UPPSALA UNIVERSITET
FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN
KANDIDATUPPSATS HT 2009
Firman, Oberoendet eller Klienten
En studie av revisorers lojaliteter
Författare: Aron Törnqvist
David Forner
Sammanfattning
Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.
Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet. Tvärtom menar vi att revisorerna värderar sitt oberoende högst. Detta gäller både för partners och anställda även om partners uttrycker en betydligt starkare lojalitet till klienter än de anställda gör.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
2. Revisionsbranschen och dess lojaliteter ... 2
2.1 En förändrad bransch ... 2
2.1.1 Är det ”fel” på branschen? ... 3
2.2 Lojaliteter och oberoende ... 4
2.3 En tidigare lojalitetsstudie ... 6
2.3.1 Forskningskritik ... 8
3. Denna studies utformning ... 9
3.1 Insamling av data... 9
3.2 Respondenter ... 9
3.3 Intervjufrågor ... 11
3.3.1 Lojalitet till sin arbetsgivare ... 11
3.3.2 Lojalitet till sitt yrke ... 12
3.3.3 Lojalitet till klienter... 12
3.3.4 Upprätthållandet av professionellt oberoende ... 13
3.3.5 Övriga frågor ... 13
4. Intervjusvar ... 13
4.1 Lojalitet till sin arbetsgivare ... 13
4.2 Lojalitet till sitt yrke ... 14
4.3 Lojalitet till klienter ... 15
4.4 Upprätthållandet av professionellt oberoende ... 16
4.5 Övriga frågor ... 17
5. Analys ... 18
5.1 Analys av de fyra aspekterna ... 18
5.1.1 Lojalitet till sin arbetsgivare ... 18
5.1.2 Lojalitet till sitt yrke ... 19
5.1.3 Lojalitet till klienter... 21
5.1.4 Upprätthållandet av professionellt oberoende ... 22
5.3 Vår frågeställning ... 25
6. Avslutande tankar ... 26
Referenslista ... 28
Bilaga 1: Våra intervjufrågor ... 30
Bilaga 2; Suddaby et al:s (2009) enkätfrågor ... 31
1
1. Introduktion
I spåren av den senaste krisen på finansmarknaden står det klart att redovisningens roll i turbulensen inte går att bortse från. Kritiken strömmar in från alla håll och berör allt från enskilda redovisningsstandarder (Laux & Leuz 2009) till revisorns roll och agerande i kristider (Sikka 2009b). Revisorns rykte har varit i gungning en längre tid men problemen i branschen har trappats upp under 2000-talet med nuvarande kris såväl som kriserna med Enron och WorldCom i början av decenniet (Macey & Sale 2003).
Revisorns ställning som oberoende granskare är det som allt oftare ifrågasätts. På grund av de täta relationer som revisionsfirmorna, och de enskilda revisorerna, successivt byggt upp med sina klienter riskerar revisorerna sin objektivitet och därmed sitt oberoende. Macey & Sale (2003) går så långt att de hävdar att det idag är i princip omöjligt för revisorer, och framför allt för partners på revisionsbyråerna, att vara oberoende sina klienter på grund av dessa relationer. Värderingar så som värnandet av det egna oberoendet har delvis fått ge efter för strävan efter lönsamhet och en ökad lojalitet till klienter och byrån (Wyatt 2004).
Syftet med denna uppsats är att undersöka revisorers lojaliteter och oberoende samt eventuella skillnader mellan olika karriärnivåer. De fyra aspekter vi studerar är revisorers lojalitet till sin arbetsgivare, sitt yrke och sina klienter och revisorers upprätthållande av professionellt oberoende.
Detta mynnar ut i två forskningsfrågor: är svenska revisorer mer lojala mot sina klienter och sin revisionsbyrå än mot det egna oberoendet; är kärnvärden så som oberoende och lojalitet mot yrket fast förankrade hos svenska revisorer?
2 resultaten och en diskussion kring resultatens implikationer och eventuell framtida forskning förs.
2. Revisionsbranschen och dess lojaliteter
2.1 En förändrad bransch
Amerikansk forskning visar att revisorns anseende var som allra högst under 40-, 50- och fram till mitten av 60-talet (Zeff 2003a). Under denna tid var revisorerna väldigt noggranna med vilka ekonomiska rapporter de godkände; de krävde mycket av sina klienter i form av upprätthållande av hög redovisningsstandard. Detta ledde till att investerare litade på de rapporter som revisorerna godkänt och revisorns incitament till att förbättra sig grundades i viljan att upprätthålla och förbättra det rykte han eller hon skapat sig (Macey & Sale 2003). Detta var en period då revisorsyrket, liksom många andra yrkesgrupper, var ett livstidsengagemang och att bli delägare i någon av de stora byråerna var ofta höjdpunkten på karriären (Zeff 2003a).
Amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) hade länge som norm att en revisionsbyrå bara kunde erhålla en liten del av sina inkomster från en och samma klient för att oberoendet inte skulle ifrågasättas. Enligt Macey & Sale (2003) var detta en av de drivande faktorerna bakom den mängd sammanslagningar av de stora revisionsbyråerna som uppstod under 80- och 90-talet. Byråerna behövde allt större inkomster för att kunna ta sig an större klienter utan att dessa blev en för stor andel av deras intäkter och då räckte inte den befintliga bolagsstrukturen till. Detta innebar att ”de tretton stora” blev ”de åtta stora” som i sin tur steg för steg idag har blivit ”de fyra stora”1 (Zeff 2003b).
En annan tydlig förändring har varit ett skifte i inriktning för de stora revisionsbolagen. Redan då branschen låg i sin vagga fanns inslag av konsulttjänster2 i bolagens utbud men dessa var en biprodukt till ordinarie verksamhet och på intet sätt ekonomiskt avgörande för
1
Ernst & Young, KPMG, Deloitte & Touche, PricewaterhouseCoopers
2
3 revisionsbyråerna (Zeff 2003a). Under slutet av 1900-talet fick detta en vändning; år 1975 stod konsulttjänsterna för mindre än 20 procent av revisionsbyråernas inkomster medan revisionsavdelningen stod för mellan 65 och 75 procent. De följande 25 åren ändrades förhållandet så att revisionen i början av 2000-talet i ”de fem stora”3 bara stod för mellan 30 och 45 procent och konsulttjänsterna i vissa revisionsbolag stod för upp till 50 procent (Zeff 2003b).4 Zeff (2003b) menar att detta skifte berodde på att revisionsbolagen upplevde en mättnad på marknaden för revision och i respons till detta breddade de sitt utbud av tjänster för att kunna ha fortsatt ökad tillväxt.
