Sofia Vestin
Ht 2020
Examensarbete 15hp
Programmet för litteraturvetenskap och kreativt skrivande, 180hp
Att vara kvinna är att vara galen
Galenskap och hysteri i Woman on the Edge of Time ur ett
feministiskt perspektiv
Sofia Vestin
1
Innehåll
1.Inledning ... 2
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Syfte och frågeställning ... 2
1.3 Teori och metod ... 3
1.3.1 Tidigare forskning ... 4
1.3.2 Begrepp ... 5
1.4 Handlingsreferat ... 6
2. Analys ... 6
2.1 Berättarperspektiv... 6
2.2 Gestaltning från vårdens sida ... 7
2.3 Gestaltning från patienternas sida ... 13
2
1.Inledning
1.1 Bakgrund
Vansinne och litteratur tycks gå hand i hand. Det är verklighetsflykten som håller dem ihop. I
Don Quijote och Madame Bovary väntar sig huvudkaraktärerna att världen ska efterlikna de
romaner som de hade fyllt sina hjärnor med till den grad att Don Quijote såg jättar i kvarnar. I nutida verk är det galna mer förknippat med psykiska sjukdomar och det outforskade mänskliga psyket, som i Dr Jekyll och Mr Hyde. I den här uppsatsen vill jag undersöka hur galenskapen gestaltas i romanen Woman on the Edge of Time.
Mental hälsa är något av en hjärtefråga för mig, vilket var det som avgjorde ämnet för uppsatsen. Fokuset på den psykiatriska vården tillsammans med science fiction elementen var det som drog mig till den här boken, då de enligt mig är oerhört kompatibla för att skapa en opålitlig författare.
Woman on The Edge of Time av Marge Piercy publicerades 1976. Den är känd som en
feministisk utopi, men skildrar också den dystra verkligheten som är mentalvården som uppvisar dystopiska inslag. Till exempel är deras strävan mot att kontrollera patienternas känslor och humör inte olikt tankepolisen i 1984.
Hur gestaltas en frisk människa för att den ska framstå som sjuk? Det är det jag vill försöka att besvara i den här uppsatsen.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med den här uppsatsen är att utforska psykiatrins arv gällande hur man ser på psykisk sjukdom. Genom att sätta romanen i sitt historiska sammanhang kan man belysa problem som karaktärerna i Woman on the Edge of Time får hantera. Det faktum att romanen utforskar utopin genom psyket gör den intressant att undersöka ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Frågorna som jag kommer utgå ifrån i min undersökning är:
3
Hur relaterar termen hysteri till gestaltningen av karaktärerna? Hur gestaltas galenskap?
1.3 Teori och metod
I min analys kommer jag till största del diskutera gestaltningen av två kvinnliga patienter, eftersom det är de som är de mest prominenta i romanen, men också en man. I
karaktärsregistret har vi fokalisatorn Connie samt medpatienterna Alice och Skip. Alice är svart och Skip är homosexuell. Därmed är de båda en del av en förtryckt minoritet. Det bör lägga till ett till lager i förståelsen av hur det som upplevs som psykiskt sjukt gestaltas. Jag kommer använda mig av Michel Foucaults Vansinnets historia under den klassiska
epoken för att ge en bild av synen på det sinnessjuka genom tiderna för att leda fram till tiden
för romanen. Boken diskuterar hur synen på det annorlunda har ändrats och hur förskjutandet av det som är icke normativt leder till ett förskjutande av deras mänsklighet. Till exempel så trodde sig läkarna på mentalsjukhusen veta att de vansinniga var mer tåliga mot hunger, hetta, kyla och smärta.1
Jag kommer använda mig av en avhandling i psykologi med titeln Om Hysteri: en sjuk kvinna
eller/och en sjuk kultur av Emelie Ivert. Denna avhandling är relevant då den direkt relaterar
till hysterin ur ett genusperspektiv på ett sätt som är applicerbart på materialet. Jag kommer att läsa Om Hysteri för att få ett grepp om synen på hysteri som en kvinnosjukdom och för att få en bättre kontext av romanens syn på det psykiskt sjuka genom att först visa vad som kom innan.
På grund av att majoriteten av patienterna är kvinnor kommer jag använda mig av feministisk teori för att visa på den dubbla maktobalansen. Jag kommer använda mig av boken Feminist
Literary Theory: A reader. Det är en samling av feministisk teori från Virginia Woolf till
Monique Wittig som talar om allt från skrivandet till frågan om subjekt. Jag kommer också använda mig av Simone de Beauvoirs bok Det andra könet då den både visar hur tankarna kring kön såg ut ledande fram till romanens tid samtidigt som boken är relevant också idag.
4 1.3.1 Tidigare forskning
Den forskning som har gjorts gällande Woman on the Edge of Time handlar nästan uteslutet om den feministiska utopi som den introducerar, men det finns också forskning som tar upp delar av det som jag går in på.
The monsters we create: Woman on the Edge of Time and Frankenstein av Marcia
Bundy Seabury är en komparativ analys av de båda romanerna. Den utgår ifrån att de båda vidrör vetenskapen och konceptet om den utomstående. Hon
sammankopplar de båda romanerna i det att böckernas vetenskapsmän, utan att fundera över de etiska implikationerna, skapar ett monster.
Doctor-Patient Relationships in Marge Piercy’s Woman on the edge of Time and Simone de Beauvoirs A Very Easy Death av Gönül Bakay är en artikel som
behandlar relationen mellan doktorerna och patienterna i romanen. Hon jämför också detta förhållande i Simone de Beauvoirs A Very Easy Death. Hon beskriver galenskapen som ett könsspecifikt fenomen som är kopplat till behandlingen av kvinnor i samhället Bakay menar att den märkning som galen som Connie går igenom är en konspiration mellan männen som hon möter.
I artikeln Doctoring ”The Yellow Wallpaper” beskriver Jane F. Thrailkill den process igenom vilken patientens behov försummas genom att doktorn inte lyssnar till kvinnans egna erfarenheter. Hon gör det med hjälp av novellen Den
gula tapeten.
Charlotte Perkins Gilman, författaren till Den gula tapeten, baserade sin novell på sina egna erfarenheter med en doktor som inte lyssnat på henne. Denna doktor var neurologen S. Weir Mitchell. Den vilokur som hon gestaltar i sin novell ses som en kritik mot Mitchells bemötande. Hennes levnadstecknare beskrev i memoaren
To Herland and Beyond: The Life and Work of Charlotte Perkins Gilman hur
Gilman blev illa bemött av honom när hon skrev ett brev där hon beskrev sina symtom. Han förstod inte vad för användning han skulle kunna ha av en lista på hennes symtom. Att hon överhuvudtaget trodde att hennes observationer var av värde var i sig ett tecken på hennes egenkärlek.2
2 Ann J. Lane, To Herland and Beyond: The Life and Work of Charlotte Perkins Gilman, 1990, New York,
5
Den kvinnliga galenskapen har länge varit föremål för feministisk forskning. I
Galna kvinnor eller odödliga konstnärer av Karin Nykvist tar hon upp den
kvinnliga galenskapen som ett begrepp och sätter det i ett litterärt perspektiv. Hon menar att galna kvinnor alltid har funnits i litteraturen i form av häxor, onda svärmödrar eller kyliga drottningar. Galenskapen blir sjukdomsklassad först när de bryter normerna kring vad som är sann kvinnlighet.
