], 2006, s. 13
3. Tidigare forskning
3.1 Svenska skolans behov av ökad HBTQ-kompetens
Lars Gårdfeldt, teolog vid Karlstads universitet påtalar vikten av att lärare och övrig skolpersonal kan spela en avgörande roll när det gäller att inkludera homo-, bi- och transsexuella elever i skolan på lika villkor som alla andra elever. För att detta ska kunna genomföras krävs att dessa elever garanteras en säker skolmiljö, då han menar att den som misshandlas eller trakasseras också ofta går miste om sin utbildning. En grundförutsättning för att detta ska kunna uppnås är att varje enskild lärare erhåller sig kunskaper om homo-, bi- och transsexuella elevers grundvillkor i skolan.20
Visserligen har det skett positiva förändringar de senaste åren, då homosexuella är allt mer synliga i samhället. Lagstiftningen har även ändrats på en rad punkter. Trots detta är
verkligenheten för de homosexuella mörk i den svenska skolan. 21 Detta bekräftas genom den grundliga rapporten Kränkningar i skolan – Förekomst, former och sammanhang utförd av tre forskare vid namn Christina Osbeck, Ann-Sofie Holm samt Inga Wernersson, på uppdrag av skolverket inom ramen för värdegrunden. Det huvudsakliga uppdraget bestod i att ge en bild av omfattningen av kränkande behandling, där faktorer gällande makt- och resursförhållanden såsom klass, kön och etnicitet varit centrala.22 I rapportens avsnitt som inriktar sig på
homosexuellt relaterade kränkningar framkommer det att bland ungdomar i grundskolans senare del är uppfattningen att en riktig pojke/man/karl ska ta avstånd från feminina ideal. De tillfrågade eleverna är av den uppfattningen att den homosexuelle mannen inte klarar detta och uppfattas som ”fjollig”. När det gäller flickornas situation är det så att de har ett behov av att vara genuint feminina, men detta beror till största delen på att skaffa sig en hög status i gruppen, och inte något som görs för att markera en gräns mot det maskulina. Av de nästan 3 400 elever som studerats, så uppger en tolftedel att de vid något tillfälle blivit utsatta för homosexuella benämningar så som bög och lesp, och därmed upplevt att de blivit kränkta.23 I rapporten framkommer även att flickorna är mest utsatta för sexuellt relaterade kränkningar
20Gårdfeldt, Lars, ”Det finns nog inga homosexuella på vår lilla skola – om den svenska skolans behov av ökad
hbt-kompetens” i: Franck, Olof (red.), Genusperspektiv i skolan: om kön, kärlek och makt, Studentlitteratur, Lund, 2007, s. 71 - 73
21 Gårdfeldt, 2007, s 75 - 76
22Osbeck, Christina, Holm, Ann-Sofie & Wernersson, Inga, Kränkningar i skolan: förekomst, former och
sammanhang, Värdegrunden, Göteborgs univ., Göteborg, 2003
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/8440 s. 7 - 9
medan pojkarna i högre utsträckning utsätts för homosexuellt relaterade kränkningar. Det visar sig även att elever på grundskolan drabbas i högre utsträckning än elever på gymnasiet. Mest utsatta är enligt rapporten elever i årskurs 8.24
Vidare påtalar Gårdfeldt att situationen för de homosexuella ungdomar som tillhör familjer, vilka styrs utifrån föreställningar om familjens heder är extra bekymmersamma. De hotas av deras familjer med våld och uteslutning om de inte lever upp till familjens heterosexuella föreställningar. Samhället i stort saknar kunskaper att hantera dessa ungdomars utsatthet. När det talas om hedersproblematik är det ofta unga heterosexuella kvinnors situation som lyfts fram, och de homosexuellas livssituation glöms bort. Svensk forskning inom detta område är mycket begränsad. År 2004 publicerades för första gången en kartläggning av problemet, gjord av Länsstyrelsen i Skåne. Den aktuella rapporten heter Hedersrelaterat våld mot
ungdomar på grund av sexuell läggning och påvisar en omedvetenhet hos skolpersonal,
gällande homosexuellas utsatthet för denna typ av våld och kontroll. Skolan skulle för dessa ungdomar, som hemma utsätts för hot och våld, vara en frizon och ett stöd att kräva rätten till sitt eget liv och självbestämmande. Men som kartläggningen från 2004 visar, så är tyvärr inte så fallet. Skolan präglas istället av homofientlighet, och kan många gånger förvärra
situationen för dessa ungdomar.25 Utifrån detta menar Gårdfeldt att:
Sammantaget kan man konstatera att dagens svenska grundskola och gymnasium uppvisar stora brister, när det gäller förhållandena för skolans homo-, bi- och transsexuella elever. Ungdomarna sviks av vuxenvärlden och upplever att de ”inte får finnas”.26
I sin avhandling Sexualitet i klassrummet – språkundervisning, elevsubjektivitet och
heteronormativitet” från 2017 påtalar Angelica Simonsson att en del av lärares samt elevers
vardag består av att under lektionstid mötas av könsord, ”bögskämt” och sexuella
anspelningar. Detta menar hon utifrån egna erfarenheter som verksam högstadielärare, men påtalar även att det är något som studerats samt problematiserats av forskare såväl nationellt som internationellt. Begreppet sexualitet är inte aktuellt i skolan enbart vid explicita sexuella anspelningar eller så kallade ”bögskämt”. Begreppet framkommer även tydligt i läroplanen, kursplaner samt i skollagen där sexualitet behandlas ur flera olika perspektiv, och det framgår
24 Osbeck, Holm, Wernersson, 2003, s. 138 25 Gårdfeldt, 2007, s. 77 - 79
tydligt att sexualitet är en del av skolans vardag och uppdrag. Dels då sexualitet är en diskrimineringsgrund, där skolan har ett ansvar i att arbeta aktivt med åtgärder för att förebygga trakasserier och diskriminering på grund av sexuell läggning.27
Simonsson diskuterar vidare inkludering och exkludering i klassrummet, och påtalar att forskning pekar på att heterosexualitet ofta framstår som något självklart och naturligt. Denna normativitet kring heterosexualitet behöver uppmärksammas som ett stort problem, då
konsekvenserna av detta blir begränsningar när det gäller möjligheter till identifikation hos eleverna.28 Simonsson belyser att många studier som genomförts pekar på att skolan är en otrygg plats för icke heterosexuella elever att vara på. Det finns även studier som visar på hur skolan utgår från att heterosexualitet är obligatorisk och hur detta leder till att skolan blir heteronormativ.29
Simonsson utgår i sin avhandling från fyra olika artiklar, vilka är skrivna utifrån observationer av två åttondeklasser på två olika skolor under lektionerna svenska och engelska.30 Utifrån dessa påtalar hon kontinuerliga osynliggörande tendenser, då främst kvinnlig icke-
heterosexualitet i klassrummet. Lesbiskhet blir osynliggjord dels genom de dominerande upprepningarna av heterosexualitet och heteronormativitet. Hon upplever även att när
flickorna är fysiskt nära varandra, såsom när de sitter i varandras knän eller kramas, så väcker inte detta några speciella reaktioner. När däremot pojkarna är fysiskt nära varandra eller intima blir det starka reaktioner som visar sig antingen via slag eller att någon utropar ”gay” eller liknande.31 Vidare påtalar Simonsson att i de klassrum som observerats så är
heterosexualiteten normativ, manlig homosexualitet förkastad och kvinnlig homosexualitet osynliggjord.32
27Simonsson, Angelica, Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet
3.2 HBTQ-ungdomars situation i skolan
Jag har valt att ta del av specifika myndighetsrapporter för att ge en djupare förståelse för hur situationen för HBTQ-ungdomar ser ut i skolan.