De sista åren på 1900-talet och fram till och med idag har färgats av en yrkeskår i gungning. Börskrascher har följts av redovisningsskandaler som i sin tur har följts av nya finanskriser och revisorerna har allt oftare haft en betydande roll. Skandalerna med Enron och Worldcom är två exempel som på allvar har fäst fokus på revisorns roll och dennes integritet då skandalerna orsakade Arthur Andersens fall (Suddaby et al 2009). Även under den senaste finanskrisen har revisorernas professionalism ifrågasatts av bland annat Sikka (2009b) och det har implicerats att ”de fyra stora” skulle ha förvärrat situationen (Arnold 2009).
2.1.1 Är det ”fel” på branschen?
Suddaby et al (2009) menar att de klassiska antagandena om yrkesintegritet och oberoende i ”de fyra stora” inte längre är lika fast förankrade som förr och att den organisatoriska miljön har en stor påverkan på revisorer i dessa firmor. Detta påstående styrks av Macey & Sale (2003) som menar att incitamentsstrukturen i ”de fyra stora” ligger till grund för de misslyckanden som de senaste åren har förekommit i branschen. De menar att en revisor idag belönas för bra kundrelationer, till skillnad från mitten av 1900-talet då belöningen utgick från bra revisionsarbete. Detta medför att revisorerna riskerar att bli fångade av sina klienter5, det vill säga att bli prestationsmässigt beroende av klienterna, och därmed obenägna att stöta sig med
3 Se not 1 med tillägg av Arthur Andersen 4
De övriga procenten var skatterådgivning
5
4 dem genom att rapportera in negativa eller felaktiga saker. Roberts (2009) artikel angående jakten på transparens inom redovisningen, leder fram till en annan möjlig bidragande orsak. Han utgår ifrån psykoanalytiska antaganden från Freud och Lacan och formar en teori om människans benägenhet att försöka visa allt från dess bästa sida och hennes notoriska flykt undan skuld. Även en revisor borde kunna analyseras utifrån denna teori. Detta antagande understöds till viss del av Sikka (2009a) då denne påpekar att även revisorer lyder under lagarna om vinst- och nyttomaximering vilket i allra högsta grad handlar om den mänskliga naturen och människans egenintressen.
Sikka (2009b) menar att den senaste krisen har ökat misstankarna om att revisorer idag är oförmögna att ge en rättvisande och oberoende bild av sina klienter, ett påstående som får stöd i tidigare forskning. I dagsläget beskrivs revisionsbyråerna som giriga och deras incitamentsstruktur beskylls för att vara felaktig (Macey & Sale 2003, Wyatt 2004). I en tid då revisionsbolagen är så ifrågasatta och kritiserade som de är idag blir frågan vilka lojaliteter revisorer har och hur de ser på sitt oberoende väldigt aktuellt att studera.
2.2 Lojaliteter och oberoende
Lojalitet är ett begrepp som kan tolkas och användas på olika sätt. I denna uppsats använder vi begreppet lojalitet som en motsvarighet till engelskans ”commitment” som saknar en direkt motsvarighet i svenskan. Betydelsen av de två begreppen ligger nära och Aranya & Ferris (1984) använder ”loyality” för att definiera ”commitment”. För att undvika missförstånd har vi förklarat de olika lojaliteter som vi använder och även presenterat det engelska namnet som en fotnot.
Det finns många olika studier kring lojaliteter inom olika områden. Den studie som ligger närmast det vi avser göra är Suddaby et al (2009). I denna studie undersöks revisorer utifrån fem aspekter. Dessa är lojalitet till sin arbetsgivare, lojalitet till sitt yrke, lojalitet till klienter, upprätthållandet av professionellt oberoende och revisorers upplevda värde av auktorisation6. Vi avser att använda samma aspekter som Suddaby et al (2009) eftersom att de är väl
6
5 beprövade och stämmer överens med det vi vill undersöka. Vi väljer dock att inte diskutera revisorers upplevda värde av auktorisation separat. Denna aspekt har olika sidor och vi berör ämnet när vi diskuterar revisorers lojalitet till sitt yrke. Det finns dock även en monetär sida av auktorisation som studeras av Suddaby et al (2009) men som ej behandlas i den här uppsatsen eftersom att det inte direkt knyter an till lojaliteter och oberoende.
Lojalitet till sin arbetsgivare7 definierades ursprungligen av Porter et al (1974). Enligt Porter är lojalitet till sin arbetsgivare den grad till vilken individen identifierar sig med, och engagerar sig i, sin organisation. Denna typ av lojalitet karaktäriseras av följande tre faktorer; en stark tro på, och acceptans av, arbetsgivarens mål och värderingar, en vilja att utöva en betydande insats för arbetsgivaren och en tydlig önskan att fortsätta vara en del av organisationen.
Lojalitet till sitt yrke8 har i princip samma innebörd som lojalitet till sin arbetsgivare och beskrivs av Morrow & Wirth (1989) som graden till vilken individen identifierar sig med, och engagerar sig i, sitt yrke. Begreppet vidgas av Wallace (2005) som inkluderar den grad till vilken individen känner lojalitet, omsorg och stolthet över sitt yrke.
Lojalitet till klienter9 beskriver Suddaby et al (2009) som den grad en revisor identifierar sig med, och motiveras av, krav och mål hos sina klienter.
Slutligen har vi upprätthållandet av professionellt oberoende10. Detta begrepp beskriver Suddaby et al (2009) som den grad till vilken en revisor accepterar den historiska normen av oberoende som en grundläggande professionell värdering. Med oberoende menas här ett starkt engagemang för traditionella normer snarare än krav från klienter.
7
Organizational commitment på engelska
8 Professional commitment på engelska 9
Client commitment på engelska
10
6
2.3 En tidigare lojalitetsstudie
Suddaby et al:s (2009) studie är relativt omfattande och de fem aspekter som de undersöker studeras utifrån flera olika grupper av revisorer. Studien utfördes genom en enkätundersökning där respondenterna har fått gradera ett antal frågor från ett till fem där ett är lägst och fem är högst. Svaren har därefter summerats inom fem olika kategorier och sedan har ett medelvärde för varje kategori räknats fram. Nedan redogör vi kortfattat för de delar av Suddaby et al:s resultat som överlappar vår studie.
Suddaby et al (2009) diskuterar sina resultat utifrån jämförelser mellan revisorers olika arbetsförhållanden och olika positioner inom sina respektive företag. I den här uppsatsen fokuserar vi på de slutsatser som dras om revisorer i de ”fyra stora”, vilket innebär att vi bortser från jämförelser mellan olika typer av arbetsgivare. Detta val gör vi eftersom att vår undersökning sker på ett av ”de fyra stora” revisionsbolagen, mer om detta kommer under rubriken ”Denna studies utformning”. Vi lägger även visst fokus på skillnader mellan olika positioner inom ”de fyra stora”, genom att jämföra partners och anställda.
Tabell 1 är en anpassning av de medelvärden som har räknats fram utifrån svaren från revisorer på ”de fyra stora”. Genom att dividera medelvärdet med antalet frågor under varje rubrik har vi fått ett snittvärde på hur revisorerna har graderat frågorna, en trea är neutralt. Det som kan utläsas ur tabell 1 är att lojalitet till yrket värderas högst följt av kravet på oberoende och lojalitet till arbetsgivare. Det enda värde som ligger under det neutrala värdet är lojalitet till klienter.