Jag finner det märkligt att det inte finns mer skrivet kring mentalinstitutionen i detta sammanhang då romanen förklarar att anledningen till att Connie kan resa in i framtiden är delvis på grund av att hon är isolerad från världen, men har ett öppet sinne. Woman on the
Edge of Time är en science fiction roman, ett faktum som är tydligt då en stor del av romanen
bygger på tidsresande, men även utan tidsresandet passar den in i science fiction då utopin och dystopin är en subgenre av science fiction. Jag kommer inte gå in i delen som förhåller sig till framtidsutopin då materialet som jag använder mig av nästintill enbart förhåller sig till den kontemporära delen av boken.
1.3.2 Begrepp
Hysteri: ett begrepp som för många förknippas med kvinnan och hennes livmoder, då till och
med ordet härstammar från grekiskans hystera som betyder just livmoder. Termen myntades av Hippokrates som trodde att orsaken var att livmodern vandrade runt i kroppen på kvinnan. Detta var allmänt accepterat ända fram tills 1600-talet. Under 1800-talet kom Freud med den definition av hysteri som de flesta känner till idag. Termen användes ända tills 1900-talet för att beskriva ett antal ”kvinnliga störningar” som idag kan benämnas som bland annat
dissociativa störningar. Män kan också drabbas av hysteri, men detta förhindrar inte hysterin från att vara överrepresenterad hos kvinnor. Under den senare delen av 1800-talet växer kvinnopatologin fram, som gör det till sin uppgift att visa på hur kvinnan är naturligt underlägsen och det som inte passar in i detta blir patologiskt. Detta, menar Emelie Ivert, är en allians mellan medicinen och patriarkala strukturer.3 Jag tror att även om hysteri inte längre ses som en legitim diagnos kan man se hur det tankesättet som ledde fram till den diagnosen har påverkat hur man ser på kvinnors känslor.
6 Galenskap: den definition av galenskap jag kommer förhålla mig till i uppsatsen är inte
psykisk sjukdom utan en situationell galenskap som växer fram i den restriktiva miljön som är en mental institution.
1.4 Handlingsreferat
Connie blir kontaktad av Luciente som hävdar att hon kommer ifrån framtiden och behöver hennes hjälp med att ta samhället i rätt riktning så att den rätta framtiden blir till. Connie är tveksam till om hon kan lita på sin verklighetsuppfattning och är på sin vakt, men när hon efter ett bråk blir tvångsinlagd på ett mentalsjukhus blir framtiden ett sätt för henne att fly från sin verklighet. Under sin tid som patient blir hon utvald till att delta i en studie där de vill se hur man kan kontrollera irrationell ilska. Klimaxen i studien är en operation där de installerar sensorer i patienternas hjärnor som kan administrera lugnande medicin vid behov, samt kontrollera deras humör och känslor. Connie börjar inse att den utopiska framtid som Luciente lever i inte är garanterad när hon får se en glimt av en mer dystopisk version av framtiden.
2. Analys
2.1 Berättarperspektiv
Boken har en heterodiegetisk berättare, men har en fokalisator som som har potentialen att vara en opålitlig berättare. Consuelo Ramos, Connie som hon kallas, är romanens fokalisator och har fått diagnosen paranoid schizofreni. Eftersom berättelsen följer henne får vi bilden av att det inte stämmer. Men det betyder inte nödvändigtvis att så är fallet. Det är också relevant att tillägga att om Connie har paranoid schizofreni så kommer det naturligt att vara
misstänksam och tro att de blir motarbetade. En vanlig vanföreställning som schizofrena kan ha är att de är speciellt utvalda och att de ska vara en del av något historiskt.4 Det spelar in i handlingen då en kvinna från framtiden tar kontakt med Connie för att visa henne framtiden så att hon kan se till att samhället utvecklas åt det hållet som krävs för att det ska bli
4
7
verklighet. Det finns också textuella belägg för att den här kvinnan skulle kunna vara en hallucination. En gång när Connie upplever att hon åker in i framtiden och hamnar på ett slagfält upplever hon något märkligt:
As she stared to left and right she saw that they were piloted by and manned by Judge Kerrigan, who had taken her daughter, by the social worker Miss
Kroenenberg, by Mrs. Polcari, by Acker and Miss Moynihan, by all the case workers and doctors and landlords and cops, the psychiatrists and judges and child guidance counselors,the informants and attendants and orderlies […], and all the other flacks of power who had pushed her back and turned her off and locked her up and medicated her and tranquilized her and punished her and condemned her. 5
Vad som händer här är att när hon är i en stridssituation i framtiden och ser sina fiender från sin samtid. De som hon upplever har orsakat henne smärta och förstört hennes liv. Senare får man veta från Luciente att det hon upplevde aldrig hade hänt. Den här hallucinationen skulle Freud säga var ett symtom av hysteri. Han skrev att ”hysteriska patienter lider av
reminiscenser” , alltså att de i traumatiska ögonblick återupplever något traumatiskt från det
förflutna. 6 När hon blir inlagd på mentalinstitutionen kopplar hon det till förra gången hon var
där av anledningen att hon slog sin dotter. Om man tar det tillsammans med att deras kontakt blir svårare när hon är tungt medicinerad skulle man kunna komma fram till slutsatsen att Luciente inte är mer än en hallucination. Att hon är ett symtom på Connies sjukdom. Men eftersom Piercy medvetet har lämnat det osagt kommer min läsning av romanen vara att det inte är på det viset.
2.2 Gestaltning från vårdens sida
Gestaltningen från vårdens sida är färgat av konfirmeringsbias- det vill säga att de letar efter bevis som stärker sin egen tes istället för att med hjälp av bevisen skapa sig en uppfattning. Connie blir inlagd efter ett bråk med sin brorsdotters fästman, och tillika hallick, Geraldo. Bråket slutar med att hon blir tagen till sjukhuset för att hon blev allvarligt skadad. De tar henne till ett sjukhus där hon varit inlagd en gång innan för att ”[Geraldo] would take no chance that they might not accept her as a crazy woman”.7 Geraldo ger sin version av
händelsen till läkarna som på en gång tar hans ord för sanning. Detta ser jag som ett tecken på
5 Marge Piercy, Woman on the Edge of Time, 2016, London, Del Rey, 366-367 6 Sigmund Freud, Om psykoanalys
8
mannens förakt för känslor. En skrikande kvinna och en man som lugnt och tydligt kan ge sin version av händelsen. Connie har fått diagnosen paranoid schizofreni, men mycket tyder på att det är en felaktig diagnos och att hon är frisk. Det finns de som tydligt inte mår bra, som Skip som försökt ta livet av sig fem gånger, men många av patienterna verkar vara där av andra orsaker. Ett exempel på det är Skip. Skip är homosexuell och hans behandling består av att han får elchocker tills han inte längre blir sexuellt upphetsad av pornografiska bilder på andra män.