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) är en statlig myndighet som med uppdrag från riksdag samt regering ska verka mot homofobi, samt arbeta förebyggande mot diskriminering på grund av homo-, bi- eller heterosexuell läggning i alla områden i det svenska samhället. En av de grundläggande mänskliga rättigheterna är att alla ska behandlas lika oavsett sexuell läggning, detta är något som Sverige samt flertalet andra länder ställer sig bakom, vilket då bidrar till att HomO kan beskrivas som ett internationellt organ för mänskliga rättigheter.33
I rapporten framgår att det inte är särskilt ofta som skolan behandlar människors förmåga att älska någon av sitt eget kön. Vid de få tillfällen då de tas upp är det i huvudsak begränsat till sex- och samlevnadsundervisningen. Det har även visat sig att läraren ofta utgår från den underförstådda utgångspunkten att alla elever är heterosexuella. Följden av detta är att ungdomar som är homosexuella blir osynliggjorda. Då det främst är under barn- och
ungdomsåren som värderingar läggs för att sedan följa varje enskild individ genom hela livet, är det av största vikt att arbeta med ungdomars grundläggande värderingar samt
förhållningssätt. HomO är av den uppfattningen att skolan idag inte tillgodoser homo- och bisexuella barns behov. Detta då deras verklighet inte görs synlig samt behandlas på ett sätt som är tillfredställande. De anser vidare att skolan har stora brister gällande att erbjuda homo- eller bisexuella elever en trygg miljö, där mobbning, hot och trakasserier hanteras på ett rimligt sätt.34
Vidare diskuteras i rapporten undervisningens roll i förhållningssättet till homosexualitet. Det är betydande både vad som tas upp och inte tas upp i undervisningen. Det framkommer att eleverna lär sig att heterosexualitet är normen, allt annat är onormalt. I rapporten hänvisas det till att statens folkhälsoinstitut 1997 efter en uppföljning, konstaterade att det inte skett särskilt stora förbättringar i myndigheternas åtgärdsarbete för att förbättra homosexuellas situation. Rapporten visar på brister i skolans undervisning rörande sexuell läggning. Det
pekar även på att det inte heller under de senaste åren skett någon större utveckling i universitetens och högskolornas lärarutbildningar, rörande utbildning om homo- och bisexualitet. Vilket i sin tur leder till svårigheter för den enskilde läraren att i praktisk handling omsätta skollagens och läroplanernas positiva skrivningar gällande att elever inte ska behöva utsättas för kränkningar. Även skolverkets rapport från 1999 gällande sex- och samlevnadsundervisning visar på liknande resultat. Som bakgrund till dessa resultat är det faktum att de allra flesta homo- och bisexuella ungdomar känner en avsaknad av att på ett positivt sätt spegla sin identitet någonstans i skolmiljön. De menar även att de blir
osynliggjorda genom att det i undervisningen inte går att finna vare sig språk, bilder eller symboler att identifiera sig med, vilket leder till att utanförskap uppstår. Homo- och bisexualitet kan, och ska integreras i flera olika ämnen, såsom samhällskunskap, historia, psykologi, svenska samt religionskunskap. Utifrån detta är det av största vikt att tänka på att heterosexualitet ses som norm, och det som frångår normen tystas ofta ner. I och med detta osynliggörs delar av vår historia. Personer som omnämns i undervisningen förutsätts även de vara heterosexuella, och homosexuella relationer utelämnas ofta. Som ett exempel på detta är när diskussioner rörande Selma Lagerlöf blir aktuella, då väljer man ofta att inte ta upp hennes förhållande till kvinnor, då detta anses vara pinsamt eller kränkande mot Selma Lagerlöf att påtala dessa relationer.35
Något som också bör uppmärksammas är elevers attityder till homosexualitet. I en
undersökning gjord av centrum för invandrarforskning (CEIFO) vid Stockholms universitet år 1996, vilken refereras i rapporten Rasistiskt och främlingsfientligt våld, framkom att nästan en fjärdedel av eleverna ansåg att hiv och aids är naturens straff till de homosexuella.36
I skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? – Barns, elevers och studenters
uppfattningar om diskriminering och trakasserier från 2009 ligger lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som trädde i kraft den 1 april 2006 till grund. Syftet med studien var att ge fördjupade kunskaper om trakasserier mellan elever i den svenska skolan. Undersökningen visar på att de allra flesta fall av trakasserier förekommer till största del utanför lektionstid. I några enstaka fall berättar
35 HomO, 2003, s. 5 – 9
eleverna om lärare som diskriminerat elever.37 Elever i årskurs 8 som i studien blivit intervjuade är av den uppfattningen att det är svårare att komma ut som homosexuell för en pojke än för en flicka, detta särskilt inför andra pojkar då de överlag har en grov jargong. En av de tillfrågade flickorna menar att pojkar har lättare att acceptera att tjejer är med varandra än att pojkar är det, och att flickor överlag inte bryr sig lika mycket. Något som också tydligt framkommer i studien är att eleverna kopplar samman manlig homosexualitet med feminina drag, och ser då till deras sätt att prata samt till deras rörelsemönster. Några av eleverna tar upp ett exempel med en pojke som hade feminint kodade kläder såsom kjol och rosa tight linne och uppfattades som ”feminin” till sättet av andra elever. Han trakasserades fysiskt och blev vid flertalet tillfällen i nedsättande ordalag kallad för bög. Hur skolan hanterade detta har eleverna olika uppfattningar om. Några menar att det tagits upp i klasserna med hjälp av lärare, rektorer och kamratstödjare för att försöka få ett slut på trakasserierna. Medan några är av den uppfattningen att skolan inte alls brytt sig.38