Lojalitet till arbetsgivare
Lojalitet till sitt yrke
Lojalitet till klienter
Upprätthållandet av professionellt oberoende
Snittvärde Snittvärde Snittvärde Snittvärde "De fyra stora" 3.33 4.31 2.93 3.46
7 De slutsatser som Suddaby et al (2009) drar utifrån resultaten är att revisorerna i ”de fyra stora” är de som, jämfört med andra revisorer, har visat lägst resultat på alla undersökta variabler. De har lägst lojalitet till arbetsgivaren, yrket, klienterna och kravet på oberoende. Suddaby et al (2009) pekar, som tidigare nämnts, på att den organisatoriska omgivningen är av stor betydelse för skapandet av en revisors åsikter och värderingar och menar att revisionsbolagens fokus på ökad vinst verkar degenererande på de enskilda revisorernas värdegrunder. De menar också att deras resultat, med minsta möjliga intolkning, visar att revisorer i ”de fyra stora” inte är konsekventa, enligt traditionell syn på en revisors lojaliteter, då de både visar upp lägst värden på lojalitet mot klienter och lägst värden på de övriga faktorerna. Den traditionella synen är att lojalitet till klienter står i motsatsförhållande till övriga lojaliteter; minskar det ena så ökar det andra (Suddaby et al 2009).
Tabell 2 är uppställd på samma vis som tabell 1 men visar relationen mellan partners och anställda11 i alla undersökta bolag, inte bara ”de fyra stora”. Det som kan utläsas ur denna tabell är att partners i alla kategorier ligger över anställda och att de anställdas lojalitet till klienter även här är den enda kategori som ligger under en neutral trea. Det är dock värt att notera att detta bara gäller anställda då partners ligger över den neutrala trean. Störst skillnad mellan partners och anställda är i kategorierna lojalitet till organisationen och lojalitet till klienter.
11
“Top level” och ”Lower level” på engelska
Lojalitet till arbetsgivare
Lojalitet till sitt yrke Lojalitet till klienter
Upprätthållandet av professionellt oberoende
Snittvärde Snittvärde Snittvärde Snittvärde
Partners 4.08 4.29 3.34 3.89
Anställda 3.35 4.14 2.88 3.84
8 Vidare så jämför Suddaby et al (2009) revisorer med olika ställning inom företagen och observerar att när en revisor klättrar på karriärstegen ökar dennes lojalitet mot sina klienter och han eller hon tenderar att se sin auktorisation i mer praktiska termer. Dock påpekar de att det inte finns någon signifikant skillnad mellan karriärnivåerna då det gäller värderingen av oberoendekravet. Detta förhållande förklaras av observationen att en revisor kan ha multipla lojaliteter som inte nödvändigtvis behöver strida mot varandra, en högt rankad revisor kan vara lojal mot både kund, arbetsgivare och sitt yrke (Suddaby et al 2009).
2.3.1 Forskningskritik
Suddaby et al (2009) har gjort en vidspännande kvalitativ studie med över 1200 respondenter från olika arbetsförhållanden. Studien är tillräckligt stor för att statistiska modeller ska kunna tillämpas (Newbold et al 2007) och i flera undersökningsområden har statistisk signifikans uppnåtts. Trots detta har studien ådragit sig viss kritik. Sikka (2009a) är en av de som har riktat kritik mot studien och han lyfter fram en rad frågetecken och tvivelaktigheter i studien.
En viktig punkt i Sikkas (2009a) kritik är att Suddaby et al:s (2009) studie enbart är utförd i Kanada och att den därmed kanske inte är tillämpbar i övriga världen. Vi anser att denna kritik är relevant och i denna uppsats söker vi ta denna forskning kring revisorers lojaliteter ett steg längre genom att göra en studie i Sverige.
9
3. Denna studies utformning
3.1 Insamling av data
Datainsamlingen till denna studie görs via semistrukturerade intervjuer. Intervjuer ger möjlighet att följa upp idéer och att gå närmare in på de svar som ges. Genom detta tillvägagångssätt kan nyanser fångas på ett sätt som inte vore möjligt vid en kvantitativ metod (Bell 2005). Genom att använda semistrukturerade intervjuer får vi möjligheten att anpassa våra följdfrågor efter de olika intervjuerna samtidigt som vi har en stabil struktur och får en röd tråd då vi i förväg har definierat de övergripande intervjufrågorna. Den balans som ges genom flexibilitet i intervjuerna och en fördefinierad utgångspunkt ger oss en bred syn på revisorernas lojaliteter samtidigt som vi bibehåller en god jämförbarhet mellan intervjuerna. Suddaby et al:s (2009) studie var kvantitativ och vi anser att en ny studie med en annan metod i ett annat land är det bästa sättet att vidga förståelsen för revisorers lojaliteter.
Vi väljer att behandla alla respondenter anonymt eftersom information av etiskt känslig natur aldrig bör kunna spåras till respondenten (Dalen 2007) och vi bedömer att våra frågor faller under denna kategori.
3.2 Respondenter
Vi utför intervjuer med revisorer anställda på Ernst & Young i två svenska storstäder. Att vi begränsar oss till en byrå beror på omfattningen av denna studie. Eftersom vi har relativt få respondenter så bedömer vi jämförbarheten mellan, och analysen av, de svar vi får som mer relevant om vi avstår från att inkludera den eventuella skillnaden mellan de olika revisionsbyråerna i vår undersökning.
10 För att fånga in olika nyanser inom Ernst & Young väljer vi att
dela in och intervjua två olika grupper som består av revisorer på två olika karriärsteg: partners och anställda. Detta är enligt Dalen (2007) ett bra sätt att fånga upp likheter och olikheter mellan två grupper och hon exemplifierar detta i figur 1. Figuren visar att vissa områden är överlappande och uppfattas lika av de två respondentgrupperna, i det här fallet partners och anställda. Anledningen till att vi delar upp respondenterna
i partners och anställda är att partners har lång erfarenhet av branschen och företaget och har ofta ansvar mot stora kunder medan de anställda har mindre erfarenhet och ansvar.
Ett annat urvalskriterium är att alla respondenter reviderar publika bolag. Detta val gör vi då de olika lojaliteterna borde framträda tydligast hos revisorer som arbetar med publika bolag eftersom de är stora bolag som tar mycket av den enskilda revisorns tid i anspråk och genererar stora intäkter för revisionsbyrån.
Tabell 3 är en sammanställning av de personer vi intervjuar, vi väljer att koda samtliga personer då intervjuerna är anonyma. Vi väljer även att inte exakt ange hur länge respektive partner har arbetat på grund av
anonymiteten då det inte finns så många partners i Sverige. Det som kan utläsas ur tabellen är att vi intervjuar två partners med över 15 års erfarenhet av branschen och fyra anställda med mellan tre
och tolv års erfarenhet. Vi anger även om respondenten är auktoriserad eller godkänd. Anledningen till att antalet intervjuade partners är lågt är på grund av svårigheten med att få ta deras tid i anspråk.