Orden ’galen kvinna’ antyder att det finns en motsats, i enlighet med Hélène Cixous
resonemang gällande det manliga tänkandet.8 I boken refererar läkarna många gånger till hur patienternas känslor är irrationella och i det finns det osagda, det vill säga, att de är rationella. Motsatsen till ’galen kvinna’ blir då ’rationell man’. Den rationella mannen står för den kliniska, känslobefriade diagnosen av patienten. När mannen talar gör han det som en talesman för mänskligheten, men när kvinnan talar så står hon ensam.9
Psykoanalytikern Luce Irigaray menar att den legitimitet som krävs för att hålla människor instängda på obestämd tid härstammar från en rationalitet som hon förstår som manlig. Vilket öppnar upp för funderingen om irrationalitet då står för det kvinnliga. I så fall kan försöket att utrota det påstådda irrationella som
förknippas med hysteri ses som ett försök att utrota det kvinnliga i dem.
Att se psykiska problem som något fysiskt fel i hjärnan är något som hänger kvar inom psykiatrin under 70-talet, då romanen utspelar sig, och denna
kunskapsobalans skapar också en maktobalans. Foucault sa ”I mentalsjukdomens stilla värld kommunicerar den moderna människan inte längre med den
vansinnige”.10 Han menar att det är ett problem då det skapar en separation av
vansinnet och det förnuftiga. Den dialogen bryts och det som tar vid är psykiatrin eller, som Foucault kallar det, ”förnuftets monolog rörande galenskapen”.11 Detta
återspeglas i interaktionen mellan Connie och vårdarna på
mentalinstitutionen.””The authority of the physician is undermined if the patient
8 Paul Tenngart, Litteraturteori, Malmö, Gleerups, 2019, 119
9 Simone de Beauvoir, Det andra könet, Stockholm, Almqvist & Wiksell förlag, 1974, 12 10 Foucault, Vansinnets historia, 10
9
presumes to make a diagnostic statement.” She had heard a doctor say that to a resident, teaching him not to listen to patients.”12
Vad detta citat visar på är en slags infantilisering av patienterna. Patienterna vet inte själva vad som är bra för dem därför måste doktorerna ta sig an denna maktposition där patienterna slutar att vara subjekt och blir objekt. Läkarna blir vetenskapsmän och patienterna är deras forskningsobjekt.
För att förstå materialet och huvudkaraktärens avsmak för läkarna bättre bör man skapa sig en tydligare bild av den institution de är en del av.
[Foucault] menar att vetenskaplig auktoritet, storskalig medikalisering och ökad institutionalisering av sjukvården inte i första hand bör förstås som pådriven av samhällets genuina omsorg för sina medborgare utan som fyllande ett behov av att särskilja det accepterade från det icke-accepterade. 13
De använder sig av den makten för att definiera och omdefiniera vad som är normalt och acceptabelt. Och att dessa forskare är män och att forskningsobjekten till stor del är kvinnor bidrar till ännu ett lager av maktobalans i relationen. Patienternas fysiska problem tenderar att behandlas som psykosomatiska besvär.
She had been through that the last time in, when she had had a toothache. It had turned into a full abcess before the nurses and attendants stopped interpreting her complains as part of her ”pattern of illness behavior” 14
Här uppfattar vi återigen bilden av patienten som oförmögen att komma med information om sitt eget mående. När fysiska problem uppstår på ett mentalsjukhus är det troligare att de inte tror på patienten, istället behandlas det som en bekräftelse på deras diagnos. då de inte ses som kapabla att förstå sig på sin egen kropp.
Foucault citerar i Vansinnets historia en doktor som erkänner att när han inte kunde fastställa orsaken till kvinnornas sjukdom frågade han om den hade uppstått när hon hade sorg. Om de erkände att så var fallet ”är jag helt och fullt övertygad om att deras sjukdom är en hysterisk åkomma.” 15 Detta tillsammans med att kvinnor har svårare att få hjälp med fysiska åkommor
då medicinvetenskapen har fokuserat på mäns kroppar när de undersöker den mänskliga
12 Piercy, Woman on the Edge of Time, 15
13 Ivert, Om Hysteri- en sjuk kvinna eller/och en sjuk kultur, 4 14 Piercy, Woman on the Edge of Time, 15
10
anatomin bidrar till att kvinnor i allmänhet inte får den vård som de behöver.16 Det är i sig en av anledningarna till all den förvirringen och mytbildningen som fanns runtom livmodern. Patienterna försätts i situationer och sammanhang där deras beteende förväntas vara galet vilket blir till en självuppfyllande profetia. Om någon som anser sig vara frisk blir fasthållen och tvingad ner i en sjukhussäng skulle det ses som en helt naturlig reaktion för de att kämpa emot, och eftersom de som var i närheten redan förväntade sig att se någon galen så passade det beteendet in i vad de förväntade sig av henne. ”Did they think you had to be crazy to resist being locked up? Yes, they did. They said reluctance to be hospitalized was a sign of sickness, assuming that you were sick, in one of those no-win circles.” 17
Denna avhumaniserande process börjar i och med att de behandlar dem som barn, och det går så långt att vårdarna pratar om dem som om de inte vore där.
”Whew! Me-oh-my, is this one a mess? Did she jump out the window or
something?” […] ”Now what have you been into?” the black attendant wondered, shoving her into the shower like a dog to be bathed
Notera hur den första vårdaren pratar om henne och inte till henne när hon säger detta. Även om den andra pratar till henne gör hon inte det på ett sätt som får en att tro att hon förväntar sig ett svar, hon verkar inte ens tro att hon är förmögen att svara på ett intelligent sätt, då hon behandlas som en hund. Att ordet ”undrade” användes istället för till exempel ”frågade” säger mycket om hur närvarande de tror att hon är.
På flera ställen i romanen nämns det hur vårdarna inte behandlar de som människor, i synnerhet om patienten i fråga passar in i deras bild av hur en galen person beter sig. Vid ett tillfälle träffar Connie Mrs. Martinez som inte har pratat på flera månader och i hennes mening behandlade de henne som en möbel. Vid ett annat tillfälle bevittnar hon när en vårdare köper droger från en annan anställd. Precis som i fallet med Mrs. Martinez så försvinner hon in i bakgrunden. De bryr sig inte om vad hon ser för de tar för givet att ingen skulle tro henne även om hon sa något. Det är inte heller en engångsföreteelse att de refereras till som saker. Det finns ett tydligt exempel där de behandlar en av patienterna som en maskin som kan styras och bemästras. ””[…]Can you turn her on and off like that every time?” ”Does the light go on when you press the switch?””18
16 Eva Annell, Kvinnor får lägre prioritet i vården- män norm inom medicinsk forskning, forskning.se 17 Piercy, Woman on the Edge of Time, 12
11
Här pratar de om patienten Alice som har genomgått en operation där de har installerat sensorer in i hennes hjärna så att de kan kontrollera hur hon reagerar. Därmed gör de henne på sätt och vis till en maskin, en sorts cyborg som inte har rätt till sina egna känslor och reaktioner. Denna operation är en mer teknologiskt avancerad version av lobotomin då den har samma mål i åtanke, det vill säga att kontrollera känslor. Att prata om att sätta på och stänga av patienterna visar på den klyftan mellan vansinnet och förnuftet som Foucault pratar om.