Sammanfattningsvis så visar studien på att heterosexualitet utgör en stark norm i den svenska skolan, samt att det är lättare för flickor än pojkar att ”komma ut” som homo- och bisexuell. Detta samtidigt som en tystnad kring lesbiskhet förekommer i undervisningen, vilket kan tolkas som att flickors homosexualitet osynliggörs. Manlig homosexualitet är däremot ett ständigt omdiskuterat ämne bland eleverna.39
3.3 Forskning kring läromedel och dess roll i klassrummet
Niklas Ammert, professor i historia, påtalar att läroböcker i Sverige för de olika skolformerna givits ut sedan 1800-talet. Dessa har dock över tid ändrat sitt innehållsliga fokus, som
exempel att efter andra världskriget blev läroböckerna till innehållet allt mer riktade mot demokratifostran och antog ett allt mer elevnära perspektiv. Under 1960-talet, i samband med att den sammanhållna obligatoriska grundskolan infördes, kom allt fler läroböcker
innehållande bilder, samt att övnings- och studieböcker blev allt vanligare i undervisningen. Vidare diskuterar Ammert lärobokens dominerande ställning, och hänvisar till forskning som visar att det är ett faktum att läroboken dominerar undervisningen i flertalet ämnen, och har
37Diskriminerad, trakasserad, kränkt?: barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och
trakasserier, Skolverket, Stockholm, 2009
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2164 s.10
därmed även en central position i skolans undervisning i allmänhet. Även om boken många gånger endast används som referens är den ändå en central del i undervisningen. Även vid de tillfällen då lärare och elever väljer att ta avstånd från läroboken, är diskussionen kring detta samt beslutet att göra det, ett sätt att ändå förhålla sig till läroboken. Monica Reichenberg och Dagun Skjelbred menar att läroboken formar lärares samt elevers uppfattningar om vilket innehåll samt vilken kunskap som är viktig. De påtalar även att de moderna läromedlen innefattas inte enbart av en specifik bok utan är ofta hela paket med webbplatser och länksamlingar. Förtroendet för läroböcker hos svenska elever är högre än genomsnittet i jämförelse med övriga elever i Europa. Från en LO-rapport från 1987 framgår det att för en allt för stor del av den svenska befolkningen är läroböcker i skolan de enda böcker de överhuvudtaget har läst. Utifrån detta kan konstaterandet göras att läroboken har stort
inflytande på undervisningens innehåll och genomförande. Vilket i sin tur innebär att det är av största vikt att studera vad läroböcker innehåller samt på vilket sätt detta innehåll
presenteras.40
Det går att studera läromedel ur en rad olika perspektiv. Ett av dessa perspektiv är att se till vad är det egentligen som läroboken förmedlar, samt vad den har för relation till läsaren. För att göra detta krävs att man knyter an till det funktionella perspektivet. En läroboks funktion kan vara att stimulera elever till att utveckla kunskaper i ett specifikt ämne. Det kan också vara att identiteter ska formas alternativt att maktpolitik ska legitimeras. Vid dessa tillfällen är läroböckerna en del i socialisationsprocessen där människans syn på sig själva skapas. I och med detta är inte böckernas funktion enbart att förmedla specifika ämneskunskaper. De ger även bilder av samhället och av det förflutna, vilka påverkar samt formar människors identiteter och spelar även roll för relationerna mellan folk och stater.41
Klas-Göran Karlsson, professor i historia, påtalar att den genomgående kritiska inställning som finns till läroböcker grundar sig dels i att läroboken anses vara en maktens spegel, och är ett uttryck för de som besitter makten att de genom att socialisera samt disciplinera eleverna även behålla sin maktposition. Det kan även vara så att läroboksförfattaren och läroboken är redskap för maktens ambition att prägla elevers och blivande medborgares identiteter och världsbilder. I detta resonemang är det även viktigt att betänka att läromedlen ges ut i så stora
40Ammert, Niklas, ”Om läroböcker och studiet av dem”, i: Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen:
läromedelsstudier i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2011, s. 25 - 28
upplagor att enbart Bibeln, Koranen och fåtalet andra kanoniska texter kan vara med och konkurrera när det handlar om utbredning. Utifrån detta kan det antas att lärobokens
inflytande är betydande. Läroboken har enligt många studier en ställning som är dominerande i den konkreta undervisningen. Den når även ut till många unga människor som vid detta tillfälle saknar en tillräcklig analytisk-kritisk förmåga för att på ett distanserat sätt kunna förhålla sig till allt den förmedlar.42
Läroboken sägs många gånger avbilda den rådande makten, då dessa böcker förmedlar information, kunskaper och framför det förhållningssätt som makten vill sprida, en möjlig konsekvens av detta blir att alternativa synsätt utelämnas. För att förtydliga begreppet makt så talar man då ofta om den politisk-administrativa makten i en specifik stat, men kan även ha sina grunder i ekonomiska, kulturella, religiösa samt sociala begrepp. Ur ett sådant perspektiv förmedlar läroboken en önskad relation mellan de som är inblandade i ett maktförhållande, dels de som besitter makten och de som låter sig styras av denna makt. Karlsson hänvisar till att analytiker med vänstersympatier ofta använder sig av marxisten Antonio Gramscis begrepp ”hegemoni” då de ska förklara detta system innefattande kunskaper, attityder och värden som genomgående kännetecknar ett klassamhälle och därmed också styr över konsumtionen och produktionen av läroböcker.43
Ytterligare en viktig aspekt är att se till förmedlingen och mottagandet av lärobokens text. Elever som läser dessa böcker är inga oskrivna blad, tvärtom så bär de alla på olika förutsättningar, vilka också kommer att spela stor roll för hur de uppfattar och tar till sig texten i läroböckerna. Om detta ses ur maktperspektivet kan det vara av avgörande betydelse om det är en kvinna eller man, en etnisk svensk eller en arabisk invandrarelev som läser läroboken. Karlsson menar även att läroböcker bidrar till att vi känner oss delaktiga i ”föreställda gemenskaper”, och att identiteter skapas när frågor rörande utanförskap och tillhörighet, likheter och skillnader tas upp i läroböckerna.44