Tabell 3; Kodning av respondenter Respondenter Respondentgrupp Auktorisation År som
revisor P1 Partner Auktoriserad >15 P2 Partner Auktoriserad >15 A1 Anställd Auktoriserad 12 A2 Anställd Godkänd 9 A3 Anställd Godkänd 5 A4 Anställd - 3
11
3.3 Intervjufrågor
Våra intervjufrågor bygger på de frågor som Suddaby et al (2009) använde i sin kvantitativa undersökning av kanadensiska revisorers lojaliteter. Vi skriver om frågorna och anpassar dem till intervjufrågor men försöker ändå behålla innebörden av dem för att nå samma områden som Suddaby et al (2009). Detta tillvägagångssätt har vi valt dels på grund av att det är beprövade och väl genomarbetade frågor men även för att öka jämförbarheten när vi diskuterar våra resultat. Nedan går vi igenom var och en av våra intervjufrågor. Intervjufrågorna är också bifogade som Bilaga 1. Enkätfrågorna från Suddaby et al (2009) finns i en svensk översättning i Tabell 4. Frågorna finns även bifogade på engelska som Bilaga 2. I kommande stycken kommer vi att hänvisa till frågorna i Tabell 4 genom att använda numreringen som används i tabellen.
3.3.1 Lojalitet till sin arbetsgivare
För att få en uppfattning om respondenternas lojalitet till sin arbetsgivare har vi utformat två frågor varav den ena har en följdfråga. Den första frågan är ” Hur är dina känslor inför Ernst & Young?” och den frågan följs upp med ”Hur
uppfattar du kritik (positiv och negativ) riktat mot Ernst & Young?”. Genom att i huvudfrågan låta respondenten prata relativt fritt om Ernst & Young så avser vi få en bild av huruvida respondenten är stolt över sin arbetsgivare eller inte och därmed täcka fråga 1.1 i Tabell 4.
Lojalitet till sin arbetsgivare
1.1 Jag är stolt över att berätta för mina vänner att jag
arbetar för min nuvarande arbetsgivare
1.2 När någon kritiserar min nuvarande arbetsgivare
känns det som en personlig förolämpning
1.3 Jag hoppas att arbeta för min nuvarande
arbetsgivare tills jag går i pension
1.4 Mitt nuvarande jobb ger mig stor frihet i hur jag gör
arbetet
1.5 Jag tänker på allvar söka jobb hos annan arbetsgivare
inom det närmaste året.
1.6 Min egen känsla av vem jag är (dvs. min personliga
identitet) överlappar till stor del med min känsla för vad min nuvarande arbetsgivare företräder
Lojalitet till sitt yrke
2.1 Min auktorisation är en viktig del av mitt arbetsliv 2.2 Jag är oerhört glad att jag valde detta yrke framför
andra som jag funderade på när jag anställdes
2.3 Jag anser min auktorisation är en stor prestation i
min karriär
2.4 Jag är stolt över att berätta för mina vänner att jag är
en auktoriserad revisor
2.5 Jag identifierar mig som en auktoriserad revisor i
min arbetsmiljö
2.6 Jag känner stolthet när jag ser andra auktoriserade
revisorer få erkännande
2.7 Jag bryr mig mycket om framtiden för min yrkeskår Lojalitet till klienter
3.1 När någon berömmer min största klient känns det
som en personlig komplimang
3.2 När jag talar om min största kund, brukar jag säga
‘‘vi” istället för ''de"
3.3 Mina största klienters framgångar är mina
framgångar.
Upprätthållandet av professionellt oberoende 4.1 Jag tror att oberoende är en av de viktigaste
grunderna för auktoriserade revisorer
4.2 Jag tror att kravet på oberoende måste tillämpas
strikt i varje område där revisionsbolag är inblandade
4.3 Jag tror att revisionsyrket skulle vinna på om kravet
om oberoende var mer strikt
4.4 Jag tror att näringslivet skulle vinna på om om kravet
om oberoende var mer strikt
12 Frågan täcker även till viss del in 1.4 eftersom att respondentens syn på sin yrkesmässiga frihet borde avspeglas i respondentens svar. Följdfrågan är en direkt omskrivning av, och därmed avsedd att täcka, fråga 1.2. Den andra frågan är “Hur känner du att dina värderingar är i förhållande till det som Ernst & Young representerar?” och med den frågan avser vi täcka fråga 1.6 i Tabell 4. Ernst & Youngs värderingar finns bifogade som Bilaga 3. Slutligen täcks fråga 1.3 och 1.5 in av frågan ”Planerar du att arbeta kvar på Ernst & Young fram till din pension?” som vi ställer till de anställda men inte till partners då dessa är att betrakta som arbetsgivare.
Porter et al (1974) täcker även, i sin definition av lojalitet till arbetsgivare, in om en person är beredd att utföra en betydande insats för arbetsgivaren. Denna punkt är intressant men vi väljer att, liksom Suddaby et al (2009), inte utforma någon fråga på detta då vi inte tror oss kunna få några relevanta svar då det är för uppenbart vad respondenten ”borde” svara.
3.3.2 Lojalitet till sitt yrke
Lojaliteten till sitt yrke undersöks med två frågor som båda har en följdfråga. Den första frågan är ”Hur kom det sig att du blev revisor?” och den följs upp av följdfrågan ”Är du nöjd med beslutet?”. Med dessa två frågor vill vi täcka in fråga 2.2. Den andra frågan är ”Vad har det betytt/skulle det betyda för dig att bli auktoriserad revisor?” som följs av ”Vilken vikt har auktorisationen i branschen?”. Dessa två frågor täcker in revisorns syn på auktorisation och behandlar därmed fråga 2.1, 2.3, 2.4, 2.5 och 2.6. Fråga 2.7 täcks inte in i dessa frågor men kommer att behandlas av en mer övergripande fråga som kommer senare.
3.3.3 Lojalitet till klienter
13
3.3.4 Upprätthållandet av professionellt oberoende
Upprätthållandet av professionellt oberoende täcks in av två frågor där den första har en följdfråga. Den första frågan är ”Hur viktigt är kravet på oberoende för dig i förhållande till andra krav?” och följdfrågan är ”Hur viktigt är det att en revisor är oberoende i alla lägen?”. Dessa frågor täcker in 4.1 och 4.2. Den andra frågan är ”Vem, om någon, skulle tjäna på hårdare krav på oberoende?” och den frågan täcker in 4.3 och 4.4.
3.3.5 Övriga frågor
Slutligen så har vi två frågor och en följdfråga som är avsedda att ge en lite mer övergripande bild. Den första är ”Vilken är din bästa egenskap som revisor?” och syftet med den frågan är att få en övergripande bild av vad respondenten anser är bra egenskaper för en revisor. Svaret vi får ger oss en bild av vilket av de ovan nämnda områden respondenten tycker är viktigast.