Dessutom finns det en mening på sidan efter där en tydlig gestaltning av doktorernas syn på patienterna träder fram.”Instead of a warehouse for the socially dysfuntional, you’ll be running a hospital.”19 Denna enskilda mening
förklarar min poäng. ’Warehouse’ i sig refererar till en plats där man förvarar objekt. Dit man tar saker som man inte har plats för och stuvar undan de så att man inte behöver se dem. På det här viset beskriver läkaren patienterna, som om han har glömt bort att det handlar om människor.
Simone de Beauvoir menar att de som sätter sig själva som subjekt gör anspråk på att vara väsentliga medan de andra då är oväsentliga, objekt.20 Citatet från
romanen är ett explicit exempel på detta. Doktorerna agerar utifrån sina egna intressen istället för att utgå ifrån patientens behov. Samtidigt bör detta förstås som en man som ställer sig över en kvinna och begränsar hennes rätt till självbestämmande över sig själv.
När de markerar hur de kan kontrollera henne på det viset dras tankarna till Salpêtriére i Paris. Under 1800-talet utfördes liknande uppvisningar på mentalsjukhuset ledda av Jean-Martin Charcot. Under dessa föreställningar experimenterade han med hypnos på sina hysteriska patienter och visade upp de för alla som ville se. Han kunde till exempel få de att posera i vulgära ställningar. Han försökte under hypnosen tvinga fram hysteriska attacker. Denna uppvisning sågs som underhållning och var mycket populärt. Denna användning av patienter som rekvisita är ett tydligt exempel på hur de behandlas som objekt. Georges Canguilhem, en vetenskapsfilosof, skrev i sin bok The Normal and the
Pathological om hur sjukdom uppstår när de fysiologiska uttrycken skiljer sig
12
från det normala. 21 Tillsammans med sekelskiftets snäva normer för femininitet
kan man se hur en grogrund för diagnosen hysteri kan skapas.
Connie beskriver hur hon under sin första vistelse hade varit hoppfull om att bli frisk, men att hon istället hade knuffats in i en mall där hennes assimilering var viktigare än hur hon mådde.
Med det sagt kan jag återknyta till Foucault. Målet var inte egentligen att hon skulle bli frisk utan målet var att hon skulle gå från oacceptabel till acceptabel. De exempel romanen ger oss på saker som förväntades av henne ”say please and put on lipstick and sit at a table playing cards, to obey and work for nothing” visar på att deras syn på helande är en ytterst ytlig sådan. Det är intressant att det är just att bry sig om sitt utseende och att städa tolkas som bättringsbeteende då det också är stereotypiskt kvinnligt. Detta sätt att se kontroll som lösning på ett problem får mig att tänka på när kvinnor som vantrivdes i sina äktenskap, under 40-talet, blev inlagda på sjukhus då det sågs som ett neurotiskt symtom.22 Huvudfokus låg inte i att se till att hjälpa de må bättre utan att förbereda de för att återta sin plats i hemmet. Behandlingen, som kunde bestå av elchocker, ledde ibland till minnesförlust som gjorde att de inte hade något minne av sjukdomstiden.
I romanen är det de försöker göra genom denna procedur att kontrollera irrationell ilska. Här kan man se en parallell till diagnostiseringen och behandlingen av hysteri som fundamentalt är ett patriarkalt verktyg för att avskräcka från okonventionella uttryck av känslor och feminitet.
I ett stycke beskriver Connie hur Dr. Redding tittar på henne inte som en människa utan som ett träd, en tavla, eller en tiger på ett zoo. Om man ser det på det sättet är deras inställning att patientens egen syn på sin sjukdom är irrelevant
21 Ivert, Om hysteri, 9
13
fullt rimlig. För man skulle inte fråga ett träd hur det ska beskäras utan man litar på sin egen erfarenhet.
Läkarna pratade också om hur de egentligen hade velat utföra operationen på interner, men det hade skapat protester. Men ingen brydde sig om man opererade på galningar. Detta indikerar att det finns en väldigt disponibel syn på patienterna. Det visar också upp en sorts hierarkisk stege. Det vill säga att fängelseinterner ses mer som människor än patienter på ett mentalsjukhus.
Gestaltningen av patienterna från vårdpersonalens perspektiv om den koncentreras till sin kärna är att på grund av sina känslouttryck anses de vara obenägna att ta hand om sig själva. I förlängningen bidrar det till en avhumanisering där känslor är i vägen och rationaliteten regerar. Det som gör denna avhumanisering möjlig är att man avslutar kommunikationen mellan det vansinniga och förnuftet. Eftersom rationaliteten ses som manlig och känslorna ses som kvinnliga kan detta också läsas inte bara som en läkare/patientrelation utan också som man/kvinna. Så när patienterna inte uppträder inom de ramar som indikerar att patienten bättrar sig kan det ses som en emancipationshandling ifrån den trånga kvinnorollen.
2.3 Gestaltning från patienternas sida
Patienternas syn på sig själva och sina medpatienter är också en väsentlig del av gestaltningen av dem. Jag kommer begränsa detta till de karaktärer som läsaren har anledning att tvivla på huruvida de faktiskt är mentalt sjuka. Connie, Skip som är homosexuell, och Alice som har problem med att hantera sin ilska. Två av de här karaktärerna är kvinnor och den tredje, Skip, blir en symbolisk kvinna. Monique Wittig argumenterar för att en lesbisk kvinna inte är en kvinna för att termen kvinna bara existerar för att stabilisera det binära och oppositionella i relationen till mannen. Detta är långt ifrån en vedertagen sanning och klingar falskt med dagens syn på sexualitet, men jag använder mig av detta främst för att ge en historisk kontext. Wittig hävdar också att den homosexuelle mannen inte kan ses som en man då hans sexualitet inte kan användas för att upprätthålla heteronormativiteten.23 När jag tittar på gestaltningen kommer jag därför se om och i så fall hur termen hysteri kan användas gällande Skip.
23 Monique Wittig, ’The Straight Mind’, Feminist literary theory: a reader, redigerad av Mary Eagleton, Oxford,
14
Hur patienterna gestaltas genom Connies ögon är en mer nyanserad bild som inte har blivit grumlad av vetenskapens kyliga rationalitet. Hon känner de inte sen innan så hennes kunskap om deras tillstånd är begränsat till vad de berättar för henne. En tydlig skillnad mellan vårdarna och Connie som fokalisator för
gestaltningen är att Connie tydligt ser de som människor. Hennes egen erfarenhet gör henne sympatisk för deras situation. Även om hon tror att de är galna så har hon inte förlorat vetskapen att det finns en människa där inne.