Berge har utifrån utgångspunkten att kön/genus påverkar alla nivåer i samhället samt varje enskild individ, analyserat läromedel. Hon menar att det inte helt går att fastställa vad
42Karlsson, Klas-Göran, ”Läroboken och makten – ett nära förhållande”, i: Ammert, Niklas (red.), Att spegla
världen: läromedelsstudier i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2011, s. 45
kvinnligt och manligt egentligen innebär, och påtalar att det finns en rad olika innebörder i begreppen som förändras inom och mellan grupper och över tid. Varje diskurs har sin egen uppfattning om hur kön kan förstås. Vissa genusforskare är av den meningen att det finns gemensamma olikheter i relationen mellan könstillhörigheter, där heterosexualiteten är normen och de maskulina uttrycken besitter en högre ställning. Utifrån detta påtalar hon att läroboksförfattare bör synliggöra den könsordning som forskning faktiskt pekar på, samtidigt som de ska undvika att återskapa maktrelationer som definieras som icke jämställda.45 Berge ger exempel på en uppgift som återfanns i ett av de analyserade läromedlen, denna uppgift kallades för ”Hora och bögdjävel” och författaren motiverar valet av namn med att denna ska göra elever engagerade att diskutera det aktuella ämnet. Det visade sig dock att denna uppgift helt saknar koppling till värdegrunden. Berge ställer sig frågande till om denna uppgift är ett undantag eller regel bland de publikationer som granskats.Det visar sig att två av Graal-projektets delstudier lyfter fram att kön ofta får en heteronormativ innebörd. Detta gäller även när homo- bi- och transsexuella personer omnämns, detta eftersom att de allra flesta texter saknar maktperspektivet. Detta i kombination med att lärare och elever saknar förmåga att kritiskt granska de normer som presenteras huruvida en normal människa ska vara, kan innebära stora risker för att läroböckerna bidrar till att såväl sexism som homofobi utvecklas ytterligare i skolan och samhället i stort. För att vidare tala om normer så påtalar Berger att män är överrepresenterade medan transsexuella personer knappt omnämns överhuvudtaget i läroböckerna, vilket i sin tur bidrar till att flickor och transsexuella personer får allt svårare att känna sig delaktig i undervisningen.46
Skolverket menar att allt tyder på att tryckta läromedel än idag har en stark ställning i undervisningen, och att få lärare väljer att bedriva sin undervisning helt utan stöd från
läroböcker. Enligt en enkätundersökning genomförd av FSL så uppger färre än två procent av lärarna att de aldrig använder läroböcker, 16 procent uppger att de sällan använder läroböcker, drygt 60 procent uppger att de använder tryckta läromedel regelbundet, och närmare 20 procent använder det ”så gott som varje lektion.” Forskning visar även på att olika lärare inte använder en och samma lärobok på samma sätt. Några uppger att den används som underlag
45Berge, Britt-Marie, ”Jämställdhet och kön”, i: Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i
teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2011, s. 162 - 163
till diskussioner, medan andra använder den för traditionell klassundervisning alternativt bara som grund för läxor.47
3.4 Religioners syn på sexualitet
Hedin anser att sexualiteten är en viktig drivkraft i människors liv, och det blir därmed ett intressant område att reglera. Religionerna lever tätt samman med samhället, vilket har synpunkter på äktenskapets etablering samt på barns uppfostran såsom att de ska växa upp under goda förhållanden för att fostras på ett sådant sätt att de på sikt kan ta över ansvaret över samhället. Utifrån detta kan antas att barn ska ha pålitliga och ansvarskännande föräldrar. De flesta religioner förespråkar heterosexuella relationer, detta grundat på plikten att föda och fostra barn. Som exempel så förkastar Moseböckerna fullt ut handlingar mellan homosexuella män, då det anses att folket ska föröka sig för att upprätthålla samhället.48
I dagens Sverige är diskussioner rörande religion ofta inriktade på frågan om sex inom eller utom äktenskapet, synen på registrerat partnerskap för homosexuella, abort samt kvinnors ställning inom kyrkan och familjen. Bland de kristna finns det ett visst motstånd mot kyrklig vigsel av homosexuella.49
Religionsforskaren Dag Endsjø menar att en viktig aspekt att se till när man diskuterar religioners förhållande till homosexualitet, är att detta begrepp är i förhållandevis en modern konstruktion som kom till under 1800-talet. Visserligen har människor genom alla tider haft sex med någon av sitt egna kön, men att betrakta detta som något som har med identiteten att göra, som i dagens västerländska samhälle, är något nytt. Medvetenheten om att vissa
människor väljer att ha sex med någon av sitt egna kön har alltid funnits, även om det är svårt att hitta den homosexuella kvinnan eller mannen i historien.50 Vidare påtalar Endsjø att ingen av de stora religionerna är helt eniga i sin positiva ställning till homosexualitet, även om det emellanåt visar sig att det finns positiva inställningar till detta inom varje religion. Endsjø påtalar att de länder som år 2010 tillåter samkönade äktenskap är Nederländerna, Belgien, Spanien, Kanada, Sydafrika, Norge, Sverige, Portugal, Island och Argentina samt att vissa delstater i USA och Mexiko tillåter detta. Utöver detta har de flesta andra västerländska
47 Skolverket, 2006, s. 20 - 21 48 Hedin, 2014, s. 188 - 189 49 Hedin, 2014, s. 192 - 193
50 Endsjø, Dag Øistein, Sex och religion: från kyskhetsbal till heligt homosex, Norstedt, Stockholm, 2011, s. 104