Nästa fråga är ”Hur viktig är revisorn för samhället?” med följdfrågan ”Vilken roll bör revisorn ha i samhället?”. Dessa frågor syftar till viss del till att ge oss en bild av vad respondenten tycker är en revisors viktigaste funktion men den är framförallt avsedd för att täcka in fråga 2.7.
4. Intervjusvar
4.1 Lojalitet till sin arbetsgivare
Respondenterna svarar genomgående att de har positiva känslor inför Ernst & Young. Vi kan se en trend att ju längre respondenterna har arbetat på Ernst & Young desto mer positivt inställda säger de sig vara. Gemensamt för respondenterna är dock att de beskriver sina känslor för Ernst & Young i mer praktiska än emotionella termer. Ett undantag från båda dessa trender är A3 som beskriver sig själv som stolt över Ernst & Young. Även A3 nämner dock att Ernst & Young har bra förmåner när A3 beskriver sina känslor till företaget.
14 ekonomisk aspekt på kritik och att all kritik därför är bra kritik. P2 säger sig dock, liksom de andra, inte ta kritik personligt om det inte är personligt riktat.
På frågan om Ernst & Youngs värderingar stämmer överens med respondenternas så säger alla att så är fallet om än i varierande grad. A4 berättar att Ernst & Youngs värderingar inpräntas i de nyanställda och att de därför stämmer överens. A4 uppger även att värderingarna påverkas av den du jobbar under. A3 läser upp värderingarna och menar att de stämmer överens med hans egna. A1 och P2 tar upp frågan huruvida Ernst & Youngs värderingar tillämpas i verksamheten och P2 påpekar även att värderingarna i princip ser likadana ut på alla företag och A1 menar att det inte finns så mycket att säga om Ernst & Youngs värderingar. P1 säger att värderingar blir vad man gör dem till men menar sig leva upp till dem.
De anställda fick frågan huruvida de planerade att fortsätta arbeta för Ernst & Young fram till sin pension. A2 och A3 säger att det är tanken medan A1 och A4 ger mer svävande svar. A4 menar att det beror på vad som händer i framtiden och A1 säger att tanken först bara var att arbeta för Ernst & Young några år men att han sen blev kvar.
4.2 Lojalitet till sitt yrke
Det finns ett tydligt samband mellan antalet år som respondenten arbetat i branschen och med vilken medvetenhet de valt sitt yrke; ju längre tid respondenten arbetat desto mer slump förekom vid yrkesvalet. Alla är dock nöjda med sitt beslut och P2 poängterar de monetära fördelarna med yrket. P1, A2 och A3 beskriver det i mycket positiva termer medan A1 och A4 är mer försiktiga i sina uttryck.
15 spelar auktorisationen större roll. Alla respondenter är ense om att auktorisationen är nödvändig i branschen, men ju kortare tid respondenten arbetat på Ernst & Young desto viktigare beskriver de att titeln är för branschen. A4 beskriver det som en skyddad titel som gör att utomstående förstår att man är bra på det man gör, medan P1 beskriver det som att det är ett måste för att det är de auktoriserade som får skriva på företag. Respondenterna A2, A3 och A4 beskriver det som en kvalitetsstämpel och A2 menar att det är mycket viktigare externt än internt.
4.3 Lojalitet till klienter
När respondenterna ombeds att beskriva relationen till sin största klient anser inte P2, A3 och A4 att det är självklart vilken klient som är störst utan ber om ett förtydligande. Alla beskriver dock relationen som bra. Samtliga beskriver även relationen i praktiska termer. P1 beskriver relationen som viktig ekonomiskt eftersom att en kund som revisorn har en bra relation till stannar kvar hos byrån. P1 har också sett en förändring mot närmare kundkontakter under sina år som revisor och säger sig ägna ungefär 25% av sin arbetstid åt sin största klient och att denna klient i princip alltid prioriteras. De övriga respondenterna beskriver sina relationer som praktiska eftersom en god kundrelation underlättar deras arbete. A3 trycker på vikten av att bygga upp bra kundrelationer.
16 Genomgående i svaren så har vi lagt vikt vid huruvida revisorerna ser sig själva som en del i de bolag som revideras. Detta har vi dels gjort genom att ställa frågan vilken de ser som revisorns roll i samhället och dels genom att i alla frågor lägga vikt vid om de säger ”vi”, eller ”de” när de pratar om bolagen som de reviderar. Samtliga respondenter utom A1 ser revisorns roll som huvudsakligen en utomstående granskare. A1 menar att revisorn både ska hjälpa företagen och granska dem utan att rangordna uppgifterna och A1 säger sig inte se någon konflikt mellan rollerna. Det vi kan utläsa av detta är att ingen revisor beskriver sin roll som en del i klientens företag och ingen av respondenterna pratar om sina klienter i ”vi”-termer.
4.4 Upprätthållandet av professionellt oberoende
Respondenterna är i grunden överens om att oberoendet är en viktig central fråga dock varierar tyngden i respondenternas uttalanden. Exempelvis så säger P2 att det är extremt viktig medan A4 säger att det är något man alltid måste ha med sig. P1 och P2 menar att frågan samtidigt är svår; gränsdragningarna är inte alltid helt uppenbara och P1 ställer den retoriska frågan om hur en revisor kan ses som oberoende om han fakturerar en klient tre gånger så mycket för konsulttjänster som för revisionen. Både P1 och P2 säger sig dock avstå från affärer om de anser att oberoendet är tveksamt.
A1 och A2 säger att det känns naturligt att vara oberoende och ifrågasättande men menar även de att gränsdragningarna är svåra. A2 påpekar dock att man alltid tar ställning till oberoendefrågan och det borde därför inte bli några problem. A3 och A4 uttrycker det bara som att det är något man alltid bär med sig och bör beakta, samtidigt som det är det centrala av deras krav och A4 beskriver kravet på oberoende som ett fundament. P2 beskriver kraven som att man har tagit på sig en roll och ett ansvar och då måste man upprätthålla det. Alla respondenter menar att en revisor kan vara oberoende i alla lägen men A3 säger att det gäller i upprätthållandet av lagar och förordningar och P2 påpekar att Ernst & Young har strikta interna regler och att du som revisor kan välja att dra gränsen ännu snävare.
17 är tillräckliga eller till och med för hårda och A1 jämför med regelverket i USA och påpekar att det är hårdare än vårt system och att deras system kan kännas lite för hårt. P1 menar dock att så länge som revisorn även får göra konsulttjänster kan hundraprocentigt oberoende aldrig uppnås.