2.3.1 Alice
Connie och Alice träffas innan Alice blir opererad och hon är livlig, pratglad och självsäker, men det finns inget där som skulle få en att tro att hon är galen. Alice är svart, vilket spelar in i stereotypen om den arga svarta kvinnan. Carolyn West, professor i psykologi, beskriver denna stereotyp som den passion och rättfärdigade indignation som den svarta kvinnan uttrycker misstolkas som irrationell ilska.
"it is a social control mechanism that is employed to punish black women who violate the societal norms that encourage them to be passive, servile, nonthreatening, and unseen"24
Hennes känslouttryck är alltså inte bara en fråga om att gå emot normerna kring hur en kvinna ska vara utan det handlar specifikt om hur en svart kvinna ska bete sig. Hennes beteende är alltså under bevakning på flera sätt.
Alice är den första som blir opererad, därmed är också kommunikationen mellan dem ytterst begränsad innan operationen så läsaren har inte särskilt mycket att gå på gällande hur hennes personlighet ser ut. Det är därför mer upp till att titta på de andra patienternas reaktioner på hennes beteende efter operationen för att få grepp på hur stora förändringar som har hänt. Att just Alice är den första att opereras är i mina ögon ett tecken på att hon ligger väldigt lågt på hierarkitrappan.
När Connie träffar Alice nästa gång känner hon knappt igen henne. Det ser ut som om hon har varit med om en olycka och hon kan knappt prata. Hon är ett skal av den energiska kvinnan som hon hade träffat.
24D. Pilgrim . Understanding Jim Crow: Using racist memorabilia to teach tolerance and promote social justice.
15
Ett kamerateam är där för att filma demonstrationen av hur sensorerna i Alice hjärna fungerar för att kontrollera henne. Dr. Argent, psykiatrikern, uttrycker här något som sammanfattar det avståndstagande från människan som de har gjort samtidigt som det knyter an till bilden av den arga svarta kvinnan. ”Charlie, if I may be so bold, ” Dr. Argent said, ”why not begin with her kicking around? After all, irrational violence is what we’re about,”
Carolyn West talar om hur svarta kvinnors starka känslouttryck tolkas som irrationell ilska och det är precis vad vi ser i det här stycket. Jag skulle säga att hennes ilska i högsta grad inte alls är irrationell. De våldförde sig på hennes innersta, försöker styra henne som en docka och hon har inte ens rätt till sina egna känslor angående det. Det tydligaste beviset på det är att Connie beskriver hur när Alice försöker att kämpa emot så stängde de av hennes ilska så att allt hon hade kvar var förvirring. ”Alice seemed closer to being mad than she ever had.”25
Denna mening beskriver allra bäst gestaltningen av Alice. Hennes känslor är inte längre hennes egna och hon blev till det de sa att hon var. Det var deras envetna strävande efter att göra henne frisk som gjorde henne galen.
2.3.2 Skip
Skip har försökt ta sitt liv fem gånger, men det är inte det han behandlas för. Medan de andra patienterna är där för att de har haft utbrott av ilska är Skip där för att han är homosexuell. Det är nödvändigt att nämna att runt tiden när romanen kom ut hade homosexualitet tagits bort som en diagnos, men det skulle ta ända tills 2019 för konversionsterapi, som den Skip går igenom, att bli olaglig. När jag refererar till hans identitet som hans sjukdom är det endast utifrån det faktum att det är så som karaktärerna i boken, doktorerna, behandlar det.
Vetenskapliga studier visar att HBTQ+ tonåringar försöker ta livet av sig i en
oproportionerlig hög grad i jämförelse med den heterosexuella motsvarigheten.26 Skip använder humor som en försvarsmekanism, men han är väldigt social och är
inte rädd för att ge av sig själv. Det är inte helt tydligt hur gammal han är, men
25Piercy, Woman on the Edge of Time, 284
16
man vet att han inte är myndig än då de inte behöver hans medgivande för att operera på honom.
Inför operationen klipper de av håret på honom och när vårdaren varnar för att om han rör på sig kan han bli av med örat. Skips svar är att säga halvt seriöst att han kan göra det själv och sträcker sig efter saxen.27Detta visar på hans galghumor. Han skämtar mycket om sin smärta för att inte behöva uppleva den. Efter det här meningsbytet får man veta att han sa det halvt som ett skämt och halvt seriöst. Denna mörka humor är ett sätt för honom att ventilera sin frustration samtidigt som hans handling är mer aktiv, vilket visar på att han är kluven. I definitionen av hysteri brukar man kunna hitta sexuellt utagerande som ett
symtom. Skip beskrivs innan operationen som flirtig och en väldigt utåt person. Dessutom brukar stereotypa homosexuella män ses som oerhört sexuella i sin natur.28 Hysteri hos män beskrivs som en funktion av männens återhållna feminitet, men detta passar inte in med den stereotypa homosexuella mannen då hans feminitet inte är förtryckt utan den är uttryckt. Som jag tidigare har nämnt vill jag undersöka Skip som en
symbolisk kvinna. Den lesbiska är inte kvinna för att hon ställer sig utanför det heterosexuella, menar Wittig. Om mannen och kvinnan endast existerar för att uppehålla heterosexualiteten så borde den homosexuelle inte ses som en man, om man använder sig av Wittigs egen logik.
Två punkter som betonas gällande hysterin är att vara emotionellt
överdriven och oberäknelig. Att applicera dessa två på homosexuella är inte nytt, men jag vill se om de går att applicera på Skip specifikt. Utifrån de utdragen ifrån romanen är det tydligt att Skip kan vara oberäknelig, han försökte exempelvis greppa saxen ur vårdarens hand och det faktum att han var åtminstone halvt seriös visar på att han hade kunnat skada sig själv om han hade fått chansen. Han uttrycker inte sina känslor på det sätt som förknippas med den hysteriska kvinnan, men hans känslor tar traditionellt feminina uttryck. Han hjälper till på avdelningen och är omvårdande.
27Piercy, Woman on the Edge of Time, 282
28David Pinsof, Martie G. Haselton. The effect of the promiscuity stereotype on opposition to gay rights,
17
Beteende som vanligtvis kvinnor uppmuntras att uppvisa. Hans öppna sexualitet är också något som man skulle kunna koppla till hysterin. Gestaltningen av Skip är ett bra exempel på hur mentalvården inte är intresserade av att vårda. De hade chansen att rädda Skips liv, men valde istället att dissekera honom tills en del av den han var hade försvunnit. Den delen som gjorde honom icke normativ.
I slutändan tar han livet av sig, under sin första helgpermission. Connies menar att det enda de hade lyckats med att bota var hans obeslutsamhet. Skip som karaktär är en bra gestaltning av hur människan blir utstött när den är annorlunda. Precis som många andra där mår han uppenbart dåligt, men att de försöker ta bort en del av den han är gör inget för att få honom att må bättre. Det faktum att de använder sig av chockterapi för att betinga honom till att inte bli upphetsad av män visar på att de är mer intresserade av att skicka hem patienterna än att bota dem. Skip gestaltas som en kännande och djupt plågad människa som försöker ta sig ut ur en, från hans synvinkel, omöjlig situation.