länderna infört olika former av partnerskapslagstiftning. I och med detta har även motståndet från kristna varit stort, vilket motiveras i den religiösa övertygelsen om att äktenskapet är en evig institution som om den utvidgas till att gälla fler, kan den komma att helt utplånas.51
Under de senaste decennierna har dock de religiösas attityder till homosexualitet utvecklats i positiv riktning, detta kan antas till viss del bero på den generella utveckling som skett mot större jämlikhet och frihet inom flertalet områden i det moderna samhället.52
3.5 Forskning kring homosexualitet
Då homosexualitet är ett betydande ämne i denna analys har jag valt att även se till forskning som behandlar detta. Som professor Jens Rydström påtalar så forskas det intensivt i många länder kring homosexualitet som historiskt fenomen, detta för att belysa problem som kulturers genusrelationer, social kontroll samt nationella identiteter. Sverige är dock ett undantag, då forskning rörande detta fortfarande är outvecklad. Den historiska forskningen i stort rörande homosexualitet började bedrivas i allt högre skala under 1970-talet, detta i samband med den sexuella revolutionen. Rydström påtalar tre olika utgångspunkter för att undersöka homosexualitetens historia. Den första är ”ourstory” och har som utgångspunkt att homosexuella osynliggjorts i såväl samhället som i historien, där det förutsätts att
homosexuella alltid varit en begränsad grupp människor som utsatts av förtryck från samhället och osynliggjorts i historiebeskrivningen. Nästa utgångspunkt kallas för
essentialism, där ett medvetet problematiserande perspektiv ligger till grund. Här refererar Rydström till Gisela Bleibtreu-Ehrenberg som menar att makteliten alltid haft stort behov av att utse syndabockar, och att homosexuella som grupp uppfyller de kriterier som behövs för att tillgodose detta behov. Den sista utgångspunkten som nämns är konstruktivism, och skiljer sig helt från den essentialiska historiesynen. Här refereras till ett antal forskare som ställer sig kritiska till tidigare forskning, och menar att denna varit allt för mycket inriktad på att studera identiteter, och anser att forskningen istället bör riktas mer mot relationer, vilket skulle kunna öppna upp för en analys av makt, mångfald samt sexuell pluralism.53
51Endsjø, 2011, s. 136 - 139 52 Endsjø, 2011, s. 141
53Rydström, Jens, ”Homosexualitetens historia – ett försummat forskningsfält” i: Carlsson Wetterberg,
Det påtalas även att begreppet homosexualitet inte kan existera utan heterosexualitet och tvärtom. Judith Butler menar att homosexuella förhållanden inte kan vara kopior av
heterosexuella om inte det heterosexuellas mönster ses som någon naturgivet. Hon kritiserar den socialkonstruktivistiska skolan för att det heterosexuella ses som norm, där allt som är annorlunda ses som avvikande.54
För att specifikt se till forskning kring homosexualitetens historia i Sverige så påtalar Rydström att det på senare tid inte framkommit särskilt mycket, även om aspekter av homosexualitet nämns i en del nyare avhandlingar. Det har även forskats en del om homosexualitet ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv som till exempel inriktar sig på Strindberg och homosexualiteten. Det har även visat sig att den forskning som gjorts i det aktuella ämnet nästan uteslutande handlar om manlig homosexualitet.55
Carlsson påtalar den grymma behandlingen av alla avvikande i det förindustriella svenska samhället. Synen på de sexuellt avvikande var under 1800-talet extra problematisk, detta även om tendenser finns till att tillåta privatisering av sexualiteten, i och med 1864 års lag som avskaffar dödsstraffen och mildrar straffen för en rad olika sexuella avvikelser. Han ser även till den forskning som gjorts inom området under årens lopp, och konstaterar att forskningens förändring speglar både en förändring av samhällets attityder till homosexualitet, men även de homosexuellas ökade medvetenhet och stolthet.56
I brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott 2014: statistik över polisanmälningar med
identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott framgår att forskning
visar på att personer som är öppet homo- eller bisexuella kan bli allt mer sårbara för brott. Statistik talar för att mellan åren 1997 – 2009 ökade antalet identifierade hatbrottsanmälningar på grund av sexuell läggning stadigt fram till 2009, för att sedan minska något följande år. Till detta kan tilläggas att såväl nationella som internationella attitydsundersökningar visar på en positiv utveckling till svenskars syn på homosexuella. Även en undersökning bland ungdomar visar betydande positiv förändring mellan 2003 och 2009. En rapport från Ungdomsstyrelsen
2008 visade att bland 15 länder, var Sverige det land vars befolkning var mest positivt inställd till homosexuella. Det visade sig även att unga var mer positiva än äldre.57
4. Resultat och analys
De studier samt den forskning som ligger till grund i denna uppsats påvisar att
heterosexualitet är norm i den svenska skolan och att allt annat ses som onormalt. Exempel som stödjer detta är det som framgår i rapporten Tystnadens Tyranni – om heterosexualiteten
som norm och homofobi i skolan att det inte är särskilt ofta som skolan behandlar människors
förmåga att älska någon av sitt eget kön. Vid de få tillfällen då de tas upp är det i huvudsak begränsat till sex- och samlevnadsundervisningen. Det framkommer även att läraren ofta utgår från den underförstådda utgångspunkten att alla elever är heterosexuella. Följden av detta är att ungdomar som är homosexuella blir osynliggjorda.58
4.1 Analys av läromedel
Analysen består av tre olika läromedel ämnade för religionskunskap i årskurs 7 – 9. Läromedlen varierar i längd och innehåll. Varje läromedel har genomgått en närläsning, där jag tagit ut för studien relevanta stycken och citat för närmare analys.