4.5 Övriga frågor
Respondenterna har olika syn på sina bästa egenskaper som revisorer. A2 och A4 anger revisionsanknutna egenskaper så som analytisk och undersökande och medan P1, A1 och A3 anger relationsanknutna egenskaper så som pedagogisk, lojal och flexibel. P2 diskuterar båda aspekterna och menar att även om en revisor måste vara utåtriktad och social så handlar det i slutändan om kompetens.
Respondenterna har också olika syn på hur viktig revisorn är för samhället även om de är överens om att revisorn är viktig. P1, A2, A3 och A4 menar att revisorn är viktig för ägarna. A4 påpekar att detta främst gäller större bolag medan de andra inte gör någon skillnad mellan olika typer av bolag. A3 anser även att revisorn är viktig för skatteverket och banker. P2 specificerar inte varför, eller för vem, revisorn är viktig men menar att rollen hade kunnat bli ännu viktigare om de hade arbetat med mer aktuell information. A1 menar att revisorn är viktig eftersom de höjer kvaliteten på redovisningen genom att diskutera redovisningsfrågor med klienternas ekonomiavdelningar.
18
5. Analys
5.1 Analys av de fyra aspekterna
5.1.1 Lojalitet till sin arbetsgivare
I våra intervjusvar kan vi se att alla respondenter anser att deras egna värderingar stämmer överens med Ernst & Youngs värderingar. En anledning till detta kan vara att Ernst & Young har övergripande och löst definierade värderingar som går att acceptera av de flesta, eller så har de revisorer som deltagit i vår undersökning tagit till sig Ernst & Youngs värderingar. Det som talar för det första är att P2 säger att värderingarna i princip ser lika ut på alla arbetsplatser och att A1 anser att det inte direkt finns något att säga om Ernst & Youngs värderingar. Dessa synsätt pekar inte på en stark relation till Ernst & Youngs värderingar. Dock läser A3 upp värderingarna och säger sig stå för dem vilket skulle kunna peka på en starkare relation. Generellt kan vi se en trend att desto längre erfarenhet respondenterna har som revisorer desto mer nyanserad bild har han eller hon av nyttan av värderingarna. Båda partners i vår undersökning menar sig ha starka värderingar men båda menar också att det inte är något speciellt med Ernst & Youngs värderingar.
När vi ser till önskan att fortsatt vara en del av organisationen så är det ingen som säger att de inte kommer att arbeta kvar. Utöver det kan vi inte se något mönster i de anställdas svar. A2 och A3 säger att tanken är att arbeta kvar medan A1 och A4 svar är mer svävande och vi kan därför inte se några direkta samband mellan antal arbetade år på Ernst & Young och viljan att arbeta kvar.
19 Den helhetsbild vi får av respondenternas relation till Ernst & Young är att respondenterna beskriver lojalitet till företaget men att det är på ett relativt praktiskt plan; de verkar anse att Ernst & Young är en bra arbetsgivare. När vi jämför partners svar med de anställdas så ser vi att partners förmedlar en starkare lojalitet. Det möjliga undantaget från detta är att partners inte beskriver någon starkare relation till Ernst & Youngs värderingar. Det kan dock bero på att de har längre erfarenhet och därför fått en trygghet i sin roll som revisor och byggt upp egna värderingar som de arbetar efter. Detta stöds av att skillnader inte bara kan ses mellan partners och anställda utan även mellan de mer och de mindre erfarna bland de anställda.
Enligt Subbady et al (2009) är revisorer från ”de fyra stora” strax över neutrala i snitt då det gäller lojalitet till sin arbetsgivare. I jämförelsen mellan alla branscher och revisionsbyråer är partners mer lojala än de övriga anställda. De resultat vi får fram för ”de fyra stora” ligger i linje med dessa antaganden. Respondenterna uttrycker lojalitet till Ernst & Young men det är på ett praktiskt plan. Skillnaden i lojalitet mellan partners och övriga anställda ligger förvisso också i linje med vad vi observerat men vi upplever att skillnaden är något mindre i vår undersökning än i Suddaby et al:s (2009).
5.1.2 Lojalitet till sitt yrke
Samtliga respondenter är nöjda eller mycket nöjda med sitt yrkesval, det är dock intressant att det verkar som att slumpen spelar mindre och mindre roll i yrkesvalet. Det skulle kunna bero på att utbildningen ser annorlunda ut idag eller till och med på ett ökat, medvetet, intresse för branschen, vilket i båda fallen pekar på en ökad medvetenhet för vad yrket innebär. Det skulle i så fall kunna tyda på en starkare identifiering med yrket, vilket i förlängningen skulle kunna leda till en ökad lojalitet till yrket jämfört med vad de äldre kollegorna hade när de började. Dock arbetar alla kvar och det får väl förutsättas att alla känner ett visst mått av lojalitet till yrket då alla uppenbarligen är nöjda med sitt val.
20 nödvändig i den publika sektorn. Detta skulle kunna vara en följd av ökad insikt i vad den praktiska betydelsen av titeln är och därmed även förklara varför de ickeauktoriserade tycks fästa större vikt vid den. Dock kan det argumenteras att de auktoriserade tycks vara mindre engagerade och lojala mot de grundprinciper som yrket har då de avfärdar auktorisationen som ett instrument men inte något mer. Detta kan jämföras med de mindre erfarna respondenterna som talar om auktorisationen som en kvalitetsstämpel och att den är viktig externt, vilket kan peka på en identifiering med yrkets värderingar. Även här finns det dock skäl att se på problemet ur en annan synvinkel då det skulle kunna argumenteras att en ny, osäker, revisor troligtvis anser att en kvalitetsstämpel är nödvändigt för att bekräfta dennes kunskaper.
De ordval respondenterna väljer då de talar om revisorns vikt i samhället berättar en del om deras lojalitet till sitt yrke. Alla respondenter säger att revisorn är viktig men det är så kraftfulla ordval som det blir. En av respondenterna menar till och med att revisorns roll borde ändras till att bearbeta mer aktuell information. Avsaknaden av starka ord ger indikationer på att respondenterna anser att revisorn fyller en funktion i samhället, men inte mer än så.
Sammanfattningsvis så ger inte respondenterna några tecken på att vara illojala mot sitt yrke men de visar sig inte heller vara avsevärt lojala. En något förvånande analys är att lojaliteten till yrket, med utgångspunkt i våra intervjuer, verkar minska med antalet år revisorn arbetat i branschen.
21
5.1.3 Lojalitet till klienter
Respondenterna menar att de har goda relationer med sina klienter, dock går det att urskilja klara skillnader i deras förhållningssätt. Tre av respondenterna ber att få förtydligat vem som menas med största klient medan de andra tre utan tvekan vet vilken det är. Detta kan tyda på olika syn på vikten av klienter då de första tre verkar tycka att alla deras klienter är lika viktiga eller i varje fall viktiga på olika sätt. De andra tre har en mer tydlig rangordning på sina klienter och exempelvis P1 menar att P1:s största klient i princip alltid får företräde. En annan skillnad i synen på klienter är att fyra av respondenterna beskriver relationsanknutna egenskaper på frågan om deras bästa egenskaper som revisorer vilket borde tyda på ett starkare klientfokus än de som beskriver revisionsanknutna egenskaper.