Skip är fortfarande väldigt ung och man får reda på att han har varit inne på olika institutioner sedan han var 11 år gammal. Det faktum att han är så ung bidrar till att hans bild av sig själv bygger väldigt mycket på hans föräldrars bild av honom.
”My parents thought I didn’t work right, so they sent me to be fixed. You know, you send the riding mower back to the factory to be fixed if you get a lemon. Why not a son?”29
Detta stycke säger mycket om hur han ser på sig själv och hur han upplever att hans föräldrar ser på honom. Hans sätt att se på sig själv är färgat av att han inte är accepterad av sina föräldrar. Han jämför sig själv med en maskin på ett sätt som indikerar att han existerar för att vara sina föräldrar till lags och när han inte är det blir han utstött.
Det faktum att hans föräldrar inte accepterar honom kan också vara en bidragande faktor till hans självmordsförsök då studier har visat att HBTQ+ tonåringar som
18
inte har stöttande föräldrar är 8,4 gånger troligare att försöka ta livet av sig.30 Hur de behandlar honom visar också på att mentalsjukhuset inte har målet att hela honom utan att omforma honom tills han passar in i den acceptabla normen. Genom chockbehandlingen och operationen så utför de i princip en kastrering. Han är en könlös varelse utan rätt till sin identitet.
”[…]I don’t feel like fucking anybody. Or loving anybody. I don’t feel any love at all. I feel like a big block of ice.31”
De har inte botat hans homosexualitet, men de har botat honom från möjligheten att agera på sin attraktion.
2.3.3 Connie
Connies gestaltning är färgad på två sätt. Antingen av att det är hennes historia och att man därför får veta det hon vill dela med sig av. Eller så är den färgad av hennes tidigare historia inom mentalvården. I den gestaltning som kommer från vårdarnas ögon hålls inte hennes erfarenhet högt.
Om man går tillbaka till början av Connies berättelse bör man börja första gången hon blir inlagd på mentalsjukhus. Under hennes första behandling tror hon att hon är sjuk, det är en viktig detalj för det visar på en förmåga att reflektera över sig själv.
The last time she had not fought; she had come willingly with the caseworker, believing in her sickness. She had come humbly, rotten with self-hatred and weary of her life.32
Det faktum att hon första gången gick med på behandlingen för att hon trodde att hon var sjuk bidrar till den cyniska bilden hon har av mentalsjukhuset och det bidrar också till den starka kontrasten mellan den första och andra hospitaliseringen. När grundinställningen är etablerad kan jag gå vidare i gestaltningen av Connie.
Connie ser på sina vredesutbrott som en klassfråga. Hon menar att andra folk också slår sina barn, men eftersom hon är fattig, arbetslös och brun så ses hon som farlig. Hennes andra
30 Facts about suicide, https://www.thetrevorproject.org/resources/preventing-suicide/facts-about-suicide/ 31Piercy, Woman on the Edge of Time , 311
19
vredesutbrott var en fråga om självförsvar, men när det kom till att tro på henne eller att tro på en man var valet enkelt.
Most people hit kids. But if you were on welfare and on probation and the whole social-pigeonholing establishment had the right to trek regularly through your kitchen looking in the closets and under the bed, counting the bedbugs and your shoes, you had better not hit your kid once33.
Som hon ser det finns det en stor klyfta i förutsättningarna för hur man döms ut utifrån vilken klass man tillhör. Hennes bakgrund snarare än hennes handlingar gör att hon anses vara en opassande mamma. Hon försvarar inte sitt beteende så mycket som hon är bitter över att hennes misstag ledde till att hon förlorade vårdnaden av sin dotter. Denna behandling kan ses härstamma från bilden av modern och de höga krav som kommer med den.
Första gången hon ifrågasätter sin egen verklighetsuppfattning är redan på första sidan. Vad detta säger mig är att hennes tid på mentalsjukhuset har gjort att hon inte helt litar på sina egna sinnen, men när hon väl kommer till sjukhuset upplever hon inte att hon har förtjänat att vara där. ”This time she was not ashamed. She would get out fast. She would be clearly competent, sane, together.”34 Hennes syn på sig själv är stundvis att hon är vid sina sinnens
fulla bruk och stundvis att hon hallucinerar. Det faktum att hennes upplevelser är
surrealistiska är också en bidragande faktor, men bör inte ses som hela förklaringen. Detta tvådelade kan tolkas som en produkt av invalideringen av hennes upplevelser. ”When what she said didn’t fit their fixed ideas, they went on as if it did. Resistance, they called that when you didn’t agree[…]”
Vad man kan se i det här citatet är en medvetenhet. Hon vet att om hon uttrycker sig lugnt och sansat och säger det hon vill ha sagt kommer de att säga att hon står emot behandlingen, men om hon uttrycker känslor ses det som ett tecken på irrationell ilska. Vad hon än gör passar det in i ett sjukdomsmönster på ett eller annat sätt.
Vid ett annat tillfälle ,när hon ser sin vän Sybil från sin förra vistelse, får läsaren se hur hon medvetet håller sina känslor tillbaka då hon uppfattar det som att personalen kommer använda de emot henne.35
20
När hon förbereder sig inför operationen är hon rädd för att hon inte ska kunna lita på sina känslor längre och inte utan anledning då hon har sett hur de kontrollerar Alice. ”She was the experiment. They would rape her body, her brain, her self.36” Att likna operationen vid våldtäkt bildar en intressant parallell till hysterin. Hysteri är ofta tätt sammankopplat med kvinnans utlevda sexualitet. Istället för ett känsloliv med samtycke blir hon påtvingad deras kontroll.
I sin uppsats Om Hysteri skriver Emelie Ivert om hur den manliga världsbilden har format vetenskapen. Med den kyliga rationaliteten har mannen tagit ett steg tillbaka från naturen och istället för att se liv ser han resurser.
Utan respekt för det levande och närande, har kroppar, natur och grupper av människor kunnat exploateras i en naiv dröm om framsteg och ordning. Psykologin är inget undantag- utan snarare ett särskilt oroande område med tanke på att dess studieobjekt involverar psyke, kropp och språk […]37
Doktorerna i boken har denna ambitiösa syn på deras forskning att de inte har respekt för att de är levande varelser, utan är bara intresserade av deras beteende i den grad som den kan hjälpa forskningen framåt. Detta sätt att tänka, menar Ivert och Irigaray, kommer från ett manligt perspektiv.
Samma argument tas upp i romanen under en av resorna till framtiden. Connie får ta del av en diskussion mellan Luciente och en man som heter Bolivar.
”[…]The patriarchal mind/body split turned the body to machine and the rest of the universe into booty on which the will could run rampant, using, discarding, destroying.” Luciente nodded. ”Yet I can’t see male and female as equally to blame, for one had power and the other was property.[…]38
Connie ser deras ingrepp som ett angrepp inte bara på sin fysiska kropp utan också ett angrepp på hela hennes varelse. Rent filosofiskt kan man diskutera ifall människan har en fri vilja, men begränsningen av individens val till den här utsträckningen utgör kärnan i dystopin. Connie är bedövad, men fortfarande vid medvetande under proceduren och hon kommer till en insikt medan hon blir opererad.