PRIO Religion 9. Högberg, Sundqvist & Isaksson, 2014.
I detta läromedel omnämns begreppet ”homosexualitet” totalt 13 gånger, varav en bild av ett homosexuellt par som fotograferats tillsammans med vigselförrättaren59. Övriga bilder i boken föreställande vigslar, är sådana mellan en kvinna och en man, detta även i kapitlet ”Religion i Sverige”.60 I Sverige där samkönade äktenskap är tillåtna anser jag att läroboken, genom att välja en bild på ett heterosexuellt par när det talas om äktenskapet, förmedlar budskapet att heterosexualitet är normen.
Övervägande då begreppet homosexualitet diskuteras är det i samband med att det påtalas att människor blir diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Det framgår i läroboken att den katolska kyrkans ståndpunkt i frågor om familj och sexualitet kan leda till
57Djärv, Carina, Westerberg, Sara & Frenzel, Anna, Hatbrott 2014: statistik över polisanmälningar med
identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Stockholm, 2015, s. 93 - 96
58 HomO, 2003, s. 2 – 4
samvetskonflikter för de människor som inte följer normen, det vill säga de som är
homosexuella. I och med att heterosexualiteten på ett tydligt sätt framställs som det rätta och därmed också är normen, detta genom såväl text som bilder, kan jag med stöd i Foucaults resonemang om utestängningsmekanismer, som leder till begränsningar för vissa och möjligheter för andra. Se att det är just detta som kan ske. De elever som inte är
heterosexuella eller är av den uppfattningen att heterosexualitet är det enda rätta, får än en gång ta del av att homosexualitet är något som avviker från normen och ses som något som är fel. Detta kan även leda till att dessa elever känner sig begränsade och exkluderade. Och det som står i skolans värdegrund, att skolans uppdrag är att verka för människors lika värde samt individens frihet och integritet, uppfylls då inte när det som anses vara det normala och därmed det rätta är äktenskapet mellan en man och en kvinna och inget annat.61 Följande citat anser jag påvisar att det är tillåtet att tala offentligt om och till människor som inte ”följer normen” på ett mycket fördömande sätt, detta utan några som helst konsekvenser.
Det händer att människor på religiösa grunder uttrycker sådant som kan vara diskriminerande, till exempel uttalanden som fördömer en viss sexuell läggning, eller viss trosuppfattning. Ett exempel är en pastor på Öland som år 2003 predikade mot homosexualitet i mycket fördömande ordalag. Pastorn anmäldes för hets mot folkgrupp, fälldes för brottet i tingsrätten och hovrätten men friades i Högsta domstolen.62
Detta anser jag återger en skev bild till eleverna. För att detta inte ska missuppfattas av eleverna är det av största vikt att läraren för en diskussion i klassen och reder ut vad som egentligen är rätt och fel att säga och uttala sig om med tanke på allas lika värde.
Läroboken har vid ett tillfälle valt att ta med en diskussionsfråga rörande hur synen skiljer sig på äktenskapet mellan katolska kyrkan, ortodoxa kyrkor och protestantiska kyrkor. Denna diskussionsfråga skulle kunna öppna upp för diskussioner där läraren informerar utifrån skolans värdegrund, alla människors lika värde. Och påtalar att synen inom de respektive kyrkorna är på ett specifikt sätt, därmed behöver denna synen inte vara det enda rätta.
61Skolverket, 2011
Religion. 7 - 9. Enkvist Wallmark, 2015
I detta läromedel omnämns begreppet ”homosexualitet” totalt 5 gånger, varav en bild av ett homosexuellt par, där två kvinnor ingår äktenskap med varandra. Under bilden återfinns texten ”Alla har samma rättigheter och skyldigheter även om man älskar en person av samma
kön.”63 Ytterligare två bilder föreställande vigslar finns i boken, då mellan en kvinna och en
man. Detta anser jag är en antydan till att heterosexuella äktenskap anses vara normen. Vid det tillfälle då en samkönad vigsel avbildas är i samband med att ”allas lika värde” diskuteras. Texten under bilden ”Alla har samma rättigheter och skyldigheter även om man älskar en
person av samma kön”. Detta bör vara en självklarhet och inget som särskilt ska behöva
påpekas. Även detta tyder på att homosexualitet ses som något avvikande.
Även i detta läromedel omnämns begreppet övervägande i samband med att homosexualitet ses som något avvikande och fel, samt att motståndet är stort. Det påtalas att diskrimineringen av hbtq-personer inte enbart grundar sig i religioner syn, utan har även förstärkts av en
negativ syn på personer som inte är heterosexuella rent allmänt. Vidare påtalas det att liberala inom alla religioner är av den uppfattningen att varje enskild individ ska ha rätten att vara öppen med sin sexuella läggning. Vidare framgår det att konservativa kristna, bland annat i USA, är mycket negativt inställda mot homosexualitet. Även om detta återger en religions inställning till homosexualitet, så anser jag även att läroboken förmedlar budskapet av att homosexualitet är något avvikande, genom att använda formuleringen ”mycket negativt inställd”. Det framgår även i läroboken att i Sverige betecknades homosexualitet som en psykisk störning fram till 1979.64 Utifrån detta kan man även se antydningar till de
utestängningsmekanismer som Foucault talar om, något som utvecklas när något beskrivs som sjukt. Sammantaget kan en vinkling antas, mot att heterosexualitet är normen och
homosexualitet är något fel.
Vidare används uttryck som ”förbud” mot äktenskap mellan individer av samma kön, samt att sexualitet som inte är heterosexuell ”strider mot Guds ordning och ses som ett problem”. Här används nedlåtande ord i den skrivna texten, vilket Bergström och Boréus menar kan ha betydelse eftersom att det språkliga mönstret sätter gränser för vårt sätt att tänka. Samt att
även om språket, eller som i detta fall, den skrivna texten, inte återger verkligheten direkt, så bidrar den ändå till att forma den.65
Re - religion. 7-9, Olofsson & Uppström, 2014.