Vid en jämförelse mellan partners och anställdas förhållande till klienter finns det en klar skiljelinje då det gäller det personliga engagemanget. De två partners uttrycker ett stort engagemang i klienternas med- och motgångar vilket skulle kunna vara en följd av ett ökat klientansvar då de ofta är den påskrivande revisorn. Ett större ansvar för klienten kan leda till ett större fokus på att hålla denne nöjd, för att på så sätt knyta dem hårdare till Ernst & Young. De anställda däremot menar att de inte är personligt engagerade i sina klienter, de håller sig bara, av yrkesmässiga skäl, uppdaterade om vad som händer med deras klienter. Dock säger sig de anställda bli glada om det går bra för deras klienter vilket tyder på ett visst personligt engagemang från respondenternas sida, även om A1 tycker att motgångar kan vara minst lika bra för då blir arbetet mer varierande.
22 Respondenterna verkar kunna hålla sig någorlunda distanserade till sina klienter och inte, i för hög grad, påverkas av klientens krav och mål. Dock finns det en markant skillnad mellan partners och anställd där partners är betydligt mer engagerade i sina klienter. Som kontrast verkar de anställda nästan vara distanserade och opåverkade av sina klienter.
Suddaby et al (2009) har observerat ett snittresultat under neutralt för ”de fyra stora” och partners är även här mer lojala än de anställa. Intressant är att partners resultat ligger över det neutrala medelvärdet medan de anställdas inte gör det. Detta ligger i linje med vad vi ser i vår undersökning. Partners har en betydligt starkare lojalitet till sina klienter än de anställda som inte direkt verkar känna en sådan lojalitet. Suddaby et al (2009) ser en möjlig förklaring till detta i skillnader i revisorernas erfarenhet och att partners, som har ett stort klientansvar, känner en starkare lojalitet till dessa klienter och att den starkare lojaliteten därför är något som kommer när revisorn blir partner. Detta är en möjlig anledning men vi skulle även kunna tänka oss att de revisorer som har en stark lojalitet till sina klienter är de som kommer att klättra i hierarkin och att det därför är dessa revisorer som blir partners.
5.1.4 Upprätthållandet av professionellt oberoende
23 Partners och de anställda skiljer sig även i synen på vad ett ökat oberoende skulle innebära. Partners tro att ett ökat oberoende eventuellt skulle öka förtroendet för marknaden, återspeglas inte i någon av de anställdas svar. De anställda menar snarare att de svenska reglerna är tillräckligt bra och att strängare krav på oberoende skulle göra revisionen mer komplicerad och därmed hindra revisorerna från att hjälpa sina klienter. Denna skillnad i svaren verkar bero på deras olika perspektiv, då partners har ett mer övergripande samhällsperspektiv medan de anställda verkar resonera i praktiska termer utifrån sin vardag.
Den slutsats som vi kan dra av frågorna kring upprätthållandet av professionellt oberoende är att trots varierande svar så verkar respondenterna se oberoende som en grundläggande professionell värdering. Vi kan se en tendens till ett mer övergripande och nyanserat perspektiv hos de mer erfarna revisorerna men det beror antagligen bara på att de genom sin erfarenhet lättare kan relatera till frågeställningarna och vi kan inte se någon direkt skillnad i oberoende mellan respondenterna.
Suddaby et al (2009) observerar att revisorer på ”de fyra stora” i snitt är strax över neutrala då det gäller upprätthållandet av professionellt oberoende och att partners är marginellt mer lojala än de anställda. I vår undersökning ser vi en stark lojalitet till oberoendet både hos partners och anställda och Suddaby et al:s (2009) resultat verkar vara något lägre än vad vi observerat. Liksom Suddaby et al (2009) ser vi dock ingen direkt skillnad mellan partners och anställda.
5.2 Ett vidgat perspektiv
24 överens med Suddaby et al:s (2009) observationer på alla punkter utom lojaliteten till sitt yrke. Vi ser överlag starkast lojalitet till upprätthållandet av professionellt oberoende följt av lojalitet till sin arbetsgivare. Därefter kommer lojalitet till sitt yrke för de anställda medan lojalitet till sina klienter kommer på tredje plats för partner. Sist kommer lojalitet till klienter för de anställda och lojalitet till yrket för partners.
Macey & Sale (2003) och Sikkas (2009a) påståenden att det i dagsläget är i princip omöjligt för en revisor att vara oberoende får, trots att det verkar vara den starkaste lojaliteten, visst stöd i vår undersökning. En av partners uttrycker det som att det är svårt att vara helt oberoende då man fakturerar tre gånger så mycket för konsulttjänster som för revision till enskilda klienter, ett påstående vi bedömer som sannolikt. De anställda hävdar bestämt att det går att vara oberoende, och om vi förutsätter att partners har ett större klientansvar än anställda kan detta påstående verka rimligt för deras del.
En partner kan arbeta 25 procent av sin tid med en enskild kund och då kunderna blir allt större och därmed får stor betydelse för byråerna är det en tänkbar slutsats att det interna trycket på att hålla klienterna nöjda också ökar. I en sådan situation blir det aktuellt att diskutera Macey & Sales (2003) begrepp om risken att revisorn blir fångad av klienten. Detta begrepp verkar i sammanhanget inte vara helt orimligt, dock hittar vi inga belägg i vår studie för att så skulle vara fallet. Vi kan dock urskilja en högre tendens hos partners än anställda till att vara klientinriktade.
25
5.3 Vår frågeställning
Denna uppsats utgår från två frågor som vi ställde i inledningen. På frågan ”Är svenska revisorer mer lojala mot sina klienter och sin revisionsbyrå än mot det egna oberoendet?” så ser vi inget som tyder på det i vår undersökning. Upprätthållandet av det professionella oberoendet är genomgående den starkaste lojaliteten hos våra respondenter och därefter kommer lojaliteten till arbetsgivaren och lojaliteten till klienterna i fallande ordning. Vi ser att partners är betydligt mer lojala mot sina klienter än de anställda men de är fortfarande mer lojala till sitt oberoende och sin arbetsgivare. Den inbördes ordningen av dessa lojaliteter ligger i linje med Suddaby et al:s (2009) resultat även om deras forskning tyder på att revisorer är mest lojala sitt yrke.
26
6. Avslutande tankar
Vi har i denna uppsats till viss del tagit ett historiskt perspektiv där vi, som många andra samtida forskare, ifrågasätter vart revisorsbranschen är på väg. Är den hårda kritik som revisorerna periodvis fått utstå berättigad? Vi undersöker detta genom att utföra en kvalitativ intervjuserie för att få en bild av revisorers lojaliteter i Sverige.