36 Piercy, Woman on the Edge of Time, 304 37 Ivert, Om Hysteri, 18
21
Suddenly she thought that these men thought feeling itself a disease, something to be cut out like a rotten apendix. Cold, calculating, ambitious, believing themselves rational and superior, they chased the crouching female animal through the brain with a scalpel.39
Här säger hon det som jag försöker visa på genom uppsatsen. Det är talande att hon talar om männen som jagar kvinnan och inte läkaren som jagar det sjuka. Det säger något om att i kärnan handlar det mer om det manliga och det kvinnliga, det rationella och det irrationella.
2.4 Bilden av galenskap
Hur skapas bilden av galenskap? Om man utgår ifrån att Connie inte är sjuk så öppnar det upp för en intressant diskussion kring bilden av vem den galna är.
För att vara tydlig så skiljer jag här på psykiska sjukdomar och galenskap. När jag här säger den galna menar jag den som i sitt sammanhang skulle uppfattas som galen inte någon som lider av psykisk sjukdom. Den här distinktionen är viktig om man tror på berättelsens premiss. Connie, utefter allt vi vet, är inte sjuk. Hon har haft ett svårt liv, men hon har ändå behållit sin kapacitet för att bry sig om andra. När man upplever det hon upplever genom hennes ögon verkar hon inte vara galen. Men detta betyder inte att hon inte är det då vissa skulle säga att definitionen av galenskap är att tro att man är vid sina sinnens fulla bruk.
Det som satte händelserna i rörelse var att hennes pojkvän åkte in i fängelse och dog. Efter det sjunker hon ner i en djup depression. Hon börjar dricka mer och mer och försummar sin dotter som skriker av hunger. När hon inser att dottern har sparkat sönder sitt enda par skor slår hon henne i ren frustration. Det vi ser är en trasig kvinna, men hon är fortfarande inte galen. Man kan moralisera över hennes handlingar och argumentera för om det är ett passande hem för ett barn, men det betyder inte nödvändigtvis att hon är galen.
Genom att försöka ta ett steg tillbaka från Connies perspektiv ska jag försöka jämföra Connie med Foucalts bild av vad galenskap är. ´
När Foucault pratar om vansinne förklarar han det som ett sätt att bestämma vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Det är makthavarnas sätt att peka ut den Andre och bestraffa de för att de inte passar in. När han i sin bok Vansinnets historia går in på
22
anledningen till interneringen av de som sågs som galna beskrivs skandalen som en stor anledning. Det var ett sätt att förhindra skandaler och rädda till exempel familjeäran. Det är relevant när man diskuterar Connie eftersom hon har en bror som är oerhört stolt och det är han som har skrivit in henne på behandling. Han anser att hennes beteende är pinsamt och för att hon inte ska få honom att se dålig ut godkänner han att de utför operationen på henne. Det förstås som att han gör det för att han inte ska behöva oroa sig för att hennes beteende skulle påverka hans anseende.
[…]när dåren har blivit ett djur utplånas det djuriska i människan som var så skandalöst i vanvettet. Icke så att djuret går under utan genom att
människan själv förintas40.
Foucault talar här om hur galenskapen tar en djurisk form- denna animalitet upplöser förnuftet i våldsamhet och sanningen i den vansinniges raseri. När ’dåren’ blir ett djur förlorar hen det förnuft som hör till människan. Och eftersom vansinne bara kan finnas som en motpol så försvinner den.
Att Connie och de andra patienterna behandlas som djur har jag redan etablerat tidigare i uppsatsen, men hur bidrar det till bilden av deras galenskap?
Efter en konfrontation med vårdaren mrs. Richards då Connie inte vill stå i kö blir hon som straff instängd i isoleringscell. Hon upplever att rummet luktar avföring, vilket bara adderar till hennes egna kroppsodörer. Hon bankar på dörren, vilket i sig är något man förväntar sig av någon galen. Hon får inte lämna cellen för att gå på toalett vilket leder till att hon kissar på sig. De utsätter henne för den försummelsen, men de antyder ändå att det är hon som inte vet hur hon ska ta hand om sig själv.
Det målar upp patienterna som olydiga och odisciplinerade hundar och överreagerar grovt på minsta överträdelser som om de är rädda för att de ska ha ett aggressivt utbrott när som helst. Connie kommenterar till och med att hon kan lukta till sig mrs. Richards rädsla för henne och resten av patienterna. En förmåga som brukar tillskrivas djur. ”[mrs. Richards] gave out a sour stench of fear that roused Connie like the smell of gas escaping from the open cocks of a stove.”41
23
Den fysiska isoleringen samt de rumsliga förutsättningarna gör att hennes yta börjar matcha det som de tror sig veta pågår inom henne. Och i en ond cirkel matar det yttre förfallet det inre måendet. Mycket av det som kopplas till galenskapen har att göra med hygien och det yttre. Att ta hand om sitt utseende är något som förknippas med feminitet så när utseendet fallerar ses hon som sjuk.
Detta betonas av hennes brorsdotter när hon kommer till sjukhuset på besök och ger henne komplimanger för att hon har gått ner i vikt, utan någon hänsyn till omständigheterna som ledde till det.
Ett utdrag från Vansinnets historia går i dialog med ett segment ur romanen på ett sätt som visar på deras likheter trots seklerna som skiljer de åt i tid.
How long did she lie strapped to the bed? Day was the same as night. They had forgotten her and she would die here in her own piss. Sometimes she could not stand it anymore and she yelled as loud as she could and begged the walls to open. […] She was mad. Yes, now she was crazy. How could she doubt it, lying wet in her own piss while her body screamed and the drug thickened her to lead. 42
Galna kvinnor benägna för raseriutbrott är fastkedjade som hundar vid dörrarna till sina celler. De hålls skilda från väktarna och besökarna genom en lång korridor skyddad av ett järngaller. Genom detta galler ger man dem deras mat och den halm de sover på. Med hjälp av rakor tar man då och då bort en del av de orenligheter som omger dem. 43
Utdraget ur romanen skrevs ungefär 200 år efter beskrivningen av mentalsjukhuset Salpêtrière i Paris, men det finns ändå markanta likheter mellan dem. I den senare texten finns samma betoning vid aggressiva beteenden som jag har uppmärksammat i romanen. Både Connie och kvinnorna i Salpêtrière är fastspända och lämnas att bo i sin avföring.
Den största skillnaden är att 1700-talets Frankrike var ärligare i att det aldrig var för deras avsikt att bota de som var i deras våld. De framstegs som gjorts inom den psykatriska vården
24
fram tills 1970-talet verkar vara ytterst ytliga. Men gällande galenskap verkar ytan vara allt när det kommer till myntens alla sidor.
När Connie upplever att hon hör hemma på mentalsjukhuset kan det kopplas till något i det yttre, som att hon tvingas att ligga i sin egen urin. Min tolkning är att detta är en reflektion av vad hon uppfattar att folk ser hos henne snarare än att hon genuint känner sig galen.