I detta läromedel omnämns begreppet ”homosexualitet” totalt 12 gånger. Det finns totalt fyra bilder föreställande vigslar, tre av bilderna på en kvinna och en man, samt en bild av två kvinnor som ingår äktenskap. Den sistnämnda bilden är avsevärt mindre än de bilder som visar heterosexuella vigslar. Vilket kan tolkas som att heterosexualitet får avsevärt större utrymme än homosexualitet, och därmed antas vara normen. Till skillnad från de övriga läromedlen som analyserats, nämns begreppet i denna bok till största del i sammanhang där det inte framställs som något konstigt och avvikande. Visserligen kan budskapet vara det samma som i övriga läromedel, att det inom vissa religioner är förbjudet och ses som fel, dock är inte den skrivna texten lika nedlåtande och lika tydligt normativt riktad som i de andra analyserade läromedlen. Ett exempel från boken där homosexualitet diskuteras:
Inom nyare tolkningstraditioner i judendomen tillåter och bejakar man kärlek mellan två personer av samma kön. I vissa församlingar, framför allt i USA, är det därför möjligt för två kvinnor eller två män att gifta sig på samma sätt som heterosexuella gör. Vissa judiska församlingar accepterar att det finns homosexuella medlemmar men erbjuder inga möjligheter att viga dem.66
Det påtalas även att i Sverige kan sedan 2009 två personer av samma kön gifta sig i den svenska kyrkan, även om sådana äktenskap ännu inte är tillåtna i de flesta kristna länder. På sidan 144 finns ett stycke med överskriften ”Homosexuella” där det påtalas att Svenska kyrkan ska motverka diskriminering av personer på grund av deras sexuella läggning. Under rubriken ”Sex och samlevnad i religionerna” berättas om den homosexuelle prästen Gene Robinson som i november 2003 blev utnämnd till biskop i den anglikanska kyrkan. Detta möttes av protester, men han fick samtidigt starkt stöd från sin egen församling, som var av den uppfattningen att han inte var en sämre präst för att han var öppet homosexuell.67 Utifrån detta ser jag inga tendenser till de utestängningsmekanismer som Foucault påtalar, genom hur begreppet här diskuteras, ser jag inte att någon elev som läser detta ska känna att de begränsas eller missgynnas på något sätt.
5. Sammanfattande diskussion
Jag har förutom den forskning som ligger till grund i min uppsats, även eftersökt senare forskning inom det aktuella området. Jag anser att det varit svårigheter att hitta aktuell
relevant forskning inom området. De flesta studier som gjorts är från början av 2000-talet. Jag har som exempel varit i kontakt med diskrimineringsombudsmannen (DO) för att få ta del av senare motsvarighet till Tystnadens tyranni – om heterosexualiteten och homofobi i skolan” från år 2003. Detta för att jämföra om det skett några förändringar i attityden till
homosexualitet i stort, men även till homosexuella elevers situation i skolan. Fick dock till svar att något sådant inte finns i deras sortiment, och hänvisar mig istället till webbplatsen, för att där se information om diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Jag har även varit i
kontakt med skolverket för att få ta del av aktuella studier från dem, om homosexuella elevers situation i skolan. Jag får även där till svar att något sådant inte finns. De hänvisar dock till sin rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? – Barns, elevers och studenters uppfattningar om
diskriminering och trakasserier från 2009, en rapport som behandlar diskrimineringar och
kränkningar i stort, jag valde att ha som underlag i tidigare forskning då den känns relevant för min studie, då kränkningar och diskriminering av homosexuella behandlas till viss del i den aktuella rapporten. Att forskning inom detta område har avtagit, ser jag som ett stort problem, detta i en tid då ämnet känns mer relevant än någonsin.
Hedin diskuterar värdegrunden utifrån att den ska verka på ett sådant sätt att eleverna ska visa förståelse samt medmänsklighet. Detta är något som inte minst bör uppmärksammas i
religionsundervisningen. Utifrån min analys anser jag att detta till stor del inte efterföljs, då den skrivna texten visar på stark heteronormativitet, och att starka nedlåtande ord används i de sammanhang då homosexualitet omnämns.
Homosexualitet presenteras samt gestaltas övervägande som något som är förbjudet och fel. I två av de tre analyserade läromedlen görs det med benämningar så som ”förbud” mot
utestängningsmekanismer som kan leda till begränsningar för vissa. Budskapet kan även framföras med ord och formuleringar som inte ger tydliga heteronormativa signaler. Vilket i sin tur leder till att eleverna får de rätta förutsättningarna genom undervisningen att visa förståelse samt medmänsklighet. Samt att skolan verkar för alla människors lika värde.
Jag ser även utifrån analysen av läromedlen att de bilder som förekommer, föreställande vigslar, till största del förmedlar heterosexuella sådana. En orsak till detta kan vara att många religioner inte tillåter något annat än heterosexuella äktenskap och därmed finns således inga foton på samkönade vigslar. Dock som jag tidigare påtalade, i ett av läromedlen i ett kapitel som heter ”Religion i Sverige”.68 Väljer man att publicera en bild på ett heterosexuellt par när det talas om äktenskapet. I Sverige där samkönade äktenskap är tillåtna anser jag att
läroboken, genom att välja en bild på en heterosexuell vigsel förmedlar budskapet att heterosexualitet är normen. Detta kan kopplas till det som framkommer i rapporten
Tystnadens Tyranni – om heterosexualiteten som norm och homofobi i skolan. Att det är
betydande både vad som tas upp och inte tas upp i undervisningen. Det framkommer även där att eleverna lär sig i skolan att heterosexualitet är normen, allt annat är onormalt. Det faktum att de flesta homo- och bisexuella ungdomar känner en avsaknad i att på ett positivt sätt spegla sin identitet någonstans i skolmiljön, samt att de känner sig osynliggjorda anser jag kan förstärkas genom exempelvis lärobokens val av bild i detta sammanhang. Jag anser även genom att publicera till antalet fler bilder på heterosexuella vigslar än på homosexuella vigslar, ger ett tydligt budskap i att heterosexualitet är normen, detta då jag är av den åsikten att bilder generellt säger mer än den skrivna texten.