De resultat vi får fram stämmer väl överens med resultaten från en tidigare lojalitetsstudie från Kanada men det finns framförallt ett undantag. Svenska revisorers syn på auktorisation verkar skilja sig en del från kanadensisk syn vilket medför att vår bild av lojalitet till sitt yrke kanske inte är helt sanningsenligt. I framtida studier här i Sverige bör undersökningsvariablerna för lojalitet till sitt yrke omvärderas för att full jämförbarhet ska kunna uppnås.
Våra intervjuer är utförda på en av ”de fyra stora” revisionsbyråerna, detta innebär att medan våra resultat kan tyda på vissa specifika lojaliteter hos dessa revisorer så kan vi inte generalisera resultaten för alla fyra firmorna. Vidare så har vi inte, som vi nämnt tidigare, studerat faktiskt beteende hos revisorerna vilket i kombination med vår typ av metod kan ge våra resultat en något minskad användbarhet. Här är det intressant att återgå till Roberts (2009) då vi kan konstatera att i den mån respondenten anade vad vi ville komma åt med våra frågor, finns det en risk att de svar vi fått är vinklade på ett, för respondenten eller företaget, förmånligt sätt. Det finns med andra ord en risk att de resultat vi fått inte helt speglar verkligheten. Slutligen så har studien bara sex respondenter vilket kan anses vara lite, dock hade vi i denna studies omfattning inte kapacitet att öka antalet utan lämnar våra resultat som en pilotstudie för framtida svensk forskning inom området.
28
Referenslista
Aranya, N., & Ferris, K., 1984. A reexamination of accountant’s organizational professional conflict, The Accounting Review, vol. 119, s. 1–15.
Arnold, P., 2009. Global financial crisis: The challenge to accounting research, Accounting, Organizations and Society¸ vol. 34, s. 803-809.
Bell, J., 2007. Introduktion till forskningsmetodik, Studentliteratur
Dalen, m., 2007. Intervju som metod, Gleerups Utbildning AB
Ernst & Young, 2009. Vår vision och våra värderingar, <http://www.ey.com/SE/sv/About-us/Our-values/vision-och-varderingar>, Tillgänglig online 2009-12-19
Laux, C. and Leuz, C., 2009. The crisis of fair-value accounting: Making sense of the recent debate, Accounting, Organizations and Society¸ vol. 34, s. 826-834.
Morrow, P. & Wirth, R., 1989. Work commitment among salaried professionals. Journal of Vocational Behavior, vol. 34, s. 40–56.
Macey, J. & Sale, H., 2003. Observations on the role of commodification, independence, and governance in the accounting industry, Villanova Law Review, vol. 48, s. 1167-1188.
Newbold, P., Carlson, W & Thorne, B., 2007. Statistics for Business and Economics sixth edition, Pearson education
29 Roberts, J., 2009. No one is perfect: The limits of transparency and an ethic for ’intelligent’
accountability, Accounting, Organizations and Society, vol. 34, s. 957-970.
Sikka, P., 2009a. Commentary on Roy Suddaby, Yves Gendron and Helen Lam “the organizational context in professionalism in accounting”, Accounting, Organizations and Society, vol. 34, s. 428-432.
Sikka, P., 2009b. Financial crisis and the silence of the auditors, Accounting, Organizations and Society, vol. 34, s. 868-873.
Suddaby, R.; Gendron, Y. and Lam, H., 2009. The organizational context of professionalism in ac-counting, Acac-counting, Organizations and Society, vol. 34, s. 409-427.
Wallace, J., 1995. Organizational and professional commitment in professional and nonprofessional organizations, Administrative Science Quarterly, vol. 40, s. 228–255.
Wyatt, A. (2004). Accounting professionalism – They just don’t get it! Accounting Horizons, vol. 18(1), s. 45–53.
Zeff, S., 2003a. How the U.S. Accounting Profession Got Where It Is Today: Part I, Accounting Horizons, vol. 17, nr 4, s. 189-205.
30
Bilaga 1: Våra intervjufrågor
Lojalitet till sin arbetsgivare
Hur är dina känslor inför Ernst & Young?
o Hur uppfattar du kritik (positiv och negativ) riktat mot Ernst & Young?
Hur känner du att dina värderingar är i förhållande till det som Ernst & Young representerar?
Planerar du att arbeta kvar på Ernst & Young fram till din pension? Lojalitet till sitt yrke
Hur kom det sig att du blev revisor? o Är du nöjd med beslutet?
Vad har det betytt/skulle det betyda för dig att bli auktoriserad revisor? o Vilken vikt har auktorisationen i branschen?
Lojalitet till klienter
Kan du beskriva din relation till din största klient?
Hur personligt engagerad är du i din största klients med och motgångar? o Kan du ge ett exempel?
Upprätthållande av professionellt oberoende
Hur viktigt är kravet på oberoende för dig i förhållande till andra krav? o Hur viktigt är det att en revisor är oberoende i alla lägen?
Vem, om någon, skulle tjäna på hårdare krav på oberoende? Övriga frågor
Vilken är din bästa egenskap som revisor?
Hur viktig är revisorn för samhället?
31
Bilaga 2; Suddaby et al:s (2009) enkätfrågor
Organizational commitment
1. I am proud to tell my friends that I am part of my current employer/firm
2. When someone criticizes my current employer/firm, it feels like a personal insult 3. I hope to be working for my current employer/firm until I retire
4. My current job gives me considerable opportunity for freedom in how I do the work 5. I seriously intend to look for a job at another employer/firm within the next year.
(Reversely coded)
6. My own sense of who I am (i.e. my personal identity) overlaps to a great extent with my own sense of what my current employer/firm represents
Professional commitment
1. My CA is a significant part of my working life
2. I am extremely glad that I chose this profession over others I was considering at the time I joined
3. I consider the CA designation as a significant accomplishment in my career 4. I am proud to tell my friends that I am a CA
5. I identify myself as a CA in my working environment 6. I feel pride when I see other CAs being recognized 7. I deeply care about the future of the CA profession Client commitment
1. When someone praises my largest client, it feels like a personal compliment 2. When I talk about my largest client, I usually say ‘‘we” rather than ‘‘they” 3. The successes of my largest client are my successes
Rigor and enforcement of independence requirements
1. I believe that independence is one of the main foundations of the CA profession
32 3. I think the profession would be better off if the profession’s independence
requirements for CAs in public practice were more rigorous
33
Bilaga 3; Ernst & Youngs (2009) värderingar
Vår vision och våra värderingar
Vår vision är att Ernst & Young ska vara det revisionsföretag som bidrar mest till medarbetares och kunders framgång genom att skapa värde och förtroende.
Samverkan är förutsättningen för att det ska lyckas. Ernst & Young har medarbetare världen över. Våra gemensamma värderingar länkar samman varje medarbetare, på varje kontor, i varje land – till ett företag. Våra värderingar sammanfattas i tre meningar:
Vi står för integritet, respekt och laganda.
Vi är engagerade, vågar ta ledningen och visa vägen framåt. Vi bygger relationer på professionell grund.