Vårdarna äcklas av hennes dåliga hygien, även om romanen gör det tydligt att det är en konsekvens av institutionaliseringen och inte orsakad av någon sjukdom. Det finns ett antal stycken i boken då Connies utseende beskrivs på ett sätt som får henne att se sjuk ut. ”Small particles of dead skin gave her flesh an ashy look. If only she had a brush, she could distangle her hair, brush out the mats and clumps. Ah, she looked like a bundle of institutional
laundry!”44 Askig hud och hår som har klumpat ihop sig skapar en bild av ett vilt yttre. Det
faktum att hon jämförs med inte bara smutstvätt utan specifikt smutstvätt från en institution visar på en subtext. Det vill säga att hennes utseende är skrivet med en medvetenhet om att beskrivningen får henne att se galen ut.
I det första stycket ser Connie sig själv i en spegel och det är därför läsaren får beskrivningen av hur hon ser ut, men i andra stycket är beskrivningen av hennes yttre mer av ett
utifrånperspektiv. ”How she hated to be dirty. She felt ugly, bloated with the drugs, skin deadened and flaking, lips dry and split, hair lank and dirty and bleared with feverish sweat.”45
Det här stycket är intressant då det är ett av de få tillfällen där drogernas effekt på henne tas upp. De gånger då hon nämner det är det i sammanhanget att de gör att hon känner sig tung och hur de hindrar henne. Det visar på att medicinen inte gör något för henne utan den gör något åt henne. Det bör nämnas att drogerna som ska göra henne frisk också spelar in i bilden av att hon är sjuk. Ett sjukligt ansikte och en sakta zombielik gång är två saker som beskrivs som effekter. Det faktum att hon hatar att vara smutsig visar på att bilden av galenskap skapas i sina omständigheter. Återigen kan man se hur huden målas upp på ett sjukligt sätt.
Hennes smutsiga hår står också i fokus då hon ser det som en del av den hon är. Genom att hon inte kan ta hand om det, färga utväxten, borsta det och tvätta det, upplever hon ett förfall i sig själv.46 Och i detta förfall får man ställa sig frågan: vad är galenskap?
25
3. Avslutning
För att vara en roman som utspelar sig på en mentalinstitution hittar man inte galenskapen där man väntade sig den. Den tar sig mer subtila uttryck än skrik och klösande längs väggar. Istället är det översträckandet av makt, idén om mannen som helt objektiv och rationaliteten som motpol till känslor som är den riktiga galenskapen.
Galenskap är ett så abstrakt ord att det inte går att greppa tag i det. I likhet med hysteri handlar det om att förneka någon att uttrycka sig. Ordet hysteri används för att ogiltigförklara känslor medan galen ogiltigförklarar hela verklighetsuppfattningen. Men i båda fallen är orden könskodade. Kvinnorna i romanen blir hela tiden definierade av deras förmåga eller oförmåga att passa in i kvinnorollen. När de inte gör som de blir tillsagda straffas de för det, men ändå är deras enda väg till friheten att inte låta sig definieras.
Konceptet hysteri är en mikroagression. Det har tagit många former under årens gång och har fäst sig i vår hud och i vår uppfattning om oss själva. Under metoo-uppropen hösten 2017 kunde man se en trend hos män. De pratade om att rörelsen var en masshysteri. Jag inbillar mig inte att de håller fast vid en hippokratisk syn på att livmodern vandrar runt i kroppen, jag tror inte ens att ordvalet är medvetet utan det har helt enkelt sipprat in i språket tills de flesta har glömt vilka implikationer ett sådant ord har. Ett annat populärt ord att ta fram var, ironiskt nog, häxjakt. Denna häxjakt som drabbade kvinnor som många gånger inte passade in.
Kvinnor som blev utpekade som den Andre, oacceptabla.
Grundtanken bakom hysteri är att kvinnan blir galen av det som gör henne till kvinna, biologiskt sett. Hon blir galen av det som skiljer henne från mannen. Som sagt har tankarna kring det förändrats men idén om kvinnan som mer känslosam och mer hormonell, oftast i samband med menstruation, hänger ändå kvar. Det tas ofta upp i samband med konversationer om varför kvinnor inte är passande för ledarpositioner.
De implikationer som kommer med att kalla till exempel kvinnliga feminister hysteriska är att man antyder att deras känslor och upplevelser inte går att lita på för att hon är en kvinna och hon överdriver. Därmed är hennes känslor ogiltiga. Känslorna används som en anledning för att betvivla deras rationalitet. Detta stämmer bra överens med romanens handling.
26
är lägst i samhället påverkar vilket håll utvecklingen i samhället tar. Och den som får
uppdraget att ändra historiens gång är en kvinna som man skulle kunna säga är på samhällets absoluta bottenskikt. Hon har ingenting att säga till om i sitt eget liv, och mycket mindre i samhällets utveckling. Anledning till att det blir just hon är att hennes sinne är ovanligt öppet.47 Man skulle kunna säga att det är hennes emotionella kapacitet som gör henne passande för det. Med andra ord är det som ses som galet på samma gång det som kan rädda samhället från att utvecklas på fel sätt. De samma egenskaper som gör kvinnan till den Andre gör henne stark.
4. Källor:
Tryckta källor
de Beauvoir, Simone. Det andra könet, Stockholm, Almqvist & Wiksell förlag, 1974 Foucault, Michel. Vansinnets historia under den klassiska epoken, Lund, Arkiv förlag, 1983 Freud, Sigmund. Om psykoanalys, Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2003 4-5
Ivert, Emelie. Om hysteri: En sjuk kvinna eller/och en sjuk kultur, (Masteruppsats vid Stockholmsuniversitet, 2018)
Lane, Ann J. To Herland and Beyond: The Life and Work of Charlotte Perkins Gilman, New York, Pantheon Books, 1990
Piercy, Marge. Woman on the Edge of Time, London, del Rey, 2016,
Pilgrim D. Understanding Jim Crow: Using racist memorabilia to teach tolerance and promote social justice. Oakland, CA: Ferris State University and PM Press (2015)
Sevelius, Inna. När vantrivsel var en sjukdom, Forskning & Framsteg, 2012/2 Tenngart, Paul. Litteraturteori, Malmö, Gleerups, 2019,
27
Wittig, Monique. ’The Straight Mind’, Feminist literary theory: a reader, redigerad av Mary Eagleton, Oxford, Backwell Publishers Ltd, 1996
Internet
https://www.1177.se/Vasterbotten/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykos-och-vanforestallningar/schizofreni/, senast uppdaterad 2019-07-15
Facts about suicide https://www.thetrevorproject.org/resources/preventing-suicide/facts-about-suicide/ hämtat 2021-01-03
Annell, Eva. Kvinnor får lägre prioritet i vården- män norm inom medicinsk forskning
https://www.forskning.se/2016/02/15/ge-ratt-vard-kvinnors-och-mans-kroppar-reagerar-olika-pa-behandling/ hämtat 2021-01-15
Pinsof, D. Haselton, MG. The effect of the promiscuity stereotype on opposition to gay rights