I en av läroböckerna, då en samkönad vigsel avbildas med tillhörande bildtext ”Alla har
samma rättigheter och skyldigheter även om man älskar en person av samma kön”. Då det
värdeladdade ordet ”även” används i detta sammanhang, kan en heteronormativ vinkling antas, och att älska någon av sitt egna kön skulle vara något avvikande. Detta kan även kopplas till det som Foucault menar, att makt är något som utvecklas i relationen mellan människor, och leder till begränsningar för vissa och möjligheter för andra, i detta fallet är det de homosexuella som kan antas bli begränsade. Det kan även kopplas till det som Bergström och Boréus påtalar, att även om inte språket på ett direkt och enkelt sätt speglar verkligheten,
så bidrar det till att forma den. Vårt språkliga mönster, i detta fall den skrivna texten i läroboken, kan sätta gränser för vårt sätt att tänka och handla.
Vidare kan jag utifrån analysen se vikten av att läraren vidareutvecklar sådant som står skrivet i läromedlen. Vid de tillfällen då det av texten framgår att det inom vissa religioner är
förbjudet med samkönade äktenskap eller att homosexualitet strider mot Guds ordning och ses som ett problem. Viktigt är vid dessa tillfällen att läraren tar upp detta till diskussion i klassen och förklarar och förtydligar att detta är ett sätt att se på det, för den skull är det inte det rätta, att homosexuella människor skulle vara ett problem. Detta är extra viktigt nu sedan införandet av Lgr 11, där lärarens professionalitet betonas och ger denne friheten att själv välja metoder samt läromedel för att uppnå kursens mål. Även med tanke på det som Simonsson påtalar, att forskning pekar på att heterosexualitet ofta framstår som något självklart och naturligt i klassrummet, vilket även min analys tyder på. Detta behöver uppmärksammas som ett stort problem, då konsekvenserna av detta blir begränsningar när det gäller möjligheter till identifikation hos eleverna.
Som brottsförebyggande rådets rapport visar så tyder forskning på en positiv utveckling gällande svenskars syn på homosexuella. Det visade sig även att unga är mer positivt inställda än äldre. Kan detta bero på att unga idag har en helt annan grundsyn än vad äldre har, och att samhället i stort med skolan inkluderad faktiskt har blivit bättre på att ta upp detta till
diskussion, och arbetat för att motverka diskriminering, samt att verka för alla människors lika värde, detta oberoende av kön, klass, etnicitet och sexuell läggning.
Jag anser det relevant att min undersökning inriktar sig specifikt på årskurs 7 – 9, då jag är av den uppfattningen att det är särskilt betydande att använda sig av läromedel som visar på bredd och olikheter, detta i en ålder då identitetsbildning är en central del i elevernas liv, och en tid då identiteten prövas mot olika livssyner.
Resultatet i min studie visar att det är angeläget med fortsatt arbete inom området. Det skulle därför vara intressant att göra en vidare forskning, genom att komma ut i den svenska skolan och intervjua elever angående deras uppfattning om vilka värderingar och normer som kommer till uttryck när homosexualitet omnämns, detta genom texter och bilder som
6. Käll- och Litteraturförteckning
Ammert, Niklas, ”Om läroböcker och studiet av dem”, i: Ammert, Niklas (red.), Att spegla
världen: läromedelsstudier i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2011
Berge, Britt-Marie, ”Jämställdhet och kön”, i: Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen:
läromedelsstudier i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2011
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, ”Diskursanalys” i: Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Carlsson, Bo Göran, Religion, kultur och manlig homosexualitet: homosexualitetens
kulturella strukturer, [Ny, omarb. utg.], Carlsson, Stockholm, 2000
Diskriminerad, trakasserad, kränkt?: barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier, Skolverket, Stockholm, 2009
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2164 (hämtad 2017-11-17)
Djärv, Carina, Westerberg, Sara & Frenzel, Anna, Hatbrott 2014: statistik över
polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Stockholm, 2015
https://www.bra.se/download/18.3f29640714dde2233b1bd975/1438687979405/2015_13_Hat brott_2014.pdf (hämtad 2017-11-03)
Endsjø, Dag Øistein, Sex och religion: från kyskhetsbal till heligt homosex, Norstedt, Stockholm, 2011
Enkvist Wallmark, Ulrika, Religion. 7-9, Capensis, Falköping, 2015
Gårdfeldt, Lars, ”Det finns nog inga homosexuella på vår lilla skola – om den svenska skolans behov av ökad hbt-kompetens” i: Franck, Olof (red.), Genusperspektiv i skolan: om
Hedin, Christer, Religionsundervisning: didaktik och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2014
Högberg, Ole, Sundqvist, Mats & Isaksson, David, Prio. Religion. 9, 1. uppl., Sanoma utbildning, Stockholm, 2014
Karlsson, Klas-Göran, ”Läroboken och makten – ett nära förhållande”, i: Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2011
Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs] : grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap, Skolverket, [Stockholm],
2006
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm,
2011
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (2017-10-03)
Nordberg, Stefan & Rindå, Joakim (red.), Bryt!: ett metodmaterial om normer i allmänhet och
heteronormen i synnerhet, 2. uppl., Forum för levande historia, Stockholm, 2008
https://www.miun.se/siteassets/forvaltning/personalavdelningen/lika-villkor/lika-villkorsdag/metodmaterialet-brytpdf (hämtad 2017-11-28)
Olofsson, Hans & Uppström, Rolf, Re - religion. 7-9, Gleerup, Malmö, 2014
Osbeck, Christina, Holm, Ann-Sofie & Wernersson, Inga, Kränkningar i skolan: förekomst,
former och sammanhang, Värdegrunden, Göteborgs univ., Göteborg, 2003
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/8440 (hämtad 2017-11-14)
Simonsson, Angelica, Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och
heteronormativitet [Elektronisk resurs], Göteborgs universitet, Diss. Göteborg: Göteborgs
universitet, 2017, Göteborg, 2017
http://hdl.handle.net/2077/53594 (hämtad 2017-11-17)
Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan - Regeringens proposition
2008/09:87, 2008
Tystnadens Tyranni – om heterosexualiteten som norm och homofobi i skolan, HomO, 2003
